Info nr 8/2008 - IF Metall

ifmetall.se

Info nr 8/2008 - IF Metall

info:

För förtroendevalda i IF Metall

8/2008

Fackliga

medlemmar

vägrades

kollektivavtal

sidorna 2–5

Respekt – oavsett

sexuell läggning

sidorna 8–9

Khuanla driver

fackligt arbete

med dikt och kultur

sidan 7


info:

8/2008

STEFAN

FUNDERAR

Gränslös

solidaritet

”Starka tillsammans – lokalt och

globalt” är en viktig utgångspunkt

för vårt fackliga arbete. Vårt engagemang

kan aldrig begränsas till

en arena.

Foto: Marie Ullnert

Blockad – ett fackligt verktyg. Ett stenhuggeri i

Kungsbacka är varslat om blockad. I Timrå var ett

tjeckiskt företag på väg att försättas i blockad när

företaget till sist gick med på att förhandla. I båda

fallen handlar stridsåtgärderna om att försvara

kollektivavtalet. Alla ska kunna konkurrera på lika

villkor – såväl arbetstagare som arbetsgivare.

Vi ser hur svenska arbetsgivare

ibland inte vill teckna kollektivavtal.

Vi upplever att utländsk

arbetskraft utnyttjas och exploateras

när de arbetar här i Sverige.

Vårt arbete lokalt hänger ihop med

det som händer tusentals mil från

vår vardag. På hemmaplan ska vi

klara uppgiften att organisera medlemmar

och teckna avtal. Då vet

vi att alla får sin avtalsreglerade

lön, inte behöver arbeta hur länge

som helst och är försäkrade. Vi vet

att arbetsgivarna inte kan spela ut

löntagarna mot varandra.

www.ifmetall.se

Men det blir mindre värt om arbetsgivarna

ändå kan spela ut oss

mot kamrater i omvärlden. Det är

precis det som händer om löntagare

i andra länder inte tillåts bilda

fackföreningar, förhandla och sluta

kollektivavtal.

I dagens globala ekonomi är det avgörande

att hela världens löntagare

kan tillvarata sina rättigheter. På

så sätt tar vi bort möjligheten för

företag att hota med försämringar,

”annars flyttar vi produktionen till

ett annat land”.

2

Solidariteten är gränslös. Svenska

arbetare hör ihop med löntagare i

andra länder. Det gäller därför att

tänka både lokalt och globalt i det

fackliga arbetet.

stefan.lofven@ifmetall.se

VARSLATS OM BLOCKAD. Bröderna Henrikssons Stenhuggeri AB i Kungsbacka

har avvisat kravet på att teckna kollektivavtal. Nyanställnings-, inhyrnings- och

övertidsblockad råder.


Stenhuggeri vägrar teckna avtal

Bröderna Henrikssons Stenhuggeri

AB i Kungsbacka är varslat om

blockad. Företaget har avvisat kravet

på att teckna kollektivavtal.

Fakta:

Kollektivavtal – skydd för alla

Kollektivavtalet hindrar arbetstagare att

bjuda under varandra. Det förhindrar

lönedumpning. Det gör också att företag

konkurrerar på lika villkor. Ingen arbetsgivare

ska tjäna på oorganiserad arbetskraft

och genom lägre lönekostnader konkurrera

ut företag med avtal. Seriösa företag

med kollektivavtal bör vara måna om att

alla har det.

Det går inte att vara för kollektivavtal och

samtidigt ifrågasätta fackets rätt till stridsåtgärder.

Det finns givetvis oseriösa arbetsgivare

som vill att just de ska ha annorlunda

villkor än andra. Det är då det blir strid.

I januari i år tog fyra av de sju arbetarna

på stenhuggeriet kontakt med IF

Metall och skrev in sig som medlemmar.

Vid förhandling med IF Metall

vägrade ägarna att teckna kollektivavtal.

Strax därefter begärde de fyra

medlemmarna utträde ur IF Metall.

– Det kan vara en tillfällighet, men

det känns inte så, säger Christer Persson,

enhetschef på IF Metalls förhandlingsenhet.

De anställda på stenhuggeriet har

saknat försäkringar och några pensioner

har inte betalats in. En av de anställda

har förlorat cirka 28 000 kronor

i uteblivna pensioner på tre år och

12 000 kronor i avtalsförsäkring under

en sex månader lång sjukskrivning.

Nu har företaget efter ett förhandlingsmöte

tecknat försäkringar för de

anställda och börjat betala in pension.

Men om arbetsgivaren får ekonomiska

problem eller väljer att inte betala in

premierna så förlorar arbetstagarna,

vilket de inte gör med ett kollektivavtal.

Strid även utan medlemmar

Det är förbundet inte medlemmarna

som kräver kollektivavtal. Därför är det

också förbundet, organisationen, som

tar striden.

Fakta:

Försäkringar åt alla – alltid

Kollektivavtalet reglerar villkoren på

arbetsplatsen, att rätt ob-, övertids- och

semesterersättning betalas ut. Avtalet

innehåller också en rad försäkringar.

Försäkringar som tecknas direkt av

arbetsgivaren ligger sällan i nivå med de

kollektivavtalade.

Till exempel saknas omställningsavtal,

AGB och den avtalspension som ger upp

till 10 procent högre pension.

