DS (pdf 6 770 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

More documents

Recommendations

Info

Gör din röst hörd! Skriv till ds och delta i debatten. Vi tar gärna emot både korta och långa inlägg (men inte längre än 3000 tecken!). Du kan vara anonym som skribent men redaktionen måste veta ditt namn. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ned och redigera de inlägg som införs. Skicka ditt debattinlägg eller din insändare till: debatt@ forsakringskassan.se eller med post till: Dagens Socialförsäkring Åsikter 103 51 Stockholm ÅSIKTER Ledarna måste bli bättre Försäkringskassans framgång hänger på ledarna inom organisationen. Om vår organisation ska vara i toppklass 2008 måste kvaliteten på ledarna höjas. Vi kan inte kräva att medarbetarna ska vara högpresterande om inte chefern är det. Försäkringskassan har satt upp en tuff målsättning. Den 1 januari 2008 ska vi vara en organisation som är i toppklass. Vi ska ha medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och effektivitet. Vi är där om drygt 20 månader! I den interna undersökningen, Radar, har medarbetarna i FK fått möjlighet att ange områden som de anser bör ha högst prioritet i den nya organisationen. Några större överraskningar blev det inte. Lönefrågan och ledarfrågan toppade. Den första har man en plan för – knappast för den andra. Utan några djupgående analyser kan man nog påstå, att det inte är någon större skillnad på handläggarna i landet. Skillnader i handläggningstider, kvalité och servicenivå torde i stället bero helt och hållet på vilken ledning man har. För att nå målet måste man höja kvalitén på ledarna – allt ifrån direktörer till sektionschefer, där så behövs. Och att det behövs har ju enkäten visat. Någon annan väg finns inte! Frågan är hur? Handläggarna är ju, som jag känner dem efter 29 år som kontorschef, besjälade av att ”deras” försäkrade ska få ett så snabbt och korrekt beslut som möjligt och de är minst lika intresserade av att hålla handläggningstiderna nere som någon chef. Dessutom tycker de det är förfärligt roligt att vara duktiga och visa bra resultat. För att bli en organisation i ”Världsklass” krävs duktiga chefer/ledare som kan skapa trygghet för medarbetarna och som själva är trygga i sitt ledarskap. Duktiga ledare har en bra dialog med sina medarbetare, de skapar en framförhållning som är fri från överraskningar, de fångar upp problemen, tar ansvar för dem och ger tips och idéer kring lösningar. De ger frihet under ansvar. Duktiga ledare ger energi till gruppen istället för att ta energi ifrån dem. (vilken grupp har inte ägnat timmar och ibland dagar åt att diskutera dåliga riktlinjer från chefer?) En ledare tar ansvar för resultatet. En chef skyller oftast på att andra inte har gjort sitt jobb. Alltför ofta får man höra chefer säga att ”vi har så och så många personer som inte är fullpresterande”. Duktiga ledare ger energi till gruppen istället för att ta energi i från dem. Nä – så är ju livet. Vissa jobbar snabbare, vissa är noggrannare, vissa är kunnigare än andra, men tillsammans kan de bilda en otroligt effektiv grupp om de får rätt coachning. Det är det ledaren är till för! Ett problem som börjat sprida sig är att alla handläggare numera ska ha individuella produktionsmål. Det innebär att var och en ska upp till en viss nivå. Tveksamt om detta är rätt väg. Själv tillämpade jag oftast gruppmål. Det innebar att det fanns utrymmen för både högpresterande och lågpresterande. Vi nådde i regel alla uppsatta mål (de var betydligt tuffare än dagens) och grupperna var otroligt stolta. Individuella mål kräver god coachning för vissa om de inte ska knäckas av kraven. Förresten har vi fullpresterande chefer överallt? Nä – det är ju det som är problemet i kassan enligt undersökningen i