Views
3 years ago

vetenskaplig slutredogörelse - Person2.sol.lu.se - Lunds universitet

vetenskaplig slutredogörelse - Person2.sol.lu.se - Lunds universitet

Projektets syfte (ca

Projektets syfte (ca 2000 tecken) Projektet syftar till att utveckla en automatisk partiell morfosyntaktisk analys av skrivna inlärartexter på franska. Det gäller svensktalande som lär sig franska i olika situationer, och vars skrivna produktion behöver kunna jämföras med den - mycket annorlunda - talade produktionen i franska. Undersökningen utgår från projektdeltagarnas tidigare forskning om talspråksutveckling och ingår i från forskningen om utvecklingsgångar och profilanalys (Clahsen, 1985, Pienemann, 1998) Projektet utgör ett försök att kombinera dels empirisk inlärningsforskning och datorlingvistik, dels forskning och pedagogisk utveckling. Ett datorprogram, Direkt Profil, som har börjat utvecklas, ska vidareutvecklas i projektet. Datorprogrammet skall användas som metodologiskt stöd för forskningen om skriftspråkets utveckling hos inlärare av franska, och programmet ska utvecklas och preciseras i samband med användningen som analysredskap under projektets gång. Direkt Profil skall analysera ett 20-tal morfosyntaktiska fenomen som har undersökts i talad franska hos vuxna svenska inlärare (Bartning & Schlyter, 2004) och som har visat sig vara relevanta för s.k. utvecklingsgångar och därmed även för stadier i utvecklingen. I projektet kommer materialinsamlingen att ske genom att e-brev skickas in direkt av eleverna/inlärarna. Genom att annotera och automatiskt räkna antalet förekomster av ett visst fenomen i dess olika former ska programmet kunna ge en profil av språket i texten, Förhoppningsvis kan detta bidra till att ange utvecklingsstadiet som inläraren befinner sig på. Programmet har därmed vissa likheter med Pienemanns program Rapid Profile, men opererar direkt på inlärarens produktion och utan transkription eller en mänsklig analysator. För den datorlingvistiska delen är målet att först kunna representera kunskapen från utvecklingsgångarna i form av en lokal grammatik, tillräckligt smidig för att analysera uttryck från nybörjare till avancerade inlärare. Programmet skall kunna detektera former i inlärartexter och annotera dem med en typ som motsvarar något av kriterierna från utvecklingsgångarna. En analysmotor interpreterar grammatikrepresentationer och söker dem i en text. Slutligen skall programmet räkna annoterade former för att kunna bestämma hur långt i utvecklingen inläraren har kommit och för att kunna etablera en personlig inlärarprofil. Projektresultat* Projektet har resulterat i flera mycket betydande resultat på olika områden som listas nedan: 1. Applikationen Direkt Profil har vidarutvecklats till ett stadium där programmet är användbart för utomstående. Projektet lyckades därmed med målsättningen att skapa en interrimspråksparser dvs ett program som kan ”förstå” och analysera franskt inlärarspråk. Det är troligen den första i sitt slag och har rönt stor uppmärksamhet. Direkt Profil är fritt tillgängligt på http://profil.sol.lu.se 2. Vi har genom våra forskningsresultat visat att det med tillräckligt stor säkerhet går att automatiskt nivåbestämma inlärartexter utifrån lingvistiska kriterier förutsatt att antalet nivåer inte är för stort. Därmed har vi inte bara bekräftat teorin om stadier i språkinlärning och visat att de är objektivt definierbara på ett sätt som är tolkningsbart för maskiner. Vi har också öppnat ett spår mot en ny typ av automatiserad språktestning med utgångspunkt i språkutvecklingsforskning och baserad på språkinlärares produktion. 3. Vi har genom vår forskning introducerat en ny metod för att arbeta med stadier i språkinlärning, nämligen maskininlärning. Genom maskininläringsmetoderna kan vi automatiskt ta reda på informationsvärdet i specifika lingvistiska kriterier, dvs i vilken utsträckning ett givet kriterium bidrar till klassificering av en given text på en given nivå. Det här är inte minst teoretiskt viktigt. Genom samma metoder kan vi också systematiskt arbeta med ett betydligt större antal kriterier i nivåbestämningen än vad som tidigare varit möjligt. Med vår metod kan vi samtidigt ta hänsyn till över 100 lingvistiska kriterier. Våra resultat pekar på att ett ökat antal kriterier är viktigt för att balansera mot andra faktorer som t ex ämne, textlängd, texttyp som annars riskera att ”störa” nivåklassificeringen. 4. Preliminära resultat i projektets slutskede visade att vår automatisk analysmetod också kan tränas att klassificera texter utifrån andra bedömningssskalor. Initiala försök gjordes med den mycket använda Common European Framework of Reference (CEFR) (Granfeldt, 2008). Studien var liten men resultaten visade att Direkt Profil möjligen skulle kunna användas för att klassifierca enligt CEFR skalan. Resultatet är både praktiskt och teoretiskt viktigt inte minst därför att det antyder att det finns systematiska kopplingar mellan den pragmatiska nivån och den grammatiska i inlärartexter. *) Uppgifterna kommer att användas i Vetenskapsrådets projektdatabas och i andra informationssammanhang

