I Karlskrona nr 1 2012 - Karlskrona kommun

Karlskrona 2030
Succé för stark sjökabel
Lust att lära i förskolan
Ubåtsmuseum i världsklass • Hype kring Hyper Island • Lunchbeat i Konsthallen
Blekinge Flis satsar hållbart • Folkskola blir studentboende
NUMMER 01 2012
Karlskrona
56° 9´41´´N 15° 35´21´´E

i Karlskrona nr 01 2012 3
Hur ser ditt Karlskrona ut 2030?
Tidningen ”i Karlskrona”
ges ut av
Karlskrona kommun
för att ge information
om vad som sker inom
näringsliv och kommunal
verksamhet.
Finns som taltidning
på www.karlskrona.se
Utgivare:
Karlskrona kommun
371 83 Karlskrona
tel 0455-30 30 00
www.karlskrona.se
Ansvarig utgivare:
Ulla Nelson
Produktion:
Infab AB
Norra Smedjegatan 4
371 33 Karlskrona
www.infabab.se
Text:
Christer Carlbäck
Projektledare:
Elin Malmhult
Formgivning:
Ulrika Landbring
Vi förtroendevalda arbetar just nu med att ta fram förslag till en ny vision
för Karlskrona. I det arbetet är du och dina tankar om
framtiden viktiga. Ta chansen och kom till ett av de
möten där vi tillsammans diskuterar Karlskrona 2030.
Flera länder i vår omvärld brottas med ekonomiska
problem och situationen påverkar och berör även oss
i Karlskrona. Men i kontrast till de orosmolnen framstår
ändå våra möjligheter som ljusa. Våra företag går bra
och många arbetar för att lösa samtidens och framtidens
utmaningar genom förnyelsebar energi och ny
teknik.
Jag vänder gärna kartan upp och ner ibland och
ser Karlskrona som ett nav i Östersjöregionen – med
de bästa transportvägarna ner genom de östeuropeiska
tillväxtländerna och till Adriatiska havet. Visst är det en
vision, men satsningarna inom tåg- och färjetrafiken gör
den faktiskt möjlig.
Det bästa av allt är att vi kan erbjuda en enastående
livskvalitet. Karlskrona är, med stad, landsbygd och
skärgård, en perfekt kommun att ”jobba hårt och leva
mjukt” i.
Camilla Brunsberg
K o m m u n s t y r e l s e n s o r d f ö r a n d e
4
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
550 personer arbetar på ABB på Verkö.
140 personer nyanställdes under 2011.
2015 är fabrikens kapacitet fördubblad.
Sjumilakliv
på världsmarknaden
Illustration & grafik:
Andreas Noreklev
Redaktion:
Ulla Nelson
Tina-Mari Eriksson
Sara Persson
Bengt Lingman
Michael Fransson
Per Myrbeck
Jan Svensson
Maria Persson
Hans Juhlin
Elin Malmhult
Christer Carlbäck
Ulrika Landbring
Foto:
Andreas Blomlöf där
inget annat anges
Tryckeri:
Printfabriken
Upplaga:
32 700 ex
Copyright:
Karlskrona kommun
2012
I förskolan gäller nu lekfull undervisning. Det handlar
om att stärka barnens självkänsla inför skolstarten
och förbereda dem för ett livslångt lärande.
innehåll
17
3 ABB:s kablar når långt
4 Lust att lära i förskolan
6 I strålkastarljuset
7 Trygghetstoppen i sikte
8 Bergåsa blir resecentrum
10 Karlskrona 2030 – ny vision
14 Hype kring Hyper Island
16 I hetluften: EM i fotboll
17 Kreativt kul i Konsthallen
18 Bli din egen elproducent
19 I huvudet på: äldrelotsen
20 Blekinge Flis satsar hållbart
22 Folkskolan blir studentboende
Karlskrona konsthall
lockar i vår med Strindberg,
Mumin och dans på lunchen!
ABB Power Systems på Verkö bygger ut, nyanställer och investerar
i nya maskiner för att fördubbla sin kapacitet
till 2015. Det är alla satsningar på vindkraftsparker
långt ute till havs som ligger bakom behovet av
sjökabel.
– Investeringarna i främst sjöbaserad vindkraft i
norra Europa driver vår marknad, säger Hans Holmström,
som var global chef för ABB:s kabelverksamhet
till februari i år.
Vindkraftsparkerna uppförs allt längre från land.
För att ansluta dem till elnäten krävs tiotals mil långa
sjökablar och en överföring med minimal energiförlust.
Tekniken för detta, HVDC Light, bygger på
likström istället för växelström.
– Några av världens duktigaste inom denna teknik
arbetar på Verkö, säger Hans Holmström. Många tror
att vi bara tillverkar kablar i Karlskrona, men faktum
är att vi satsar mycket på forskning och utveckling
också.
På fem år har marknaden formligen exploderat.
ABB anställer nu allt från operatörer till ingenjörer
samt bygger fler fabrikshallar och ett nytt torn och
rustar upp kajen på Verkö för att kunna ta emot fler
och större kabelläggningsfartyg.
Bättre energiutbyte
ABB har levererat den rekordlånga sjökabeln mellan
Norge och Holland och är i full färd med att ordna
länken mellan Irland och Wales. Med sjökabel
kopplas de förut strikt nationella elnäten samman.
Elförsörjningen i Europa blir effektiv när man kan
jämna ut med vattenkraft om vinden skulle mojna
– och tvärtom.
Energi till havs
Utvinning av olja och gas på stora djup sker från
flytande plattformar. För att de ska vara lätta tar
man hellre energi via kabel från land än installerar
kraftverk ombord. Sådana
sjökablar måste tåla 30 år av
vågor och stormar på Norska
havet – och nog förefaller det
klokt att utveckla dem i vindpinade
Karlskrona.
Hans Holmström var global chef
för ABB:s kabelverksamhet från
2009 till den 1 februari i år.
23 ”i Karlskrona” in brief

4 i Karlskrona nr 01 2012 i Karlskrona nr 01 2012 5
”Klockan halv tio är ju
egentligen klockan fem.”
”Barn
kan lära sig precis allt ”
Förskollärarna Annika Gustafson och Anette
Ericsson på Sagolundens förskola blir ständigt
utmanade av smarta barn med djupa funderingar.
Förskolebarn är nyfikna och
klipska – och lär sig snabbt hur
I och med den reviderade läroplanen tog förskolan steget fullt ut, blev en egen
skolform och officiellt den första etappen i det svenska utbildningssystemet.
Begreppet undervisning har äntrat scenen och i det utökade pedagogiska
– Det här är en spännande och glädjande vidareutbildning för oss alla,
säger Annika Gustafson. Barn kan formulera hypoteser om vad som helst.
