Ladda ner kostnadsfritt som pdf (342 kB) - Skogforsk

Nr 11 2002
Nytt koncept:
Kombinerad risskotare och markberedare
Henrik von Hofsten & Berndt Nordén
Skogsentreprenören Georg Strömbäck har utvecklat
ett markberedningsaggregat som monteras i
midjan på en skotare. Maskinen kan då användas
både som markberedare och skotare utan tidskrävande
omställningar.
SkogForsk har studerat en risskotare med det nya aggregatet.
Markberedningsresultatet blev mycket bra och
skotningen påverkades inte negativt.
Kombimaskinen passar i första hand på små objekt, där
flyttkostnaden för två separata maskiner slår hårt på totalkostnaden.
På större objekt är en traditionell lösning med två
maskiner billigare, eftersom kombimaskinen har en högre
tim-kostnad än en vanlig skotare. Skotningen blir alltså
dyrare. Dessutom har en vanlig markberedare en något högre
produktion per timme.
Resultat nr 11 2002 1

En idé
Markberedaren GSSP97 är relativt ny
på marknaden. Den har utvecklats av
Georg Strömbäck, skogsentreprenör
från Kalix. Han ville ha ett större användningsområde
för sin skotare, utan
långa ställtider för att montera på och
av olika aggregat.
Resultatet blev ett markberedningsaggregat
som monteras i skotarens
midja, strax under virkesgrinden. På
så vis går det att markbereda och skota
med samma maskin.
Om markberedaren
GSSP97 tillverkas av Spegels Svets
AB, Kalix, och säljs genom Swelog.
Den består av två hydrauliskt manövrerade
grävblad placerade i midjan på
basmaskinen. I uppfällt transportläge
inverkar de inte nämnvärt på maskinens
framkomlighet. Vid risskotning,
där vikten normalt inte är begränsande,
påverkas inte lastförmågan.
Markberedningen utförs omedelbart
framför bakre boogien så att tiltan
trycks fast av bakhjulen. Grävbladen
kan antingen utrustas med två grävtänder
eller med en rak grävkant.
Föraren kan justera hur länge skopan
skall vara i grävläge resp. uppe individuellt
för varje sida. Avståndet mellan
högarna beror alltså dels på den inställda
tiden, dels på körhastig-heten.
GSSP97 kan användas som hög-läggare,
men den kan också justeras för att
skapa såddfläckar eller andra former av
planteringsställen.
En enkel såddutrustning finns som
extra tillbehör. Denna monteras så att
den inte inverkar på skotningsarbetet,
vanligen på framsidan av virkesgrinden.
Det finns även en särskild risrensare
att montera framför grävbladet.
Studie på en risskotare
Anders Johansson, entreprenör i Västergötland,
har monterat en GSSP97
på sin skotare Valmet 860. Syftet är
att få fler arbetsuppgifter för maskinen
och samtidigt få en viss arbets-växling.
Markberedningen kan antingen göras
samtidigt som man kör ett rislass, eller
när skotaren är på väg ut för att hämta
ett nytt lass, eller när risskotningen är
klar.
Skotaren används för att köra ut
grot, och den är förlängd för att öka
lastutrymmet.
Hösten 2001 studerade SkogForsk
maskinen utanför Skara. Den kördes
då av Anders Johansson, som har använt
maskinen en säsong och är van
att arbeta med såväl risskotning som
markberedning. I studien användes
markberedaren som högläggare.
Hydrauliskt drivet grävblad som skapar en
tilta.
Bakhjulet trycker till tiltan så att den får bra
kontakt med marken under.
När bladet är uppfällt påverkar det inte
skotarens framkomlighet nämnvärt.
Markberedning
Totalt studerades nio slag eller 775 meter. Det tog 25,39 min.
Till det kom tomkörningstider på 5,3 minuter för att starta
slagen på rätt ställe, totalt 30,7 minuter.
Tidsstudien omfattade ca en tredjedels hektar. Ett hektar
tog alltså ca 90 minuter.
