FiUs studieresa till Japan - Lars Elinderson
FiUs studieresa till Japan - Lars Elinderson
FiUs studieresa till Japan - Lars Elinderson
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Finansutskottet besöker<br />
<strong>Japan</strong><br />
財 務 委 員 会 訪 日<br />
5 – 14 september 2008
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Deltagare<br />
Ledamöter<br />
Sonia Karlsson (s) , delegationsledare<br />
<strong>Lars</strong> <strong>Elinderson</strong> (m)<br />
Hans Hoff (s)<br />
Agneta Gille (s)<br />
Tommy Ternemar (s)<br />
Emma Henriksson (kd)<br />
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m)<br />
Jörgen Hellman (s )<br />
Christina Zedell (s)<br />
Mats Pertoft (mp )<br />
Kansli<br />
Ingvar Mattson<br />
Camilla Holmén<br />
2
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Programmet i korthet<br />
Söndag den 7 september, Tokyo<br />
Guidad sightseeing per buss i Tokyo<br />
Båttur med middag <strong>till</strong>sammans med ambassadören<br />
Måndag den 8 september, Tokyo<br />
Genomgång på svenska ambassaden i Tokyo<br />
Arbetslunch med svenska företagsledare i <strong>Japan</strong><br />
Sony Corporation<br />
Kvällsguidning i Tokyos elektronikdistrikt och spelhallar<br />
Tisdag den 9 september, Tokyo<br />
Finansdepartementet<br />
Underhusets budgetutskott<br />
Överhusets budgetutskott<br />
Onsdag den 10 september, Tokyo<br />
JP Morgan<br />
Bank of <strong>Japan</strong><br />
Tokyo Stock Exchange<br />
Mottagning på ambassadens residens<br />
Torsdag den 11 september, Osaka<br />
Toyota Nagoya<br />
Ikea Osaka<br />
Fredag den 12 september, Osaka<br />
Otsuka Pharmaceutical<br />
Osaka Prefectural Institute for Advanced Industry<br />
Osaka Chamber of Commerce and Industry<br />
Osakas Entrepreneurial Museum of Challenges and Innovation.<br />
Lördag den 13 september, Kyoto<br />
Guidad visning i Kyoto<br />
3
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Söndag den 7 september, Tokyo<br />
Programmet inleddes på söndagen med en guidad sightseeing per buss i Tokyo. På kvällen blev<br />
det en båttur med middag på Tokyo bay <strong>till</strong>sammans med ambassadör Stefan Noréen och<br />
några av hans medarbetare samt företrädare för Invest in Sweden Agency (ISA) och ITPS.<br />
Måndag den 8 september, Tokyo<br />
Briefing och arbetslunch på svenska ambassaden i Tokyo<br />
Under förmiddagen fick utskottet en briefing på ambassaden kring det ekonomiska och<br />
politiska läget i <strong>Japan</strong>. Deltog gjorde ambassadör Stefan Noreén, minister Magnus Holm,<br />
Johan Rudfeldt chef på Exportrådet i <strong>Japan</strong>, Hans Rhodiner chef för ISA (Invest in Sweden<br />
Agency) samt Anders Karlsson, chef för ITPS vetenskapsråd i <strong>Japan</strong>. Därefter följde en<br />
arbetslunch <strong>till</strong>sammans med svenska företagsledare i <strong>Japan</strong>.<br />
Ambassadör Stefan Noreén inledde med en allmän beskrivning av det politiska läget. Än en<br />
gång råder politisk turbulens i <strong>Japan</strong>. Premiärminister Fukuda meddelade nyligen, efter att ha<br />
suttit ungefär ett år som premiärminister, att han kommer att avgå som ordförande för det<br />
Liberaldemokratiska partiet (LDP) och därmed som premiärminister. Huvudorsaken är att<br />
Fukuda har svagt stöd bland väljarna. Under större delen av efterkrigstiden har LDP dominerat<br />
politiken. LDP är snarare en koalition av flera konservativa och sinsemellan konkurrerande<br />
fraktioner än ett parti i vanlig mening. Valet av ny partiledare kommer att äga rum den 22<br />
september 2008. Omröstningen om ny premiärminister i parlamentets underhus sker några<br />
dagar senare. En favorit som ny premiärminister är förre utrikesministern Taro Aso. Bland<br />
kandidaterna finns också en kvinna, Yuriko Koike, f.d. miljöminister. Det politiska läget har<br />
varit problematiskt sedan 2007 då LDP och dess stödparti Nya Komeito förlorade majoriteten<br />
i överhuset <strong>till</strong> oppositionspartiet Demokratiska partiet. De splittrade majoriteterna i de båda<br />
kamrarna har lett <strong>till</strong> en trög beslutsprocess (Alla lagar ska i princip godkännas av båda<br />
kamrarna men underhuset kan i vissa fall med kvalificerad majoritet driva igenom förslag som<br />
överhuset sagt nej <strong>till</strong>). Nästa underhusval måste äga rum senast 2009, men kommer sannolikt<br />