Med kollektivavtal omfattas arbetstagaren

alltid av försäkringarna, eftersom

premierna betalas in gemensamt – oavsett

om arbetsgivaren betalar eller inte.

– Om det vore medlemmarna skulle

vi utsätta dem för en oerhörd press.

Medlemmar ska kunna lita på att vi

finns där när de behöver oss. Nu måste

vi ställa upp oavsett om vi har några

medlemmar på företaget eller inte,

säger Christer Persson.

Om inte Bröderna Henrikssons

Stenhuggeri går med på förhandling,

råder nyanställnings-, inhyrnings- och

övertidsblockad från och med den 18

juni.

Samtidigt har Medlingsinstitutet,

en statlig myndighet med ansvar för

medling i arbetstvister, kopplats in.

maria.backstrom@ifmetall.se

Fakta:

Utstationeringsdirektivet

EU:s så kallade utstationeringsdirektiv

beskriver en rad olika villkor för arbete i

annat land.

Bland annat att utländsk arbetskraft ska

ha lagstadgad minimilön. Ett viktigt skydd

i de flesta andra länder där löner och

villkor inte förhandlas fram genom avtal

mellan facken och arbetsgivarna.

I Sverige antogs direktivet med hänvisning

till att den svenska modellen med

förhandlingar ska gälla, med löner en bra

bit över de lagstadgade

minimilönerna som

andra länder ofta har.

Mer om blockader

på nästa uppslag

notiser:

Ny osolidarisk avgift till a-kassan

Den 1 juli träder regeringens nya avgiftssystem

för a-kassan i kraft. För IF Metalls

medlemmar innebär det att egenavgiften

nästintill halveras.

– Reinfeldt, Borg och Littorin är ändå

inte ute efter att sänka våra avgifter.

Tanken är att vi ska hålla nere våra lönekrav,

säger Björn Kaaling, IF Metalls utredningsenhet.

Avsikten med det nya systemet är att

få en tydligare koppling mellan arbetslösheten

i en bransch och avgiftens storlek.

Sedan den 1 januari 2007 har

IF Metalls medlemmar betalat 246 kronor

i månaden i egen avgift till a-kassan.

Från den 1 juli minskar egenavgiften till

140 kronor i månaden.

– Men stiger arbetslösheten inom

förbundets avtalsområden ökar avgiften.

Så vill regeringen att vi ska vara ”ansvarsfulla”

i löneförhandlingar.

A-kasseavgiften blir dyrast för dem

som löper störst risk att förlora jobbet.

Därmed slås solidariteten mellan

olika yrkesgruppen sönder.

Från halvårsskiftet utökas också

karensvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen

från fem till sju dagar, vilket IF

Metall sagt nej till i sitt yttrande över

förslaget.

S jobbar för ändring i EU

Jan Andersson, socialdemokratisk ledamot

i EU-parlamentet, fick stort stöd av

EU-parlamentets sysselsättningsutskott

då han föreslog nödvändiga lagstiftningsåtgärder

efter bland andra Lavaldomen.

– Det är viktigt att vi lyckas skapa

en bred majoritet för betänkandet så

att rådet och kommissionen förstår att

passivitet inte är ett alternativ, säger Jan

Andersson.

Likabehandling och lika lön för lika

arbete är huvudprincipen i betänkandet

som utskottet röstar om i september.

Vidare betonar förslaget att domstolens

tolkning av utstationeringsdirektivet inte

är den som lagstiftaren (EU-parlamentet

och ministerrådet) avsåg. Därför måste

direktivet förändras för att undvika en

upprepning av bland andra Laval-domen.

Efter utskottets röstning behandlas

förslaget i oktober.

3


info:

8/2008

Tjecker till förhandlingsbordet

Foto: Maria Stegler

Det tjeckiska företaget Axis arbetar

sedan i mars med att montera ned

pappersmaskiner på M-reals nedlagda

fabrik Wifstavarv. Ett 70-tal

anställda utför arbetet.

Trots flera påstötningar från IF Metall

vägrade Axis i det längsta att förhandla

om kollektivavtal. De hävdade att de

var i Sverige under kort tid och att det

inte fanns någon anledning att teckna

kollektivavtal.

Axis har inte något kollektivavtal

i Tjeckien, så som till exempel Laval

hade i Lettland, därmed följer de inte

utstationeringsdirektivets regler.

Axis, ett tjeckiskt företag som river pappersmaskiner i Wifstavarv, förhandlar

nu om kollektivavtal.

– I och med Laval-domen

har det

blivit svårare att

vidta stridsåtgärder.

Vi måste visa

att vi gjort allt som

står i vår makt för

att få kollektivavtal,

det vill säga

förhandla så långt

som möjligt. Därför

gäller det att agera

direkt när något

sådant här händer,

säger Christer

Persson enhetschef

IF Metalls förhandlingsenhet.

Medlemmar ska

kunna lita på att

vi finns där när

de behöver oss,

säger Christer

Persson, ny

enhetschef på

IF Metalls

förhandlingsenhet.

Nu har Axis gått med på att förhandla

– förhoppningsvis leder det till

att de tecknar kollektivavtal.

