Arbetskraftskostnader internationellt 2014

markus.uvell

Arbetskraftskostnader internationellt 2014

Industrins

arbetskraftskostnader

internationellt

– Teknikföretagens analys 2014


Förord

En av de viktigaste faktorerna, vid beslut om var i världen produktion ska ske, är

arbetskraftskostnadsläget. Teknikföretagen publicerar därför årligen en analys av

industrins arbetskraftskostnader internationellt. I rapporten presenteras både arbetskraftskostnadernas

nivå och ökningstakt från ett antal källor med internationell

statistik. Syftet är att ge läsaren möjlighet att lättillgängligt ta del av de uppgifter

som finns publicerade på olika håll. När inget annat anges avser uppgifterna samtliga

anställda inom tillverkningsindustrin.

Den viktigaste slutsatsen i årets rapport är att det svenska arbetskraftskostnadsläget

i jämförelse med omvärlden är fortsatt besvärande högt. Under en längre period

har arbetskraftskostnaderna i Sverige ökat snabbare än i Västeuropa och euroområdet,

vilket tillsammans med kronans förstärkning har resulterat i det höga kostnadsläget.

Att kostnadsnivån i Sverige blivit så hög relativt kostnaden i konkurrentländerna

är mycket bekymmersamt.

Rapporten är författad inom Teknikföretagen av Robert Tenselius. Arbetet har skett

i samarbete med Bengt Lindqvist och Anders Rune.

Stockholm i maj 2014

Anders Rune

Chefekonom

1


Innehåll

Sammanfattning ................................................................................................................ 4

Arbetskraftskostnadsnivåer inom tillverkningsindustrin .................................................. 7

Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse .................................. 7

Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa ........................ 10

Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader .......................................... 12

Ökning av arbetskostnader inom tillverkningsindustrin ................................................. 13

Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet under en längre period ........................... 13

Varierande ökningstakter enligt olika källor ..................................................................... 17

Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i USA och euroområdet ........................ 17

Kronans utveckling mot andra valutor ............................................................................ 19

En stark krona bidrar till det besvärligt höga kostnadsläget 2013 .................................... 19

En stark svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen................................................ 21

Relativ kostnadsutveckling inom tillverkningsindustrin .................................................. 23

Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Europa under senare år ...................................... 23

I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige .............................. 25

Högst kostnadsnivå i Norge – men skillnaden har minskat något ................................... 26

Bilagor .............................................................................................................................. 29

Förteckning över bilagor ..................................................................................................... 29

Bilaga 1-2: Arbetskraftskostnad per timme, nivåer ........................................................... 30

Bilaga 3-5: Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta 2003-2013 .......................... 32

Bilaga 6: Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad ............................................... 38

3


Kostnaden för arbetskraft i Sverige är fortsatt bekymmersamt

högt jämfört med i konkurrentländerna.

Den svenska kostnadsnivån var hela 22 procent högre

än i euroområdet under 2013. I jämförelse med Västeuropa

var den 15 procent högre.

Ökningstakten i Sverige (räknat i lokal valuta) har varit

högre än i Västeuropa och euroområdet under en längre

period. Under femårsperioden 2008-2012 var ökningstakten

i Sverige 3,7 procent per år. Motsvarande siffra

för Västeuropa var 2,8 procent. Ökningstakten i euroområdet

var ytterligare något lägre.

Den svenska kronan har stärkts kraftigt mot euron sedan

finanskrisen.

Kombinationen av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna

och stark svensk krona har resulterat i

det höga arbetskraftskostnadsläget.

4


Sammanfattning

Det svenska arbetskraftskostnadsläget inom tillverkningsindustrin ligger nu långt

över nivån i de flesta konkurrentländer. Kronans förstärkning, inte minst mot

euron, är främsta förklaringen till detta. I Sverige är nu kostnaden 15 procent högre

än i Västeuropa och 22 procent högre än i euroområdet. Detta enligt Teknikföretagens

kalkyl för 2013 som gjorts utifrån uppgifter från amerikanska Conference

Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS). En medarbetare i Sverige kostar

342 SEK per timme. Det kan jämföras med kostnaden i Tyskland som är 317 SEK

per timme. Endast ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har högre kostnadsnivå

än Sverige. På nya växande marknader, exempelvis i Kina och Indien, är

kostnaden fortfarande avsevärt lägre än den är i Sverige och i övriga Västeuropa.

Arbetskraftskostnadernas ökningstakt (i lokal valuta) har varit högre i Sverige än i

flera viktiga konkurrentländer under flera år. Ökningstakten i Sverige var 3,7 procent

per år under femårsperioden 2008 till 2012, enligt Eurostat Labour Cost Index

(LCI). Motsvarande ökningstakt var 2,8 procent per år i Västeuropa. I euroområdet

var den ytterligare något lägre än i Västeuropa. Under 2013 var ökningstakten i

Sverige 1,3 procent. Den låga ökningstakten detta år beror till stor del på att sociala

avgifter enligt avtal sänktes under året. Motsvarande siffra för Västeuropa var 2,2

procent. Ökningstakten i euroområdet var i samma storleksordning som i Västeuropa

under 2013.

I rapporten studeras även utveckling av relativ arbetskraftskostnad, vilket innebär

att även växelkursförändringar beaktas. Kronan har åren efter finanskrisen stärkts

kraftigt – inte minst mot euron. Sammantaget under 2011 och 2012 stärktes den

med 8,8 procent mot euron och under 2013 med ytterligare 0,7 procent. En euro

kostade 8,65 SEK i snitt under 2013.

Kombinationen av en längre period av hög svensk ökningstakt för arbetskraftskostnaderna

och en stärkt svensk krona har sammantaget resulterat i att arbetskraftskostnadsläget

för svensk industri är besvärande högt. I jämförelse med Västeuropa

har kostnadsläget ökat med 10,5 procent mellan 2010 och 2013. Jämfört med euroområdet

har våra kostnader ökat med 10,8 procent.

