16.11.2014 Views

PDF Ladda ner - Schenker

PDF Ladda ner - Schenker

PDF Ladda ner - Schenker

SHOW MORE
SHOW LESS

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.

logistik<br />

NR 1 MARS 2013<br />

SVERIGES STÖRSTA TIDNING OM TRANSPORT OCH LOGISTIK<br />

Vinjett grå<br />

magasinet<br />

Missing People<br />

söker och fin<strong>ner</strong><br />

Därför gillar<br />

Facebook Luleå<br />

Vietnam utmanar<br />

som industrination<br />

Per Holst-Nielsen<br />

tog chansen i London


VD har ordet<br />

Ingvar Nilsson<br />

CEO, DB <strong>Schenker</strong> Region North<br />

Vi behöver politisk styrning<br />

med krav som är teknikneutrala<br />

Allt fler kommu<strong>ner</strong> söker hitta lösningar på citydistribution.<br />

Det är glädjande att se att det är en problematik som tas på allvar i landet.<br />

Men för att citylogistiken ska bli så effektiv som möjligt krävs samordning,<br />

och en standardiserad lösning som går att tillämpa överallt.<br />

Flera svenska kommu<strong>ner</strong> inser att de kan minska<br />

trängseln och utsläppen i städerna. Idag står<br />

transportörerna ibland i kö för att leverera<br />

sitt gods vid de stora varuhusens lastkajer. Det är en<br />

lösnin g som inte är bra för någon. Onödigt många lastbilar<br />

är i rörelse i staden och de anställda tvingas lägga<br />

tid på att ta emot gods som de istället kunde ägna åt att<br />

sälja varor.<br />

En lösning på problemet är care/of-adresser utanför<br />

städerna där allt gods som ska till en och samma adress<br />

samlastas.<br />

Ta ett köpcenter i en stad till exempel. Säg att alla varor<br />

som ska till de olika butikerna först levereras till<br />

en terminal utanför staden. Där lastas godset om så<br />

att kanske bara en enda fullastad lastbil kan försörja<br />

centret med allt som behövs – idrottskläder, smycken,<br />

böcker, verktyg – allt kan samsas på samma flak.<br />

DB <strong>Schenker</strong> gjorde ett sådant upplägg för Svenska<br />

Mässan i Göteborg och kunde minska det genomsnittliga<br />

antalet lastbilar som anlöpte inför en mässa från<br />

400 till 20 stycken.<br />

Många kommu<strong>ner</strong> ser nu över sina logistikupplägg,<br />

och det är jättebra, men jag skulle vilja se att man kom<br />

överens om en gemensam lösning där man utnyttjar<br />

befintlig infrastruktur istället för att bygga nytt.<br />

Vi transportföretag har redan terminaler som kan tjäna<br />

som c/o-adresser, vi har fordon och personal för att<br />

lösa problemen. Det vi saknar är politisk styrning med<br />

krav som är teknikneutrala.<br />

Vi vill inte att man bestämmer vilken typ av fordon<br />

vi ska använda, däremot välkomnar vi krav som säger<br />

att en lastbil som trafikerar ett visst område bara får<br />

släppa ut X antal kilo koldioxid, eller att den bara får<br />

låta X antal decibel, eller att ett centralt beläget varuhus<br />

bara får ta emot X antal lastbilar om dagen.<br />

Om Sveriges kommu<strong>ner</strong> kunde enas om en lösning<br />

skulle vi veta vad som gäller och vilka investeringar vi<br />

behöver göra för att vara med i sådana upphandlingar.<br />

Det skulle verkligen göra skillnad på gatorna i våra<br />

städer.<br />

2 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


People that make<br />

a difference<br />

Efficiency<br />

I Eskilstuna får du snabbt ut dina varor<br />

via en av Sveriges bästa kombiterminaler<br />

Om något är viktigt kämpar man lite extra. I Eskilstuna-Strängnäs<br />

är logistik viktigt. Vill du ha mer fart på dina logistikflöden<br />

ring Mikael Jonsson, 073-950 63 00, Gunilla Malm, 072-226 91 25<br />

eller Bernt Arehäll, 070-340 25 32. Mer information hittar du på:<br />

eskilstuna-strangnaslogistik.se


Vinjett grå<br />

Vad gör trängselskatten<br />

med folk egentligen?<br />

Nu har vi haft trängselskatt i Göteborg sedan årsskiftet<br />

– och jag är mycket fasci<strong>ner</strong>ad över vad det<br />

gör med vissa människor. Folk som jag kän<strong>ner</strong> som<br />

balanserade och eftertänksamma människor blir<br />

plötsligt helt bindgalna.<br />

Jag kän<strong>ner</strong> människor som gladeligen kör långa omvägar för att inte<br />

betala mellan 8 och 18 kronor i trängselskatt. Men vad vin<strong>ner</strong> man på<br />

det? Omvägen kostar lika mycket som avgiften i bränsle och eftersom<br />

drivmedel är väldigt högt beskattat går de mesta pengarna till staten i<br />

alla fall.<br />

Jag förstår inte vad som är problemet.<br />

Det är helt klart så att Göteborg behöver rusta upp sin infrastruktur<br />

och att det kommer att bli dyrt.<br />

Jag är inte för att alla grupper i samhället själva ska betala hela ”sina”<br />

kostnader. Jag tycker till exempel inte att föräldrar till skolbarn ska ha<br />

höjd skatt tills barnen gått ur skolan, eller att sjuka ska betala sina faktiska<br />

kostnader.<br />

34<br />

Facebook gillar<br />

Men i det här fallet tycker jag att det är helt rimligt att de som använder<br />

infrastrukturen också är med och betalar lite mer än dem som<br />

inte gör det. Vi är alla med om att betala en del kollektivtrafik<br />

via våra skatteinbetalningar, men sedan får de som<br />

verkligen använder den betala lite mer via bussbiljetten.<br />

Det är samma med trängselskatten. Alla betalar en del,<br />

och sedan betalar vi som åker på vägarna lite till. En<br />

del av problemet är säkert att man valt att kalla det<br />

just för ”trängselskatt”. Många tycker inte att de<br />

”trängs” när de bor söder om centrum och jobbar<br />

norr om. De är ju aldrig inne i staden. De är<br />

visserligen med och korkar igen E6, men inser<br />

inte att de är en del av problemet.<br />

Det enda som irriterat mig med trängselskatten<br />

är att utländskt registrerade bilar sluppit<br />

undan att betala, men det kommer att ändras<br />

från årsskiftet.<br />

Jag fasar verkligen för vad som skulle<br />

hända om det blir en folkomröstning om<br />

trängselskatten i Göteborg och nej-sidan<br />

skulle vinna.<br />

Vad händer då?<br />

Blir det inga nya älvförbindelser?<br />

Eller kommer man istället att höja skatten för<br />

alla göteborgare så att det täcker satsningarna?<br />

Pierre Olsson<br />

Redaktör<br />

Omslagsbild: Adam Ihse/Scanpix Bilder detta uppslag: Adam Ihse/Scanpix, The Node Pole, Pierre Olsson, Egill Bjarki, © A.M.P.A.S.®<br />

20 CityMove-projektet gör<br />

inget väsen av sig<br />

Den första helt eldrivna distributionsbilen<br />

har testats i Sverige.<br />

”Framtidens bil”, säger chauffören<br />

om bilen som är så tyst att den<br />

måste varna övriga trafikanter.<br />

Logistikmagasinet ges ut av DB <strong>Schenker</strong><br />

och är Sveriges största tidning om transport och logistik.<br />

Den utkommer med fyra nummer om året.<br />

ISSN 1401-8667. Årgång 18. TS-kontrollerad upplaga 2012:<br />

23 700. Citera oss gärna, men ange källan.<br />

Ansvarig utgivare: Bo Hallams, DB <strong>Schenker</strong>.<br />

bo.hallams@dbschenker.com


Innehåll<br />

26 Utmanarna i Sydostasien<br />

Sydostasiens länder är teknikkunniga,<br />

tätbefolkade och ambitiösa. Vietnam är<br />

en av industrinatio<strong>ner</strong>na att räkna med.<br />

klimatet i Luleå<br />

Göteborg<br />

22 Korridorer för ett t<br />

grönare Europa<br />

Supergreen-projektet<br />

närmar sig slutfasen<br />

med rekommendatio<strong>ner</strong><br />

till EU om hur godstransporter<br />

ska bli hållbara.<br />

Hamburg<br />

Rotterdam<br />

Frankfurt<br />

Köpenhamn<br />

Berlin<br />

Dresden<br />

Prag<br />

München<br />

Wien<br />

Gdansk<br />

Bratislava<br />

Warszava<br />

50 Elevernas framtidsvisio<strong>ner</strong><br />

Åttondeklasser i Göteborg<br />

tävlade med transportlösningar<br />

för framtiden.<br />

Nytt och noterat<br />

Nu täcker DB <strong>Schenker</strong> Privpak<br />

hela Finland. 6<br />

34 Dialogen<br />

underlättar<br />

i Göteborg<br />

12<br />

Tusentals hjälper<br />

Missing People söka<br />

På kort tid har Missing People –<br />

föreningen som startades av en<br />

privatperson och hans kollegor<br />

– blivit en rörelse som engagerar<br />

tusentals människor i sökandet<br />

efter försvunna perso<strong>ner</strong>.<br />

Rekordtung transport när hela<br />

kraftverket ska på plats. 8<br />

DB <strong>Schenker</strong> Logistics nya<br />

anläggning i hamn. 10<br />

Stjärnor på turné. För första gången ställs<br />

Oscarstatyetter och andra filmskatter ut i<br />

Europa. Och de kräver VIP-behandling vid<br />

transporterna. 11<br />

Redaktör: pierre.olsson@dbschenker.com<br />

I redaktionen:<br />

inger.brunback@dbschenker.com<br />

monica.holm@dbschenker.com<br />

ebba.lilja@dbschenker.com<br />

karin.andreen@longtallsally.se<br />

Redaktionen: Logistikmagasinet, DB <strong>Schenker</strong>,<br />

412 97 Göteborg.<br />

Tel: 031-703 80 00.<br />

www.dbschenker.com/se<br />

Produktion: Long Tall Sally PR<br />

www.longtallsally.se<br />

Tryck och repro: Eskils Tryckeri AB, Borås.<br />

Prenumerera: Vill du ha en kostnadsfri prenumeration<br />

eller om du har ny adress, skicka namn och<br />

adress till: pierre.olsson@dbschenker.comcom<br />

Annonsera: Dennis Sandström<br />

Tel: 040-970 501, 070-229 73 54<br />

E-post: dennis@adviser.se<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 5


Nytt och noterat<br />

Nu ännu större.<br />

Logistikmagasinet<br />

når ännu fler läsare<br />

■ Logistikmagasinet skärper<br />

greppet som Sveriges största tidning<br />

om transport och logistik.<br />

I den senaste TS-mätningen<br />

ökade upplagan till 23 700 ex.<br />

– Det är den överlägset största<br />

siffran i branschen säger Pierre<br />

Olsson, redaktör för Logistikmagasinet<br />

DB <strong>Schenker</strong> Privpak<br />

täcker även Finland<br />

■ Efter en sista mycket intensiv period av<br />

testarbete, dokumentation och överlämningar<br />

är nu DB <strong>Schenker</strong> Privpak rikstäckande<br />

även i Finland.<br />

– Vi har sedan flera år tillbaka varit verksamma<br />

i Finland, men enbart nått cirka<br />

90 procent av den finska befolkningen via<br />

R-Kioskis butiker. Det har begränsat våra<br />

möjligheter att sälja vår finska lösning,<br />

säger Christopher Bredberg, affärsområdesansvarig<br />

för DB <strong>Schenker</strong> Privpaks<br />

verksamhet i Finland.<br />

DB <strong>Schenker</strong> Privpak kan nu erbjuda<br />

distribution till 100 procent via Itellas (finska<br />

posten) ombud.<br />

– Det här innebär en milstolpe i DB<br />

<strong>Schenker</strong> Privpaks historia. Vårt nya koncept<br />

innebär att vi nu har förutsättningar<br />

att expandera den finska verksamheten<br />

på ett sätt som tidigare inte varit möjligt,<br />

och ur ett större strategiskt perspektiv är vi<br />

dessutom ett stort steg närmare ett nordiskt<br />

koncept för B2C – vi är definitivt på rätt<br />

väg, säger Christopher Bredberg.<br />

Vi har allt inom vägning!<br />

Vetek är en ledande vågleverantör och är nordens största webbshop för<br />

vågar, ett resultat av 20 års fokusering på vågar av hög kvalité till låga<br />

priser samt vår professionella support.


Nytt och noterat<br />

Julhandeln skapade<br />

nytt paketrekord<br />

Alla får paket. DB <strong>Schenker</strong> Privpak växer på flera håll. Nu har man<br />

hundraprocentig täckning även i Finland – och under en dag strax före<br />

jul sattes nytt rekord i antal sorterade och transporterade paket under<br />

ett och samma dygn.<br />

■ DB <strong>Schenker</strong> har slagit nytt rekord i antal sorterade och transporterade<br />

paket under ett dygn. Den nya rekordnoteringen sattes<br />

måndagen den 17 december förra året och ligger på 143 200 paket.<br />

– Det är riktigt kul med de rekord vi hade inför jul. Om vi tar ut<br />

de fem dagarna där vi sorterat flest paket sedan företaget startade<br />

för 20 år sedan, så låg fyra av dem i december, säger Tina Rundström,<br />

VD för DB <strong>Schenker</strong> Privpak.<br />

Den största ökningen gäller paket till privatperso<strong>ner</strong> som står<br />

för nästan hälften av paketvolymerna. Det är siffror som tydligt<br />

visar att e-handeln blir en allt större del av den totala handeln.<br />

– Vi har alla möjligheter att växa ännu kraftigare framöver, det<br />

är väldigt inspirerande och roligt att vara en del av den expansiva<br />

e-handeln, säger Tina Rundström.<br />

DB <strong>Schenker</strong> Privpak är det bolag inom DB <strong>Schenker</strong> som via<br />

ombud hanterar paket till privatperso<strong>ner</strong>. 72 procent av dessa är<br />

kvinnor. Den allra vanligaste kunden är en kvinna född på 70-talet<br />

som handlar kläder, skor eller accessoarer.<br />

I december är volymerna som störst fram till jul. Sedan dippar<br />

det i mellandagarna för att ta ny fart i början av januari när många<br />

vill byta sina presenter. Lägst volymer levereras under juli månad.<br />

Allt fler efterfrågar SDS ”Control Tower”<br />

■ Allt fler, framför allt stora företag,<br />

vill ha hjälp med upphandling, styrning<br />

och utveckling av sina logistikupplägg<br />

av en oberoende part.<br />

Därför utökar nu DB <strong>Schenker</strong><br />

sina skräddarsydda transport- och<br />

logistiktjänster under det nya namnet<br />

DB SCHENKERleadlogistics.<br />

Som en leverantör av ”Lead Logistics<br />

” eller ”fjärdepartslogistik”<br />

(4PL) erbjuder DB <strong>Schenker</strong> i Europa<br />

nu styrning och integrering av<br />

transporter och logistiktjänster längs<br />

kundens hela logistikkedja.<br />

– Vi har märkt att efterfrågan på<br />

denna speciella tjänst har ökat i hela<br />

Europa och vill därför göra vår expertis<br />

tillgänglig för ett ännu bredare<br />

spektrum av kunder, säger Karl Nutzinger,<br />

styrelseledamot i <strong>Schenker</strong><br />

AG och ansvarig för landtransporter<br />

inom DB <strong>Schenker</strong>.<br />

DB <strong>Schenker</strong> har varit aktivt inom<br />

detta segment under de senaste 15<br />

åren genom <strong>Schenker</strong> Dedicated Services<br />

AB (SDS) med huvudkontor<br />

i Göteborg. Under året har ett SDSbolag<br />

startats i Tyskland under Magnus<br />

Strands ledning, VD för SDS.<br />

Ett team av cirka 100 internationella<br />

specialister tillhandahåller<br />

tjänster för företag som ESAB, Tetra<br />

Laval och Billerud. Varje kund tilldelas<br />

ett eget ”Control Tower”, som liknar<br />

en outsourcad speditionsavdelning<br />

som sköter alla transporter och<br />

övriga logistiktjänster för företaget.<br />

– Det kan vara svårt för stora företag<br />

med produktion och lager<br />

i många länder att ha en riktig<br />

överblick över logistiken,<br />

säger Magnus Strand.<br />

Stora internationella<br />

kunder har till exempel<br />

oftast en uppsjö av olika<br />

transportörer.<br />

– Det finns tusentals<br />

transportörer i Europa.<br />

Ingen är bäst på alla marknader<br />

och linjer, vilket kunderna<br />

vet om. Men ju fler transportörer<br />

du arbetar med desto svårare blir<br />

det att hålla ordning på dem, och det<br />

är där vi kommer in. Vi sköter alla<br />

kontakter med transportörer och lager<br />

åt våra kunder. På så vis får kunden<br />

bara en part<strong>ner</strong> att prata med, säger<br />

Magnus Strand.<br />

Bild: iStockphoto<br />

Svenska <strong>Schenker</strong> Dedicated<br />

Services koncept för fjärdepartslogistik<br />

med ”Control<br />

Tower” erbjuds nu hela<br />

Europa.


