Hållbarhetsbokslut 2009.pdf [450 kB, nytt fönster] - Borlänge kommun

borlange.se

Hållbarhetsbokslut 2009.pdf [450 kB, nytt fönster] - Borlänge kommun

Hållbarhetsbokslut 2009


FÖRSLAG

Hållbarhetsbokslut för Borlänge kommun 2009

Sammanfattning ..................................................................................................................... 2

Inledning................................................................................................................................. 5

Vad är hållbarhet? .............................................................................................................. 5

Det hållbara Borlänge............................................................................................................. 5

Social hållbarhet..................................................................................................................... 7

Demokrati och inflytande................................................................................................... 7

Fysisk aktivitet och matvanor ............................................................................................ 8

Psykisk hälsa ...................................................................................................................... 9

Alkohol, tobak och droger.................................................................................................. 9

Ekonomisk hållbarhet........................................................................................................... 11

Befolkningsutveckling ..................................................................................................... 11

Barnfattigdom................................................................................................................... 11

Konsumentvägledning...................................................................................................... 11

Samordnad livsmedelsdistribution ................................................................................... 12

Ekologisk hållbarhet............................................................................................................. 13

Miljöarbetet i den geografiska kommunen....................................................................... 13

Klimatsmart Borlänge ...................................................................................................... 15

Kommunens interna miljöarbete ...................................................................................... 16

1


Sammanfattning

Borlänge kommuns första hållbarhetsbokslut grundar sig på miljöprogram, ecoBUDGET,

folkhälsobokslut och barnbokslut. Det gör inte anspråk på att vara heltäckande för det arbete

som sker inom kommunen. Hållbarhetsbokslutet kan förhoppningsvis starta en process för att

öka kunskapen om sambanden och inte minst effektivisera arbetet genom att samordna olika

mål inom organisationen. Visionen är att integrera flera kommunala planer och program i

bokslutet.

2009 års hållbarhetsbokslut visar tydligt hur måldokument och olika till synes skilda

verksamheter samspelar och är beroende av varandra. Bokslutet är uppdelat mellan de sociala,

ekonomiska och ekologiska dimensionerna men i realiteten finns det inga skarpa gränser

mellan dem.

Vågar gå före?

Inriktningsmålet Borlänge är en miljökommun som vågar gå före är från 2010 omformulerat

till ”…är en trygg och hållbar kommun som…” Människor har olika bilder och gör sig en

föreställning om vad det betyder, vilket leder till olika outtalade förväntningar på kommunen.

Men vad betyder orden och hur mäter man resultatet? Resultatet är beroende av vilka

indikatorer man beslutar sig för att använda som en beskrivning av det hållbara Borlänge. För

att få relevanta indikatorer är det viktigt att aktörer från olika verksamheter kommer till tals.

Vad innebär det att gå före och före vem? Kommunerna i Dalarna, i världen? På vilka

områden ska Borlänge gå före och vad göra åt resultat som inte nås? Ett exempel på det är

Borlänges mångåriga arbete med informationskampanjer om ekologisk mat som har lett till

såväl hög andel ekologiska inköp inom förskolan och skolan som för den vanliga

borlängebon. Arbetet har i huvudsak riktats till förskola och skola men har inte nått

äldreomsorgen, som ligger på en låg nivå trots mål i miljöprogrammet och ecoBUDGET.

Varierande ambitioner

Förutsättningar för och ambitionerna i miljöarbetet skiljer stort mellan de olika

verksamheterna. Flertalet arbetar aktivt och framgångsrikt, medan andra har prioriterat dessa

frågor lågt. Trenden 2009 är att färre miljömål bedöms vara möjliga eller blir svåra att nå till

2012. För de mål som inte uppnåtts inom tidsramen, bör målsättningar och indikatorer ses

över. Även valet av indikatorer bör ses över på vissa områden, och synkronisering med andra

styrdokument. Kanske behöver takten öka.

Inom energiområdet pågår flera projekt. Arbetet kommer att behöva intensifieras och målen

behöver förtydligas. Energifrågan är både komplex och bred, och en tydlig strategi, ett

energiledningssystem, behöver byggas upp för att få struktur på jobbet. Det finns stora

möjligheter till ekonomiska vinster i ett lyckat energiarbete.

Ökad cykling ger samhällsvinster

Bilåkandet ökar nationellt liksom även i Borlänge. Det ställer stora krav på information,

samhällsplanering, möjligheter till kollektivtrafik, cykelvägar och inte minst ett aktivt

2


förändringsarbete. Att bryta den etablerade vanan att alltid ta bilen är en utmaning för alla

parter.

Ur både miljö- och hälsosynpunkt behöver borlängebon vara mer aktiv. I Borlänge kommun

rör sig endast 60 procent av den vuxna befolkningen tillräckligt. Det viktigaste för att uppnå

effekter på både hälsa och miljö är att människor blir mer aktiva i sin vardag. Fler som väljer

att gå och cykla, så kallade aktiva transporter, leder till tryggare trafikmiljö, mindre buller,

mindre luftföroreningar och hushållning med energi. Det ger också förbättrad hembygdskänsla,

attraktiva stadsmiljöer, ökad social stabilitet och mindre social isolering förutom

övriga positiva hälsoeffekter.

Kommunen som förebild?