Svensk industri verkar på en global marknad präglad av hård internationell konkurrens.

Vid beslut om var produktion ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de

viktigare faktorerna. Att kostnadsnivån i Sverige ökat kraftigt relativt i konkurrentländerna

är mycket bekymmersamt.

5


Arbetskraftskostnadsnivåer

inom tillverkningsindustrin

Hög svensk arbetskraftskostnadsnivå vid internationell jämförelse

Arbetskraftskostnadsläget i Sverige är besvärande högt. Det är slutsatsen av en analys

av arbetskraftkostnader inom tillverkningsindustrin internationellt. Detta är

problematiskt för den internationellt konkurrensutsatta svenska exportindustri.

Verksamheten i många företag finns sedan länge inte bara i Sverige – utan runt om

i världen. Internationaliseringen av industrin innebär att likartade produktionsanläggningar

inom ett och samma företag ofta finns i flera länder. Därmed kan produktion

snabbt flyttas mellan olika anläggningar. I tider med låg efterfrågan måste

företagen därtill hantera problem med överkapacitet. I vissa fall motsvarar företagens

överkapacitet hela produktionsanläggningar. Vid beslut om var produktion

ska ske är arbetskraftskostnadsläget en av de viktigare faktorerna.

Jämförelser av arbetskraftskostnader är alltså viktiga för att analysera konkurrensförutsättningar

i olika länder. Källor med internationellt sammanställd statistik

innehåller samtidigt i dagsläget enbart kostnadsnivåer till och med 2012 som bäst.

Med hjälp av indexserier över kostnadsutveckling i lokal valuta och växelkursförändringar

kan en mer aktuell kostnadsnivå kalkyleras. 1 Uppgifter från amerikanska

Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) har i första hand använts

till kalkylerna i detta kapitel. Som jämförelse har även data från Eurostat Labour

Cost Survey (LCS) och uppgifter från nationalräkenskaper använts.

Svensk arbetskraftskostnad i topp bland EU- och OECD-länderna

En medarbetare i svensk tillverkningsindustri kostar 342 SEK per timme. Det kan

jämföras med nivån i Tyskland som är 317 SEK per timme. Uppgifterna avser samtliga

anställda år 2013. Enbart ett fåtal länder, däribland Schweiz och Norge, har nu

högre kostnadsnivå än Sverige. Grannlandet Norge hamnar alltid högt i internationella

jämförelser av arbetskraftskostnader. Kostnadsläget i Danmark är ungefär

på samma nivå som i Sverige, medan det är lägre i Finland. Det svenska kostnadsläget

är samtidigt klart högre än i konkurrentländer som Frankrike, Nederländerna,

Storbritannien, USA och Japan.

1 Med hjälp av växelkurser och indexserier som anger kostnadsutveckling i lokal valuta har kostnadsnivån för 2013 kalkylerats

utifrån uppgifter som avser tidigare år. Indexserier från Eurostat Labour Cost Index (LCI) har i första hand använts. När

inte detta varit möjligt har OECD Main Economic Indicators (MEI) använts. Växelkursuppgifter är hämtade från europeiska

centralbanken eller Sveriges Riksbank. Arbetskraftskostnadsnivåer att basera kalkylen på har i första hand hämtats från

Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) och uppgifterna avser 2012. Därutöver har även data från

Eurostat Labour Cost Survey (LCS) med basår 2008 samt nationalräkenskaper från Eurostat använts. Serier för ”employees”

och inte ”total employment” har använts vid beräkning av arbetskraftskostnader enligt nationalräkenskaper.

7


KOSTNADSNIVÅN I SVERIGE ÄR KLART HÖGRE ÄN I TYSKLAND

Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2013, samtliga anställda (SEK per timme)*

Norge

425

Schweiz

384

Belgien

Sverige

Danmark

Tyskland

357

342

332

317

Österrike

Finland

Nederländerna

Frankrike

Irland

USA

Italien

288

290

277

270

255

235

234

Storbritannien

Japan

Spanien

190

183

203

Sydkorea

146

Grekland

120

Slovakien

Portugal

Tjeckien

Estland

Brasilien

Ungern

Polen

Mexiko

80

80

80

76

72

60

57

44

0 100 200 300 400 500

Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare

Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts

* Se beskrivning av kalkylmetod på föregående sida.

** Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella

statistikinstitut istället använts i kalkylen.

*** Eftersom uppgifter enligt The Conference Board saknas för dessa länder har istället kalkylerna gjorts med utgångspunkt

i Eurostat Labour Cost Survey (LCS).

8


Uppgifterna i den tidigare texten baseras på data från Conference Board. Kostnaden

i Sverige är något lägre enligt nationella statistikkällor än vad som anges ovan. Kalkylerna

enligt Conference Board (vilket är källan som avses i detta kapitel när inget

annat anges) är ändå användbara för att relatera kostnadsnivån i Sverige till den i

andra länder.

I Västeuropa är den genomsnittliga arbetskraftskostnaden 297 SEK per timme

inom tillverkningsindustrin. Motsvarande kostnadsnivå i euroområdet är 280 SEK

per timme. Kostnadsnivån i Sverige är alltså 15 procent högre än i Västeuropa och

hela 22 procent högre än i euroområdet. För att väga samman länderna i Västeropa

och euroområdet har konkurrensvikter använts som ska återspegla ländernas ekonomiska

betydelse för Sverige (utifrån handelsflöden). De vikter som använts är

konjunkturinstitutets KIX-vikter. Även andra vikter kan användas med motsvarande

resultat som följd. Det relativa kostnadsläget och dess utveckling analyseras

mera utförligt i rapportens sista kapitel.

DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR KLART HÖGRE ÄN DEN VÄSTEUROPEISKA

Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2013, samtliga anställda (SEK per timme)*

400

342

300

297

280

200

100

0

Sverige Västeuropa** Euroområdet***

Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare

Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts

* Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida.

** De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien,

Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

*** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för

Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.

I östra Europa är arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin betydligt lägre

än i Sverige och övriga Västeuropa. Svenska företag har exempelvis mycket verksamhet

i Estland, där kostnadsnivån är 76 SEK per timme. Även i USA och Japan

kostnadsnivån klart lägre än i Sverige. Där är den 235 respektive 190 SEK per

timme. I rapportens bilagor finns kostnadsnivåer för betydligt fler länder än vad

som presenteras här.

9


Statistik uppdelad i kategorierna arbetare och tjänstemän

Arbetskraftskostnader för arbetare och tjänstemän var för sig efterfrågas ofta i Sverige.

Samtidigt finns inte längre denna typ av uppgifter via källor med internationell

statistik. Orsaken är att allt färre länder delar upp arbetskraften i dessa kategorier.

Tyskland använder exempelvis istället fem kategorier, så skallade ”leistungsgruppen”,

där arbetet definieras utifrån kvalifikation och svårighetsgrad.

Amerikanska Bureau of Labor Statistics har tidigare tillhandahållit uppgifter om

arbetskraftskostnader för arbetare, men gör tyvärr inte detta längre. Senast tillgängliga

uppgifter avser 2009. Teknikföretagen har tidigare gjort kalkyler över det aktuella

läget utifrån dessa uppgifter. Vi bedömer dock att osäkerheten skulle bli för stor

om motsvarande kalkyl nu även skulle göras för 2013. 2

Kostnadsnivåer i Sverige och omvärlden skiljer sig åt beroende på källa

Internationella jämförelser av kostnadsnivåer ger olika resultat beroende på val av

källa. Uppgifterna bör alltså användas med eftertanke och försiktighet. Rimlighetsbedömningar

av uppgifter enligt olika källor kan göras genom att jämföra dem

sinsemellan. Dessutom kan jämförelser göras med nationalräkenskaper och med

nationell statistik. Enligt nationell svensk statistik är kostnaden drygt 320 SEK per

timme, dvs. något lägre än enligt kalkylen som presenteras i detta kapitel. Detta

som ett vägt genomsnitt av arbetare och tjänstemän enligt SCB:s arbetskraftskostnadsindex

(AKI). Enligt svenska nationalräkenskaper är arbetskraftskostnaden

inom industrin 312 SEK per timme 2013. Motsvarande enligt Eurostat är 290 SEK

per timme.

När nationalräkenskaper används för att beräkna arbetskraftskostnad per timme

divideras årlig total arbetskraftskostnad med årligt antal arbetade timmar. Nationalräkenskapsdata

är samtidigt behäftad med betydande osäkerhet. Detta gäller inte

minst uppgifterna om arbetade timmar. Ofta är nationalräkenskaper dessutom

preliminära, och revideras löpande. För svensk del är nationalräkenskaperna preliminära

i ungefär två år efter publicering.

Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) gör både

egna undersökningar och använder offentlig statistik till sammanställningen av

arbetskraftskostnader internationellt. Kostnadsnivån som redovisas för svensk tillverkningsindustri

framstår, som vi tidigare nämnt, som något hög när den jämförs

med nationell svensk statistik eller med Teknikföretagens egna uppgifter. Den nivå

som redovisas för USA framstår samtidigt som relativt låg vid jämförelse med exempelvis

nationalräkenskaper.

Eurostat Labour Cost Survey (LCS), som vid sidan av Conference Board ofta används

för jämförelse av arbetskraftskostnader inom EU, görs vart fjärde år. De senaste

uppgifterna avser 2008. Statistiska centralbyrån lämnar uppgifter för Sverige.

Enligt metodbeskrivningen är detta gjort på ett harmoniserat och genomarbetat sätt

– vilket förvisso inte utesluter felkällor i underlaget. Kostnadsnivån 2013 för tillverkningsindustrin

i Sverige landar på 388 SEK per timme när kalkylen görs utifrån

LCS. Vi anser att detta är en alltför hög kostnadsnivå jämfört med uppgifter från

andra källor. I begreppet total arbetskraftskostnad enligt LCS ingår, förutom lön

2 Se Industrins arbetskraftskostnader internationellt – Teknikföretagens analys 2012, för den senaste rapporten där vi

gjorde kalkyler även för arbetare.

10


samt avtalade och lagstadgade sociala avgifter, också kostnader för tjänstebil, utbildning,

matsal, bonusprogram m.m. Även om man räknar bort de sistnämnda

kostnadsposterna hamnar nivån för Sverige högt. För de flesta andra europeiska

länder är uppgifterna i LCS samtidigt mer rimliga jämfört med andra källor.

RESULTATET AV INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VARIERAR BEROENDE PÅ VAL AV KÄLLA

Total arbetskraftskostnad inom tillverkningsindustrin 2013, samtliga anställda (SEK per timme)*

Bureau of Labor

Statistics (BLS)

2013

Eurostat – Labour

Cost Survey (LCS)

2013

Nationalräkenskaper

via Eurostat

2013

Norge 425 416 419

Schweiz** 384 : :

Belgien 357 373 353

Sverige*** 342 388 290

Danmark 332 336 345

Tyskland 317 322 310

Frankrike 317 322 286

Finland 290 296 279

Österrike 288 295 273

Nederländerna 278 296 291

Irland 255 266 190

USA 235 : :

Italien 234 244 219

Storbritannien 203 195 250

Japan 190 : :

Spanien 183 198 190

Sydkorea 146 : :

Grekland 120 116 87

Tjeckien 80 87 75

Portugal 80 86 75

Slovakien 80 77 78

Estland 76 76 61

Turkiet : 66 :

Ungern 60 67 56

Polen 57 60 43

Lettland : 52 49

Litauen : 50 53

Mexiko 44 : :

Källa: Teknikföretagen – i kalkylen har uppgifter från The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare

Bureau of Labor Statistics, BLS), Eurostat och OECD använts

: Uppgift saknas.