Nytt och noterat<br />

Reser med kraftig övervikt?<br />

I oktober satte DB <strong>Schenker</strong> nytt tungviktsrekord för gods.<br />

Frågan är om det inte rent av platsar i Guinness’ rekordbok.<br />

Utmaningen var verkligen enorm: organisera transporten av<br />

ett komplett gasturbindrivet kraftverk från tillverkarens lokaler<br />

i Marina di Carrara i Italien till Gorgonfälten i västra Australien.<br />

59 meter lång, 30 meter hög, 23 meter bred och en vikt<br />

Sveriges snålaste chaufför<br />

■ Johan Höggren från Evald Karlssons Åkeri AB är svensk<br />

mästare i bränslesnål körning. I konkurrens med ett hundratal<br />

förare och åkare från ett 25-tal åkerier vann han chaufförs-<br />

SM i bränslesnål körning som arrangeras av Svensk Åkeritidning.<br />

Evald Karlssons Åkeri AB kör hytter åt Scania mellan<br />

Oskarshamn och Södertälje. Sex bilar går i ständig trafik mel-<br />

lan<br />

de två orterna och sedan<br />

chaufförerna mer aktivt börjat<br />

ägna sig åt sparsam körning<br />

har man kunnat spara in var<br />

sjunde tankning.<br />

Chaufförs-SM startade den<br />

1 november förra året. Via en<br />

fordonsdator har de tävlande,<br />

som kört allt från timmerbil<br />

till distri bution, själva kunnat<br />

följa sin placering under<br />

tävlingens gång. Vid årets<br />

slut korades vinnaren.<br />

I Logistikmagasinet nr 4 2012 skrev vi<br />

om hur Evald Karlssons Åkeri satsar<br />

på bränslesnål körning.<br />

på cirka 2 300 ton – det är anläggningens mått. Den rullades<br />

ut från fabriken till hamnen på 160 axlar, varifrån det sattes på<br />

ett specialfartyg. Cirka 250 ton metall behövdes bara för att<br />

lastsäkra kraftverket ordentligt på fartyget. Kraftverket är det<br />

första av fem som DB <strong>Schenker</strong> ska transportera till Australien,<br />

en resa som tar cirka 40 dagar.<br />

Snålare än de flesta. Johan Höggren från Evald Karlssons Åkeri i Oskarshamn<br />

kör på minst bränsle i hela Sverige –27 procent mindre än genomsnittet.<br />

Johan Höggren kör 27 procent bränslesnålare än genomsnittet<br />

i Sverige, och med det var han 1,1 procent bättre än<br />

tvåan i tävlingen.<br />

– Det gäller att använda bränslet rätt och framför allt att<br />

inte bromsa i onödan, säger Johan Höggren.<br />

Bild: Scania<br />

8 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


CROWN WAVE<br />

Effektiv och säker!<br />

Kan användas i<br />

nästan alla<br />

lagerutrymmen.<br />

www.vstruck.se


Nytt & noterat<br />

Logistics nya<br />

center i hamn<br />

<strong>Schenker</strong> Logistics AB:s lager på<br />

50 440 kvadratmeter vid Landvetter<br />

flygplats är redan fullt och går<br />

inte att bygga ut mer.<br />

– Tillsammans med Göteborgs<br />

Hamn bygger vi nu ett nytt logistikcenter<br />

på 24 000 kvadratmeter<br />

precis intill hamnen i Arendal,<br />

säger Mats Olsson, VD för <strong>Schenker</strong><br />

Logistics AB.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Det nya logistikcentret ska stå klart i december<br />

i år.<br />

– Läget är perfekt för gods som kommer<br />

in via hamnen, och eftersom vägnätet<br />

är under utbyggnad kommer det<br />

att bli ännu bättre, säger Mats Olsson.<br />

– Det är mycket positivt att <strong>Schenker</strong><br />

Logistics – en av de största spelarna inom<br />

logistik och transport – nu etablerar sig<br />

precis intill Göteborgs Hamn. Det nya<br />

logistikcentret kommer att ge<strong>ner</strong>era nya<br />

importvolymer och stärker vår position<br />

som hela Sveriges hamn, säger Magnus<br />

Kårestedt, VD för Göteborgs Hamn AB.<br />

Logistik- och lagerbranschen är en<br />

marknad som växer kraftigt i Sverige<br />

– främst i Göteborgs- och Stockholmsregionen.<br />

Med det nya centret stärker<br />

och domi<strong>ner</strong>ar <strong>Schenker</strong> Logistics AB nu<br />

marknaden i Göteborg av 3PL-bolagen<br />

(tredjepartslogistik).<br />

– Göteborg har ett idealiskt logistikläge<br />

för stora importkunder. Närheten<br />

till hamnen och övrig infrastruktur gör<br />

att man når storstadsområdena Stockholm,<br />

Oslo, Malmö/Köpenhamn och<br />

Göteborg inom ett dygn, säger Mats<br />

Olsson.<br />

Det nya centret blir en toppmodern miljöbyggnad<br />

som är byggd enligt kraven på<br />

en så kallad ”Green Building” där e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />

är sänkt med minst 25 procent<br />

jämfört med kraven i Boverkets<br />

byggregler (BBR). Bland annat minskas<br />

förbrukningen av elektricitet och värme<br />

genom extra isolering i tak och väggar.<br />

När byggnaden är på plats räknas verksamheten<br />

sysselsätta mellan 100 och 150<br />

perso<strong>ner</strong>.<br />

Bild: Pierre Olsson<br />

Varsam hantering. Det temperaturkänsliga<br />

sändningarna hanteras varsamt av den specialutbildade<br />

personalen.<br />

Läkemedel temperaturövervakas<br />

DB <strong>Schenker</strong> är först i Sverige att<br />

erbjuda transporter med spårbarhet<br />

på sändningsnivå och<br />

temperatur övervakning i realtid.<br />

– Vårt nya övervakningssystem<br />

är en satsning som bland andra<br />

läkemedelsindustrin ser mycket<br />

positivt på, säger Mats Grundius,<br />

chef för Division Land inom<br />

<strong>Schenker</strong> AB.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Samtliga DB <strong>Schenker</strong>s dagliga leveranser<br />

till Sveriges 1 350 apotek övervakas av<br />

systemet. Det unika med systemet är att<br />

det är kopplat till DB <strong>Schenker</strong>s handdatorutrustning<br />

vilket innebär att varje<br />

sändning kan övervakas i realtid genom<br />

hela transportkedjan. Det möjliggör<br />

även att ta fram temperaturkurvor för<br />

varje enskild sändning upp till fem år<br />

bakåt i tiden.<br />

– Med det här systemet kan vi övervaka<br />

temperaturen på varje sändning<br />

från det ögonblick vi hämtar godset hos<br />

kunden, via transport och omlastning<br />

ända fram till leverans hos mottagarna,<br />

säger Jesper Gustafsson, Solution Design<br />

Manager på DB <strong>Schenker</strong>.<br />

Om systemet indikerar att temperaturen<br />

är på väg utanför de godkända gränsvärdena<br />

larmar temperaturgivaren omgående<br />

till chaufförens handdator eller<br />

10 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Nytt & noterat<br />

24 000 m 2 . Det nya logistikcentret kommer<br />

att ligga precis vid Göteborgs hamn.<br />

Ett idealiskt läge för stora importkunder.<br />

i realtid på sändningsnivå<br />

till terminalförmannens mobiltelefon<br />

som då kan vidta åtgärder för att höja<br />

– eller sänka – temperaturen. Oriola<br />

(före detta Kronans Droghandel) som<br />

levererar läkemedel till Sveriges samtliga<br />

apotek, är först bland DB <strong>Schenker</strong>s<br />

kunder att använda systemet.<br />

Läkemedel är ett segment som DB<br />

<strong>Schenker</strong> satsar stort på. För att kunna<br />

möta de höga krav och stränga regelverk<br />

som omgärdar hanteringen av<br />

läkemedel har cirka 9 500 perso<strong>ner</strong> på<br />

DB <strong>Schenker</strong> och samverkande åkerier<br />

utbildats i läkemedelshantering enligt<br />

GDP (Good Distribution Practice of<br />

Medicinal Products for Human Use).<br />

På samtliga DB <strong>Schenker</strong>s terminaler<br />

har det skapats ett speciellt utrymme<br />

för hantering av temperaturkänsliga<br />

sändningar, och specialutbildad personal<br />

arbetar med kvalitetssäkring av DB<br />

<strong>Schenker</strong>s läkemedelstransporter.<br />

– Med dessa satsningar ligger vi långt<br />

framför våra konkurrenter. Vi satsar<br />

brett inom läkemedel, och för att lyckas<br />

i det segmentet måste vi vara säkra på<br />

att kunna leverera kvalitet i varje led.<br />

Människor som behöver medici<strong>ner</strong><br />

måste kunna lita på oss och att det vi<br />

levererar är att lita på. Därför tar vi ett<br />

personligt ansvar för att leverera läkemedel<br />

till rätt plats och i rätt tid, säger<br />

Mats Grundius.<br />

Bild: Port of Gothenburg<br />

Filmskatter gör<br />

historisk resa<br />

■ För världens första större utställning<br />

tillägnad Oscar utanför<br />

USA, har DB <strong>Schenker</strong> fraktat<br />

tio originalstatyetter och mer<br />

än 150 andra objekt från Los<br />

Angeles till Frankfurt am Main.<br />

För att skydda de oersättliga<br />

filmskatterna från att skadas under<br />

flygfrakten till Tyskland har<br />

man varit tvungen att tillverka<br />

specialanpassade emballage.<br />

Fram till den 28 april kommer<br />

Deutsches Filmmuseum i Frankfurt<br />

att ställa ut de berömda<br />

statyetterna tillsammans med<br />

historiska story boards, brev, kostymer,<br />

kulisser med mera.<br />

Det är första gången som<br />

Academy of Motion<br />

Picture Arts and<br />

Sciences (AMPAS),<br />

som delar ut Oscarstatyetterna<br />

varje<br />

år, öppnat sina<br />

arkiv för en<br />

utställning i<br />

Europa.<br />

Bland<br />

statyetterna<br />

finns dem<br />

som tilldelats<br />

stjärnor som<br />

Bette Davis och<br />

John Huston.<br />

– Aldrig tidigare<br />

en sådan<br />

mängd objekt<br />

lånats ut, säger<br />

Jochen Müller,<br />

ansvarig för mässor<br />

och specialtransporter.<br />

Oscarstatyetter och en<br />

mängd andra skatter<br />

ur filmhistorien lånas<br />

för första<br />

gången ut<br />

till Europa.<br />

Bild: © A.M.P.A.S.®<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 11


Göteborgs Hamn<br />

De lyckas där<br />

Bild: Adam Ihse/Scanpix<br />

12 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Göteborgs Hamn<br />

polisen går bet<br />

1/1<br />

Missing People har flera gånger lyckats hitta försvunna perso<strong>ner</strong> – trots att<br />

polisen letat utan att hitta något.<br />

Tack vare att organisationen fått så mycket uppmärksamhet i media vill<br />

många människor hjälpa till att söka efter försvunna perso<strong>ner</strong>.<br />

När nioåriga Anna försvann i Göteborg i höstas kom 800 perso<strong>ner</strong> på bara<br />

några timmar för att hjälpa till i sökandet. Så stora resurser har inte polisen.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 13


Startade organisationen. Peder Schillerström, en av eldsjälarna bakom Missing People.<br />

Bild: Pierre Olsson<br />

Tiotusentals<br />

vill hjälpa till<br />

Missing People bildades i januari 2012. Ett år senare har<br />

organisationen cirka 15 000 frivilliga i sitt register, och<br />

närmare 200 000 som ”gillar” dem på Facebook.<br />

– Att gå med i en skallgångskedja är ett enkelt sätt<br />

att hjälpa till som ger mycket tillbaka. Det är ett mer<br />

konkret sätt att hjälpa medmänniskor än att sätta in<br />

en hundralapp till en hjälporganisation, säger Peder<br />

Schillerström, operativ chef vid skallgångar och en av<br />

entreprenörerna som startade organisationen.<br />

Bild: Peder Schillerström<br />

Förberedelse. Med hjälp av kartor<br />

lokaliserar man sig och delar upp de<br />

olika områdena i mindre segment.<br />

Det började en söndag i september 2010. Peder<br />

Schillerström satt i bilen och hörde om en ung<br />

kille som försvunnit i ett industriområde i<br />

Hisings Backa nära Göta Älv i Göteborg, där företaget<br />

Budexpressen som han är VD för har sitt kontor.<br />

– Sen fick jag höra att han varit på en fest på Backa<br />

Bergögata, där vårt kontor ligger. Min sambo och jag<br />

var precis på väg hem och beslutade oss för att åka förbi<br />

och se om vi kunde göra något.<br />

Det var vid 18-tiden och såväl polisen som flera anhöriga<br />

var redan på plats. Flera hemgjorda efterlysningsplakat<br />

hade satts upp i området. Både Polisen och de<br />

Peder Schillerström, operativ chef, Missing People:<br />

» När jag såg dem där på kvällen förstod<br />

jag vilken ångest de kände och<br />

hur fruktansvärt dåligt de mådde.«<br />

anhöriga tog försvinnandet på allvar, trots att killen<br />

bara varit borta i 18 timmar, något som knappast kan<br />

ses som onormalt för en ung kille efter en fest.<br />

– Det berodde på att han hade ringt hem till sin syster<br />

vid midnatt. Det var ett förvirrat samtal där han lät<br />

jagad och systern uppfattade det som att han dessutom<br />

var skadad, säger Peder Schillerström.<br />

Plötsligt bröts samtalet till systern och familjen gav<br />

sig direkt ut för att leta efter honom.<br />

– När jag såg dem där på kvällen förstod jag vilken<br />

ångest de kände och hur fruktansvärt dåligt de mådde.<br />

Samtidigt som vårt eget största problem var vilken<br />

pizza vi skulle äta framför TV:n på kvällen.<br />

Han bestämde sig för att försöka göra något och erbjöd<br />

sig att tillsammans med sambon söka av ett område<br />

på andra sidan E6:an. Men de hittade ingenting. Med<br />

hjälp av systern samlade man dagen efter ihop tio perso<strong>ner</strong><br />

för att söka mer effektivt kring området där han<br />

senast sågs.<br />

– Problemet var bara att ingen ledde gruppen, så<br />

14 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Göteborgs Hamn<br />

jag tog kommandot. Som företagsledare är jag van att<br />

peka med hela handen och dessutom kan jag geografin<br />

i området eftersom jag har kontoret där. Det var bara<br />

att dela upp oss i sökpatruller och dela ut sökområden,<br />

säger Peder Schillerström.<br />

Tyvärr blev ansträngningarna förgäves. Ytterligare en<br />

sökning pla<strong>ner</strong>ades, men dagen innan den skulle starta<br />

hittade polisen den försvunne unge mannen drunknad<br />

i Göta Älv.<br />

Efter denna första insats lärde sig Peder Schillerström<br />

framför allt två saker: Det är lätt att få tag på<br />

frivilliga, och om man är tillräckligt många är det<br />

relativt lätt att söka av ett stort område. Tillsammans<br />

med Jessica Kangasniemi, kontorist på Budexpressen,<br />

och hennes son Jerri, som båda var med vid sökandet,<br />

bildade han en mindre förening för att söka efter försvunna<br />

perso<strong>ner</strong>.<br />

Nästa gång gruppen aktiverades för en eftersökning<br />

var i mars 2011. En kille hade försvunnit efter en kväll<br />

på Avenyn i Göteborg.<br />

Ett par dagar efter försvinnandet anordnades skallgång<br />

i större delen av Göteborgs in<strong>ner</strong>stad. Senare sökte<br />

man även i Delsjön, ett stort skogsområde i stadens<br />

utkant. Som mest deltog 350 perso<strong>ner</strong> i skallgångarna.<br />

Men varför Delsjön, om man försvunnit på Avenyn<br />

kan man ju ha tagit vägen vart som helst?<br />

– Om en försvunnen person inte hittats inom en<br />

vecka sedan han eller hon försvann måste man leta där<br />

privatperso<strong>ner</strong> inte rör sig dagligen. Därför är grönområden<br />

en naturlig plats att leta på. Den försvunna<br />

killen hittades senare i kanalen, säger Peder<br />

Schillerström.<br />

Vid den här tiden var cirka 200 perso<strong>ner</strong><br />

med i sökgruppens Facebookgrupp.<br />

Men Peder Schillerström hade<br />

större visio<strong>ner</strong> med en styrelse och<br />

rikstäckande verksamhet. I december<br />

bestämde han sig för att starta en egen<br />

organisation och det som idag är Missing<br />

People bildades den 12 januari 2012.<br />

Gillar<br />

194 000 gillar. Så såg<br />

det ut på Missing<br />

Peoples Facebooksida<br />

när den här tidningen<br />

gick till tryck.<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 15


Missing People<br />

Fallet Marina Johansson:<br />

Resultat redan efter<br />

Marina Johansson, från Spekeröd utanför<br />

Stenungsund, försvann i juli 2010 och var det första<br />

försvinnande som den nybildade organisationen<br />

Missing People bestämde sig för att ta sig an.<br />

Polisen hade sökt i över ett år utan att hitta henne.<br />

– Det tog oss bara tre timmar, säger Peder<br />

Schillerström.<br />

När Missing People bildades i januari 2012<br />

bestämde man sig för att söka efter Marina<br />

Johansso n för att få lite medial uppmärksamhet.<br />

Sökningen skulle ske den 14 april. Peder Schillerström<br />

hade tillgång till ett stort mailregister via chattsighten<br />

”Chattis.se” som han driver, och snabbt hade<br />

den nya Facebookgruppen fått några tusen medlemmar.<br />

Därför hoppades man kaxigt att 1 000 perso<strong>ner</strong><br />

skulle sluta upp vid skallgången. Men på grund av dåligt<br />

väder och att Spekeröd ligger lite avigt till dök det<br />

”bara” upp 150 frivilliga.<br />

Polisen hade sökt av området runt hennes bostad. Peder<br />

Schillerström är noga med att inte kritisera polisen för<br />

att de misslyckats med att hitta kroppen. Polisen har<br />

inte samma resurser som Missing People att sätta in<br />

frivilliga att hjälpa till att söka.<br />

– Vi tänkte logiskt. Närområdet kring bostaden var<br />

avsökt. Hon måste ha flyttats med bil. Vi tänkte att<br />

en gärningsman som har ett lik i bilen förmodligen<br />

vill göra sig av med det så snart som möjligt. Han vill<br />

knappast köra in i ett samhälle eller ut på en motorväg,<br />

snarare söker han en mindre väg utan bebyggelse, elle r<br />

en sjö att dumpa kroppen i. I närområdet fanns ett<br />

par tänkbara sjöar och tio tänkbara avverkningsvägar<br />

för skogsmaski<strong>ner</strong>. De 150 frivilliga delades upp i tre<br />

grupper med 50 perso<strong>ner</strong> i varje. Man började med tre<br />

avverkningsvägar, där 25 perso<strong>ner</strong> i bredd sökte av ett<br />

område på 50 meter från vägen på vardera sidan.<br />

16 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Bild: Mikael Berglund/Scanpix<br />