Risskotning
Totalt studerades åtta lass risskotning. De första två fylldes
till ca 75 procent, övriga var fulla. Genomsnittlig tid för ett
lass var 23 min.
Varje lass motsvarade en yta på ca 16 x 90 meter. Ett helt
hektar tog då 160 min.
Kommentar: Risanpassningen på det studerade objektet var inte optimal.
Det var för små högar och för mycket ris mellan högarna.
2 Resultat nr 11 2002

Markberedningen utfördes enbart med
tom skotare, då föraren ansåg att det
var svårt att köra med lass utan att fritt
kunna välja väg.
Sammanlagt studerades sex körslag,
vilka terrängbeskrevs i efterhand. För
varje körslag bedömdes antalet godkända,
tveksamma och ej godkända
planteringsställen för båda spåren.
Bra resultat
Helhetsintrycket av markberedningen
var bra. Metoden att markbereda
framför boogien, så att högarna omedelbart
trycks till, har visat sig framgångsrik
tidigare, bland annat Donaren
380 MIDAS arbetar på det sättet.
Markberedaren gjorde högar av
god kvalitet, i genomsnitt 95 procent
”godkända” och ”tveksamma” upphöjda
planteringsställen. Detta kan jämföras
med tidigare studier av högläggare, som
Bräcke B390 och Donaren 270H, vilka
gav ca 60 procent upphöjda planteringsställen.
Man skall dock komma ihåg att i
detta fall var hygget risrensat innan
markberedning, vilket troligen är en
förutsättning för att GSSP97 skall
kunna göra ett acceptabelt arbete.
Påverkad areal
Den påverkade arealen var jämförelsevis
låg, i genomsnitt 35 procent. Det får
anses som mycket bra, speciellt med
tanke på den höga andelen godkända
planteringsställen. De tidigare nämnda
högläggarna har 30–60 procent påverkad
areal och harvarna 50–70
procent.
Godkända planteringsställen
Antalet godkända planteringsställen per
hektar blev dock något lågt. Det beror
främst på att radavståndet, på grund av
maskinens spårvidd, blir relativt stort,
i det här fallet 2,2 m, samt att avståndet
mellan planteringsställen i raden i
genomsnitt också var 2,2 m (1,9 m
mellan markberedningsför-sök). Detta
är ett problem för alla intermittent
arbetande markberedningsaggregat.
Det krävs en viss gräv- sträcka för
att få upp tillräckligt med jord för en
användbar hög.
Under studien kördes aggregatet så att
det började gräva omedelbart sedan det
släppt torvan. Det gav ett kontinuerligt
spår med ömsom gropar ömsom högar.
Det är tänkbart att det skulle gått att
påbörja grävningen något tidigare, men
då skulle man riskera att gräva av en del
av den nyss upplagda högen.
En annan möjlighet skulle vara att
gräva djupare och därigenom snabbare
få upp tillräckligt med material. Ett
sådant arbetssätt blir dock känsligt för
markhinder av olika slag och är tveksamt
ur miljösynpunkt. Redan med den
inställning som användes vid studien
Procent
100
80
60
40
20
Planteringsställen /ha
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
blev groparna/fläckarna så djupa att de
endast i undantagsfall kunde användas
som planteringsställe.
Ett annat sätt att öka andelen planteringspunkter
per hektar är att minska
spåravståndet. Något skulle kunna
vinnas på att köra med tätare slag, men
avståndet inom körslaget bestäms av
maskinens spårvidd och den kan bara
minskas med en smalare basmaskin.
1 2 3 4 5 6 Körslag
Andelen godkända och tveksamma planteringsställen.
Körslag 3 var relativt blött med viss spårbildning som följd
vilket också visar sig i markberedningsresultatet.
1 2 3 4 5 6 Körslag
Antalet godkända och tveksamma planteringsställen.
Icke godkänd
Tveksam
Godkänd
Icke godkänd
Tveksam
Godkänd
Resultat nr 11 2002 3

B
SVERIGE
PORTO BETALT
Traditionellt görs risskotning med en
maskin och markberedning med en
annan. Två maskiner skall då flyttas till
och från objektet. Med en kombiskotare
slipper man en av dessa flytt-ningar.