* Se beskrivning av kalkylmetod på kapitlets första sida.

** Eftersom ökningstakt inte finns via Eurostat LCI eller OECD för Schweiz, har uppgifter från det nationella

statistikinstitutet istället använts i kalkylen.

*** Arbetskraftskostnaden i Sverige enligt nationalräkenskaper från Eurostat (dvs. 290 SEK per timme) är onormalt låg. Om

nationalräkenskaper för Sverige istället hämtas från Statistiska Centralbyrån (SCB) blir kostnaden 312 SEK per timme.

11


Även International Labour Organization (ILO) samlar in statistik över arbetskraftskostnader

– men uppgifterna är dessvärre inte harmoniserade enligt någon specifik

standard. Därmed anser vi inte att det är relevant att redovisa dessa uppgifter för de

länder som presenterats utifrån andra källor. ILO har dock data för fler länder än

vad Conference Board och Eurostat har.

Betydligt lägre arbetskraftskostnader på växande marknader

Växande marknader som Brasilien, Indien, Kina och Mexiko är minst lika relevanta

att betrakta som de gamla industriländerna vid kostnadsjämförelser. För några av

dessa länder har statistik presenterats tidigare i detta kapitel. För Kina och Indien är

samtidigt tillgången till statistik begränsad. Utifrån olika källor och egna undersökningar

kan vi dock göra grova uppskattningar av kostnadsläget. 3

Arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Indien är mindre en tiondel av

vad den är i Sverige. Samma sak gäller för landsbygden i Kina. I urbana områden i

Kina är kostnadsnivån enligt offentlig statistik högre än en tiondel av den svenska.

Det är dessvärre svårt att anger en exakt kostnadsnivå eftersom offentlig statistik är

dåligt uppdaterad. I Brasilien är kostnadsnivån knappt en fjärdedel av den svenska.

Inte bara i Kina – utan på växande marknader överlag – är skillnaderna stora mellan

olika områden, företag och yrkesgrupper. I urbana områden är lönerna vanligtvis

betydligt högre än på landsbygden. För kvalificerad arbetskraft i områden med

många multinationella företag kan kostnaden på växande marknader vara klart

högre än vad som anges ovan. Detta gäller både för kvalificerade yrkesarbetare,

ingenjörer och högre tjänstemän.

3 Vår uppskattning bygger på internationell statistik från Eurostat, Bureau of Labor Statistics, Conference Board, ILO, nationella

statistikinstitut samt på egna undersökningar av arbetskraftskostnadsläget vid svenska teknikföretag i dessa länder.

12


Ökning av arbetskostnader

inom tillverkningsindustrin

Högre ökningstakt i Sverige än i euroområdet under en längre period

Arbetskraftskostnadernas utveckling avgör i stor utsträckning hur de svenska konkurrensförutsättningarna

utvecklas. Internationella jämförelser av ökningstakterna

är därför viktiga. Vi gör en analys i lokal valuta i detta kapitel. Detta för att ökningstakten

i respektive land/område ska kunna särskiljas från växelkursförändringarna.

På så sätt framgår effekterna av de ökningar som förhandlas fram av avtalsslutande

parter eller lokalt på företag i de olika länderna tydligare än när även växelkursförändringar

beaktas.

HÖGRE KOSTNADSÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I ÖVRIGA EUROPA UNDER MÅNGA ÅR

Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta

(årlig procentuell förändring)*

7,0

6,0

5,0

Sverige

Västeuropa (KIX‐viktat)*

Euroområdet (KIX‐viktat)**

Euroområdet (enl. Eurostat)***

4,0

3,0

2,0

1,0

0,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI)

* De länder som vägts samman till Västeuropa (Sverige ingår ej) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien,

Nederländerna, Norge, Portugal, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike, dvs. de länder för vika det finns LCI-data.

** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Estland och Slovakien ingår från

och med det år de blev euroländer. Eftersom KIX-vikt inte finns för Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln

med Sverige.

*** I serien ingår de nya euroländerna från och med det år de började använda euro. För att väga samman länderna

använder Eurostat respektive lands andel av den totala arbetskraftskostnaden inom området som ska viktas samman.

13


Arbetskraftskostnadernas utveckling enligt Eurostat LCI

Eurostat Labour Cost Index (LCI) är den källa som i första hand används för att

jämföra ökningstakt för arbetskraftskostnad och lön inom EU. Enligt LCI ökade

arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i Sverige med 1,3 procent 2013

Den låga ökningstakten för Sverige 2013 beror till stor del på att sociala avgifter

enligt avtal sänktes under året. 4 Under 2012 var ökningstakten hela 4,8 procent. En

slutsats av detta är att ökningstakten bäst studerar för perioder om flera år.

För Västeuropa var ökningstakten 2,2 procent 2013. Den var i samma storleksordning

för euroområdet. Året dessförinnan var ökningstakten i båda dessa områden

ca en halv procentenhet högre än under 2013. Konjunkturinstitutets så kallade

KIX-vikter har använts för att väga samman enskilda länder till Västeuropa/euroområdet.

Värt att notera är dock att LCI-siffror för många länder fortfarande preliminära

för 2013.

