Att vara lärare i fristående skola - Lärarnas Riksförbund

lr.se

Att vara lärare i fristående skola - Lärarnas Riksförbund

Att vara

lärare

i fristående

skola


Innehållsförteckning

Värdet av medlemskapet 2

Värdet av kollektivavtal 2

Likheter och skillnader 3

Lojalitet och diskretion 3

Offentlighet 4

Informationsfrihet 4

Att bli ombud 4

Inflytande på arbetsplatsen 6

MBL, FML och LSA 6

Ledamot i bolagsstyrelse 6

Hur utses arbetstagarrepresentanterna? 8

Kontakt 8

Bilaga 9

Anställningsavtal på privata sektorn - checklista 9


En mindre, men växande andel av Lärarnas Riksförbunds

medlemmar har privat arbetsgivare. De flesta arbetar i

fristående skolor, men förbundet har också medlemmar

i utbildningsföretag, folkhögskolor och bildningsförbund.

Med fristående skola avses verksamhet som enligt skollagen

kräver tillstånd från Skolverket.

Antal medlemmar / sektor

Primär-

Kommunal

49 540

LANDSTINGskommunal

444

privat

5 089

statLIG

1 586

1


Värdet av medlemskapet

Lärarnas Riksförbund arbetar för att skapa

bästa möjliga villkor för dig inom den privata

sektorn:

• Vi tecknar, genom Lärarnas Samverkansråd,

kollektivavtal med de arbetsgivarorganisationer

som finns för arbetsgivare som bedriver

skolverksamhet.

• I några fall tecknar vi kollektivavtal direkt

med enskilda arbetsgivare.

• Vi arbetar kontinuerligt för att teckna

kollektivavtal med arbetsgivare som saknar

sådant.

• Genom vår medlemsjour som du når på

telefonnummer 0771-613 613 ger vi dig råd

i löne- och anställningsfrågor. Du kan också

e-posta dina frågor till medlemsjour@lr.se.

• Vi företräder vid behov medlemmar i

förhandlingar med arbetsgivaren.

• Vi deltar i debatten om skolan och påverkar

politiska beslut som har betydelse för våra

medlemmar.

• Som medlem i Lärarnas Riksförbund får

du tillgång till förmånliga medlemsförsäkringar,

medlemslån med mera.

• Vi erbjuder utbildning för uppdraget om du

utses till ombud på arbetsplatsen.

Värdet av kollektivavtal

Lärarnas Riksförbund verkar för att det ska

finnas kollektivavtal hos alla arbetsgivare.

Om kollektivavtal helt saknas hos en arbetsgivare

gäller bara begränsade delar av de

rättigheter som annars gäller för arbetstagarna

och deras fackliga företrädare. I sådana fall

har Lärarnas Riksförbund begränsade möjligheter

att företräda medlemmarna gentemot

arbetsgivaren.

Ännu allvarligare är att varje anställd själv

måste säkra att alla anställningsvillkor blir

reglerade i det egna anställningsavtalet.

Det gäller inte bara frågor som lön och arbetstid,

utan även tjänstepension och de försäkringar

som annars ingår i kollektivavtalet.

Det är därför en viktig angelägenhet för

förbundet att åstadkomma kollektivavtal på

alla arbetsplatser där medlemmar finns.

Om du är anställd hos en arbetsgivare som

saknar kollektivavtal, bör du kontakta Lärarnas

Riksförbund på orten för råd och stöd.

Följ även checklistan längst bak i broschyren

för att se till att de viktigaste villkoren skrivs in

i ditt anställningsavtal.

2


Likheter och skillnader

Det finns skillnader mellan att ha en privat

arbetsgivare och att ha en kommunal (offentlig)

arbetsgivare, men likheterna överväger.

Det är samma statliga styrdokument som gäller

för all skolverksamhet, oavsett om det är en

privat eller en kommunal skola.

De arbetsrättsliga reglerna gäller också

i stort sett lika för privata och kommunala

anställningar. Men innehållet i kollektivavtalen

kan skilja sig en hel del mellan olika arbetsgivare.

Det kan gälla arbetstid, semester- eller

ferielön, uppsägningstider och andra regler

som styr vardagen i arbetet. Det kan också

gälla viktiga trygghetsfrågor som till exempel

tjänstepension, omställningsförmåner vid

arbetsbrist och försäkringsskyddet vid sjukdom,

arbetsskada och dödsfall.