– Vi vill inte jaga bort dem, utan endast

se till att de jobbar under samma

villkor som övriga på den svenska arbetsmarknaden,

säger Christer Persson.

maria.backstrom@ifmetall.se

www.ifmetall.se

Fakta: Laval

Det lettiska företaget Laval un Partneris

kom till Sverige 2004 för att renovera

Söderfjärdsskolan i Vaxholm på uppdrag av

Vaxholms kommun.

Lönenivåerna för de lettiska arbetarna

var betydligt lägre än för de svenska, så

svenska Byggettan varslade om blockad.

Laval stämde då Byggnads för otillåten

stridsåtgärd inför Arbetsdomstolen. I slutet

av 2004 beslöt AD att stridsåtgärderna

var tillåtna, och helt okej enligt svensk rätt

att försätta företaget i blockad. Högsta

domstolen avslog senare en resningsansökan

från Laval.

För att klargöra om den svenska

metoden att bekämpa lönekonkurrens

(rätten till fackliga stridsåtgärder) stod i

överensstämmelse med EG-rätten och om

Byggnads blockad stred mot fördragets

krav på fri rörlighet av tjänster och förbudet

mot diskriminering gick AD vidare till

EG-domstolen.

I december 2007 kom domen från EU:s

domstol. Byggnads stridsåtgärder och delar

av kollektivavtalet döms ut som alltför

omfattande. EG-domstolens beslut innebar

att metoden för att använda svenska

kollektivavtal (Lex Britannia) underkändes.

Domen innebar också en grundläggande

förändring av de nivåer på löne- och anställningsvillkor

(utstationeringsdirektivet)

som kan krävas för arbetstagare i utländska

företag enligt EG-rätten. EG-domstolen

anser att värdlandet endast får kräva

minimivillkor av utländska företag. När det

gäller lönenivåer är det dock de nationella

reglerna som bestämmer vad som är lägsta

lön för en viss arbetstagare.

Nu har Laval höjt skadeståndskraven.

Ärendet tas upp igen i AD och dom förväntas

komma under 2008.

Fakta: Lex Britannia

Lex Britannia kallas en paragraf i medbestämmandelagen,

MBL. Den ger svenska

facket möjlighet att stoppa lönedumpning

och dåliga arbetsvillkor även om ett

företag har tecknat ett utländskt avtal. Lex

Britannia ger facket rätt att tränga undan

ett sämre utländskt avtal med hjälp av

stridsåtgärder. Namnet Britannia kommer

från ett fartyg som Sjöfolkförbundet

blockerade för att besättningen tvingades

arbeta med svältlöner.

annette.lack@ifmetall.se

Läs mer:

IF Metalls hemsida www.ifmetall.se

hittar du ytterligare information om Lavaldomen

och liknande fall.

Välkommen till Sverige

och IF Metall

Broschyren finns på estniska, lettiska,

litauiska, polska och tjeckiska.

Beställ den via materialkatalogen på

medlemsportalen som nås från

www.ifmetall.se

4


Vilken rätt och skyldighet innebär avtalen?

Veli-Pekka Säikkälä, IF Metalls avtalssekreterare,

reder ut begreppen och svarar på frågor

om avtalens innebörd.

I Sverige ska alla arbetare

ha rätt till lika villkor

Veli-Pekka

kommenterar avtalen

Foto: Bea Tigerhjelm, Illustration: Bo Persson

EG-domstolens dom i Laval-målet

om Vaxholms-fallet skapar oro bland

fackliga organisationer och dess

medlemmar i Sverige. På IF Metalls

globaliseringskonferens den 11-12

maj var seminariet om Laval-domen

det mest väl besökta.

Om vad handlar egentligen domen i

Laval-målet?

Mycket enkelt gäller det vår rätt att

hävda svenska kollektivavtal för utländska

gästarbetare som kommer till

Sverige. Vi tycker att utländska gästarbetare

ska ha precis samma villkor

som svenska anställda. Är lönen lägre

i deras ursprungsland ska självfallet

lönen gälla enligt våra avtal.

Varför är det så viktigt?

För att undvika att företag och arbetsgivare

bedriver lönedumpning mellan

arbetare. Kollektivavtalet är vårt fackliga

löfte, vi lovar varandra att inte bjuda

under varandra i löner och villkor.

Vad innebär EG-domen för vår

svenska modell?

Den underkänner delvis vår svenska

modell och därför måste utstationeringsdirektivet

förändras när det gäller

företag med säte inom EES-området

(EU, Norge, Island och Liechtenstein).

IF Metalls policy är dock oförändrad.

Vi fortsätter sträva efter att anställda

vid utländska och inhemska företag

behandlas lika. Vårt arbete mot social

dumpning fortsätter. Löner och villkor

är inget konkurrensmedel på svensk

arbetsmarknad.

Vad ska den lokalt förtroendevalda

tänka på?

Utländska företag med stadigvarande

verksamhet i Sverige ska teckna vanliga

riksavtal. De omfattas inte av domen

i EG-domstolen. Företag med säte utanför

EES-området som kommer hit med

sina anställda ska teckna det särskilda

avtal som förbundet tagit fram.

De omfattas inte heller av domen.

Förtroendevalda ska informera om att

företag i Sverige i mycket hög utsträckning

tecknar kollektivavtal. Företag

utan avtal betraktas som oseriösa av

både arbetsgivare och fackliga organisationer.

