DS (pdf 6 770 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

forsakringskassan.se

DS (pdf 6 770 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

Mikael Strömbäck

TIDSOPTIMIST

MED ONT OM TID

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

# 43 15 xx mars 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan

i BUS

HELA

VÄGEN

Charlotte och Elin

välkomna

till nya jobbeN


Korta väntetider ...

... till

kvalitetssäkrad

rehab

Rygginstituet

har kvalitetsäkrat

sin

verksamhet

enligt ISO

9001:2000

sedan flera år.

Rygginstitutet - Luleå

Håkan Blom

Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35

E-mail: lulea@rygginstitutet.se

Rygginstitutet - Sundsvall

Helmut Kerschbaumer

Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01

E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se

Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS)

Rygginstitutet - Stockholm

Kjell Hedenus

Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11

E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se

Rygginstitutet - Växjö

Kerstin Karlsson

Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30

E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se

Försäkringskassan i Sverige

har avtal med oss – så väl mött på

alla Rygginstituten...

Här är våra produkter med koder:

• 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a

• 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2d

• 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2b

• 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2e

• 4 veckors whiplashsrehab, Sverige

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a

• 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2c

• 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2f

• Försäkringsmedicinsk utredning (FMU)

Avtalskod: FG 00121/2002-30a

• Arbetslivsinriktad utredning (ARU)

Avtalskod: FG 00114/2003-4007-1a

Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien

Inga-Lill Åström

Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01

E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se

Apartado 192, ES-29600 Marbella

Tel: 0034-952 77 05 83

Fax: 0034-952 82 75 40

E-mail: centroforestal@telefonica.net.

www rygginstitutet se

www.norrlandsreklam.se


# 3

Förändringar

händer när man är

mitt uppe i nuet

På sidan 18 skriver vi om hur det

tog sex år från ax till limpa innan förändringarna

i underhållsstödet nådde

mottagarna. Otroligt att det blir några

förändringar över huvud taget i den

takten. Det konstiga med förändringar

är att när jag är mitt uppe i dem undrar

jag när förändringen ska ske. När

jag sedan tittar tillbaka så har det hänt

en massa saker. Det är nog för att jag

är så mitt uppe i nuet. Man blir det om

man har småbarn i trotsålder. Vad som

hände för en timme sedan verkar redan

avlägset. Nu gäller det bara att komma

ut genom ytterdörren med alla ytterkläder,

ryggsäckar,

gympapåsar

och skridskor.

Ens egen tidslinje

skulle nog

förvåna en. Va?

Har jag skrivit

den här artikeln?

Hade jag verkligen

en veckas sportliv i februari? Var

vi firade jul? Var det inte förförra året

vi var i Spanien? När minstingen började

gå? Tjaaaa. Jag kom på mig själv

att säga till alla att vi har bott i vår lägenhet

drygt ett år. ”Vi är nyinflyttade

och det är därför som vi inte fått upp

tapeterna i hallen än och möblemanget

fortfarande är ett hopplock från diverse

epoker.” Men en dag räknade jag efter

och häpnade över fakta: det var över

tre år sedan vi flyttade in och det finns

inga ursäkter för att väggarna i vardagsrummet

fortfarande är läskigt ljusgula.

Förändringssekretariatet

har konstaterat att en stor

del av oss känner till målbilden.

Men det är inte

lika många som tror

att den kommer att

nås. Kanske är vi så

mycket i nuet, att vi

inte kan tro på det

förrän det faktiskt

har hänt.

12

18

28

24

AKTUELLT

Två län testar nya grepp för långtidssjuka 4

Årsredovisning med betyg godkänt 7

Vad tycker arbetslivsministern Karlsson egentligen? 8

SÅ GJORDE VI

Nu rekryterar Försäkringskassan närmare tusen nya

medarbetare över hela landet. 10–16

Processen bakom ett beslut kan ta år. 18–21

PROBLEMLÖSARNA

Pension – längtan eller oro 22

INTERVJU

Utvecklingsdivisionens chef Mikael Strömbäck är ingen

datafreak 24-27

FOKUS

Gemensam reflektion behövs 28

Fler utlandsfödda nekas sjukpenning 30

Läkare har olika åsikter om nya riktlinjer 30

ÅSIKTER

Ledarna måste bli bättre 32

Dags för gemensam förslagsverksamhet 33

NÄST SIST

Den sjuke mannen – en gnällig struts 35

PS

Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36

Catharina

byström,

chefredaktör

dagens socialförsäkring • Mars 2006


5

Anders

AKTUELLT

Teljebäck,

statssekreterare vid

Näringsdepartementet

Det räcker

inte att läsa rapporter

Anders Teljebäck reser runt och

besöker Försäkringskassan och

Arbetsförmedlingen i olika län. I

fokus för intresset står samverkan

mellan Försäkringskassan och

Arbetsförmedlingen.

Vad är syftet med dina besök?

– Jag vill för min egen skull träffa

människor och lära känna verksamheterna.

Jag tillträdde som statssekreterare

1 januari 2005 men hann

inte vara ute så mycket i landet under

förra året.

– Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan

utökar nu sin samverkan.

Jag vill träffa människor

på plats och diskutera hur det går.

Särskilt intressant är att få veta hur

man gör när någon förs över från

den ena myndigheten till den andra.

Att läsa rapporter räcker inte-

Besöker du alla län?

– Det är min ambition, men jag

är inte säker på att hinna. Hittills

har jag besökt fyra. Men totalt 15–16

län hoppas jag hinna med i vår.

Hur går mötena till?

– Jag träffar folk på respektive

myndighet, men vi har också gemensamma

möten. Jag träffar både

handläggare och direktörer. Ibland

har vi träffats på Försäkringskassan,

ibland på länsarbetsnämnden eller

Arbetsförmedlingen.

Vilka är dina intryck?

– Det som har slagit mig är den

positiva inställningen till samverkan.

Jag hade nog trott att man

skulle uppleva en hel del problem

här, men så verkar det inte vara.

Det finns en väldig massa energi i

arbetet.

– Men visst har man tagit upp

problem, men hittills har det nog

främst gällt arbetsmarknadssidan,

till exempel regelverket där. Med

Försäkringskassan har vi diskuterat

de problem som kan uppstå när

man måste dra in sjukpenningen.

Bland annat hur man förbereder

personen.

Eva Lindén

Västmanland och Västra Götaland

Testar nya grep

– Övriga län ska få

en basmodell att

jobba utifrån, säger

Bruno Berglund.

Kort om pilotprojektet

• I Västmanland och Västra Götaland

har 30 000 personer varit

sjukskrivna längre än två år eller

har tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning.

En första kartläggning

visar att insatser pågår

för drygt hälften. Därtill kommer

de vars medicinska problem omöjliggör

tankar på återgång i arbete.

Det innebär att runt 12 500 personer,

eller 42–43 procent av samtliga,

bör bli aktuella för fortsatta

Att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen haft olika syn

på arbetsförmåga, och att människor därför har fallit mellan

stolarna, har varit ett problem i många år.

– Nu ska vi en gång för alla råda bot på detta, säger

Bruno Berglund, projektledare. Det är en av de viktigaste

uppgifterna för projektet.

Nu i mars drar Försäkringskassan och

AMS igång det stora pilotprojektet som

ska utreda och genomföra insatser för

dem som varit sjukskrivna längre än två

år eller som har tidsbegränsad sjuk- och

aktivitetsersättning. Syftet är att ta vara

på människors arbetsförmåga, och se

till att rätt ersättning ges. De som redan

är igång med någon form av rehabilitering,

är för sjuka eller som kommer

att återgå i arbete inom den närmaste

framtiden omfattas förstås inte.

Men Försäkringskassan ska gå igenom

samtliga ärenden och ta ställning till vilket

som är fallet.

Höga ambitioner

Det projektet ska göra, ska så småningom

hela landet göra. Men för att klara

de höga ambitionerna – att utreda så

många personer och samtidigt utmejsla

en bra metodik– startar man alltså

i form av en pilotverksamhet i Västra

insatser inom projektet.

• Av dessa har 75–80 procent

sjuk- eller aktivitetsersättning. Mer

än hälften saknar arbete.

• Totalt beräknas ca 100 personer

jobba i projektet, huvuddelen

handläggare. Försäkringskassan

och länsarbetsnämnden i respektive

län har var sin projektsamordnare

och metodsamordnare. Projektledning

finns på Försäkringskassans

huvudkontor.

Götaland och Västmanland. Att utveckla

metoder handlar bland annat om hur

arbetsförmåga ska bedömas och om

hur Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

ska samverka på ett smidigt

sätt. Under årtionden har samarbetet

mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen

haltat rejält – även om

det har blivit mycket bättre under senare

år. Grovt uttryckt har många ansetts

för friska för Försäkringskassan och för

sjuka för Arbetsförmedlingen.

– Är det något vi måste lyckas med

nu så är det att täppa till det här glappet

en gång för alla, säger Bruno Berglund,

projektledare.

I regeringsuppdraget sägs att ni ska ta

tillvara olika erfarenheter och välja de bästa

metoderna? Kommer ni att hinna arbeta

så?

– Nja, att bygga på Faros, det vill säga

den metod vi redan har utvecklat för

samverkan mellan Arbetsförmedlingen

• De som omfattas av projektet

är de som 1 januari i år hade någon

av de aktuella ersättningarna.

• Utvecklingsdivisionen tar

fram ett stödsystem som ska hjälpa

projektet att redovisa sina resultat.

• Insatserna finansieras med särskilda

samverkansmedlen. Personella

resurser flyttas över från ordinarie

verksamhet.

dagens socialförsäkring • Mars 2006


p för långtidssjuka

och Försäkringskassan, blir naturligt.

Sedan får vi se vad som finns, men det

är mest lokala erfarenheter. Vi kommer

också att köpa vad vi nu kallar för kombitjänster,

det vill säga kombinerade

försäkringsmedicinska utredningar och

rehabiliteringsutredningar.

– Alla ska ha klart för sig mål och ansvar,

sedan får man pröva sig fram. Det

blir en slags interaktiv process mellan

projektledning och länen, för att slutligen

mejsla fram en bra modell. Men någon

vetenskaplig prövning av olika modeller

blir det inte.

En basmodell

Samtidigt sägs att enkla rutiner ska jobbas

fram. Kan det bli enkelt?

– Det jag är ute efter är att hitta en

enkel modell, det vill säga vilka steg som

behövs i grova drag. Övriga län ska få

en basmodell att jobba utifrån.

-- Samtidigt ska vi se om något behöver

göras för att förenkla eller förtydliga

regler och ansvar.

Vad innebär samverkan med Arbetsförmedlingen?

– Tanken är att öka samsynen om

den försäkrades arbetsförmåga och ta

vara på Arbetsförmedlingens kompetens

i den bedömningen. När det gäller

personer som saknar anställning ska

alltså Försäkringskassan samråda och få

underlag från Arbetsförmedlingen även

om det fortfarande är Försäkringskassan

som fattar beslut om ersättning.

Så här ska det gå till

Första

bedömning

FK gör en första

bedömning av

de långtidssjuka

(genom aktläsning)

Ej aktuella för återgång

i arbete eller

har planerad insats

- åter till FK

Fördjupad

bedömning

Bilden visar de olika stegen i projektet ”Förstärkta insatser för långtidssjukskrivna” i grova

drag. I varje steg kommer det att visa sig att en del trots allt inte har möjlighet att gå vidare

mot arbete, åtminstone inte förrän längre fram. De återförs då till Försäkringskassan.

– Vilka som ska erbjudas insatser ska

vi komma fram till gemensamt.

När ska övriga län börja sitt arbete? Enligt

uppdraget ska alla i målgruppen omfattas

av insatser senast december 2007.

– Nja, alla län ska ha gjort en första

Anställda

Ej aktuella för återgång i arbete - åter till FK

Insatser för

återgång i arbete

Samverkan med

Arbetsförmedlingen

Anställda som inte

kan gå tillbaka till

tidigare arbete

Saknar arbete

Arbete

FK tar kontakt med

den försäkrade och

kompletterar beslutunderlaget.

Tar ställning

till åtgärd efter

samråd med Arbetsförmedlingen

Arbetssökande

genomgång av sina ärenden tills dess,

och ha en planering för nästa steg av arbetet.

Däremot är det inte rimligt att

personerna ska omfattas av aktiva insatser

vid den tidpunkten.

Eva Lindén

En av Sveriges bästa rehab- och utredningsaktörer.

Kunskaps- och specialistcenter inom arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning.

VÅRA TJÄNSTER

Försäkringsmedicinsk utredning, 5 dagar, FMU 5, avtalskod: 00121/2002-31a

Försäkringsmedicinsk utredning, 7 dagar, FMU 7, avtalskod: 00121/2002-31b

Arbetslivsinriktad utredning, 7 dagar, ARU 7, avtalskod: 00114/2003-315-1a

Arbetslivsinriktad rehabilitering, 4–6 veckor, avseende whiplash,

rygg/led, stress- och utmattningssymtom, psykosomatik,

övervikt, fibromyalgi, avtalskod: 0014/2003-315-2a

För bokning kontakta marita.naslund@alftarehab.se

Box 94, 822 22 ALFTA

tel 0271-580 00, fax 0271-581 00

Box 1743, Drottninggatan 7

751 47 UPPSALA, tel 018-418 14 10

info@alftarehab.se, www.alftarehab.se

dagens socialförsäkring • Mars 2006


AKTUELLT

Årsredovisningen 2005

Bra resultat ger bet

Årsredovisning 2005

Försäkringskassan ger resultaten för det första

året betyget godkänt. Att det inte, trots goda

resultat överlag, blir bättre, beror på att

sjukfrånvaron fortfarande är för hög, att det

finns kvalitetsbrister på sina håll samt att den nya

versionen av ÄHS inte hållit måttet.

teten är god i de flesta ärendeslag men

att det på några håll fortfarande brister

i beslutsunderlagen.

Trendbrott

Det man kallar för produktivitet, det

vill säga kostnad per beslut eller utbetalning

i ett ärende, har ökat något under

2005. Det är ett trendbrott efter flera år

med minskad produktivitet. Ökningen

Viktiga

familjemål

har nåtts

Inom familjepolitiken

har

viktiga mål

nåtts. Papporna

tog ut en

större andel av

föräldrapenningdagarna,

19,5 procent

mot 18,7 under

2004, även

om det är en

långsammare

ökning än tidigare.

Något fler

föräldrar reglerar

underhållet

mellan sig, utan

att blanda in

Försäkringskassan.

Andelen

var 64 procent

jämfört med

63 procent året

innan. Till resultaten

har Försäkringskassans

informationsinsatser,

både

skriftliga och

muntliga, bidragit.

Nu har Försäkringskassan lämnat sin

första årsredovisning till regeringen –

en späckad rapport på 140 sidor. Det

är mycket som ska redovisas, förklaras

och analyseras. Mestadels är det en positiv

läsning, resultaten är övervägande

bra. Medan det sammanfattande betyget

i förra årsredovisningen – det vill

säga Riksförsäkringsverkets sista – var

”acceptabelt” blir betyget i år ett snäpp

bättre, nämligen ”godkänt”.

Skillnaden ligger framför allt i att de

flesta resultaten på ohälsoområdet nu

går åt rätt håll.

Halva halveringen i hamn

Ohälsotalet har fortsatt att sjunka och

nu har också utgifterna (sjukpenning

och sjuk- och aktivitetsersättning) börjat

minska. När det gäller målet om en

halverad sjukfrånvaro till 2008 är unge-

ÄHS en besvikelse

Den nya versionen av ÄHS (ärendehanteringssystemet),

som togs i bruk i oktober,

skulle underlätta handläggningen

av tillfällig föräldrapenning. I stället

blev det tvärtom – handläggningstiderna

(egentligen stycktiderna) förlängdes

kraftigt. Något som betecknas som

en besvikelse – inte minst därför att

det äntligen började se ut som om ÄHS

skulle ge de förväntade tidsvinsterna.

fär ”halva halveringen” i hamn. Målet

bedöms vara möjligt att nå även om det,

som generaldirektör Curt Malmborg

säger i förordet, kanske är den ”enklaste

sträckan” som klarats av hittills.

Bedömningen i årsredovisningen är

att kvaliteten har förbättrats, det vill

säga handläggningstiderna har minskat

för de flesta ärendeslag, antalet långa

sjukfall har minskat kraftigt och betyget

från kunderna är bättre. En annan

viktig aspekt av kvalitet är förstås korrekt

handläggning eller, annorlunda uttryckt,

god rättssäkerhet. Här har det

varit svårare att göra en bedömning.