När det gäller kommunernas, även för Borlänges, interna transporter anser Trafikverket att

struktur och uppföljning är bristfällig. Inom Borlänges interna organisation behöver

uppföljning av tjänsteresor utvecklas, i dagsläget är det svårt att få en säker samlad statistik

över resorna förutom av resorna inom tjänstebilpoolen. Användandet av tjänstebilpoolen

fortsätter att öka, vilket är glädjande. Omformulering av målet för tjänstebilpoolen bör dock

ske, då indikatorn beskriver en ekonomisk utveckling snarare än en miljömässig. Flera

verksamheter har dessutom införskaffat tjänstecyklar för korta resor, och mål för

effektivisering av tjänsteresor finns med i många handlingsplaner. Det är viktigt med tydliga

riktlinjer som exempelvis en bra resepolicy.

I ecoBUDGET är ett av målen att öka andelen miljöfordon i kommunens bilpark, enligt

Trafikverkets definition av miljöbilar. Andelen miljöbilar har ökat från 8,2 procent 2008 till

45 procent 2009. Av de miljöfordon vi har idag drivs största delen på diesel, vilket är ett

fossilt bränsle. I miljöprogrammet finns målet att minska andelen fossila fordonsbränslen.

Dessa mål bör synkroniseras.

Skapa bra vanor

För en positiv utveckling är det betydelsefullt att skapa bra vanor hos barn och unga och även

verka för att de blir bestående. Värt att lyfta fram är att på hälften av alla skolor erbjuds barn

och unga fysisk aktivitet varje dag. Ska möjlighet till rörelse vara beroende av val av skola?

Det får en särskild betydelse mot bakgrund av att många barn och unga är överviktiga eller

feta.

Eftersom andelen äldre över 80 år kommer att öka i framtiden kan insatser som exempelvis

möjlighet till fysisk aktivitet skjuta upp funktionsnedsättningar och behov av stöd.

Kostnaderna kan minska för vård och omsorg och, kanske än viktigare, förbättra äldre

personers välbefinnande och livskvalité.

Borlängebon deltar

Klimatfrågorna berör alla människor och förutsättningen för Energi- och klimatstrategins

förverkligande är bland annat aktiva borlängebor. Det kan vara ett problem att en femtedel av

den vuxna befolkningen i Dalarna uppger att de har lågt socialt deltagande. Att sällan eller

aldrig delta i sociala sammanhang ger ingen känsla av delaktighet, vilket i allmänhet gör det

svårare att engagera sig i olika samhällsfrågor.

3


Arbetet för att skapa känslan av delaktighet måste börja tidigt. I de verksamheter där unga

finns med naturligt har man kommit längst när det gäller demokrati och inflytande. Många

behöver nu utveckla sitt arbete för att involvera barn och unga och aktivt ge dem möjligheter

till inflytande och delaktighet eftersom nästan alla områden även berör dessa grupper.

Exempelvis behöver barn och unga få större möjlighet till inflytande i samhällsplaneringen.

Var femte vuxen i Borlänge uppger att de lider av nedsatt psykiskt välbefinnande, även

många elever i år 6 och 9 upplever detsamma. Det leder många gånger till ohälsosamma

levnadsvanor och visar att det förebyggande arbetet bland barn och unga i kommunen

behöver förstärkas. I många fall handlar det nuvarande förebyggande arbetet om enstaka

informationsinsatser istället för systematiska insatser. Vilken roll har kommunen? Vilken roll

har föreningslivet? Vilken roll har …?

Sammantaget kan sägas att för att nå en hållbar utveckling måste engagemang skapas. Barn,

vuxna och äldre måste få känna sig som en del av samhället och kunna påverka sin

livssituation. Allt från att påverka sitt bostadsområde till att ha inflytande över skolmaten.

Processen har startat

Som nämnts i inledningen är detta Borlänge kommuns första hållbarhetsbokslut. Det kan

utvecklas och breddas och är inte den enda metoden för att följa upp en verksamhet.

Revisioner kan vara ett annat sätt. För att utveckla en verksamhet är det av vikt att känna till

hur nuläget ser ut, att sätta upp mål och starta processer med många människor delaktiga.

Förhoppningsvis kan hållbarhetsbokslutet vara en bra grund för Borlänge kommuns

kommande arbete med olika frågor som går på tvären och berör många verksamheter.

4


Inledning

Detta är Borlänge kommuns första hållbarhetsbokslut. Förhoppningen med en sammanförd

uppföljning är att se samband och även kunna samordna olika mål inom organisationen.

Uppföljning och uppdatering av kommunens mål inom dess olika verksamheter är viktigt för

att ständigt förbättra och kontrollera om det som görs får önskad effekt. Detta hållbarhetsbokslut

innehåller ett urval av de bokslut som sammanställts av Hållbar Samhällsbyggnad och

miljönämnden och det gör ingen ansats att vara heltäckande.

Bokslutet är en sammanställning av miljöredovisningen (uppföljning av miljöprogram och

ecoBUDGET), folkhälsobokslut och barnbokslut. Det görs ett separat bokslut för respektive

folkhälsoplan och barnbilaga, hållbarhetsbokslutet ersätter miljöredovisningen. Visionen är att

samla all hållbarhetsuppföljning inom samma bokslut, vilket kommer att innebära att

innehållet breddas.

Vad är hållbarhet?

Brundtlandskommissionen (1987) definierar hållbar utveckling som ”en utveckling där vi

tillgodoser mänskliga behov idag på ett sätt som inte hindrar kommande generationer från att

tillgodose sina behov”. Definitionen bygger på att vi alla har ett solidariskt ansvar för

kommande generationer, att de ska få samma möjligheter som vi har idag.

Sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer samspelar och är beroende av varandra.

