Referenser enligt Harvardsystemet

Sabina Gillsund 

Södertörns högskolebibliotek 

2009‐08‐20 

Referenser enligt Harvardsystemet 

Det här är en lathund med exempel på de vanligaste referenserna enligt Harvardsystemet. 

I slutet ges ett par tips på var du kan läsa mer om varför och hur man skriver referenser. 

Varför referenser? 

När man ska lära sig att läsa och skriva referenser är det lätt att uppfatta det som något som 

enbart handlar om formalia, om vikten av att skriva parenteser, punkter och kolon på rätt 

sätt. Men att referera är mycket mer än så. Förutom själva hantverket – hur man praktiskt 

gör – handlar det om att förstå vilken funktion referenserna har i texten och om att välja och 

värdera sina källor (Erikson 2009, s. 9). 

Kopplingen till vad andra har gjort, och hänvisandet till de källor man hämtat sina 

faktauppgifter, resonemang och idéer ifrån, kan ses som en av de saker som skiljer det 

vetenskapliga arbetssättet från ”vardagens kunskapsinhämtande” (Erikson 2009, s. 14). Det 

finns åtminstone fyra skäl till varför man skriver referenser i vetenskapliga texter. Det första 

handlar om att underbygga sina resonemang. Genom att referera till auktoriteter och 

tillförlitliga källor inom ämnesområdet gör vi vår egen text trovärdig. Det andra skälet 

handlar om att läsaren av en vetenskaplig text är en kritisk läsare. Referenserna gör det 

lättare för läsaren att granska och kontrollera uppgifterna i din text, men visar också var hon 

kan läsa vidare om någon hänvisning i din text intresserar henne. 

Vetenskapligt skrivande handlar dock inte enbart om att uttrycka någon annans tankar och 

idéer utan även om vad du själv drar för slutsatser. Ett tredje skäl till att skriva referenser är 

därmed att de tydliggör vad i texten som är dina egna tankar och vad du har hämtat från 

andra. Det hänger ihop med det fjärde skälet, som handlar om ”att läsaren måste få veta 

vem som gjort jobbet – alltså vem som skall ha äran av det som hävdas” (Erikson 2009, s. 

17). Att inte referera eller att referera på ett otydligt sätt räknas i detta sammanhang som 

en form av plagiat. 

En grundregel för att undvika plagiat i din text är att läsaren aldrig ska behöva tveka om vad 

som är dina egna tankar och slutsatser och vad du har hämtat från andra. Det bästa är att 

tänka på det redan då du läser och antecknar. Skriv alltid ner vilken bok, vilka sidor etc. som 

anteckningarna kommer från och hitta ditt eget sätt att markera när du skriver av från 

boken och när du antecknar med egna ord. 

1

Harvardsystemet 

Det finns olika standarder för att skriva referenser. Den största skillnaden mellan systemen 

är placeringen av referenserna. En vanlig variant är att referensen skrivs i en fotnot 

som placeras längst ner på sidan eller längst bak i arbetet. I Harvardsystemet, som denna 

lathund utgår ifrån, skrivs en kortare form av hänvisning i den löpande texten. Den refererar 

till den fullständiga referensen som placeras i en lista längst bak i texten. Det finns flera olika 

varianter av Harvardsystemet, skillnaden är dock marginell. Det viktiga är att du är 

konsekvent när du skriver referenser. Nedan tas de vanligaste referenstyperna upp. 

Skulle du behöva referera till någon typ av källa som inte finns med i denna lathund 

finns det en utmärkt guide för Harvardsystemet på Borås högskolebiblioteks hemsida: 

http://www.hb.se/blr/harvard. 

Texthänvisningen 

Hänvisningen i texten skrivs för att hjälpa läsaren att hitta den fullständiga referensen i 

referenslistan. Varje gång du återger vad någon annan skrivit, eller hämtar en faktauppgift 

från någon källa, ska du skriva en hänvisning som du placerar sist i meningen eller stycket. 

De skrivs inom parentes och innehåller vanligen författarens efternamn, årtal och 

sidnummer. Alla hänvisningar som du gör i texten måste finnas med i referenslistan, och i 

referenslistan tar du enbart med sådant som du verkligen hänvisar till i texten. Du hänvisar 

endast till texter som du själv har läst. Det innebär att om en text i sin tur innehåller en källa 

som du vill hänvisa till så måste det framgå att du inte har läst originalkällan utan en 

sekundärkälla. 