Rättssäkerheten och hur den har utvecklats

hör till de mål som är allra svårast

att bedöma. Olika faktorer pekar

åt olika håll, och en samlad bedömning

blir att inga större förändringar skett sedan

2004. Slutsatsen är dock att kvali-

Orsakerna är enligt årsredovisningen

en kombination av teknikproblem

och otillräcklig utbildning för handläggarna.

Problemen betraktas som inkörningsproblem,

och förhoppningarna är

att ÄHS på sikt ska göra handläggningen

effektivare. Under året ska work shops

genomföras och best–practice spridas.

Dessutom ska tekniken förbättras.

Men ny teknik har också underlättat.

Exempelvis har handläggningen av

föräldrapenning, som inte påverkas så

mycket av den nya versionen av ÄHS,

underlättats genom att allt fler försäkrade

använder e–legitimation. Användningen

har ökat med 142 procent jämfört

med 2004. I december förra året

var stycktiden lägre än innan föräldrapenningen

införlivades i ÄHS 2003.

200 000 kundmöten

per dag

Telefon 75 %

Webb 15 %

Försäkringskassan möter i grova drag ett par

hundra tusen kunder varje dag. Tre av fyra

gånger sker det per telefon.

Handläggningstiderna

har blivit kortare

Besök 10 %

Handläggningstiderna minskade för tolv

av de sexton administrativt tunga förmånerna.

Det gäller nästan samtliga

ärenden som beslutas i socialförsäkringsnämnd,

inte minst sjuk-och aktivitetsersättning,

och det gäller till exempel

också sjukpenning.

I några fall har handläggningstiderna

blivit längre, till exempel för arbetsskadelivränta.

I hälften av alla ärenden var

den längre än 321 dagar. En rad åtgärder

vidtas nu för att korta tiden. Det

handlar om koncentration av handläggningen

inom varje län, samarbete mellan

länen och dessutom särskilda enheter

som tar hand om alla ärenden från

2005 och tidigare. För nya ärenden är

målet i år att de ska handläggas inom

120 dagar.

dagens socialförsäkring • Mars 2006


yget godkänt

ligger helt och hållet inom ohälsoområdet,

framför allt genom att så många

fler sjukfall har avslutats. Och det är avslutade

fall som räknas här, inte utbetalning

av sjukpenning. För den övriga

verksamheten är produktiviteten i stort

sett oförändrad vilket hänger samman

med att den nya versionen av ÄHS inte

medfört de tidsvinster som man hoppats

på.

Tydligare styrning

Att Försäkringskassan nu är en organisation

påverkade kanske resultaten under

förra året på olika sätt. Enligt årsredovisningen

är de samlade resultaten

värda betyget godkänt särskilt med tanke

på att en hel del kraft under förra

året fick ägnas åt omställningsarbetet.

Samtidigt görs bedömningen att den

nya organisationen har påverkat resultaten

positivt. Länsgränserna innebär inte

längre samma hinder som tidigare och

styrningen har blivit tydligare, snabbare

och mer enhetlig. Exempel på det

är att en sådan sak som trepunktsprogrammet

kunde införas smidigt i hela

landet, och bidra till att handläggningen

av sjukpenning kunde ske snabbare. Ett

annat exempel är länssamarbetet kring

arbetsskador, tandvård och tillfällig föräldrapenning.

Eva Lindén

Långa sjukfall minskar stadigt

Antal

15

12

9

6

3

Män

Kvinnor

Samtliga

0

År 2003

2004

2005

Andelen sjukfall över två år per tusen inskrivna 16 – 64 år har stadigt

sjunkit sedan 2003, från 10,5 till 7,3. Men skillnaden mellan män

och kvinnor består. Det är dubbelt så vanligt med långa sjukfall

bland kvinnor som bland män (Uppgifterna är månadsvädet i oktober

2005.)

VISSTE DU . . .

… att socialförsäkringen kostade 435

miljarder förra året. Det motsvarar

nästan en sjättedel av BNP (bruttonationalprodukten).

Kulmen nåddes 1992

då kostnaden motsvarade nästan en

femtedel av BNP.

… att av 100 kronor som användes för

privat konsumtion kom nästan 25 från

socialförsäkringen.

… att av de 435 miljarderna utgjorde

8 miljarder, eller ungefär 2 procent,

Försäkringskassans förvaltningskostnader.

Ohälsoområdet stod för drygt

hälften.

… att runt 40 procent av ärendena nu

handläggs i enhetliga processer. Sju

sådana processer är hittills införda.

… att kännedomen om Försäkringskassan

har ökat något. I imagemätningen

förra året sade sig 63 procent känna

till Försäkringskassan ganska väl eller

mycket väl.

Färre begär sjukpenning

De regionala skillnaderna minskar

De flesta siffror på ohälsoområdet går åt

rätt håll. Den viktigaste förklaringen är att

färre personer begärde sjukpenning, men

det var också fler sjukfall som kunde avslutas

tidigt. Även de långa sjukfallen har

minskat stadigt. Men för att regeringens

mål om minskad sjukfrånvaro till 2008 ska

nås måste dock personer med sjuk- eller

aktivitetsersättning återgå i arbete i mycket

högre utsträckning. I dag är det försvinnande

få som gör det.

Skillnaden mellan kvinnors och

mäns sjukfrånvaro tycks inte minska.

Särskilt oroande är unga kvinnors sjukfrånvaro.

Sjukfallen minskar inte som

hos andra grupper, och de får sjukoch

aktivitetsersättning i en förhållandevis

hög omfattning.

… att trots detta är det bara var tionde

eller färre som känner till att Försäkringskassan

hanterar arbetsskador,

bostadsbidrag och stöd till funktionshindrade.

… att tidningen Internet world anser

att Försäkringskassans webbplats är en

av Sveriges bästa myndighetswebbplatser.

… att Försäkringskassan har 15 900 anställda

och att genomsnittsåldern är

47 år. 43 procent har eftergymnasial

utbildning. 28 procent har 120 högskolepoäng

eller mer.

Skillnaderna mellan länen har minskat.

Det gäller till exempel ohälsotalet,

handläggningstid för ärenden som beslutas

i socialförsäkringsnämnd samt

sjukfall över två år. Här tros Försäkringskassans

utvecklingsarbete liksom de dif-

ferentierade länsmålen, vilka tar hänsyn

till omständigheter i varje län, spela roll.

När det gäller den regionala spridningen

för handläggningstider generellt är dock

resultaten ganska jämt fördelade mellan

förbättringar och försämringar.

… att sjukfrånvaron inom Försäkringskassan

fortsätter att sjunka och låg

2005 på 5,2 procent. 67,4 procent var

långtidsfriska med högst 5 sjukdagar.

dagens socialförsäkring • Mars 2006


AKTUELLT

Vad tycker ministern egentligen?

Arbetslivsminister Hans Karlsson brukar försvara Försäkringskassan och den

lagstadgade skyldigheten att pröva rätten till ersättning mot allehanda kritik inte

minst i media. Men i förra veckan såg det ut som om han börjar vackla.

I en interpellationsdebatt i riksdagen

den 7 mars sade Hans Karlsson att för

många personer får rätt gentemot Försäkringskassan

när de överklagar att de

har nekats sjukpenning. ”När jag tittar

på de siffrorna tycker jag att andelen är

för hög. Försäkringskassan har bedömt

för hårt”. Visserligen sköt han in en liten

brasklapp om att det eventuellt kunde

ha att göra med att Försäkringskassan

inte haft ”rätt handlingar”, men intrycket

var tydligt. Han var bekymrad

över den höga ”felprocenten”.

Någon dag senare rapporterar Dagens

Nyheter att ministern är oroad

över att många förlorar sin sjukpenning

på felaktig grund. Till TCO–tidningen

(nr 3) säger Hans Karlsson att det måste

bli färre fel i Försäkringskassans bedömning.

Han är inte nöjd.

DS kontaktade Hans Karlsson för att

få veta hur han menar. På frågan vad

han grundar sin uppfattning på om en

hög ”felprocent” säger han att det är

en känsla han har. Han vill minnas att

han sett siffror på 20-25 procent, och

det tycker han är mycket. När DS påpekar

att ändringsandelen ligger runt 20

procent och i stort sett varit densamma

i många år, åtminstone de senaste

sex, backar han. Dessutom visar Försäkringskassans

uppföljning i höstas att de

ärenden där man säger nej till sjukpenning

håller god kvalitet.

Lägger i backväxeln

– Det är möjligt att jag inte har någon

bra grund.Det är något jag tyckt spontant.

I den debatt där så många är missnöjda

har jag kopplat ihop detta.

– Jag lägger i backväxeln nu när du

pressar mig. Det är bara bra om det inte

finns någon täckning.

– Det jag tycker är viktigt är att det

blir rätt från början. Och jag menar inte

att vi har något jätteproblem här. Problemet

är ju i stället att Försäkringskassan

inte har prövat rätten i tillräcklig utsträckning

tidigare. Försäkringskassan

har ett utsatt jobb, de är duktiga och

gör ett bra jobb.

Det är valår

Men man kan få intrycket att du nu vacklar

i den här frågan, kanske med tanke på

att det är valår.

– Absolut inte! Jag håller i som en igel!

Jag blir översköljd av kritiska synpunkter

i alla möjliga sammanhang men jag

kommer att fortsätta att stå upp för rättten

att pröva ersättning. Och det gäller

precis lika mycket nu under valåret.

Eva Lindén

Karlsson håller i

som en igel.

Smakrika utbildningar

remissvar

Tydligare regler skulle underlätta

Välj rätt projektutbildning

Vi är ramavtalsleverantör till Försäkringskassan

av projektutbildning. Ramavtalet innefattar både

företagsanpassad utbildning och vår öppna utbildning.

www.projektstyrning.se tel: 08-720 87 00

Flera av förslagen i Föräldraförsäkringsutredningen

skulle

underlätta Försäkringskassans

administration. Det påpekar

Försäkringskassan i sitt remissvar.

Förslaget om att bygga ut föräldrapenningen

och ersätta alla dagar

enligt sjukpenningnivå underlättar

Försäkringskassans information

och är lätt för föräldrarna att

förstå. Ett förlängt SGI-skydd från

12 till 18 månader förenklar administrationen

och det gör även den

föreslagna graviditetspenningen.

Dock bör graviditetspenningen

betalas ut under 40 dagar och

SGI-skyddet för studerande få en

snar lösning.

Däremot medför utformningen

av förslagen om de så kallade

dubbeldagarna, den särskilda föräldrapenningen

och barndagarna

administrativt merarbete. Effekterna

av dessa förslag kan även

komma att upplevas som mycket

orättvisa av föräldrarna.

Barndagarna måste kopplas till

respektive barn och inte till föräldrarna

anser Försäkringskassan.

Och innan dagens pappadagar tas

bort bör det övervägas hur ogifta

pappor kan omfattas av dubbeldagarna.

Försäkringskassan vill inte ha

uppdraget att samordna och utvärdera

andra aktörers insatser för

att få föräldrarna att dela föräldrapenningen

mer lika. Däremot är

man positiv till att få extra medel

för egen information till blivande

föräldrar.

Sven-Erik Johansson

dagens socialförsäkring • Mars 2006


Många funktionshindrade

saknar arbete

på gång...

Riksdag och

departement

22/3 Proposition

om höjt tak i sjukoch

föräldrapenningen.

Andelen personer med funktionshinder som har ett vanligt

lönearbete är låg. Det framgår av Socialstyrelsens senaste

lägesrapport för handikappomsorgen.

Kvinnor

får sämre

stöd

• Män har oftare

anställning

med lönebidrag

eller inom Samhall

– kvinnor i

högre grad sjukoch

aktivitetsersättning.

• Män får oftare

bilstöd – kvinnor

får oftare

färdtjänst.

• Män är i majoritet

bland dem

som beviljas assistansersättning.

• Fler män beviljas

särskilt boende

– fler kvinnor

får hemtjänst.

Rapporten ”Det

lönar sig” finns på

www. socialstyrelsen.se

Lägst var andelen bland personer med

assistansersättning där endast sju procent

hade ett osubventionerat lönearbete

2002. Bland dem som hade annat

handikappstöd från Försäkringskassan

var andelen 26 procent. Totalt inom de

båda grupperna hade åtta procent någon

annan form av anställning, till exempel

lönebidrag. De flesta hade förtids-

eller sjukpension (det som idag heter

sjuk- och aktivitetsersättning).

– Den enskilde individen påverkas

mycket negativt av att stå utanför arbetsmarknaden,

säger Karin Flyckt, projektledare

för lägesrapporten.

– Förutom en sämre ekonomi begränsas

delaktigheten i samhället och

den psykiska och fysiska hälsan försämras.

Bedöms olika

Uppgifterna i rapporten visar också tydligt

att män och kvinnor med funktionshinder

får olika stöd. Män får oftare insatser

inriktade på arbetslivet medan

kvinnor oftare får insatser som ersätter

sysselsättning och arbete (se faktaruta).

– Varför det är så vet vi inte med säkerhet,

säger Karin Flyckt.

– Det kan ha helt naturliga förklaringar

som att män och kvinnor har olika

behov. Men skillnaderna kan också

bero på att män och kvinnor helt enkelt

bedöms olika i handläggningssituationen.

Resultaten i Socialstyrelsens lägesrapport

bekräftar resultaten från Försäkringskassans

enkätstudie ”Ojämlikhet

i levnadsvillkor” som genomfördes

2002.

För Försäkringskassan, som har ett

sektorsansvar för handikappolitiken, är

Lönsamt med personligt ombud

Män beviljas oftare bilstöd, kvinnor oftare

färdtjänst.

ökad sysselsättning för personer med

funktionshinder en viktig faktor för att

nå de handikappolitiska målen.

Därför ska Försäkringskassan dels

göra en genomgång av socialförsäkringen

med fokus på sysselsättning och

funktionshinder, dels analysera relevanta

socialförsäkringar med fokus på samordning

av insatser för ökad sysselsättning.

Sven-Erik Johansson

Två grupper jämförs

Rapporten bygger på en registerstudie

där personer med funktionshinder som

2002 hade riktade stöd från Försäkringskassan

har samkörts med ett befolkningsregister

från SCB och olika hälsodataregister

på Socialstyrelsen.

Två olika grupper har jämförts med

hela befolkningen. Dels personer med

assistansersättning (som även kan ha

andra handikappstöd), dels personer

med handikappersättning, vårdbidrag

eller bilstöd, men inte assistansersättning.

En studie av personliga ombud för psykiskt

funktionshindrade i Kristianstad

och Lund visar på god lönsamhet. På

sikt kan vinsten beräknas till 170 000

kronor per klient och år.

Det sker också en omfördelning av

kostnader, framförallt från landstinget

till kommunerna. Även Försäkringskassan

får en viss ökning av sina kostnader

när berörda personer får sin försörjning

genom sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning

i stället för kommunalt

ekonomiskt bistånd.

Rapporten ”Det lönar sig” har tagits

fram i samarbete mellan Socialstyrelsen

och Länsstyrelsen i Skåne.

22/3 Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor.

23/3 Regeringsskrivelse om uppföljning

av Nationella handlingsplanen

för handikappolitiken.

31/3 Seminarium om uppföljning av

handikappolitiken.

Socialdepartementet arrangerar.

Försäkringskassans uppdrag

31/3 Redovisning av hur Försäkringskassan

kan ge separerade föräldrar

bättre stöd i att träffa avtal om underhållsbidrag

till barn.

31/3 Försäkringsdelegationerna ska

lämna in sina första årsrapporter till

regeringen.

5/4 Remissvar på rapporten Sjukpenning

och studiestöd.

15/4 Remissvar på delbetänkande av

Assistanskommittén.

I Försäkringskassan

22/3 Försäkringskassans styrelse

sammanträder.

I omvärlden

31/3 Statskontorets uppföljning av

Försäkringskassans förändringsarbete.

Delrapport.

31/3 När livet gör oss illa – en konferens

om kronisk smärta.

Anordnas av NHR, Neurologiskt handikappades

förbund, i Stockholm.

3/4 Hälso- och sjukvårdens roll i

sjukskrivningsprocessen.

Nationellt försäkringsmedicinskt forums,

ett nätverk där Försäkringskassan

ingår, rikskonferens i Stockholm.

12/4 Effekter av sänkt sjukpenning

för arbetslösa.

IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk

utvärdering, ordnar seminarium

i Uppsala.

dagens socialförsäkring • Mars 2006


AKTUELLT

Morgondagen chefer

får ny utbildning

Försäkringskassan står inför ett generationsskifte. Hälften

av all personal kommer att pensioneras inom åtta år. En

tredjedel av cheferna är 55 år eller äldre. Därför har nu

Försäkringskassan dragit igång en satsning för att säkra

ledarförsörjningen i framtiden.

Ledarförsörjningsprogrammets skilda

delar riktar in sig på olika grupper av

chefer och blivande chefer.

För dem som vill satsa på ett framtida

chefsskap inom Försäkringskassan finns

chansen nu i vår. I samarbete med universiteten

i Umeå, Uppsala och Växjö

startar i juni och september en femton

månader lång ledarutbildning om sammanlagt

10 poäng. Utbildningen omfattar

20 dagar fördelade på sju gånger.

Försäkringskassan har 60 platser som

ska fördelas så jämt som möjlig på de

tre orterna.

– Att delta leder inte automatiskt till

en chefstjänst men deltagarna får ökad

kompetens och konkurrenskraft, säger

Margareta Palmberg, personalstrateg

på huvudkontoret.

Vilja och tid att plugga

För att antas till utbildningen krävs, förutom

viljan och tiden att plugga, 120

högskolepoäng, eller erfarenhet som

bedöms som likvärdig, och tre års arbetslivserfarenhet

varav minst ett år

inom Försäkringskassan.

Många av dagens chefer saknar akademisk

utbildning. För att ta tillvara och

utveckla deras kunskap och erfarenhet

har ett samarbete med Södertörns högskola

och professor Ingela Josefsson inletts.

Kursen ”Erfarenhetsbaserat ledarskap”,

som omfattar 10 poäng på kvartsfart,

började i februari

Skapa nätverk

För nya chefer finns en fem-poängsutbildning,

”Ny chef i staten”, som under

våren drivs i samarbete med den nya

myndigheten Verva (Verket för förvaltningsutveckling).

Kursen ges på sju universitet

och högskolor. Försäkringskassan

har köpt 25 platser runt om i landet,

en per län och två till de tre stora.

– Ett syfte med den utbildningen är

också att bidra till att skapa nätverk

med andra myndigheter, säger Margareta

Palmberg.

Anders Ljungberg

Kompetensforum utbildar i hela landet

Kompetensforums regionala

förankring ska ge rätt utbildning till

rätt pris i hela landet.

Försäkringskassan har 16 000 medarbetare

spridda över hela landet. För

att kunna ge samma utbildningsinnehåll

för alla och så kostnadseffektivt

som möjligt har Kompetensforum bildats.

För att garantera en regional förankring

bildas tre kompetenscentra, i

Stockholm, Göteborg och Sundsvall.

Elisabeth Krantz, personalchef i Jönköping,

blir chef för Kompetensforum.

Hon kommer att ha sin bas vid Kompetenscentret

i Göteborg. Anders Söder-

berg, Sundsvall, blir biträdande chef.

Han kommer även fortsättningsvis att

ha sin arbetsplats i Sundsvall. Under våren

kommer personal på plats på de tre

orterna.

För att fånga upp utbildningsbehoven

bildas två olika råd. Till personalstaben

på huvudkontoret knyts Kompetensutvecklingsrådet

där Försäkringskassans

olika divisioner samt ledningen

för Kompetensforum finns representarade.

Till de tre Kompetenscentra

knyts regionala kompetensplaneringsråd

där representanter från

upptagningsområdet finns med.

Anders Ljungberg

– Utbildningarna

är ett sätt att klara

det kommande

generationsskiftet,

säger Margareta

Palmberg, personalstrateg.

Sista dag för intresseanmälan

är

24 mars. Mer information

om utbildningen

finns

på intranätet Fia.

Elisabeth Krantz,

chef för Kompetensforum.

Anders Söderberg,

biträdande chef för

Kompetensforum.

Rättelse om antal nej

till sjukpenning

I förra numret skrev DS om Försäkringskassans

striktare tillämpning av rätten

till sjukpenning. I ett stapeldiagram på

sidan 13 över antalet avslag föll ett par

siffror bort. Så här ska det vara:

Antal

15 000

12 000

9 000

6 000

3 000

0

AVSLAG INDRAGNINGAR

2004 2005

(kvartal 2-4) (kvartal 2-4)

Avslagen/indragningarna av sjukpenning

i landet har fördubblats mellan 2004 och

2005. (Att siffrorna inte anges för första

kvartalet beror på att mätningarna började

först andra kvartalet 2004. För att få jämförbara

siffror för åren har utlämnats första

kvartalet även för 2005.)

Kommuner och landsting nöjda

med rehabiliteringssamarbetet

De offentliga arbetsgivarna i kommuner

och landsting är nöjda med samarbetet

med Försäkringskassan kring rehabilitering.

Det framgår av en rapport

från Sveriges Kommuner och Landsting

som presenterades inför Socialförsäkringsutskottets

offentliga utfrågning

om medfinansieringsreformen.

Sammanlagt tycker nästan 65 procent

att de har ett bra eller mycket bra samarbete.

Ytterligare 30 procent uppger att

samarbetet är någorlunda. Endast cirka

6 procent anser att samarbetet kring rehabiliteringen

fungerar dåligt.

Vid utfrågningen i Socialförsäkringsutskottet

den 9 mars framkom att reformen

fungerat som det var tänkt, de

flesta arbetsgivare, små som stora, tjänar

på reformen. Det stora undantaget

är kommunerna. Dock kvarstår kritiken

som riktar in sig på frågor som är

svåra att mäta som till exempel att viljan

att anställa har minskat.

Rapporten ”Ett år med

medfinansiering av sjukpenningen”

kan laddas ner från

Sveriges kommuner och

landstings hemsida, www.

skl.se.

10 dagens socialförsäkring • Mars 2006


Hhm, distansutbildning…

Kan det

vara något?

P&P KOMMUNIKATION

ett + ett = ett

Ja, nu vet jag

vilka det skulle

funka för!

Den 1 januari i år bildades Arbetslivsresurs.

Vårt mål är att göra det lättare för alla

långtidssjukskrivna att komma tillbaka och

varslade att hitta nya jobb. Inom det nya

bolaget har vi fler tjänster och en bredare

kompetens, med psykologer och beteendevetare,

karriärcoacher och arbetsterapeuter.

Med vår hjälp kommer åtta av tio att hitta

tillbaka till arbetslivet.

Vi har erfarenhet och det ger resultat.

Arbetslivsresurs är en sammanslagning av

Samhall Resurs AB och ALT, Arbetslivstjänster.

Vi är ledande i Sverige inom arbetslivsinriktad

rehabilitering.

Arbetslivsresurs. Ett bolag. Ett mål. Jobb.

Distansutbildning är idag ett

intressant alternativ för den

som behöver förändra sin livssituation

och inte vill eller kan

flytta. Tillsammans med 35

universitet och högskolor arbetar

vi med att sprida kunskap om

de möjligheter som finns med

modern teknik. Totalt finns det

2 600 kurser och program att

välja mellan. Läs mer på

www.netuniversity.se

www.arbetslivsresurs.se


Nu strömmar nya

medarbetare in

Charlotte Kreutz, Elin Veenhuis och

närmare tusen andra strömmar nu till

Försäkringskassan över hela landet.

12

dagens socialförsäkring • Mars 2006


Försäkringskassan rekryterar för närvarande närmare tusen nya

medarbetare runt om i landet. Det rör sig om 300 plusjobb,

300 som ska jobba med fusket, 103 nya jobb som sköter

kompetensöverföringen från gammal till ung och minst ett par

hundra omlokaliseringar. Charlotte Kreutz och Elin Veenhuis är

två av de nyrekryterade som DS har träffat.

te xt: sven-erik johansson foto: ol a andersson

När du kommer som ny

medarbetare är tryggheten

det viktigaste. Att någon

hela tiden följer upp

hur det går för dig. Det

tycker Charlotte Kreutz

och Elin Veenhuis som

nyligen rekryterats till

Försäkringskassan i

Karlskrona.

F

örsäkringskassan i Karlskrona

ligger bara ett stenkast

från busstationen.

Det är en stund kvar innan

klockan blir tio men redan

har en liten kö av kunder

bildats i entrén på Norra Kungsgatan.

DS släpps in genom personalentrén runt

hörnet av Charlotte Kreutz, nyrekryterad

handläggare av föräldrapenning.

Vi hämtar hennes likaledes nyrekryterade

kollega Elin Veenhuis inne i föräldrapenningsgruppens

lokaler på bottenvåningen.

Avskilda av blåa skärmar

arbetar här nio personer med föräldrapenning

och två med havandeskapspenning.

Trots att de bara arbetat en kort tid

rör sig Charlotte och Elin hemtamt i

trappor och korridorer när vi försöker

leta upp en avskild plats för en intervju.

Det bottnar i att de både trivs och har

funnit sig väl tillrätta med sina arbetsuppgifter.

– Det har gått över förväntan, tycker

Charlotte Kreutz.

– Vi är själva förvånade över att det

går så bra som det gör, säger Elin Veenhuis.

Ett viktigt skäl till det är att de båda

kommer från den första kullen examinerade

socialförsäkringsvägledare vid

Nova högskolecentrum i Oskarshamn.

Praktiken var viktig

Praktiken hade en avgörande betydelse.

Den gjorde att de visste hur det var att

arbeta på Försäkringskassan.

Även deras chef Birgitta Larsson

tycker att det var ett plus att de hade

gått utbildningen.

– Det betydde att de både hade kunskaper

om försäkringen och hade lärt

sig våra system, säger hon.

– Charlotte och Elin gav ett mycket

gott intryck och det kändes helt rätt att

rekrytera dem. De är vana att uppmärksamma

problem och försöka lösa dem.

Charlotte Kreutz har en tillsvidareanställning

och Elin Veenhuis ett vikariat.

De fick nys om de lediga jobben via ett

Fortsättning på nästa sida ➜

Utbildningen skräddarsydd

Nova högskolecentrum i Oskarshamn har tillsammans med Försäkringskassan i Kalmar

och Gävleborgs län tagit fram KY-utbildningen (KY står för Kvalificerad yrkesexamen)

till socialförsäkringsvägledare.

Utbildningen omfattar 60 poäng och går på heltid i tre terminer. Den är skräddarsydd

för arbete inom Försäkringskassan. I utbildningen ingår 20 veckors praktik.

Hösten 2004 startade första omgången i Oskarshamn och i höstas började utbildningen

i Gävle. Den första kullen har nyligen examinerats i Oskarshamn.

Försäkringskassan ser utbildningen till socialförsäkringsvägledare som en del av sin

rekryteringsbas, till exempel inom kundtjänst, handläggning och enklare utredningar.

dagens socialförsäkring • Mars 2006 13


Fortsättning från föregående sida

mejl från en av lärarna på utbildningen.

De var, oberoende av varandra, på intervju

den 9 december, och började arbeta

den 16 januari.

De tycker att de togs väl om

hand när de började. Efter en

dags mer allmän introduktion,

inklusive en träff med länsdirektören,

fick de börja med

att läsa in de teoretiska delarna

kring föräldrapenningen.

De bollade med varandra

och med processledaren, som

tittade in emellanåt.

I början av den andra veckan

satt de med en erfaren kollega, Therese

Svensson, för att få se hur ärendehandläggningen

gick till.

– Hon har varit ett oerhört stöd för

oss, säger Charlotte Kreutz.

– Vi kan fråga henne om allt och vi

känner aldrig att vi stör.

Resten av den veckan löste de tillsammans

riktiga ärenden. Från och

med den tredje veckan har de varit i full

produktion.

Charlotte Kreutz

och Elin Veenhuis

smälte snabbt in i

verksamheten.

– Det är ett klart

plus att Charlotte

och Elin gått utbildningen

på Nova,

tycker deras chef

Birgitta Larsson.

En positiv försäkring

De tycker båda två att föräldrapenningen

är en positiv försäkring att arbeta

med. I arbetsuppgifterna ingår att bedöma

rätten till föräldrapenning, utreda

sjukpenninggrundande inkomst, göra

utbetalningar m m.

Vad är viktigast när man är ny?

– Tryggheten, säger Charlotte Kreutz.

Att någon följer upp hur det går för dig.

Att du inte blir sittande för att ingen har

tid med dig.

– Det är också viktigt att arbetskamraterna

tar kontakt och pratar med en,

säger Elin Veenhuis. Och att man får en

egen arbetsplats så att man har någonstans

att ta vägen.

Vad finns det för möjligheter att gå vidare

inom Försäkringskassan?

– Birgitta har pratat med oss om utökade

arbetsuppgifter efter hand inom

vårt område, säger Charlotte Kreutz.

Till exempel att vi kan få lära oss handlägga

havandeskapspenning.

– Jag tror att det finns goda möjligheter

för dem att prova på andra arbetsuppgifter,

säger Birgitta Larsson.

– Sett ur ett länsperspektiv kommer

det att finnas behov inom andra områden.

Att Försäkringskassan blivit en

myndighet ger också andra möjligheter

än tidigare.

Hur stämmer utbildningen överens

med jobbet?

– Vi har haft stor glädje av kurserna

i etik och rättskunskap, säger Charlotte

Kreutz.

– Men det var alldeles för mycket om

ohälsa. Det borde varit mer om bidragen

eftersom det är där vi kan räkna

med att först få jobb.

– Praktiken var det viktigaste, tycker

Elin. Den gör att kunskaperna hinner

sätta sig tills man ska börja arbeta. •

Markus Samuelsson

Fler än 11 000 sökte fusktjänsterna

Det kom in totalt 11 500 externa

ansökningar till de 300 nya

fusktjänsterna.

– Arbetet med att få alla på plats pågår

för fullt, säger Markus Samuelsson,

personalstrateg vid personalstaben

vid Försäkringskassans huvudkontor.

Rekrytering har skett både externt

och internt och avsett både fusk och

kärnverksamhet. Majoriteten av de

externa har gått till kvalificerat utredningsarbete

inom socialförsäkringens

olika delområden.

– Det beror på att fuskarbetet behöver

handläggare med erfarenhet från försäkringen,

säger Markus Samuelsson.

Personalstaben planerar nu en gemensam

utbildning för de nyrekryterade.

Dels en fuskmodul, dels en allmän

introduktionsmodul. Starten sker i maj

inom ramen för Kompetensforum.

Fusktjänsterna är ett av flera sätt att

hantera den generations- och kompetensväxling

som Försäkringskassan

står inför de närmaste åren. •

14

dagens socialförsäkring • Mars 2006


På Gotland råder pionjäranda

Sedan årsskiftet är det Försäkringskassan

på Gotland som sköter återkraven från

underhållsskyldiga som bor utomlands.

Yanira Donoso Diaz är en av femtio

medarbetare som nyrekryterats.

Flytten från Stockholm till Gotland av

utlandsärenden som rör underhållsskyldiga

var en del i omlokaliseringen med

anledning av nedläggning av regementen.

Det handlade om 50 tjänster och

endast en handläggare följde med från

Stockholm. Resten fick nyrekryteras.

Yanira Donoso Diaz, som har en ingenjörsutbildning,

rekryterades redan i

augusti förra året. Hon lockades av att

man enligt platsannonsen skulle vara intresserad

av internationella kontakter.

– Jag har spanska som modersmål

och trodde att det skulle kunna komma

till pass, säger hon.

Betala frivilligt

Och det har det gjort. Hon har hand om

ärenden som rör underhållskyldiga som

är bosatta i Spanien. I första hand försöker

hon få den underhållsskyldige att

betala frivilligt. Om inte det går vänder

hon sig till det spanska justitieministeriet

för att få rättslig hjälp.

Yanira Donoso Diaz är nöjd med sitt

arbete.

– Det är mycket varierande där inget

ärende är det andra likt.

Hon tycker att hon tagits väl om hand

som nyanställd. Tillsammans med de andra

nyrekryterade fick hon undervisning

i en vecka vid Försäkringskassans utlandskontor

i Stockholm. Därefter har medarbetare

från utlandskontoret ända tills nu

Yanira Donoso Diaz

jobbar med underhållsskyldiga

som

bor i Spanien..

fungerat som handledare på Gotland.

Yanira Donoso Diaz tycker att det var

ganska kämpigt i början. Förberedelsetiden

var kort och gick väldigt fort.

