riktlinjer för jordtillverkning av kompost - Avfall Sverige

Bedömning av kompostjord
Riktlinjer för jordtillverkning av kompost
RVF rapport
2006:11
ISSN 1103-4092

RVF Utveckling 2006:11
ISSN 1103-4092
©RVF Service AB

Förord
Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar avyttras slutprodukten i form
av ren kompost samt i olika jordblandningar. På flertalet av anläggningarna har man
mer eller mindre svårt att avyttra allt som produceras. En standardisering och profilering
av jord från anläggningar ansågs kunna underlätta försäljning. Inför en standardisering
genomfördes under 2005 en försöksodling med kompost från fem anläggningar.
Det var tänkt att försöket skulle visa att kompostjorden var lika bra eller bättre
än ”köpejord” samt finna ett standardrecept för att blanda planteringsjord av kompost.
Tyvärr lyckades försöket inte med något av syftena. Med utgångspunkt från försöket
har ändå denna kortare sammanställning gjorts som kan användas som gemensamma
riktlinjer vid jordtillverkning utifrån en given kompostråvara. Sammanställningen
har gjorts av Peter Skruf, Renova AB.
Malmö december 2006
Håkan Rylander
Ordf. RVFs Utvecklingskommitté
Weine Wiqvist
VD RVF

BEDÖMNING AV KOMPOSTJORD
KEMISK ANALYS
Det finns ett antal olika metoder för kemisk analys av jordar. Syftet är att mäta innehåll
av både skadliga och nyttiga ämnen (tungmetaller respektive växtnäringsämnen).
AL- och HCl-metoderna
I jordbrukssammanhang används AL- och HCl-metoderna där de undersökta jordarna
extraheras i en lösning av ammoniumlaktat-ättiksyra respektive saltsyra. ALmetoden
ger lättlöslig fraktion av det undersökta ämnet, vilket ska motsvara vad grödan
kan tillgodogöra sig ett par år framåt. HCl-metoden ger förrådsanalys, vilket vill
säga total mängd av ämnet. Värdet fås i regel ut som mg per 100 g lufttorr jord. Dessa
analyser kan inte göras på kväve.
Spurway-Lawton
I trädgårdsodling är analys enligt Spurway-Lawton vanligast. Eftersom jorden i trädgårdsodling
(produktionsodling i växthus mm) i första hand är ett substrat för växterna,
är leveransförmåga på lång sikt av mindre intresse. Vid denna metod extraheras
jordarna i en svagare extraktionskemikalie (svag ättiksyra) än vid AL-analyserna och
man får därmed ut lägre halter. Resultatet mäts i mg per liter jord, vilket kallas SL-tal
och motsvarar vad grödan/växten kan tillgodogöra sig under en säsong.
Kväveanalyser
Kväve är det växtnäringsämne som är starkast kopplat till den biologiska aktiviteten i
jorden. De former som kan tas upp av växten direkt är nitrat och ammonium. Den
största delen av kvävet förekommer oftast i organiskt bunden form och måste mineraliseras
för att bli växttillgängligt, vilket kan ta upp till flera år. När det väl är växttillgängligt
riskerar nitraten att lakas ut och ammoniumet att avdunsta. En Spurwayanalys
ger nitrat och ammonium medan man i en totalkväveanalys (Kjeldahl) får med
även den organiska delen.
Rätt analysmetod för jordens ändamål
Ett steg i att standardisera jordarna från våra anläggningar är att använda samma
analysmetod så att man kan få jämförbara värden. Men för de olika jordar som vi tillverkar
passar inte alla analysmetoder lika bra.
Varje kompostanläggning har sina jordblandningar och beteckningar på dem. I stora
drag verkar det som jordar för att täcka liknande syfte återfinns hos samtliga anläggningar.
Som exempel kan nämnas några av Renovas jordar.
Plantjord – Planteringar av vedartade växter/perenner i rabatt (kompost+mineraljord)
Gräsmattejord – Anläggning av gräsmatta (kompost+sand/mineraljord)
Dressjord – Underhåll/bättring av gräsmatta (kompost+sand/mineraljord)
Krukjord – Ett- till fleråriga örter och grönsaker (kompost+torv+sand+kvävetillskott)
För analys av dessa jordar skulle egentligen enbart Spurway räcka för krukjorden, då
näringsbehovet ska täcka endast en säsong. För övriga jordar är AL- och HClmetoderna
kompletterat med kväveanalyser inklusive totalkväve av större intresse.
2(5)