att ske tidigare i anslutning <strong>till</strong> att en ny premiärminister <strong>till</strong>träder. Noreén pekar på att av de<br />
åtta länderna i G8 har tre (USA, <strong>Japan</strong> och Kanada) val i närtid, vilket kan få stor inverkan på<br />
det politiska världsläget. Noreén bedömer att LDP kommer att bli kvar vid makten, men att<br />
majoriteten i underhuset krymper rejält. Den japanska utrikespolitiken kretsar främst kring två<br />
länder, Kina och USA. Den nu avgående premiärministern Fukuda har bidragit <strong>till</strong> en mer<br />
harmonisk relation mellan <strong>Japan</strong> och Kina – ett Kina som blir allt viktigare för <strong>Japan</strong> såväl<br />
ekonomiskt som politiskt.<br />
4
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Magnus Holm fortsätter med att tala om den japanska ekonomin. <strong>Japan</strong> står idag för ungefär<br />
hälften av Asiens totala BNP. Efter krisåren under 1990-talet har perioden 2002-2007 präglats<br />
av en exportledd återhämtning, understödd av den kraftiga deprecieringen av yenen. Mycket<br />
talar för att <strong>till</strong>växtperioden nu är slut. Den japanska ekonomin krympte under andra kvartalet<br />
och alltfler bedömare väntar sig en recession under hösten. De främsta orosmolnen är den<br />
inhemska konsumtionsutvecklingen, den vikande konjunkturen i omvärlden, yenens<br />
förstärkning mot exportvalutor, råvaruprisernas fortsatta utveckling samt risken av att <strong>Japan</strong><br />
drabbas av utländska kreditförluster. <strong>Japan</strong>s mer långsiktiga framtidsproblem är främst den<br />
demografiska utvecklingen samt den enorma statsskulden. <strong>Japan</strong>s extremt låga födelsetal håller<br />
på att leda <strong>till</strong> brist på förvärvsarbetande samtidigt som pensions- och sjukvårdskostnaderna<br />
växer lavinartat. Det kommer att krävas import av arbetskraft. Då <strong>Japan</strong> hit<strong>till</strong>s haft en så sluten<br />
arbetsmarknad kommer detta att innebära problem. <strong>Japan</strong>s statskuld är idag uppe i ca 180 % av<br />
BNP och fortsätter att öka <strong>till</strong> följd av underskott i statsbudgeten. Statsskulden är <strong>till</strong> största<br />
delen inhemsk och upplånad hos de japanska hushållen. Så mycket som 1/3 av statsbudgeten<br />
finansieras idag genom lån och på utgiftssidan används hela 25 % av statsbudgeten för att<br />
betala räntor på statsskulden. Skuldbördan gör att det i realiteten är svårt för centralbanken<br />
(Bank of <strong>Japan</strong>) att använda räntan som styrmedel.<br />
Johan Rudfeldt från Exportrådet konstaterar att med tanke på att <strong>Japan</strong> står för halva Asiens<br />
BNP borde <strong>Japan</strong> vara högintressant som exportmarknad för svenska företag. Tokyo-Osaka<br />
regionen är dessutom världens största homogena marknad (99,9 % japaner). Sveriges export <strong>till</strong><br />
<strong>Japan</strong> har dock sjunkit 2003-2007, dels som en följd av att kronan stärkts, dels pga. att export<br />
<strong>till</strong> <strong>Japan</strong> från andra länder trängs ut av kinesisk export. Ytterligare en förklaring är att allt fler<br />
svenska produkter <strong>till</strong>verkas i eller levereras via ett tredje land (exempelvis Kina). Den svenska<br />
exporten <strong>till</strong> <strong>Japan</strong> domineras av verkstadsprodukter. Till skillnad från exporten växer de<br />
svenska direktinvesteringarna snabbt i <strong>Japan</strong>. Exempel på aktuella investeringar är Volvos köp<br />
av Nissan Diesel och IKEA:s och HM:s etablering. De senaste två åren har hela 32 svenska<br />
företag etablerat sig i <strong>Japan</strong>.<br />
Hans Rhodiner, ISA, under en guidetur under<br />
måndagkvällen i Tokyos ”Electronic city”<br />
Akihabara.<br />
Hans G. Rhodiner från ISA (Invest in Sweden Agency) berättar att ISA arbetar med att<br />
marknadsföra Sverige för det japanska näringslivet. ISA hjälper bl.a. regioner och kommuner i<br />
5
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Sverige att marknadsföra sig gentemot <strong>Japan</strong> och man hjälper också svenska företag att hitta<br />
tekniska eller finansiella samarbetspartners i <strong>Japan</strong>. En tydlig trend är att alltfler japanska<br />
företag etablerar sig i Sverige. Antalet japanskägda företag i Sverige har tredubblats under de<br />
