Att vara lärare i fristående skola - Lärarnas Riksförbund

Att vara
lärare
i fristående
skola

Innehållsförteckning
Värdet av medlemskapet 2
Värdet av kollektivavtal 2
Likheter och skillnader 3
Lojalitet och diskretion 3
Offentlighet 4
Informationsfrihet 4
Att bli ombud 4
Inflytande på arbetsplatsen 6
MBL, FML och LSA 6
Ledamot i bolagsstyrelse 6
Hur utses arbetstagarrepresentanterna? 8
Kontakt 8
Bilaga 9
Anställningsavtal på privata sektorn - checklista 9

En mindre, men växande andel av Lärarnas Riksförbunds
medlemmar har privat arbetsgivare. De flesta arbetar i
fristående skolor, men förbundet har också medlemmar
i utbildningsföretag, folkhögskolor och bildningsförbund.
Med fristående skola avses verksamhet som enligt skollagen
kräver tillstånd från Skolverket.
Antal medlemmar / sektor
Primär-
Kommunal
49 540
LANDSTINGskommunal
444
privat
5 089
statLIG
1 586
1

Värdet av medlemskapet
Lärarnas Riksförbund arbetar för att skapa
bästa möjliga villkor för dig inom den privata
sektorn:
• Vi tecknar, genom Lärarnas Samverkansråd,
kollektivavtal med de arbetsgivarorganisationer
som finns för arbetsgivare som bedriver
skolverksamhet.
• I några fall tecknar vi kollektivavtal direkt
med enskilda arbetsgivare.
• Vi arbetar kontinuerligt för att teckna
kollektivavtal med arbetsgivare som saknar
sådant.
• Genom vår medlemsjour som du når på
telefonnummer 0771-613 613 ger vi dig råd
i löne- och anställningsfrågor. Du kan också
e-posta dina frågor till medlemsjour@lr.se.
• Vi företräder vid behov medlemmar i
förhandlingar med arbetsgivaren.
• Vi deltar i debatten om skolan och påverkar
politiska beslut som har betydelse för våra
medlemmar.
• Som medlem i Lärarnas Riksförbund får
du tillgång till förmånliga medlemsförsäkringar,
medlemslån med mera.
• Vi erbjuder utbildning för uppdraget om du
utses till ombud på arbetsplatsen.
Värdet av kollektivavtal
Lärarnas Riksförbund verkar för att det ska
finnas kollektivavtal hos alla arbetsgivare.
Om kollektivavtal helt saknas hos en arbetsgivare
gäller bara begränsade delar av de
rättigheter som annars gäller för arbetstagarna
och deras fackliga företrädare. I sådana fall
har Lärarnas Riksförbund begränsade möjligheter
att företräda medlemmarna gentemot
arbetsgivaren.
Ännu allvarligare är att varje anställd själv
måste säkra att alla anställningsvillkor blir
reglerade i det egna anställningsavtalet.
Det gäller inte bara frågor som lön och arbetstid,
utan även tjänstepension och de försäkringar
som annars ingår i kollektivavtalet.
Det är därför en viktig angelägenhet för
förbundet att åstadkomma kollektivavtal på
alla arbetsplatser där medlemmar finns.
Om du är anställd hos en arbetsgivare som
saknar kollektivavtal, bör du kontakta Lärarnas
Riksförbund på orten för råd och stöd.
Följ även checklistan längst bak i broschyren
för att se till att de viktigaste villkoren skrivs in
i ditt anställningsavtal.
2