Hur gör jag om företaget vägrar

teckna avtal?

Anmäl direkt till förbundskontoret.

Efter juridisk rådgivning tar vi ställning

till vilka krav som ska ställas på

företaget. Det utländska företaget är

alltid skyldigt att följa den lagstiftning

som anges i utstationeringsdirektivet,

alltså hela arbetstids- och arbetsmiljölagen

samt reglerna om betald semester

i semesterlagen.

Det är viktigt att avdelningar och

klubbar är uppmärksamma på att alla

kollektivavtalsbundna svenska företag

följer sina skyldigheter att förhandla

enligt 11 och 38 § MBL (se Info nr

6/08).

Om ett företag vägrar kräva att

entreprenören träffar kollektivavtal

för arbetet avslutas förhandlingen i

oenighet och central förhandlings krävs

enligt 14 § MBL. Därefter tar IF Metall

ställning till central förhandling.

Vad händer framöver?

Medlingsinstitutets generaldirektör

Claes Stråth är utsedd av regeringen

att utreda konsekvenserna av domen i

Laval-målet.

Detta ska vara klart den 15 december.

Tidigast våren 2009 kan vi se

några förändringar i lagstiftning. Men

frågan ingår naturligtvis i diskussionerna

om ett nytt huvudavtal mellan

Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Hur agerar IF Metall centralt?

Vi har en viktig opinionsdrivande roll.

Vi måste påverka politiskt här hemma

och ute i Europa samt genom våra europeiska

fackliga organisationer.

I diskussionerna om det nya huvudavtalet

måste förbundet vara drivande

och aktivt. Det är inte bara fackets

ansvar, utan även näringslivets. Om

näringslivet tycker som de säger, att

vi ska ha vår kollektivavtalsmodell, då

måste de visa detta i huvudförhandlingarna.

Sedan har vi alla, var och en, en

skyldighet och en chans att försöka

påverka i valet till EU-parlamentet. För

mig som individ gäller det att utnyttja

min rätt att rösta i valet till EU-parlamentet

nästa år.

Arbetsmarknadslagstiftning här

hemma och ute i Europa är inget som

ska beslutas av jurister i domstolen

utan av de politiker som vi alla är med

och röstar fram.

annette.lack@ifmetall.se

5


8/2008

info:

Atlet i Mölnlycke startades 1958 av Knut Jacobsson. Första året levererades fyra truckar. Atlet har skildrats som ett typiskt

svenskt familjeföretag. Det är fjärde största trucktillverkaren i Europa. År 2007 såldes företaget oväntat till japanska

storkoncernen Nissan. (Bilder från Atlets arkiv och hemsida).

Atlets väg från familjeföretag

till japansk storkoncern

www.ifmetall.se

För knappt ett år sedan köpte storföretaget

Nissan den familjeägda

trucktillverkaren Atlet i Mölnlycke.

– Den största skillnaden är att vi

får prata engelska med vår japanska

vd och att det är mer fokus på avkastning,

säger Kent Bursjöö, klubbordförande

på Atlet.

Företaget var i familjens ägor från

starten 1958. Kent Bursjöö berättar

att det kom som en överraskning när

försäljningen presenterades för bolagsstyrelsen.

– Klart man blev orolig, familjen har

ju alltid ägt företaget.

Krävde socialt ansvar

IF Metallklubben på Atlet började

direkt ställa frågor till de dåvarande

ägarna om vad som skulle ske när företaget

var sålt.

– Vi förklarade för ägarna att de

hade ett socialt ansvar för personalen

och att de måste göra allt

som står i deras makt för

att produktionen ska finnas

kvar i Mölnlycke, säger Kent

Bursjöö.

Mer fokus på vinst

Nissan har under en längre

tid varit en av Atlets storkunder.

Många av truckarna

som tillverkats i Mölnlycke

har försetts med Nissans namn

och sedan skeppats iväg till kunderna.

Kent Bursjöö känner sig i nuläget inte

orolig för jobben på Atlet.

– Tvärtom, det finns planer på att

bygga ut verksamheten.

Nissan köpte Atlet för en stor

summa pengar och förväntar sig

avkastning.

– Det är mer fokus på vinst och att

hålla budgeten nu när Nissan har tagit

över, säger Kent Bursjöö.

christian.andersson@ifmetall.se

BEHÅLL PRODUKTIONEN

I SVERIGE. Det var klubbordförande

Kent Bursjöös

bestämda upp-maning till de

nya japanska ägarna.

– Nu finns planer på att

bygga ut verksamheten här.

Tips till andra klubbar vid uppköp

- Var frågvisa mot företaget.

- Påvisa att företaget har ett

socialt ansvar.

- Visa att Sverige är ett bra land

att driva produktion i.

- De anställda ska få tydlig information

före media.

- Cheferna i organisationen ska vara

pålästa om köpet för att kunna svara

på frågor.

- Pressa företaget om en långsiktig plan

för att utveckla personalen och

produkterna.

Hjälp till sommar jobbare

Vad är en korrekt lön och en rimlig

arbetstid? Varför är det så viktigt med

anställningsbevis? Vad gör du om du

blir trakasserad på jobbet?

Fackets hjälptelefon hjälper till i

frågor som rör jobb. Den är bemannad

alla vardagar 8.15–16.45. Den är

gratis och den som ringer

har rätt att vara anonym.