Genom att jämföra ökningstakten för flerårsperioder jämnas variationer på grund

av lönerevisionstidpunkter och andra engångseffekter ut. Därmed ökar jämförbarheten

länderna/områdena emellan. Under femårsperioden 2008-2012 ökade arbetskraftskostnaden

i Sverige med i genomsnitt 3,7 procent per år. 5 Under motsvarande

period var ökningstakten i Västeuropa 2,8 procent per år. I euroområdet var

den 2,7 procent (både KIX-viktat och enligt Eurostats sammanvägning). Även om

ökningstakten för arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin i Sverige var

lägre än i Västeuropa och euroområdet under 2013 har den varit högre under den

aktuella femårsperioden. Motsvarande gäller även när man blickar tillbaka en tioårsperiod.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan de enskilda länderna i de områden vi studerar.

Bland de västeuropeiska länderna har ökningstakten varit högst i Norge. Den var

över 4 procent under perioden 2008-2012 och 4,0 procent 2013. I Danmark var

ökningstakten 1,8 procent 2013 medan den var 1,1 procent i Finland. I både Danmark

och Finland var ökningstakten något lägre än i Sverige perioden 2008-2012.

I Tyskland har ökningstakten varit jämförelse låg under en längre tid. För femårsperioden

2008-2012 var ökningstakten 2,2 procent. Under 2013 ökade däremot arbetskraftskostnaden

med jämförelsevis höga 2,8 procent. Eftersom stora industriländer

väger tungt, både när Eurostat aggregerar data och vid KIX-viktning, är den

tyska utvecklingen en viktig förklaring till utvecklingen i euroområdet och Västeuropa

sammantaget.

Ökningstakterna i flera av länderna i Sydeuropa har under senare år varit klart lägre

än innan skuldkrisen eskalerade. I flera av dessa länder har ökningstakten varit negativ.

Både i Grekland och Portugal har arbetskraftskostnaderna minskat alla de tre

åren 2011, 2012 och 2013. Vi kan samtidigt konstatera att ökningstakten i Estland

och Lettland återigen är hög, efter en period med minskande eller oförändrade

arbetskraftskostnader direkt efter finanskrisen.

4 Motsvarande ökningstakt för enbart lönen var 1,8 procent under 2013.

5 Vid analys av ökningstakt över perioder om flera år har vi valt att presentera uppgifter för femårsperioderna 2003-2007

samt 2008-2012. Detta dels för att uppgifterna ska gå att jämföra med motsvarande uppgifter i Medlingsinstitutets

årsrapport, dels för att Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) i skrivande stund inte presenterat statistik

för 2013. Dessutom är de uppgifter som finns för 2013 i många fall fortfarande preliminära.

14


TILLFÄLLIGT FÖRHÅLLANDEVIS LÅG ÖKNINGSTAKT I SVERIGE UNDER 2013

Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta

(årlig procentuell förändring)*

Eurostat LCI

2003-

2007

2008-

2012 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Belgien 2,2 3,4 3,4 4,1 3,5 2,8 3,2 1,7

Danmark 3,4 2,6 4,1 2,7 2,5 2,8 1,2 1,8

Estland 13,5 4,9 12,9 0,3 -0,4 4,9 7,6 7,8

Finland 4,7 2,9 2,5 6,2 -1,2 2,5 4,7 1,1

Frankrike 3,9 2,9 4,0 0,4 3,8 3,9 2,4 0,8

Grekland** 0,4 -0,9 3,4 3,3 1,7 -5,1 -7,1 -8,2

Irland 4,2 2,8 6,2 7,7 -1,8 -1,9 4,1 -0,7

Italien 3,2 3,8 5,2 7,1 1,0 2,5 3,2 1,9

Lettland 17,2 5,5 21,5 0,8 -3,1 5,4 4,3 5,7

Litauen 11,9 3,7 19,8 -4,7 -2,1 2,9 4,3 6,0

Nederländerna** 3,3 2,4 4,3 2,4 1,5 1,8 2,3 3,7

Norge 5,9 4,4 6,3 5,1 4,1 3,5 3,3 4,0

Polen 6,3 5,0 10,4 4,5 1,3 4,5 4,5 3,4

Portugal** 2,7 0,8 2,6 4,9 1,8 -0,7 -4,2 -2,3

Spanien 4,3 3,0 4,8 5,7 0,7 1,5 2,3 1,2

Storbritannien 4,3 2,5 4,2 2,3 2,9 1,3 1,6 1,2

Sverige 3,3 3,7 4,2 4,9 2,1 2,8 4,8 1,3

Tjeckien 5,9 4,7 7,6 5,6 1,7 5,0 3,5 1,9

Tyskland 1,7 2,2 2,5 1,7 0,4 3,9 2,4 2,8

Ungern 8,5 4,7 6,8 3,3 0,0 6,0 7,3 2,8

Österrike 2,1 3,1 5,6 5,2 -1,2 2,4 3,5 3,0

Västeuropa

(KIX-viktat) 3,3 2,8 3,8 3,2 1,6 2,8 2,6 2,2

Euroområdet

(KIX-viktat) 2,8 2,7 3,5 3,2 1,1 3,0 2,8 2,3

Euroområdet

(enl. Eurostat) 2,6 2,7 3,6 3,1 1,2 3,1 2,5 2,1

EU-27 (enl. Eurostat) 3,2 2,9 4,2 3,2 1,4 3,1 2,6 2,0

Källa: Eurostat Labour Cost Index (LCI)

* Se första figuren i detta avsnitt för de olika definitionerna på euroområdet och för beskrivningar av hur beräkningarna är

gjorda samt vilka länder som ingår i respektive områden.

** Uppgifterna avser utvecklingen de tre första kvartalen 2013 för dessa länder, eftersom årsdata ännu inte publicerats.

Ökningstakt i viktiga konkurrentländer enligt Conference Board och OECD

Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) redovisar

ökningstakten för arbetskraftskostnader även i andra konkurrentländer än EUländerna.