Ekonomisk tillväxt och utveckling ger ökade resurser och sysselsättning, vilket gynnar social

utveckling. Omvänt främjar den sociala välfärden den ekonomiska utvecklingen. Den

ekologiska dimensionen kan sägas vara ramen för oss människor. När det gäller hållbar

utveckling är utgångspunkten att välfärdssystemen bidrar till långsiktig stabilitet, flexibilitet

och trygghet.

Det hållbara Borlänge

I kommunens vision beskrivs Borlänge som ett ekologiskt, socialt, kulturellt och ekonomiskt

hållbart samhälle. Med utgångspunkt från detta har kommunfullmäktige fastställt fem

prioriterade inriktningsmål som är vägledande för all kommunal verksamhet.

Inriktningsmål för 2009:

• Borlänge kommun ska enligt de antagna inriktningsmålen vara en kommun som är

attraktiv för boende, företagande och besök.

• Borlängeborna, näringslivet och besökare får rätt service med god kvalité.

• Borlänge är en miljökommun som vågar gå före.

• Kommunen är en attraktiv arbetsplats.

• Kommunen har en sund ekonomi.

Arbetet med hållbar utveckling samordnas av enheten för Hållbar Samhällsbyggnad som

ingår i kommunstyrelsens centrala förvaltning. Hållbarhetsarbetet måste ha en bred förankring

och det skapas genom samverkan med andra inom och utom kommunen kring dessa frågor.

5


Politisk ledning:

- Näringslivs- och planutskottet; ansvarar för strategiska frågor gällande

samhällsplanering, bland annat Borlänges långsiktiga utveckling.

- Finansutskottet; ansvarar för strategiska frågor när det gäller kommunens verksamhet

med särskild inriktning på ekonomi- och beställarfrågor, även samordning av

utformningen av de övergripande målen.

- Miljö- och byggnadsnämnden; Miljö-och byggnadsnämnden har som övergripande

mål att verka för en god byggnadskultur och en god stads- och landskapsmiljö.

- Politiska referensgruppen; F.d Agenda 21-grupp bestående av två politiker från alla

partier representerade i kommunfullmäktige.

- Styrgrupp för barnkonventionen; fem kommunstyrelsepolitiker

Samverkansgrupper:

- HUR-gruppen (H=hållbar, U=ungdom, R=resurs, reflektion); samarbete mellan

ungdomsenheten, kulturcentrum Asken och Hållbar Samhällsbyggnad.

- Samverkansberedning; ett rådgivande samverkansorgan mellan kommun och landsting

- Miljöledningsgruppen

- Klimatstrategigruppen

- Byggherregruppen; offentliga byggherrar i Borlänge och Falun för ett hållbart

byggande

Arbetet för ett hållbart Borlänge är en process utan färdig lösning. För att kunna arbeta för en

hållbar utveckling krävs en helhetssyn, en öppen dialog och ett kritiskt tänkande. Hållbar

Samhällsbyggnad arbetar med hållbarhet på olika sätt, till exempel genom folkhälsoplanen,

energi- och klimatstrategin, genom arbetet för att förverkliga FN:s barnkonvention samt

genom den översiktliga planeringen. Hållbar Samhällsbyggnad har ett processinriktat

arbetssätt. Att arbeta processinriktat betyder att både målet man arbetar mot men framförallt

vägen dit kan ändras under resans gång.

6


Social hållbarhet

Social hållbarhet sätter människors behov och välbefinnande i centrum. En utveckling utifrån

social hållbarhet strävar efter ett samhälle där alla människor, oavsett kön, ålder, socioekonomisk,

etnisk eller kulturell tillhörighet har samma möjligheter att ta del av och vara delaktiga i

samhället.

Sambandet mellan hälsa och hållbar samhällsutveckling betonas alltmer. Hälsa är ett begrepp

som rymmer många dimensioner. Det handlar om allt från demokrati, rättvisa, kultur och

livsstil till sysselsättning och lärande inte minst för barn och unga. Kommuner med en god

hälsonivå har större möjligheter till utveckling.

Sedan tio år tillbaka arbetar kommunen aktivt med att implementera barnkonventionen i alla

beslut och i november 2008 antogs kommunens första folkhälsoplan. I redovisningen för den

sociala hållbarheten hämtas uppgifterna från folkhälsobokslut och barnbokslut.

Demokrati och inflytande

Många elever i grundskolan upplever att de har begränsade möjligheter att påverka sin

lärandesituation. Drygt hälften av eleverna känner sig delaktiga i beslut som rör hela skolan

medan endast en tredjedel av eleverna anser sig få vara med när det gäller undervisningen.

Jag får vara med och bestämma om saker som handlar om

hela skolan

Jag får vara med och bestämma hur lektionerna läggs upp

procent

40

35

30

25

20

15

10

5

0

34,8

27,7

23,2

14,4

1 2 3 4

1 = stämmer inte alls - 4

= instämmer helt

procent

40

35

30

25

20

15

10

5

0

33,8 32,5

24,1

9,5

1 2 3 4

1=stämmer inte alls, 4

instämmer helt

För eleverna på gymnasiet ligger elevernas upplevelse av inflytande strax över medel på en

skala 1-5. En viss förbättring över åren kan noteras.

Index elevinflytande 2005-2009 Åk 2 (542 elever)

5

4

3

2

1

0

Fått

information

2005 2006 2007 2008 2009

Kan påverka

arbetssätt

Kan påverka

innehåll

Fått utvärdera

kurserna

Kan påverka

prövningssätt

Inom gymnasieskolan pågår ett arbete för att utveckla elevråden. Representanter från

elevrådsstyrelserna träffar skolledningen varje månad för att diskutera aktuella frågor.