Det går inte att säga att anställningsförmånerna

generellt är bättre eller sämre vid

en privat anställning jämfört med en kommunal.

Var och en måste själv ta reda på hur

anställningsvill koren ser ut och jämföra. Bättre

pensionsvillkor kan vara viktigast för en individ,

medan förmånliga ledighetsvillkor är

avgörande för en annan. Det finns även skillnader

i anställningsvillkoren mellan olika

privata arbetsgivare. Om du byter arbete från

en fristående skola till en annan, så har du

samma behov av att granska anställningsvillkoren

som om du byter mellan privat och

kommunal arbetsgivare.

Lojalitet och diskretion

I alla anställningar ingår ömsesidiga förpliktelser

att vara lojal mot sin avtalsmotpart.

Det förutsätts att såväl arbetsgivaren som

arbetstagaren agerar så att man gynnar sin

motparts intressen. I privata anställningar

betonas i allmänhet kraven på lojalitet mera

tydligt än i offentliga anställningar.

I lojalitetsplikten ligger att man ska utföra

sina arbetsuppgifter efter bästa förmåga och

rätta sig efter de regler och instruktioner som

arbetsgivaren beslutar om. Man får inte medvetet

göra något som skadar arbetsgivarens

intressen, till exempel ägna sig åt konkurrerande

verksamhet. I privat anställning får man

inte heller sprida uppgifter som kan skada

arbetsgivaren, man ska ”iaktta diskretion”.

3


Offentlighet

Enligt svensk grundlag ska alla medborgare

ha fri insyn i angelägenheter som gäller ”det

allmänna”, om inte uppgifterna är skyddade av

bestämmelser i sekretesslagen. Uttrycket ”det

allmänna” avser verksamhet hos staten, kommuner,

landsting och regioner. Det är mycket

viktigt att alla med privat anställning känner

till att denna offentlighetsprincip inte alls

gäller verksamheten hos privata arbetsgivare.

Informationsfrihet

Svensk grundlag garanterar bland annat

yttrande- och informationsfrihet. Dessa friheter

innebär att ingen som nyttjar dem riskerar

några åtgärder från ”det allmänna”. Även de

som är anställda av ”det allmänna” omfattas av

friheterna.

Däremot finns ingen motsvarande informationsfrihet

för privat anställda i förhållande till

arbetsgivaren. Den som till exempel nyttjar sin

yttrandefrihet på ett sätt som skadar arbetsgivaren,

kan mycket väl drabbas av åtgärder

som en följd av detta. Om man brutit mot sin

lojalitetsplikt genom sina yttranden, kan man

bli uppsagd eller avskedad från sin anställning.

Den som är privatanställd har inte heller

självklart rätt att vända sig till media för att

berätta om (miss)förhållanden hos arbetsgivaren.

Om man väl har gjort det, finns inget

förbud för arbetsgivaren att ta reda på vem

som ”läckt”, som fallet är hos offentliga arbetsgivare.

Innan man vänder sig till media, krävs

åtminstone att man har försökt ta upp frågan

med sin arbetsgivare.

Att bli ombud

Lärarnas Riksförbunds medlemmar på en

arbetsplats kan utse lokalombud. Den som

är lokalombud får regelbundet information

från arbetsgivaren och från förbundet, för att

kunna föra medlemmarnas talan.

Den som är lokalombud har, liksom andra

med fackliga förtroendeuppdrag, särskilda

rättigheter enligt lagen om facklig förtroendemans

ställning på arbetsplatsen (FML).

Man har till exempel rätt till ledighet från

arbetet i skälig omfattning för att kunna utföra

sitt uppdrag.

Om du är intresserad av att bli lokalombud,

kan du ta kontakt med Lärarnas Riksförbunds

kommunförening. Kontaktuppgifter finns

på Lärarnas Riksförbunds webbplats www.

lr.se/Kontakt. Om du inte har möjlighet själv,

så uppmuntra gärna en kollega att bli lokalombud.

Som lokalombud får du givetvis stöd,

råd och utbildning från Lärarnas Riksförbund.

Det är dessutom lokalombuden som är medlemmarnas

kanal för information och påverkan

inom Lärarnas Riksförbunds organisation.