Om vi bara ger dem rätt förutsättningar kan de lära sig allt möjligt.
allt från kroppen till den nya
tekniken fungerar. Därför
skrotas nu ord som daghem
och barnomsorg till förmån
för lekfull undervisning
och livslångt lärande.
uppdraget ingår att stimulera utvecklingen på ett sätt som förbereder barnen
för ett fortsatt lärande. Den nya titeln legitimerad förskollärare betyder i sin tur
att lärarna ska vara godkända och att nyutbildade ska gå ett år med mentor.
– Leken, glädjen och intresset är fortfarande grundredskapen, men
pedagogerna arbetar för att skapa en miljö som uppmuntrar till inlärning
av exempelvis språk och matematik. Vi gör däremot ingen bedömning av
barnen, utan kontrollerar enbart om förskolan uppnår målen, säger Solvig
Ohlsson, verksamhetschef för förskolan i Karlskrona.
”Lek är lärande”
Förskollärarna Annika Gustafson och Anette Ericsson på Sagolundens förskola
i Spandelstorp välkomnar den formella förnyelsen. För dem kommer
Moderna tider
Förskollärarna menar att den daghemspedagogik som gällde för 15 år
sedan är förlegad. Samhällsutvecklingen går rasande fort. Medan de själva
satsar friskt på att hänga med och inte frukta exempelvis teknikutvecklingen,
har barnen inga problem alls. Barn kan ofta mer än de förut tillåtits
kunna och de utmanar förskollärarna minst lika mycket som förskollärarna
utmanar dem. Framför allt måste de från tidig ålder få bli betraktade som
individer med personligheter.
– Vi ser till varje barn i vår färgstarka bukett av individer, säger Annika
Gustafson. Vi följer ingen grovplanering, utan måste ha ett öppet sinne och
bejaka det som barnen är intresserade av och fokuserar på för stunden.
”Om en har kul och tycker
att tiden går fort, medan
en annan har tråkigt
och tycker att tiden går
långsamt – vems tid är
då den riktiga?”
den snarast som en lättnad och en stärkande bekräftelse på att de arbetar
Eva Axelsson, som är förskolechef för Sagolunden, Spandelstorps Gård
Text: Christer Carlbäck
på rätt sätt.
och Hässlegården, poängterar att man inte ställer några krav på att barnen
Foto: Andreas Blomlöf
– Lärandet börjar i förskolan, säger Anette Ericsson. Vi utgår från bar-
ska kunna saker. De ska däremot få upplevelser och känna lust att lära.
nens genuina lust att leka och lära. Är de till exempel intresserade av hur
– Vi arbetar framför allt för att stärka barnens självkänsla så att de kän-
magen fungerar, arbetar vi tillsammans med dem för att skapa klarhet.
ner sig trygga och självständiga när de lämnar oss för att börja skolan.
Förskollärarna dokumenterar barnens utveckling i text och bild och
Citaten härintill är från barnen på Sagolunden. De exemplifierar vilken
bjuder på så vis in föräldrarna i skeendet. Det skapar mer engagemang
utmaning det kan vara för en vuxen att svara. Det är stundom urklipsk barn-
– och fler kluriga frågor.
logik och stundom existentiella tankar.

NUMMER 01 2011
Karlskrona
56° 9´41 ´N 15° 35´21 ´E
6 i Karlskrona nr 01 2012 i Karlskrona nr 01 2012 7
strålkastarljuset
Handla
med kort
Populär stjärna
intar arenan
Ubåtsmuseum i världsklass
2011 års Melodifestivalvinnare
Eric Saade valde Karlskrona
och Telenor Arena för sin omfattande
turné ”Pop explosion”.
Den 26 april brakar det loss och
publiken lär få njuta av välkända
hits och häftig dans.
– Det blir en hejdundrande
popshow som lär dra hit mycket
folk utifrån, säger Michael
Fransson, vd för Arenabolaget.
Karlskrona ska återigen bli berömt för en torrskodd ubåt. Denna gång
handlar det inte om någon incident, utan om ett praktfullt stycke marin- och
säkerhetspolitisk historia. När flottans första ubåt, Hajen, och den moderna
ubåten Neptun tagit plats i det nya ubåtsmuseet intill Marinmuseum har
staden ett besöksmål som bara lär ha sin motsvarighet i Chicago i USA.
– Det här blir fantastiskt, både arkitektoniskt och utställningsmässigt.
Vi har redan ordnat hela finansieringen, så när som på fem miljoner kronor
för den ljud- och ljusshow som ska skapa känslan av att man går rakt in
i en dokumentärfilm, säger Richard Bauer, som är chef för Marinmuseum.
Neptun flyttas från torrdockan på varvet till plattan på Stumholmen i
augusti. Sedan byggs huset, som ska vara färdigt 2014. Bakom 120-
miljonerkronorsprojektet ligger EU-intressen och aktörer som kommunen
och Stena Line.
– Vi har hämtat intryck från Chicago och Wasamuseet, men gör vår egen
grej. Vi nöjer oss inte med något annat än världsklass.
”Vi genomför ett projekt som många finner spännande, vågat och möjligen lite galet. Vi tänker
nämligen ta två svenska ubåtar, dra upp dem på land och bygga ett hus över alltsammans.”
richard Bauer, Marinmuseum
Många tyckte om
”i Karlskrona”
I december fick hushållen
hem den första ”i Karlskrona”.
Responsen blev övervägande
positiv. Här följer några av
kommentarerna:
Maritim entré
Karlskrona som förebild
I tv-rutan och på vita duken
Fu l fart på färjefronten • Världsarvet – vad är det? • Ketchupe fekten i Fågelmara
”Hela ha len” hejar i Holmsjö • Största miljösatsningen någonsin
”Grattis till en informationsskrift som heter
duga! Allt är faktiskt mycket bra. Varierat innehåll,
bra layout, kvalitativa bilder, bra tryck.”
”Känns som ytterligare en onödig kostnad
när barn, skolor, gamla och sjuka inte får sina
behov tillgodosedda!”
”Fick tidningen i brevlådan idag! Den var jättefin.
Gillade sista sidan om Blå Port – nu vet jag
varför den kallades så! Jag ser fram emot en
ny entré till Karlskrona.”
”Mycket trevligt utformad informationsskrift.
Snygg layout. Intressant information.
En mycket positiv överraskning!”
