Här - Handelshögskolan i Stockholm

hhs.se

Här - Handelshögskolan i Stockholm

FOTO: MATTIAS RUDH

MIKROLÅN

Tack vare ett mikrolån kunde

Gloria öppna en butik i sin by


familj. Hjälpen hon fått har förändrat

allt – för några år sedan

låg hon döende i hiv. Läs mer

om Gloria på sid 31.

Små lån

kan göra

stor skillnad

Mikrolån förs ofta fram som en modernare version

av bistånd. Men modellen ersätter inte fullt ut traditionella

bidrag, framför allt inte om hjälpen ska nå de allra fattigaste.

Hjälporganisationerna fyller en viktig roll för att kombinera

olika typer av insatser för bästa effekt. TEXT ANNIKA TIDEHORN

page 26 SOS BUSINESS MAG. 2011 page 27 SOS BUSINESS MAG. 2011


MIKROLÅN

MIKROLÅN HJÄLPER FATTIGA MÄNNIS-

KOR ATT KOMMA UR EN SVÅR SITUA-

TION ELLER STARTA EN VERKSAMHET

SOM SAKTA MEN SÄKERT KAN BÖRJA

GENERERA EN INKOMST. Det handlar

om människor som utan ekonomisk säkerhet

aldrig skulle ha haft möjlighet att

vända sig till en vanlig bank för startkapital.

Under senare år har metoden förts fram

som en framgångsrik lösning på fattigdo-


nämnas att mikrolån uppmuntrar till arbete,

att man undviker bidragsberoende och

statlig inblandning samt att det ofta skapar

möjligheter till ökad status bland kvinnor

både inom familjen och inom samhället

som vanligtvis domineras av männen.

Mikrolån har kort och gott blivit ett

nytt sätt att donera pengar och många

ser möjligheten att bidra både socialt och

ekonomiskt. Man ser också möjligheten

att med lite pengar skapa förutsättningar

för många människor.

– I korthet handlar mikrolånen om

små och snabba krediter för att kunna

lösa akuta problem eller få i gång

småföretagande, särskilt i utvecklingsländer,

säger Lin Lerpold, docent på


-


– Människor erbjuds en möjlighet att

hjälpa sig själva ur fattigdomen. Ibland

kan det handla om så basala saker som att

få ordning på sitt boende eller göra marken

brukbar för grödor.


-



mikrolån uppmuntrar till arbete, att man

undviker bidragsberoende och statlig inblandning

samt att det ofta skapar möjligheter

till ökad status bland kvinnor

både inom familjen och inom samhället,

som vanligtvis domineras av männen.


ternationella

mikrokreditåret. Fredspriset

och uppmärksamheten från FN visar att


bekämpa fattigdom.

niskor

i fattiga länder ett mikrolån och

många av de så kallade mikrobankerna


Målet med mikrokrediter är att uppnå

en varaktig ekonomisk och social förändring

i utvecklingsländerna. Många anser

att mikrokrediter har större effekt än traditionellt

bistånd, som de menar har gått till

att stödja korrupta stater eller varit för lite

sationer

har också bidragit till kritiken.

Men mikrolån kan aldrig ersätta bistånd

helt och hållet, poängterar Lin Lerpold.


till de allra fattigaste. Mikrolån är bara ett

verktyg bland andra i fattigdomsbekämpning,

säger hon.



icke-statliga organisationer som bistår

både direkt, genom bidrag, och indirekt

genom lån till låga räntor.

– De allra fattigaste människorna kan

sällan själva komma åt den här typen av

startkapital. Här är hjälporganisationerna

viktiga, eftersom de har stor erfarenhet

av fattiga människors behov. De kan

stötta olika projekt och framför allt hitta

fram till de fattigaste låntagarna, säger

Lin Lerpold.


till 75 dollar, andra mer. Några program

är bara för individuella låntagare, andra

för kvinnor eller grupper av kvinnor.


människor lever på mindre än en dollar

om dagen och att hälften av jordens befolkning

är kroniskt hungriga, är det lätt-


för att hjälpa människor att starta en egen

verksamhet, säger Lin Lerpold.

Enligt Lin Lerpold är mikrolån helt be-


det vill säga ömsesidiga förväntningar,

»Människor erbjuds en möjlighet att

hjälpa sig själva ur fattigdomen.

Ibland kan det handla om så basala

saker som att få ordning på sitt

boende eller göra marken

brukbar för grödor.«

Lin Lerpold, docent på

Handelshögskolan i Stockholm,

anser att mikrolån

aldrig kan utesluta bistånd.

FOTO: SAMIR SOUDAH

page 28 SOS BUSINESS MAG. 2011 page 29 SOS BUSINESS MAG. 2011


MIKROLÅN

Bakgrund

mikrolån


möjlighet att med lite pengar

skapa förutsättningar för

många människor.

Mindre än tio procent av


går med vinst. Det beror på

att transaktionskostnaderna

är höga samtidigt som lånen

är små. De institutioner som

tjänar pengar på lånen har

vanligtvis fokuserat på andra

kundgrupper än de fattigaste

landsbygdsborna.

Den största andelen mikrolåntagare

är kvinnor, som

är mer påverkade av socialt

tryck än männen och därmed

har en större återbetalningsförmåga.

Omkring 80 procent av

mikrokrediterna används till

vis

läkarvård eller att bygga

eller renovera hus.

ner

människor i fattiga länder

ett mikrolån och många av de

så kallade mikrobankerna har

inspirerats av Grameen Bank

i Bangladesh, vars succé

delvis är ett resultat av bidrag

från västvärlden.