I skrivande stund finns uppgifter till och med 2012. Arbetskraftskostnaderna

i Sverige ökade med 3,2 procent per år i genomsnitt under femårsperioden

2008-2012 enligt Conference Board. I USA var motsvarande ökningstakt klart lägre,

eller 2,1 procent. De japanska arbetskraftskostnaderna ökade nästan inte alls under

perioden. Uppgifter från Conference Board för betydligt fler länder än de som redovisas

i tabellen på nästa sida finns i rapportens bilagor.

15


KLART LÄGRE ÖKNINGSTAKTER I USA OCH JAPAN ÄN I SVERIGE ENLIGT CONFERENCE BOARD

Ökning av arbetskraftskostnad per timme i tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta

(årlig procentuell förändring)

Conference

Board 2003-2007 2008-2012 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Australien 4,4 3,0 5,8 0,2 2,3 4,3 2,3 :

Brasilien 8,9 9,6 11,8 5,0 8,5 10,8 12,2 :

Canada 3,4 1,7 1,8 -1,8 5,5 1,5 1,8 :

Japan 0,8 0,2 1,7 -1,0 -0,9 2,1 -0,9 :

Mexiko 4,5 4,4 7,0 6,7 0,8 4,0 3,8 :

Schweiz 1,5 0,7 1,9 3,1 -2,9 0,4 1,2 :

Sverige 3,8 3,2 1,7 7,0 0,1 1,8 5,6 :

Sydkorea 7,1 5,3 2,5 3,7 7,7 3,1 9,5 :

USA 3,2 2,1 2,2 4,3 1,8 2,0 0,4 :

Källa: Bureau of Labor Statistics (BLS)

: Uppgift saknas.

OECD Main Economic Indicators (MEI) är ytterligare en källa som kan användas

för internationella jämförelser, men uppgifterna avser här löneökningar och inte

ökningar av total arbetskraftskostnad. I OECD-området har löneökningstakten

varit 2,3 procent per år under femårsperioden 2008-2012 enligt denna källa. Motsvarande

löneökningstakt i Sverige har varit 3,1 procent. Ökningstakten i Sverige

har alltså varit klart högre än för OECD-området under perioden. Lägre ökningstakter

i bl.a. USA, Tyskland och Japan har bidragit till detta. Även för OECD Main

Economic Indicators redovisas uppgifter för ett stort antal länder i rapportens bilagor.

HÖGRE LÖNEÖKNINGAR I SVERIGE ÄN I OECD-OMRÅDET

Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)

5,0

4,0

Sverige

OECD

3,0

2,0

1,0

0,0

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)

16


Varierande ökningstakter enligt olika källor

För enskilda länder och år är skillnaderna mellan olika källor relativt stora. Uppgifterna

harmoniserar däremot bättre över tid. Som vi nämnt tidigare studeras alltså

utvecklingen bäst under perioder på några år. En viktig slutsats är även att analys av

arbetskraftskostnadsökningar internationellt bör göras med försiktighet och med

ett sinne för vad som är rimligt och rättvisande. Sammantaget bedömer vi att Eurostat

Labour Cost Index (LCI) i första hand bör användas för att jämföra ökningstakter

inom EU.

LCI bygger på obligatoriskt uppgiftslämnande och rapporteringen följer en väl definierad

metod. Därmed består uppgifterna av kompletta indexserier med kvartalsoch

årsdata för ökningstakten av både total arbetskraftskostnad och lön för EUländerna.

För svensk del baseras uppgifterna på konjunkturlönestatistiken och statistiken

är preliminär i upp till ett år.

Amerikanska Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) tillhandahåller

uppgifter både från nationalräkenskaper och utifrån arbetsmarknadsundersökningar.

Vi har valt att använda de uppgifter som Conference Board sammanställer

från arbetsmarknadsundersökningar. Main Economic Indicators (MEI) från

OECD harmoniserar inte helt mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt.

Underlaget till Main Economic Indicators är i första hand arbetsmarknadsundersökningar

och i andra hand nationalräkenskaper.

Analys av arbetskraftskostnadernas ökningstakt internationellt kan även göras direkt

utifrån nationalräkenskaper från exempelvis Eurostat eller OECD. Årlig arbetskraftskostnad

divideras då med antal arbetade timmar varefter förändring över

tid beräknas. Dock bör man ha i åtanke att det är nationalräkenskapsaggregat man

studerar och att vissa korrigeringar görs eftersom nationalräkenskaper ska följa

FN:s rekommendationer. Kvaliteten i materialet kan också diskuteras. Att serier

med stora tal divideras vid denna typ av kalkyler, varefter förändringstakt beräknas,

innebär dessutom att resultatet blir behäftat med betydande osäkerhet.

Ökningstakten väntas förbli högre i Sverige än i USA och euroområdet

EU-kommissionen, OECD och IMF (International Monetary Fund) gör prognoser

för arbetskraftskostnads- och löneutveckling. De två förstnämnda prognostiserar

utvecklingen per anställd för hela ekonomin respektive näringslivet. IMF förutspår

däremot löneökningstakt per timme för tillverkningsindustrin, men här finns inga

uppgifter för Sverige.

Prognoserna indikerar en högre ökningstakt av lön/arbetskraftskostnad i Sverige än

i euroområdet under 2014 och 2015. EU-kommissionens prognos för ökningstakten

i Sverige är 2,7 procent för 2014. Detta medan OECD förutspår en ökningstakt

på 2,1 procent. Som vi nämnt avser dessa siffror hela ekonomin respektive privat

sektor. För euroområdet är EU-kommissionens bedömning 1,6 procent för 2014.

Motsvarande uppgift från OECD är 1,3 procent. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin

i euroområdet är 1,1 procent.

Prognoserna för USA är 2,3 procent enligt EU-kommunionen och 1,9 procent enligt

OECD. Även här avser siffrorna 2014. IMF:s prognos för tillverkningsindustrin

i USA är 1,6 procent.