”Vi satsar på
Barnens Sail och
sjönära aktivitet”
Foto: Matz Arnström
I förra numret av ”i Karlskrona” tog tyckarpanelen
till orda i debatten kring den årliga folkfesten
Sail Karlskrona – och fler tog chansen
att maila in sina synpunkter. Festivalgeneral
Michael Fransson ha tagit ris och ros till sig
och dryftat olika förslag med flera engagerade
aktörer. Han konstaterar att det blir en utökad
satsning på det mycket rosade Barnens Sail
samt på världsarv och historia. Sailet kommer
dock inte att tidigareläggas. Festdagarna, den
9–11 augusti, sammanfaller med Marinens
Dag, vilket borgar för aktiviteter till sjöss.
– Det betyder kanske inte större båtar, men
det lär hända mer intill havet!
– för säkerhets skull!
Bakom all statistik om ökad trygghet i Karlskrona
döljer sig ett framgångsrikt samarbete
mellan olika vardagshjältar. Just nu jobbar
Polisen, Karlskrona kommun och andra
aktörer mot risken för rån i projektet
”Tryggare Karlskrona”.
Projektet syftar till att minimera den mängd kontanter
som ständigt cirkulerar runt i uttagsautomater, plånböcker,
butiker, dagskassor och värdetransporter. Vi ska
inte fresta, utan göra tjuvens värv besvärligare, genom
att istället använda kort.
Riskabel hantering
Många faror lurar i kontanternas kretslopp. Vi står i
öppen gatumiljö och slår koder mitt framför ögonen
på påpassliga tjuvar när vi hämtar ut våra kontanter.
Vi fyller då gärna plånboken för att inte behöva köa så
ofta. Sedan shoppar vi loss med plånböcker som valsar
runt i handväskor och barnvagnar …
– Ofta ser vi på bilder från övervakningskameror
hur en person artigt distraherar en äldre dam i butiken
medan kompanjonen länsar väskan, säger polisinspektör
Mats Trulsson, som är djupt engagerad i projektet.
Motverkar risk för rån
Butikspersonalen får i sin tur hantera mängder av
kontanter. Risken för rån och nattliga inbrott ökar.
Dessutom ska pengarna bäras iväg igen för insättning
och följande miljönötande värdetransporter till platser
för räkning och ompackning. För att få stopp på denna
otrygga kontantkarusell, uppmanar ”Tryggare Karlskrona”
alla att handla med kort istället. Det behöver inte
vara så svårt.
– Äldre är rädda för att
glömma koder, men de kan ju
välja att signera. Risken för att
ett kort ska bli kapat i butikens
kortläsare är minimal. Om det
likväl skulle ske, så blir ju ingen
person skadad i alla fall, säger
Mats Trulsson
Mats Trulsson.
”Tryggare Karlskrona”
Samverkansprojekt mellan Karlskrona kommun, polisen,
bank erna, försäkringsbolagen, Karlskrona Handel och Service
samt övriga handlare.
Tre trygga tips
1 Handla med kort. Avrunda
beloppet uppåt om du behöver
lite kontanter till små inköp.
2 Förvara pengar och nycklar
säkert, helst i innerficka.
3 Tanka med bensinkort. Var försiktig
med att använda kontokopplat
kort på oövervakad mack.
Klättrar på trygghetsrankingen
I fjol hade Habo kommun den lägsta – och därmed Sverigebästa
– summan av olyckor, bränder, våldsbrott, inbrott och stölder
per tusen invånare. Det är värt att notera att Karlskrona klättrade
ännu ett steg och nu ligger på 54:e plats i tabellen av 290 kommuner.
Enligt den senaste rankingrapporten om trygghet och säkerhet
från Sveriges Kommuner och Landsting och Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap har Sveriges kommuner blivit
säkrare under de senaste tio åren, mycket tack vare att olika
aktörer samverkar på bred front för att förebygga brott. ”Tryggare
Karlskrona” är ett skolexempel på att samarbete ger effekt.

8 i Karlskrona nr 01 2012 i Karlskrona nr 01 2012 9
Bommarna bort när Bergåsa blir
resecentrum
Se filmen på www.karlskrona.se
Ny föreslagen gång- och cykelbro
från Idrottsvägen över Sunnavägen
och järnvägen som ansluter till
befintlig gång- och cykelväg på
Gamla Infartsvägen. Principskiss.
Det växer fram små nav för en effektiv kollektivtrafik på strategiska platser i kom-
Karlskrona kommun satsar
hårt på hållbar utveckling
munen, exempelvis på Pottholmen, vid Gullberna, i Holmsjö och nu vid
högaktuella Bergåsa. Tåg- och bussresenärerna till Blekingesjukhuset och
Blekinge Tekniska Högskola blir nämligen bara fler. Det blir ohållbart med
en traditionell järnvägsövergång med bommar, så därför utvecklas Bergåsa
Annebo
genom att förbättra för
kollektivtrafiken – på station
efter station, och hållplats
efter hållplats. Närmast på
tur står den stora förvandlingen
av Bergåsa station
till Bergåsa resecentrum.
till ett hållbart resecentrum.
Påpasslig satsning
Om kollektivtrafiken ökar i samma takt som nu kommer antalet bomfällningar
att fördubblas – till över hundra om dagen. En viktig åtgärd är således att
stänga den nuvarande järnvägsövergången och ersätta den med en bättre,
planskild lösning. En lösning som ökar trafiksäkerheten för oskyddade
trafikanter och ger bättre framkomlighet för kollektivtrafiken. Det gäller ju att
passa på medan Emmabodabanan rustas och färre tåg är i rullning.
Alltför dyr tunnel
Ett förslag presenterades i höstas som gick ut på att man skulle lyfta spåren
och gräva en biltunnel i svackan vid Monsunen, till priset av att man tog
Campus
Gräsvik
Bergåsa
Förbättrat stationsområde.
Sjukhusområdet
en del av parken i anspråk för en ny cirkulationsplats. Efter att ha lyssnat
Text: Christer Carlbäck
på medborgarnas synpunkter och konstaterat att det ursprungliga förslaget
blev kostsamt, arbetades ett nytt förslag fram, som efter beslut i miljö- och
byggnadsnämnden nu är huvudalternativet och dessutom hälften så dyrt.
”Galgamarksbron”
Förslag ”Monsuntunneln”
– planskildhet med ny
tunnel under järnväg.
Förslag till gång- och cykeltunnel.
Förslaget går ut på att man istället bygger en bro för biltrafik över järnvägsspåren
strax norr om Galgamarkstrappan, där det redan är stor höjdskillnad
mellan väg- och järnvägsspår. Den gamla idrotts- och tennisplanen vid
Wämöskolan tas i anspråk för att plana ut nedfarten för bilarna, varpå de
kan fortsätta på Ekorrvägen längs med kyrkogården och bort mot sjukhuset.