– Vi har arbetat ganska hårt. Men var

Få valde att flytta

Totalt är det 550 årsarbetare som

ska omlokaliseras till Gotland, Östersund/Arvidsjaur

och Västervik (se

DS 2/06 för detaljer). Hittills är det

få som valt att följa med. Både vid

flytten av bidragsärenden till Gotland

och den första delen av statlig

fordran till Östersund har det blivit

en omfattande nyrekrytering.

och en har gjort sitt för att verksamheten

ska fungera efter överföringen och

jag tycker att vi har gjort ett bra jobb.

Yanira Donoso Diaz är också mycket

nöjd med arbetsmiljön och arbetskamraterna.

Med så många nya blir det lätt

en pionjäranda.

– Vi umgås med varandra även utanför

arbetet. Det skapar en bra och gemensam

stämning.

Försäkringskassan på Gotland har tidigare

erfarenhet av omfattande nyrekryteringar.

När man för fyra år sedan

tog över utlandspensionerna från Stockholm

rekryterades närmare 120 nya

handläggare och personalstyrkan växte

i ett slag från 85 till 205.

Gotland ... Fortsättning på nästa sida ➜

foto: olof petersson

Erfarna ska lära upp unga nyanställda

Försäkringskassan får ekonomiskt stöd till 103

kompetensöverföringsjobb, som fördelas över

länen.

De nya jobben, som administreras av Kammarkollegiet,

gör att rekryteringen av nya medarbetare

kan tidigareläggas inför att många äldre går

i pension de närmaste tio åren.

– Deras erfarenhetsbaserade kompetens kan

behöva föras över till nyanställda, säger Markus

Samuelsson.

Försäkringskassan har valt att rikta kompetensöverföringsjobben

mot handläggningen av

sjukförmåner och för funktionshindrade.

– Det är främst inom dessa försäkringsområden

som vi i dag rekryterar medarbetare med

akademisk examen, säger Markus Samuelsson.



Högskolexamen krävs

• För fusktjänsterna krävs högskoleexamen

om minst 120 poäng och

minst två års arbetslivserfarenhet.

De finansieras över statsbudgeten

för 2006 och 2007.

• Även kompetensöverföringsjobben

kräver högskolexamen. Anställningarna

måste påbörjas senast den

1 juli i år och stödet betalas till och

med december 2007.

• Båda är tillsvidaretjänster.

dagens socialförsäkring • Mars 2006 15


Malin Göthammer är

utbildad personalvetare

men har haft svårt att få

ett fast jobb i yrket. Nu har

hon fått ett plusjobb inom

Försäkringskassan i Skåne.

Att sy ihop plusjobb

blev Malins plusjobb

Malin Göthammer började den 1 februari

på personal- och utvecklingsenheten

vid länskontoret i Kristianstad. Hon är

samordnare för plusjobbarna inom Försäkringskassan

i Skåne och samtidigt

länken till arbetsförmedlingen.

Till henne kan chefer som vill ha någon

på plusjobb, och plusjobbare som har

frågor kring sin anställning vända sig.

Hon ska även följa upp plusjobben

för att se hur Försäkringskassan sköter

sitt uppdrag. Det ska finnas en utvecklingsplan

för var och en för att underlätta

övergången till ett annat jobb, inom

eller utom Försäkringskassan, senare.

foto: willy alm

300 plusjobb

För att få ett plusjobb ska man vara

arbetslös och ha varit inskriven vid

arbetsförmedlingen i minst två år.

Arbetsförmedlingen tar fram lämpliga

kandidater Ett plusjobb kan vara i

upp till två år. Arbetsgivaren får hela

lönekostnaden, upp till 1 000 kronor

per arbetsdag, subventionerad.

Försäkringskassan har kommit

överens med AMS om totalt ca 300

plusjobb för 2006.

Klara ett arbete

– Klarar man två år på ett plusjobb så

har man visat att man klarar av ett arbete,

konstaterar Malin Göthammer.

Försäkringskassan i Skåne har skrivit

avtal med länsarbetsnämnden om 32

plusjobb och kvoten är snart fylld.

Några arbetar som handläggare med

avverkning av tillfällig föräldrapenning

eller att beräkna återbetalningen av

räntor inom bostadsbidraget, andra är

verksamma inom internservicen med

att flytta arkiv, med vaktmästarjobb eller

ekonomi- och administrationsarbete.

– Meningen är att man ska ingå i den

vanliga verksamheten, säger Malin Göthammer.

– Man ska göra något som behöver

göras men som det inte finns resurser

till annars.

Själv hade hon sökt massor av jobb

efter sin examen 2003 men bara fått kortare

vikariat.

Gotland ... Fortsättning från föregående sida

Därefter har personalstyrkan vuxit

ytterligare och är nu 330. Ytterligare ett

femtiotal tjänster som främst rör EUvård

tillkommer i år.

– De nya medarbetarna betyder oerhört

mycket för Försäkringskassan på

Gotland, som är ett litet län, säger länsdirektör

Inga-May Engberg.

– Det ger oss en stabilare grund att

stå på.

Genom att integrera den befintliga

– Konkurrensen

om personalvetarjobben

är hård och

jag var beredd att

ta någon form av

praktik för att få

arbetslivserfarenhet

och få in en fot

Mats Nilum någonstans.

Malin Göthammer

tycker att hennes kompetens passar

bra för det nya jobbet.

– Det är viktigt att få vara del av en

arbetsgrupp och få verka i en stimulerande

miljö.

För Försäkringskassan i Skåne är satsningen

på plusjobb ett sätt att lösa den

framtida kompetensförsörjningen och

generationsväxlingen. Mellan 2008 –

2010 behövs 60 -70, ibland upp till 100,

nya medarbetare per år.

Inga-May Engberg,

länsdirektör

kompetensen med

den nya kan stabiliteten

i de olika ärendeslagen

öka. Samtidigt

har kompetensen

höjts totalt sett.

Andelen akademiker

är i dag 70 procent.

Inga-May Engberg

tycker att den

Malin

Göthammer

– Ambitionen är att det ska leda

till fasta anställningar inom Försäkringskassan,

säger Mats Nilum,

omställningsansvarig vid

personal- och utvecklingsenheten.

Det finns ett program för

att successivt få in plusjobbarna i

verksamheten. De flesta har gymnasiekompetens.

Rekryteringarna har

framförallt gjorts inom området barn

och familj.

– Så här långt, efter en dryg månad,

ser det bra ut, säger Mats Nilum.

Han är medveten om att det ibland

i medierna förts fram att plusjobbarna

inte skulle få utföra ordinarie arbetsuppgifter.

Men det är fel.

– Det rör sig om riktiga jobb. Vi har satsat

där vi behöver utöka servicen eller

höja kvaliteten. •

nya verksamheten som rör underhållsskyldiga

fungerar bra.

– Vi har fått tag på kompetent personal.

De är engagerade och duktiga.

Alla nyanställningar har ökat personalomsättningen.

Den var tidigare närmast

obefintlig men ligger nu på 10–15

procent.

– Men det får vi nog räkna med om vi

ska anställa akademiker, tror Inga-May

Engberg. •

Agneta Jöhnk:

Positivt med

många nya

medarbetare

– Det är otroligt

positivt att vi får

in så många nya

unga medarbetare

i verksamheten.

Det säger Försäkringskassans

personaldirektör

Agneta Jöhnk.

– Det gör att vi

får in nya idéer

i organisationen

och samtidigt

kan få till stånd

blandade arbetsplatser

med både

kvinnor och män,

yngre och äldre

och fler med invandrarbakgrund.

16

dagens socialförsäkring • Mars 2006


Arbetslivsinriktad rehabilitering

och försäkringsmedicinska

utredningar på Varbergs Kurort!

Ditt Steg

Kursstart 26/3 och 4/6.

Info och anmälan 0340-62 97 23

Vi har gällande avtal med Försäkringskassan

för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser.






















Tel. 0340-62 98 00

info.varbergskurort@comwell.com

www.varbergskurort.se


Endagsutbildning i

psykosocial onkologi, Höör

2006-04-19

Har Du som handläggare på

Försäkringskassan behov av utbildning för att

hitta bra lösningar för personer som är

sjukskrivna efter en behandlad cancer? Har Du

behov av bättre kunskaper avseende

bemötande, psykiska reaktioner m m i

kontakter med cancersjuka? Då erbjuder

Lydiagården Dig en skräddarsydd utbildning.

Ur programmet:

- Vad är cancer? Diagnostik och

behandling, behandlingsrelaterade

symtom

- Psykosociala aspekter på

cancersjukdom

- Bemötande, professionellt

förhållningssätt

Pris: 1 200 kr exkl moms

För närmare info samt anmälningsblankett se

vår hemsida: www.lydiagarden.se.

Tfn: 0413 - 692 50

e-mail: lydiagarden@lydiagarden.se

helikopter.nu


PROCESSEN

Hur det gick till att höja underhållsstödet

med 100 kronor – en berättelse om BUS och DEMOKRATI

Den 1 februari inträffade en till synes liten händelse:

Försäkringskassan höjde underhållsstödet med 100 kronor.

Få vet att det beslutet har föregåtts av en sex år lång

process.

Ärendet har tuggat sig igenom debattartiklar,

propositioner, projektbeskrivningar, lagändringar, itförändringar,

informationsinsatser, utbildningar och ända

fram till den höjda utbetalningen till de försäkrade. DS

berättar hela storyn om små och stora beslut.

te xt: anders ljungberg illustration: gunvor ekström

illustrsation: gunvor ekström

18

dagens socialförsäkring • Mars 2006


Underhållsstödet är en

mycket grundligt utredd

förmån. Två stora

utredningar har tillsatts

och levererats

bara sedan millennieskiftet.

Det är konsekvenserna av utredningen

”Ett reformerat underhållsstöd”,

som de inom enheten för Barn- och

familj brottats med de senaste två åren.

I mars 2004 blev Tommy Alexandersson

projektledare för BUS, Bättre UnderhållsStöd.

Till projektet knöts medarbetare från

huvudkontoret, såväl Stockholm som

Sundsvall, och länsorganisationerna.

Chefen för och den försäkringsansvarige

från Barn- och familj, representanter

för informationsstaben, utvecklingsdivisionen,

och länen i form av två försäkringschefer,

bildade en styrgrupp.

En referensgrupp med fem handläggare

hämtade från länen har funnits med under

arbetet som kvalitetssäkring.

BUS-projektets uppgift är att genomföra

lagändringarna. Det innebär förändringar

av både IT-stödet, normeringen

och informationen till handläggarna

och de försäkrade. Sammanlagt

sysselsätter BUS-projektet ungefär 20

årsarbetare under två år.

– Ett rätt stort projekt, konstaterar

Tommy Alexandersson.

Projekttiden blev längre än vanligt

eftersom lagstiftningsprocessen drog ut

på tiden.

Utbildningsinsatsen lyckad

– Det resulterade i ett genomtänkt regelverk

och gav utrymme för projektet

att analysera ändringarna och skapa bra

lösningar. Detta bidrog till att BUS-projektet

blev lyckat, säger Tommy Alexandersson.

Han är i alla fall nöjd. Ett exempel är

den fråga- och svarfunktion som finns på

projektets sida på intranätet Fia. Det lilla

antalet frågor från länen tas som kvitto

på att utbildningsinsatsen varit lyckad.

– Det har väl helt enkelt inte funnits

så mycket att fråga om.

Utbildningen genomfördes i två faser.

Först utbildades två från varje län, sen

utbildade de i sin tur sina kollegor på

Tommy

Alexandersson

fakta om bus

Kärntruppen har bestått av 15 personer.

Som mest har 30 personer varit

igång samtidigt och jobbat. 32 000

timmar kommer att förbrukas under

de två år plus två veckor som projektet

pågår. Det motsvarar ungefär

20 årsarbetare under två år. I kronor

landar man på närmare 19 miljoner,

merparten är kostnader för utveckling

av IT-systemen.

hemmaplan. För att alla skulle få samma

kunskaper togs ett utbildningspaket

fram med bland annat ett talarmanus

som alla utbildare skulle följa.

När propositionen kommer så sätter

sig ett gäng inom enheten ner och går

igenom vad som ska göras. Kontakterna

med andra enheter är täta och viktiga.

Även ganska små lagändringar får

stora konsekvenser. Antalet blanketter,

olika brev, faktablad, informationsbroschyrer

och så vidare är stort.

– Listan med allt som skulle änd-

dagens socialförsäkring • Mars 2006 19


Listan med allt som skulle ändras

omfattade fyra excelblad. Varje

rad innebar en ändring.

ras omfattade fyra excelblad. Varje rad

innebar en ändring, säger Tommy Alexandersson.

Handläggarna ska informeras. ”Vägledning”

är viktigast.

– I vägledningarna informerar vi om

normer, förklarar Susanne Fagerberg.

Tillsammans med de lagar och förordningar

som riksdag och regering beslutat

om utgör den och andra ”verktyg”

såsom föreskrifter, allmänna råd och

rättsliga ställningstaganden det fundament

som allt i vår verksamhet vilar på.

vissa socialförsäkringsfrågor

”Vissa-proppen” är en återkommande

proposition där olika socialförsäkringsfrågor

samlas upp. I den ”Vissa-propp”

som är aktuell här rymdes

utöver underhållsstödsfrågor även

förslag om bostadsbidraget.

Fungerar detta får våra kunder rätt ersättning!

Här är samarbetet med den juridiska

sakkunskapen inom huvudkontoret viktig.

Innan vägledningarna spikas skickas

de också på remiss till länsorgansationen.

Internt informeras via BUS-sidan

på Fia och de ansvariga för underhållsstödet

i länen uppdateras via e-post.

Tre olika kulturer

Faktabladen ska fungera för kunden. I

det arbetet är tre parter, tre olika kulturer,

inblandade. Experten, informatören

samt språkgranskaren som idag

finns på den nya avdelningen Kund och

Kanaler. Det innebär en hel del nötning

och knådning innan alla är nöjda.

Allt detta arbete görs i slutändan för

kunden och de har också i form av fokusgrupper

varit med och kvalitetssäkrat

viss information.

Verksamhetens krav på IT-stödet beskrivs

och ligger till grund för utveckling

och test av det som i slutändan levereras

till handläggarna. Även användarmanualer

tas fram som beskriver hur

IT-stödet fungerar.

Förändringarna har handlat om en

hundralapp, ändrat utbetalningsdatum

och något mer. Det är väl bara att ändra?

– Ja, och det är ju det vi gjort!, säger

Tommy Alexandersson. •

En kvällsti

Plötsligt dyker en

tidningsartikel upp som en

politiker uppmärksammar.

Han gör ett politiskt

utspel som senare blir ett

lagförslag.

Sådant måste

Försäkringsdivisionen

vara beredd på. Att ändra

utbetalningen av en förmån

kräver stora förberedelser.

Man måste ligga steget

före politikerna. Den dagen

lagen träder i kraft ska

också utbetalningen fungera

felfritt.

20

dagens socialförsäkring • Mars 2006


dningsrubrik kan bli startskottet

De senaste månaderna har det jäst i

medierna. Det har handlat om problem

kring rätten till ersättning för vård av

mycket svårt sjuka barn. Så sjuka att

dagens generösa försäkring faktiskt inte

räcker till.

Sådana artiklar läser man med ett

speciellt intresse om man har sitt arbete

inom försäkringsdivisionen på Försäkringskassans

huvudkontor. En bra

egenskap för dem är att vara utrustad

med god känsla för det politiska spelet.

För en debatt, för att inte tala om en

storm, i medierna kan snabbt leda till

ett politiskt utspel och då väntar arbete.

Och mycket riktigt: socialminister Berit

Andnor har lovat att titta över lagstiftningen.

Beredskapen är god

Något uppdrag har ännu inte landat hos

Susanne Fagerberg, chef för enheten för

Barn- och familj och hennes medarbetare,

men beredskapen är god.

– Vi har en speciell typ av press på

oss. Vi måste vara beredda att med

kort varsel mobilisera resurser. Det kan

innebära både sena arbetskvällar och

omprioriteringar av planerat arbete, säger

Susanne Fagerberg.

Eftersom hennes grupp arbetar med

de förmåner som hör till ekonomisk familjepolitik

måste de hela tiden ha kontroll

på vad som händer.

Fungerar det som det var tänkt?