Citat 

Citat är en ordagrann återgivelse av en text och skrivs inom citationstecken. Hänvisning 

anges alltid direkt efter citatet. Citat kan du skriva när det rör det sig om en eller ett par 

meningar som inte går att uttrycka på ett bra sätt med egna ord eller som särskilt sätter 

fingret på det du vill få fram. Exempel: ”Referenstekniken är en kunskap som du kommer att 

ha mycket nytta av under din process med att skriva vetenskapliga rapporter” (Mattson & 

Örtenblad 2008, s 54). Är citatet längre än ett par meningar skrivs det som ett eget stycke 

med indragen vänstermarginal. Detta kallas blockcitat. Vid blockcitat används inte 

citationstecken. Exempel: 

Sommaren blev torr och het. Många bränder härjade. Två norrländska städer, Sundsvall och 

Umeå, brann ned så gott som totalt. Men stockholmarna gladdes åt det vackra vädret och 

tillbringade sin lediga tid i stadens parker och gröna omgivningar. En söndag i början av juli 

höll arbetarna demonstration för allmän rösträtt. Polisen hade förbjudit allt tågande genom 

gatorna, man fick nöja sig med att samlas vid Lill‐Jans (Fogelström 1965, s. 100) 

2

Referenslistan 

Listan över referenser placeras längst bak i ditt pm, din hemtenta, rapport eller uppsats. 

Syftet med referenslistan är att ge all information som krävs för att läsaren ska kunna hitta 

det som du hänvisar till. Om hänvisningen i texten är Andersson 2008, s. 56, så är det en 

ganska anonym referens som inte säger så mycket. Vem är Andersson? Vad är det 

Andersson har skrivit, är det en bok, en artikel eller har han/hon kanske en blogg? Hur ska 

jag få tag på det Andersson har skrivit om jag vill läsa mer? I referenslistan ska läsaren få all 

information som är nödvändig för att söka rätt på den text du läst. Tänk på att läsaren 

snabbt ska kunna bläddra fram till din referenslista och där lokalisera en hänvisning från din 

text. Referenslistan skrivs därför alltid i alfabetisk ordning efter författarens efternamn. 

Samma namn som du hänvisar till i texten ska stå först i referensen i listan. 

Syftet med referenslistan är också att läsaren ska kunna se vad du refererar till, om det t ex 

är en artikel i en dagstidning eller en vetenskaplig avhandling. För en van och ämneskunnig 

läsare kan en titt på referenslistan ofta vara en första bedömning av din text. Där kan 

läsaren se vilken litteratur du har hämtat dina påståenden ifrån, vilka teorier du stödjer dina 

resonemang på. Läsaren kan därmed göra en första bedömning av hur trovärdig din text är, 

genom att hon ser om du bygger din text på trovärdiga källor (jfr Erikson 2009, s. 14). 

Exempel på hänvisningar och referenser 

BOK MED EN FÖRFATTARE: 

I texten hänvisar du till författarens efternamn, bokens utgivningsår och vilken sida i boken 

du hämtat resonemanget eller faktauppgiften från. Om du refererar till ett mer 

övergripande resonemang som förs i en hel bok så utelämnar du sidnummer. Om du 

refererar till ett resonemang som sträcker sig över flera sidor så skriver du ut vilka sidor det 

rör sig om: s. 33‐37. 

I referenslistan skriver du den fullständiga informationen om källan du använt, i enlighet 

med exemplet nedan. Notera att du i referenslistan ska skriva författarens förnamn. Titlar 

på böcker och tidskrifter skrivs enligt Harvardsystemet med kursiverad text. Sist i referensen 

skriver du namnet på det förlag som har gett ut boken, tillsammans med den ort där 

förlaget är baserat. Dessa uppgifter, liksom utgivningsåret, brukar finnas på allra första sidan 

i boken. 