Missing People<br />

Peder Schillerström, operativ chef, Missing People:<br />

» Vi tänkte logiskt. Närområdet<br />

kring bostaden<br />

var avsökt. Hon måste<br />

ha flyttats med bil.«<br />

Bohusläningen 18 april 2012<br />

tre timmar<br />

Göteborgs-Posten 29 april 2012<br />

Media uppmärksammade. Missing People fick stor genomslag<br />

i media efter fallet Marina, vilket lockade fler volontärer.<br />

Vid nästa skallgång hade antalet frivilliga mer än fördubblats.<br />

– Vi hade reso<strong>ner</strong>at fram och tillbaka och kommit fram<br />

till att det inte är troligt att någon skulle orka släpa en<br />

kropp längre än så. Och vi hittade henne redan på den<br />

tredje vägen vi sökte på.<br />

Parallellt med skallgången dök man också i ett par sjöar i<br />

närheten.<br />

– Där hittade vi kvinnokläder och skelettben. Vi trodde<br />

att vi hittat rätt, men flera av benen visade sig komma<br />

ifrån djur, säger Peder Schillerström.<br />

Fyndet av Marina gav det genomslag i media man hoppats<br />

på och till nästa sökning i samma månad kom 350 frivilliga<br />

för att söka efter en ung man som försvunnit efter<br />

en fest i Sjösa utanför Nyköping.<br />

– Vi hade en blodhund som markerade från festlokalen<br />

till en å i närheten, vidare till en skogsdunge och tillbaka<br />

till ån igen. Vi satte in två dykare som sökte av en bra bit<br />

av ån. Vi hade flera hundar och fyrhjulingar som sökte<br />

i området, men vi hittade honom inte. Han blev senare<br />

funnen i Sjösa å lite nedanför det område vi hade sökt av.<br />

Bild: Peder Schillerström<br />

Flera fynd. Strax innan kroppen hittades i skogen gjordes även fynd i en sjö i<br />

närheten.<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 17


800 frivilliga letade när<br />

Anna hittades oskadd<br />

Flest antal frivilliga hittills samlades<br />

för sökandet efter nioåriga Anna<br />

som rövades bort på väg till skolan i<br />

Örgryte i Göteborg i november förra<br />

året.<br />

På bara några timmar var 800<br />

perso<strong>ner</strong> på plats för att hjälpa till<br />

att leta. Några hade kommit ända<br />

från Varberg och Falkenberg för att<br />

hjälpa till.<br />

Anna försvann klockan åtta på morgonen.<br />

Klockan 18.00 gick larmet ut via Missing<br />

People att man skulle träffas klockan<br />

19.30 vid en skola i närheten.<br />

– Innan vi gick ut med larmet hade vi<br />

kontaktat anhöriga för att få ett foto och<br />

stämt av med polisen att efterlysningen<br />

var korrekt, säger Peder Schillerström.<br />

När Anna försvann och alla frivilliga<br />

började dyka upp blev ledningsgruppen<br />

för Missing People kallad till ett möte med<br />

polisen.<br />

– Vi har ett bra samarbete. De kan inte<br />

stoppa frivilliga från att hjälpa till, men de<br />

har inte våra möjligheter att hantera alla<br />

människor och styra upp deras insatser.<br />

Nu hade de delat upp sökområdet i 20<br />

segment, och ville att vi skulle ta hand om<br />

tre av dem.<br />

Det var när en av grupperna var på väg tillbaka<br />

till sambandscentralen som de stötte<br />

på en man som var ute och gick med ett<br />

barn med uppfälld kapuschong – klockan<br />

tre på natten. Några i gruppen blev misstänksamma<br />

och började ställa frågor.<br />

Mannen svarade att han och hans son var<br />

på väg hem. När de frågade barnet vad det<br />

hette fick de ”Pelle” till svar.<br />

– Men det hördes att det var en flickröst<br />

och dessutom hade barnet nagellack.<br />

Gruppen skärmade av barnet från mannen<br />

och lyckades hålla kvar honom på<br />

platsen så att han kunde gripas av polisen,<br />

säger Peder Schillerström. Efteråt har man<br />

pratat igenom det som hände. Det var<br />

ingen som var förberedd på att man skulle<br />

stöta på en gärningsman.<br />

– Vi ser det som en unik händelse, det är<br />

osannolikt att det kommer att hända igen.<br />

Dagen efter fick vi träffa Anna, vilket var<br />

en väldigt stark känslomässig upplevelse.<br />

Jag undrar om jag någonsin kommer att<br />

få träffa en levande människa som inte<br />

försvunnit frivilligt igen. Hon hade inga<br />

fysiska skador utöver ett sår på läppen.<br />

Samma vecka som Anna försvann<br />

hittad e man även en försvunnen man på<br />

Ljusterö utanför Stockholm och ytterligare<br />

en i Bandhagen.<br />

– Den veckan ökade våra ”gilla” på Facebook<br />

från 75 000 till 125 000, säger Peder<br />

Schillerström.<br />

18 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


SVT 15 maj 2012<br />

Aftonbladet 22 april 2012<br />

Expressen/GT 18 april 2012<br />

Växande förening. Det råder<br />

högtryck på efterlysningarna<br />

och media uppmärksammar<br />

Missing Peoples arbete.<br />

Grupperna samlas. Frivilliga väntar på<br />

att tilldelas ett område så att sökandet<br />

efter nioåriga Anna kan börja.<br />

Bild: Peder Schillerström<br />

Flera olika sökmetoder i letandet<br />

■ Missing People arbetar delvis enligt<br />

samma metod som polisen – MSO (Managing<br />

Search Operation). Det innebär<br />

att man utgår från den plats personen<br />

senast varit synlig. Man blandar flera<br />

söksätt och börjar med en kilometers<br />

radie från den platsen. Hittar man inget<br />

där utvidgas sökområdet till en radie av<br />

fyra kilometer. Man koncentrerar sig<br />

på platser där det inte är sannolikt att<br />

en försvunnen person redan upptäckts,<br />

till exempel grönområden. 97 procent<br />

av alla försvunna perso<strong>ner</strong> återfinns på<br />

detta sätt.<br />

I augusti 2012 ställde man frågan på<br />

Facebook om det fanns någon som kunde<br />

tänka sig att starta en lokal Missing<br />

People-förening på något ställe i landet.<br />

– Då hade vi 12 000 perso<strong>ner</strong> som<br />

gillad e oss på Facebook. Inom 24 timmar<br />

hade vi fått in 600 svar från intresserade<br />

perso<strong>ner</strong>. Idag finns 20 ledningsgrupper<br />

över hela Sverige, säger Peder<br />

Schillerström.<br />

– Ett problem för föreningen är att<br />

man aldrig kan veta hur många som<br />

dyker upp till en sökning. Om deltagarna<br />

skulle tvingas bli medlemmar,<br />

eller registrera sig inför varje sökning<br />

skulle man dra på sig en alldeles för tung<br />

administration. Så som Missing People<br />

organiserar sig idag kan man hantera<br />

upp till cirka 1 000 frivilliga vid varje<br />

söktillfälle.<br />

Svenska Dagbladet 9 novemer2012<br />

FAKTA<br />

Missing People<br />

P4 8 november 2012<br />

Fokus i media. Annas försvinnande<br />

berörde många och fallet<br />

fick stor uppmärksamhet i media.<br />

■ Missing People är en ideell förening<br />

som är beroende av bidrag från privatperso<strong>ner</strong><br />

och företag. Ingen i organisationen<br />

är avlönad, men utrustning som västar,<br />

ficklampor och SMS-kedjor kostar pengar.<br />

■ Om du vill komma i kontakt med<br />

Missing People, eller lämna ett bidrag,<br />

kan du gå in på deras hemsida www.<br />

missingpeople.se, eller maila info@<br />

missingpeople.se. På hemsidan kan du<br />

också anmäla saknade perso<strong>ner</strong> och om<br />

du är intresserad av att delta i skallgång,<br />

hund-, eller dykteam.<br />

■ På hemsidan ligger aktuella efterlysningar<br />

och kallelser till skallgångar. I<br />

november och december förra året var<br />

det högtryck på efterlysningarna. Missing<br />

People fick in tolv anmälningar om försvunna<br />

perso<strong>ner</strong> i veckan mot normalt tre<br />

till fyra. Polisen får in 20 – om dagen.<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 19


Vinjett grå<br />

Känslig för kyla. Bilen är fortfarande en<br />

prototyp. Den tål inte temperatur under minus tio<br />

grader, något man arbetar med att försöka lösa.<br />

Tyst transport dygnet<br />

Den första helt eldrivna distributionsbilen har testats i Sverig e<br />

av DB <strong>Schenker</strong> tillsammans med åkeriet Uppsal a Godsservice<br />

AB (UGSAB) samt Polarbröd och deras distributö r Polfärskt.<br />

Bilen har testats under en dryg vecka i skarp distributio n av<br />

tempererat och vanligt gods.<br />

– Det här är framtidens bil, säger Benn Ihnsén, chaufför<br />

på UGSAB som kört bilen som distributionsfordon i centrala<br />

Uppsala.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Positiv. ”Det<br />

här är framtidens<br />

bil”,<br />

säger Benn<br />

Ihnsén, chaufför<br />

på UGSAB<br />

som testkört<br />

bilen i centrala<br />

Uppsala.<br />

Distributionsbilen är den första som går enbart på el<br />

och är framtagen av Volvo Group. Den är en del av<br />

det internationella projektet CityMove som arbetar<br />

för att ta fram ny teknologi och nya hållbara lösningar<br />

inom transport.<br />

– Vi är glada att få vara med i den här typen av projekt,<br />

det ligger helt i linje med vår globala miljöpolicy,<br />

säger Hanna Buhl, projektledare på DB <strong>Schenker</strong>.<br />

Syftet har varit att utveckla en multifunktionell<br />

distributionsbil som är så effektiv, säker, ren och tyst<br />

att den till och med kan användas för distribution<br />

natte tid i stadskärnor.<br />

– Den är verkligen ren och tyst, varken kylaggregat<br />

eller motor för något väsen. Golvet på flaket är också<br />

gjort för inget störande ljud ska uppstå när chauffören<br />

drar en palldragare över flaket, säger Hanna<br />

Buhl.<br />

Ett problem som uppstått genom att bilen är så<br />

tyst är att andra inte hör den. Därför har den sensorer<br />

runt bilen som ger ifrån sig ljud och extra lampor<br />

som tänds när någon kommer nära.<br />

– Den är helt tyst och måste varna övriga trafikanter<br />

för vad den gör. Bilen är också utrustad med ett<br />

kamerasystem som täcker 360 grader runt bilen och<br />

en skärm inne i hytten som visar vad som händer,<br />

säger Hanna Buhl.<br />

20 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Bild: Pierre Olsson<br />

Hanna Buhl, projektledare, DB <strong>Schenker</strong>:<br />

» Den är helt tyst<br />

och måste varna<br />

övriga trafikante r<br />

för vad den gör.«<br />

Bild: Pierre Olsson<br />

Multifunktionell. Varken kylaggregat eller motor för något<br />

väsen i den helt eldrivna distributionsbilen. Bilen är så tyst att<br />

andra inte hör den, därför är den lämplig som distributionsbil i<br />

stadskärnor även nattetid.<br />

runt?<br />

Bilen är fortfarande en prototyp och efter en dryg<br />

vecka i Uppsala flyttades den till Frankrike för fortsatta<br />

tester. Ännu har man inte hittat en lösning<br />

som gör att bilen kan användas i temperaturer under<br />

minu s tio grader. Därför kunde den inte testas under<br />

en längre period i Sverige.<br />

– Men om jag får gissa kommer vi att se sådana<br />

här fordon i stora städer som London och Barcelona<br />

inom några år, säger Hanna Buhl.<br />

FAKTA<br />

Sveriges första<br />

eldrivna distributionsbil<br />

Maxlast: 5 ton<br />

Batterivikt: 2,5 ton<br />

Totalvikt: 16 ton<br />

■ Bilen har 15 pallplatser på flaket.<br />

■ Den kan köra 10 mil.<br />

■ Bilen laddas över natten inomhus i 12 timmar. Den<br />

kan laddas snabbare men tål inte utomhusladdning.<br />

Fraktfritt på order över 2000:-<br />

www.packoplock.se<br />

020-505850<br />

10% extra rabatt på din första beställning.<br />

Ange köpkod LM3 när du beställer på packoplock.se eller på telefon.


Miljö<br />

EU-projektet ”Supergreen” har avslutats och snart publiceras<br />

resultate n. Syftet med projektet har varit att skapa hållbara<br />

lösningar som möjliggör storskaliga och långsiktiga transporter<br />

genom tillförlitlig och attraktiv infrastruktur. Bland annat lanseras<br />

nio så kallade gröna korridorer i Europa.<br />

Dublin<br />

Glasgow<br />

Liverpool<br />

Nio korridorer för<br />

ett grönare Europa<br />

Shanghai<br />

Saint-Nazaire<br />

”<br />

I<br />

mitten av januari hade DB <strong>Schenker</strong> glädjen att tillsammans<br />

med Closer, vår svenska arena för effektiva<br />

transporter, stå värd för avslutningen av det treåriga<br />

EU-projektet, ”Supporting EU’s Freight Transport<br />

Logistics Action Plan on Green Corridor Issues”, eller<br />

kort och gott ”Supergreen.”<br />

Evenemanget hölls i dagarna två på Lindholmens<br />

Scienc e Park i Göteborg, först en workshop och där efter<br />

ett öppet seminarium med talare från skilda håll: forskare,<br />

transportindustrin, EU-kommissionen och europeiska<br />

varuägare.<br />

Supergreen-projektet har drivits av ett konsortium bestående<br />

av europeiska representanter för forskningssidan<br />

och näringslivet. Gruppen sattes samman så att de olika<br />

transportslagen, varuägare och miljöintresse n fanns representerade.<br />

Projektet har letts av den grekisk e professorn<br />

Harilaos N Psaraftis, från National Technical University of<br />

Athens.<br />

Lissabon<br />

Sines<br />

Gijon<br />

Algeciras<br />

Madrid<br />

Valencia<br />

Barcelona<br />

Huvudsyftet för Supergreen har varit att få fram rekommendatio<strong>ner</strong><br />