Det går också att mejla

frågor via ett webbformulär

som nås från LO:s

hemsida.

020-56 00 56

6


Facket spelar en viktig roll i Sverige.

Det blev tydligt för Khuanla Chalardyaem,

när hon 1991 gick en tvärfacklig

medlemsutbildning. Om facket ska

fortsätta spela en roll bör det ta hjälp

av kulturen, säger hon.

Foto: Marie Ullnert

Khuanla gör kulturen

till ett fackligt verktyg

– När vi i klubben ordnade medlemsmöte

i vintras föreslog jag att vi skulle

bjuda in en dramatiker, berättar

Khuanla Chalardyaem, vice ordförande

för IF Metall vid Berendsen Textil

Service AB i Göteborg,

Lite knorr var det först om att det

kanske skulle bli för dyrt. Men ett kulturellt

inslag blev det och fler än förväntat

deltog på just detta medlemsmöte.

– Efteråt fick vi många och positiva

synpunkter. Jag tror på att föra in

kultur i vår fackliga verksamhet. Vi

måste hitta nya sätt och forum för att

engagera och organisera medlemmar,

tycker Khuanla Chalardyaem.

Vi behöver fler

arbetarförfattare

Khuanla Chalardyaem

Själv använder hon sig av det skrivna

ordet och berättar i dikter och noveller

om sin vardag. Där ingår både fackliga

och politiska tankar. Det började som

ett fritidsintresse – men är i dag ett

verktyg i det fackliga vardagsarbetet.

– Vi behöver fler arbetarförfattare

som speglar vår vardag, tycker Khuanla

Chalardyaem.

Hon har med sig skrivandet i bagaget

från ursprungslandet Thailand.

– Att skriva dikter och noveller är en

viktig del av den thailändska skolgången

och något jag alltid har gjort.

Dessutom är födelsestaden Ubonratchathani

känd för sina stora poeter.

– Vi fick tidigt lära oss att vi skulle

kunna vår historia för att föra den

vidare. Min poetiska födelsestad förpliktar

mig att skriva och berätta just min

historia, säger Khuanla Chalardyaem.

annette.lack@ifmetall.se

I ORD OCH DIKT vill

Khuanla Chalardyaem,

vice klubbordförande

på Berendsen Textil

Service AB i Göteborg,

berätta om arbetsvardagen.

– Kultur kan

användas som ett

fackligt verktyg.

Kultur i IF Metall

IF Metalls kongressombud tycker också

att kultur är viktigt och tog beslut om

att ta fram ett särskilt kulturpolitiskt idéoch

handlingsprogram.

Kultur i IF Metall

IF Metalls kongressombud tycker också

att kultur är viktigt och tog beslut om att

ta fram ett särskilt kulturpolitiskt idé- och

handlingsprogram.

7


8/2008

info:

TILL FÖR ALLA. – IF Metall ska vara en organisation som man kan räkna med – oavsett kön,

bakgrund eller hur man väljer att leva sitt liv, säger Linda Bergström vid Volvo i Göteborg.

www.ifmetall.se

En jämlik arbetsplats måste respekt

Målet är att alla ska känna sig respekterade

på sin arbetsplats och

representerade av sitt fackförbund,

oavsett sexuell läggning.

– Men än är vi inte där. Nu måste

vi bli ännu tydligare på att visa var

vi står i frågan om sexuell läggning,

säger Linda Bergström, klubbstyrelseledamot

på Volvo i Göteborg.

Sexuell läggning är en fråga som sällan

diskuteras på arbetsplatserna och

kanske inte heller inom fackklubbarna.

Är sexuell läggning något som facket

verkligen ska lägga sig i?

– Självklart. Om homo- och bisexuella

inte känner sig accepterade eller

inte kan vara sig själva på jobbet, då

har vi varken en jämlik arbetsplats eller

någon bra arbetsmiljö. Medlemmar

måste ju också kunna lita på att facket

stöttar när de behöver hjälp, säger

Linda Bergström, 32 år.

Hur ska förbundet arbeta för att alla

ska känna sig välkomna och representerade?

– Vi måste bli bättre på att marknadsföra

att vår organisation är till för alla,

oavsett kön, bakgrund eller sexuell

läggning. Vi måste informera och diskutera.

Kunskapsnivån om olika sexuella

läggningar är fortfarande ganska låg,

både hos folk i allmänhet och bland

förtroendevalda.

En vanlig fördom är att det bara är

homo- och bisexuella som pratar om

sin sexuella läggning, berättar Linda

Bergström:

– Få reflekterar över att även heterosexualitet

är en sexuell läggning.

De flesta heterosexuella ger väldigt ofta

uttryck för sin läggning, till exempel

när de berättar om sin familj eller sina

semesterplaner i fikahörnan på jobbet.

8


Foto: Marie Ullnert

Fakta

Heterosexualitet, homosexualitet och bisexualitet är sexuella läggningar

som beskriver om en person blir förälskad i eller attraherad av tjejer, killar

eller både tjejer och killar.

HBT (homosexuella, bisexuella och transpersoner) är en samlingsterm för

människor med annan sexualitet eller könsidentitet än den heterosexuella.