I den löpande texten: 

(Hartman 2005, s. 33) 

I referenslistan: 

Hartman, Sven (2005). Det pedagogiska kulturarvet: traditioner och idéer i svensk 

undervisningshistoria. Stockholm: Natur & kultur 

3

BOK MED FLERA FÖRFATTARE: 


(Åberg & Lenz Taguchi 2005, s. 78) 


Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt 

arbete. Stockholm: Liber 

ARTIKEL/KAPITEL I EN BOK MED REDAKTÖR ELLER FLERA FÖRFATTARE: 

I texten hänvisar du till den författare som har skrivit det kapitel som du har läst, inte till 

bokens redaktör. I referenslistan skriver du först författare och titel på det kapitel du 

hänvisat till och sedan vilken bok det ingår i. I:et som står efter kapitlets titel i referensen 

betyder just ”Ingår i:”. 


(Svaleryd 2005, s. 132) 


Svaleryd, Kajsa (2005). Genuspedagogik: ett sätt att förändra verksamheten. I: Nordberg, Marie 

(red.) Manlighet i fokus: en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola 

och skola. Stockholm: Liber 

FÖRFATTARE SAKNAS: 

Ibland behöver du referera till en bok som inte har en enskild författare. Då skriver du 

enbart bokens titel, och i referenslistan sorteras boken på titeln istället för författarens 

efternamn. 


(Svenska akademiens ordlista över svenska språket 2006) 


Svenska akademiens ordlista över svenska språket (2006). 13. uppl. Stockholm: Svenska akademien 

ORGANISATION SOM FÖRFATTARE: 


(Språkrådet 2008, s. 57) 


Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. 3. utökade uppl. Stockholm: Liber 

4

ARTIKEL I UPPSLAGSVERK 

Har du läst en längre, signerad artikel i ett uppslagsverk ska du skriva författarens namn i 

referensen. 


(Ahlquist 2009) 


Ahlquist, Eva Maria (2009). Maria Montessori. (Elektronisk) I: Nationalencyklopedin. Tillgänglig: 

< http://www.ne.se/lang/maria‐montessori > (2009‐06‐23) 

SEKUNDÄRKÄLLA: 

Om du behöver hänvisa till en sekundärkälla är det viktigt att det framgår både i 

texthänvisningen och i referensen vilken källa du faktiskt läst. Referensen ska innehålla 

fullständiga uppgifter om båda källorna. I exemplet nedan har du läst Dahlin, Ingelman och 

Dahlin som citerar Martin Buber: 


(Buber 1990, se Dahlin, Ingelman & Dahlin 2002, s. 139) 


Dahlin, Bo, Ingelman, Rutger & Dalin, Christina (2002). Besjälat lärande: skisser till en fördjupad 

pedagogik. Lund: Studentlitteratur. Citerar Buber, Martin (1990). Jag och du. Ludvika: Dualis 

ARTIKEL I TIDSKRIFT: 

När du hänvisar till en artikel i en tidskrift är det viktigt att det i referensen framkommer i 

vilket nummer och på vilka sidor artikeln finns. Först i referensen skriver du författarens 

namn, årtalet då artikeln är publicerad och artikelns titel. Efter det skrivs med kursiverad 

text namnet på tidskriften, samt uppgifter om volym, nummer och sidor. Utländska 

tidskrifter utkommer ibland med flera volymer per år, därför är det viktigt att ha med 

uppgiften om volym/årgång. 


(Jackson 1997, s. 460) 


Jackson, Sue (1997). Crossing borders and changing pedagogies: from Giroux and Freire to feminist 

theories of education. Gender and education, vol. 9: 4, s. 457‐467. 

När det gäller svenska tidskrifter brukar årgången sammanfalla med utgivningsåret, därför 

räcker det att ta med uppgifter om nummer och sidor: 


Eilard, Angerd (2004). Genus och etnicitet i en "läsebok" i den svenska mångetniska skolan. 

Pedagogisk Forskning i Sverige, nr 4, s. 241–262. 

5

ARTIKEL I DAGSTIDNING: 

Tidningar har inte uppgifter om nummer och årgång på samma sätt som tidskrifter. För 

tidningsartiklar skriver du istället det datum som artikeln publicerades. 


(Burman 2006, s. 35) 


Burman, Anders (2006). En tvärsäker optimist att inspireras av. Svenska Dagbladet, 26 oktober. 