Kommentar till resultat (ca 2000 tecken) t ex nya frågeställningar som projektet genererat Ett antal nya frågor har tillkommit genom projektet. Nedan ges några exempel: 1. Ordförrådets betydelse för nivåklassficeringen och sambandet mellan ordförrådets storlek och morfosyntaxen är inte klar. I senare versioner av Direkt Profil integrerade vi en frekvensbaserad analys av orden i inlärartexterna. Vi kunde se att några mått av ordförrådet bidrog till klassificeringen men de närmare detaljerna (på vilka nivåer, vilka mått fungerar bäst, relationen till morfosyntax) är oklara. 2. Hur många lingvistiska kriterier behövs för att optimera nivåklassificeringen? Granfeldt (2007) visade att steget mellan ca 20 och 140 kriterier ökade endast i mycket liten utsträckning resultaten. Det här resultatet antyder att det finns en viss mängd kriterier som har större informationsvärde än andra. Preliminär tester visade också att texttypen är viktig för nivåklassficeringen men detaljerna kring denna faktor är inte kända. 3. Projektet kom aldrig fram till någon systematisk användarstudie. Frågan är hur språkinlärarna, eleverna, skulle reagera på att använda verktyget Direkt Profil i sina studier. Gränssnitt mm skulle behöva anpassas för en annan målgrupp än forskare/lärare. Intressant i sammanhanget är i vilken utsträckning den diagnos som programmet kan ge på språkutveckling kan användas som underlag för vidare undervisning. Genom den automatiserade analysen och den rika feedbacken (lingvistiska strukturer, nivåinplacering, generella kommentarer) så finns det ett rikt underlag för didaktiska beslut om fortsatt studiegång. En särskild didaktisk studie borde titta på hur den här typen av information kan tas tillvara och kanske t o m styra den vidare språkundervisningen för individen. 4. I en avslutande korrelationsstudie (Granfeldt & Ågren, 2008) jämförde vi resultatet från nivåbedömningen som görs med Direkt Profil och bedömningen av samma texter utav sju erfarna gymnasielärare. Resultatet visade på ett r2 värde (determinationskoefficienten) på 0,735. Det innebär annorlunda uttryckt att nära 3 gånger av 4 kunde Direkt Profil förutsäga den ranking som lärarna gav en given text. Studien var inte särskilt omfattande (50 texter, 7 bedömare) och hade vissa metodologiska brister. Resultaten är dock tillräckligt goda för att frågan om vidare studier skall vara intressant. En särskild studie borde titta på hur Direkt Profil kan användas som verktyg i samband med enklare bedömning i t ex skolan. Populärvetenskaplig sammanfattning av projektresultaten* (ca 2000 tecken) I det här projektet har vi utvecklat ett program för automatiskt nivåbedöma texter skrivna av elever i franska. Programmet heter Direkt Profil. Texterna skrivs direkt i programmet eller kopieras in och sedan analyserar datorn texterna. Datorn svarar med en analys av elevens text som indikerar strukturer som är tecken på låg, mellan eller hög utvecklingsnivå. I programmets gränssnitt färgläggs de strukturer som är intressanta och eleven eller läraren kan enkelt bilda sig en uppfattning om språknivån. Genom särskilda algoritmer analyserar datorn de samlade värdena för en elevtext och samlar dem till en profil (där av namnet på programmet). Profilen uttrycks dels som en nivåindikation på en skala från 1-6 där 1 är absolut nybörjare och 6 är mycket avancerad, dels i form av en sammanfattande text. Forskningen i det här projektet har byggt vidare på tidigare forskning om olika profiler eller stadier i språkutvecklingen av franska som utförts vid universiten i Lund och Stockholm. Dessa stadier kan definieras med språkvetenskapliga kriterier som t ex subjekt-verb kongruens, genuskongruens, användning av olika tempus mm. I vårt projekt har vi dels visat att det går att automatisera analysen, dels att man behöver relativt många kriterier för att bestämma nivån på en text. Det finns flera användningsområden för vårt program. Å ena sidan för självdiagnos för att eleven enkelt och snabbt skall få en uppfattning om sin nuvarande språkliga nivå, vad som man behöver arbeta mer på etc. Å andra sidan kan programmet med ytterligare utveckling användas för enklare bedömning. I en studie jämförde vi Direkt Profils analys med erfarna språklärares. Det visade sig att nära 3 gånger av 4 kunde programmet förutsäga vilket ”betyg” språklärarna gav en elevtext. *) Uppgifterna kommer att användas i Vetenskapsrådets projektdatabas och i andra informationssammanhang

Brobyggare - Humanekologi Lunds universitet
oHÅLLBArt - Humanekologi Lunds universitet
MAXFART MOT BRUNNSHöG - Lunds universitet
Lunds universitet ctrap.pdf
TEMA GRATIS - Lunds universitet
Bostad först - Lunds universitet
hex001 virtualiteter - Lunds universitet
Arbetsmiljöutbildningar - Lunds universitet
SOL-guiden - Språk - Lunds universitet
LUM nr 3 - Lunds universitet
Aktuellt om vetenskap och hälsa, maj 2006
Utveckling av Universitetsplatsen - Humanekologi Lunds universitet
da østdanmark blev sydsverige - Lunds universitet
Svenska Pommern - Lunds universitets bibliotek
LUM 1 – 2013 - Humanekologi Lunds universitet
Master - Campus Helsingborg - Lunds universitet
Efterlängtad - Lum - Lunds universitet
Program - KoM - Lunds universitet
Idéseminarierna - CED - Lunds universitet
LUM nr 7, 2011 - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 2, 2012 - Humanekologi Lunds universitet
Promotion i sökaren - Humanekologi Lunds universitet
LUM nr 1, 2012 - Humanekologi Lunds universitet
Nya vägar för cancerbehandling - Aktuellt om Vetenskap och Hälsa
2010 - Lunds universitets bibliotek
Lund_campuskarta_2010_Returpapper well.ai - Lunds universitet
här - Statsvetenskapliga institutionen - Lunds universitet
HÃ¥llbar produktion och bioteknik - Greenchem - Lunds universitet
LUM nr 5, 2011 - Humanekologi Lunds universitet
Hoj - Institutionen för konst- och musikvetenskap - Lunds universitet