till EU-kommissionen om hur godstransporter<br />

ska effektiviseras och bli hållbarare – säkrare och mindre<br />

belastande för miljön.<br />

Projektgruppen (konsortiet) formaliserades efter det att<br />

EU:s transportdirektorat, DG TREN, år 2007 publicerade<br />

sitt dokument ”Greening of Transports”.<br />

Det var sannolikt genom detta dokument som uttrycket<br />

Avslutning.<br />

Paneldebatt<br />

avslutade<br />

evenemanget<br />

på Lindholmen<br />

i Göteborg.<br />

Professor Harilaos<br />

N Psaraftis<br />

längst till vänster.<br />

”gröna transportkorridorer” tog fäste och ett behov<br />

att definiera och kanske även ”patentera” begreppe t<br />

uppstod. En av projektuppgifterna har varit klargöra<br />

det något diffusa begreppet ”gröna korridorer”. Varken<br />

själva korridorbegreppet eller vilka kriterie r som krävs<br />

för att räknas som ”grön” kunde hämtas från EU:s dokument.<br />

Men inte bara Supergreen-projektet har arbetat med<br />

detta. I Sverige har regeringens Logistikforum också<br />

tagi t sig an uppgiften att definiera och peka ut de geografiska<br />

sträckor som skulle ingå. Från svensk sida drivs<br />

nu gröna korridorprojekt av Closer på Lindholmen. Den<br />

första sträckningen invigdes på Malmö mässan den 12<br />

december 2012, GreCOR ”Oslo – Randstad”.<br />

Supergreen-projektet har under åren genom fört ett<br />

stort antal workshops med enbart projektmedlemmarna<br />

och samlat in kompletterande åsikter och information<br />

genom konferenser öppna för alla. Redan tidigt var<br />

22 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Oslo<br />

Stockholm<br />

Åbo<br />

Tallinn<br />

Helsingfors<br />

St Petersburg<br />

Göteborg<br />

Riga<br />

Moskva<br />

Beijing<br />

Köpenhamn<br />

London<br />

Hamburg<br />

Rotterdam<br />

Gdansk<br />

Warszava<br />

Minsk<br />

Bren<strong>ner</strong><br />

Finis Terrae<br />

Cloverleaf<br />

Berlin<br />

Edelweiss<br />

Paris<br />

Frankfurt<br />

Dresden<br />

Prag<br />

Nureyev<br />

Strauss<br />

Two Seas<br />

Mare Nostrum<br />

München<br />

Wien<br />

Bratislava<br />

Silkway<br />

Lyon<br />

Budapest<br />

Odessa<br />

Milano<br />

Marseille<br />

Bologna<br />

Trieste Belgrad Constanta<br />

Rom<br />

Neapel<br />

Brindisi<br />

Sofia<br />

Thessaloniki<br />

Istanbul<br />

Grönt nätverk. Det är<br />

dessa nio korridorer som<br />

Supergreen-projektet<br />

siktat in sig på till att<br />

börja med. Flera svenska<br />

orter ligger längs den<br />

så kallade Edelweisskorridoren.<br />

Palermo<br />

Messina<br />

Villa San<br />

Giovanni<br />

Athen<br />

det tydligt att uppgiften hade stor tyngd och många<br />

intressente r utanför projektet var oroliga att just<br />

”deras” sträcking/korridor inte skulle listas bland<br />

dem som slutligen skulle komma att väljas som en<br />

grön korridor. Projektgruppen har därför klargjort att<br />

syftet med att fokusera på enbart nio korridorer har<br />

varit att få fram ett arbetsmaterial och inte att dessa<br />

korridorer skulle få någon särställning vare sig inom<br />

projektet elle r hos EU-kommission.<br />

Ytterligare en sak som har diskuterats livligt, bland<br />

anna t vid den öppna konferensen i Helsingfors 2010,<br />

var att det saknades en europeisk samsyn om hur<br />

man skall beräkna emissio<strong>ner</strong>/utsläpp från transporter.<br />

Projektet har fått inspel från svenska NTM (Nätverket<br />

för transporter och miljö) och har också använt<br />

sig av kalkylverktyget Ecotransit.org.<br />

Som så många andra EU-finansierade forskningsprojekt<br />

valde Supergreen metoden att dela upp<br />

problem ställningen i ett antal så kallade arbetspaket<br />

(work packages).<br />

I avvaktan på att projektets slutrapport blir godkänd<br />

och publicerad kan du på projektets hemsida ta<br />

del av de olika arbetspaketens resultat.<br />

Monica Jadsén Holm,<br />

miljöchef, DB <strong>Schenker</strong><br />

Här kan du läsa mer om gröna<br />

korridorer och Supergreen-projektet:<br />

www.supergreenproject.eu<br />

www.lindholmen.se/sv/vad-vi-gor/closer<br />

www.logistikforum.nu<br />

www.ecotransit.org<br />

www.ntmcalc.com<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 23


Bild: Pierre Olsson<br />

Total Quality.<br />

”Barilla har ett<br />

förhållningssätt<br />

baserat på ’Total<br />

Quality’ som<br />

syftar till både<br />

människors och<br />

planetens välbefinnande”,<br />

säger Ola Kellertzh<br />

(tv). Här<br />

tillsammans med<br />

Torgny Nilsson,<br />

DB <strong>Schenker</strong> Rail<br />

och Fredrik Jansson,<br />

Barilla.<br />

Knäckebröd<br />

tur<br />

och retur<br />

Världens största knäckebrödsfabrik ligger i<br />

Filipstad. Här tillverkas Wasas hårda bröd med<br />

anor från 1919. 1967 invigdes även en fabrik i<br />

Celle, Tyskland. Båda fabrikerna ägs numera av<br />

Barilla och tillverkar olika sorters knäckebröd.<br />

Transporterna mellan fabrikerna sköts till<br />

största delen med tåg. När vagnarna tömts<br />

på det ena stället fylls de och körs tillbaka.<br />

Ett perfekt logistik upplägg helt enkelt.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Wasabröd köptes 1999 av Barilla som är mest<br />

känt för sin pasta. Koncernen har två huvudinriktningar<br />

i produktutbudet – de så<br />

kallade Bakery samt Meal Solutions, vilket innebär<br />

pasta, såser, pesto och färdigrätter.<br />

– Bakery är störst och står för cirka 60 procent av omsättningen,<br />

säger Ola Kellertz, logistikchef för Nordoch<br />

Centraleuropa.<br />

Att Barilla satsat på en tåglösning mellan fabrikerna<br />

är ingen slump, Barilla har ett mycket aktivt miljöarbete.<br />

– Barilla har ett förhållningssätt baserat på ”Total<br />

Quality” som syftar till både människors och planetens<br />

välbefinnande. I det arbetet ingår att minska miljöpåverkan<br />

i allt ”From Field to Fork” alltså allt inom<br />

jordbruk, produktion, förpackningar och transporter,<br />

säger Ola Kellertz.<br />

– Därför var det intressant att undersöka våra transporter<br />

för att se var det är möjligt att flytta gods från<br />

lastbil till tåg.<br />

Sedan 2010 transporteras nu den största delen av<br />

knäcke brödet via järnvägen mellan Filipstad och<br />

Celle. Fem dedikerade vagnar ingår i upplägget som<br />

leasas av DB <strong>Schenker</strong> Rail. Varje vagn tar 140 pallar


Bild: Pierre Olsson<br />

och en rundtur tar cirka 14 dagar. Så fort vagnarna<br />

kommer in lossas och lastas de direkt.<br />

– Vi levererar cirka 30 000 pallar om året, det motsvarar<br />

ungefär 430 trailrar totalt, som nu ersatts av<br />

tåget. Dagens tåglösning fungerar mycket bra. Det<br />

var jobbigt vintern 2010 när det kom så mycket snö,<br />

men under 2011 hade vi bara en enda väderrelaterad<br />

försening, säger Fredrik Jansson, transportinköpare<br />

på Barilla.<br />

– En utmaning med tåglösningen är att det är vårt<br />

eget ansvar att säkerställa att den utnyttjas i hög utsträckning,<br />

inte bara en väg utan hela rundturen. Jämfört<br />

med att boka en envägs trailertransport kräver en<br />

tåglösning mer pla<strong>ner</strong>ing, till exempel att säkerställa<br />

att rätt produkter finns tillgängliga för utlastning i<br />

samma stund som vagnen är lossad.<br />

Men frågan är hur företaget skulle ställa sig till tågtransporter<br />

om det inte vore ekonomiskt fördelaktigt.<br />

– Ge<strong>ner</strong>ellt en svår fråga, men jag hoppas att hitta<br />

lösningar där ekonomi och minskad miljöpåverkan går<br />

hand i hand. Så är det ju ofta inom logistik men när det<br />

till exempel gäller el är situationen annorlunda. I dag<br />

köper vi bara grön el i fabrikerna i Filipstad och Celle,<br />

trots att det är dyrare. Från 2008 till 2011 har Barilla<br />

globalt minskat CO2-emissio<strong>ner</strong>na med 19 procent<br />

trots att produktionen ökat.<br />

FAKTA<br />

Knäckebrödsfabriken<br />

Tåget lastas.<br />

En utmaning<br />

är att se till att<br />

tåget utnyttjas<br />

hela rundturen.<br />

En tåglösning<br />

kräver pla<strong>ner</strong>ing<br />

– så fort vagnarna<br />

kommer in<br />

lossas och lastas<br />

de direkt.<br />

Det är cirka 130 mil mellan Filipstad och Celle och<br />

genom att ersätta bilarna med tåg har man reducerat<br />

koldioxidsutsläppen med 450 ton.<br />

Barilla har också ett lager i Hamar i Norge, och även<br />

dit levereras knäckebröd med tåg.<br />

– Trots att det bara är drygt 30 mil och vi kör<br />

vagnarn a tomma tillbaka är det ekonomiska fördelaktigt<br />

för oss, säger Ola Kellertz.<br />

■ Fabriken i Filipstad tillverkar<br />

100 ton knäckebröd om dygnet<br />

– 400 000 paket varje dag. Den<br />

enskilt största produkten som tillverkas<br />

i Filipstad är Husman.<br />

■ Fabriken går i femskift och står<br />

endast still under några få veckor<br />

under sommarsemester och jul.<br />

■ Största marknaden för knäckebröd<br />

finns i Norden, men även i<br />

övriga Europa äter man mycket<br />

knäckebröd. Övrig export går<br />

bland annat till USA, Kanada, Japan<br />

och Sydafrika.<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 25


En industrination<br />

att räkna med<br />

Bilder:<br />

Kvalitet, kunnande och bra arbetskraft. Därför lockar Vietnam många företag<br />

ino m många olika branscher att etablera sig i lande t. Logistikmagasinet har<br />

varit på besök hos Vagabond i Ho Chi Minh City.<br />

Egill Bjarki<br />

26 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Anna Samuelsson, logistikchef, Vagabond:<br />

»Vietnam har en<br />

lång historia av läderbearbetning<br />

vilket<br />

gör att kvaliteten på<br />

produktern a här är<br />

extremt hög.«<br />

Vagabonds fabrik ligger i Ho Chi Minh City, en<br />

stad med tio miljo<strong>ner</strong> invånare som tidigar e<br />

hette Saigon och är den största staden i<br />

Vietnam.<br />

Här tillverkar det svenska skoföretaget Vagabond<br />

cirka 80 procent av sin totala produktion. Återstoden<br />

tillverkas i Kina. Skorna designas på bolagets huvudkontor<br />

i Varberg, där administration, marknadsföring,<br />

försäljning och logistikavdelningar också<br />

har sin hemort. Tidigare tillverkade Vagabond skor<br />

främst i Portugal. Att flytta produktionen till Asien<br />

har gett mycket lägre enhetskostnader. Men ett<br />

åtagande i Asien kräver också en anpassning till en<br />

helt annan kulturell miljö, och inte minst viktigt: det<br />

stora avståndet till marknaderna som främst finns i<br />

Europa kräver tillförlitliga transporter och logistik.<br />

Vana vid läder. Vagabond började<br />

tillverka i Vietnam redan i slutet av<br />

90-talet. 2008 etablerade de en<br />

egen fabrik i Ho Chi Minh City med<br />

140 perso<strong>ner</strong> i personalstyrkan.<br />

Vagabond började tillverka i Vietnam redan i slutet<br />

av 1990-talet. Vid utgången av 2008 etablerade de<br />

en egen fabrik i Ho Chi Minh City med en personalstyrka<br />

på 140 perso<strong>ner</strong> och ett eget inköpskontor som<br />

upphandlar material av lokala tillverkare. 25 perso<strong>ner</strong><br />

arbetar med administration och kvalitetskontroll,<br />

varav några har flyttat till Vietnam från Europa. Kvalitetskontroll<br />

säkerställer att skor från olika fabriker<br />

tillverkas med samma höga kvalitet och med samma<br />

hänsyn till miljön. Vagabonds skor är till största<br />

dele n gjorda av läder och 85 procent är damskor.<br />

– Vietnam har en lång historia av läderbearbetning<br />

vilket gör att kvaliteten på produkterna här är<br />

extremt hög. Vietnamesiska företag är också vana att<br />

samarbeta med internationella företag. Våra lokala<br />

leverantörer vet exakt vad vi vill ha och är mycket<br />

professionella i sitt samarbete, säger Anna Samuelsson,<br />

logistikchef på Vagabond sedan 2004.<br />

Professionella. Anna Samuelsson,<br />

logistikchef, är nöjd med leverantörerna.<br />

– De vet exakt vad vi vill ha, säger hon.<br />

Kvalitet. Eddie Chen, chef för Vagabonds<br />

produktion i Vietnam, är noga med konsumentens<br />

säkerhet.<br />

Förra året sålde Vagabond mer än två miljo<strong>ner</strong> par<br />

skor och stövlar. Den högsta omsättningen ge<strong>ner</strong>eras<br />

i Tyskland, en marknad där pris, kvalitet, men också<br />

miljöaspekter och arbetsförhållanden i fabrikerna är<br />

viktiga säljargument.<br />

– Vi är noga med att se till att de färgämnen och<br />

lim vi använder är säkra för konsumenterna, säger<br />

Eddie Chen, chef för produktionen vid Vagabond i<br />

Vietnam.<br />

Skologistik är ingen enkel sak. Bortsett från ><br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 27


Outsourcing.<br />

Vietnam är starkt<br />

när det gäller<br />

traditionella outsourcingprodukter<br />

som textil- och skoproduktion,<br />

men<br />

den senaste tiden<br />

har tillverkning av<br />

teknik som mobiltelefo<strong>ner</strong>,<br />

datachips<br />

och elektroniska<br />

komponenter<br />

stadigt ökat.<br />

Jürgen Braunbach, chef DB <strong>Schenker</strong>, Vietnam:<br />

» Om du har identiska produkter<br />

som tillverkas i olika asiatiska<br />

länder har den från Vietnam ofta<br />

högst kvalitet.«<br />

><br />

Europ a finns Vagabonds marknader i USA, Ryssland<br />

och Ukraina. Varje år görs två kollektio<strong>ner</strong> som består<br />

av fler än 450 modeller i tio storlekar och ofta i flera<br />

olika färger.<br />

90 procent av Vagabonds skor är redan sålda innan de<br />

tillverkas. Det underlättar pla<strong>ner</strong>ingen, men det är<br />

ändå en komplex process.<br />

Tillsammans med det vietnamesiska produktionsteamet,<br />

konsoliderar DB <strong>Schenker</strong> skorna som<br />

tillverkats i Vietnam med dem som tillverkats Kina,<br />

i logistikcentret i Ho Chi Minh City där de packas i<br />

partier enligt inköpsorder. 95 procent av Vagabonds<br />

skor från Fjärran Östern levereras till kunderna med<br />

sjöfrakt. Om tiden är knapp blir det i sista hand flygfrakt.<br />

En halvtimme från Ho Chi Minh Citys centrum<br />

ligge r DB <strong>Schenker</strong>s logistikcenter. Där lagras kundernas<br />

produkter temporärt och märks innan de<br />

skickas vidare. Vagabonds skor, liksom läder som<br />

importeras för produktion, lagras i tullager eftersom<br />

varo r och råvaror som inte är avsedda för den<br />

inhemsk a marknaden är befriade från tull.<br />

För drygt fyra år sedan var DB <strong>Schenker</strong> det första<br />

västerländska logistikföretaget i landet att investera<br />

i egna logistikcenter. Och redan är en expansion på<br />

gång.<br />

Vietnam är starkt när det gäller traditionella outsourcingprodukter<br />

som textil- och skoproduktion,<br />

28 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Skologistik. En halvtimme från Ho Chi Minh Citys centrum ligge r<br />

DB <strong>Schenker</strong>s logistikcenter. Där lagras produkterna temporärt och<br />

märks innan de skickas vidare. För drygt fyra år sedan var DB <strong>Schenker</strong><br />

det första västerländska logistikföretaget i landet att investera i<br />

egna logistikcenter. Och redan är en expansion på gång .<br />

men den senaste tiden har tillverkning av teknik som<br />

mobiltelefo<strong>ner</strong>, datachips och elektroniska komponenter<br />

stadigt ökat.<br />

– Om du har identiska produkter som tillverkas<br />

i olika asiatiska länder har den från Vietnam ofta<br />

högst kvalitet, säger Jürgen Braunbach, chef för<br />

DB Schenke r i Vietnam sedan 1994.<br />

Det har gjort den vietnamesiska marknaden med<br />

sina 87 miljo<strong>ner</strong> konsumenter alltmer attraktiv.<br />

– Om trenden fortsätter kan vi snart sälja våra skor<br />

här också – åtminstone sommarkollektionen, säger<br />

Anna Samuelsson.<br />

Han är övertygad om att landet inte längre enbart<br />

betraktas som en billig produktionsanläggning. Han<br />

menar att Vietnam över tid utvecklats till att mer<br />

och mer bli en plats för outsourcing av högkvalitativ<br />

produktion.<br />

– Vietnam har visat en positiv utveckling sedan<br />

sa<strong>ner</strong>ingen av ekonomin i slutet av 1980-talet. Inom<br />

några år kommer detta att vara en industrination att<br />

räkna med, säger Jürgen Braunbach.<br />

Tillväxttakten i landet har legat på mellan fem och<br />

nio procent sedan 1988. Tack vare den snabba industrialiseringen<br />

har en medelklass börjat växa fram.<br />

Positiv trend. Jürgen<br />

Braunbach, chef för<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Vietnam,<br />

tror att landet inom<br />

några år kommer att<br />

vara en industrination<br />

att räkna med. TIllväxttakten<br />

ligger på 5–9<br />

procent.<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 29


Bild: Egill Bjarki<br />

Karta: Long Tall Sally<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Thailand:<br />

Grundades 1974 •1 011 anställda •Tolv kontor och logistikcenter med<br />

en total yta på 51 301 kvadratmeter<br />

■ År 2011 exporterade DB <strong>Schenker</strong> mer än 17 000 TEU:s (containrar)<br />

från Thailand. Den viktigaste exporthamnen var Hamburg, följt av<br />

Madras och Jakarta. Importen uppgick till mer än 7 000 TEU, de flesta<br />

från Shanghai, följt av Hamburg och Göteborg.<br />

Kommer starkt. ”Sydostasien har en väldigt stark tillväxt,<br />

mycket tack vare ökande inhemsk efterfrågan”, säger<br />

Jochen Thewes.<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Malaysia:<br />