7


Ungdomsrådet är stabilt med ett tillskott av ungdomar. Kommunstyrelsen träffar ungdomsrådet

en gång per månad, vilket ger en möjlighet för de unga att vara en aktiv röst i den

kommunala debatten. Ungdomsrådet har anordnat Open Space vid två tillfällen under året.

Diskussionsfrågorna har varit inflytande samt fördomar och tolerans.

Flickorna har ett högre meritvärde än pojkarna i grundskolan.

Sociala relationer har en stark hälsofrämjande effekt. Framförallt handlar det om upplevelsen

av att ha tillgång till sociala nätverk och socialt stöd samt att kunna medverka och delta i

sociala sammanhang. Enligt Öppna jämförelser 2009 uppger hela 22 procent av den vuxna

befolkningen i Dalarna lågt socialt deltagande.

Många äldre saknar sociala kontakter. För äldre på kommunens särskilda boenden har sociala

aktiviteter arrangerats vid cirka 500 tillfällen. Totalt sett har de olika aktiviteterna samlat över

5000 deltagare.

Fysisk aktivitet och matvanor

Stillasittande levnadsvanor och ohälsosam kost är en starkt bidragande orsak till ohälsa. De

senaste tjugo åren har övervikt och fetma ökat kraftigt bland barn. Mer än var femte tioåring i

Sverige, 22 procent, är fet eller överviktig. Bland den vuxna befolkningen är över 2 miljoner

svenskar överviktiga eller feta. I Borlänge lider 16,2 procent av fetma.

Fetma Andelen (%) med fetma (BMI> 30), 18-80 år 2006-2008

Totalt Män Kvinnor

Riket 12,4 12,0 12,7

Borlänge kommun 16,2 14,6 17,4

Öppna jämförelser folkhälsa 2009, SKL

I Borlänge är cirka 60 procent tillräckligt fysisk aktiv för att uppnå hälsosamma effekter.

Detta är en lägre andel än riket.

Fysisk aktivitet, Andelen (%) fysiskt aktiva minst 30 min per dag, 18-80 år, 2006-2008

Totalt Män Kvinnor

Riket 64,2 65 63,5

Borlänge kommun 60,7 61,5 60

Öppna jämförelser folkhälsa 2009, SKL

Ungefär hälften av alla barn och ungdomar i grundskolan i Borlänge erbjuds fysisk aktivitet

varje dag.

Kommunens breda utbud inom kultur- och fritidsområdet är en viktig förutsättning för att öka

aktivitetsnivån bland befolkningen. Uppskattningsvis deltar 65-70 procent av borlängeborna

på något sätt i idrottsföreningar. Fler pojkar än flickor deltar men antalet deltagande pojkar

har minskat kraftigt under den senaste 5-årsperioden medan flickornas deltagande varit

tämligen oförändrat. Det är framför allt de yngre pojkarnas deltagande som har minskat.

8


Psykisk hälsa

Den psykiska hälsan i Sverige har de senaste åren försämrats, framförallt bland barn och unga

och speciellt hos unga tjejer.

Under 2009 gjorde SCB en nationell kartläggning på barns och ungdomars psykiska hälsa i år

6 och år 9. Resultatet visar att Borlänges barn i år 6, i hög grad, upplever bristande

välbefinnande och nedstämdhet i jämförelse med riket. Barnen upplever också att de problem

de har i hög grad påverkar vardagslivet. En mindre andel barn upplever att de har koncentrationssvårigheter

i jämförelse med sjätteklassare i landet. Det förekommer variation i

problemtyngd mellan skolorna i Borlänge.

I år 9 upplever Borlänges ungdomar nedstämdhet, bristande välbefinnande och

psykosomatiska besvär i högre utsträckning än genomsnittet för niondeklassarna i riket. Det

finns en betydande variation mellan skolorna inom kommunen.

Det finns ett tydligt samband mellan psykisk hälsa bland barn och unga och föräldrastöd.

Metoder för föräldrastöd syftar till att förbättra samspelet och relationen mellan barn och

föräldrar i hemmet. I Borlänge erbjuds bra stöd till föräldrar till yngre barn. BVC erbjuder

96,7 procent av förstagångsföräldrarna att gå i föräldragrupp. Det generella föräldrastödet i

senare åldrar är dock relativt outvecklat i kommunen. Under 2009 har ingen grundskola i

kommunen uppgett att de har genomfört regelrätta föräldrautbildningar. Det finns idag ett

stort behov från föräldrar att få stöd från samhället för att axla sitt föräldraskap.

När ungdomarna själva uttrycker vad de behöver för att må riktigt bra framhåller de: bättre

relationer till vänner, behov av fritidssysselsättningar, mer fysisk aktivitet, minskat

tobaksbruk, stöd i skolan, ökat självförtroende och ökad självkänsla.

I vuxen ålder uppger var femte person i Borlänge att de lider av nedsatt psykiskt

välbefinnande. Borlänge tillhör de 25 procent av kommunerna med störst problemtyngd när

det gäller nedsatt psykiskt välbefinnande.