På så vis ska Wämöskolan samtidigt få en ny, och betydligt säkrare,
Galgamarken
Förslag till dubbelriktat körfält
även på Ekorrvägen bredvid
kyrkogården. Överfarten som
finns idag stängs.
trafik situation.
– Vi räddar Monsunens park från intrång, ger Wämöskolan en bättre
parkering och angöring för lämning och hämtning med bil samt planerar
Stadsarkitekt
Hans Juhlin.
även för en gång- och cykelbro mellan Bergåsa och Annebo, säger stadsarkitekt
Hans Juhlin.
Tunnel under perrongen
Förslaget med den nya Galgamarksbron är ute på samråd i kommunen.
Samtidigt är Trafikverkets förstudie, som även rymmer andrahandsalternativet
med Monsuntunneln, ute på remiss. Oavsett vilket spår som
Förslag ”Galgamarksbron”
kan binda ihop Galgamarken/Sunna
vägen med
Ekorrvägen/kyrkogården
via Wämöskolans idrottsplan
och ersätta dagens
järnvägskorsning vid
Bergåsa. Principskiss.
Wämöskolan/
Musikugglan
slutligen klubbas igenom, föreslås det i båda alternativen en helt ny gång-
och cykeltunnel vid perrongen på Bergåsa.
Planen är att all ombyggnation ska vara färdig i oktober 2013, då
Foto: Matz Arnström
tågen ska rulla till Emmaboda igen.

10 i Karlskrona nr 01 2012
i Karlskrona nr 01 2012 11
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
Hur ser ditt Karlskrona ut
2030?
Allt blir lättare om man jobbar tillsammans mot ett gemensamt mål. Därför vill
Karlskrona kommun ta fram en ny vision med hjälp av dem som vet bäst:
invånarna själva. Du och dina vänner, grannar och arbetskamrater, ja alla, är välkomna
att både tycka till kring våra politikers idéer – och bidra med egna förslag.
Du känner väl igen de tankar om framtiden som olika Karlskronabor
levererat i tidningar och TV under den senaste tiden?
Citaten och bilderna är bara en del av ett stort visionsarbete
som i mars går in i sin mest intensiva fas. Det är
nu som du ska ta chansen att gå på de öppna mötena
och dela med dig av dina idéer!
Kanske blir din drömbild av Karlskrona grunden till
den gemensamma visionen?
Oanade möjligheter
Senast det begav sig var 1999, då Karlskrona kommun
antog visionen om de fyra hörnstenarna för att bygga det
nya Karlskrona. Mycket av det som fastslogs då, kring
arbete, utbildning, kultur och livskvalitet, står sig än. Men
tiderna förändras – och med dem kommunen och dess
utvecklingsmöjligheter.
Ledstjärna för prioritering
Kommunen ska styras utifrån en vision. Den ska vara kort,
kärnfull och lätt att förstå. Den ska vara inspirerande och
beskriva ”ett önskat framtida tillstånd”.
– Det är viktigt att det finns en tydlig gemensam bild av
vad kommunen, näringslivet och inte minst medborgarna
vill. En väl förankrad vision för år 2030 ska genomsyra allt
och ligga till grund för det dagliga arbetet.
Det säger konsulten Jörgen Wessman som, tillsammans
med sin kollega Lena Folkesson på Gotlandsakademin,
har fått i uppdrag att leda visionsarbetet från
start till mål. Jörgen är uppvuxen i Nättraby och Lena bor
i Rödeby, så det är konsulter som känner Karlskrona väl.
I arbetet med att ta fram visionen ryms allt från djupintervjuer
med Karlskronabor i olika åldrar till öppna möten
där alla får tycka till. Det är nu det gäller – för i maj ska
kommunfullmäktige ta beslut om den nya visionen.
Jörgen Wessman

12 i Karlskrona nr 01 2012
i Karlskrona nr 01 2012 13
”2030 seglar vi med
Jarramas i Karlskrona
skärgård – ett av
Europas populäraste
histo riska besöksmål.”
Alla är välkomna!
För att visionen ska bli en riktigt stark ledstjärna för
verkliga resultat, måste den tas fram och formas genom
mesta möjliga delaktighet. Under mars månad är du
och alla andra medborgare inbjudna till öppna möten
runt om i kommunen.
– Vi hoppas på bred uppslutning och på många
goda tankar och idéer, säger Jörgen Wessman.
Chans att påverka
För att ha något att utgå ifrån och få igång diskussionen
kommer det material som politikerna jobbat fram så här
långt att presenteras. Men det är ännu viktigare att du
sätter ord på dina egna drömmar och delar med dig av
dina idéer.
Öppna möten
”I framtidens
Karlskrona
gaur allt!”
Philip Friberg,
ordförande
Karlskrona
Skateboardförening
Katarina MazETTi,
författare
5 mars kl 18.00 – 20.00 Nättraby
Kunskapscentrum
6 mars kl 19.00 – 21.00 Stadsbibliotekets
hörsal
8 mars kl 18.00 – 20.00 Sunnadalskolan
10 mars kl 14.00 – 16.00 Sturköskolan
”Det är vi Karlskronabor
som äger visionen om
Karlskrona 2030 – den
måste leva oavsett
hur de politiska
vindarna skiftar.”
12 mars kl 18.00 – 20.00 Rödebyskolan
13 mars kl 18.00 – 20.00 Holmsjö skola
Mikael Blomqvist,
vd Michano AB
15 mars kl 18.00 – 20.00 Jändelskolan
Välkommen!
Den färdiga visionen
… ska precisera de ledstjärnor och värderingar samt
den atmosfär som präglar Karlskrona 2030. Den ska
rymma konkreta beskrivningar av hur Karlskrona kommun
ska vara att bo och leva, utbilda sig, driva företag
och turista i.
Skriv direkt!
Om visionen ska bli bra, äkta och lyckad, måste du,
dina vänner, grannar och arbetskamrater, ja alla, bidra
med idéer, tankar och drömmar inför framtiden.
Hur ser ditt Karlskrona ut 2030?
Läs mer om arbetet och skriv in din vision på
www.karlskrona.se/karlskrona2030
”Vi har ett stort
museum där vi bara
visar nya uppfinningar,
inga gamla grejer.”
Elma Oijens Sjölin,
Karlskronabo som fyller 28 år 2030

14 i Karlskrona nr 01 2012
i Karlskrona nr 01 2012 15
STOCKHOLM
Hyper Island är skolan
som attraherar – och
levererar. Till Stumholmen
kommer studenter och
reklamfolk från hela
världen för att greppa
den digitala utvecklingen.
Från ön far de
nybakta sedan rakt ut till
internationella toppjobb.