Grundades 1979•1 120 anställda •28 kontor<br />

och logistikcenter med en total yta på<br />

111 524 kvadratmeter •422 lastbilar<br />

■ DB <strong>Schenker</strong>s modernaste malaysiska<br />

logistikcentrum ligger i Prai i Penangprovinsen,<br />

inte långt från Dells fabrik.<br />

DB <strong>Schenker</strong> är även verksamt inom<br />

fordons-, flyg-, sjukvårds- och solcellssegmenten.<br />

Jochen Thewes är ansvarig för DB<br />

<strong>Schenker</strong>s verksamhet i Sydostasien.<br />

Där seglar nu en handfull lände r<br />

upp som utmanare till Indien och<br />

Kina när det gälle r tillväxt i område t.<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Singapore:<br />

Grundades 1970 •1 488 DB <strong>Schenker</strong>-anställda •16 kontor och logistikcenter<br />

med en total yta på 214 618 kvadratmeter •65 lastbilar<br />

■ DB <strong>Schenker</strong> driver det största logistikcentret i landet som mäter<br />

134 000 kvadratmeter och går under namnet DB <strong>Schenker</strong> Megahub.<br />

DB <strong>Schenker</strong>s huvudsakliga fokus ligger på tjänster till flyg-, bil-, sole<strong>ner</strong>gi-<br />

och halvledarindustrin samt olje- och gasbolag.<br />

Utmanare i Asien<br />

Varför är tillväxten i Sydostasien så stark?<br />

– Främst beror det på den inhemska<br />

efter frågan som kompenserar nedgången<br />

i Europa och USA. Tillväxten förväntas<br />

ligga på sex procent i genomsnitt fram<br />

till 2015.<br />

Är det stor skillnad<br />

mellan de olika natio<strong>ner</strong>na i regionen?<br />

– Det är mycket som är likt, men också<br />

mycket som skiljer. Singapore är ett<br />

strategiskt viktigt nav i regionen. Sedan<br />

har vi Indonesien, Thailand, Malaysia<br />

och Filippi<strong>ner</strong>na med sina dynamiska<br />

ekonomier som alla upplever en mycket<br />

stark tillväxt. Och de följs i hasorna av<br />

Vietnam som en växande marknad. Vart<br />

och ett av dessa länder erbjuder sina egna<br />

unika möjligheter.<br />

Vilka möjligheter har regionen att mäta<br />

sig med kraftpaket som Kina och Indien?<br />

– Hela Sydostasien är mycket intressan t<br />

för oss och många av våra kunder. Inte<br />

bara som en länk till andra asiatiska<br />

marknader utan också som en marknad<br />

för import- och exportverksamheten. Ta<br />

Singapore till exempel där vi har vårt huvudkontor<br />

för regionen. Myndigheterna<br />

där har fört en mycket framgångsrik ekonomisk<br />

politik sedan sextiotalet vilket<br />

gjort staten till det dynamiska handelsoch<br />

finanscentrum den är idag. Sedan har<br />

vi Indonesien, Thailand, Malaysia och<br />

Filippi<strong>ner</strong>na som erbjuder starka alternativ<br />

till Kina och Indien som produktionsplatser.<br />

Många av världens största tillverkare<br />

från olika branscher bygger redan<br />

produktionsenheter i de länderna idag.<br />

Hur ser det ut när det<br />

gäller import och export?<br />

– När det gäller produktion upplever<br />

både Malaysia och Thailand en impo<strong>ner</strong>ande<br />

tillväxt, även om Vietnam snabbt<br />

är på väg upp i rankingen. När det gäller<br />

import och inhemsk marknad utvecklas<br />

Indonesien, Thailand, Malaysia och<br />

Filippi<strong>ner</strong>na starkt tillsammans med<br />

Singapore. Efterfrågan växer när medelklassen<br />

blomstrar. Glöm inte att Indonesien<br />

är världens fjärde folkrikaste nation.<br />

Hela regionen har möjligheter till hållbar<br />

tillväxt i årtionden framöver.<br />

Har DB <strong>Schenker</strong> en gemensam<br />

strategi för alla marknader i regionen?<br />

– Vi har en grundläggande policy som<br />

har gjort det möjligt för oss att växa kon-<br />

30 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


THAILAND<br />

Bangkok<br />

KINA<br />

Ho Chi Minh City<br />

MALAYSIA<br />

Kuala Lumpur<br />

VIETNAM<br />

SINGAPORE<br />

INDONESIEN<br />

Jakarta<br />

DB <strong>Schenker</strong><br />

i Vietnam:<br />

Grundades 1991 •416<br />

anställda•Sex kontor och<br />

logistikcenter med en total<br />

yta på 21 000 kvadratmeter<br />

■ Stommen i DB <strong>Schenker</strong>s<br />

verksamhet är transportoch<br />

distributionskedjor<br />

till och från Europa och<br />

Nordamerika. Dock blir den<br />

inomasiatiska marknaden<br />

allt viktigare.<br />

FILIPPINERNA<br />

Manila<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Filippi<strong>ner</strong>na:<br />

Grundades 1988 •400 DB <strong>Schenker</strong>anställda<br />

•Åtta kontor och logistikcenter<br />

med en total yta på 37 497 kvadratmeter<br />

•Ett 100-tal lastbilar drivs av underleverantörer<br />

till DB <strong>Schenker</strong>.<br />

■ Nyligen slogs flera mindre lagerenheter<br />

samman till ett stort. Logistikcentret<br />

söder om Manila i Bicutan, invigdes i juni<br />

i år och har 11 000 kvadratmeter lagringsutrymme.<br />

DB <strong>Schenker</strong><br />

i Indonesien:<br />

Grundades 1974 •462<br />

anställda •19 kontor och<br />

logistikcenter med en total<br />

yta på 25 834 kvadratmeter<br />

•155 lastbilar<br />

■ Den nyaste anläggningen<br />

är speciellt utrustad för<br />

lagring och omlastning<br />

av försändelser för den<br />

kemiska industrin. I fråga<br />

om kontraktslogistik har<br />

DB <strong>Schenker</strong> utvecklats till<br />

en viktig part<strong>ner</strong> för den<br />

kemiska industrin och leverans<br />

av reservdelar till den<br />

högteknologiska industrin.<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Asien. Tätbefolkade, ambitiösa, teknikkunniga – trots att mycket är olika har marknaderna<br />

i Sydostasien mycket gemensamt. DB <strong>Schenker</strong> har stor närvaro i området.<br />

växer sig starka<br />

tinuerligt i hela Sydostasien. Den bygger<br />

på att säkerställa kompatibilitet mellan<br />

olika transportsätt och olika länder. En<br />

annan central punkt är vårt täta nätverk<br />

med närvaro i alla viktiga och växande<br />

marknader som gör det möjligt att distribuera<br />

varor ända fram till slutkundsmarknaden.<br />

Hur ser de olika marknaderna ut?<br />

– I Malaysia driver vi logistikcenter för<br />

världens ledande elektronikföretag. I<br />

Thailand är bilindustrin en av våra viktigaste<br />

sektorer. Och i Vietnam spelar konfektion-,<br />

sko- och datorchipstillverkarna<br />

en liknande roll. I Filippi<strong>ner</strong>na ligger<br />

tyngdpunkten på telekommunikation<br />

och halvledare. Indonesien är en viktig<br />

marknad för bland annat olja och gas och<br />

Singapore är ett växande center för hälsooch<br />

läkemedelsindustrin.<br />

Hur ser du på den framtida<br />

tillväxten i regionen?<br />

– Vi fortsätter att bygga ut vår närvaro i<br />

dessa länder. Och de satsningar som görs<br />

inom infrastrukturen spelar en oerhört<br />

viktig roll för tillväxten. Till exempel<br />

utvecklar vi nu ett nätverk för landtransporter<br />

från Singapore hela vägen till<br />

Kina via Malaysia, Thailand och Indokina.<br />

Det ger oss möjlighet att erbjuda integrerade<br />

transportlösningar till kunder<br />

över hela regionen. I de branscher som<br />

blir allt viktigare för oss, nämligen läkemedel,<br />

sjukvård och fordonsindustri,<br />

täcker vi hela leveranskedjan – från upphandling<br />

till kundservice och reservdelsmarknaderna.<br />

Vi hanterar hundratals,<br />

om inte tusentals, underleverantörer till<br />

tillverkningsindustrin.<br />

Jochen Thewes, ansvarig DB <strong>Schenker</strong>, Sydostasien:<br />

»Indonesien är<br />

världens fjärde<br />

folkrikaste nation.<br />

Hela regionen har<br />

möjligheter till<br />

hållba r tillväxt i årtionden<br />

framöver.«<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 31


En bra affär med långa<br />

Miljö, pris och kapacite t.<br />

Det är några tunga argument för<br />

att välja tågtransporter istället för<br />

lastbil. Speciellt om man har tungt,<br />

skrymmande gods är det oftast en<br />

bra affär.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Två vagnar med propelleraxlar avgick<br />

från Scana Steel Björneborg AB i Björneborg<br />

utanför Kristine hamn fredagen<br />

den 11 januari och ankom till terminalen<br />

i San Zeno Folzano i norra Italien den 21<br />

januari. Dagen efter levererades de med<br />

bil till kunden.<br />

– Elva dagars transporttid är något<br />

längre än normalt eftersom detta handlade<br />

om specialtransporter. Mottagarens<br />

enda krav på transporten var dock<br />

att den skulle vara framme i slutet av<br />

januari, och det var den ju, säger Mats<br />

Nilsson på DB <strong>Schenker</strong> Rail.<br />

Om man inte har fasta transporter som<br />

alltid avgår på samma tid, och samma<br />

sträcka, kan ledtiderna variera. Vagnarna<br />

med axlarna från Björneborgs<br />

Bruk gjorde fem stopp på vägen: Hallsberg,<br />

Malmö, Hamburg, Nürnberg och<br />

München.<br />

Vid varje stopp kopplas vagnar till och<br />

från beroende på vart de ska. Det gör att<br />

vagnar med lite udda destinatio<strong>ner</strong> kan<br />

bli stående någon dag extra i väntan på<br />

andra vagnar som ska åt samma håll.<br />

– Det är dålig ekonomi att låta ett lok<br />

dra för få vagnar, därför väntar man<br />

oftas t tills man har maximalt antal tilllåtna<br />

vagnar innan man åker vidare,<br />

säger Mats Nilsson.<br />

När det gäller längre transporter inom<br />

Europa är tåg ett bra alternativ, speciellt<br />

om godset väger mycket eller är skrymmande.<br />

Axlarna från Björneborg vägde<br />

38 ton.<br />

– Om godset väger mer än 25 ton är<br />

järnväg det bästa alternativet för oss,<br />

Specialtransport. Två vagnar med 38 ton<br />

tunga propelleraxlar avgick från Björneborg<br />

den 11 januari. 11 dagar senare var de framme<br />

i norra 32 Italien, | LOGISTIKMAGASINET allt enligt kundens 1-2013 önskemål.<br />

Bild: Pierre Olsson


tågtransporter<br />

säge r Patrick Johansson, transportansvarig<br />

på Scana Steel Björneborg AB.<br />

Han hör av sig till DB <strong>Schenker</strong> Rail när<br />

de har behov av en tågtransport. För<br />

att man säkert ska få en vagn behöver<br />

beställningen göras två dagar i förväg.<br />

2012 skickades 35 vagnar från bruket ut<br />

i Europa.<br />

– Vår största marknad finns i Tyskland,<br />

men det är tuffa tider för världens<br />

stålverk just nu i lågkonjunkturen.<br />

Prispressen är stenhård och det gör att<br />

fraktpriserna blir en allt viktigare del<br />

av kostnaderna. Det gör tåget till ett bra<br />

alternativ, säger Patrick Johansson.<br />

Patrick Johansson, transportansvarig, Scana Steel Björneborg AB:<br />

» Prispressen är stenhård och det gör<br />

att fraktpriserna blir en allt viktigare<br />

del av kostnaderna. Det gör tåget till<br />

ett bra alternativ.«<br />

Kundorderstyrt. Företaget tillverkar bland<br />

annat propelleraxlar till fartyg.<br />

FAKTA<br />

Scana Steel<br />

Björneborg AB<br />

■ Scana Steel Björneborg AB är norra<br />

Europas största smedja med eget skrotbaserat<br />

stålverk. Bruket ägs av norska Scana<br />

Industrier sedan 1993.<br />

■ All tillverkning är kundorderstyrd och<br />

man tillverkar till exempel propelleraxlar<br />

till fartyg, rotorer till stora ge<strong>ner</strong>atorer,<br />

verktygsstål med mera. Verksamheten omfattar<br />

stålverk, smedja, värmebehandling<br />

och maskinverkstad.<br />

■ Antalet anställda är cirka 280 perso<strong>ner</strong>.<br />

Customs-, Transport Management- and Logistics Software<br />

KSD EdiCom – ledande leverantör av systemlösningar för<br />

extern logistik, tullhantering och transportadministration<br />

Import – Export / Tullklarering – world wide Tullager / Aktiv Förädling<br />

Servicetrappan / AEO <br />

<br />

Fraktberäkning / Fraktkontoll <br />

Se möjligheterna i KSD Fraktkoncept och hur din verksamhet kan spara tid och pengar<br />

Kontakta oss på mail: sales@ksdsoftware.com<br />

- one simple customs solution for one complicated world<br />

www.ksdsoftware.com


Facebook gillar<br />

Bild: The Node Pole/Cascade Creative Media


The Node Pole”<br />

– Jag trodde aldrig att<br />

Facebook skulle bli kund till<br />

oss, säger Lars Konradsson,<br />

distriktschef för DB <strong>Schenker</strong><br />

i Luleå.<br />

Men så blev det. I Luleå<br />

bygger Facebook – världens<br />

största sociala nätverkstjänst<br />

– nya gigantiska datacentraler<br />

för att kunna möta behovet<br />

från användare i Europa<br />

och Asien.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Den första är klar och nu byggs central<br />

nummer två av totalt tre pla<strong>ner</strong>ade<br />

byggnader på sammanlagt 84 000<br />

kvadratmeter. Det nya datacentret i<br />

Luleå blir Facebooks tredje, och det<br />

första utanför USA. Hela anläggningen beräknas vara<br />

klar 2014. Storleken på det färdiga bygget motsvarar<br />

elva fotbollspla<strong>ner</strong> och varje byggnad kommer att<br />

innehålla cirka 160 000 dataservrar, sammanlagt<br />

480 000.<br />

Det kan låta konstigt att Facebook etablerar sig i<br />

Luleå, men det finns flera goda skäl till det. 160 000<br />

dataservrar blir varma och kräver ständig nedkylning.<br />

I Luleå finns svensk vinterkyla, vattenkraft,<br />

stabila elnät och närhet till teknisk högskola. Dessutom<br />

är det möjligt att bygga för rimliga kostnader. >


Fint studiebesök. Tom Furlong, ansvarig för Site Operations på Facebook, och kung Carl<br />

Gustaf, inspekterar ett av norra Sveriges största nybyggen.<br />

Bild: The Node Pole/Fredrik Broman<br />

Bild: The Node Pole/Cascade Creative Media<br />

Coola grejer. Kylsystemen som ska hålla rätt temperatur för flera hundra tusen dataservrar,<br />

får god hjälp av klimatet i norra Sverige.<br />

Bild: The Node Pole<br />

Tom Furlong, Site Operations, Facebook:<br />

»Luleå erbjöd det bästa paketet av resurser. Det här är en av de<br />

bästa platserna i världen för att placera ett datacenter.«<br />

> – Luleå erbjöd det bästa paketet av resurser – ett lämpligt<br />

klimat för kylning, gröna kraftkällor, tillgänglig mark<br />

och regional arbetskraft, robust infrastruktur och en<br />

företagsvänlig miljö. Det här är en av de bästa platserna i<br />

världen för att placera ett datacenter, säger Tom Furlong,<br />

ansvarig för Site Operations på Facebook.<br />

Etableringen av Facebooks nya datacenter kommer att<br />

göra regionen till en viktig nod för datatrafik i Europa,<br />

och detta faktum har ge<strong>ner</strong>erat ett nytt epitet för Luleåregionen<br />