Likheter och skillnader
Det finns skillnader mellan att ha en privat
arbetsgivare och att ha en kommunal (offentlig)
arbetsgivare, men likheterna överväger.
Det är samma statliga styrdokument som gäller
för all skolverksamhet, oavsett om det är en
privat eller en kommunal skola.
De arbetsrättsliga reglerna gäller också
i stort sett lika för privata och kommunala
anställningar. Men innehållet i kollektivavtalen
kan skilja sig en hel del mellan olika arbetsgivare.
Det kan gälla arbetstid, semester- eller
ferielön, uppsägningstider och andra regler
som styr vardagen i arbetet. Det kan också
gälla viktiga trygghetsfrågor som till exempel
tjänstepension, omställningsförmåner vid
arbetsbrist och försäkringsskyddet vid sjukdom,
arbetsskada och dödsfall.
Det går inte att säga att anställningsförmånerna
generellt är bättre eller sämre vid
en privat anställning jämfört med en kommunal.
Var och en måste själv ta reda på hur
anställningsvill koren ser ut och jämföra. Bättre
pensionsvillkor kan vara viktigast för en individ,
medan förmånliga ledighetsvillkor är
avgörande för en annan. Det finns även skillnader
i anställningsvillkoren mellan olika
privata arbetsgivare. Om du byter arbete från
en fristående skola till en annan, så har du
samma behov av att granska anställningsvillkoren
som om du byter mellan privat och
kommunal arbetsgivare.
Lojalitet och diskretion
I alla anställningar ingår ömsesidiga förpliktelser
att vara lojal mot sin avtalsmotpart.
Det förutsätts att såväl arbetsgivaren som
arbetstagaren agerar så att man gynnar sin
motparts intressen. I privata anställningar
betonas i allmänhet kraven på lojalitet mera
tydligt än i offentliga anställningar.
I lojalitetsplikten ligger att man ska utföra
sina arbetsuppgifter efter bästa förmåga och
rätta sig efter de regler och instruktioner som
arbetsgivaren beslutar om. Man får inte medvetet
göra något som skadar arbetsgivarens
intressen, till exempel ägna sig åt konkurrerande
verksamhet. I privat anställning får man
inte heller sprida uppgifter som kan skada
arbetsgivaren, man ska ”iaktta diskretion”.
3

Offentlighet
Enligt svensk grundlag ska alla medborgare
ha fri insyn i angelägenheter som gäller ”det
allmänna”, om inte uppgifterna är skyddade av
bestämmelser i sekretesslagen. Uttrycket ”det
allmänna” avser verksamhet hos staten, kommuner,
landsting och regioner. Det är mycket
viktigt att alla med privat anställning känner
till att denna offentlighetsprincip inte alls
gäller verksamheten hos privata arbetsgivare.
Informationsfrihet
Svensk grundlag garanterar bland annat
yttrande- och informationsfrihet. Dessa friheter
innebär att ingen som nyttjar dem riskerar
några åtgärder från ”det allmänna”. Även de
som är anställda av ”det allmänna” omfattas av
friheterna.
Däremot finns ingen motsvarande informationsfrihet
för privat anställda i förhållande till
arbetsgivaren. Den som till exempel nyttjar sin
yttrandefrihet på ett sätt som skadar arbetsgivaren,
kan mycket väl drabbas av åtgärder
som en följd av detta. Om man brutit mot sin
lojalitetsplikt genom sina yttranden, kan man
bli uppsagd eller avskedad från sin anställning.
Den som är privatanställd har inte heller
självklart rätt att vända sig till media för att
berätta om (miss)förhållanden hos arbetsgivaren.
Om man väl har gjort det, finns inget
förbud för arbetsgivaren att ta reda på vem
som ”läckt”, som fallet är hos offentliga arbetsgivare.
Innan man vänder sig till media, krävs
åtminstone att man har försökt ta upp frågan
med sin arbetsgivare.
Att bli ombud
Lärarnas Riksförbunds medlemmar på en
arbetsplats kan utse lokalombud. Den som
är lokalombud får regelbundet information
från arbetsgivaren och från förbundet, för att
kunna föra medlemmarnas talan.
Den som är lokalombud har, liksom andra
med fackliga förtroendeuppdrag, särskilda
rättigheter enligt lagen om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen (FML).
Man har till exempel rätt till ledighet från
arbetet i skälig omfattning för att kunna utföra
sitt uppdrag.
Om du är intresserad av att bli lokalombud,
kan du ta kontakt med Lärarnas Riksförbunds
kommunförening. Kontaktuppgifter finns
på Lärarnas Riksförbunds webbplats www.
lr.se/Kontakt. Om du inte har möjlighet själv,
så uppmuntra gärna en kollega att bli lokalombud.
Som lokalombud får du givetvis stöd,
råd och utbildning från Lärarnas Riksförbund.
Det är dessutom lokalombuden som är medlemmarnas
kanal för information och påverkan
inom Lärarnas Riksförbunds organisation.
4