Text: Christer Carlbäck
Foto: Andreas Blomlöf
utan gränser
Skola
Hyper Island grundades i Karlskrona 1996, men har nu
kontor även i New York, London, Manchester och Stockholm.
För närvarande har skolan 450 studenter – och av dem är 88
från andra länder än Sverige. Omkring 160 läser i Karlskrona.
Annorlunda pedagogik
Hyper Islands goda rykte och framgångar som skola inom
den digitala världen för information och kommunikation sägs
ligga i den pedagogiska modellen. Studenterna tränas intensivt
i att kunna samarbeta i grupp samt i att ta stort ansvar för
sitt eget lärande. Detta sker under konkreta – och skarpa –
uppdrag som de via skolan får från namnkunniga varumärken
som Google, Coca-Cola, Adidas, Sveriges Television och den
italienska fotbollsklubben Milan.
– Vi har varken lärare eller läroböcker, utan vi låter våra
studenter ta sig an verkliga uppdrag från världens största
varumärken, berättar Stefan Malmström, som är programdirektör
på Hyper Island.
Redo för alla utmaningar
Studenterna får helt enkelt en deadline för när de ska ha löst
problemet eller antagit den digitala utmaningen. Det är upp
till dem att lägga fram ett konkret förslag. Kanske blir det en
app, ett spel eller en webbkampanj – eller alltihop.
– Representanter från företagen kommer i sin tur hit och
föreläser för studenterna, samtidigt som de söker framtida
medarbetare. Nyckeln ligger i hur vi utvecklar varje student
som person och inte minst deras förmåga att arbeta i grupp.
De kan gå rakt in i vilket team som helst!
Utbyter kunskap och talang
Hyper Island har två affärsområden, Programs och Executive.
Programs rymmer längre utbildningar inom den digitala
världen, exempelvis mobilapplikationer och e-business, och
riktar sig främst till unga människor. Många studenter på
programmet Digital Media har i år praktiserat utomlands – på
Ultra Super New Inc i Tokyo, R/GA i New York, Tribal DDB i
Amsterdam samt på ustwo i London.
Executive är utbildningar för näringslivet, i allmänhet personal
från kommunikationsindustrin och i synnerhet folk från
ledande reklambyråer.
– De har sett våra studenter praktisera och omedelbart
tillföra värde genom sina kunskaper om digital teknik och
modern mediekonsumtion, säger Stefan Malmström. Reklambyråerna
har på så vis insett vikten av denna kunskap och vill
ge sina anställda samma utbildning. Det handlar så mycket om
att förstå dagens enorma beteendeförändring. Det är därför
som det kommer reklamfolk från hela världen till Stumholmen.
Programdirektör
Stefan Malmström
Studenter med visioner
För Zebastian Zattberg, 26 år, tycks Hyper Island bli
språngbrädan från Fritsla till San Diego, där han sannolikt
kommer att göra sin praktik. Han kom till Hyper Island för
att testa sina gränser och se till att få ett bra jobb.
— Skolans statistik på arbete efter studierna gjorde beslutet
givet. Karlskrona valde både jag och min sambo, då
vi har en dotter på ett och ett halvt år och staden verkade
så familjevänlig. Detta är platsen för mig.
Sean Lee, 23 år, från Malaysia, ville prova på ett nytt
ställe i världen och tyckte att Hyper Island verkade mycket
intressant. Hittills är han mycket nöjd med skolan och alla
nya vänner, men också med det lugna livet i Karlskrona.
– Jag vill bli art director och hoppas att det här blir min
väg in i branschen.
Annah Odehammar, 23 år, har vänt hemåt efter studier
i Stockholm. Hon valde Karlskrona för att kunna fokusera
mer på sin utbildning och Hyper Island för att få tillämpa
sina kunskaper i praktiken – och hon siktar på en praktik
utomlands.
– Mitt mål här är att fullända min kompetens och få
insikt i vad jag egentligen vill syssla med. Jag tror att man
måste ha en förståelse för både teori och praktik om man
vill kunna göra ett riktigt bra jobb.
Zebastian
Sean
Annah
Var sjätte student
vid Hyper Island
kommer från andra
delar av världen
– exempelvis Brasilien,
Filippinerna
och Kanada. Totalt
representerar de 33
länder. 25 procent
av studenterna
arbetar utomlands
efter examen.
MANCHESTER
LONDON
NEW YORK
Projekt för fred
Hyper Islands studenter lever globalt och använder sina
kunskaper och sin kreativitet för att göra världen bättre.
Bland projekten märks Hyper Islands sociala initiativ
”CREATE for CHANGE” med det senaste eventet
”72 hours for peace”, då alla studenter i Karlskrona och
Stockholm samarbetade fram 60 idéer för att uppnå
världsfred. En idé – ”See into my eyes” (Se mig i ögonen)
– är att sätta upp interaktiva jätteskärmar i världens
metropoler för bättre förståelse människor emellan.
98 procent av Hyper
Islands studenter får jobb
i branschen efter examen.
60 procent av dem
får jobb i branschen före
examen.
25 procent av dem
har tre eller fler jobb att
välja mellan.
KARLSKRONA

16 i Karlskrona nr 01 2012
i Karlskrona nr 01 2012 17
hetluften
”i Karlskronas” tyckarkvartett ger i detta nummer förslag
på hur vi ska uppmärksamma och fira EM i fotboll.
EM i fotboll – förberedelser för folkfest
Martin
Marianne Ivarsson
Hans Ottinger
Senad Kulenovic
Katarina Mazetti
Den 8 juni är det avspark för fotbolls-EM.
Hela Europas – och en stor del av övriga världens
– bollglada blickar riktas mot värdländerna Polen
och Ukraina. Det tillhör inte vanligheterna att så
stora evenemang arrangeras en klackspark från
Karlskrona. Även om Zlatan och kompani inte
spelar sitt gruppspel i Gdynia, kommer Stena
Lines färjelinje att skeppa supportrar i parti och
minut. En festivalglad sommardestination som
Karlskrona har förstås all anledning att bidra till
och dra nytta av folkfesten. Men hur? Frågan går
först till vår panel.
Hur bör vi i Karlskrona
uppmärksamma och fira EM
i Polen och Ukraina?
Har du egna förslag?
Skriv in dem på
www.karlskrona.se/ikarlskrona
Svenska landslaget i fotboll. Bild: Bildbyrån i Hässleholm.
Marianne Ivarsson,
vvd på Blekinge Business Incubator:
Inför EM skulle Karlskrona kommun kunna inleda
en dialog med Blekinge Fotbollförbund. De skulle
i samarbete med kommunens fotbollsklubbar
kunna arrangera vänskapsmatcher på ungdomssidan.