4


Inflytande på arbetsplatsen

I slutet av 1960-talet växte de fackliga kraven

på ökat inflytande i arbetslivet. Kraven kom att

hanteras politiskt och ett antal nya lagar antogs

av riksdagen. Bland lagarna finns lag om

medbestämmande i arbetslivet (MBL), lag om

anställningsskydd (LAS), lag om facklig förtroendemans

ställning på arbetsplatsen (FML)

och det som har utvecklats till lag om styrelserepresentation

för de privatanställda (LSA).

MBL, FML och LSA

MBL utgår från att arbetsgivaren och de

anställda är motparter. Lagen reglerar hur

information och förhandlingar ska hanteras

mellan arbetsgivaren och den fackliga organisationen.

LSA ger arbetstagarorganisation som är

bunden av kollektivavtal i förhållande till ett

företag rätt att inrätta styrelserepresentation.

Rätten gäller till exempel för aktiebolag och

ekonomiska föreningar. Företaget måste ha

minst 25 anställda. Alla som utses till arbetstagarrepresentanter

omfattas av förtroendemannalagen.

Det betyder att man har rätt att

förbereda och delta i styrelsemöten på betald

arbetstid. Man har även rätt att delta i för

uppdraget nödvändig facklig utbildning med

bibehållna anställningsförmåner. Dock måste

arbetstagarrepresentanter noga skilja på

uppdraget som facklig förtroendeman och

som styrelseledamot. I den senare rollen är

man i praktiken arbetsgivare.

De krav som 11 och 19 §§ MBL ställer på

arbetsgivaren begränsas på intet sätt av att vi

har utsett ledamöter/suppleanter att arbeta

i en bolagsstyrelse. MBL-förhandlingar eller

samverkan ska genomföras på sedvanligt sätt i

rätt forum.

Ledamot i bolagsstyrelse

Lagen utgår från att alla styrelseledamöter

arbetar för företagets bästa. I en styrelse finns

representanter för ägarna utsedda av bolagsstämman

och för de anställda utsedda av

facket. Ägarrepresentanterna får ett styrelsearvode

medan de anställda arbetar med bibehållna

löneförmåner. Det är relativt vanligt att

arbetstagarnas representant/er erhåller ett så

kallat inläsningsarvode utöver lönen.

Det finns fyra bolagsorgan: bolagsstämma,

styrelse, verkställande direktör och revisorer.

Styrelsen har det yttersta ansvaret för företagets

verksamhet och häri ligger att löpande

bevaka företagets ekonomiska utveckling och

strategiska arbete. Styrelsen ska även upprätta

en skriftlig arbetsordning för sitt eget arbete.

Alla styrelseledamöter har samma rättigheter,

skyldigheter och juridiska ansvar. Man har

fullt ansvar för alla beslut man deltagit i. Den

enda möjlighet man har att undgå ansvar, är

att reservera sig mot ett beslut och att få det,

med motivering, till protokollet. Den skarpaste

markering en ledamot kan göra, är att avgå.

Det finns några för arbetstagarrepresentanterna

särskiljande bestämmelser.

6


• Jäv: Inga styrelseledamöter får delta i diskussioner

eller beslut i frågor där de har ett

eget intresse som kan strida mot bolagets

intressen. LSA anger särskilt tre områden

där arbetstagarnas representanter anses

jäviga. Det är frågor som rör kollektivavtal,

stridsåtgärder och övriga frågor där den

fackliga organisationen har ett väsentligt

intresse som kan strida mot företagets.

• Suppleanter: Arbetstagarnas representanter

har samma ställning som ledamöterna.

De har en unik, laglig rätt att delta i och

yttra sig på styrelsemöten, även om den

ordinarie ledamoten är närvarande.

Enligt MBL kan arbetsgivaren förhandla fram

tystnadsplikt rörande viss information. LSA

och aktiebolagslagen, ABL, saknar regler om

tystnadsplikt. För dem som arbetar i en bolagsstyrelse

gäller vårdnadsplikt. Den innebär att

alla ledamöter är skyldiga att vårda, det vill

säga skydda och förvalta företagets affärshemligheter,

kapital och tillgångar på bästa sätt.

Om någon i styrelsen hanterar information

vårdslöst och företaget skadas kan ledamoten

krävas på skadestånd.

Som bolagsstyrelseledamot har man ett stort

ansvar och många komplicerade frågor att

ta ställning till. Det är därför viktigt att man

har så goda förutsättningar som möjligt för

att utföra ett gott arbete. Därför bör varje ny

arbetstagarrepresentant genomgå PTKs utbildning

för styrelseledamöter.

Hur utses arbetstagarrepresentanterna?