Psykiskt välbefinnande, Andel (%) med nedsatt psykiskt välbefinnande, 18-80 år,

2006-2008

Totalt Män Kvinnor

Riket 17,7 14,3 20,5

Borlänge kommun 20,2 9,0 29,0

Öppna jämförelser folkhälsa 2009, SKL

Bland äldre har kvinnor i högre grad än män nedsatt psykiskt välbefinnande, utom i den äldsta

åldersgruppen, 75-84 år, där det inte finns någon skillnad mellan könen.

Alkohol, tobak och droger

Den totala alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt sedan början 1990-talet. Enligt SCB:s

kartläggning är alkoholbruket högt bland 15-åringarna i Borlänge i jämförelse med andra

kommuner. Borlänge är på gränsen att tillhöra de 25 procent kommuner med högst

alkoholkonsumtion bland 15-åringar.

Kartläggningen visar vidare att tobaksbruket i år 9 i Borlänge är lägre än riksgenomsnittet. I

Landstingets ungdomsenkät uppgav 14 procent av Borlänges niondeklassare att de använde

9


tobak i någon omfattning hösten 2008. I kommunen är det, vid inskrivningen till

mödrahälsovården, 10,4 procent av de gravida som röker. Denna siffra är mycket högre än

riksgenomsnittet.

I Borlänge finns det en lägre andel med riskabla alkoholvanor i jämförelse med riket men

ändå har var tionde vuxen en riskabel konsumtion.

Riskabla alkoholvanor, Andel (%) med riskabla alkoholvanor, 18-80 år, 2006-2008

Totalt Män Kvinnor

Riket 13,1 17,1 9,7

Borlänge kommun 10,0 11,1 9,2

Öppna jämförelser folkhälsa 2009, SKL

Tobaksrökning är den största och vanligaste orsaken till sjukdom, lidande och förtida

dödsfall. Över en miljon svenskar röker och nästan lika många snusar. Borlänge kommun har

lägre andel dagligrökare i vuxen ålder i jämförelse med riket.

Rökvanor, Andel (%) dagligrökare, 18-80 år, 2006-2008

Totalt Män Kvinnor

Riket 14,4 12,8 15,7

Borlänge kommun 10,9 15,0 7,7

Öppna jämförelser folkhälsa 2009, SKL

Ohälsosamma levnadsvanor som alkohol- och tobaksbruk återfinns till största delen bland

personer som är socialt utsatta. Utbildning, social position på arbetsmarknaden samt den

ekonomiska situationen hänger starkt samman med ansamling av ohälsosamma levnadsvanor.

10


Ekonomisk hållbarhet

Ekonomisk hållbarhet handlar om att hushålla med de resurser vi har, gällande både

naturresurser och pengar. En ekonomiskt hållbar utveckling innebär att alla människors

grundläggande behov tillgodoses utan att naturresurserna tar slut. För att nå en ekonomisk

hållbarhet krävs effektiviseringar i produktion, men också samarbete och samverkan för att

minska slöseriet med resurser.

I redovisningen av den ekonomiska hållbarheten hämtas uppgifterna från arbetsområden inom

Hållbar Samhällsbyggnad.

Befolkningsutveckling

Folkmängdsutvecklingen har stor betydelse när det gäller uthyrning av lägenheter och lokaler,

handel och service och inte minst för kommunens skatteintäkter.

Invånarantalet har under 2009 ökat med 496 personer, vilket är den största ökningen sedan

1994, då ökningen var 548. Folkmängden var vid årsskiftet 48 681 invånare vilket är ungefär

220 invånare fler än när den var som störst 1995. Antalet barn i åldern 0-6 år ökar sedan några

år och är idag 600 fler än åren i början av 2000-talet då antalet var som lägst. Det betyder att

åldersgruppen däröver är färre än tidigare medan åldersklassen mellan 17 och 24 år har ökat

med 900 under den senaste 5-årsperioden.

Under de fyra senaste åren 2006-2009 har folkmängden ökat med sammanlagt 1 700. Under

10-årsperioden 1996-2005 minskade den med sammanlagt 1 470 invånare.

Barnfattigdom

Borlänge har en stor andel fattiga barn, 16,0 procent jämfört med rikets 11,9 procent enligt

Rädda Barnens årsrapport för barnfattigdom 2008 (2006 års siffror). Rapportens definition av

fattig är att föräldrarna har mycket låg inkomst och/eller är långvarigt beroende av

försörjningsstöd.

Konsumentvägledning

Konsumentverksamheten i Borlänge står på fyra ben: individuell rådgivning och information,

kunskapsförmedling, utåtriktade aktiviteter samt marknadsbevakning och opinionsbildning.

Servicen som erbjuds ska vara lättillgänglig och flexibel och lösa människors problem i

vardagen samt långsiktigt stärka dem som konsumenter.

Under året har konsumentvägledningen haft 1600 kontakter med borlängebor. Två stora

ämnesområden som tas upp vid dessa kontakter är boende och tele- och internetfrågor. Andra

stora områden är fordon, hemelektronik och hushållsprodukter. Frågorna är knutna till

avtalstolkning och konsumentjuridik. Frågor om avtalstolkning har ökat med 10 procent på tre

år, framförallt om telefoni- och Internetavtal.

Frågeställningarna har blivit mer komplicerade. Många konsumenter har blivit sårbara vilket

krävt lyhördhet för människors olika situationer. Ekonomiskt och socialt utsatta grupper har

11


prioriterats. Kunniga konsumenter är en förutsättning för att kunna stå emot aggressiv

marknadsföring och för att kunna göra hållbara konsumtionsval.

Utöver rådgivning har ett 80-tal utåtriktade aktiviteter genomförts med

konsumentinformation.