CHECKLISTA FÖR FÖRTROENDEVALDA

Så arbetar vi med HBT-frågor

• Var tydlig! Visa att facket inte

tolererar diskriminering eller

trakasserier av homo- och bisexuella

på arbetsplatsen.

• Ifrågasätt jargongen! Prata om

vilket språk ni använder, vilka

skämt som dras och var gränserna

går.

• Utbilda alla! Alla som har ett

fackligt ansvar, men också arbetsgivare,

bör utbildas och få veta mer

om sexuell läggning.

• Diskutera med nya perspektiv!

Anordna samtal, studiecirklar eller

arbetsplatsträffar. Bjud in föreläsa-

re, kanske från RFSL:s lokalavdelning,

för att prata om ämnet och

skapa en grund för diskussioner.

• Gör en handlingsplan! Gärna

tillsammans med arbetsgivaren.

Se till att vara konkreta i hur ni ska

jobba med diskrimineringsfrågor

generellt och sexuell läggning i

synnerhet.

• Prata och informera! Berätta om

handlingsplanen, informera medlemmarna

vem de ska vända sig till om

de själva eller någon i närheten blir

utsatt för kränkande handlingar.

Gör det enkelt att lita på facket!

Fackligt handlingsprogram för HBT

tera alla

Det handlar inte om att demonstrera

sitt sexliv, utan om att dela med sig av

sig själv på ett naturligt sätt.

Ett framtida mål är att sexuell

läggning inte ska vara en specialkunskap

utan en självklar del i det löpande

fackliga arbetet.

– För att nå dit krävs kunskap och

målmedvetet arbete, både på arbetsplatserna

och inom fackföreningsrörelsen.

Att förbundet skapat ett HBTnätverk

på medlemsportalen och att vi

finns med på Pridefestivalen är ett steg

i rätt riktning, säger Linda Bergström.

anneli.torner@ifmetall.se

IF Metall deltar på Pridefestivalen

Stockholm Pride är inte vilken sommarfestival

som helst.

För många homosexuella, bisexuella

och transpersoner över hela världen är

firandet av Pride en lika viktig och välkänd

högtid som jul- eller nyårsafton.

Årets festival pågår mellan den 25 juli

och den 3 augusti.

IF Metall finns på plats i LO:s tält.

IF Metall har en arbetsgrupp som

samordnar och utvecklar förbundets

HBT-arbete. Under hösten ska gruppen

ta fram ett handlingsprogram för

hur HBT-frågorna ska integreras i den

lokala fackliga verksamheten.

På medlemsportalen finns en särskild

sida om HBT-frågor med information,

nyheter, länkar och ett

diskussionsforum där det finns möjlighet

att vara anonym.

Vill du veta mer om IF Metalls HBTarbete

kontakta Jan Svärd på förbundskontorets

organisationsenhet,

tfn 08-786 82 03 alternativt

jan.svard@ifmetall.se.

Dessutom medverkar förbundet vid några

seminarier med facklig anknytning.

9


8/2008

Foto: Bea Tigerhielm

info:

EN PAUS från en tuff vardag i Colombia fick gruvarbetaren och ordförande för gruvfacket Sintracarbon

Jaime Deluquez Diaz när han deltog på IF Metalls kongress i Stockholm. – Hot och trakasserier mot fackligt

aktiva drabbar även anhöriga. Vi lever alla under en hård press. Med på bilden är också Erland Lindkvist,

internationell sekreterare IF Metall (mitten) och Carlos Bustos, ICEM:s regionala kontor i Colombia.

Vid gruvan i Colombia

är lönemodellen svensk

På företaget Carbones del Cerrejón i

Colombia arbetar nära 4 000 gruvarbetare

med löner framförhandlade

i ett kollektivavtal. Jaime Deluquez

Diaz, ordförande för Sintracarbon,

är en av fackets förhandlare. Han

har haft den svenska modellen som

förebild.

– Samarbetet mellan IF Metall och Sintracarbon

har utvecklat våra kunskaper

i att förhandla. Det samarbetet har gett

oss styrkan att våga kräva förhandlingar.

Utbytet mellan de båda fackliga

organisationerna har pågått under

flera år. Det har omfattat kurser och

studiecirklar i att organisera fler och att

förhandla fram kollektivavtal.

– Avtalet var en mycket positiv

nyhet när IF Metall nåddes av det,

säger Erland Lindkvist, internationell

sekreterare på IF Metall som ansvarar

för projekten i Latinamerika.

Positiva nyheter från Colombia är

www.ifmetall.se

notiser:

Rättvisa, tillväxt och en stark

organisation

Hur vill IF Metall stärka industriarbetarnas

ställning i samhället och i arbetslivet?

Programförklaringen, som antogs av

IF Metalls kongress i maj 2008, beskriver

förbundets syn på omvärlden samt industrins

och industriarbetarnas betydelse

för välfärdsutvecklingen. Den är tänkt att

fungera som en vägledning för IF Metalls

förtroendevalda och anställda i arbetet

för medlemmarna.

Ett exemplar av programförklaringen

medföljer detta nummer av Info:

Fler exemplar går att beställa via: materialkatalogen

i medlemsportalen.

Programförklaringen finns även på

www.ifmetall.se.