Enligt lagen utser ”lokal arbetstagarorganisation”

de fackliga representanterna i bolagsstyrelsen.

Enligt stadgan för Lärarnas Riksförbund

är detta kommunföreningen. Större

företag har i allmänhet verksamhet i flera

kommuner. Kontakta Lärarnas Riksförbunds

centrala kansli på telefonnummer 08-613 27 00

om praktiska problem uppstår med anledning

av detta.

Kontakt

Om du har fackliga frågor kan du vända dig

till Lärarnas Riksförbunds kommunförening

i din kommun eller till Medlemsjouren som

du når på telefonnummer 0771-613 613.

8


Anställningsavtal på privata sektorn

Checklista

Parter

Vem är arbetsgivare och vem är arbetstagare?

Ange fullständiga namn, organisations- och personnummer.

Anställningsform

Är din anställning på prov, tidsbegränsad eller tills vidare

(fast anställning)?

Är det en ferielöneanställning eller en semesterlöneanställning?

Lagen om anställningsskydd anger att en provanställning skall utgöras av en i förväg

fastställd och överenskommen prövotid om max sex månader. Om anställningen inte

sägs upp inom prövotiden övergår denna till en tills vidareanställning. Längre provanställningstid

kan endast överenskommas om det finns stöd för detta i kollektivavtalet

som gäller för arbetsplatsen.

Placering

På vilken ort och arbetsplats ska du arbeta?

Befattning

Vilken är din befattning? Vilka är dina arbetsuppgifter?

Det bör finnas en befattningsbeskrivning.

Tillträdesdag

När börjar du din anställning?

Sysselsättningsgrad och arbetstid

Vilken är din sysselsättningsgrad – heltid/deltid? Vid deltid ska omfattningen

anges, helst som procent av heltid.

Vilken är din arbetstid – årsarbetstid/veckoarbetstid?

Hur är fördelning av arbetstiden mellan undervisning, gemensamt

lärararbete, möten/konferenser, reglerad tid och förtroendearbetstid?

Finns det några lediga klämdagar eller helger?

Har det tecknats något lokalt arbetstidsavtal?

9


Lön

Vilken är din fasta kontanta månadslön? Finns det några tillägg?

När sker nästa lönerevision? Lönen utbetalas vanligen månatligen

i efterskott.

Vid anställning i bemanningsföretag – ta särskilt upp löneutbetalningsrutiner.

Lönen är individuell och differentierad och ska vara färdigförhandlad

innan anställningen påbörjas. Ta före förhandlingen kontakt med

Lärarnas Riksförbunds lokalombud på arbetsplatsen och/eller kommunföreningen

för att få veta vilken den marknadsmässiga lönenivån är för

den aktuella tjänsten.

Ta del av lönestatistik på lr.se och råd inför lönesamtal i

Lärarnas Riksförbunds broschyr ”Lönesamtalet”.

Övertidsersättning

Du har rätt till övertidsersättning/mertidsersättning vid arbete utöver

ordinarie arbetstid. Vilken ersättning utgår vid övertid respektive mertid?

Semester/Ferier

Är det en anställning med ferier med ferielön eller semester? Sker ett

intjänande av ferier och i så fall enligt vilken beräkningsgrund?

Även om arbetsgivaren inte omfattas av kollektivavtal, utgår semester

enligt Semesterlagen med 25 semesterdagar per semesterår. Intjänandet av

semester sker antingen per kalenderår eller efter lokal överenskom melse

per verksamhetsår. Klargör hur och när förläggningen av semester sker.

Kompetensutveckling

Hur ser arbetsgivaren på kompetensutveckling? Hur mycket tid är avsatt

för kompetensutveckling och vilken ersättning får du vid utbildning i

det fall den ligger utanför ordinarie arbetstid?

Försäkringar

Vilka försäkringar ingår i gällande kollektivavtal eller bekostas av arbetsgivaren?

Normalt tecknar arbetsgivaren liv-, sjuk- och arbetsskadeförsäkring

för sina anställda.

Pensionsförmåner

Arbetsgivaren ska ansluta dig till en godkänd pensionsplan,

till exempel ITP-planen, KTP-planen eller KFS-planen.

Privat pensionsförsäkring eller pensionssparande är också möjligt,

men intjänad pensionstid kan då gå förlorad vid byte av anställning.

10


Företagshälsovård och friskvård

Är arbetsgivaren ansluten till någon företagshälsovård?