Gärna också fotbollsresor till EM, arrangerade
i samverkan med näringsliv, föreningsliv
och kommun.
Katarina Mazetti, Karlskronaambassadör
och författare:
Just vad fotboll beträffar finns det säkert många
andra som har goda idéer. Jag skulle däremot
kunna tänka mig att vi sprider information om
den vikingaby som byggs upp här. Den attraktionen
kommer nämligen att uppmärksamma den
tidens kontakt med olika polska och ryska riken
på ett spännande sätt.
Senad Kulenovic, ägare till bland annat Castello:
Vi bör förstås fånga upp resenärerna. Om kommunen
och Stena Line jobbar med paketresor,
så tar vi krögare hand om gästerna. Fotbollsfans
vill ha billigt boende, mat och dryck. Det är inte
så svårt, före vår högsäsong. Kanske en TV-sänd
konsert på torget också? Sen måste stan visa sig
från sin soligaste sida!
Hans Ottinger, spelare i Karlskrona Hockeyklubb
och medarbetare på Länsförsäkringar
Blekinge:
Förhoppningsvis gör Sverige ett bra EM, då blir
det drag här hemma. Roligast vore om man
kunde smälla upp en jätteskärm på torget när
Sverige spelar. Det skulle samla folk och ge oss
som inte kommer iväg till Polen eller Ukraina en
känsla av att nästan vara där. Annars antar jag att
stans restauranger kommer att satsa på EM, med
speciella menyer vad det gäller mat, dryck och
matcher.
Konsthallen bjuder upp till dans
Finanskrisen knockade många aktörer inom
kultur, nöje och konferens. Karlskrona konsthall
är dock på benen och går en ny vår till mötes –
med ett program fyllt av Strindberg, Mumintroll
och trendigt lunchbeat med diskodans!
Sedan 2008 hyr både Karlskrona kommun och restauratörerna
på Ätbar in sig i den privatägda och helrenoverade
före detta biografen på Borgmästaregatan. Kulturförvaltningen
arrangerar ett tiotal konstutställningar per år, hyr ut
”Salongen” för allsköns evenemang och kan ståta med ett
komplett kultur- och konferenscentrum, medan krögarna
i sin tur sköter kök, servering och nöjen.
– Det är ett smidigt sätt att samverka på, då vi inte har
någon egen budget för att arrangera teater eller konserter.
Vi har tillgång till lokalerna dagtid och kan bjuda skolbarn
på kulturupplevelser i härlig miljö samtidigt som vi kan
hyra ut för andra arrangemang, teater och musik, säger
Annika Eklund, kulturchef i Karlskrona.
Konsten ramar in arrangemangen
Kommunen håller sitt nätverk av arrangörsbolag och kulturföreningar
igång för att kunna locka hit riksomfattande
turnéer, men även erbjuda plats för lokala kulturarbetare.
De tio temporära utställningarna ger, liksom Erik Langemarks
Karlskronakonstverk uppe på balkongen, mervärde
under mingel och event.
– Vi har stora förhoppningar inför den här våren, säger
Annika Eklund. Vi uppmärksammar Strindbergåret med
soppteater och gläder barnen med Mumintrollet. Dessutom
får vi hit en namnkunnig artist för flera shower.
Maxad bensträckare
Konsthallen kommer också att haka på trenden med
lätta rätter och ösigt lunchbeat. Du kan alltså ta din vanliga
tim slånga paus från jobbet mitt på dagen och ägna den åt
något så lustfyllt som att svänga dina lurviga på dansgolvet!
Foto:
Matz Arnström
Läs mer om kultur- och evenemangs utbudet på www.karlskrona.se/kultur
2010 Uthyrt för event: 192 ggr
Egna arrangemang: 96 st
2011 Uthyrt för event: 146 ggr
Egna arrangemang: 73 st
2012 Trenden har vänt och Konsthallen
väntas hyra ut mer i år.

18 i Karlskrona nr 01 2012
i Karlskrona nr 01 2012 19
Vill du bli elproducent?
1
Kontakta Affärsverken för teknisk
information och kommunen
om eventuellt bygglov.
Fixa själv ett
bättre elpris
2
3
4
5
Gör en anmälan med hjälp av
Affärsverken.
Låt en behörig elinstallatör
installera din elproduktionsanläggning.
Låt Affärsverken installera en
ny elmätare. Bytet är avgiftsfritt.
Låt Affärsverken inspektera,
godkänna och koppla på
anläggningen.
huvudet på
Karin Andersson har efter en lång chefskarriär
axlat rollen som äldrelots. I denna
funktion ska hon hjälpa äldre multisjuka
rätt i omsorgs-, hälso- och sjukvårdsdjungeln
och ständigt vara på spaning
Nu erbjuder Affärsverken sig att köpa el från de allra minsta privata
efter förbättringsmöjligheter.
vindkraftverken och solcellerna som genererar el. Det innebär att
det kan löna sig för kunderna i Affärsverkens nät att satsa på miljövänlig
ny teknik.
Hur blev du äldrelots?
Efter 25 år som chef inom äldreomsorgen var jag rätt
sugen på att göra något nytt. Det här är en treårig försöksverksamhet
som drivs i projektform och som syftar
till att utveckla en modell för bättre samverkan mellan
vårdgivarna i omsorgen och vården, utifrån de äldres
perspektiv. När försöksprojektet skulle starta, ville jag
absolut bidra med min långa erfarenhet.
Karin Andersson
Äldrelots
Uppvuxen i Helsingborg samt på Bergåsa
i Karlskrona.
Vad går ditt jobb ut på?
Försöksverksamheten är ett samarbete mellan Blekinges
kommuner och landsting. Vi är äldrelotsar i varje kommun
som hjälper personer som är 75 år eller äldre, som har
minst tre sjukdomar och som har varit inlagda vid minst
tre tillfällen under det senaste året. Vi lotsar dem bland
vårdgivarna och tar till oss deras upplevelser.
Vad är det bästa med jobbet?
Det är utan tvekan mötet med våra äldre och att faktiskt
få se att mycket små förändringar kan ge mycket stora
förbättringar. Alla vi äldrelotsar har våra speciella kompetenser
och samverkar för att nå bästa möjliga resultat.
Skolad vid Vårdhögskolan i Karlskrona samt
en mängd kommunala internutbildningar.
Äldreomsorgen
i siffror 2011
34 år inom kommunen.
Bakgrund som vårdbiträde i Torhamn,
undersköterska på Trossö, chef inom
äldreomsorgen i Karlskrona.