– The Node Pole.<br />

Det nya datacentret är att jämföra med en stor basin dustri,<br />

som till exempel en gruv- eller stålindustri när det gäller<br />

ele<strong>ner</strong>gianvändning.<br />

E<strong>ner</strong>gianvändningen för serverhallarna kommer att<br />

vara en terawattimme (TWH) per år, vilket motsvarar<br />

hela Västerås kommuns elbehov. Elbehovet för hela den<br />

svenska industrin är 55 TWH.<br />

– Ett elintensivt företag i den här storleken har fullt fokus<br />

på sin totala e<strong>ner</strong>gikostnad och är mycket medvetet<br />

om vilket ”carbon footprint” man lämnar efter sig. Det<br />

har självklart påverkat valet att placera serverhallarna i<br />

Luleå, säger Rick Abrahamsson på Vattenfall till nättidningen<br />

Dagens e<strong>ner</strong>gi.<br />

Centret drivs i normalläget helt och hållet av vattenkraft,<br />

men för att skydda sig mot strömavbrott installeras<br />

30 kraftiga dieselaggregat som kan driva anläggningen<br />

vidare. Men det tar några minuter att få igång aggregaten,<br />

och att Facebook skulle ligga <strong>ner</strong>e under den tiden är<br />

otänkbart. Därför installeras också enorma batterier som<br />

klarar att driva anläggningen under den tid det tar att få<br />

igång reservkraften.<br />

36 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Jätteanläggning. Nu byggs nummer två av de tre enorma serverhallarna för Facebook i Luleå. När byggnaderna är klara kommer de att rymma<br />

sammanlagt 480 000 dataservrar.<br />

För DB <strong>Schenker</strong>s del handlar uppdraget om frakt, lagring<br />

och underhåll.<br />

Under själva byggnationen transporteras utrustning<br />

till bygget, och sedan fraktas ett kontinuerligt flöde med<br />

reservdelar, utbytesdelar med mera.<br />

– Facebook meddelar oss när de har utrustning på väg<br />

till Sverige. Det kan vara till hamnarna i Göteborg eller<br />

Stockholm, så tar vi hand om det därifrån, säger Lars<br />

Konradsson.<br />

Men uppdraget är större än så.<br />

– Facebook måste ha reservdelar och serviceutrustning<br />

på plats i Luleå. Om till exempel ett luftfilter blir<br />

igensatt måste det bytas ut – och det måste gå snabbt,<br />

säger Lars Konradsson.<br />

Därför hyr man 2 500 kvadratmeter i ett lager på DB<br />

<strong>Schenker</strong>s område i Luleå, en verksamhet som i dagsläget<br />

sysselsätter tre perso<strong>ner</strong>. Alla inleveranser packas<br />

upp, märks med streckkoder och registreras i systemet.<br />

– Under bygget bevakar vi alla inleveranser, lossar<br />

containrar, märker gods, levererar till byggnation och<br />

service, och tar även hand om skrot och sopor. Det vill<br />

säga allt som på något sätt har med logistikflödet att göra.<br />

När datacentralerna är i drift ska vi se till att serviceteknikerna<br />

får rätt reserv- och utbytesdelar, säger Sigge<br />

Wikander, affärsutvecklare på DB <strong>Schenker</strong> Logistics.<br />

När allt är på plats kommer DB <strong>Schenker</strong> också att ha<br />

personal inne i centret.<br />

– Vi har varit över i USA för att se hur<br />

de gör där. Det är ett spännande<br />

uppdrag som vi utvecklar tillsammans<br />

och det ska bli roligt<br />

att se vart det tar vägen,<br />

säger Lars Konradsson.<br />

”Vi gillar Luleå.” Främre<br />

raden: Facebooks globala<br />

logistikchef Damo Chittibabu,<br />

Betty Hamasaki,<br />

Facebook, och Suresh-<br />

Kumar från DB <strong>Schenker</strong><br />

Singapore. Bakre raden:<br />

Sigge Wikander, Lars Konradsson<br />

och Jan-Erik Nilsson,<br />

alla från DB <strong>Schenker</strong> i<br />

Sverige.


Bild: Robert Scoble<br />

Känt fejs. Det är nio år sedan den första varianten av Facebook var klar - Mark Zuckerbergs digitala svar på skolkatalogen på Harvard-universitetet där han då<br />

studerade. Några år senare blev Facebooks världens största sociala medium, och Zuckerberg själv världskänd entreprenör och ”Person of the Year”. Bilden är<br />

från Facebooks huvudkontor i Silicon Valley.<br />

Zuckerbergs skolkatalog blev global industri<br />

■ Facebook skapades av den amerikanske<br />

Harvardstudenten Mark Zuckerberg,<br />

med hjälp av några studiekamrater. På<br />

Harvard fanns en tryckt skolkatalog som<br />

var till för att eleverna lättare skulle lära<br />

känna varandra, en så kallad facebook.<br />

Men man lyckades aldrig samla alla elever<br />

i katalogen.<br />

Zuckerberg bestämde sig då för att skapa<br />

en egen, nätbaserad version. I februari<br />

2004 var Facebook klar och redan efter<br />

en månad hade hälften av studenterna på<br />

Harvard blivit medlemmar. Från början<br />

fick enbart studerande från Harvard bli<br />

medlemmar, men eftersom skolan inte<br />

ägde applikationen kunde den spridas till<br />

fler skolor.<br />

I september 2006 öppnades Facebook<br />

för allmänheten med de enda kraven att<br />

man skulle vara över 13 år och ha en fungerande<br />

e-postadress.<br />

Facebook fortsatte att växa, men det<br />

var i samband med en tragisk händelse<br />

som det stora genombrottet kom. Efter<br />

massakern den 16 april 2007 på Virginia<br />

Tech då 32 perso<strong>ner</strong> dödades var suget<br />

efter information enormt.<br />

Innan media hann få<br />

nyhetsreportrar på plats<br />

var eleverna och deras<br />

berättelser på Facebook<br />

den bästa informationskällan<br />

att rapportera från<br />

och plötsligt visste alla i USA vad<br />

Facebook var.<br />

I maj 2012 introducerades Facebook på<br />

börsen till en kurs av 38 dollar. I samband<br />

med kvartalsrapporten för Q4 2012 värderades<br />

aktien till strax under 30 dollar.<br />

FAKTA<br />

Fler än 800 miljo<strong>ner</strong> användare över hela världen<br />

■ Facebook är världens största<br />

sociala medium med<br />

fler än 800 miljo<strong>ner</strong><br />

användare över<br />

hela världen.<br />

■ Människor tillbringar<br />

mer än 750<br />

miljarder minuter per<br />

månad på Facebook.<br />

■ Facebook har fler än 700 miljarder<br />

sidvisningar per månad.<br />

■ Det finns över 900 miljo<strong>ner</strong><br />

sidor, grupper och evenemang på<br />

Facebook. Användare laddar upp<br />

mer än 100 miljo<strong>ner</strong> bilder varje dag.<br />

■ Varje månad delas mer än 30<br />

miljarder sidor och 700 statusuppdateringar<br />

görs varje sekund.<br />

■ Mer än hälften av alla Facebookanvändare<br />

är inne varje dag.<br />

■ Facebook har mer än 200 miljo<strong>ner</strong><br />

mobilanvändare varje månad.<br />

■ Facebooks huvudkontor ligger<br />

i Menlo Park i Silicon Valley söder<br />

om San Francisco. Adressen är<br />

1 Hacker Way…<br />

38 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Nytt och noterat<br />

<strong>Schenker</strong>-åkerier<br />

nomi<strong>ner</strong>ade till<br />

Stora Åkeripriset<br />

■ I år delas Stora Åkeripriset ut för<br />

femte året i rad och inte mindre än<br />

tre av tolv nomi<strong>ner</strong>ade åkerier kör<br />

för DB <strong>Schenker</strong> – Evald Karlssons<br />

Åkeri, Sandahlsbolagen och <strong>Schenker</strong><br />

Åkeri AB.<br />

Priset delas ut den 15 maj och<br />

belönar satsningar inom miljö, lönsamhet,<br />

personal, trafiksäkerhet<br />

samt innovation. Priset går till det<br />

åkeri som med störst framgång drivit<br />

dessa frågor under 2012. Bakom priset<br />

på 100 000 kronor står Sveriges<br />

Åkeriföretag, Q3 och Greater Than.<br />

– Åkerinäringen omsätter cirka<br />

100 miljarder och sysselsätter cirka<br />

60 000 perso<strong>ner</strong> i Sverige. Med<br />

Stora Åkeripriset vill vi lyfta fram<br />

goda exempel och belöna lyckade<br />

satsningar på trafiksäkerhet och<br />

miljö, säger Johan Lindström,<br />

VD på Sveriges Åkeriföretag.<br />

Bild: Istockphoto<br />

Årets logistikföretag 2012 i Irland. Bilden föreställer den berömda ”Ha’penny bridge” över floden<br />

Liffey i Irlands huvudstad Dublin, där DB <strong>Schenker</strong> har två kontor.<br />

Logistikpris till DB <strong>Schenker</strong> i Irland<br />

■ DB <strong>Schenker</strong> har utsetts till Årets logistik företag 2012 av Irish Exporters Association.<br />

Arbetsmarknadsminister Richard Bruton var gäst talare vid ceremonin i O’Reilly<br />

Hall på University College i Dublin. Han delade ut priset tillsammans med Lucy<br />

McCaffrey, VD för Dublins hamn. DB <strong>Schenker</strong> har idag 162 perso<strong>ner</strong> anställda på<br />

fyra platser i Irland: Cork, Shannon och två kontor i Dublin. Företaget ägnar sig mest<br />

åt logistik- och exporttjänster. De största marknaderna är USA, Kina, Hongkong,<br />

Turkiet och Israel.<br />

MÄSSA OCH KONFERENS<br />

VÅR MÖTESPLATS<br />

– DIN MÖJLIGHET!<br />

SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG<br />

29–30 MAJ 2013<br />

På Nordens största renodlade<br />

logistikmässa med konferens möts hela<br />

branschen och skapar de rätta kontakterna<br />

– alla viktiga aktörer finns på plats<br />

som utställare eller besökare!<br />

Läs mer på www.logistik.to<br />

OFFICIELL PARTNER OFFICIELL MEDIAPARTNER MEDIAPARTNER


Outsourcing har varit på modet i många år, men<br />

åsikter na om det är bra eller inte växlar som årstiderna.<br />

Tillväxten inom 3PL (tredjepartslogistik) har varit<br />

kraftig de senaste åren och Gunnar Schrewelius,<br />

managementkonsult på DB <strong>Schenker</strong> Consulting,<br />

siar här om utvecklingen framöver.<br />

Outsourcing – fluga<br />

”Outsourcing började med att de minst affärskritiska<br />

funktio<strong>ner</strong>na som till exempel städning lejdes ut på en<br />

extern städfirma. Det har sedan vuxit. Allt som inte<br />

är affärskritiskt eller ingår i affärsidén och kan göras<br />

bättre av någon annan kan läggas ut. I princip kan ett<br />

företag bestå av enbart en idé och låta allt skötas av<br />

olika företag.<br />

När det gäller outsourcing eller snarare offshoring av<br />

produktion till andra länder kan man nog ana en återgång<br />

i takt med att lö<strong>ner</strong>na i lågkostnadsländerna ökar.<br />

Gunnar Schrewelius:<br />

»En tydlig trend som jag märker när<br />

jag pratar med lite större företag i allmänhet<br />

och logistikansvariga i syn<strong>ner</strong>het<br />

är att man vill ha flexibilitet.«<br />

Allt fler inser också komplexiteten i att kommunicera<br />

alla produktionsförändringar på ett främmande språk<br />

och med annorlunda attityd till kvalitet, utveckling<br />

och ständiga förbättringar.<br />

När det gäller logistikområdet är det själva transporten<br />

det första som man outsourcar, men jag tror inte<br />

man ser detta som en outsourcing eftersom det är så<br />

självklart för de flesta företag. Inte så många företag har<br />

egna lastbilar idag.<br />

Nästa logiska steg är att lägga ut lagerhanteringen på en<br />

extern part. Detta kallas i Sverige ofta för 3PL (tredjepartslogistik)<br />

och av någon anledning är ordet logistik<br />

liktydigt med lagerverksamhet i vissa branscher. Det<br />

kan vara lite förvirrande.<br />

Beroende på företagets affärsidé, storlek, förutsättningar<br />

och intresse kan man lägga ut ytterligare funktio<strong>ner</strong>:<br />

speditionsarbetet, ordermottagning, avrop,<br />

transportupphandling och så vidare.<br />

Man kan också välja att överlåta hela logistikverk-<br />

40 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Bilder: iStockphoto och DB <strong>Schenker</strong><br />

Trend. Outsourcing<br />

har vuxit. Idag kan<br />

allt som inte är<br />

affärskritiskt och<br />

kan göras bättre<br />

av någon annan,<br />

läggas ut.<br />

eller stadig trend?<br />

samheten på en extern part som då sköter allt. Kärt<br />

barn har många namn men 4PL (fjärdepartslogistik)<br />

respektive Control Tower brukar inrymma dessa funktio<strong>ner</strong>.<br />

Petar man i det kan man förklara skillnaderna.<br />

Ett kul exempel är det lilla och ett par år gamla företaget<br />

Happy Socks som dubblat omsättningen varje<br />

år sedan starten. De har som många företag i modeindustrin<br />

outsourcat tillverkningen och också lagerhanteringen.<br />

Det man sköter själva på kontoret i Stockholm<br />

är design och marknadsföring. Happy Socks är<br />

ett exempel på det lilla företaget som outsourcar för<br />

att man redan från början insett det kloka i att lägga ut<br />

sådant man inte har kompetens eller intresse för.<br />

En tydlig trend som jag märker när jag pratar med lite<br />

större företag i allmänhet och logistikansvariga i syn<strong>ner</strong>het<br />

är att man vill ha flexibilitet. Detta gäller ofta företag<br />

som av tradition haft egen produktion och egna lager.<br />

Dessa företags verksamhet ändras ju ständigt beroend e<br />

på hur marknaden och efterfrågan svänger, vilka produkter<br />

som är aktuella och dessutom på företagets<br />

inriktning. Företag köps upp och verksamheter säljs av<br />

och var och hur de tillverkas justeras ständigt. Produkterna<br />

och dess emballering ändras och detta påverkar<br />

förstås materialflödena: Var och hur de ska lagras och<br />

om de ska lagras över huvud taget.<br />

Allt detta medför att många företag överlåter<br />

lagringe n till 3PL-företag. Även om kontrakten är relativt<br />

långa i Sverige så medger detta en större flexibilitet<br />

än att bygga eget lager. Alternativet att låta en byggare<br />

bygga ett lager som man sedan hyr är säkert bra men<br />

byggaren vill gärna ha en hyggligt lång avtalstid (eller en<br />

hög hyra). Nere på kontinenten finns en annan tradition<br />

– 3PL-lager byggs mer på spekulation och därmed finns<br />

större möjlighet att få teckna kortare hyresperioder.<br />

Annars är fördelen flexibiliteten i lagerutrymme<br />

och plock. Med fler varuägare under samma tak kan<br />

lagerhanteringen ske till en lägre kostnad eftersom<br />

personalen och anläggningen kan utnyttjas mer<br />

effektiv t (förutsätter att lageroperatören har haft vett ><br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 41


Göteborgs Hamn<br />

Nytt i egen regi?<br />

Ett nybyggt lager<br />

kan i de flesta<br />

fall byggas så att<br />

hanteringen och<br />

lagringen blir<br />

betydligt effektivare.<br />

><br />

att välja kunder med olika mönster på sina varuflöden<br />

så att främst plocket kan ske jämnt över de timmar<br />

man jobbar). En annan minst lika vanlig orsak till att<br />

företag väljer 3PL är att man kan fokusera på det som<br />

är viktigt, exempelvis design som i fallet med Happy<br />

Socks, och låta andra ta hand om det man upplever<br />

som tråkigt och något nödvändigt ont.<br />

En nackdel är att arbetet kan bli onödigt byråkratiskt<br />

om man tvingas avvika från standardproceduren allt<br />

för ofta. Annars är just detta en av fördelarna med outsourcing,<br />

att man tvingas beskriva ganska noggrant<br />

vad som ska göras, hur, av vem och när.<br />

Det följer naturligt att verksamheten bör vara<br />

Gunnar Schrewelius<br />

■ Gunnar Schrewelius är managementkonsult på DB<br />

<strong>Schenker</strong> Consulting med inriktning på logistik och<br />

med Supply Chain Design som huvudintresse. Gunnar<br />

är utbildad skeppsbyggare från KTH, halv civilekonom<br />

från Stockholms universitet och marknadsekonom från<br />

IHM. Han har arbetat som logistikkonsult i omgångar och<br />

däremellan bland annat som logistikchef, vVD, transportchef etc på Vin &<br />

Sprit, Cambrex Corp, Todd Shipyards, TFK, Symbrio, Viera Vinhandel, Alcro<br />

Beckers mm.<br />

ganska standardbetonad och inte kräva för mycket<br />

av ständiga anpassningar för att verksamheten ska<br />

kunna skötas smidigt.<br />

En sak att beakta när man överväger att lägga<br />

ut lager hanteringen på en 3PL-aktör är om lageroperatören<br />

har ett nybyggt lager och det befintliga<br />

egna lagret är gammalt. Då blir det i de flesta fall en<br />

promenadseger för det nybyggda. Är det bara driftkostnaden<br />

man vill minska kan det vara värt att i alla<br />

fall överväga att bygga nytt i egen regi. Ett nybyggt<br />

lager kan i de flesta fall byggas så att hanteringen och<br />

lagringen blir betydligt effektivare.<br />

Bild: DB <strong>Schenker</strong><br />

I USA ökade 2011 antalet kvadratmeter hos de 20 största<br />

3PL-företagen med 5,6 procent till cirka 50 miljo<strong>ner</strong><br />

kvadratmeter. I Sverige visar företaget Logents så<br />

kallad e TPL-index (tredjepartslogistik-index) att<br />

trycket på 3PL-marknaden har mattats sista tiden,<br />

men fram till förra året var utvecklingen god. Ser man<br />

specifikt på företaget <strong>Schenker</strong> Logistics AB så har de<br />

lyckats fylla sina nybyggda 3PL-lager i Stockholm och<br />

Göteborg i samma takt som de byggts och byggs ut. Behovet<br />

tycks vara större än utbudet.<br />

Framtiden då? Min bedömning är att trenden med<br />

ökad andel 3PL fortsätter för alla de företag som har<br />

hyggligt standardbetonade varor och plock. För dem<br />

med specialgods, specialplock och så vidare kan det<br />

löna sig att låta bygga egna specialanpassade lager som<br />

möjliggör att man kan pressa kostnaderna ett snäpp till.<br />

42 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Distrikt Jönköpings<br />

säkerhetssystem<br />

TAPA-certifieras<br />

■ Terminalen i Jönköping är nu DB <strong>Schenker</strong>s fjärde anläggning<br />

som certifieras enligt säkerhetsstandarden TAPA<br />

FSR A. Tidigare har terminalerna i Malmö, Stockholm<br />

och Värnamo certifierats.<br />

Tankarna om att certifiera distrikt Jönköping har funnits<br />

ända sedan 2004 då DB <strong>Schenker</strong> tog ett strategiskt<br />

beslut att certifiera ett antal terminaler i Europa och<br />

världen. I Sverige valde man att börja med Malmö och<br />

Stockholm och sedan tillkom även distrikt Värnamo under<br />

hösten 2008.<br />

– Distriktet har arbetat strukturerat och målmedvetet<br />

under flera år där man investerat i säkerhetshöjande teknisk<br />

utrustning och ruti<strong>ner</strong>, säger Patrik Jagstedt, Security<br />

Specialist på <strong>Schenker</strong> AB.<br />

Parallellt med satsningen på den fysiska säkerheten<br />

genomförs även förändringar i ruti<strong>ner</strong> och utbildning av<br />

personalen i bland annat säkerhetsmedvetenhet.<br />

– Den svåraste, men också roligaste, utmaningen är att<br />

införa nya ruti<strong>ner</strong> och få all personal att tänka, inte bara<br />

på god service och produktionskvalitet, utan även på det<br />

man gör och råkar ut för varje dag på sin arbetsplats ur ett<br />

säkerhetsperspektiv. Här gäller det att involvera all personal<br />

för att man ska få ett väl fungerande säkerhetssystem,<br />

säger Patrik Jagstedt.<br />

TAPA (Transported Asset Protection Association) är<br />

en internationell organisation som arbetar för att förebygga<br />

skador och stölder inom logistikkedjan.<br />

TAPA-certifieringen har tillkommit på initiativ från<br />

högteknologiska företag som gemensamt tagit fram en<br />

krav specifikation när det gäller säkerhet för transportoch<br />

logi stikföretag.<br />

Nytt och noterat<br />

Skärpt bevakning. DB <strong>Schenker</strong>s terminal i Jönköping är den fjärde att<br />