senaste 15 åren och antalet är idag ca 165 stycken (bl.a bilindustri och life science). Sverige ses<br />
av japanska företag som en inkörsport <strong>till</strong> marknader i norra Europa. Dessutom vill man dra<br />
fördel av närheten <strong>till</strong> globala företag som Ericsson och Volvo och <strong>till</strong> världsledande<br />
kompetenskluster. Enligt Rhodiner är potentialen för ytterligare japanska direktinvesteringar i<br />
Sverige väldigt stor.<br />
Anders Karlsson från ITPS berättar att <strong>Japan</strong>s FoU-budget (forsknings- och utveckling) ligger<br />
på 970 miljarder kronor per år och att det i <strong>Japan</strong> finns ca 790 000 forskare. Sverige har en rad<br />
olika former av samarbetsprojekt och forskningsutbyte med <strong>Japan</strong>, bl.a. vid Karolinska<br />
institutet och vid Chalmers tekniska högskola. Många av dessa projekt genererar också<br />
företagsetableringar. Till skillnad från i Sverige är huvuddelen av forskningen inte offentligt<br />
finansierad utan bedrivs av olika privata institut. När det gäller samarbetet mellan industrin och<br />
universiteten är mycket på gång, även om såväl Sverige som <strong>Japan</strong> ligger långt efter USA i detta<br />
avseende. Samverkan inom FoU är överhuvudtaget det kanske viktigaste samarbetsområdet<br />
som finns mellan Sverige och <strong>Japan</strong> idag. Både <strong>Japan</strong> och Sverige är utpräglade<br />
kunskapsnationer och forskningsprojekt kan generera industriellt samarbete i senare skeden.<br />
Under lunchen på ambassaden fick delegationen chansen att tala med några ledare för svenska<br />
företag i Tokyo (IKEA, HM, Ericsson, Höganäs, Nobel Biocare, Alfa Laval, Gadelius och<br />
IFS). En erfarenhet som tycktes gemensam bland företagsrepresentanterna var att om man var<br />
redo att satsa långsiktigt och tålmodigt så hade den japanska marknaden en mycket stor<br />
potential.<br />
Sonys huvudkontor i Tokyo<br />
Eftermiddagens besök på Sonys huvudkontor inleddes med en presentation och förevisning<br />
av några av företagskoncernens senaste produkter. Därefter fick delegationen träffa vice vd<br />
Naofumi Hara på Sony.<br />
Ca ¼ av Sonys totala försäljning sker i <strong>Japan</strong>. Ungefär lika stora är USA:s och Europa:s<br />
respektive andelar av den totala försäljningen. Ännu har inte den vikande konjunkturen i bl.a.<br />
USA gett några större effekter på försäljningen, men om <strong>till</strong>bakagången i ekonomin blir<br />
långvarig så kommer det att synas i resultatet, enligt Hara. Förutsättningarna för många av de<br />
marknader Sony verkar på har ändrats mycket under de senaste 10 åren. Ny konkurrens har<br />
dykt upp från exempelvis Apple, men också från små företag som nischat in sig på t.ex. en<br />
enda produktmodell. En viktig prioritet för Sony är att reducera energiförbrukningen för<br />
exempelvis TV-apparater.<br />
Hara beskriver Sony-Ericsson som ett av de mest framgångsrika joint-venture någonsin. De två<br />
företagen kompletterar varandra väl på produktsidan. Dock har Sony-Ericsons resultat under<br />
6
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
det senaste halvåret utvecklats svagt. Enligt Hara är Nokia, Motorola och Samsung<br />
huvudkonkurrenter på mobilmarknaden, dock inte I-phone.<br />
Tisdag den 9 september, Tokyo<br />
Finansdepartementet<br />
På tisdagmorgonen besökte delegationen finansdepartementet där man först hälsades<br />
välkomna av Norio Mitsuya (motsvarande statssekreterare). Därefter talade Tomoyuki<br />
Furusawa, Hideyuki Kiyoshi och Ishida Fukuda från olika avdelningar på<br />
finansdepartementet om utsikterna för den japanska ekonomin och statsbudgeten.<br />
Sonia Karlsson överlämnar ett riksdagslejon <strong>till</strong> Norio Mitsuya<br />
på finansdepartementet.<br />
<strong>Japan</strong>s BNP i reala termer har växt stadigt mellan 2002 och 2007. Den negativa utvecklingen av<br />
BNP under andra kvartalet i år beror främst på en <strong>till</strong>bakagång i den privata konsumtionen.<br />
<strong>Japan</strong>s ekonomi är enligt finansdepartementet relativt robust jämfört med många andra<br />
ekonomier i världen. Finansdepartementets BNP-prognoser för 2009 ligger på ca 1,5 %, vilket<br />
är i linje med såväl IMF:s som OECD:s senaste prognoser över den japanska ekonomin.<br />
Arbetslösheten ligger idag på ca 4 %. De övriga asiatiska länderna blir allt viktigare för den<br />
7
