horisont Varberg - Varbergs kommun

More documents

Recommendations

Info

F9-skolan – Kring 1989 påbörjades diskussionerna om en mer sammanhållen grundskola. Ungefär parallellt stöptes lärarutbildningen om. En ny läroplan kom 1994, stadierna försvann och en ny pedagogisk inriktning betonade vikten av att arbeta i arbetslag. Trots visst motstånd bland skolans personalgrupper och I stora drag innebär F9 att vi ska skapa en sammanhållen grundskola utan ”stadieindelningar”. Vi ska arbeta utifrån nya pedagogiska idéer i förändrade lokaler som anpassats efter pedagogiken. F9 ger större möjligheter att, med kunskap om varje barn och med personalens samlade kompetens, ge stöd åt barn med särskilda behov. Allt som sker i F9-undervisningen ska ha en koppling till vad man lärt sig/varit med om tidigare i skolan. Det har också bäring mot vad som ska komma längre fram i undervisningen. Det ska finnas en röd tråd. Ämnet ”Livskunskap” är t ex ett tema som små barn såväl som tonåringar kontinuerligt kan diskutera kring. Ämnet anpassas givetvis till barnens mognad och intressen. I början var oron på sina håll stor bland personalen. Parallellt med ombyggnaderna av skolorna skulle ju också personalens arbete förändras. Man visste vad man skulle lämna men osäkerheten var stor över det nya som skulle komma. Nu har vi kommit en bra bit på väg och arbetet i den nya organisationen har tydligare tagit form. Idag har alla skolor sin F9-organisation, men alla skolor har ännu inte byggts om. Bua och Värö har påbörjat sin ombyggnad och Lindberg och Bosgård står på tur. ”Nu hinner vi följa eleverna under hela resan” Påskbergsskolan är en av skolorna som genomfört stora förändringar. Vad säger rektor Per Eklund nu, hösten 2004? – På ett tidigt stadium visste vi att vi skulle få till oss de yngsta barnen som annars skulle börjat på Rosenfred. Rosenfredskolan framtida roll blir ju att rymma Kulturskolan och estetklasserna på gymnasiet. – Tidigt i processen kom arkitekten till skolan och informerade all personal om hur man kunde förändra skolans lokaler och fysiska miljö. ”Bestäm hur ni ska organisera er och skissa därefter på hur ni vill kunna arbeta i lokalerna”, löd hans uppmaning. Det konkreta anbud som så småningom presenterades för politikerna ansågs för dyrt och förslaget fick bantas. Bl a fick golvklinkers bytas mot plastmattor. Konsekvensen av att förslaget fick omarbetas blev att byggstarten försenades ett år. Rektor Eklund beundrar sin personal som mitt i ett påfrestande förändringsarbete ändå höll modet uppe under två år i ”baracker”. – Processen har varit krävande och spännande. Delaktigheten och känslan för vår skola tror jag har blivit större hos oss alla. Nöjda med ombyggnaden Hösten 2002 var skolan klar för inflyttning och överlag är såväl elever som personal nöjda. Lokalerna är ljusa, trevliga och utgörs i stort sett av de salar och utrymmen som fanns tidigare. Man disponerar däremot lokalerna lite annorlunda. Något klassrum har t ex Mycket nytt. Påskbergsskolans rektor, Per Eklund, beskriver förändringarna kring F9 som krävande men spännande. blivit arbetsrum för friare studier. Utemiljön är fin med stora ytor med varierat innehåll. Utöver fotbollsplan, basketkorgen och asfalterad yta för hopprep och bollek finns t ex hinderbana under lummiga träd. I olika små prång kan lite mindre grupper samlas och låga stenanläggningar blir sittplatser när det är sol och varmt. Kan följa eleverna – Att se barnen ha kontakt över åldersgränserna är en trevlig effekt av F9, men viktigast är att varje elev är känd och sedd. Vi hinner följa med dem på den långa resan från F-klass till nian, det är den stora vinsten med F9. – Vi måste se till att lärarna följer med eleverna genom hela F9 och överlappar varandra. När barnen t ex börjar i 6:an är det viktigt att läraren/lärarna från 5:an finns med ett tag till i barnens vardag. Och även om vi ska individualisera undervisningen är det viktigt att vi diskuterar i vilken ålder olika ämnen/frågeställningar ska tas upp, avslutar Per Eklund. Spännande. 3:e-klassarna Lisa Johansson och Lizette Lilja på Bläshammars skola tycker det är ”lite roligt” att de stora barnen i årskurs 7-9 också fi nns där. 4