Inflytande på arbetsplatsen
I slutet av 1960-talet växte de fackliga kraven
på ökat inflytande i arbetslivet. Kraven kom att
hanteras politiskt och ett antal nya lagar antogs
av riksdagen. Bland lagarna finns lag om
medbestämmande i arbetslivet (MBL), lag om
anställningsskydd (LAS), lag om facklig förtroendemans
ställning på arbetsplatsen (FML)
och det som har utvecklats till lag om styrelserepresentation
för de privatanställda (LSA).
MBL, FML och LSA
MBL utgår från att arbetsgivaren och de
anställda är motparter. Lagen reglerar hur
information och förhandlingar ska hanteras
mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen.
LSA ger arbetstagarorganisation som är
bunden av kollektivavtal i förhållande till ett
företag rätt att inrätta styrelserepresentation.
Rätten gäller till exempel för aktiebolag och
ekonomiska föreningar. Företaget måste ha
minst 25 anställda. Alla som utses till arbetstagarrepresentanter
omfattas av förtroendemannalagen.
Det betyder att man har rätt att
förbereda och delta i styrelsemöten på betald
arbetstid. Man har även rätt att delta i för
uppdraget nödvändig facklig utbildning med
bibehållna anställningsförmåner. Dock måste
arbetstagarrepresentanter noga skilja på
uppdraget som facklig förtroendeman och
som styrelseledamot. I den senare rollen är
man i praktiken arbetsgivare.
De krav som 11 och 19 §§ MBL ställer på
arbetsgivaren begränsas på intet sätt av att vi
har utsett ledamöter/suppleanter att arbeta
i en bolagsstyrelse. MBL-förhandlingar eller
samverkan ska genomföras på sedvanligt sätt i
rätt forum.
Ledamot i bolagsstyrelse
Lagen utgår från att alla styrelseledamöter
arbetar för företagets bästa. I en styrelse finns
representanter för ägarna utsedda av bolagsstämman
och för de anställda utsedda av
facket. Ägarrepresentanterna får ett styrelsearvode
medan de anställda arbetar med bibehållna
löneförmåner. Det är relativt vanligt att
arbetstagarnas representant/er erhåller ett så
kallat inläsningsarvode utöver lönen.
Det finns fyra bolagsorgan: bolagsstämma,
styrelse, verkställande direktör och revisorer.
Styrelsen har det yttersta ansvaret för företagets
verksamhet och häri ligger att löpande
bevaka företagets ekonomiska utveckling och
strategiska arbete. Styrelsen ska även upprätta
en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete.
Alla styrelseledamöter har samma rättigheter,
skyldigheter och juridiska ansvar. Man har
fullt ansvar för alla beslut man deltagit i. Den
enda möjlighet man har att undgå ansvar, är
att reservera sig mot ett beslut och att få det,
med motivering, till protokollet. Den skarpaste
markering en ledamot kan göra, är att avgå.
Det finns några för arbetstagarrepresentanterna
särskiljande bestämmelser.
6