ELEKTRONISKA DOKUMENT & WEBBPLATSER: 

Många böcker och artiklar finns i både elektroniskt och tryckt format. Som regel ska du 

referera till den form som du har tagit del av. Du refererar i princip på samma sätt till 

elektroniska källor som till tryckta källor. Det räcker alltså inte med att endast skriva en 

webbadress. När källan är elektronisk anger du det inom parentes direkt efter titeln. Sist i 

referensen skriver du ut hela den fullständiga URL:en där dokumentet finns tillgängligt, samt 

det datum då du läste dokumentet. Detta är särskilt viktigt när dokumentet/sidan endast 

finns i elektroniskt format eftersom sidan då kan ha blivit uppdaterad, ändrad eller rent av 

borttagen sedan du läste den. Observera att webbadressen skrivs inom < > och föregås av 

ordet Tillgänglig. Här följer några exempel på elektroniska referenser: 


(Skolverket 2009, s. 139) 


Skolverket (2009). På tal om mobbning – och det som görs. Kunskapsöversikt. (Elektronisk) 

Tillgänglig: < http://www.skolverket.se/publikationer?id=2224 > (2009‐06‐23) 

Tänk på att skriva ut den fullständiga adressen. Har du läst flera artiklar eller sidor på t ex 

www.dn.se så hänvisar du till varje artikel för sig: 


(Milton 2009) 


Milton, Anders (2009). Dela ut gratis p‐piller till skolelever över 15. (Elektronisk) Dagens Nyheter, 15 

juni. Tillgänglig: < http://www.dn.se/opinion/debatt/dela‐ut‐gratis‐p‐piller‐till‐skolelever‐over‐15‐ 

1.891320 > (2009‐06‐23) 

Rör det sig om en väldigt lång URL som kan vara svår att skriva korrekt kan du dock välja att 

skriva adressen till ”huvudsidan”, följt av sökvägen till den sida du läst. Du använder då / för 

att hålla isär stegen i sökvägen: 

6


(Westergård 2006) 


Westergård, Per (2006). Maria Montessori ville skapa det perfekta barnet. (Elektronisk) Tillgänglig: 

< http://www.vr.se > /Forskning vi stödjer/Humaniora och samhällsvetenskap/Slutförda projekt 

2001‐2005/Maria Montessori ville skapa det perfekta barnet. (2009‐06‐23) 

Har du läst en artikel som finns tillgänglig via en lösenordsskyddad databas som du har 

tillgång till via ett bibliotek ska du inte skriva ut den fullständiga URL:en, utan enbart i vilken 

databas den finns tillgänglig: 


(Lerner 2007) 


Lerner, Thomas (2007). Lära läsa: Bilder hjälper Waldorfelever lära sig läsa. (Elektronisk) Dagens 

Nyheter, 2 oktober. Tillgänglig: Presstext (2009‐06‐24) 

Ibland kan det vara svårt att följa samma princip för elektroniska som för tryckta referenser. 

Det händer t ex ofta att webbplatser saknar författare, och ibland saknas kanske även en 

självklar titel. Hittar du ingen titel på sidan kan du använda det som står högst upp i den blåa 

listen i webbläsaren som titel. Det viktiga är att hänvisningen i texten lätt går att återfinna i 

din referenslista. Om utgivningsår saknas kan du skriva det år då sidan senast uppdaterades. 

Saknas även en sådan uppgift på sidan kan du istället för årtal skriva: (odat.). 


(Vem var Ellen Key 2009) 


Vem var Ellen Key (senast uppdaterad 2009). (Elektronisk). Tillgänglig: 

< http://www.ellenkeysallskapet.se/f29c809f‐8211‐4420‐a377‐03e05c2eef3f‐29.html > (2009‐06‐24) 

Referenslista 

Erikson, Martin G. (2009). Referera reflekterande: konsten att referera och citera i 

beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur 

Fogelström, Per Anders (1965). Barn av sin stad. Stockholm: Bonnier 

Guide till Harvardsystemet (senast uppdaterad 2009). (Elektronisk) Tillgänglig: 

< http://www.hb.se/blr/harvard > (2009‐06‐24) 

Mattsson, Pia & Örtenblad, Anders (2008). Smått och gott: om vetenskapliga rapporter och 

referensteknik. Lund: Studentlitteratur 

7

Referenser enligt Harvardsystemet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?