Å andra sidan kostar kombi-skotaren
mer per timme än en vanlig skotare,
eftersom den alltid bär med sig en dyrare
utrustning. Kombiskotaren passar
därför i första hand på små objekt, där
flyttkostnaden utgör en större del av
den totala kostnaden.
Vad får då en kombiskotare kosta
för att vara konkurrenskraftig? Vi har
beräknat kostnadsutrymmet i kronor
per timme för två flyttider; två resp. fyra
timmar per maskin. Om kombiskotaren
kostar ca 700 kr per timme, vilket
preliminära kalkyler antyder, är den
billigare upp till ca fyra hektar vid två
timmars flyttid och ca tio hektar vid
fyra timmars flyttid.
Om maskinerna flyttas med trailer
blir flyttningarna dyrare, och då ökar
kombiskotarens konkurrensfördel.
Det finns också andra fördelar med
en kombimaskin t.ex. enklare planering
och uppföljning. Det kan öka den lönsamma
objektstorleken något.
Kalkylen bygger på data från Skog-
Forsks tidsstudie. På det studerade
objektet var risanpassningen inte helt
optimal. Med en bättre anpassning
hade kombimaskinen kunnat skota mer
effektivt.
Kostnadsutrymme för kombiskotare.
Kurvorna anger den timkostnad där kombiskotaren
kostar lika mycket som två separata maskiner
Basuppgifter:
Skotare plus markberedare
Timkostnad skotare: 500 kr
Risskotning 160 min/ha
Timkostnad markberedare: 900 kr
Markberedning 75 min/ha
Kombimaskin
Risskotning 150 min/ha
Markberedning 90 min/ha
Kombimaskinen kan utnyttjas för markberedning
i stället för tomkörning för att
starta ett nytt risskotningsslag. Därför har
10 min tomkörning räknats bort per ha.
A Swedish forestry contractor, Georg Strömbäck,
has developed a scarifier unit that can be mounted
on the articulated chassis frame between the
forwarder’s tractor and trailer sections. This dualpurpose
machine can be used both as a scarifier
and a forwarder without the need for any timeconsuming
conversion work.
SkogForsk has studied a logging-residue
forwarder equipped with the new scarifier unit.
We found that the performance of the scarifier
was excellent and that the unit had no adverse
impact on the forwarder’s extraction work.
The machine is ideally suited for use on small
sites, where the cost of moving two separate
machines between sites would constitute a large
share of the total costs. On large sites, the conventional
method of using two separate machines
will still be more profitable, as the hourly
operating cost of the dual-purpose machine is
higher than that of a standard forwarder—making
forwarding costs higher, in other words.
Similarly, the productivity of a dedicated scarifier
is somewhat higher than that of the dualpurpose
machine.
Keywords: Extraction; forwarding; scarification;
wood fuel.
Henrik v Hofsten
Skogstekniker. Anställdes vid
SkogForsk 1986. Arbetar bl.
a. med snyt-baggefrågor och
markberedning.
henrik.vonhofsten@skogforsk.se
Berndt Nordén
Ingenjör. Anställdes vid
SkogForsk 1972. Arbetar
i programmet Drifts- och
transportsystem.
berndt.norden@skogforsk.se
© SkogForsk. Återgivande
endast efter skriftlig överenskommelse
Stiftelsen Skogsbrukets
Forskningsinstitut
Uppsala Science Park
SE-751 83 UPPSALA
Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00
skogforsk@skogforsk.se
http://www.skogforsk.se
ISSN: 1103-4173
Ämnesord: Markberedning, skogsbränsle, skotning.
Ansvarig utgivare: Jan Fryk
Redaktör: Carl Henrik Palmér, Areca Information AB. chp@areca.se
Foto: SkogForsk.
Upplaga: 2 200 ex. Okt.. 2002.
Tryck: Text & Tryck Totab AB, Eskilstuna
4 Resultat nr 11 2002