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
japanska ekonomin. Även om <strong>till</strong>växttakten i dessa länder kommer att växla ner framöver så<br />
kommer de även fortsättningsvis växa snabbt i jämförelse med länderna i västvärlden.<br />
När det gäller statsbudgeten uppgår skatteintäkterna <strong>till</strong> endast ca 60 % av de totala intäkterna<br />
och närmare 30 % av intäkterna kommer från emission av statsobligationer. Detta spär på<br />
statsskulden och kommer att tynga framtida generationer. Även om det japanska<br />
budgetunderskottet har minskat de senaste ca 4 åren ligger det fortfarande mycket högt jämfört<br />
med de andra största ekonomierna i världen. Statsskulden låg i slutet av 2007 på 177,6%, vilket<br />
är den högsta nivån bland i-länderna. Samtidigt åldras japans befolkning snabbare än<br />
befolkningen i övriga i-länder, vilket ställer stora krav på en konsolidering av de offentliga<br />
finanserna. En plan sjösattes redan under Koizumo-regeringen för att konsolidera de offentliga<br />
finanserna genom integrerade förändringar på såväl intäkts- som utgiftssidan. Enligt planen ska<br />
statsbudgeten uppvisa överskott 2011 och åren därefter ska skulden i relation <strong>till</strong> BNP börja<br />
minska. Tillväxtförutsättningarna har försämrats jämfört med när planen sjösattes. Den byggde<br />
då på ca 3 % <strong>till</strong>växt per år, vilket inte längre är realistiskt. Diskussioner har också förts om att<br />
genomföra en fundamental reformering av skattesystemet (inklusive konsumtionsskatten) med<br />
utgångspunkten att bördan ska delas lika mellan generationerna. På en fråga om vad som skulle<br />
hända om centralbanken höjer räntan blir svaret att man oroat sig för räntehöjningar under 10<br />
års tid. Man planerar att öka utlåningen <strong>till</strong> individer och hushåll (även utländska) istället för <strong>till</strong><br />
finansiella institutioner, vilket skulle ge en mer stabil situation. De japanska hushållens andel av<br />
den totala statsskulden låg i mars 2008 på drygt 5 % medan utlänningars andel låg på drygt 7%.<br />
Detta innebär en viss ökning jämfört med tidigare.<br />
Underhusets finansutskott<br />
Under en arbetslunch träffade delegationen den nuvarande ordföranden i underhusets<br />
finansutskott Yoshiaki Harada (LDP) och den <strong>till</strong>tänkte efterträdaren,Tanaka Kazunori<br />
(LDP), samt ytterligare några medlemmar av underhuset, däribland Taro Nakayama, f.d.<br />
utrikesminister. Efter lunchen fick delegationen en guidad visning i parlamentet.<br />
Under lunchen diskuterades bl.a. läget i den japanska ekonomin. Av diskussionen framkom att<br />
flera av de japanska parlamentarikerna anser att ekonomin är i stagnation och att de åtgärder<br />
som hit<strong>till</strong>s genomförts är o<strong>till</strong>räckliga. Till problemen bidrar också de olika majoriteterna i<br />
parlamentets båda kammare. Den massiva statsskulden gör det samtidigt svårt att vidta<br />
nödvändiga finanspolitiska åtgärder. Statsskulden ligger idag på en sådan nivå att det är svårt att<br />
tänka sig någon ytterligare ökning. Samtidigt måste de japanska medborgarna försäkras om ett<br />
drägligt liv. Matpriserna har exempelvis stigit kraftigt och för att mildra effekterna av detta har<br />
man diskuterat att införa en <strong>till</strong>fällig skattereduktion. Men nu väntar ett val där det japanska<br />
folket kommer att få säga sitt om vilka reformer de vill se.<br />
8
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
F.d utrikesminister Nakayama var intresserad av Sveriges syn på Rysslands agerande i<br />
Georgienkonflikten. Här redogjorde ambassadör Noreén för Sverige och EU:s fördömande av<br />
vad man såg som en överreaktion från rysk sida gentemot Georgien.<br />
Lunchen med parlamentariker från underhuset.<br />
Överhusets finansutskott<br />
På eftermiddagen fick delegationen träffa ledamöter i överhusets budgetutskott, däribland<br />
deras ordförande Naoki Minezaki (Democratic party), Jirou Aichi (LDP), Koutura Tamura<br />
(LDP), Yorika Madoka (Democratic party), Kiyohiro Araki (New Komeito) och Mikishi<br />
Daimon (<strong>Japan</strong>ese communist party).<br />
Här syns den svenska delegationen <strong>till</strong>sammans med medlemmar ur det japanska överhuset.<br />
Frågor ställs om bl.a. läget i <strong>Japan</strong>s ekonomi, det nyligen presenterade krispaketet och om<br />