Radar. Inom försäkringskassan verkar det dessutom finnas en övertro på omorganisationer som lösning av problem. Endast undantagsvis behövs det stora omorganisationer. ”Gräv där du står” istället, vilket innebär att man förbättrar alla rutiner man redan håller på med. Oftast räcker det. En ledare bör ha minst ett uppslag till en förbättring varje dag. En intressant analys gjorde Socialstyrelsen i Dagens eko i morse. De var övertygade om att vissa kommuners stigande kostnader för socialbidrag berodde på omorganisationer, som, vad de hade kunnat se, egentligen bara skapade kaos och otrygghet hos handläggarna. Detta i sin tur ledde till betydligt fler akutlösningar än tidigare. (här torde säkert ett antal handläggare i Skåne känna igen sig). Ser man på resultaten i de olika länen finns det onekligen duktiga ledare i kassavärlden. Problemet är väl vad man gör med dem som inte klarar målen och vad man Det verkar finnas en övertro på omorganisationer som lösning av problem. gör för att få in nya duktiga ledare i framtiden. Kvalitetssäkring av chefer? Tja, men hur gör man en sådan? Det är ju hur du fungerar i samarbetet med medarbetarna som är avgörande. försäkringsKassans framgång ligger i att medarbetarna har ledare som de har förtroende för. Fixar man inte det, lär det inte bli någon Weltklasse – varken 2008 eller i framtiden. Ps. Själv lämnar jag nu kassan i förtid, efter ett år utan arbetsuppgifter p g a en omorganisation. Ds Christer andersson Tidigare kon torschef i Malmö och Lund. 32 dagens socialförsäkring • Mars 2006
Dags för en gemensam förslagsverksamhet Det finns många medarbetare som har bra förslag och idéer på hur verksamheten kan förbättras på olika sätt. Därför saknar jag ett nationellt forum där förslagen kan tas emot och värderas. De gamla förslagskommittéerna är bra förebilder. Ofta sägs det ju att personalen är arbetsgivarens främsta tillgång. Den nya Försäkringskassan har nu funnits i mer än ett år men än saknas det ett bra forum för att tillvarata och utveckla kreativa medarbetares idéer och förslag till förändringar och förbättringar. En nationell förslagsverksamhet uppmuntrar förbättringar. Innan den nya myndigheten bildades så hade vi inom Försäkringskassorna i länen en väl fungerande förslagsverksamhet. Dels fanns det lokala förslagskommittéer och dels fanns den Centrala förslagsnämnden (CFN) vilka behandlade och ofta även belönade anställdas förslag och tips. Själv hade jag förmånen att som fackligt förtroendevald, under många år få vara med i dåvarande stockholmskassans förslagskommitté och jag fick därigenom ta del av många duktiga och kreativa medarbetares förslag och tips till förbättringar. Det var ofta förslag som gällde hanteringen av Försäkringskassans del av socialförsäkringen, exempelvis om brev, ansökningar, försättsblad till ansökningar och korrigeringar av datastöd. Men även om helt andra företeelser, som till exempel förslag till förbättringar av den fysiska och den psykiska arbetsmiljön. Förslagen genomfördes ofta och ledde till avsevärda förbättringar såväl för de försäkrade som för länskassornas personal. Ett av de mest intressanta och givande uppdrag som jag någonsin har haft. Försäkringskassans verksamhet granskas så gott som dagligen av våra politiker och av media. Därför ser jag det som extra viktigt att så snart som möjligt få till ett vettigt och drivande forum, en riksomfattande förslagsverksamhet. Den skulle kunna uppmuntra och stimulera såväl enskilda medarbetare som grupper av medarbetare till att bidra med att förbättra, dels företeelser inom Försäkringskassan och dels inom Försäkringskassans del av socialförsäkringen. Jag är säker på att det inom ”rikskassan” finns många uppslagsrika och förändringsbenägna medarbetare som ”klurar” och grunnar över bra förslag