hur långt har vi kommit? även bland allmänheten, fattade fullmäktige våren 1997 ett enigt politiskt beslut om att genomföra F9-skolan. Uppdraget från politikerna gav en ganska stor tolkningsfrihet för genomförandet och olika skolor i kommunen valde varierande lösningar. Anpassning. Miljöerna på F9-skolorna ska passa både stora och små. Här exteriör från Ankarskolan och interiör från Påskbergsskolan. ”Vi fick en kulturkrock bland lärarna” Läs mer om vad varbergarna tycker om F9-skolan i enkäterna på sidorna 11, 14 och 16! Hallå där, rektor Agneta Svenberg. Vad händer på Lindbergs skola? – Vi har trevat oss fram för att hitta bra arbetsformer och vi har kommit en bit på väg. Det har varit viktigt att skapa forum för prestigelösa möten och diskussioner. Målet är att skapa något bra för både barn och personal. Agneta Svenberg sökte sig till Varberg från en rektorstjänst i Marks kommun 2002 och det var F9-skolan som avgjorde valet. Det var de pedagogiska helhetstankarna som lockade. – Det är viktigare att följa eleven, än att följa gamla strukturer. I F9 har barnen större möjlighet att bli sedda genom att vi känner dem sedan länge. Det fanns en föreställning att de små barnen skulle skrämmas av de större tonåringarna, men så har det inte alls blivit. – Det var tidigt uppenbart att det fanns en kulturkrock på skolan, berättar Agneta. Vissa lärare hade arbetat med låg- och mellanstadiet, andra enbart med högstadiet. Nu skulle vi börja arbeta över gamla gränser och det fanns olika uppfattning om hur det skulle ske. – Inför byggprocessen var det viktigt att alla engagerades. Organisationsskisser gavs till arkitekterna som försökte tolka personalens önskningar för att sedan leverera vettiga arkitektoniska lösningar. Sedan dess har utbytet fortsatt och om- och tillbyggnad av Lindbergs skola kommer att påbörjas till våren. Först årsskiftet 2006-07 kommer skolan vara klar. Vad återstår att göra? – Vi har kvar att skapa traditioner med barnen/ungdomarna, saker som stärker och förtydligar F9. Vad är t ex speciellt för vår skola? Vilka symboler/symbolhandlingar vill vi utveckla? Barnen ska möta lagom utmaningar utifrån ålder och mognad. Vi jobbar vidare med att, utifrån läroplan, kursplan och betygskriterier, ta fram arbetsgången i alla ämnen från F-klass till årskurs 9. ”Varberg är tidigt ute med F9” Ann-Mari Mäkikangas, utvecklings- och utvärderingsansvarig på barn- och utbildningsförvaltningen. Vad är F9 bra för? – Eleverna får en bättre helhet. Detta kräver ett stort engagemang av skolans personal och skolans värld som helhet. – Nästan alla skolor är nu anpassade till F9 och vi börjar redan se resultatet av de elevstödjande insatserna och det känns bra. Den stora utmaningen är nu att vidareutveckla de pedagogiska delarna. Det gäller att hitta arbetssätt som ännu bättre tar tillvara de förutsättningar som F9 ger. – Varberg var tidigt ute med F9. Intresset från övriga skolsverige är stort för hur vi genomfört F9 och hur vi praktiskt arbetar dag för dag i skolan. Vi tar emot många studiebesök från hela Sverige. – Det kräver alltid ett visst mod hos politikerna att vara tidigt ute när det gäller ett sådant här genomgripande beslut. Bra att man vågade i Varberg! Nöjda elever. Isac Nilsson och Rasmus Glasell-Johansson tycker att det fi nns många roliga saker att leka med på Ankarskolan. 5
Page 1 and 2: horisont Varberg NYHETER OCH INFORM
Page 3: Sparbankshallen q med att kunna min
Page 7 and 8: Kommunens anställda i siffror * )
Page 9 and 10: Lite fakta om Varbergs vatten Till
Page 11 and 12: åde orden Tyckt om F9 Vilka är f
Page 13 and 14: i hemmet gängliga på telefon, sä
Page 15 and 16: om vedeldning Hjälp socialförvalt

horisont Varberg - Varbergs kommun

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?