• Jäv: Inga styrelseledamöter får delta i diskussioner
eller beslut i frågor där de har ett
eget intresse som kan strida mot bolagets
intressen. LSA anger särskilt tre områden
där arbetstagarnas representanter anses
jäviga. Det är frågor som rör kollektivavtal,
stridsåtgärder och övriga frågor där den
fackliga organisationen har ett väsentligt
intresse som kan strida mot företagets.
• Suppleanter: Arbetstagarnas representanter
har samma ställning som ledamöterna.
De har en unik, laglig rätt att delta i och
yttra sig på styrelsemöten, även om den
ordinarie ledamoten är närvarande.
Enligt MBL kan arbetsgivaren förhandla fram
tystnadsplikt rörande viss information. LSA
och aktiebolagslagen, ABL, saknar regler om
tystnadsplikt. För dem som arbetar i en bolagsstyrelse
gäller vårdnadsplikt. Den innebär att
alla ledamöter är skyldiga att vårda, det vill
säga skydda och förvalta företagets affärshemligheter,
kapital och tillgångar på bästa sätt.
Om någon i styrelsen hanterar information
vårdslöst och företaget skadas kan ledamoten
krävas på skadestånd.
Som bolagsstyrelseledamot har man ett stort
ansvar och många komplicerade frågor att
ta ställning till. Det är därför viktigt att man
har så goda förutsättningar som möjligt för
att utföra ett gott arbete. Därför bör varje ny
arbetstagarrepresentant genomgå PTKs utbildning
för styrelseledamöter.
Hur utses arbetstagarrepresentanterna?
Enligt lagen utser ”lokal arbetstagarorganisation”
de fackliga representanterna i bolagsstyrelsen.
Enligt stadgan för Lärarnas Riksförbund
är detta kommunföreningen. Större
företag har i allmänhet verksamhet i flera
kommuner. Kontakta Lärarnas Riksförbunds
centrala kansli på telefonnummer 08-613 27 00
om praktiska problem uppstår med anledning
av detta.
Kontakt
Om du har fackliga frågor kan du vända dig
till Lärarnas Riksförbunds kommunförening
i din kommun eller till Medlemsjouren som
du når på telefonnummer 0771-613 613.
8

Anställningsavtal på privata sektorn
Checklista
Parter
Vem är arbetsgivare och vem är arbetstagare?
Ange fullständiga namn, organisations- och personnummer.
Anställningsform
Är din anställning på prov, tidsbegränsad eller tills vidare
(fast anställning)?
Är det en ferielöneanställning eller en semesterlöneanställning?
Lagen om anställningsskydd anger att en provanställning skall utgöras av en i förväg
fastställd och överenskommen prövotid om max sex månader. Om anställningen inte
sägs upp inom prövotiden övergår denna till en tills vidareanställning. Längre provanställningstid
kan endast överenskommas om det finns stöd för detta i kollektivavtalet
som gäller för arbetsplatsen.
Placering
På vilken ort och arbetsplats ska du arbeta?
Befattning
Vilken är din befattning? Vilka är dina arbetsuppgifter?
Det bör finnas en befattningsbeskrivning.
Tillträdesdag
När börjar du din anställning?
Sysselsättningsgrad och arbetstid
Vilken är din sysselsättningsgrad – heltid/deltid? Vid deltid ska omfattningen
anges, helst som procent av heltid.
Vilken är din arbetstid – årsarbetstid/veckoarbetstid?
Hur är fördelning av arbetstiden mellan undervisning, gemensamt
lärararbete, möten/konferenser, reglerad tid och förtroendearbetstid?
Finns det några lediga klämdagar eller helger?
Har det tecknats något lokalt arbetstidsavtal?
9

Lön
Vilken är din fasta kontanta månadslön? Finns det några tillägg?
När sker nästa lönerevision? Lönen utbetalas vanligen månatligen
i efterskott.
Vid anställning i bemanningsföretag – ta särskilt upp löneutbetalningsrutiner.
Lönen är individuell och differentierad och ska vara färdigförhandlad
innan anställningen påbörjas. Ta före förhandlingen kontakt med
Lärarnas Riksförbunds lokalombud på arbetsplatsen och/eller kommunföreningen
för att få veta vilken den marknadsmässiga lönenivån är för
den aktuella tjänsten.
Ta del av lönestatistik på lr.se och råd inför lönesamtal i
Lärarnas Riksförbunds broschyr ”Lönesamtalet”.
Övertidsersättning
Du har rätt till övertidsersättning/mertidsersättning vid arbete utöver
ordinarie arbetstid. Vilken ersättning utgår vid övertid respektive mertid?
Semester/Ferier
Är det en anställning med ferier med ferielön eller semester? Sker ett
intjänande av ferier och i så fall enligt vilken beräkningsgrund?
Även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal, utgår semester
enligt Semesterlagen med 25 semesterdagar per semesterår. Intjänandet av
semester sker antingen per kalenderår eller efter lokal överenskom melse
per verksamhetsår. Klargör hur och när förläggningen av semester sker.
Kompetensutveckling
Hur ser arbetsgivaren på kompetensutveckling? Hur mycket tid är avsatt
för kompetensutveckling och vilken ersättning får du vid utbildning i
det fall den ligger utanför ordinarie arbetstid?
Försäkringar
Vilka försäkringar ingår i gällande kollektivavtal eller bekostas av arbetsgivaren?
Normalt tecknar arbetsgivaren liv-, sjuk- och arbetsskadeförsäkring
för sina anställda.
Pensionsförmåner
Arbetsgivaren ska ansluta dig till en godkänd pensionsplan,
till exempel ITP-planen, KTP-planen eller KFS-planen.
Privat pensionsförsäkring eller pensionssparande är också möjligt,
men intjänad pensionstid kan då gå förlorad vid byte av anställning.
10