och ideér och som känner en stark frustration över att dom saknar ett bra forum att vända sig till. mikael bruzell Bedrägerihandläggare vid Försäkringskassans Södermalmkontor, Stockholm Det är inte <strong>nytt</strong>igt att vara sjukskriven. Denna insikt är inte ny. Dala-Demokraten (17 februari) skriver om lokala dialekter och berättar om den sjukskrivne säfsingen som gick till doktorn och sa: ”Jag är tvungen att bli friskskriven för jag blir så illsvin”. När doktorn såg undrande ut fick han veta. ”Dä ä sam sak som åjäxlig”. Då var saken klar. Illsvin och åjäxlig betyder nämligen ängslig och rastlös. ”På webben verkar vem som helst kunna skriva vad som helst om vem som helst”. Det skriver Lars Andersson, direktör för Försäkringskassan i Västernorrland i Örnsköldsviks Allehanda den 9 februari. ”Ingen tycks kontrollera sanningshalten”. ”Vi lever i ett demokratiskt samhälle med folkvalda politiker som stiftar lagar som myndigheterna har att tolka och följa. Våra beslut går att överklaga ända upp till regeringsrätten i vissa fall. Att då hetsa mot enskilda tjänstemän är djupt odemokratiskt. Överklaga gärna besluten men hota och skräm inte våra medarbetare.” Ledarskribenten i s-tidningen Sydöstran, 1 mars, Kenneth Jonsgården, är oroad över välfärden. ”Helt klart är att människor med sämre resurser har fått det allt svårare att hävda sig och sina rättigheter. Vi ser det i arbetslivet, på bostadsmarknaden och nu i jakten på och den hånfulla och misstänksamma tonen mot dem som tvingas leva på sjukersättning eller a-kassa”. Jakten på och den hånfulla tonen. Det står så. Vilka syftar han på? Eftersom det är Försäkringskassan som har uppdraget att se om personer med sjukersättning uppfyller försäkringens krav får man förmoda att det är personalen där som han syftar på. Menar Jonsgården att det är jakt som bedrivs och de försäkrade möts med hånfulla tonfall bör försäkringskassan från utsidan Sjukskrivning gör dig illsvin och åjäxlig han tala klartext och ge exempel. Muhammed Omar är krönikör i Ordfront magasin. Han är poet och bekymrad över Försäkringskassan nya fuskjägare. För, skriver han i nr 3 2006 om sina dikter, de skulle ”aldrig ha blivit skrivna utan hjälp av mina ofrivilliga mecenater på Försäkringskassan. Det skäms jag inte för.” Sen berättar han om sin vän som är muslimsk missionär vid sidan av jobbet på ett äldreboende. För att få tid för det ”för honom livsviktiga missionsarbetet tvingas han ibland ringa och sjukskriva sig. Högst en vecka då och då”. I de här fallen är det väl snarast arbetsgivarna till följd av Sjuklönelagen som fungerar som mecenat respektive ekonomisk garant för missionerandet men bortsett från det bör nog Omar i fortsättningen vara bekymrad när han idkar försäkringsbedrägeri. Anders Ljungberg dagens socialförsäkring • Mars 2006 33
Page 1 and 2: Mikael Strömbäck TIDSOPTIMIST MED
Page 3 and 4: # 3 Förändringar händer när man
Page 5 and 6: p för långtidssjuka och Försäkr
Page 7 and 8: yget godkänt ligger helt och håll
Page 9 and 10: Många funktionshindrade saknar arb
Page 11 and 12: Hhm, distansutbildning… Kan det v
Page 13 and 14: Försäkringskassan rekryterar för
Page 15 and 16: På Gotland råder pionjäranda Sed
Page 17 and 18: Arbetslivsinriktad rehabilitering o
Page 19 and 20: Underhållsstödet är en mycket gr
Page 21 and 22: dningsrubrik kan bli startskottet D
Page 23 and 24: 65 65 65 67 65 67 65 65 65 65 65 65
Page 25 and 26: Numera heter det inte ”IT-avdelni
Page 27 and 28: Sigrun Hjelmquist, Acconia Resultat
Page 29 and 30: svårare i praktiken Illustration:
Page 31: Vi Erbjuder & Försäkringsmedicin
Page 35 and 36: Hur roligt vill vi ha? Folk vill at

DS (pdf 6 770 kB, ÃƒÂ¶ppnar nytt fÃƒÂ¶nster) - FÃƒÂ¶rsÃƒÂ¤kringskassan

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?