Mikrolån har även blivit ett

viktigt verktyg för hjälporganisationer,

men används då i

kombination med andra hjälpinsatser

för att säkerställa en

långsiktigt positiv effekt.

Att ta ett mikrolån för

att bekosta ett bröllop

kan tyckas dumdristigt,

men för många


Indien, kan ett giftermål

vara nyckeln till

ett bättre liv och höja

hela familjens status.

tillit och stabila relationer inom lokalsamhället.

Grupper av människor som

känner varandra väl och går i god för varandra

ersätter traditionell banksäkerhet.

Återbetalningsgraden för mikrolån är


hållet grundar sig på det sociala trycket.

Det är exempelvis vanligt att en grupp

om fem eller tio kvinnor går ihop och lå-


återbetalningen måste lånet betalas av de

andra gruppmedlemmarna som därmed

säkrar återbetalningen gentemot banken.

Men precis som socialt kapital kan

vara en tillgång kan det också bli en belastning

om någon blir utesluten ur gruppen,

och kanske även ur byn, för att inte

ha betalat tillbaka sin del av lånet. I vissa

fall har konsekvenserna blivit ödesdigra.

niskor

som tagit lån och sedan vänt sig


kallade moneylenders som tar 200 procent

i ränta, för att kunna betala tillbaka

den ursprungliga skulden. Det har till

exempel förekommit ett stort antal självmord

bland bönderna i Andra Pradesh

i Indien, som delvis varit kopplade till


Ett av de argument som framförts mot

mikrolån är att sociala strukturer inte

alltid går att förändra ekonomiskt. Ett

exempel är kastlösa och diskriminerade

kvinnor i Indien som även om de förändrar

sin ekonomiska status är utstötta


garantier för att förbättringar kommer de

mest utsatta till del. Enligt Lin Lerpold är

det därför oerhört betydelsefullt att stu-


ekonomiska och sociala effekter under en

längre tid för att få perspektiv på framgångar

och misslyckanden och bidra med

förbättringar.

GLORIA FICK

ETT NYTT LIV

Från döende i hiv till en stark och självförsörjande kvinna.

Ett starta eget-kapital från SOS Barnbyar förändrade livet för

Gloria och hennes barn och gav familjen hopp om framtiden.

DEN LILLA AFFÄREN i en av

bique

är uppskattad av de boende

i området. Affären drivs av

Gloria som bor tillsammans med

sin man och fem barn i huset intill

affären. Gloria har hiv men lever

ett bra liv, enligt henne själv. Men


en annan.

På den tiden var Gloria ensamstående

med fyra barn i åldrarna

tre till 15 år efter att barnens pappa

hade dött. Hennes tillstånd var

kritiskt. Sängliggande i det fallfärdiga

skjul som hon och barnen

bodde i plågades hon av oro och

uppgivenhet. Helt utan hopp om

att överleva.

– Jag tänkte: »Vem ska ta över?

Vem ska ta hand om mina barn?«

berättar hon.

Två av barnen var inskrivna

i skolan, men de var sällan där,

dels för att de var för trötta och

hungriga, dels för att de inte ville

lämna sin mamma. På grund av

Glorias hivsmitta var familjen utstött

från de andra i byn. Stigmat

kring hiv var, och är fortfarande,

stort.

Räddningen kom när Gloria

miljestärkande

program i Maputo.


det allra nödvändigaste, så som

sjukhusvård, mediciner och mat.


hjälp med att komma till skolan.

Gloria kom sakta på fötter

igen, även om det gick upp och

ner till en början.

När styrkan började återvända

kom även hoppet tillbaka. När


ett starta eget-bidrag från SOS

Barnbyar bestående av ett litet

sortiment av de allra mest vanliga

och nödvändiga livsmedel och

produkter som människorna i byn

behövde. Gloria öppnade en liten

affär på sin gårdsplan.

Tack vare sin affär är Gloria i

dag en stark kvinna som försörjer

sig och sina barn på egen hand.

Hon är numera omgift med en

man som också har hiv och de

har tillsammans sonen Mateo, tre

år. Mateo har tyvärr också smittats

av hiv men är en tämligen

pigg och frisk treåring. Barnen

svälter inte och alla utom Mateo

går i skolan.

– Det var en stor seger för mig,

säger Gloria. I dag har jag åter

vänner och en familj. Jag umgås

med mina grannar och min affär

är ett uppskattat inslag här i kvarteret.

Jag berättar för alla människor

att livet går att leva även med

hiv, och det går att leva ett bra liv.

»Se på mig«, brukar jag säga.

Det fallfärdiga skjulet har ersatts

av ett tegelhus med två

rum. Varje tegelsten har Gloria

betalt med sina egna pengar. Hon

drömmer i dag om att snart kunna

färdigställa sitt hus, det ska bli ett

matrum också. Men främst glädjer

hon sig åt att få se sina barn


och arbete.

– Då ska jag vila. Då kan de ta

hand om mig.

Hjälpen från SOS Barnbyar

har gjort Gloria till en självförsörjande

kvinna som kan ta

hand om sig och sin familj.

FOTO: MATTIAS RUDH

FOTO: MATTIAS RUDH

page 30 SOS BUSINESS MAG. 2011

page 31 SOS BUSINESS MAG. 2011

More magazines by this user
Similar magazines