Företagshälsovård och friskvård
Är arbetsgivaren ansluten till någon företagshälsovård?
Har arbetsgivaren någon fri eller subventionerad motionsform?
Tjänsteresor
Vilka resekostnader ersätts av arbetsgivaren? Utgår bilersättning för
dina eventuella tjänsteresor inom Sverige?
Kommer du att resa med elever i Sverige och utlandet?
Vilka försäkringar och villkor gäller vid dessa resor?
Övriga anställningsvillkor
Kontrollera att arbetsgivaren har kollektivavtal. Om så är fallet regleras
sjuklön, tjänstledighet, uppsägningstider, arbetstid, försäkringar med
mera för dig genom kollektivavtalet.
Saknar arbetsgivaren kollektivavtal bör du i första hand försöka förmå
denne att begära inträde i en central arbetsgivarorganisation. I annat fall
bör ditt anställningskontrakt reglera allt det som annars regleras av kollektivavtal.
Enklaste sättet att reglera anställningsvillkoren för din tjänst
är att du i ditt anställningsavtal hänvisar till ett lämpligt kollektivavtal som
gäller för lärare inom den privata sektorn.
Exempel på text i anställningsavtal där kollektivavtal saknas:
”I övrigt tillämpas vid varje tidpunkt gällande avtal om anställningsvillkor
med mera mellan Lärarnas Riksförbund och (tillämpligt arbetsgivarförbund).”
”Tillämpligt arbetsgivarförbund” är det arbetsgivarförbund som arbetsgivaren
skulle kunnat ansluta sig till om han valt att organisera sig.
Exempel på arbetsgivarförbund är ALMEGA Tjänsteföretagen, Arbetsgivaralliansen,
Folkbildningsförbundet, KFS, KFO.
Hänvisningen innebär att kollektivavtalet ni angivit blir till sitt innehåll
gällande mellan dig och arbetsgivaren. Däremot innebär det inte att
Trygghetsavtalet som är kopplat till det angivna avtalet blir automatiskt
tillämpligt. Arbetsgivaren måste särskilt ansluta sig till ett Trygghetsråd
(exempelvis TRR och TRS).
11

6 c § Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS)
Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta ska arbetsgivaren
lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som
är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet.
Om anställningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte
skyldig att lämna sådan information.
Informationen skall innehålla åtminstone följande uppgifter:
1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens
tillträdesdag samt arbetsplatsen.
2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter
och yrkesbenämning eller tjänstetitel.
3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den
är en provanställning samt
a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,
b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de
förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra och
vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser,
c) vid provanställning: prövotidens längd.
4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen skall betalas ut.
5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på
arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka.
6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.
De uppgifter som avses i andra stycket 3 a, 3 b i fråga om förutsättningarna
för anställningens upphörande, 4 och 5 får, om det är lämpligt,
lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal
som reglerar dessa frågor. Lag (2006:440).
12

Form: Tagg, Stockholm Tryck: Modintryckoffset, augusti 2009 Upplaga 7 000 ex.
Lärarnas Riksförbund är det enda fackförbundet i Sverige som
organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare.
Vi ansluter inte obehöriga eller skolledare/rektorer, vilket
ger oss en unik förmåga att företräda de professionella lärarnas
sak och intressen. Med våra drygt 80 000 medlemmar är vi ett
av de största förbunden inom Saco.
Lärarnas Riksförbund, Box 3529, Sveavägen 50, 103 69 Stockholm. Växel 08-613 27 00, e-post lr@lr.se, www.lr.se.