Konsument Borlänge uppmärksammades av Konsumentverket under 2009 för det omfattande

arbetet bland invandrare både när det gäller rådgivning och förebyggande arbete.

Det är något fler kvinnor än män som kontaktar vägledningen. Av det totala antalet har

ungefär 15 procent utländsk bakgrund. Utvärderingar visar att cirka 90 procent av tillfrågade

borlängebor är mycket nöjda med insatserna från Konsument Borlänge.

Samordnad livsmedelsdistribution

Distributionen av livsmedel har sedan 1999 varit samordnad med Gagnef, Säter och

Smedjebacken. Upphandling av livsmedel och transporter har skett var för sig och det har lett

till olika förbättringar. Livsmedlen körs till en distributionscentral och lastas där om för att

sedan köras ut efter en planerad rutt till skolor, barnstugor och äldreboenden. Borlänges

modell för livsmedelsdistributionen har varit särskilt uppmärksammad i landet under 2009.

Alltfler kommuner följer Borlänges modell.

12


Ekologisk hållbarhet

Den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling handlar om ekosystemen och de resurser

vi dagligen använder från naturen. Ett hållbart nyttjande av resurserna är grunden i hållbar

utveckling. I redovisningen för den ekologiska hållbarheten hämtas uppgifterna från det

ekologiska bokslutet och uppföljningen av miljöprogrammet och energi- och klimatstrategin.

Miljöarbetet i den geografiska kommunen

Miljöprogrammet antogs av kommunfullmäktige i maj 2008 och utgår från de 16 nationella

miljömålen. I miljöprogrammet beskrivs miljömålen som övergripande mål som ska uppnås

till 2020 och delmål som ska uppnås till 2012. Borlänge kommuns miljöprogram innehåller

46 olika delmål till 2012 gällande den geografiska kommunen.

Miljöprogrammet är indelat i fem delar: Leva livet, Frisk luft, Härliga natur, Levande vatten

och Borlängebor skapar framtid. Inom varje område finns sju till tolv delmål. I

hållbarhetsbokslutet redovisas några delmål per område för att ge en bild av hur arbetet med

uppföljningen fortgår. Eftersom hållbarhetsbokslutet är tänkt att bli en återkommande

uppföljningsform har det tagits i beaktande då de områden som presenteras valts ut. För en

fullständig redovisning av miljömålsarbetet i kommunen, se Miljörapport 2009.

Det samlade resultatet från de 46 delmålen visas nedan. Utvecklingsriktningen för tillståndet i

miljön i Borlänge bedöms som positiv. Trenden för 2009 är dock något mer negativ än den

för 2008, det är färre mål som bedöms möjliga att nå och fler som bedöms svåra att nå till

2012.

13 delmål kommer att uppnås

?

24 delmål uppnås till viss del

7 delmål kommer inte att uppnås

?

2 delmål kan ej bedömas

Leva livet

För att kunna leva livet fullt ut ska man trivas och må bra. Det är också viktigt att hushålla

med resurser för att även framtida generationer kan trivas och må bra. Att grönområden finns

nära bostadsområden är viktigt för både den fysiska och psykosociala hälsan. I tätorten ska

alla bostäder ha tillgång till grönområden inom 1000 meter. Som det ser ut i dagsläget

kommer detta delmål inte att uppnås till 2012.

13


?

2009

2008

2009

2008

2009

2008

2009

2008

?

2009

2008

2009

2008

2009

2008

2009

2008

Leva livet

Frisk luft

Jämförelse mellan resultatet från miljöprogrammet 2008 och 2009, för alla delmål inom område Leva livet.

Frisk luft

I Borlänge ska luften vara ren, både i tätorten och på landsbygden. Luften ska inte tillföras

skadliga ämnen eller föroreningar. Transporter påverkar luftkvalitén och de kommunala

transporterna ska till 75 procent köras på förnybara bränslen till 2012. Många av kommunens

enheter berörs av detta och ett problem är att det idag inte finns något alternativt drivmedel till

de dieseldrivna arbetsmaskiner kommunen har. Vid varje upphandling ställs dock miljökrav

på fordon, även vid leasing. För att kunna nå målet frisk luft i Borlänge mäts bland annat

partiklar och kväveoxid. Under 2009 visade de mätningarna på en minskning av halten

kväveoxid, men inte någon minskning av halten partiklar.

Härliga natur

Det naturliv som finns i Borlänge ska både nyttjas, bevaras och skyddas. Marken ska få vara fri

från föroreningar och historiska lämningar ska bevaras i största möjliga utsträckning. Andelen

ekologisk mjölk som säljs till offentlig och privat konsumtion i Borlänge är 17 procent, att

jämföra med 10 procent i landet i stort. Statistik visar att borlängeborna i mycket högre

utsträckning väljer ekologiskt när det gäller bananer. I en av de mätta butikerna är andelen 19

procent jämfört med mellan 4 och 7 procent i motsvarande butik i två andra städer.

Kemiska ämnen som klassificeras som skadliga för människors hälsa eller miljön ska inte

användas i kommunala verksamheter efter 2012. Som det ser ut nu används endast ett fåtal

skadliga produkter, allt byts ut efterhand då ämnen som är bättre för miljön kommer ut på

marknaden. I miljökontorets tillsyn av farliga kemikalier har noterats att förekomsten har

minskat med 25 procent.

2009

2008

2009

2008

2008

2009

2009

2008

?

2008

2009

2008

2009

?

2009

2008

2009

2008

Härliga natur.

Levande vatten.