möjligheterna att nå balans i statens budget fram <strong>till</strong> 2011.<br />
Aichi (LDP) säger att det i dagsläget förs engagerade diskussioner inom LDP för att få fram en<br />
ny premiärminister. Samtidigt förs också diskussioner inom partiet i syfte att hitta sätt att nå<br />
9
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
målet om budgetbalans. Vissa av de ledande kandidaterna <strong>till</strong> premiärministerposten vill skjuta<br />
på konsolideringen av de offentliga finanserna. Med tanke på det rådande läget (nära o-ränta<br />
samt stor statsskuld) är det mycket svårt att stimulera ekonomin med vare sig penning- eller<br />
finanspolitik. Detta är ett stort dilemma.<br />
Tamura (LDP) påpekar att den japanska ekonomin också påverkas av externa faktorer som<br />
världskonjunkturen och USA:s utveckling. Om <strong>Japan</strong>s exportsituation försämras ytterligare<br />
kanske <strong>till</strong>växten nästa år blir negativ.<br />
Madoka (Demokratiska partiet) anför att även om den japanska ekonomin är i grunden stark<br />
behövs det enligt oppositionen verkliga förändringar i den ekonomiska politiken i syfte att<br />
vitalisera ekonomin. Den unga generationen har idag svårt att hitta permanenta jobb och har<br />
även svårt att försörja sig på sina ofta låga löner. Därför krävs en radikal reformering av<br />
situationen på arbetsmarknaden. Madoka påpekar också att med tanke på att premiärministern<br />
avgått är det osäkert vad som händer med krispaketet.<br />
Araki (Nya Komeito) påpekar att priserna har stigit men lönerna har inte följt med. Därför<br />
behövs en skattereduktion. Samtidigt måste regeringen försöka undvika att fortsätta finansiera<br />
delar av budgeten genom ge ut statsobligationer i den omfattning som hit<strong>till</strong>s skett.<br />
Mikishi Daimon (<strong>Japan</strong>s kommunistparti) menar att krispaketet är o<strong>till</strong>räckligt för att stimulera<br />
ekonomin. Den privata konsumtionen, som står för ca 60 % av BNP, måste stimuleras. Det<br />
räcker inte att lita <strong>till</strong> stimulans av exportsektorn. Avregleringen av arbetsmarknaden har gått<br />
för långt och har lett <strong>till</strong> att så många unga har osäkra arbetsförhållanden och låga löner.<br />
Ordföranden Minezaki (Demokratiska partiet) säger att effekten av den amerikanska krisen<br />
märks också i <strong>Japan</strong>. På medellång sikt kan situationen förbättras med olika åtgärder men på<br />
kort sikt kommer bytesbalansen att försämras för <strong>Japan</strong>.<br />
På frågan om hur man långsiktigt planerar att minska skuldbördan svarar Aichi (LDP) att det<br />
inte finns en enkel lösning utan krävs multipla åtgärder. Hur ska man exempelvis aktivera de<br />
stora besparingar som de facto finns i hushållssektorn på ett bra sätt? Aichi är förundrad över<br />
hur vi i Sverige får människor att betala så mycket i skatt. Av de fem kandidater som är aktuella<br />
för ordförande- och premiärministerposten har ingen sagt sig vilja höja skatten.<br />
Araki (Nya Komeito) påpekar att innan vi kan höja skatterna måste all ineffektivitet i<br />
skatteanvändningen elimineras. ”Zero-waist” är enligt Araki koalitionens topprioritet.<br />
Ordföranden Minezaki (Demokratiska partiet) anser att hushållen framöver måste bära en<br />
större börda, men det är också fullt möjligt med tanke på de omfattande besparingar som finns<br />
i denna sektor.<br />
10
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Onsdag den 10 september, Tokyo<br />
JP Morgan<br />
På förmiddagen träffar utskottet Masaaki Kanno, chefsekonom vid JP Morgan som berättar<br />
om utsikterna för den japanska ekonomin. Senare under lunchen träffade utskottet den<br />
svenske finansanalytikern Stefan Nilsson som arbetar på JP Morgan.<br />
Nedgången i den globala ekonomin kommer enligt Kanno att fördjupas ytterligare och i viss<br />
mån även drabba Kina. Kinas oljeimport har minskat under senare tid, vilket i sin tur får<br />
inverkan på oljepriset. Kanno anser att mycket talar för att oljepriset kommer att falla <strong>till</strong>baka<br />
ytterligare.<br />
Chefsekonom Kanno från JP Morgan utbyter visitkort med ambassadör Noreén.<br />
Kanno konstaterar att <strong>Japan</strong> för närvarande är inne i en recession. En jämförelse över de fem<br />