TAPA-certifieras i Sverige.<br />

Bild: Pierre Olsson<br />

Bild: BMW<br />

100 containrar skickas dagligen till BMW:s monteringsfabriker<br />

Ökar farten. BMW fördubblar leveranserna till Kina och Sydafrika.<br />

■ DB <strong>Schenker</strong> Logistics ökar kapaciteten i logistikcentret i<br />

Leipzig och skapar 700 nya jobb.Från och med i sommar kommer<br />

cirka 1 500 anställda dagligen att packa cirka 100 containrar<br />

med komponenter till BMW:s monteringsfabriker i Kina<br />

och Sydafrika.<br />

I mer än ett år har centret levererat komponenter till<br />

anlägg ningar i Kina och Sydafrika och nu har DB <strong>Schenker</strong><br />

Logistics fått i uppdrag av BMW att mer än fördubbla kapaciteten.<br />

Byggandet av logistikcentret i Leipzig i december 2010<br />

är ett av de största logistikprojekten som genomförs av<br />

DB <strong>Schenker</strong> Logistics hittills. Sedan sommaren 2011 har<br />

cirka 8 000 olika fordonskomponenter för BMW-modeller<br />

tagits emot, packats och lastats i containrar inne i den 63 000<br />

kvadratmeter stora anläggningen. Innan de skickas iväg ges<br />

också plåtdetaljer en skyddande behandling för att de ska<br />

klara transport genom olika klimatzo<strong>ner</strong>.<br />

Så många som 50 containrar lämnar för närvarande logi stikcentret<br />

varje dag. De levereras med fartyg till Rosslyn i Sydafrika<br />

och med järnväg till Shenyang i Kina.<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 43


”Jag trivdes här<br />

från första dagen”<br />

44 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Bild: DB <strong>Schenker</strong><br />

Bild: Pierre Olsson<br />

Hemma igen.<br />

2009 flyttade Per<br />

Holst-Nielsen med<br />

sin familj för att bli<br />

CFO i Storbritannien.<br />

Den 1 januari<br />

i år kom han tillbaka<br />

till Sverige som<br />

chef för Division<br />

Air & Ocean.<br />

2007 började Per Holst-Nielsen som Financial<br />

Manager på DB <strong>Schenker</strong> Division Air & Ocean i<br />

Göteborg. 2009 erbjöds han jobbet som CFO (Chief<br />

Financial Officer) på DB <strong>Schenker</strong> i Storbritannien.<br />

– Jag tackade ja på stående fot, sedan frågade jag<br />

familjen. Men alla blev jätteglada över att flytta till<br />

London. Och ingen av oss ångrar att vi gav oss iväg.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Flytten innebar en omställning för familjen. I<br />

Sverig e fanns en stor trädgård och stora möjligheter<br />

för barnen. Tvillingarna, en flicka och en<br />

pojke på nio år, och deras elvaårige storebror, var tidigare<br />

vana att göra sig av med allt ”spring i benen” i grannskapet.<br />

I London var ytorna mindre med staket runt och<br />

begränsade möjligheter för barnen att få ut sin e<strong>ner</strong>gi,<br />

speciellt eftersom det är olagligt i England att lämna barn<br />

under tolv år utan uppsikt utomhus.<br />

– Jag trivdes från första dagen på jobbet och med<br />

kulture n där även om vardagslivet krävde lite anpassning<br />

från vår sida.<br />

Familjen hittade ett litet hus i Barnes i västra London,<br />

ett område som ligger innanför M25, motorvägen som<br />

går i en cirkel runt London, och några kilometer från<br />

centrum.<br />

– Det var perfekt, det är inte ovanligt att folk som<br />

jobba r i London har mellan en och två timmars restid till<br />

och från jobbet. Jag arbetade nära Heathrowflyg platsen<br />

och hade bara en halvtimma till jobbet eftersom jag<br />

körde mot trafiken både dit och hem.<br />

Per Holst-Nielsen hade många kollegor med utländsk härkomst<br />

på DB <strong>Schenker</strong>s kontor.<br />

– Bara på ekonomiavdelningen kom vi från sju olika<br />

natio<strong>ner</strong>, i London är ett utländskt namn absolut ingen<br />

begränsning. Engelsmän är vana vid att folk från alla<br />

världens hörn jobbar och bor här, och det finns nog inget<br />

land där så många olika nationaliteter är integrerade<br />

i samhället. 60 procent av dem som bor och arbetar i<br />

London är av utländsk härkomst. Och trots att engelsmännen<br />

är i minoritet i London råder ändå den engelska<br />

><br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 45


Ekonomikollegor. Per Holst-Nielsen hade många kollegor med utländsk härkomst på<br />

DB <strong>Schenker</strong>s kontor i London. Bara på ekonomiavdelningen fanns anställda från sju<br />

olika natio<strong>ner</strong>. Trots detta råder den engelska mentaliteten.<br />

><br />

mentaliteten överallt, folk är artiga, ursäktar sig, hålle r<br />

upp dörrar och så vidare.<br />

En viss skillnad i mentalitet är det ändå mellan England<br />

och Sverige på arbetsplatserna.<br />

– Jag är van vid en mer platt organisation där alla pratar<br />

med alla. Här var det mer hierarkiskt och anställd a<br />

var inte lika vana att prata med chefer som de inte rapporterade<br />

till.<br />

Umgänget på kontoret var också annorlunda. Alla<br />

medarbetare kom prick klockan 09.00 och gick prick<br />

klockan 17.30, fikaraster existerar inte och de flesta<br />

medarbetare stannade på kontoret över lunchen där<br />

man åt en macka vid sitt tangentbord.<br />

– Men på fredagar brukade många följa med ut och<br />

luncha på puben. Då ingick även en öl eller två till dagens<br />

rätt, det är man ju inte van vid från Sverige direkt.<br />

Den legala biten är också något som skiljer sig mella n<br />

länderna.<br />

– När vi hyrde ut vårt hus i Sverige hade vi en en sidig<br />

bilaga som reglerade olika saker. När vi skulle hyra i<br />

England hade kontraktet en 30-sidig bilaga med 58<br />

paragrafer där det framgick vad vi fick – och inte fick –<br />

göra i huset. Vi var till exempel tvungna att skriva in att<br />

vi hade rätt att ta emot besök från Sverige som fick sova<br />

över.<br />

Familjen umgicks mest i den svenskkoloni som finns<br />

i området.<br />

– Det var en ganska aktiv förening, där vi hade olika<br />

evenemang som till exempel att papporna spelade<br />

fotboll varje lördag innan vi gick till puben och tog en<br />

öl. Överhuvudtaget umgicks vi mer ute och var mindre<br />

hemma hos varandra. Engelsmän tar sällan emot besök<br />

hemma utan träffas gärna på puben eller restaurangen<br />

istället.<br />

Nu är Per Holst-Nielsen sedan den 1 januari tillbaka i<br />

Göteborg men han vill gärna ut i världen igen.<br />

– Jag kan tänka mig att arbeta var som helst i världe n<br />

egentligen, bara barnen blivit lite större. Det kändes<br />

lagom att komma hem nu så att de får avsluta högstadiet<br />

och gå gymnasiet här i Sverige. Vi har varit noga med att<br />

upprätthålla deras kunskaper i svenska under utlandsvistelsen<br />

för att de ska få lätt att anpass a sig.<br />

Men innan det bär iväg till någon tjänst utomlands<br />

har Per Holst-Nielsen tagit sig an utmaningen som chef<br />

för Division Air & Ocean.<br />

– Det ska bli oerhört kul, men även utmanande att få<br />

leda en division som har haft väldiga framgångar men<br />

i samband med den vikande marknaden fått det allt<br />

tuffare. Vi ser att priset blir allt viktigare för transportköparna.<br />

Men vi vill även i fortsättningen erbjuda värden<br />

i form av bra IT-lösningar, tillgång till vårt nätverk<br />

med alla transportslag och lager lösningar över hela<br />

världen. Vi tror att våra kunder även i fortsättningen<br />

värdesätter att få sitt gods levererat på utlovad tid med<br />

en hög servicenivå.<br />

Per Holst-Nielsen, Financial Manager, DB <strong>Schenker</strong> Division Air & Ocean:<br />

» Det finns nog inget land där<br />

så många nationaliteter är<br />

integrerade i samhället .«<br />

46 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Våra paket åker<br />

kollektivt = miljösmart<br />

Vi distribuerar 26 miljo<strong>ner</strong> paket om året. Självklart påverkar dessa transporter<br />

miljön. Lika självklart kän<strong>ner</strong> vi ett ansvar att göra det vi kan för att minska vår<br />

påverkan på miljön. Men istället för att bara vara en del av problemet är vi en<br />

del av lösningen.<br />

Samlastning är nyckeln<br />

DB <strong>Schenker</strong> är störst i Sverige när det gäller landtransporter och det innebär<br />

att vi har mer gods i vårt system än våra konkurrenter. För att utnyttja bilarna<br />

maximalt kan vi samlasta alla sändningar – gods från olika kunder med samma<br />

slutdestination åker tillsammans.<br />

Detta kallar vi för kollektivtrafik för gods.<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter, konsulttjänster till lager- och logistiklösningar.<br />

Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.<br />

För mer information gå in på www.dbschenker.com/se


Nytt och noterat<br />

Passagerarbyte krävde udda lösning<br />

■ 3 600 turisters bagage behövde transporteras<br />

mellan kryssningsfartyget The<br />

Empress i Trondheims hamn och Værnes<br />

flygplats.<br />

Samtidigt som totalt 1 800 turister<br />

sattes iland från skeppet för vidare transport<br />

till flygplatsen, skulle 1 800 nya<br />

turister gå ombord på The Empress.<br />

DB <strong>Schenker</strong> fick i uppdrag att lösa logistiken<br />

kring denna procedur. Det var<br />

första gången som Trondheim användes<br />

som en sluthamn för ett kryssningsfartyg.<br />

Detta innebar krångliga tullbestämmelser<br />

och krävde ett ovanligt<br />

tillvägagångssätt för att hantera både<br />

passagerare och gods. Femtio bussar<br />

hyrdes för att transportera passagerare<br />

mellan hamnen och Værnes.<br />

För bagaget användes fem distributionsbilar<br />

och fyra containrar. Ett rollon/roll-off<br />

fartyg transporterade sedan<br />

bagaget den sista biten. Operationen tog<br />

totalt 13 timmar.<br />

Ett väldigt kryssande. Att transportera tusentals<br />

passagerare till och från The Empress i Trond-<br />

heims hamn krävde sin speciella logistik.<br />

Ett nytt transportnav växer fram i Sundsvall<br />

Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö. I<br />

anslutning till Sundsvalls Hamn pla<strong>ner</strong>ar vi för en ny<br />

contai<strong>ner</strong>hamn, kombiterminal, logistik- och serviceytor.<br />

Redan idag finns järnvägsanslutning till Sundsvalls<br />

Hamn, som är en av Sveriges största skogsindustrihamnar.<br />

Dessutom går regelbundna sjötransporter till Rotterdam,<br />

Lübeck och London.<br />

I Sundsvall Logistikpark har vi berett plats och möjlighet för<br />

lagring av ”flytande naturgas” (LNG), ett reservbränsle till<br />

biogas. LNG-terminalen får en strategisk plats då den blir<br />

knuten till tre transportslag; fartyg, tåg och lastbil.<br />

Etableringsytorna i direkt anslutning till dessa tre transportslag<br />

och närheten till flyget, skapar nya spännande affärsmöjligheter.<br />

Dessutom ligger Sveriges näst största handelsområde,<br />

Birsta, och Sundsvalls stenstad med Norrlands största<br />

citygalleria, ett stenkast från logistikparken.<br />

Vill du vara med? Välkommen att kontakta oss!<br />

www.sundsvalllogistikpark.se<br />

www.sundsvalllogistikpark.se<br />

www.sundsvallshamn.se


Nytt och noterat<br />

Bild: Anneli Salo<br />

Nestrade valde<br />

Belgien som nav<br />

■ DB <strong>Schenker</strong> utökar sin verksamhet inom<br />

dagligvaror i Belgien efter att ha vunnit<br />

Nestrade SA som ny kund. Företag är ett<br />

dotterbolag till Nestlé, världens största livsmedelsföretag.<br />

Nestrade exporterar Nestlés<br />

produkter till nya marknader och säljer etniska<br />

produkter.<br />

– Nestrade letade efter en lagrings- och<br />

transportlösning för att stödja sin verksamhet i<br />

Europa, och i mindre utsträckning även globalt. Nestrade exporterar Nestlés<br />

Vårt logistikcenter i Willebroek sågs som den produkter till nya marknader.<br />

bästa platsen för att hantera Nestrades verksamhet<br />

eftersom anläggningen är specialiserad på livsmedelskunder och<br />

redan hanterar lagring och distribution för Nestlé Belgilux, säger Brigitte<br />

Lahey, projektledare på <strong>Schenker</strong> NV.<br />

DB <strong>Schenker</strong> Logistics Center i Willebroek ligger på Bryssel-Antwerpen-axeln,<br />

nära två stora motorvägar. Det är specialiserat på att hantera<br />

konsumentvaror och är idealiskt beläget för snabba och dagliga leveranser<br />

inom Belgien.<br />

Logistikcentret är på 85 000 kvadratmeter och har flexibla förvaringsmöjligheter<br />

i fem olika temperaturzo<strong>ner</strong> från minus 22 till plus 18 grader.<br />

Byggnaden erbjuder en lagringskapacitet på mer än 100 000 pallar.<br />

Ibland skulle lite<br />

extra kapacitet<br />

komma väl till pass.<br />

VOLVO HYRLAST. SNABBT OCH SMIDIGT.<br />

När du är i behov av en lastbil för företaget – hyr en snabbt och bekvämt! Vi erbjuder<br />

endast nya lasbilar med en hög nivå på säkerhet, körkomfort och bränsleekonomi.<br />