Jämförelse mellan resultatet från miljöprogrammet 2008 och 2009, för alla delmål inom område Härliga natur

och Levande vatten. .

Levande vatten

Vatten är viktigt för allt liv. Det rena vattnet i Borlänges sjöar och vattendrag skapar goda

förutsättningar för växter och djur. De värdefulla vattensystem som har hög kvalité på vattnet

i Borlänge ska kartläggas och skyddas mot påverkan. Kartläggningen är klar och nästa steg är

en revidering av översiktsplanen. Det är också viktigt att de kommunala strandbaden har

14


tjänlig vattenkvalité, för borlängebon och även för besökare i kommunen. Bedömningen i

2009 års miljöprogram är att vattenkvalitén är bra.

Borlängebor skapar framtid

I arbetet med att nå en hållbar utveckling är borlängebon den viktigaste aktören. De val du

och jag gör, påverkar miljön omkring oss på olika sätt. Ett sätt att bidra till en bättre miljö och

en mer hållbar utveckling är att gå och cykla mer, andelen ska i delmålet öka från 2001 års

nivåer. Detta har uppnåtts enligt 2009 års miljöprogram. Politiker i nämnder, styrelser och

fullmäktige ska utbildas i miljökunskap. Det har inte uppnåtts i 2009 års miljöprogram.

2008

2009

2009

2008

?

2009

2008

2008

2009

Jämförelse mellan resultatet från miljöprogrammet 2008 och 2009, för alla delmål inom område Borlängebor

skapar framtid.

Klimatsmart Borlänge

Klimatsmart Borlänge, energi- och klimatstrategi, har under året varit ute på ett andra samråd.

Strategin har tagits fram av en arbetsgrupp bestående av flera förvaltningar och samtliga

kommunala bolag. Den antogs i mars 2010 och en första heltäckande uppföljning kan göras

först 2010 alternativt 2011.

Konsumtion och produktion av livsmedel

I skolorna erbjuds eleverna dagligen ett vegetariskt alternativ som är ett mer klimatsmart val

av måltid.

Inom landsbygdsutvecklingen pågår arbete för att öka den lokala livsmedelsproduktionen och

tillgängligheten till den.

Ett hållbart transportsystem

En stor resvaneundersökning har genomförts för att se hur resmönstren ser ut bland

borlängeborna. Andelen bilister har ökat sedan förra mätningen vilket även skett nationellt.

Också cykling och kollektivåkande har ökat betydligt. Av det trettiotalet vanebilister som

under fjolåret provade att byta bilen mot bussen har 45 procent fortsatt att åka buss efter

avslutad testperiod. Flera andra övergick istället till cykel.

Resandet med kollektivtrafiken har ökat de två senaste åren med knappt 40 procent. Antalet

resor har ökat med 450 000 per år sedan den nya trafiken startade hösten 2007.

Bostäder och lokaler

Under andra samrådet inkom en del synpunkter på vilken ambition Borlänge ska ha vad gäller

energiförbrukning vid nyproduktion och ombyggnation. I samarbete med branschkunniga har

förslag till nya mål tagits fram.

15


En energigrupp har tillsatts i Tunabyggen för att jobba med energieffektivisering.

De så kallade stadstorpen har byggts med en beräknad energiförbrukning långt under

Boverkets krav. Borlänge Energi har ett gemensamt bolag med Dala Kraft, Energiråd Sverige,

som arbetar med att i konsultform ge råd i energifrågor och göra energideklarationer. Klimatoch

energirådgivningen erbjuds till privatpersoner och små och medelstora företag.

Kraftvärmeverket på Bäckelund övertogs under 2009 och eldas i huvudsak med avfall. Såväl

värme som el produceras och levereras ut på fjärrvärmenät respektive elnät. Detta innebär

ytterligare reduktioner av den redan låga användningen av fossila bränslen och ambitionen är

att på sikt ta bort dessa helt.

Även på reningsverket finns en kraftvärmeanläggning som med utvunnen biogas producerar

både värme och el. I första hand försörjs reningsverket, men det blir också överskott som

levereras ut på näten.

Borlänge Energi fortsätter att delta aktivt i utbyggnaden av vindkraft i länet.

Samhällsplanering

Planeringen för ett hållbart samhällsbyggande utgår från hushållning med resurser och att

utnyttja dem fullt ut innan nya investeringar görs. För samhällsplaneringen innebär det att

tätorterna förtätas och kompletteras. Det ska ske på ett sätt där redan gjorda investeringar i

ledningar, vägar, förskolor och skolor, grönområden mm används på ett klokt och effektivt

sätt. Förtätningen gäller främst bostäder och i viss mån arbetsplatser.

Ett exempel på komplettering är förberedelser för en kombiterminal i närheten av resursen

Borlänge rangerbangård. En kombiterminal innebär överflyttning av långväga gods från väg

till järnväg med de miljö- och energimässiga fördelar det medför.

Cykelplanen har under 2009 antagits av kommunfullmäktige och ska utgöra ett

planeringsunderlag för översiktlig och detaljerad planläggning. Den ska även ange mål för

cykelanvändningen i kommunen med sikte på dess effekt på hållbar utveckling och

folkhälsan.

Kommunens interna miljöarbete

För andra året i följd utvärderas kommunens interna miljöarbete genom ett ekologiskt bokslut

enligt ecoBUDGET.