senaste decennierna visar att frekvensen av recessioner är högre i <strong>Japan</strong> än i USA. Enligt<br />
Kanno är också synen på nedgångar i ekonomin mer odramatisk i <strong>Japan</strong> jämfört med<br />
västvärlden. Man ser en <strong>till</strong>bakagång som en naturlig del av en återkommande cykel. Samtidigt<br />
menar Kanno att den nuvarande recesionen inte kommer att bli särskilt djup. Företagen har<br />
jämfört med de två senaste recessionerna betydligt mindre lager och mindre överskott på såväl<br />
anställda som produktionskapacitet i övrigt. En tydlig trend är att japanska företag blir alltmer<br />
beroende av utländska marknader genom såväl export som direktinvesteringar. Tidigare har<br />
USA varit en dominerande utlandsmarknad men under senare år har den asiatiska marknaden<br />
och även Oceanien ökat sina andelar. Lönsamheten i japanska direktinvesteringar har ökat över<br />
tid och kommer att fortsätta öka enligt Kanno. Särskilt hög är avkastningen av japanska<br />
direktinvesteringar i Thailand och Korea. Den senaste tidens ökning i inflationstakten kommer<br />
11
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
enligt Kanno att ha nått sin kulmen senare i höst. Centralbanken väntas inte genomföra någon<br />
räntehöjning förrän i slutet av nästa år då Kannos bedömning är att styrräntan kommer att<br />
höjas med 25 punkter <strong>till</strong> 0,75 %.<br />
Två områden som Kanno bedömer behöver reformeras är den finansiella sektorn, som ligger<br />
långt efter internationella standarder, och den överreglerade jordbrukssektorn. Också<br />
bolagsskatterna, som ligger på hela 40 %, behöver sänkas. Ett annat problem är de omfattande<br />
regionala skillnader som finns i <strong>Japan</strong>. I Tokyo märks recessionen endast marginellt medan<br />
många regioner upplever en djup ekonomisk kris.<br />
På frågan om skuldproblematiken påpekar Kanno att statsskulden i huvudsak är en inhemsk<br />
skuld. Det innebär att skulden bara blir ett problem om japanerna själva förlorar förtroendet<br />
för regeringen. Detta är enligt Kanno inte sannolikt på kort sikt, men om kanske 20 år kan<br />
problem uppstå om inte <strong>Japan</strong> innan dess löser frågan om arbetskraftsinvandring för att<br />
kompensera för den åldrande befolkningen.<br />
Den svenske finansanalytikern Stefan Nilsson som arbetar på JP Morgan gav under lunchen en<br />
levande beskrivning av de snabba och brutala kast som kan drabba de företag som verkar på<br />
den globala finansmarknaden. Hans bedömning av den nuvarande finanskrisen är att den långt<br />
ifrån är över. Det kommer sannolikt dröja ytterligare ett <strong>till</strong> två år innan turbulensen ebbat ut.<br />
Bank of <strong>Japan</strong><br />
På <strong>Japan</strong>s centralbank mötte utskottet Shigeto Nagai och Hiroaki Kuwahara som talade om<br />
utsikterna för den japanska ekonomin och vilken inverkan den amerikanska bolånekrisen<br />
kan tänkas få.<br />
Nagai inledde med att konstatera att perioden av relativt stabil <strong>till</strong>växt i den japanska ekonomin<br />
sedan 2002 fick ett avbräck i slutet av förra året. Avbräcket förklaras dels av den amerikanska<br />
nedgången i ekonomin, dels av den kraftiga försämring i bytesbalansen som orsakats av de<br />
internationella prisökningarna på energi och matpriser. Effekterna av den amerikanska<br />
avmattningen har dock varit måttlig genom att <strong>Japan</strong>s ekonomi idag är mindre beroende av den<br />
amerikanska marknaden. Genom bl.a. Kinas ökande betydelse drivs den globala <strong>till</strong>växten i allt<br />
högre grad av fler <strong>till</strong>växtområden. Men de ökande energi- och matpriserna har slagit hårt på<br />
den japanska ekonomin. Dock har anpassningen <strong>till</strong> exempelvis höjda oljepriser gått bättre än<br />
vid tidigare oljeprischocker. Ännu har man inte heller kunnat se att den ökade inflationstakten<br />
har spillt över i vare sig högre inflationsförväntningar eller högre löneökningstakt. Osäkerheten<br />
om hur inflationsförväntningar och löner kommer att utvecklas framöver är dock stor.<br />
Huruvida den nuvarande inflationstakten på ca 2 % är en långsiktigt lämplig nivå är enligt<br />
Nagai för tidigt att säga, men ska ses mot bakgrund av att <strong>Japan</strong> haft en lång period av<br />
förödande deflation. Det är enligt Nagai inte heller meningsfullt att alltför ensidigt fokusera på<br />
ett visst inflationsmål.<br />