Hyr från en dag upp till två år. Allt ingår – det är bara att köra! Prata med din Volvohandlare<br />

eller gå in på volvotrucks.se/hyrlast


Vinnande elever tror på<br />

förarlösa tågtransporter<br />

Klass 8 A på Böskolan i Göteborg vann första pris i<br />

projektet Framtida transporter.<br />

– Alla i klassen tycker att det varit jätteroligt att<br />

vara med, säger Jennifer Sjulander, en av eleverna<br />

i klassen.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

Projektet startade i höstas och cirka 450 elever<br />

från tio olika skolor var med när det presenterades<br />

på Universeu m i Göteborg.<br />

Den 25 januari korades vinnaren som fick en<br />

prischeck på 10 000 kronor och en<br />

övernattning för hela klassen bland<br />

hajar och giftormar på Universeum.<br />

Deras vinnande bidrag är ett transportsystem<br />

för livsmedel som ska minska svälten,<br />

fattigdomen och växthuseffekten.<br />

Förarlösa tåg drivs med förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi som transporterar<br />

livsmedel inom Europa, Asien och så småningom<br />

större delar av världen. E<strong>ner</strong>gikällan varierar<br />

beroende på vilken del av världen man befin<strong>ner</strong> sig i.<br />

– Centrum för systemet ligger i Kazakstan, och<br />

där är det soligt, så då använder vi solceller för att<br />

driva tåget där. I norra Europa kanske vindkraft är ett<br />

bättre alternativ, säger Jennifer Sjulander.<br />

Inför redovisningarna hade klasserna bildat ett fiktivt<br />

företag eller organisation för att skapa och sälja in en<br />

framtida hållbar lösning för gods- eller persontransporter<br />

där man tagit hänsyn till följande aspekter:<br />

Vilken miljöpåverkan har lösningen, hur gör vi<br />

transporten säker, hur effektiv är lösningen, hur ser<br />

vår design ut, och hur kan lösningen påverka samhället<br />

och vårt beteende?<br />

– Jag tror att vi vann för att vår idé var så genomtänkt<br />

ur alla aspekter, miljövänlig och gynnsam för<br />

framtiden samt genomförbar på ett realistiskt sätt.<br />

DB <strong>Schenker</strong> är ett av företagen som deltagit i projektet.<br />

– Det har varit roligt och inspirerande att möta så<br />

många unga människors tankar kring framtidens<br />

transporter, säger Tomas Carlström, Corporate Communication<br />

Manager på DB <strong>Schenker</strong>.<br />

Bild: Pierre Olsson<br />

Glada vinnare. Klass 8A blev jätteglada<br />

över segern. Nu väntar en<br />

övernattning bland hajar och giftormar<br />

på Universeum i Göteborg.<br />

50 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Bild: Pierre Olsson<br />

Bättre än väntat. Bertil Hugander och Birger Andersson i Jönköping är nöjda med hur solcellerna på<br />

taket fungerar. Men för att de ska ge full effekt även på vintern är man tvungen att gå upp och sopa av<br />

dem när det snöat.<br />

Driftsäkra solceller<br />

ger mer än beräknat<br />

Stor kreativitet. Eleverna visade upp stor<br />

idérikedom när de presenterade sina tankar<br />

kring framtidens transporter. Ovan visar<br />

Jennifer Sjulander hur klassens modell var<br />

tänkt att fungera.<br />

Jennifer Sjulander, klass 8A:<br />

» Jag tror att vi<br />

vann för att vår idé<br />

var så genomtänkt<br />

ur alla aspekter .«<br />

Solcellerna på DB <strong>Schenker</strong>s<br />

terminal byggnad i Jönköping har<br />

nu varit i drift i ett år.<br />

– De har till och med gett lite<br />

mer e<strong>ner</strong>gi än vi räknade med. Bäst<br />

effekt får vi ut en kall, solig vinterdag,<br />

säger Thomas Hedén, projektledare<br />

på <strong>Schenker</strong> Property som<br />

äger huset.<br />

Text: Pierre Olsson<br />

På ett år har solcellerna gett cirka<br />

20 000 kwh vilket motsvarar förbrukningen<br />

i en normal villa, eller vad som<br />

krävs för att ladda truckarna i terminalen<br />

under ett år.<br />

Solcellerna står med 40 graders lutning,<br />

vilket gör att de bara levererar<br />

hundra procent av sin effekt under en del<br />

av dagen. I takt med att solen går upp och<br />

<strong>ner</strong> förändras e<strong>ner</strong>giuttaget för att gå <strong>ner</strong><br />

mot femtio procent mot kvällen.<br />

Solceller har bättre förutsättningar i<br />

Sverige än många tror. Mälardalen har<br />

samma förutsättningar som norra Frankrike,<br />

och Gävle har bättre förutsättningar<br />

än en stad som exempelvis Essen i södra<br />

Tyskland.<br />

Tack vare att solcellerna inte har några<br />

rörliga delar är de mycket driftsäkra. De<br />

anläggningar som varit i drift uppemot<br />

20 år producerar fortfarande nästan lika<br />

mycket e<strong>ner</strong>gi som när de monterades.<br />

– Vi räknar med en livslängd på 25 år<br />

för solcellerna och att vi kan räkna hem<br />

dem på ungefär halva den tiden, säger<br />

Bertil Hugander, fastighetsansvarig och<br />

säkerhetssamordnare på DB <strong>Schenker</strong> i<br />

Jönköping.<br />

Solcellerna i Jönköping är en del av ett<br />

projekt där DB <strong>Schenker</strong> distrikt Jönköping,<br />

<strong>Schenker</strong> Property, Jönköpings<br />

kommun och Linköpings universitet<br />

samarbetar.<br />

Fotnot: Beräkningarna för när man kan räkna<br />

hem installatio<strong>ner</strong>na av solceller grundas på att<br />

elpriset följer samma utveckling som de senaste<br />

åren, samt att Länsstyrelsen lämnar samma<br />

bidrag som idag till e<strong>ner</strong>gisparåtgärder.<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 51


Bild: Privat Thomas Meyer<br />

Viktig vänskap.<br />

Bland Thomas<br />

forna kollegor<br />

finns ett gäng<br />

som jobbat<br />

tillsammans<br />

i över 25 år.<br />

Dessa persone r<br />

blev en viktig<br />

anledning till<br />

att Thoma s<br />

stannade inom<br />

företaget så<br />

många år.<br />

Thomas Meyer<br />

på nedersta<br />

raden i mitten.<br />

Att jobba nästan ett halvt sekel inom<br />

samma företag är det inte många som<br />

slår. Efter 49 år och sex månader på<br />

DB <strong>Schenker</strong> valde Thomas Meyer att<br />

gå i pension.<br />

– Jag tror faktiskt inte att det är<br />

någon annan som varit lika länge inom<br />

företaget som jag, säger Thomas.<br />

Text: Helena Davidsson Warvås<br />

”<strong>Schenker</strong>ian” i 50 år<br />

Den 10 juni 1963 började Thomas, då 15 år, som<br />

springpojke på Noll&Co i Göteborg. Företaget<br />

var agentur för <strong>Schenker</strong> Internationals<br />

och blev senare uppköpt.<br />

– Vi har alltid sagt att vi är de riktiga <strong>Schenker</strong>ia<strong>ner</strong>na,<br />

som kommer från det ursprungliga <strong>Schenker</strong>.<br />

Vi är inte BTL:are, säger Thomas och skrattar.<br />

BTL som tidigare hette Bilspedition, var ett av Sveriges<br />

största transport- och logistikföretag och gick<br />

1998 ihop med <strong>Schenker</strong>.<br />

Efter jobbet som springpojke blev Thomas tullombud.<br />

Det var så karriärordningen såg ut på den tiden. Från<br />

att som springpojk levererat skeppningsdokument<br />

till rederierna, hanterade han som tullombud importoch<br />

exportdokumenten. Allt gjordes för hand.<br />

– Efter att ha skrivit dokumenten åkte man <strong>ner</strong> till<br />

tullverket för att få dem godkända för att sedan skicka<br />

ett bud för att hämta varorna i något hamnskjul. Det<br />

kunde ta upp till en vecka att få allt gods deklarerat<br />

hos tullen. Idag görs allt digitalt och direkt. På den<br />

tide n gällde även kontant betalning i tullkassan,<br />

vilket innebar att man som tullombud ofta åkte runt<br />

med checkar till väldigt höga värden, säger Thomas.<br />

Efter tre år inom företaget blev han 1966 speditör<br />

inom bilavdelningen. Mycket var annorlunda på den<br />

tiden – alla papper hanterades för hand, det fanns<br />

vare sig fax, datorer eller e-mail och trots att <strong>Schenker</strong><br />

var ett stort företag kännetecknades arbetssättet av<br />

en personlig små skalighet.<br />

Thomas berättar om den gången då en kille från sjöexporten<br />

ringde och meddelade att han hade glömt<br />

att lasta en mangel som skulle med övrigt storköksgods<br />

från Electrolux. Det var lördag och det gick inga<br />

fler transporter. Thomas tog då saken i egna händer<br />

och hyrde själv en liten lastbil, lastade mangeln och<br />

ringd e sin fru som ordnade barnvakt för deras dotte r.<br />

Sen körde de tillsammans <strong>ner</strong> mangeln till Köln i<br />

Tyskland så att den kom i kontakt med det övriga<br />

godset som stod på flygplatsen.<br />

1998 började Thomas på division Air&Ocean i Marieholm<br />

i Göteborg, där han stannade fram till pensionen<br />

hösten 2012.<br />

52 | LOGISTIKMAGASINET 1-2013


Thomas Meyer:<br />

»Vi har alltid sagt<br />

att vi är de riktiga<br />

<strong>Schenker</strong>ia<strong>ner</strong>na,<br />

som kommer från<br />

det ursprungliga<br />

<strong>Schenker</strong>. Vi är<br />

inte BTL:are.«<br />

Thomas Meyer<br />

Njuter av livet. I höstas blev det bussresa till Berlin, i vår bär det av till Italienska Rivieran.<br />

Bild: Helena Davidsson Warvås<br />

Familj: Hustrun Carina, dottern Annica, svärsonen<br />

Dieter samt barnbarnen Simon och Oscar<br />

Bor: Björkekärr, Göteborg<br />

Ålder: 65 år<br />

Intressen: Familj och vän<strong>ner</strong>, resor, mat och vin,<br />

fotbollslaget Örgryte IS/ÖIS<br />

nu tackar han för sig<br />

Thomas är dock inte ensam om att ha trivts på<br />

<strong>Schenker</strong>. Bland hans forna kollegor finns ett gäng<br />

som jobbat tillsammans i över 25 år. Dessa perso<strong>ner</strong><br />

blev en viktig anledning till att Thomas stannade<br />

inom företaget så många år.<br />

– Vi var ett gott gäng, skötte oss i stort sett själva<br />

och våra chefer litade på oss. Vi umgicks även ihop<br />

med våra familjer och lärde känna varandra utan och<br />

innan. Vi kunde alltid ringa varandra och löste problemen<br />

som uppstod tillsammans, säger Thomas.<br />

Att det inte blev ytterligare sex månader för att han<br />

skulle kunna stoltsera med 50 år inom företaget, är<br />

inget Thomas grämer sig över. När Air&Ocean i Marieholm<br />

skulle flytta till nya lokaler i Mölndal i höstas<br />

såg Thomas det som ett bra tillfälle att tacka för sig.<br />

– Dessutom jobbade jag faktiskt två månader på<br />

<strong>Schenker</strong> sommaren 1962, så det fattas egentligen<br />

inte ens ett halvår, säger Thomas som nu ser positivt<br />

på att gå i pension och inte har några problem att få<br />

dagarna att gå.<br />

– Det blir gymmet några gånger i veckan. Jag har<br />

tid att läsa GP på morgonen, göra lite extra marktjänst<br />

hemma och hjälpa barnen. Till våren blir det<br />

bussresa till Italienska Rivieran. Jag kan rekommendera<br />

livet som pensionär, säger Thomas.<br />

Ridskoletransport.<br />

Spanska ridskolan<br />

hade uppvisning<br />

i Göteborg under<br />

70-talet. Alla hästar<br />

och dess skötar e<br />

transporterades<br />

med Österrikiska<br />

<strong>Schenker</strong> med tåg<br />

till Göteborg<br />

där Thomas och<br />

några kollegor från<br />

svenska <strong>Schenker</strong><br />

mötte upp. Därefte r<br />

marscherade<br />

hästar, ryttare och<br />

skötare till fots från<br />

Göteborgs järnvägsstation<br />

till Scandinavium.<br />

Thomas Meyer<br />

till vänster.<br />

Bild: Privat Göran Schultz<br />

LOGISTIKMAGASINET 1-2013 | 53


Testa vår nya tjänst Skicka enkelt.<br />

Det är snabbt gjort.<br />

Skicka<br />

från<br />

55 kr<br />

0-999 kg<br />

På skickaenkelt.dbschenker.com kan du snabbt och enkelt<br />

boka prisvärda frakter dygnet runt, alla dagar i veckan.<br />

Via våra 1 600 rikstäckande ombud och terminaler kan du<br />

skicka allt mellan himmel och jord inom Sveriges gränser.<br />

Testa själv!<br />

skickaenkelt.dbschenker.com<br />

DB <strong>Schenker</strong> i Sverige erbjuder allt från landtransporter, internationella sjö- och flygfrakter, konsulttjänster till lager- och logistiklösningar.<br />

Vi har 4 000 medarbetare och finns representerade på ett 50-tal orter i Sverige. Vi ingår i Deutsche Bahn AG:s transport- och logistikdivision.<br />

För mer information gå in på www.dbschenker.com/se


Nytt & noterat<br />

Kontakta<br />

DB <strong>Schenker</strong><br />

Här är telefonnummer till<br />

kundservice på våra olika<br />

kontor inom landtransporter<br />

i Sverige.<br />

Ständigt detta Singapore. Inte bara Kina och Indien utan hela Sydostasien är på frammarsch.<br />

I Singapore finns ”DB Schen ker Megahub” och nu bygger man ut ytterligare nära flygplatsen.<br />

Mer om de teknikkunniga och framåtsträvande sydostasiatiska länderna på sidorna 26-31.<br />

”Singapore attraktivt logistikläge”<br />

■ DB <strong>Schenker</strong> bygger ett nytt logistikcenter nära flygplatsen i Singapore. Anläggningen<br />

ska bli ett gemensamt lager för kunder från olika branscher, till exempel<br />

sjukvårds-, elektronik- och bilindustrin. Centret kommer att ha en total<br />

yta på cirka 54 520 kvadratmeter fördelade på tre våningar.<br />

– Anläggningen är vår största investering i regionen hittills och visar hur attraktivt<br />

Singapore är som logistikläge, säger Darren Wedding, ansvarig för DB<br />

<strong>Schenker</strong>s 3PL-verksamhet (tredjepartslogistik) i Region Asia Pacific.<br />

DB <strong>Schenker</strong> är en av de ledande leverantörerna av 3PL och supply chain<br />

management-lösningar i Singapore med ett nuvarande lagerutrymme på mer<br />

än 212 000 kvadratmeter. Den nya anläggningen beräknas vara klar under våren<br />

2014.<br />

Tror på tjeckisk tillväxt med nytt center<br />

■ DB <strong>Schenker</strong> Logistics har precis börjat bygga ett nytt logistikcenter nära<br />

den tjeckiska huvudstaden Prag. Terminalen är konstruerad för att möta<br />

högt ställda krav på teknik, säkerhet och miljö. DB <strong>Schenker</strong> investerar<br />

23,5 miljo<strong>ner</strong> euro i projektet. Det nya centret kommer att sysselsätta cirka<br />

320 perso<strong>ner</strong> och ska tas i drift i höst.<br />

– Våra nya lokaler kommer att bidra till snabbare transittider tack vare<br />

utmärkta trafikförbindelser. Centret kommer att bidra till vår fortsatta<br />

tillväxt, säger Tomas Holomoucký, VD för DB <strong>Schenker</strong> i Tjeckien.<br />

Lokalerna utrustas med ett intelligent belysningssystem och ett e<strong>ner</strong>gisnålt<br />

system för värme, ventilation och luftkonditio<strong>ner</strong>ing. Både kontorsbyggnaden<br />

och lagret är utformade för minimal påverkan på miljön. Ett<br />

internt kraftverk drivs av solceller och ett system där solvärme värmer<br />

varmvattnet i kranarna är en del av projektet. I anslutning till byggnaden<br />

kommer också en tankstation med CNG (Compressed Natural Gas) för<br />

personbilar att anläggas.<br />

Bild: iStockphoto<br />

Borlänge 0243-25 76 20<br />

Borås 033-17 84 20<br />

Gävle 026-15 87 20<br />

Göteborg 031-703 94 00<br />

Halmstad 035-15 46 65<br />

Helsingborg 042-38 70 70<br />

Hudiksvall 0650-357 70<br />

Hultsfred 0495-158 20<br />

Jönköping 036-18 32 00<br />

Karlshamn 0454-335 70<br />

Karlstad 054-85 26 40<br />

Kristianstad 044-760 60<br />

Linköping 013-37 09 30<br />

Luleå 0920-23 57 30<br />

Malmö 040-671 35 00<br />

Nybro 0481-717 20<br />

Skara 0511-261 13<br />

Skellefteå 0910-517 10<br />

Stockholm 08-585 10 400<br />

Sundsvall 060-59 54 50<br />

Umeå 090-71 66 10<br />

Visby 0498-24 80 50<br />

Vä<strong>ner</strong>sborg 0521-26 05 30<br />

Värnamo 0370-69 91 20<br />

Västerås 021-15 11 70<br />

Växjö 0470-77 36 15<br />

Örebro 019-21 91 00<br />

Örnsköldsvik 0660-572 20<br />

Östersund 063-16 18 20<br />

Övriga kontor och bolag inom<br />

DB <strong>Schenker</strong> samt broschyrer<br />

och produktblad på:<br />

www.dbschenker.com/se<br />

Vill du ha Logistikmagasinet<br />

fyra gånger<br />

om året utan kostnad?<br />

Meddela namn och adress till:<br />

pierre.olsson@dbschenker.com<br />

eller via www.dbschenker.com/se<br />

under rubriken ”Press<br />

/Logistikmagasinet”.


Posttidning B<br />

Avsändare:<br />

SCHENKER AB<br />

412 97 Göteborg<br />

Städa med en helt<br />

ny typ av sopmaskin!<br />

Städa med hjälp av din Truck, Helt utan<br />

batterier, hydraulik eller motorer.<br />

Smartsweep kostar en tredjedel så<br />

mycket som en vanlig sopmaskin i samma<br />

storlek och prestanda och bara en bråkdel<br />

i service och underhåll.<br />

Kontakta oss för en kostnadsfri demonstration.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!