– Det handlar om att följa försäkringarna

på olika sätt. Frågor jag hela tiden

ställer mig är om förmånerna fungerar

som det var tänkt och om regelverket

tillämpas korrekt. Kanske bör något förtydligande

göras genom normering eller

så behöver rentav initiativ tas till att

lagen ändras. Det ligger i ansvaret att

försöka vara steget före genom att följa

försäkringarna väl och den pågående

politiska diskussionen.

Trycket mot enheten känns tydligt i

dessa dagar. Ändringar kring de svårt

sjuka barnen är bara en fråga som kan

bli akut. Redan har ett projekt kring ett

eventuellt kommande delat barnbidrag

dragit igång med 30 personer och beräknat

till 20 000 arbetstimmar trots

att, i skrivande stund, något beslut om

ny lagstiftning ännu inte är fattat.

– För att ha en möjlighet att gå i mål

med projektet måste vi chansa, säger

Susanne Fagerberg som förklaring till

varför de satsar så hårt innan beslutet

är fattat.

Samma sak med den aviserade höjningen

av taket i föräldraförsäkringen

(och i sjukförsäkringen som hamnar

på andra kollegors bord). Skrivningen

i budgetpropositionen i höstas innebar

ett löfte från riksdagen om medel. Men

propositionen kommer sannolikt beslutas

av Riksdagen den 22 mars men det

är fortfarande oklart exakt vilka förmåner

som kommer att omfattas av takhöjningen.

– Nu hoppas vi att även repgubbarnas

dagpenning ska påverkas av höjningen.

Blir det inte så får vi problem,

för då står vi där och ska hantera två olika

tak, säger Bosse Häll, försäkringsansvarig

på enheten. Två ”tak” kan innebära

att ärendena måste hanteras manuellt

vilket riskerar att utbetalningarna

blir försenade. •

Susanne Fagerberg

8 mars

Riksdagen säger

ja till regeringens

förslag om

att barnbidraget

ska kunna delas

mellan föräldrarna

vid växelvis

boende. Beslutet

innebär

att de 30 personer

som redan

tjuvstartat inte

har jobbat förgäves.

26 maj 2006

dagens socialförsäkring • Mars 2006 21


PROBLEMLÖSARNA

Under

vinjetten

PROBLEM­

LÖSARNA

publicerar vi

varje månad

frågor som vi

fått från personal

i Försäkringskassan.

Frågorna kan

komma från

en person

men de kan

också vara

flera personers

berättelser

som vävts

samman till

en frågeställning.

Oavsett

bakgrunden

så ändrar redaktionen

alltid

detaljer

för att det

inte ska vara

möjligt att

identifiera de

inblandade

personerna.

Skriv

till

oss

om ditt

problem!

Ta kontakt

med oss på

redaktionen

om du har ett

problem du

tycker vi ska

ta upp.

Redaktionen

Dagens

Socialförsäkring

103 51

Stockholm

ds@forsakringskassan.se

Britta blir snart

pensionär. Hon

arbetar i kundtjänsten

i en liten norrländsk

stad. Nu när 65-

årsdagen närmar sig

börjar hon gruva sig

för att inte längre ha

ett jobb att gå till.

Sammanställd av ivan markowicz

Pension

– längtan eller oro?

Samtidigt som Britta längtar efter att

rå sin tid, sova länge på morgnarna och

träffa barnbarnen när hon vill börjar

hon inse hur mycket hon kommer att

sakna i jobbet.

Kanske inte i första hand arbetsuppgifterna,

trots att de är väldigt varierande

och viktiga, men desto mer arbets-

65

65

65

67

65

67

65

65

65

65

65

65

65

67

65

67

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

Det här ska du tänka på inför pensionen

I boken Planera inför pensionen, Ekerlids

Förlag, ger författarna Mart Jürisoo och

Georg Uggelberg goda råd hur man förbereder

sig på pensionärslivet.

Författarna konstaterar att pensioneringen

kan bli chockartad för många, särskilt

om arbetet varit det stora intresset.

En blivande pensionär måste förbereda sig

mentalt för att inte drabbas av depression.

Författarparet har under flera års tid hål­

65

65

65

67

65

67

65

65

65

65

65

65

lit kurser för blivande pensionärer. Här är

några handfasta råd de ger:

3 Kom ihåg att en aktiv åldring är också

en frisk åldring, både psykiskt och fysiskt.

3 Underskatta inte betydelsen av social

samvaro. Underhåll ditt nätverk. Blås liv

i gamla vänskapsrelationer, upptäck grannar

och människor runt omkring dig.

65

65

65

67

65

67

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

67

65 65

67 65

65 65

6567

65 65

6567

65 65

65 65

65 65

65 65

65 65

65 65

65 65

65 65

65

65

65

65

Rome

kamraterna. Den goda stämningen, diskussionerna

vid kaffebordet om boken

man nyss läst, om gårdagsvällens teveprogram,

eller om barn och barnbarn.

Och hur ska det gå med stavgången på

lunchrasten varje torsdag…

Som först i ”det gamla gänget” med

att gå i pension hamnar hon snart utanför.

Vad ska hon då göra hela dagarna?

Hennes man har redan varit pensionär

ett par år, men han jobbar nästan

heltid med hockeyklubben, där båda

sönerna också spelar. Jakten tar också

sin tid.

– Sex månader kvar. Vad ska jag göra

för att få ett liv efter pensionen?

3 Det du är intresserad av idag ska du

fortsätta med som pensionär och ge större

utrymme.

3 Ekonomiska och juridiska frågor kan

verka tråkigt men eftersom ekonomin förändras

drastiskt är det bra att vara förberedd.

Gifta par bör exempelvis se över att

de är varandras förmånstagare i livförsäkringar

och andra värdehandlingar.

65

65

65

67

65

65 65

65 6765

65 65 65

67 6567

65 65

65

67

65 6567

65 65 65

65 65 65

65

65 65

65

65 65

65

65 65

65

65 65 65

65

65

65

65

65

22 dagens socialförsäkring • Mars 2006


65

65

65

67

65

67

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

Ill: Helena Halvarsson

65

65

65

67

65

67

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

65

Utbildaren: Allt fler vill jobba efter 65 år

Trenden är att fler och fler vill jobba kvar efter 65-årsdagen. I en del fall beror

det på att man förstått att det ger högre pension, men det kan också handla om

att man känner sig frisk och trivs på sin arbetsplats.

– Det kan också vara så att man har en

make/maka som är yngre och fortfarande

arbetar vilket kan bidra till att man

själv också väljer att fortsätta arbeta, säger

Dan-Evert Eriksson Statens Pensionsverk

(SPV) . Han har stor erfarenhet av att

möta människor som oroar sig inför sin

pensionering. Oftast rör oron ekonomin.

Men det finns också en informationsstress.

Pensionen, med alla dess delar,

upplevs av många vara mycket mer svårförståelig

än en elräkning.

– Bara för att man slutar arbeta vid 65

år behöver man till exempel inte ta ut alla

pensionsdelarna. Det finns en rad varianter.

Valmöjligheterna är många när det gäller

uttag av pensionsförmåner från 61 år

RFV-veteranen:

– Vi i föreningen som gått i pension

tycker jag har hittat vägar till ett

aktivt liv. Bland dem som jobbar kvar

finns däremot en oro för vad som ska

hända efter pensioneringen.

Rolf Westin är ordförande för RFV-veteranerna,

en kamratförening där pensionärer

från Riksförsäkringsverket träffar kollegor

och före detta

Runt om i landet finns ordnade eller

informella möjligheter för före detta anställda

i Försäkringskassan att upprätthålla

kontakten med de gamla arbetskamraterna.

I centrum står kamratskapet och det

gemensamma intresset för socialförsäkringen.

RFV-veteranerna är en sådan aktiv kamratförening.

Föreningens drygt 300 medlemmar

träffas regelbundet för att göra

och uppåt och det ger säkert upphov till

en del beslutsvånda.

En del människor planerar i god tid –

andra inte.

Statligt anställda har möjlighet att trappa

ned arbetstiden från 61 år, genom att ta

ut delpension fram till 65 år. Delpensionsmöjlighet

finns även inom vissa andra kollektivavtalsområden.

– Problemet är att det inte är någon generell

rättighet för statligt anställda, utan

kräver arbetsgivarens godkännande. Det

påverkar också i vissa fall den framtida allmänna

pensionen negativt eftersom delpensionsinkomsten

inte är pensionsgrundande

för allmän pension.

Valen ligger – till syvende og sidst –

hos individen. Och när det gäller ekonomiska

frågor varken kan eller bör SPV och

Försäkringskassan, som båda är myndigheter,

ägna sig åt att ge råd i sådana frågor –

bara åt att informera om storleken och de

olika valmöjligheter som finns.

– Varje individ måste själv bestämma

om sitt liv. När och hur man vill gå i pension

är en fråga som det aldrig kan ges några

allmängiltiga svar på.

Dan-Evert Eriksson

Utbildare på Statens

Pensionsverk (SPV)

Kamratskapen lever kvar

saker tillsammans, exempelvis resor, museibesök,

samt vår- och höstsupéer.

Syftet, enligt stadgarna, är ”att bevara

känslan av kamratskap mellan före detta

arbetskamrater”.

– Föreningen erbjuder ett sätt att hålla

kontakt med ens tidigare liv, en möjlighet

att hålla intresset för socialförsäkringen

vid liv och – i viss mån – att fortfarande

träffas arbetskamrater emellan, berättar

Rolf Westin.

– Även om det lockar många är det väldigt

stor skillnad på människor och människor,

fortsätter han. Det varken går, eller

är önskvärt att få med alla i en gemenskap.

För en del har arbetet betytt allt, medan

andra sett det mer som ett nödvändigt

ont.

– En del tycker: Nu har jag varit på För­

säkringskassan i 40 år – nu vill jag inte

hänga kvar med det gänget. Så kan man

också känna och det är aldrig fel. Alla måste

få göra sitt livsval.

Alla blivande pensionärer på huvudkontoret

(före detta RFV) får information om

RFV-veteranerna och intresset för arbetet

tycks överleva pensioneringen.

– Det mest uppskattade evenemanget

som vi har är faktiskt den årliga träffen

där överdirektören informerar om nyheter

inom socialförsäkringen.

Rolf Westin

Ordförande i

pensionärsföreningen

RFV-veteranerna.

10 år innan.

Börja ställa in dig på pensionen

redan 10 år innan. Det kan låta mycket men

tiden behövs för att ta ställning till ekonomiska

faktorer som påverkar pensionen som

till exempel boende och försäkringar.

3 Ta hand om hälsan, då får du ett

längre och vitalare liv som pensionär.

5 år innan.

Fem år innan pensionen är det dags att

fundera på om det är aktuellt och möjligt att

trappa ned på arbetstiden.

3 Ett tips är att utforma en avslutningspolicy

i organisationen där bland annat

ett avslutningssamtal med den blivande

pensionären ska ingå.

Ett år innan.

Ett år före pensionen bör man aktivt förbereda

sig för själva pensionen. Det är nu du ska gå ned i

arbetstid. Nedtrappning är bra för att fasa ut arbetslivet

och samtidigt fasa in det nya pensionärslivet.

Nu är det dags att börja pensionärskurs, läsa

på och planera för din nya ”åldringskarriär”.

dagens socialförsäkring • Mars 2006 23


Mikael Strömbäck är en glad och

positiv man med mycket energi.

24

dagens socialförsäkring • Mars 2006


Numera heter det inte ”IT-avdelningen” i

Försäkringskassan. Tacka Mikael Strömbäck för det.

Högste chefen för Utvecklingsdivisionen är nämligen

starkt övertygad om att all IT-verksamhet egentligen

inte är en teknikfråga utan handlar om utveckling.

Dessutom har utvecklingsfrågorna fått en central

placering. Mikael Strömbäck sitter i Försäkringskassans

ledningsgrupp och nu ska utvecklingen av IT-stöd och

verksamheten stå i centrum.

te xt catharina byström

foto: peter nordahl

Tacka Mikael

för it utvecklingen!

När nya Försäkringskassan

formades i

början på förra året

var Mikael Strömbäck

en av dem i ledningsgruppen

som

rekryterades utanför organisationen.

Han bytte från Ericsson till Försäkringskassan

och fick 16 000 försäkringshandläggare

som dagliga kunder. Handläggare

som tillbringar största delen av sin

arbetstid framför datorn och som är

helt beroende av att den dagliga driften

fungerar. Att Mikael Strömbäcks valspråk

är ”driftsäkerhet framför allt” verkar

vara helt logiskt.

Han började i ett tufft utgångsläge,

efter bara några veckor på sitt nya jobb

skulle han presentera en effektiviseringsplan

hur Utvecklingsdivisionen

kan spara in 30 procent av sina kostnader.

Ytterligare några månader senare

var det dags att lägga fram förslag på ny

organisation. Under hösten har nya chefer

på i princip alla chefstjänster inom

divisionen tillträtt.

Mikael Strömbäck torde vara både

uthållig och målmedveten, som vasaloppsåkare

vet han hur man tar sig igenom

en kraftansträngning. Han ger ett

sportigt intryck, smärt och snabb med

seglarskor när vädret tillåter. Inte blir

man direkt förvånad över att han alltid

står upp vid det höj- och sänkbara skrivbordet

på jobbet och är på kontoret redan

vid 7-tiden på morgonen.

Rört om i grytan

Mikael Strömbäck har rört om rejält

i grytan under sitt första år som divisionsdirektör.

Ett förändringens år som

Mikael beskriver som ”mycket lyckat”.

Frågan är om inte hans syn på hur

teknik, utveckling och människor hör

ihop kommer att bli den största kulturrevolutionen

i organisationen.

– Tidigare såg man på IT-verksamheten

som en ”låda” i Sundsvall, ganska

avskild från handläggning och annan

verksamhet i Försäkringskassan. Nu gör

vi en jätteresa för att ändra på det, säger

Mikael Strömbäck.

En av hans största uppgifter är att

vrida om IT-verksamheten från en ren

beställarorganisation som överlämnar

färdiga lösningar till Försäkringskassans

medarbetare till en Utvecklingsdivision

som ska ansvara för hela kedjan: från

idé, tillverkning och leverans till att ansvara

för att de nya stöden och verktygen

fungerar ute på försäkringskontoren.

Helt enkelt att leva upp till sitt

namn och driva utvecklingen i Försäkringskassan

framåt.

Förändringens tid

Men förändringens tid är ingalunda

över. Det kommer att bli vad Mikael

kallar för ett kompetensskifte i utvecklingsdivisionen.

– Vi har för mycket kompetens på

vissa områden men för lite på andra.

Det kommer att bli en tuff period som

kommer att sätta mina medarbetare på

prov.

Den nya verksamheten i Utvecklingsdivisionen

ska inte vara någon satellitverksamhet

som cirklar utanför Försäkringskassan

utan en del av organisationen

som förstår helheten.

– Vi måste förstå att vår fabrik måste

fungera dygnet runt. Det passar min

personal, vi tycker att det är roligt att ge

service till organisationen. Men framför

allt hoppas jag att användarna kommer

att märka att vi har fokus på drift och

tillgänglighet till systemen. Det är vad

dagens socialförsäkring • Mars 2006 25


vi ska försöka leva upp till och det är

vad som står i vårt styrkort.

Mikael Strömbäck menar att det lätt

kan bli ett kompetensglapp mellan användare

och specialister. Därför är det

A och O att kunna prata med varandra

på samma språk.

Han liknar det vid ett bygge av en

Ferrari. Någon beställer en sportbil, den

utvecklas och monteras och är klar för

leverans. Problemet är bara att när föraren

sätter sig bakom ratten och ska

köra iväg åker bilen baklänges. Allt är

rätt men ändå inte.

– Därför blir det lätt fel när man får

en beställning på en färdig låda, levererar

den och sedan släpper ansvaret.

Mikael Strömbäcks intresse för teknik

handlar inte om hårdvaran utan mer

om vad man kan förändra med tekniken

som drivmedel.

– Egentligen handlar det om människor

från början till slut. För mig finns

det inga tekniska projekt. Alla projekt

är verksamhetsutveckling. Jag är ingen

tekniker i den meningen utan mer en

utvecklingsmänniska.

Skyll inte på ”tekniken”

Därför tycker han det är för lätt att säga

att det är ”teknikens fel” när saker och

ting inte fungerar som det ska.

– Om det går galet så är det väldigt

ofta själva införandet av den nya tekniken

som går fel. Men det är ofta det

som vi hakar upp oss på.