12
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Shigeto Nagai från Bank of <strong>Japan</strong> öppnar presenten med lejonet under överinseende av<br />
kollegan Hiroaki Kuwahara.<br />
Nagai gjorde en intressant jämförande analys av den japanska fastighetsbubblan i början av 90-<br />
talet och nuvarande amerikanska bolånebubbla. Även om det finns en del skillnader handlade<br />
det i båda fallen om en boom i <strong>till</strong>gångspriser orsakad av lånefinansiering. En central skillnad<br />
var att i den japanska bubblan handlade det, <strong>till</strong> skillnad från de komplexa paketerade produkter<br />
som förekommit i den amerikanska bolånekrisen, om enkla lån som framgick av bankernas<br />
balansräkningar. Den japanska bubblan var vidare i huvudsak inhemsk medan den amerikanska<br />
fått omfattande globala konsekvenser. Efter det att en bubbla spruckit kan alltför stora<br />
lättnader i penningpolitiken, för att få <strong>till</strong>baka ekonomin på fötter, skapa andra störningar som<br />
hög inflation eller en ny bubbla. Att hantera denna problematik innebär en svår avvägning men<br />
handlar i grunden om att förstå hur man skapar prisstabilitet på medellång eller lång sikt. Nagai<br />
får en fråga om vad effekten av en räntehöjning av centralbanken skulle bli med tanke på den<br />
höga statsskulden. Här blir svaret att om det är en motiverad höjning av räntan så bör effekten<br />
bli att inflationen hålls <strong>till</strong>baka och att räntan på längre sikt därmed sjunker. Det bästa en<br />
centralbank kan göra för att hålla skuldbördan under kontroll är att bedriva en penningpolitik<br />
som motverkar höjda inflationsförväntningar på lång sikt.<br />
Tokyo stock Exchange<br />
Under sen eftermiddag fick utskottet en guidad visning av Tokyobörsen. Tokyobörsen, som<br />
grundades 1878, är en av världens tre största aktiebörser vid sidan av New York och<br />
Londons aktiebörser. Närmare 95% av värdet av all inhemsk aktiehandel går via<br />
Tokyobörsen. Vid slutet av 2007 fanns 2414 japanska företag listade på Tokyobörsen.<br />
13
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Mottagning på ambassadens residens<br />
På kvällen stod ambassaden som värd för en mottagning med mingel och buffé på<br />
residenset. Bland gästerna fanns många av dem utskottet träffat tidigare under veckan, bl.a.<br />
parlamentariker från såväl underhuset som överhuset.<br />
Mingel på ambassadens mottagning.<br />
14
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Mera mingel…<br />
Torsdag den 11 september, Nagoya och Osaka<br />
Besök på Toyota i Toyota city, Nagoya<br />
På torsdagen tog delegationen snabbtåget Shinkansen <strong>till</strong> Nagoya där Kazuyoshi Tsuyukusa<br />
från Toyotas internationella avdelning mötte upp för att ledsaga under besöket i Toyota city.<br />
Under lunchen gavs en briefing om företaget.av europachefen Kiyoshi Tojo.<br />
Här är delegationen samlad under en välkomsthälsning från Toyota!<br />
15
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Inledningsvis gavs en förevisning av Toyotas senaste robotteknik genom en föreställning av tre<br />
trumpetspelande robotar! Denna gren av Toyotas verksamhet väntas få ökande betydelse i<br />
framtiden inom områden som bl.a. hushållstjänster och sjuk- och äldrevård. Delegationen åt<br />
lunch <strong>till</strong>sammans med Toyotas europachef Kiyoshi Tojo m.fl. och lyssnade på en briefing om<br />
företaget. På bilområdet satsar Toyota på liten miljöpåverkan och hög säkerhet. Från<br />
japanernas sida är man intresserad av vad man uppfattar som ett skifte i synen på biobränslen i<br />
Sverige. Efter lunchen blev det en guidad tur i fabriken som bl.a. <strong>till</strong>verkar Toyotas hybridbilar.<br />
IKEA Osaka<br />
På kvällen besökte delegationen IKEAS nyligen öppnade varuhus i Osaka.<br />
Ikea Osakas verksamhet beskrevs av den lokale varuhuschefen Ikuhiro Hiruma.<br />
Det är det fjärde IKEA-varuhuset som öppnats i <strong>Japan</strong> sedan etableringen 2006. Inför IKEA:s<br />
etablering i <strong>Japan</strong> genomfördes en grundlig marknadsundersökning där 100-tals japanska hem<br />
besöktes. Man konstaterade att de flesta levde med barn, hade litet utrymme och stora<br />
förvaringsproblem. Så här långt tycks Ikeas etablering i <strong>Japan</strong> vara mycket framgångsrik. Ikeas<br />