Fjolårets uppdelning av Sverige i elområden har gjort elen förhållandevis
dyr i södra Sverige. Anledningen är att det
produceras mindre el i söder än i norr. Detta vill
Affärsverken råda bot på genom att uppmuntra mikroproduktion
av el – det vill säga att elkunder också blir
producenter med hjälp av sol och vind.
– Vi vill gynna investeringar i små vindsnurror och
solceller, säger Jan Svensson, vd för Affärsverken.
När elpriset stigit har ju många installerat små anläggningar
för vind- eller solenergi för sin egen förbrukning,
men vi är intresserade av att köpa in den eventuella
överproduk tionen. En elkund som installerar lite extra
kan alltså inte bara spara på sitt inköp av el, utan tjäna
på att sälja till oss.
Investering i framtiden
För att understryka att man verkligen menar allvar med
denna miljösatsning är Affärsverken berett att betala
något mer för elen från mikroproducenterna än det
aktuella marknadspriset. Det är dock viktigt att allt görs
på rätt sätt. Elproduktionsanläggningen måste vara korrekt
installerad och mikroproducenten ha en elmätare
som registrerar såväl uttag som inmatning.
– Vi är inte först i Sverige, men vi ligger en bit före
regelverket. Det är så många som vill göra en insats för
klimatet att vi varken kan eller vill vänta. Det ska löna
sig att vilja värna vår miljö, säger Jan Svensson.
De äldre får hjälp både direkt och genom
långsiktig förbättring.
150
olika yrken finns
inom Karlskrona
kommun.
9personer i Blekinge
arbetar som äldrelotsar.
3 år
får det ta att hitta en modell
för samverkan till förbättring
för multisjuka äldre.

20 i Karlskrona nr 01 2012
i Karlskrona nr 01 2012 21
Historien om Blekinge Flis
är inte lång. Men den är
ett inspirerande exempel
på att det går utmärkt
att förena driftig entreprenörsanda
med hållbar
utveckling.
Ola Petersson hade alltid drömt om att starta eget när han 2006
drog igång Blekinge Flis. Första året levererade han biobränsle i
form av grenar, sly och trärester till pannor i småindustrier och växthus
helt på egen hand. Idag driver han ett växande företag med nio
anställda. De förser traktens stora värmeverk med flis att bränna och
sysselsätter samtidigt en hel skara underentreprenörer.
Verksamhet på hjul
Blekinge Flis har sina formella baser i Holmsjö och Rödeby, men
företaget är i själva verket en rullande produktionsapparat bestående
av huggbilar. En förare kan med en flismaskinförsedd lastbil samla
upp och flisa restprodukter från skogsindustrin samt transportera
det färdiga biobränslet till värmeverken.
– Lokalt är miljövänligt, säger Ola Petersson. För vår del är det
självklart att det lönar sig med närproducerat. Det kostar att frakta
flis, så därför strävar vi efter att ha alla leverantörer och alla kunder
inom fem mil.
”Lokalt är
miljövänligt”
Blekinge Flis devis
Ökande volymer
Blekinge Flis har kammat hem stora kontrakt om leverans av bioenergibränsle
till såväl fjärrvärmeverket på Gullberna som det nya
kraftvärmeverket i Bubbetorp. Det innebär att det krävs ännu större
volymer. Ola Petersson och hans team löser detta genom att engagera
ännu fler råvaruleverantörer, såsom olika mindre sågverk, samt
genom att erbjuda markägare energiavverkning.
Bekväma lösningar
Energiavverkning innebär att man röjer och rensar bort oönskad
skog i hagar och längs vägkanter. Det är förstås populärt bland
markägare att slippa jobbet – och dessutom få betalt för alla löv
och överblivna trädelar.
Flis tillverkas i sin tur främst av restprodukten efter avverkning
i barrskog. Den kallas ”grot” – som står för ”grenar och toppar”.
Grönt och effektivt
– Vi investerar miljoner i maskiner, men har också lyckats kapa bort
ett helt moment med dieselslukande terrängfordon ur produktionskedjan.
När skogsägarna avverkat sitt, låter Blekinge Flis först restprodukterna
ligga så att barren ramlar av och viktig näring återförs till
jorden. Därefter samlar man träbitarna på olika platser vid vägen och
låter dem torka under ett papptäcke.
– Sist kommer vi med huggbilen och producerar flisen direkt i
bilen och på släpet, säger Ola Petersson. I bästa fall kan vi då köra
raka vägen till kunden.
Framsynt miljösatsning
Ola Petersson är förstås glad över att ha lyckats med drömmen om
att göra affärer i eget företag. Han kan också vara stolt över att nyligen
ha fått ta emot Anders Walls stipendium på 100 000 kronor för
landsbygdsutveckling ur kung Carl XVI Gustafs hand. När kraftvärmeverket
i Bubbetorp ska försörjas har han den angenäma utmaningen
att skaffa fler lokala råvaruleverantörer och fler medarbetare.
Han bygger för vidare framgångar på ett långsiktigt och hållbart sätt.
Mest stolt är han dock över att ha utvecklat och konstruerat ett eget
huggbilsekipage som gör det möjligt att minska bränsleförbrukningen
och effektivisera driften – och därmed optimera hanteringen
av biobränslet.
Ola Petersson och Amanda Walther leder Blekinge Flis.
Grot blir flis. Grot är grenar, toppar
och andra rester från skogsindustrin.
Av dessa restprodukter gör man
flis – förnyelsebart bränsle att elda
pannor med.
Lokalt skogsflis …
… är utmärkt …
… som biobränsle.

22 i Karlskrona nr 01 2012
i Karlskrona nr 01 2012 23
Fasaden bevaras i ursprungligt skick, liksom
de tjocka stenväggarna och slipade
trappstegen. I övrigt blir interiören
modern och standarden hög
när Karlskronahem bygger
om den anrika folkskolan
på Östra Prinsgatan
till lägenheter.
notiser
Karlskrona välkomnar …
… nye platschefen för ABB, Alexander
Kara, som lämnat ABB:s verksamhet i
Indien för den storsatsande fabriken på
Verkö …
… Emma Andersson, som fortsätter
att studera till språklärare i Linköping,
fast på distans från Trossö, där hon blir
sambo, både centralt och nära havet ...
Namnge
Bubbetorpsprojektet
I juni planeras invigningen av kraftvärmeverket
vid avfallsanläggningen i Bubbetorp. Senast då
måste den gigantiska miljösatsningen, som förenar
lokal produktion av el och värme med en grön
avfallshantering, ha fått ett passande namn. Affärsverken
välkomnar alla Karlskronabor att delta
i den stora namntävlingen i vår. Håll ditt bästa förslag
hemligt tills Affärsverken avlossar startskottet
med all information om tävlingsregler, jury och vinst
i lokalpressen samt på
www.affarsverken.se
Många har gått i skolan i kvarteret, som denna
flickskoleklass, fotograferad av Eric Olsson 1965.