Det blev tydligt när ÄHS lanserades

under hösten. De problem som uppstod

handlade till stor del om att utvecklingen

och införandet av det nya stödet inte

hade utvecklats så nära verksamheten

som krävs. Följderna blev besvärliga:

försening av utbetalningar och irritation

hos medarbetarna.

– Det måste vi undvika i framtiden.

Vad är det då som säger att Försäkringskassan

ska lyckas med förändring

nu?













Mikael

– en timeboxer

• Mikael är 49 år,

gift med Anna-

Lena och har två

döttrar 21 och

23 år.

• Han är nyinflyttad

Lidingöbo

efter att ha sålt

huset på Dalarö

utanför Stockholm.

• Döttrarna har

haft hästar hemma

på gården och

därför kan han

både rida och

mocka hästskit.

• Springer ett par

mil i veckan, spelar

golf och åker

båt. Senaste

Vasaloppet åkte

han på 8:51, segraren

gick in på 4:34.

• Tog sin MBA på

Warwick Business

School, Birmingham,

Storbritannien.

• Har arbetat som

konsult, på Nutek

och haft olika

positioner på Ericsson.

En perfekt lördag

för Mikael är

en lugn dag med

familjen.







Jag tycker att vårt kundfokus är

större här än på Ericsson

– Medarbetarna vet väldigt väl vad vi

ska göra. Men det finns en stor skepsis

till att vi ska klara det. Och det finns

inga enkla svar, det är upp till varje chef

att visa att vi når resultat. Då stärker vi

vårt gemensamma självförtroende och

börjar att tro att vi kan lyckas.

Det hänger på oss – helt enkelt

Ledningens skicklighet och styrka är

den mest avgörande framgångsfaktorn

för att lyckas. Det är också en av anledningarna

till att Mikael Strömbäck tror

att just han blev tillfrågad om jobbet

som utvecklingsdirektör.

– Vi i ledningen har varit med om att

lyckas förut. Vi vet att det här ska gå och

vi har en stark inre tro på det. Det hänger

på oss, det är bara så enkelt.

Han menar att det är helt avgörande

att ledningen kan föra vidare sin egen

tro ut i organisationen. Med rätt ledare

kan man flytta berg. Och förutsättningarna

är goda, enligt Mikael finns det

otroligt många medarbetare som vill

förändra och som vill jobba i en proffsig

organisation.

Om han jämför sin gamla arbetsplats

Ericsson med Försäkringskassan tycker

han inte att det är någon större skillnad.

Tvärtom är likheten förvånansvärt stor.

Båda är stora organisationer med en inbyggd

tröghet.

– Däremot finns det ett väldigt stort

engagemang för våra kunder här. Jag

tycker att vårt kundfokus är större här

än på Ericsson. Det finns en vilja, engagemang

och drivkraft och alla är på ett

eller annat sätt nära kunder vare sig det

är en pensionär eller en barnfamilj.

För otydliga ledare

Svagheten på sin nya arbetsplats, om

han nu måste peka ut en sådan, är att

ledarna kan vara för otydliga och inte

tar ansvar för helheten.

– Vi kan vara för snälla helt enkelt och

det är att göra oss själva en björntjänst.

Jämfört med andra stora myndigheter

är Försäkringskassans IT-verksamhet

varken bättre eller sämre. Utvecklingsdirektören

menar att IT alltid är en

spegelbild av organisationen.

Du är högste ansvarig för att de dagliga

arbetsverktygen och systemen i Försäkringskassan

fungerar. Vad lägger du

krut på i jobbet, hur prioriterar du dina

arbetsuppgifter?

– Under det första året har jag varit

26

dagens socialförsäkring • Mars 2006


Sigrun Hjelmquist,

Acconia Resultatskap,

fd vd Ericsson

Component samt

fd chef för Mikael

Strömbäck

Mikael är en mycket klok och mogen

person som har lätt att växla perspektiv.

Han är orädd och har hög

integritet. Han är en reflekterande

och betraktande person som delar

med sig av sina slutsatser.

Det var jättekul att jobba med

Mikael för han säger vad han tycker

och har mycket konstruktiva idéer

och förslag. Som IT-chef hade han

en ovanlig egenhet, nämligen att han

var väldigt affärsinriktad och är bra

på att sätta in IT i ett sammanhang.

Han kan dock vara lite väl försiktig,

ibland tror jag att han kan göra

ännu mer, han skulle kunna ta för sig

mer helt enkelt.

väldigt operativ i förändringsarbetet.

Men nu har jag en jättebra ledningsgrupp

som jag ska jobba genom och

det är otroligt roligt. Att genomföra en

sådan här förändring är inte ett enmansjobb

utan det krävs ett jättebra team.

Det har jag nu.

Informell ledare

Annars beskriver sig Mikael som en informell

ledare, han vill veta vad som

händer i organisationen och har informella

möten och rör sig mycket ute och

snackar med folk.

– Jag går inte alltid via linjen men det

får mina chefer stå ut med.

Han kan vara bra på att delegera när

han har koll på läget och vet att saker

och ting är på rätt väg. Då ger han också

mycket frihet.

– Jag tror att jag är hyfsat tydlig. En

del tycker nog att jag fattar beslut för

långsamt men det är nog för att jag lyssnar

mycket först.

Tid är väldigt viktigt för Mikael. Han

hatar förseningar och då tänker han

inte först och främst på försenade möten

utan utlovade leveranser.

– Att vi levererar ett projekt flera

veckor för sent gillar jag inte!

Sagt om Mikael Strömbäck

Mats Winkler, vd för Personec,

har haft en kundrelation till

Mikael Strömbäck

Mikael är alltid dedikerad sitt arbete, han satsar

allt på att göra det bra. Men som IT-människa

går han aldrig ned sig i tekniken och

slänger sig inte med tekniktermer. Det är många som går i

den fällan och då får man inget förtroende i en organisation.

Det har Mikael aldrig gjort, han tar inte skydd bakom

tekniken.

Mikael är en kronisk tidsoptimist. En typisk situation är

att jag ringer och undrar var han är och då kommer de klassiska

uttalanden som ”jag är på väg till dig” eller ”jag går precis

ut ur garaget nu”. Fast i själva verket är han en halvtimme

försenad.

Och så är hans kvalité i golfspel ”ytterst varierande”.

De som umgås i Mikaels närhet vet

att han rör sig med ett antal engelska

uttryck.

– Ja, folk kan nog reagera på det och

tro att det är någon slags snobbighet.

Men det är bara för att jag har jobbat

flera år med engelska som koncernspråk

och då är det lätt att halka in på

det av gammal vana.

Tycker om att ”timeboxa”

Att klämma in en intervju i hans späckade

tidschema var i och för sig lätt, men

den tid han erbjöd var mycket begränsad.

Kanske var det ett sätt att hushålla

med tiden. Ett förekommande uttryck

hos Mikael Strömbäck är nämligen att

”timeboxa”. Det betyder helt enkelt att

man ska göra så mycket man kan på

den tid man har på sig. Det är ingen idé

att lägga ribban för högt om tidplanen

redan från början ser ut att spricka.

Kan du säga något karaktäristiskt om

Försäkringskassan?

– Jag tror att här är det ibland viktigare

att göra saker på rätt sätt, men vi gör

kanske inte alltid rätt saker. Nu är det

ett nytt läge och förutsättningarna att

lyckas är kanonbra!•

Utvecklingsdivisionen

• Utvecklingsdivisionen

finns idag i Göteborg,

Kalix, Karlskrona, Stockholm,

Sundsvall och Söderhamn.

IT-systemet kostar cirka 1 miljard

• om året i Försäkringskassan.


Från 2005 till 2006 ska Utvecklingsdivisionen

effektiviseras med 30 procent, besparingarna

ska gå till nya satsningar. Bland annat ska stordatormiljön

bytas ut där Försäkringskassan ska köpa

in standardsystem istället för att utveckla egna.



435 miljarder kronor betalas ut varje år

varav den största delen är pensioner. Det

är just beslutat att standardsystemet för utbetalningar

blir SAP.

Det senaste året har en omfattande omorganisation

skett på Utvecklingsdivsionen som innebär

att i stort sett alla 900 medarbetare har omplacerats

och 50 chefer är nytillsatta.


Ett nytt projektkontor har etablerats,

ett kompetenscenter i Karlskrona

och en funktion som kundansvarig

ska ta tillvara användarnas synpunkter.

Under 2006 ska hälften av alla externa

• konsulter avvecklas.

Drygt 80 procent av Försäkringskassans

• anställda använder IT-systemen mer än 5

timmar per dag,

Carl-Magnus

Månsson, kollega

från tiden på

Ericssons IT-enhet:

Mikael är full av energi, det är hans

absolut största tillgång. Det bidrar

då förstås till ett visst mått av otålighet.

Det ska hända saker snabbt.

Mikael är en inspirerande person

och hans energi smittar av sig på andra.

Han är en glad och positiv kille,

även när han står inför svårigheter

har han stor insikt och distans och

lust att lösa problemet.

Han är en jäkel på att gå i trappor.

Jag vet inte hur många gånger jag

gått uppför trappor med Mikael där

jag kommer flåsande efter och med

andan i halsen medan Mikael snackar

på. Han är händig också och renoverar

och fixar hemma.

dagens socialförsäkring • Mars 2006 27


FOKUS

Förnyelsearbete lätt i teorin men

Om inte handläggarna får möjlighet att

gemensamt reflektera kring arbetet är risken

stor att de utvecklar egna sätt att använda

metoderna.

– Då är vi tillbaka på ruta ett, säger Siw

Dansk vid Försäkringskassan i Skåne.

Hon har undersökt förändringen av

ohälsoarbetet i länet inom ramen för ett

arbete vid Arbetslivsinstitutet.

Siw Dansk arbetar som utvecklingskonsult

inom Försäkringskassan i Skåne.

Hennes erfarenhet är att organisationen

ofta lyckas skapa både förståelse och engagemang

för ett förnyelsearbete, men

att det får konsekvenser i det vardagliga

arbetet är inte givet.

– När medarbetarna är tillbaka efter

en utbildning kan det vara svårt att ta

steget från idé till handling.

Att regelbundet avsätta

tid för att diskutera

arbetet är

viktigt. Det anser

de handläggare som

intervjuats i studien

”Förändring och lärande”.

Sassam och avstämningsmöte

Under 2004 kombinerade hon sitt arbete

på Försäkringskassan med en halvtidstjänst

på Arbetslivsinstitutet Syd i

Malmö. Det gav henne chansen att på

ett mer samlat sätt titta närmare på förändringsarbetet

inom ohälsoområdet.

Hur upplevde och hanterade medarbetarna

kraven på förändring? Ledde det

till att man förändrade sitt sätt att arbeta?

Hur såg lärandet efter utbildningen

ut? När det gällde konkreta förändringar

i arbetet valde hon att ta reda på i vilken

utsträckning handläggarna använde

sig av metoderna Sassam och avstämningsmöte.

Siw Dansk intervjuade handläggare

på två försäkringskontor, sammanlagt

21 personer tillhörande åtta team. Sex

respektive elva månader dessförinnan

hade de genomgått den tredagarsutbildning

i metod/förhållningssätt som alla

berörda handläggare i landet fått.

Vid intervjutillfället arbetade det ena

kontoret i huvudsak på det gamla sättet.

Det andra hade kommit ganska långt

när det gällde att arbeta enligt de nya

intentionerna. Hon ville öka förståelsen

för vad som händer i ett förändringsarbete,

inte dra generella slutsatser.

Siw Dansk refererar till professorn i

statsvetenskap Lennart Lundquist och

menar att möjligheten att förändra sättet

att arbeta påverkas av handläggarnas

förståelse, kunnande och vilja. Av

intervjuerna framgår att så gott som

alla handläggare hade förståelse för behovet

av förändring, och var positiva

till nya metoder. Flertalet tyckte att arbetsbelastningen

gick att hantera, i alla

fall efter en omorganisation som rejält

minskade antalet ärenden per handläg-

1

Mer tid för diskussion

om metod och

förhållningssätt.

2

3

4

Handledning i metod

och enskilda ärenden.

Temadagar där bland annat

typfall diskuteras.

Månadsvisa resultatdialoger.

Så vill vi få tid

att reflektera

– förslag från de intervjuade

handläggarna

Gemensamma metoder ska användas

• För att göra Försäkringskassans ohälsoarbete

effektivare och mer enhetligt

pågår sedan flera år ett omfattande utvecklingsarbete.

Det har bland annat

lett fram till att handläggarna ska använda

sig av en gemensam struktur och

gemensamma metoder i arbetet, däribland

Sassam och avstämningsmöte.

• Sassam är en metod för handläggaren

att kartlägga/utreda arbetsförmåga och

eventuellt behov av arbetslivsinriktad

rehabilitering.

• Avstämningsmötet syftar till att, vid

behov, få ytterligare klarhet i arbetsförmåga

och rehabiliteringsmöjligheter.

I mötet deltar den försäkrade, Försäkringskassan,

arbetsgivaren och ibland

sjukskrivande läkare m fl vilket innebär

att man även kan planera och fördela

ansvar.

28 dagens socialförsäkring • Mars 2006


svårare i praktiken

Illustration: helena halvarsson

gare, och att de i stort hade det kunnande

som krävdes.

Men att förstå vad organisationen vill

uppnå och varför det är viktigt är ingen

garanti för att man i praktiken förändrar

något. Kanske är vilja och motivation de

mest betydelsefulla förutsättningarna,

menar Siw Dansk. Det visade sig nämligen

att bara en av 21 handläggare ordnade

avstämningsmöten systematiskt. Vissa

hade möten utan att registrera dem

som avstämningsmöten, många ansåg

att det var för mycket formalia runt mötena

eller att andra slags kontakter passade

bättre. Definitioner och tolkningar

skiftade. Vissa handläggare hade helt

enkelt inte accepterat metoden.

Starkt motstånd

Även när det gäller Sassam var motståndet

från början starkt. Framför allt blev

det krångligt att hantera elektroniskt,

men en del vände sig också mot kraven

på mer dokumentation och registrering.

Andra tyckte att det tidigare sättet

att utreda gav mer.

Resultaten varierade en hel del. Vid

det kontor där handläggarna upplevde

att ledningen stöttat och anpassat organisationen

var man redan från början

mer positiv till att förändra sitt arbetssätt.

Efter påtryckningar från ledningen

ökade användningen vid båda kontoren,

och handläggarna tyckte efter hand

att metoderna gav allt mer.

Den nya metodstrukturen ställer

krav på att organisationen ska dra nytta

av handläggarnas erfarenheter. Men

enligt studien skedde handläggarnas lärande

ofta i ensamhet, något som blivit

mer påtagligt i och med att ärendehanteringssystemet

infördes – eller i form

av erfarenhetsutbyte vid kaffebordet.

Endast två av de åtta teamen hade kontinuerligt

metodfrågor på dagordningen.

Inom båda kontoren kände man

ett behov av att gemensamt reflektera

kring arbetet, men det kändes svårt att

genomföra i praktiken. ”Ingen vill vara

med, ingen har tid, det syns inte i statistiken”,

som någon uttryckte sig. Många

ansåg att det var brist på tid som var orsaken,

medan andra – framför allt nyanställda

– ansåg att det handlade om

brist på tradition inom Försäkringskassan

när det gäller att reflektera kring arbetet.

Intranätet Fia. Skåne/personal

& utveckling/kompetensutveckling

Saknas konkreta sätt

Det är ändå tydligt att det individuella

lärandet har kommit igång, konstaterar

Siw Dansk, men det saknas fortfarande

konkreta sätt för handläggarna att diskutera

metoder och delge varandra erfarenheter,

liksom för organisationen

att ta tillvara deras erfarenheter på ett

systematiskt sätt.

Ledningen måste ge förutsättningar

– Att ställa om till ny praxis är vars och

ens eget ansvar, men ledningen måste

ge förutsättningar. Om inte det sker

finns risk att handläggare utvecklar sina

egna privata sätt att använda metoderna,

något jag har sett tecken på. Och då

är vi tillbaka på ruta ett.

– Det finns också en risk – om man

inte förenar sitt praktiska handlade med

reflektion – att förändringsarbetet innebär

ett flöde av aktiviteter som vare sig

leder till bättre resultat eller till att metoderna

vidareutvecklas.

Eva Lindén

rapport

Titel: Förändring och

lärande – en studie av

ett förändringsarbete

inom Försäkringskassans

ohälsoarbete.

Författare: Siw Dansk,

Försäkringskassan i Skåne.

Publicerad: Arbetslivsinstitutet Syd.

Vad hände sedan?