Under året har verksamheterna fortsatt ta fram handlingsplaner för miljöledningsarbetet. Flera

utbildningar har genomförts, både traditionella Äpplet och verksamhetsspecifika

miljöutbildningar. Under våren antogs ett nytt fokusområde, energi. Syftet är att synkronisera

verksamheternas miljöarbete med kommunfullmäktiges inriktningsmål för god ekonomisk

hushållning, där energieffektivisering är en del. Många av verksamheterna har också ringat in

energi som ett viktigt område.

16


Ekologisk mat

Andel ekologiska livsmedel av den

totala livsmedelsbudgeten (%)

Transporter

Andel personbilar som uppfyller

Vägverkets kriterier för miljöbilar

Åkta mil per bil och år i

tjänstebilpoolen

Övrigt

Andel skolor och förskolor med

Grön Flagg eller Skola för hållbar

utveckling

Pappersark per anställd, vitt A4 80

gram (antal)

Energianvändning i verksamheternas

lokaler (kWh/kvm BRA)

Andel av personalen som genomgått

grundläggande miljöutbildning

Budget 2009 Resultat 2008 Resultat 2009 Utvärdering

15 15 16

30 8,2 45

1000 808 770

24 27 28

1700 1678 1555

185 204,7 199,5

50 20 29

Utvärdering

= Budget för 2009 har uppnåtts eller överträffats i förtid

= Budget för 2009 har inte uppnåtts, men det finns chanser att nå budget för 2012 med extra insatser.

= Budget för 2009 har inte uppnåtts och förhoppningarna att nå budget för 2012 är låga.

Energi

Flertalet energieffektiviseringsprojekt har initierats och/eller genomförts under året.

Exempelvis har Tunabyggen genom att byta ut ett antal motorvärmare gjort stora besparingar.

Ett effektiviseringsprojekt har initierats/formulerats på Tunets förskola/skola, och kommer att

specificeras under kommande år. Energieffektiviseringar finns med i näst intill samtliga

verksamhetsspecifika handlingsplaner.

Transporter

Målet för andelen miljöbilar har överträffats med god marginal, se diagram. Det bör dock

uppmärksammas att flertalet av miljöbilarna drivs på diesel som är ett fossilt bränsle.

Andelen miljöbilar i verksamheterna har ökat från 8,2 procent 2008 till 45 procent 2009. Som

miljöbil räknas de bilar som uppfyller definitionen enligt Vägverkets Förordning SFS

2004:1364 och efterföljande. Det innebär bland annat att fordonet får släppa ut max 120 g/km

koldioxid per km. Fördelning av olika bränsleslag i kommunens fordonspark visas i

cirkeldiagrammet nedan. Ökningen av miljöbilar har skett främst inom äldreomsorgen.

17


1%

37%

53%

Diesel

Etanol

Bensin

Elhybrid

14% 1% Diesel

Etanol

Elhybrid

9%

85%

Diagram 1. Fördelning av bränsleslag i

kommunens personbilsflotta.

Diagram 2. Fördelning av bränsleslag bland

miljöbilsklassificerade personbilar.

En tjänstebilpool för tjänsteresor finns. Användandet av tjänstebilpoolen fortsätter att öka.

Poolen har under året utökats med två bilar placerade på Palladium. Totalt är det sju

personbilar i poolen.

Flera verksamheter har införskaffat tjänstecyklar för korta resor, och mål för effektivisering

av tjänsteresor finns med i många handlingsplaner. Uppföljning av tjänsteresor behöver

utvecklas, i dagsläget är det svårt att få en säker samlad statistik över resorna.

Kommunens modell för samordnad livsmedelsdistrubution ska utvecklas till att inrymma fler

varugrupper.

Ekologisk mat

Målet för 2009 har överträffats, men det långsiktiga målet för 2012, som är 30 procent,

bedöms inte kunna nås utan särskilda insatser. Andelen ekologisk mat i livsmedelsbudgeten

har ökat till 16 procent under året. I skolmatsalarna serveras varje dag ett vegetariskt

alternativ. Förskolor och skolor har fortsatta mål för att öka andelen ekologiska livsmedel, så

också Hushagsgymnasiets Hotell- och restaurang samt Livsmedelsprogram.

Totalt 16,0 %

Skolan 17,0 %

Förskola 27,4 %

Äldreomsorgen 2,8 %

Inom äldreomsorgen är andelen ekologisk mat fortfarande låg.

Övrigt

Målet för andelen förskolor och skolor med Grön Flagg eller Skola för hållbar utveckling har

uppnåtts, men antalet utmärkelser sker inte tillräckligt fort för att målet om 50 procent år 2012

bör kunna uppnås utan särskilda insatser.

Soltorgsgymnasiet, Halvarsgårdars skola och Ösjöenhetens skolor deltar i det regionala

projektet ”Lärande för hållbar utveckling” under ledning av Stiftelsen Teknikdalen. Inom

projektet har personalen deltagit i flera utbildningar och workshops. Soltorgsskolan har även

vunnit en nationell tävling inom projektet. Gymnasieskolorna har varit aktiva under året, och

flertalet har aktuella handlingsplaner med ambitiösa mål.

18


Gällande utbildning för personalen så bedöms långt från alla nyanställda delta i

grundläggande miljöutbildning. Den interna utbildningen Äpplet erbjuds varje år alla

nyanställda samt andra som inte gått eller vill förnya sina kunskaper. Under året har

utbildningen breddats mot hållbar utveckling med den sociala dimensionen. Vissa

verksamheter anordnar egna, verksamhetsinriktade utbildningar, både grundläggande och

fortbildningar.

19

More magazines by this user
Similar magazines