Analysvärdena bör kunna ge underlag för rekommendationer till kund, till exempel
”behöver inte gödslas de två första åren”. Dessa rekommendationer ska finnas med
enligt Anläggnings AMA 98.
Analys av metaller
Analys av tungmetaller utförs enligt standardmetod på auktoriserade miljölab. Det är
totalhalten som är intressant. Statens Provningsanstalt har på uppdrag av RVF tagit
fram certifieringskriterier för kompost. De gränsvärden som i detta system gäller för
metallinnehåll anges i nedanstående tabell.
Metall Maximal halt, mg/kg ts
Bly 100
Kadmium 1
Koppar 600
Krom 100
Kvicksilver 1
Nickel 50
Zink 800
Gränsvärden för tungmetaller enligt RVFs certifieringssystem.
Av dessa metaller är ofta bly den som anses svårast att klara gränsen för. Detta kan
bero på att det strukturmaterial man blandar komposten med innehåller buskar och
träd som förorenats av trafik.
Utöver dessa gränsvärden för halten i produkten, finns även gränsvärden för hur stor
kvantitet metaller som får tillföras odlingsjordar per hektar och år samt gränsvärden
för hur hög metallhalten får vara i jorden där kompost eller rötrest ska spridas.
ODLINGSFÖRSÖK
Det räcker inte med enbart analysvärden för att bedöma kompostjords odlingsegenskaper.
Även om de eftersträvansvärda ämnena finns i rätt nivåer kan tillväxthämmande
substanser som är svåra att analysera förekomma. Säkraste sättet för att bedöma
en jord odlingslämplighet är att just odla i den. Detta bör också göras rutinmässigt
ute på anläggningarna för att den som säljer jorden ska ha en uppfattning
om hur ens kompost beter sig. Det är förstås omöjligt att provodla all kompost man
tillverkar, men om det sker något sånär regelbundet kan man ändå få en uppfattning
om hur bra jorden är när den ser ut, känns och luktar på ett visst sätt. En sådan bedömning
måste alltid göras tillsammans med utförd analys.
Två typer av odlingstest kan göras, dels hur jorden fungerar som såjord dels som
planteringsjord. Såjordstest är alltså sådd av frön i kompost eller blandning innehållande
kompost för att undersöka hur bra det gror i jorden. Vid test som plantjord
sätts istället plantor i kompostjorden. Såtestet är ett ”tuffare” test, då grodd är en
känsligare fas för en planta än tillväxt. Eftersom en kompostjord ska ha ett högt näringsinnehåll
passar den i regel också bättre som plantjord än som såjord.
MOGNADSTEST
För att öka kompostens möjligheter att bli en bra odlingsjord ska man se till att den är
väl mogen. Som talande exempel kan nämnas Renovas kompost i Alnarp-testet. På
grund av ett misstag skickades kompost som var endast 4 veckor gammal. Odlings-
3(5)

esultatet blev också därefter; referensjorden var lika bra eller bättre i alla led och
analysvärdena var mer eller mindre märkliga.
Det finns ett antal olika tester man kan göra för att få ett mått på mognaden; mäta
C/N-kvot, mäta förhållandet mellan NH 4 -N och NO 3 -N, mäta konduktivitet, direktmäta
temperaturkurvan samt Rottegrad- eller självuppvärmningstest för att nämna några.
Alla metoder har sina brister och de kräver en hel del av utföraren.
KRAV PÅ JORDAR FÖR ODLING ENLIGT ANLÄGG-
NINGS AMA 98
I princip alla upphandlingar av entreprenadjobb ska följa de krav som ställs i Anläggnings
AMA 98 (Allmän material- och arbetsbeskrivning för anläggningsarbeten). Anläggnings
AMA 98 har ersatt Mark AMA 83 men den text som berör jordar är relativt
oförändrad förutom att allmänna kravet på andelen organiskt material i växtjord är
lägre än tidigare. Koden i AMA som är intressant heter DCL och nedan följer de tabeller
för kemiska riktlinjer och fysiska krav, på det sätt de anges i AMA 98.
Enhet AL-metod Övriga metoder Författarens förklaringar
pH, H 2 0 6-7 pH i jord upplöst i vatten
Ledningstal, Lt 1,5-5*) Ledningstal anges för jordar i mS/dm med
jord upplöst i vatten i förhållande 1:10
fosfor 4-8
kalium 8-16
magnesium 4-8
koppar
6-20 mg/kg jord
bor
1-2 mg/kg jord
Riktvärden för näringsinnehåll.
*) Vid Lt>4 ska orsak till detta anges. Kvoten K/Mg bör ligga omkring 1-2.
Innehåll Halt Viktprocent
Grus 2-20/20 0-15
Sand 0,2-2/20 30-70
Finsand-grovsilt 0,02-0,20/20 0-15
Fin- och mellansilt 0,002-0,02/20 5-15
Ler