IF Metall ger säkrare skydd

till barnen

Försäkringen Medlemsbarn gäller för alla

som är medlemmar i IF Metall. Folksam

erbjuder nu alla medlemmar upp till 48

år, och som tecknar försäkringen före

midsommar, en gratisperiod fram till

den 1 augusti. Därefter är kostnaden

som vanligt 80 kronor per månad och

per barn.

Du kan teckna försäkringen ända till

dagen innan barnen fyller 16 år och den

gäller ända till och med det år som de

fyller 25.

Läs mer på Folksams hemsida om

hur ditt fackliga medlemskap i IF Metall

kan ge ditt barn och barnbarn ett fullgott

och förmånligt försäkringsskydd

www.folksam.se.

Nominera till Johnssonutmärkelsen

Nu är det dags att föreslå vem som ska

få Johnsson-utmärkelsen 2008. Förra

årets pristagare var IF Metalls avdelningar

i Skåne och Stockholm samt klubben

på Componenta i Åmål.

Johnsson-utmärkelsen delas ut för

lokala och/eller regionala initiativ som

10


Karta: Bo Persson

KARIBISKA

HAVET

STILLA

HAVET

ECUADOR

Cerrejón

Bogotá

COLOMBIA

42 miljoner invånare

SYD-

AMERIKA

300 km

tyvärr ganska sällsynta när det gäller

fackligt arbete. Mer ofta handlar de

om alla de trakasserier och det våld

fackligt förtroendevalda utsätts för.

Den senaste i raden av alla de 2 574

fackliga ledare som mördats under en

tioårsperiod kom just från ledningen

för Sintracarbon. Jaime Deleuquez

Diaz har själv utsatts för mordhot via

både brev och telefon.

– Detta är vardag för oss.

Ser framsteg

Men trots hoten ger de fackliga inte upp

eller låter sig besegras av rädsla.

– Nej, det gör oss snarare mer säkra

på att vi måste fortsätta kämpa både

fackligt och politiskt för ett Colombia

som är bättre för oss arbetare, säger

Jaime Deluquez Diaz.

Han var en av de 60 utländska

gästerna vid IF Metalls kongress. Där

lyssnade han intresserat på kongress-

Fakta:

Både IF Metall och Sintracarbon är medlemmar

av Internationella kemi-, energioch

gruvarbetarefederationen, ICEM, en

global facklig organisation som representerar

20 miljoner medlemmar. Förutom

det direkta samarbetet mellan IF Metall

och Sintracarbon pågår också en social

dialog mellan arbetsmarknadens parter.

Genom ICEM stödjer IF Metall de colombianska

medlemsförbundens arbete med att

skapa dialog mellan facken, arbetsgivarna

i vissa multinationella företag och regeringen.

En fråga som ingår i samtalen är

säkerheten för de fackligt förtroendevalda.

ombudens diskussioner, men ordnade

även egna programinslag, bland annat

ett möte med Palmecentret för att diskutera

samverkan.

– Jag är imponerad av ert fackligtpolitiska

samarbete. Eftersom jag även

är engagerad politiskt på min hemort

är det mycket viktigt för oss att studera

hur ni har gjort för att bygga denna

demokrati, säger Jaime Deluquez Diaz.

Stöd från fackliga kamrater

Hur orkar då Jaime Deluquez Diaz och

hans kamrater leva sin vardag under

rädsla och samtidigt vara både fackligt

och politiskt aktiva?

– Genom att vi trots allt ser att

envist arbete ger framsteg. Så vet vi

om att vi och våra medlemmar har stöd

från andra fackliga kamrater i världen,

som inom IF Metall. Vi är oerhört tacksamma

för det.

annette.lack@ifmetall.se

Avgiftsfritt för vissa

studerande och

arbetslösa unga

Studerandemedlemskap

Om du är under 20 år, inte har haft

någon anställning och går en utbildning

som förväntas leda till arbete

inom förbundets verksamhetsområden

har du rätt till ett avgiftsfritt

studerandemedlemskap i förbundet.

Under dessa villkor har du också rätt

att avstå medlemskap i IF Metalls

a-kassa.

Studerandemedlemskapet upphör

när du avslutat din utbildning, men

om du då inte har inkomst av arbete

eller lönerelaterad ersättning kan du

fortsättningsvis vara avgiftsbefriad,

dock som längst upp till 20 år.

Arbetslös ungdom under 20 år

Medlemmar under 20 år som är skyldiga

att tillhöra IF Metalls a-kassa kan

i vissa fall vara helt avgiftsbefriade.

Detta gäller om du är arbetslös och

ännu inte har rätt till a-kasseersättning

på grund av att medlemskapsvillkoret

inte är uppfyllt.

Elever i företagsförlagt gymnasium

Om du går en företagsförlagd gymnasieutbildning

har du rätt att avstå

medlemskap i IF Metalls a-kassa och

endast vara medlem i förbundet under

de fyra första terminerna. Du är

då avgiftsbefriad. Under de två sista

terminerna ska du dock vara medlem

i a-kassan och därmed också betala

full avgift.

leder till utveckling

och ger fler

och tryggare

jobb för medlemmar

inom

IF Metall.

Insatserna

ska var genomförda

och dokumenterade.