Siw Dansk intervjuade handläggarna i Skåne under hösten 2004.

– Sedan dess har vi kommit en bra bit på väg, men mycket av det som

rapporten tar upp är fortfarande aktuellt, säger Ronny Andersson, ansvarig för

ohälsoområdet inom Försäkringskassan i Skåne.

Siw Dansks rapport har presenterats för

alla chefer inom ohälsoområdet i länet

– från länsledning till sektionschefer –

och lett till en hel del diskussioner.

– Rapporten har bidragit till insikten

om att det inte är så enkelt att införa

ett nytt sätt att arbeta, säger Ronny Andersson.

Förändringen av arbetssättet inom

ohälsoområdet är dock något man ständigt

jobbar med i Skåne. Bland annat

har man byggt en särskild struktur i länet

där ansvariga från länskontoret och

områdena träffas varje månad för att

diskutera till exempel metodfrågor. Viktiga

saker tar sedan cheferna med sig till

sina medarbetare på hemmaplan.

Mycket kvar att göra

Idag använder sig alla handläggare av

metoderna – även om det sker i lite olika

omfattning, berättar Ronny Andersson.

Men just när det gäller möjligheterna

för handläggarna att systematiskt

diskutera hur de arbetar och för organisationen

att ta tillvara de här erfarenheterna

finns mycket kvar att göra.

– Man kan säga att det är där vi står

just nu. Det vill säga vi diskuterar hur

vi ska säkra kvaliteten i metoderna. Det

– Det räcker inte

att metoden används,

den måste

också användas på

ett bra sätt, säger

Ronny Andersson.

räcker inte att de används, de måste också

användas på ett riktigt och bra sätt.

Ett exempel är den utbildningsdag

om förhållningssättet i mötet som nu

alla berörda handläggare och chefer får.

Den handlar både om mötet med enskilde

försäkrade och avstämningsmöten,

men också om interna möten. Teori

och praktisk övning varvas, till exempel

vad man bör tänka på före mötet,

under mötet och efter mötet – allt

för att skapa dialog och aktivitet. Utbildningsdagen

följs upp på olika sätt.

Eva Lindén

dagens socialförsäkring • Mars 2006 29


FOKUS

forskning på gång

Antoinette Hetzler är

professor i sociologi

vid Lunds universitet.

Ger avstämningsmötena

resultat?

Hur fungerar avstämningsmötena

egentligen? Bidrar de till att sänka

sjukfrånvaron? Det ska professor

Antoinette Hetzler undersöka.

Vad vill ni ta reda på?

– Vi vill analysera avstämningsmötet

som en ny teknik att stödja återgång

i arbete. Vi vill också analysera

tekniken i förhållande till den omvandling

av välfärdsstaten som nu

sker, det vill säga att ökad samverkan

minskar sektoriseringen i samhället.

Samtidigt ska vår analys visa effekter

för individen.

– Avstämningsmötet är ett nytt

styrmedel som är dyrt och egentligen

oprövat som ett sätt att minska

sjukfrånvaron. Vi vill visa hur det

fungerar och värdera om det är ett

bra styrmedel givet målet.

Men den här typen av möten är

ju egentligen inget nytt?

– Det stämmer, de har kallats bl a

för rehabiliteringsmöten och det kan

vara så att handläggare bara överför

gamla metoder till en ny rubrik. Men

nu används mötena i mycket större

omfattning, och det finns stora förväntningar

som inte fanns tidigare.

Hur ska ni gå till väga?

– Vi ska kartlägga avslutade sjukfall

med och utan avstämningsmöten,

och också följa slumpmässigt utvalda

fall före och efter avstämningsmötet.

Vi ska intervjua försäkrade

men också handläggare och andra

inblandade aktörer.

– Slutligen ska vi analysera kostnad,

tid m m som mötena medför.

Hur finansieras projektet?

– Av Försäkringskassan. Vi har

också sökt pengar från Trygg-Hansa

för att analysera själva mötesformen

och få fram material som pekar mot

en framgångsrik mötesmetod.

När blir ni klara?

– Kvantitativa resultat kommer i

september, och hela undersökningen

blir klar under första halvan av 2007.

Eva Lindén

Fler utlandsfödda nekas sjukpenning

Det är förhållandevis fler utrikes än

inrikes födda som får avslag på begäran

om sjukpenning. Inrikes födda står

för 85 procent av alla sjukfall men bara

71 procent av avslagen (siffrorna gäller

endast avslag, ej indragning av sjukpenning

i pågående fall). Det framgår av

uppgifter i Försäkringskassans årsredovisning

för 2005.

Alla utrikes födda är som grupp överrepresenterade

bland dem som fick avslag

under 2005. Den grupp som utmärker sig

tydligast gäller personer födda i Mellanöstern,

Nordafrika och Turkiet. Över elva

procent av alla avslag gäller personer födda

här medan de bara utgjorde drygt tre

procent av de sjukskrivna förra året.

Falsk närvaro kostar miljoner

Drygt sju procent av de som deltagit i

aktivitetstöd har felaktigt uppgett att de

varit närvarande. Det visar stickprovskontroller

som Försäkringskassan gjort

under hösten 2005 då 1 310 betalningsunderlag

kontrollerades

Liknande resultat fick man under

2004. Även då hade drygt 7 procent av

de kontrollerade lämnat uppgifter som

inte stämde med dem som anordnare

lämnade vid kontrollen.

– Det är rimligt att anta att det i en

stor del av de kontrollerade fallen rör

sig om fusk, det vill säga att personer

Läkare tycker olika om riktlinjer

Många läkare tycker det är svårt att

bedöma patienternas arbetsförmåga.

Arbete i team, särskilda sjukskrivande

läkare, riktlinjer och/eller mer tid för

varje patient är sådant man tror skulle

underlätta.

Att läkarna är kritiska till mycket

som har med sjukskrivning att göra har

framgått i flera undersökningar under

senare tid, bland annat en enkätstudie

vid Karolinska Institutet riktad till 7 000

läkare. 1000 av läkarna lämnade öppna

svar varav 700 har

sammanställts i den

aktuella rapporten.

Studien är ett samarbete

mellan Karolinska

Institutet, Försäkringskassan

m fl.

Om riktlinjer

för bedömning av

rapport

Titel: Läkarnas roll i

sambans med sjukskrivning.

Författare: Ulla Gerner.

Årsredovisningen

2005.

Aktivitetsstöd

är en förmån

som Försäkringskassan

beräknar och

betalar ut till

den som länsarbetsnämnden

har anvisat till

ett arbetsmarknadspolitiskt

program.

Även om materialet är litet syns ett

mönster som manar till eftertanke, enligt

årsredovisningen. Resultatet betecknas

som oroväckande.

Måste gå vidare

– Ja, för första gången har vi nu siffror

som visar på skillnader mellan grupper

från olika födelseländer när det gäller

avslagen, säger Hanna Larheden på Försäkringskassans

huvudkontor. Nu måste

vi gå vidare och försöka se vad det

beror på. Är det skillnader i vår egen

handläggning eller i diagnoser, arbetsförhållanden

eller liknande?

Eva Lindén

medvetet lämnat felaktiga uppgifter,

menar Jenny Gaudio, utredare på Försäkringskassans

huvudkontor i en rapport.

Därför anser hon att stickprovskontrollerna

bör fortsätta. Samtidigt är det

viktigt att förenkla blanketterna, som

i dag främst är svårbegripliga för dem

som är deltidssjukskrivna eller jobbar

partiellt, samt att ge anordnare uppdraget

att spara uppgifterna om deltagares

närvaro och frånvaro i två år efter programmets

slutdatum.

Ivan Markowicz

arbetsförmåga och sjukskrivningens

längd går uppfattningarna isär. En del

tycker att sådana vore bra och skulle

göra sjukskrivningarna mer likformiga.

Andra menar att det är individuell bedömning

som gäller, och då hjälper inga

riktlinjer. Många är kritiska till den senaste

blanketten för sjukskrivning. Den

är otydlig och krånglig, och dessutom

begär Försäkringskassan komplettering

alldeles för ofta.

– Visserligen kan det vara de mest

kritiska läkarna som har lämnat synpunkter,

säger Ulla Gerner på Försäkringskassan

i Stockholm, som sammanställt

och analyserat svaren. Men

inte desto mindre är det viktigt att ta

tillvara synpunkterna.

Eva Lindén

30 dagens socialförsäkring • Mars 2006


Vi Erbjuder

&

Försäkringsmedicin

Arbetslivsinriktad rehabilitering

I mer än 10 år har vi målmedvetet byggt upp

ett unikt resurs- och kompetenscentrum med

specialitet på rörelseorgan och stressrelaterade

besvär.

En framgångsfaktor är våra multidisciplinära

team som utgår ifrån människans helhetsbild.

Verksamheten rymmer kreativa arbetsplatser.

Rikstäckande ramavtal för försäkringsmedicinska

utredningar.

Ramavtal för arbetslivsinriktade utredningar/

rehabilitering med Försäkringskassorna.

För mer information kontakta:

Bertil Larsson VD, tel. 0155-22 22 90 eller

verksamhetschef Marianne Gröntoft tel 016-10 32 43

E-mail: info.eskilstuna@ec.dll.se

Vi finns i Eskilstuna och Nyköping!

Goda kommunikationer och

möjligheter till övernattning.


Gör

din

röst

hörd!

Skriv till ds

och delta i debatten.

Vi tar

gärna emot

både korta

och långa inlägg

(men inte

längre än 3000

tecken!).

Du kan vara

anonym som

skribent men

redaktionen

måste veta ditt

namn.

Redaktionen

förbehåller sig

rätten att korta

ned och redigera

de inlägg

som införs.

Skicka ditt

debattinlägg

eller din insändare

till:

debatt@ forsakringskassan.se

eller med post

till:

Dagens

Socialförsäkring

Åsikter

103 51

Stockholm

ÅSIKTER

Ledarna måste bli bättre

Försäkringskassans framgång hänger på ledarna inom organisationen. Om vår

organisation ska vara i toppklass 2008 måste kvaliteten på ledarna höjas. Vi kan

inte kräva att medarbetarna ska vara högpresterande om inte chefern är det.

Försäkringskassan har satt upp en tuff

målsättning. Den 1 januari 2008 ska vi

vara en organisation som är i toppklass.

Vi ska ha medborgarnas fulla förtroende

när det gäller service, bemötande

och effektivitet. Vi är där om drygt 20

månader!

I den interna undersökningen, Radar,

har medarbetarna i FK fått möjlighet

att ange områden som de anser bör

ha högst prioritet i den nya organisationen.

Några större överraskningar blev

det inte. Lönefrågan och ledarfrågan

toppade. Den första har man en plan

för – knappast för den andra.

Utan några djupgående analyser kan

man nog påstå, att det inte är någon

större skillnad på handläggarna i landet.

Skillnader i handläggningstider, kvalité

och servicenivå torde i stället bero helt

och hållet på vilken ledning man har.

För att nå målet måste man höja kvalitén

på ledarna – allt ifrån direktörer till

sektionschefer, där så behövs. Och att

det behövs har ju enkäten visat. Någon

annan väg finns inte! Frågan är hur?

Handläggarna är ju, som jag känner

dem efter 29 år som kontorschef, besjälade

av att ”deras” försäkrade ska få ett

så snabbt och korrekt beslut som möjligt

och de är minst lika intresserade av

att hålla handläggningstiderna nere som

någon chef. Dessutom tycker de det är

förfärligt roligt att vara duktiga och visa

bra resultat.

För att bli en organisation i

”Världsklass” krävs duktiga chefer/ledare

som kan skapa trygghet

för medarbetarna och som själva

är trygga i sitt ledarskap.

Duktiga ledare har en bra dialog med

sina medarbetare, de skapar en framförhållning

som är fri från överraskningar,

de fångar upp problemen, tar ansvar för

dem och ger tips och idéer kring lösningar.

De ger frihet under ansvar. Duktiga

ledare ger energi till gruppen istället

för att ta energi ifrån dem. (vilken

grupp har inte ägnat timmar och ibland

dagar åt att diskutera dåliga riktlinjer

från chefer?)

En ledare tar ansvar för resultatet.

En chef skyller oftast på att andra

inte har gjort sitt jobb. Alltför

ofta får man höra chefer säga att

”vi har så och så många personer

som inte är fullpresterande”.

Duktiga ledare ger energi till gruppen

istället för att ta energi i från

dem.

Nä – så är ju livet.

Vissa jobbar snabbare,

vissa är noggrannare,

vissa är

kunnigare än andra,

men tillsammans

kan de bilda

en otroligt effektiv

grupp om de får rätt coachning.

Det är det ledaren är till för!

Ett problem som börjat sprida sig är

att alla handläggare numera ska ha individuella

produktionsmål. Det innebär

att var och en ska upp till en viss nivå.

Tveksamt om detta är rätt väg. Själv

tillämpade jag oftast

gruppmål.

Det innebar att

det fanns utrymmen

för både

högpresterande

och lågpresterande.

Vi nådde i regel

alla uppsatta mål (de var betydligt

tuffare än dagens) och grupperna var

otroligt stolta. Individuella mål kräver

god coachning för vissa om de inte ska

knäckas av kraven.

Förresten har vi fullpresterande

chefer överallt? Nä – det är ju det

som är problemet i kassan enligt

undersökningen i Radar.

Inom försäkringskassan verkar det

dessutom finnas en övertro på omorganisationer

som lösning av problem. Endast

undantagsvis behövs det stora omorganisationer.

”Gräv där du står” istället,

vilket innebär att man förbättrar alla

rutiner man redan håller på med. Oftast

räcker det. En ledare bör ha minst ett

uppslag till en förbättring varje dag.

En intressant analys gjorde Socialstyrelsen

i Dagens eko i morse. De var

övertygade om att vissa kommuners stigande

kostnader för socialbidrag berodde

på omorganisationer, som, vad de

hade kunnat se, egentligen bara skapade

kaos och otrygghet hos handläggarna.

Detta i sin tur ledde till betydligt fler

akutlösningar än tidigare. (här torde säkert

ett antal handläggare i Skåne känna

igen sig).

Ser man på resultaten i de olika länen

finns det onekligen duktiga

ledare i kassavärlden. Problemet

är väl vad man gör med dem som

inte klarar målen och vad man

Det verkar finnas en övertro på

omorganisationer som lösning av

problem.

gör för att få in nya duktiga ledare

i framtiden. Kvalitetssäkring av

chefer? Tja, men hur gör man en

sådan? Det är ju hur du fungerar

i samarbetet med medarbetarna

som är avgörande.

försäkringsKassans framgång ligger i

att medarbetarna har ledare som de har

förtroende för. Fixar man inte det, lär

det inte bli någon Weltklasse – varken

2008 eller i framtiden.

Ps. Själv lämnar jag nu kassan i förtid,

efter ett år utan arbetsuppgifter p g a en

omorganisation. Ds

Christer

andersson

Tidigare kon torschef

i Malmö och Lund.

32 dagens socialförsäkring • Mars 2006


Dags för en gemensam förslagsverksamhet

Det finns många medarbetare som har bra förslag och idéer på hur verksamheten

kan förbättras på olika sätt. Därför saknar jag ett nationellt forum där förslagen

kan tas emot och värderas. De gamla förslagskommittéerna är bra förebilder.

Ofta sägs det ju att personalen är arbetsgivarens

främsta tillgång. Den nya Försäkringskassan

har nu funnits i mer än

ett år men än saknas det ett bra forum

för att tillvarata och utveckla kreativa

medarbetares idéer och förslag till förändringar

och förbättringar.

En nationell förslagsverksamhet

uppmuntrar förbättringar.

Innan den nya myndigheten bildades så

hade vi inom Försäkringskassorna i länen

en väl fungerande förslagsverksamhet.

Dels fanns det lokala förslagskommittéer

och dels fanns den Centrala förslagsnämnden

(CFN) vilka behandlade

och ofta även belönade anställdas förslag

och tips.

Själv hade jag förmånen att som

fackligt förtroendevald, under många

år få vara med i dåvarande stockholmskassans

förslagskommitté och jag fick

därigenom ta del av många duktiga

och kreativa medarbetares förslag och

tips till förbättringar. Det var ofta förslag

som gällde hanteringen av Försäkringskassans

del av socialförsäkringen,

exempelvis om brev, ansökningar, försättsblad

till ansökningar och korrigeringar

av datastöd.

Men även om helt

andra företeelser,

som till exempel

förslag till förbättringar

av den fysiska

och den psykiska arbetsmiljön.