Har arbetsgivaren någon fri eller subventionerad motionsform?

Tjänsteresor

Vilka resekostnader ersätts av arbetsgivaren? Utgår bilersättning för

dina eventuella tjänsteresor inom Sverige?

Kommer du att resa med elever i Sverige och utlandet?

Vilka försäkringar och villkor gäller vid dessa resor?

Övriga anställningsvillkor

Kontrollera att arbetsgivaren har kollektivavtal. Om så är fallet regleras

sjuklön, tjänstledighet, uppsägningstider, arbetstid, försäkringar med

mera för dig genom kollektivavtalet.

Saknar arbetsgivaren kollektivavtal bör du i första hand försöka förmå

denne att begära inträde i en central arbetsgivarorganisation. I annat fall

bör ditt anställningskontrakt reglera allt det som annars regleras av kollektivavtal.

Enklaste sättet att reglera anställningsvillkoren för din tjänst

är att du i ditt anställningsavtal hänvisar till ett lämpligt kollektivavtal som

gäller för lärare inom den privata sektorn.

Exempel på text i anställningsavtal där kollektivavtal saknas:

”I övrigt tillämpas vid varje tidpunkt gällande avtal om anställningsvillkor

med mera mellan Lärarnas Riksförbund och (tillämpligt arbetsgivarförbund).”

”Tillämpligt arbetsgivarförbund” är det arbetsgivarförbund som arbetsgivaren

skulle kunnat ansluta sig till om han valt att organisera sig.

Exempel på arbetsgivarförbund är ALMEGA Tjänsteföretagen, Arbetsgivaralliansen,

Folkbildningsförbundet, KFS, KFO.

Hänvisningen innebär att kollektivavtalet ni angivit blir till sitt innehåll

gällande mellan dig och arbetsgivaren. Däremot innebär det inte att

Trygghetsavtalet som är kopplat till det angivna avtalet blir automatiskt

tillämpligt. Arbetsgivaren måste särskilt ansluta sig till ett Trygghetsråd

(exempelvis TRR och TRS).

11


6 c § Lagen (1982:80) om anställningsskydd (LAS)

Senast en månad efter det att arbetstagaren har börjat arbeta ska arbetsgivaren

lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som

är av väsentlig betydelse för anställningsavtalet eller anställningsförhållandet.

Om anställningstiden är kortare än tre veckor, är arbetsgivaren inte

skyldig att lämna sådan information.

Informationen skall innehålla åtminstone följande uppgifter:

1. Arbetsgivarens och arbetstagarens namn och adress, anställningens

tillträdesdag samt arbetsplatsen.

2. En kort specificering eller beskrivning av arbetstagarens arbetsuppgifter

och yrkesbenämning eller tjänstetitel.

3. Om anställningen gäller tills vidare eller för begränsad tid eller om den

är en provanställning samt

a) vid anställning tills vidare: de uppsägningstider som gäller,

b) vid anställning för begränsad tid: anställningens slutdag eller de

förutsättningar som gäller för att anställningen skall upphöra och

vilken form av tidsbegränsad anställning som anställningen avser,

c) vid provanställning: prövotidens längd.

4. Begynnelselön, andra löneförmåner och hur ofta lönen skall betalas ut.

5. Längden på arbetstagarens betalda semester och längden på

arbetstagarens normala arbetsdag eller arbetsvecka.

6. Tillämpligt kollektivavtal, i förekommande fall.

De uppgifter som avses i andra stycket 3 a, 3 b i fråga om förutsättningarna

för anställningens upphörande, 4 och 5 får, om det är lämpligt,

lämnas i form av hänvisningar till lagar, andra författningar eller kollektivavtal

som reglerar dessa frågor. Lag (2006:440).

12


Form: Tagg, Stockholm Tryck: Modintryckoffset, augusti 2009 Upplaga 7 000 ex.

Lärarnas Riksförbund är det enda fackförbundet i Sverige som

organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare.

Vi ansluter inte obehöriga eller skolledare/rektorer, vilket

ger oss en unik förmåga att företräda de professionella lärarnas

sak och intressen. Med våra drygt 80 000 medlemmar är vi ett

av de största förbunden inom Saco.

Lärarnas Riksförbund, Box 3529, Sveavägen 50, 103 69 Stockholm. Växel 08-613 27 00, e-post lr@lr.se, www.lr.se.

More magazines by this user
Similar magazines