17


För Norden indikerar prognoserna lägre ökningstakt i Danmark och Finland än i

Sverige. Ökningstakten kommer samtidigt fortsätta att vara högre i Norge än i

Sverige. I rapportens bilagor redovisas prognoser från EU-kommissionen, OECD

och IMF för ett stort antal länder.

HÖGRE ÖKNINGSTAKT I SVERIGE ÄN I USA OCH EUROOMRÅDET 2014 OCH 2015

Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2014 och 2015 (procent)

EU-kommissionen

(kostnad per anställd

i hela ekonomin)

OECD

(kostnad per anställd

i privat sektor)

IMF

(lön per timme inom

tillverkningsindustrin)

2014 2015 2014 2015 2014 2015

Euroområdet 1,6 1,9 1,3 1,8 1,1 1,2

Sverige 2,7 3,0 2,1 3,1 : :

USA 2,3 2,9 1,9 2,9 1,6 3,3

Källa: Europeiska kommissionen – European Economy Spring 2014, OECD Economic Outlook May 2014, International

Monetary Fund – World Economic Outlook April 2014

: Uppgift saknas.

18


Kronans utveckling

mot andra valutor

En stark krona bidrar till det besvärligt höga kostnadsläget 2013

Växelkursförändringar påverkar i stor utsträckning den relativa arbetskraftskostnadsutvecklingen.

Här redogör vi därför för kronan utveckling i förhållande andra

valutor. I nästa kapitel fortsätter vi sedan med att visa utvecklingen av det relativa

arbetskraftskostnadsläget – beaktat både ökningstakt i lokal valuta och växelkursförändringar.

Den starka svenska kronan är en avgörande orsak till det besvärligt höga svenska

arbetskraftskostnadsläget. Under merparten av 2000-talet fram till 2008 – när finanskrisen

eskalerade – var den svenska kronan relativt stabil mot euron. Särskilt

under 2009 försvagades sedan kronan. Den stärktes åter 2010 och fortsatte sedan att

stärkas åren därefter. Sammantaget under 2011 och 2012 stärktes den med 8,8 procent

mot euron. Den stärktes dock ytterligare bara med 0,7 procent mot euron under

2013. Under 2013 kostade en euro 8,65 SEK i snitt, vilket kan jämföras med

8,71 SEK under 2012.

KRAFTIGT VARIERANDE ARBETSKRAFTSKOSTNAD BEROENDE PÅ VÄXELKURSFÖRÄNDRINGAR

Valutakursutveckling för euro och amerikanska dollar i förhållande till SEK (SEK per euro/dollar)

12,00

11,00

10,00

9,00

8,00

7,00

6,00

SEK / Euro

SEK / Dollar (USD)

5,00

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källa: Sveriges Riksbank

19


Genomsnittskursen mot euron under 2000-talets första decennium var 9,31 SEK.

När detta skrivs i mitten av maj 2014 har kronan försvagats något mot euron och

kursen är i skrivande stund 8,99 SEK per euro.

Mot den amerikanska dollarn har svenska kronan trendmässigt stärkts under mer

än ett decennium. Samtidigt har kronan historiskt fluktuerat mer mot dollarn än

mot euron. Under 2012 försvagades kronan drygt 4 procent mot dollarn, men förstärktes

åter nästan 4 procent under 2013. Genomsnittskursen var 6,52 SEK per

USD under 2013.

YENEN HAR RÖRT SIG KRAFTIGT BÅDE MOT KRONAN OCH ANDRA VALUTOR

Valutakursutveckling för japanska yen i förhållande till SEK (SEK per yen)

0,10

0,09

0,08

0,07

0,06

SEK / Japanska yen (JPY)

0,05

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källa: Sveriges Riksbank

Den japanska yenen har rört sig kraftigt mot både kronan och andra valutor under

2000-talet. Inte minst stärktes den kraftigt 2008 och 2009 i samband med finanskrisen,

vilket både förklaras av att yenen förstärktes mot många av världens valutor

samt av att kronan försvagades i samband med finanskrisen. Under 2012 och 2013

var utvecklingen den motsatta och yenen försvagades sammantaget 18 procent mot

kronan under dessa år. Nedgången är en konsekvens av att Japan använder alla

tillgängliga medel för att få igång inflationen. De kraftigt varierande arbetskraftskostnaderna

i Japan relativt Sverige (som vi beskriver i nästa kapitel) förklaras till

största delen av dessa växelkursförändringar.

Bland våra nordiska grannländer är som bekant Finland ett euroland medan Danmark

har sin valuta nära knuten till euron, vilket innebär att den danska kronan i

praktiken rör sig på samma sätt som euron mot den svenska kronan. Den norska

kronan är samtidigt relevant att titta närmare på. Den har under en period av

många år trendmässigt stärkts mot den svenska. Under 2013 var utvecklingen däremot

den omvända, vilket innebar att den svenska kronan stärktes med hela 4,7

procent mot den norska.

20


SVENSKA KRONAN HAR STÄRKTS MOT DEN NORSKA UNDER 2013

Valutakursutveckling för den norska kronan i förhållande till SEK (SEK per NOK)

1,40

1,30

1,20

1,10

1,00

0,90

SEK / NOK

0,80

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källa: Sveriges Riksbank

En stark svensk krona även mot KIX- och TCW-indexen

Det är även vanligt att växelkursutvecklingen mätas mot KIX- eller TCW-indexen.

Som vi beskrivit tidigare baseras vikterna i dessa index på hur stor Sveriges handel

är med respektive land i förhållande till handeln med de övriga länderna. Växelkursutvecklingen

räknat mot dessa index innebär att kronans värde mäts mot en

ENLIGT KIX-INDEXET ÄR KRONAN NÄSTAN LIKA STARK SOM INNAN DEN BLEV FLYTANDE 1992

Kronans utveckling mot KIX- och TCW-indexen, index 100 = 18 november 1992

160

150

140

130

120

110

100

KIX‐indexet

TCW‐indexet

90

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Källa: Sveriges Riksbank

21


korg av andra valutor. Skillnaden mellan de båda indexserierna är att KIX-indexet

är lite bredare än TCW-indexet eftersom även växande marknader ingår.