Förslagen genomfördes ofta och

ledde till avsevärda förbättringar

såväl för de försäkrade som för

länskassornas personal. Ett av de

mest intressanta och givande uppdrag

som jag någonsin har haft.

Försäkringskassans verksamhet granskas

så gott som dagligen av våra politiker

och av media. Därför ser jag det

som extra viktigt att så snart som möjligt

få till ett vettigt och drivande forum,

en riksomfattande förslagsverksamhet.

Den skulle kunna uppmuntra

och stimulera såväl enskilda medarbetare

som grupper av medarbetare till att

bidra med att förbättra, dels företeelser

inom Försäkringskassan och dels inom

Försäkringskassans del av socialförsäkringen.

Jag är säker på att det inom ”rikskassan”

finns många uppslagsrika

och förändringsbenägna medarbetare

som ”klurar” och grunnar

över bra förslag och ideér och som

känner en stark frustration över

att dom saknar ett bra forum att

vända sig till.

mikael

bruzell

Bedrägerihandläggare

vid Försäkringskassans

Södermalmkontor,

Stockholm

Det är inte nyttigt att vara sjukskriven.

Denna insikt är inte ny. Dala-Demokraten

(17 februari) skriver om lokala

dialekter och berättar om den sjukskrivne

säfsingen som gick till doktorn

och sa: ”Jag är tvungen att bli friskskriven

för jag blir så illsvin”. När doktorn

såg undrande ut fick han veta. ”Dä ä

sam sak som åjäxlig”. Då var saken

klar. Illsvin och åjäxlig betyder nämligen

ängslig och rastlös.

”På webben verkar vem som helst

kunna skriva vad som helst om vem

som helst”. Det skriver Lars Andersson,

direktör för Försäkringskassan i

Västernorrland i Örnsköldsviks Allehanda

den 9 februari. ”Ingen tycks

kontrollera sanningshalten”. ”Vi lever

i ett demokratiskt samhälle med folkvalda

politiker som stiftar lagar som

myndigheterna har att tolka och följa.

Våra beslut går att överklaga ända

upp till regeringsrätten i vissa fall. Att

då hetsa mot enskilda tjänstemän är

djupt odemokratiskt. Överklaga gärna

besluten men hota och skräm inte

våra medarbetare.”

Ledarskribenten i s-tidningen Sydöstran,

1 mars, Kenneth Jonsgården,

är oroad över välfärden. ”Helt klart är

att människor med sämre resurser har

fått det allt svårare att hävda sig och

sina rättigheter. Vi ser det i arbetslivet,

på bostadsmarknaden och nu i jakten

på och den hånfulla och misstänksamma

tonen mot dem som tvingas leva

på sjukersättning eller a-kassa”. Jakten

på och den hånfulla tonen. Det står

så. Vilka syftar han på? Eftersom det

är Försäkringskassan som har uppdraget

att se om personer med sjukersättning

uppfyller försäkringens krav får

man förmoda att det är personalen där

som han syftar på. Menar Jonsgården

att det är jakt som bedrivs och de försäkrade

möts med hånfulla tonfall bör

försäkringskassan från utsidan

Sjukskrivning gör dig illsvin och åjäxlig

han tala klartext och ge exempel. Muhammed

Omar är krönikör i Ordfront

magasin. Han är poet och bekymrad

över Försäkringskassan nya fuskjägare.

För, skriver han i nr 3 2006 om sina

dikter, de skulle ”aldrig ha blivit skrivna

utan hjälp av mina ofrivilliga mecenater

på Försäkringskassan. Det skäms

jag inte för.” Sen berättar han om sin

vän som är muslimsk missionär vid sidan

av jobbet på ett äldreboende. För

att få tid för det ”för honom livsviktiga

missionsarbetet tvingas han ibland

ringa och sjukskriva sig.

Högst en vecka då och då”. I de här

fallen är det väl snarast arbetsgivarna

till följd av Sjuklönelagen som fungerar

som mecenat respektive ekonomisk

garant för missionerandet men

bortsett från det bör nog Omar i fortsättningen

vara bekymrad när han idkar

försäkringsbedrägeri.

Anders Ljungberg

dagens socialförsäkring • Mars 2006 33


språkspalten

näst sist

Släpp skribenterna

loss - det våras för

språket

Det fnns många duktiga skribenter i Försäkringskassan.

Nu är det dags att vi släpper loss deras

skrivglädje.

Under mina år som utbildare i Klarspråk på Försäkringskassan

har jag mött ett par tusen anställda – de

allra flesta med en mycket god språkkänsla och en förmåga

att uttrycka sig klart och begripligt när de får skriva

fritt. Men språkkulturen inom Försäkringskassan är

ofta en annan. Nyanställda ärver snabbt det befintliga

språkbruket och klarheten bakbinds.

Nu är det dags att vi släpper loss våra duktiga skribenter

i Försäkringskassan! Ett sätt att göra det är att

använda ett nytt sätt att återkoppla texter. Vi kallar den

för BRA-pedagogiken och använder den i all utbildning.

Den går i all enkelhet ut på att först berömma det

som är bra i texten och sedan ge de viktigaste förbättringsförslagen.

Detaljer kan den motiverade skribenten

ofta ordna själv.

Varför ska vi börja med att berömma? Det är det effektivaste

sättet att peka ut och stärka det vi vill behålla.

Det allra viktigaste i en text är till exempel att budskapet

kommer först. Om vi inte tränar på att se sådant

kan det hända att vi i stället främst reagerar på detaljer

som stavfel och ordval.

En annan fördel att börja med det positiva är att vi

inte kan få för mycket av ärligt beröm. Handen på hjärtat

– hur ofta får du beröm när du gör något bra? Och

hur ofta skulle du behöva det?

Efter berömmet är det dags för förbättringsförslagen.

Eftersom tid är en bristvara är det viktigt att vi

börjar med de viktigaste förbättringarna. Om det inte

går att förstå sammanhanget inom tio sekunder finns

det mycket att göra. Ett kraftfullt förslag är då: Lyft

fram det viktigaste först!

BRA-pedagogiken innebär att skribenten ständigt

får hjälp att förbättra sina texter i en positiv anda.

Släpp loss den skrivglädje som finns och låt skribenterna

ta ansvar för detaljerna. Tänk också på att det

enklaste språket är det bästa.

Nu ska jag berömma. Det finns ett stort antal ”mallar”

med förslag på hur brev till försäkrade kan se ut

– de så kallade WIMI-breven. Nu håller de på att skrivas

om i grunden. Här samarbetar jurister,

informatörer och de som skriver

om förslagen mot samma mål – korrekta

beslut med ett enkelt och begripligt

språk. Mer sådant!

Benny Kullinger, språkkonsult

Den sjuke mannen:

En gnällig struts

Ni har förmodligen sett den, reklamfilmen

där en ömklig snubbe sitter i morgonrock

i köket och säger: ”Ni tjejer

snackar om att föda barn men ni skulle

bara veta hur det känns när en kille är

riktigt förkyld”.

Där har ni avstampet för Linköpingsforskaren

Stina Backmans doktorsavhandling

”Den sjuke

mannen, populärkulturella

gestaltningar av

manlig ohälsa”

(Carlssons 2005).

Låt inte det faktum

att det är en

avhandling avskräcka

från läsning.

Till och

med avsnitten

om metod och

genomgången av

tidigare forskning

är lättill-

Ska anser ensas?

Den store starke mannen

med behov av att bli ompysslad.

Annons i Husmodern

1945.

gängligt skrivet,

något som

knappast tillhör

vanligheten när

det handlar om

avhandlingar.

Och kul är det.

Stina Backman har

tittat efter den

sjuke mannen i

veckotidningar

– från Husmodern

på 1940-talet

via Amelia till Café

och Slitz – kriminalromaner

– med tyngdpunkt

på den onekligen rätt så risige

Kurt Wallander – och den ganska nya

genren sjukdomsbiografier där kändisar

skriver om sina sjukdomar och livskriser.

Inte bara kul förstås. Sjukdom är

ju allvarliga saker. Vi får läsa om män

som bagatelliserar krämporna och som

drar sig i det längsta för

att gå till doktorn.

Strutssjukan alltså.

Och är vi inte strutsar

så gnäller vi. Män

är hypokondriker

Hypokondrin är,

får vi lära oss, historiskt

sett en

manlig åkomma

kopplad

till en privileg

ierad

ställning i

samhället. Under

upplysningstiden

var hypok

o n d r i -

kern den

konstnärlige

och

skapande.

Hypokondrin

sågs då som en

åkomma i nervsystemet

och hörde

samman med kreativitet och

genialitet.

Man kanske är lite krasslig

ändå.

Anders Ljungberg

Vår ledning oroas över att tre av fyra

medarbetare inte är övertygade om att

målen kommer att nås. Det vill säga att

vi 2008 kommer att vara en organisation

i toppklass som har medborgarnas fulla

förtroende och är en av landets mest

utvecklade arbetsplatser med mycket

låg egen sjukfrånvaro.

Det framgår av rapporten till regeringen

om förändringsarbetet, ”Från

atlantångare till lotsbåt”. ”Försäkringskassan

ser allvarligt på resultatet. Resultaten

kräver fördjupad analys så att rätt

åtgärder vidtas.”

Men måste man tro och tycka rätt?

Måste man anse att målen ska nås? Och

vad är ”rätt åtgärder”?

Ska anser ensas?

34 dagens socialförsäkring • Mars 2006


Hur roligt vill vi ha?

Folk vill att det ska vara tråkigt att skura

fgolv. Det sa Pippi Långstrump till Tommy

och Annika när de tyckte det var

konstigt att inte alla människor gjorde

som Pippi. Det vill säga band fast skurborstarna

på fötterna och åkte skridskor

över golvet så vattnet sprutade.

Det där tänker jag på ibland, senast

häromdagen när jag stod och pratade

med ett par grannar ute på gatan. Jag

känner ingen av dem särskilt väl men

jag vet att den ena kvinnan har varit

sjukskriven länge och varit ganska illa

däran. Vi pratade om vädret idag och

vädret imorgon. Så sa kvinnan helt

plötsligt att hon skulle börja jobba dagen

efter. Försäkringskassan hade hjälpt

henne så att hon skulle få pröva annat

arbete. Hon lät glad. Den andra grannen,

en vänlig man i sina bästa år, sa att

det var väl i så fall på tiden – att Försäkringskassan

gjorde någon nytta alltså.

För på Försäkringskassan sitter det bara

en massa byråkrater och vänder papper.

Sa han och tittade på oss så att vi skulle

kunna humma instämmande.

Men kvinnan protesterade. Hon

hade fått jättemycket stöd av kassan, sa

hon. Jag understödde

med några mer

allmänna fakta.

Mannen blev alldeles

tyst, och liksom

lite besvärad. Och

Vi hade varit inne och krafsat på

hans världsbild – och den ville han

ha ifred.

så kom han att tänka på att det snart är

dags att måla huset igen, tänk vad fort

tiden går.

Men saken är nog den att vi hade varit

inne och krafsat på hans världsbild –

och den ville han ha ifred. Så här fungerar

vi nog lite till mans. Man har liksom

bestämt sig. Försäkringskassan är

byråkratisk, i skolan är det ingen ordning,

polisen gör ingenting och posten

ska vi bara inte tala om. Och är det någon

som påstår något annat, eller åtminstone

vill nyansera bilden något, så

hör man inte, eller så går det in genom

ena… ja ni vet. Man är inte beredd att

backa – ens om man får fakta i målet.

Att bli lite mer nyanserad kräver liksom

mer av en själv.

Så det här med att ändra image är

nog inte helt lätt. Det kan krävas överväldigande

bevisning i målet för att

rubba väl ingrodda föreställningar. Med

Pippis ord – människor kanske vill tycka

att det är tråkigt att skura golv. Och då

hjälper det inte alltid att hitta på något

som skulle göra det roligt.

Dagens Socialförsäkring

ges ut av Försäkringskassan. Tidningen

distribueras till alla anställda och förtroendevalda

inom myndigheten.

Prenumerationer, 190 kr inklusive moms

för 10 utgåvor

Dagens Socialförsäkring

103 51 Stockholm

e-post: ds@forsakringskassan.se

tel: 08–786 90 00

fax: 08–786 97 97

e-post till enskilda medarbetare:

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se

Chefredaktör:

Catharina Byström 08-786 94 11

Ansvarig utgivare:

Inger Dunér

Redaktörer:

Sven-Erik Johansson 08–786 97 13

sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se

Christer Järild 08–786 97 41

Anders Ljungberg 08–786 97 55

Eva Lindén 08–786 97 64

Ivan Markowicz 08–786 97 47

Layout:

Margot Rydén 08–786 91 99

Helena Åberg, Tidning & Form AB

Annonser:

Urban Hedborg 08–732 48 50

urban@uhmarketing.se

www.uhmarkering.se

Tryckeri:

Intellecta, Solna, 2006

Omslagsfoto:

Ola Andersson

Eva Lindén redaktör, Dagens Socialförsäkring

dagens socialförsäkring • Mars 2006 35


POSTTIDNING B

Returadress:

Försäkringskassan

103 51 Stockholm

Sjukförsäkringen eller

försörjningsstöd - det är frågan

sSjukförsäkringen är åter i centrum. Jag tror

att vi snart står inför ett vägval – antingen sluter

vi upp kring försäkringstanken eller så behandlar

vi systemet som ett rent försörjningsstöd.

För min del är valet självklart – försäkring!

För att vi i Försäkringskassan ska kunna

upprätthålla försäkringstanken behöver vi vänner.

I tider när det blåser snålt och vi beskylls

för att vara otillgängliga, iskalla och okänsliga

behöver vi hålla ihop internt, men vi behöver

också dem som stöttar oss. Jag hoppas att arbetsgivarna

ska kunna göra det.

Organisationen Företagarna företräder Sveriges

småföretagare. När jag träffade Företagarnas

VD för ett par veckor sedan diskuterade

vi hur Försäkringskassan kan bli bättre

inom bemötande och service. I Företagarnas

fall kommer kritiken särskilt från de riktigt

små medlemsföretagen, de med fyra anställda

eller färre. Här finns sällan eller aldrig några

resurser som kan avsättas för rent administrativa

arbetsuppgifter. Vi måste därför bli mycket

bättre i vår service och

i vår kommunikation

till dem.

Bra service till

medelstora och stora

företag är självfallet

också viktigt. Här har

vi bland annat ett pilotprojekt

i gång i

samarbete med SJ.

Pilotprojektet innebär

att särskilda

kontaktpersoner

på Försäkringskassan

ansvarar

för samordning

av alla

sjukskrivningar

I tider när det blåser snålt och vi

beskylls för att vara okänsliga behöver

vi dem som stöttar oss.

som gäller anställda på SJ, oavsett var de bor.

I en utvärdering av det första året med

medfinansiering av sjukförsäkringen, som Sveriges

kommuner och landsting har gjort, får

Försäkringskassan bra betyg för samarbetet

kring rehabiliteringsärenden. Mest nöjda är

arbetsgivarna i Jönköping, Halland och Västmanland

där Försäkringskassan, enligt rapporten,

har väl etablerade system med personliga

kontakter för arbetsgivarna.

Medfinansieringsreformen har ökat behovet

av bra service till arbetsgivarna. Kundcentren

i Säffle och Åmål fungerar i det här sammanhanget

jättebra. De får också högsta betyg

av organisationen Svenskt Näringsliv, som

beskriver det hela som en succé. Men Kundcenter

löser inte alla problem. En stor del av

jobbet ska göras på försäkringskontoren. Här

har vi en hel del kvar att göra och kanske en

del av förklaringen till småföretagarnas stora

missnöje.

Ett av våra viktiga verktyg är avstämningsmötet.

I dag används det i allt för liten utsträckning.

När det dessutom är så att bara

drygt 50 procent av dem som varit sjukskrivna

i mer än 60 dagar har fått en kontaktperson

inom Försäkringskassan börjar det likna ett

mönster. Här kan det bara bli bättre.

I min dialog med arbetsgivarföreträdare visar

de stor acceptans för vår syn att sjukförsäkringen

är en försäkring och inte ett bidrag till

försörjning. Vi gör sålunda en hel del för att

förbättra kontakterna med arbetsgivarna. Men

mycket återstår för att vi ska få arbetsgivarna

som verkliga vänner.

Curt Malmborg, Försäkringskassans generaldirektör

More magazines by this user
Similar magazines