Förslag kan

lämnas av medlemmar, förtroendevalda

på klubbar och avdelningar. Senast den

30 september ska förslaget skickas till

post@ifmetall.se eller:

Johnsson-utmärkelsen

IF Metall, 105 52 Stockholm

Allvarliga arbetsolycksfall

minskar

Varje år inträffar cirka 30 000 arbetsskador

och bland dessa leder drygt

3 500 till invaliditet.

Det motsvarar 14 invalidiserande

allvarliga olycksfall varje arbetsdag. Ändå

har risken att drabbas av ett allvarligt

arbetsolycksfall minskat med cirka 20

procent mellan 2002 och 2006.

Detta enligt rapporten Allvarliga arbetsskador

och långvarig sjukfrånvaro

2008, som baseras på skade- och sjukdomsstatistik

från AFA Försäkring. Läs

mer på www.afaforsakring.se.

Beställ Vi är med!

Tidningen Vi är med! riktar sig till

ungdomar som går ut

gymnasiet eller precis har

börjat arbeta. Den beskriver

vad IF Metall gör för

medlemmarna, hur man

kan få inflytande över sitt

arbete och hur man kan

utvecklas både i arbetet

och i facket. Använd den

vid introduktion, besök på

skolor och vid möten med

unga blivande eller nya medlemmar.

Tidningen beställs via materialkatalogen

i medlemsportalen.

11


Folkhem, Amazon

och facklig kamp

Drömmar och industrikris.

Metalls historia åren 1957–1981

finns nu dokumenterad i boken

Det lyser en framtid. Det är år av

facklig medvetenheten, solidaritet,

möjligheter och problem.

Boken börjar i folkhemstanken

och slutar i stålkrisen.

Rekordår, fackligt engagemang och

välfärdsdrömmar. Så var det 1957.

De första serietillverkade Amazonerna

rullade av Volvos band i

Torslanda. Då kostade den 12 600

kronor och blev symbolen för det

moderna svenska industrisamhället.

Samma år tog de samordnade

löneförhandlingar fastare form och

därmed den solidariska lönepolitiken.

Den som Metalls ordförande

Bert Lundin fram till 1981 var

garanten för.

Om de dramatiska och socialt

revolutionerande åren mellan

1957–1981 handlar Metalls femte

historik som nu kommit ut. Den är

på över 1 000 sidor och har namnet

Det lyser en framtid, från den prolog

som järnbruksarbetaren och arbetarförfattaren

Stig Sjödin skrev

till förbundets kongress 1961.

Metall var under denna tidsperiod

drivande i ATP-striden, i

arbetslivets demokratisering, för

industriell och ekonomisk demokrati.

Kittet var organisationen,

med studier och möten.

98 procent medlemmar

År 1980 hoppades SAF och dess

ordförande Curt Nicolin med en

storlockout som en ”investering i

framtiden” knäcka fackets styrka.

Det ledde till att ännu fler organiserade

sig, 1981 var 98 procent av

alla metallarbetare med i facket.

Drömmen om trygghet hade då

förbytts i varvs- och stålkris.

Metalls historia 1957–1981 har

skrivits av journalister och forskare

från landets universitet och

högskolor. Boken skildrar:

• Den ekonomisk-historiska

bakgrunden till internationaliseringen

och den

tekniska omvandlingen.

• Hur förbundets organisation

förändras, studieverksamheten

och hur avtalsrörelserna

bedrevs.

• Arbetsmiljöfrågornas betydelse.

• Hur arbetets organisering

växer fram.

Metall som politisk aktör.

• Förbundets internationella

arbete.

Metallarbetarens roll som

pådrivare under de här åren.

Metalls historia

åren 1957–1981

tar avstamp i

1957-års samling

kring solidarisk

lönepolitik.

Historien slutar

i 1980-talets

industriella kris

där flygplanstillverkningen

vid

Saab drabbades.

(Bild Metallarbetarens

arkiv).

1957 lämnar den första serietillverkade

Folkhemsbilen Amazon

Volvos löpande band.

(Bild ur Amazon-arkivet).

HALLÅ DÄR!

vecklare. Det finns en känsla inom

en som säger om man är intresserad

av arbetsmiljö eller inte.


För förtroendevalda i IF Metall

Lars-Ola Särkimukka,

arbetsmiljöutvecklare

på LKAB som fått

Prevents arbetsmiljöstipendium

på 30 000

kronor.

Varför engagerar du dig?

– Jag har alltid tyckt om arbetsmiljö

och har varit skyddsombud

länge innan jag blev arbetsmiljöut-

Hur känns det att få priset?

– Fantastiskt bra. Priset är ett

kvitto på att vi är på rätt väg när

det gäller arbetsmiljöarbetet.

Vad har du för tips till andra?

– Det är viktigt att föregå med

gott exempel när man är skyddsombud

och att då arbeta med att

öka tillbudsrapporteringen för att

förebygga olyckor och ohälsa.

8/2008

ANSVARIG UTGIVARE

Lars Ankarfjäll, 08-786 82 60, 070-535 60 64

REDAKTIONEN

Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se

Christian Andersson, Marinette Ask, Maria Bäckström, Ewa Eriksson,

Juhani Kulo, Annette Lack, Anneli Törner.

LAYOUT/TRYCK

Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB

SIDAN 1 Khuanla Chalardyaem, Göteborg. Foto: Marie Ullnert.

More magazines by this user
Similar magazines