UTFALL AV ODLINGSTEST PÅ ALNARP
Det är omöjligt att dra slutsatser eller komma med råd utifrån 2005 års försöksodling
på Alnarp. Ska man ändå försöka se någon tendens så är det att den minst näringskrävande
blomman, tagetes, gjorde sig bättre i de tunnare blandningarna medan den
mest näringskrävande, blomstertobaken, blev bättre i de fetare (föga förvånande
men ändå ett resultat). Bäst resultat erhölls med en jord som enligt teorin borde varit
ganska ofärdig, då halten NH 4 -N låg en 10-potens högre än halten NO 3 -N. Detta visar
bara hur väldigt svårt det är att utifrån analysmetoder bedöma användningsvärde
för en kompost.
SLUTLIGEN NÅGRA HANDFASTA RÅD
Nedan följer de generella råd när det gäller att blanda bra odlingsjord med kompost.
• Använd mogen kompost som gått igenom en riktig komposteringsprocess.
• Titta, känn och lukta. Komposten ska vara mörk, inte kletig och lukta fräscht
av mylla.
• Kontrollodla regelbundet.
• Maximera inblandning av kompost till 30 volymprocent vid användning som
vegetationsyta (plantjord, gräsmattejord etc) och till 50 volymprocent för urnjord.
• Analysera och ha nedanstående värden (mg/l jord) enligt Spurway, som referens
för urnjordar
Riktvärde Kommentar
Lt 1,5-5 Enhet mS/dm
pH 6,5 Om inget annat anges
Nitrat- plus
150-300
Ammonium-N
Fosfor 30-150
Kalium 250-500
Magnesium 100-200
K/Mg Ej över 2,5
Kalcium 400-1400
• Samt följande för växtytejordar också enligt Spurway
Riktvärde Kommentar
Lt 1,5-5 Enhet mS/dm
pH 6-7 Gäller ej t.ex. rhododendron
och blåbär
Nitrat- plus
20-80
Ammonium-N
Fosfor 6-27
Kalium 50-150
Magnesium 25-75
K/Mg Ej över 2,5
Kalcium 600-1000
För växtytejordar kan med fördel även specifikationen i Anläggnings AMA eftersträvas.
5(5)

Rapporter från RVF 2006
2006:01 Funktion för geologisk barriär och bottentätning
Erfarenhetsåterföring från byggande och uppföljning
2006:02 Sorteringsanläggningen – en förädlingsanläggning
2006:03 Projekt Vändöra. En studie av långtidsegenskaper hos
vägar anlagda med bottenaska från avfallsförbränning
2006:04 Täckning av deponier med blandning av aska och slam. Erfarenheter från tre fältförsök
2006:05 Samråd inom producentansvaret för förpackningar och returpapper 2005
2006:06 Lakegenskaper för naturballast. Bergmaterial och moräner
2006:07 Matavfall från restauranger, storkök och butiker. Nyckeltal med användarhandledning
2006:08 Handbok. Slaggrus i väg- och anläggningsarbeten
2006:09 Vem betalar det svenska producentansvaret för förpackningar och returpapper?
2006:10 Behandlingskapacitet för organiskt avfall i Sverige
2006:11 Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost
RVF – Svenska Renhållningsverksföreningen
Prostgatan 2
211 25 Malmö
Tel. 040-35 66 00
Fax. 040-35 66 26
www.rvf.se