”Vi bygger för framtiden”
… Volker Köhn från Tyskland, som bosatt
sig på Bergåsa med sin fru Cornelia
och blivit finanschef på ABB efter att ha
jobbat i Rotterdam i Holland …
… samt en mängd andra inflyttare som bidragit till att det nu
är 64 200 personer som bor i kommunen.
Under takåsarna i Karlskrona
Det går att bygga fler lägenheter på Trossö genom
att man inreder vindar i befintliga hus till små mysiga
student- och ungdomslägenheter. Samhällsbyggnadsförvaltningens
policy ger möjlighet till avsteg
från hisskravet, och intresset bland fastighetsägarna
är stort. Det vankas såväl takkupor och balkonger
som vyer över staden och havsutsikt.
Karlskronahem skapar 33 små och flexibla en- och tvårumslägenheter
i den före detta skolbyggnaden
vid Rosenfeldt på Trossö. Lägenheterna är
framför allt för studenter och ska vara klara
för inflyttning lagom till höstterminen i år.
– Vi bygger om de gamla klassrummen i tre
plan till ettor och tvåor med kök och badrum, berättar Ulf Klint,
teknisk chef på Karlskronahem. Det är stora fönster och hela
3,90 meter högt i tak, så vi använder utrymmet på höjden för
att skapa loft för exempelvis en säng eller ett skrivbord.
Borttagbara väggar
Karlskronahem bygger finurligt och kostnadseffektivt för att
både kunna erbjuda boende till studentvänlig hyra och hantera
en stad i utveckling. Tvåor delas till exempel av i tre rum
genom en demonterbar vägg. De kan därmed hysa fler eller få
stort vardagsrum och dessutom attrahera andra än studenter.
– Vi sätter ribban högt med kakel och klinker, säger Ulf
Klint. Det här ska hålla i 50 år, så vi måste gardera oss genom
ett anpassningsbart boende.
Genuint och trivsamt
Trots allt nytt bevaras ursprunglig charm i form av sten väggar
och trappor. Den klassiska fasaden kommer endast att tvättas
och få en utvändig hiss på gaveln för ökad tillgänglighet.
Den asfalterade gården mot konstgräsplanen förses med
grönska och cykelställ samt en trevlig uteplats för grillning
”Tänk att vår skola ska bli
bostäder”
Den pampiga byggnaden norr om Alamedan byggdes
i början av förra seklet för att hysa folkskolan. Anna-Kkarin
Jönsson (född Johansson) gick där i skarven mellan
1960- och 70-talen och hon gläds åt förvandlingen till
studentboende.
– Det är en häftig byggnad och roligt att den kommer
till användning igen. Jag har bara goda minnen från min
skolgång. Vi hade stora klasser på säkert 30 flickor och
pojkar. De spelade fotboll och vi brännboll och så ordnade
vi disko. Men när man var liten kunde man ju aldrig
tro att skolan en dag inte skulle vara skola längre, utan
bli studentlägenheter...
2010 köpte Karlskronahem den tomma byggnaden
i ett kvarter som rymmer mycket kunskap och historia.
I samma länga ligger nuvarande Rosenfeldtsskolan och
längre bort på gården, i hörnan Alamedan-Amiralitetsparken,
huserade
flickskolan mellan
1897 och 1971.
Rosenfeldtsskolan 2012.
– in brief
This is a magazine about activities and industry in the municipality.
“There are plenty of good opportunities for people moving
to the municipality. Many large companies are doing well and we
can offer a good quality of life,” says Camilla Brunsberg, Chairman
of the Municipal Executive Board.
ABB Power Systems in Verkö is expanding and taking on new
staff in order to manufacture more subsea cables for wind farms.
Preschool is now a type of schooling – based on the child’s
desire to learn. Preschool teachers in Spandelstorp welcome the
innovation.
The new submarine museum next to Marinmuseum (the
Maritime Museum) will be a world-class attraction.
Security is increasing in Karlskrona. The police, and others,
would like people to use payment cards more when shopping,
instead of cash.
Bergåsa is set to become a sustainable travel centre. The
railway crossing may be replaced by bridges and a tunnel.
What will your Karlskrona look like in 2030? As the municipality
is renewing its vision, everyone is welcome to contribute
with suggestions at public meetings.
In June, Poland and Ukraine will play host to the 2012
UEFA European football championship. How should we
celebrate this event in Karlskrona? Submit your suggestions
at www.karlskrona.se/ikarlskrona
This spring, Karlskrona konsthall will be offering Strindberg,
the Moomins and lunch disco.
Affärsverken wants to purchase electricity from private wind
power plants and solar cells. It can be profitable for households
to make environmentally-friendly investments.
Karin Andersson is a pilote for the elderly and helps old
people with multiple health problems find their way round the
healthcare system.
Ola Petersson runs Blekinge Flis, which supplies heating
plants in the area with biofuel.
Karlskronahem is converting the old school Rosenfeldtsskolan
at Trossö into student apartments. They should be ready
by autumn.
Furs bro, north-east of Holmsjö, was the border between
Sweden and Denmark from 980 until 1658, but was mainly
a peaceful meeting place for those who lived on either side ...
Give your opinion about “i Karlskrona”
och umgänge.
The school Hyper Island welcomes students and advertising
Visit www.karlskrona.se/ikarlskrona or visit the municipality
www.karlskronahem.se
people from all over the world to learn about digital development.
on Facebook.

Furs bro
Minnesplattan förkunnar ”Riksgräns
mellan Sverige och Danmark 980-1658”.
Men Allan Persson i Älmtamåla kan
avslöja att bron nordost om Holmsjö
snarare var en mötesplats för dem som
bodde på var sin sida. Vilhelm Moberg
skrev att de levde ”vid en riksgräns som
de uppfattade som ett syndastraff”. Så
de trotsade överheten, slöt bondefred
och lovade att inte gå emot varandra
med våld eller brand.
Naturen kring fredens bro lockar
idag till strövtåg och fiske. Stanna
gärna till vid den vackra rastplatsen!
Enligt Allan Persson är det dock inte de
mäktiga furorna som har gett upphov
till namnet Fur, utan fornsvenskans for
och danskans fure. Det står för själva
fåran – Lyckebyån.
Tyck till om ”i Karlskrona”
Gå in på www.karlskrona.se/ikarlskrona
eller förmedla dina synpunkter och idéer
till Karlskrona kommun på Facebook.