produktsortiment är detsamma över hela världen, dvs. identiskt med de produkter man finner<br />
på Ikea i Sverige. Ikea i Osaka har 1800 anställda varav 65 % kvinnor. Ca 44 % av cheferna är<br />
kvinnor, vilket är högt i ett japanskt perspektiv. Vissa IKEA-varuhus har särskilda dagis <strong>till</strong> sina<br />
anställdas barn. Besöket avslutades med middag på Ikeas restaurang. Restaurangen har också en<br />
viktig roll i marknadsföringen av IKEA. Genom maten (typisk svensk med hög kvalitet och<br />
lågt pris) stärker IKEA sitt varumärke i <strong>Japan</strong>.<br />
16
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Fredag den 12 september, Osaka<br />
Otsuka Pharmaceutical<br />
Otsuka Pharmaceutical presenteras av Masayuki Umeno (vice-president).<br />
Företagets vision är att skapa nya produkter för bättre hälsa över hela världen. De huvudsakliga<br />
affärsområdena är mediciner och s.k. nutraceuticals (ungefär hälsomat). Otsuka Pharmaceutical<br />
är ett av fyra företag under Otsuka holding. Sammanlagt har koncernen 106 företag globalt<br />
(varav 38 i <strong>Japan</strong>). Ett av företagen är Otsuka Scandinavia AB som är lokaliserat i Stockholm.<br />
Att Otsuka etablerade sig just i Stockholm berodde enligt Umeno på det anseende som<br />
Karolinska institutet har. Av de sammanlagt ca 33 000 anställda arbetar ungefär hälften i <strong>Japan</strong>.<br />
Otsuka Pharmaceutical har s.k. partnership agreements inom forskning med många företag,<br />
bl.a. Pharmacia.<br />
Osaka Prefectural Institute for Advanced Industry<br />
Osaka Prefectural Institute for Advanced Industry är ett offentligt finansierat<br />
forskningsinstitut under näringsdepartementet som analyserar ekonomiska och industriella<br />
trender i regionen. Institutet presenteras av institutets chef Yutaka Ueda och av Sawako<br />
Maruyama.<br />
Institutet är specialiserat på att analysera den lokala ekonomin och på små och medelstora<br />
företag. Maruyama har jämfört Sverige och Osaka-regionen och funnit en del slående likheter i<br />
bl.a. befolkningsunderlag, BNP per capita och antal världsledande företag. Ett problem i Osaka<br />
som varit aktuellt sedan 1970-talet är att många företags huvudkontor och även<br />
<strong>till</strong>verkningsanläggningar flyttar, antingen utomlands eller <strong>till</strong> Tokyo-området. De senaste åren<br />
har dock en viss förbättring skett genom att antalet anläggningar i Osaka återigen ökar. En<br />
annan utmaning som Osakaregionen har att hantera är att även om antalet nystartade företag<br />
ligger på en hög nivå så är också företagsnedläggningarna omfattande. Sistnämnda hänger nära<br />
samman med utflyttningen av huvudkontor och anläggningar.<br />
Ekonomie doktor Sawako Maruyama, som<br />
överaskade oss med att tala utmärkt svenska!<br />
17
Reserapport FiU i <strong>Japan</strong> 2008<br />
Osaka Chamber of Commerce and Industry (OCCI)<br />
På OCCI träffar vi handelskammarens chef Yatsutsugu Kohzuki samt Yasuharu Suzuki<br />
Kinki från finansdepartementet och Kazuhisa Kakizaki från Osaka Securities Exchange<br />
Handelskammaren, som grundades 1878, har idag ca 30 000 medlemmar. Man arbetar främst<br />
med stöd åt små och medelstora företag, bl.a. finansiellt. Några fokusbranscher är turism, life<br />
science, robotteknik samt miljötektik. Branschstrukturen för finansiella institut har drastiskt<br />
förändrats i regionen under de senaste 15 åren. Sedan krisen i början av 90-talet har antalet<br />
finansiella institut nästan halverats genom sammanslagningar och uppköp. Det förs en<br />
diskussion om huruvida antalet börser i <strong>Japan</strong>, idag sex <strong>till</strong> antalet, behöver reduceras. Osakas<br />
börs är mindre än OMX men nummer 2 i <strong>Japan</strong>. Osakas börs har en lång historia och startade<br />
redan 1730 med rishandel! Det var den första organiserade terminshandeln i världen. Genom<br />
en stadigt ökande handel med derivat har Osakas börs idag en god avkastning. <strong>Japan</strong>s<br />
finansiella marknader ligger efter internationellt. För att komma <strong>till</strong> rätta med detta har man<br />
upprättat en strategi för att anpassa marknadens funktionssätt efter mer globala standarder. Ett<br />
handelssystem från OMX är exempelvis planerat att införas på Tokyobörsen i maj 2009.<br />
Avslutningsvis en bild av ”Den gyllene paviljongen” i Kyoto som besöktes under lördagen.<br />
18