Mot både KIX- och TCW-indexen har kronan stärkts relativt kraftigt under senare

år. I relation till KIX-indexet stärktes den med 1,4 procent under 2012 och med

ytterligare 2,9 procent under 2013. Motsvarande mot TCW-indexet var 1,1 respektive

3,1 procent. Datumet 18 november 1992 används som bas (index = 100) för

dessa serier. Det är nämligen dagen före då kronan släpptes att flyta fritt mot andra

valutor. Ända tills en bit in på 2013 hade indexserierna värden högre än 100. Under

2013 hade däremot KIX-indexet vid några tillfällen värden under 100, vilket indikerar

att kronan dessa dagar var något starkare än när den gjordes flytande år 1992.

Motsvarande har ännu inte inträffat för TCW-indexet.

22


Relativ kostnadsutveckling

inom tillverkningsindustrin

Kraftigt ökad kostnad i Sverige relativt Europa under senare år

Den starka svensk kronan – i kombination med den längre period med högre ökningstakt

i Sverige som beskrivits tidigare – har gjort att arbetskraftskostnaden

inom tillverkningsindustrin i Sverige hamnat på en alltför hög nivå relativt viktiga

konkurrentländer. Det är en viktig slutsats i detta kapitel där denna relativa kostnadsutveckling

inom tillverkningsindustrin studeras, räknat i gemensam valuta.

Utvecklingen illustreras med hjälp av uppgifter från Conference Board (tidigare

Bureau of Labor Statistics, BLS). 6 Om analysen istället skulle göras med hjälp av

DEN SVENSKA KOSTNADSNIVÅN ÄR 15 PROCENT ÖVER NIVÅN I VÄSTEUROPA

Relativ arbetskraftskostnad, per timme (Västeuropa respektive euroområdet = 100)

130

120

110

100

90

80

Sverige relativt Västeuropa*

Sverige relativt Euroområdet**

70

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013

* De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien,

Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för

Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.

6 För 2013 används de kalkyler Teknikföretagen gjort utifrån uppgifter från Conference Board. För att väga samman enskilda

länder till Västeuropa och euroområdet har KIX-indexet från Konjunkturinstitutet använts. Se rapportens första kapitel

för beskrivning av viktning och kalkylmetod.

23


SVENSK KOSTNADSNIVÅ HAR ÖKAT KRAFTIGT RELATIVT EUROPEISK UNDER SENARE ÅR

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)

400

350

Sverige

Västeuropa*

Euroområdet**

300

250

200

150

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013

* De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien,

Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för

Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.

Eurostat Labour Cost Survey skulle Sverige hamna högre relativt sätt. Som vi tidigare

nämnt anser vi att Conference Board bättre återspeglar kostnadsnivån i Sverige.

Under 2000-talet till och med 2010 var den svenska nivån i snitt 1 till 2 procent

högre än den västeuropeiska. Därefter följde fluktuationerna under finanskrisen

(främst till följds av växelkursutvecklingen). Under 2011 och 2012 ökade den

svenska arbetskraftskostnaden relativt den västeuropeiska med sammantaget 10

procent. Under 2013 förblev den däremot på en tämligen oförändrat hög nivå jämfört

med 2012 (den ökade med 0,4 procent). Under 2013 var arbetskraftskostnadsnivån

inom tillverkningsindustrin i Sverige hela 15 procent högre än i Västeuropa.

Den svenska utvecklingen jämfört med den inom euroområdet följer utvecklingen

relativt Västeuropa förhållandevis väl, men på en annan nivå. Skillnaden förklaras

av att högkostnadsländer som Norge, Danmark och Schweiz ingår i Västeuropa

men inte i euroområdet. Detta samtidigt som länder med lägre kostnadsnivå ingår i

euroområdet, däribland Estland och Slovakien. Under 2000-talet till och med 2010

var den svenska kostnadsnivån i snitt ca 7 procent högre än i euroområdet. Därefter

har stärkt svensk krona förändrat bilden. Under 2011 och 2012 ökade den svenska

arbetskraftskostnaden relativt euroområdet med sammantaget drygt 11 procent.

Även mot euroområdet förblev kostnadsnivån på en tämligen oförändrat hög nivå

2013 jämfört med 2012 (den minskade med 0,4 procent). Under 2013 låg den

svenska kostnadsnivån hela 22 procent över euroområdet, räknat i gemensam valuta.

24


Utvecklingen i Tyskland påverkar i betydande grad hur det svenska kostnadsläget

utvecklas relativt Europa. Som vi konstaterat var ökningstakten i lokal valuta i

Tyskland något högre än i Sverige under 2013. Den något stärkta euron motverkade

delvis effekten av detta. Sammantaget minskade skillnaden mot Tyskland med 1

procent under 2013. Kostnadsnivån i Sverige är trots detta 8 procent högre än i

Tyskland, vilket är mycket problematiskt. Tills 2009 var kostnadsnivån högre i

Tyskland än i Sverige. Kronans kraftiga förstärkning mot euron har därefter bidragit

till att den svenska arbetskraftskostnadsnivån med god marginal passerat den

tyska. Från och med 2010, när kostnadsnivån i Sverige och Tyskland var nästan

identisk, har den svenska nivån relativt den tyska ökat med nästan 9 procent.

DE RELATIVA ARBETSKRAFTSKOSTNADERNA I USA OCH JAPAN HAR MINSKAT

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)

400

350

Sverige

Tyskland

Frankrike

USA

Japan

300

250

200

150

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013

I USA och Japan har arbetskraftskostnaden minskat relativt Sverige

Under 2000-talet har arbetskraftskostnaden inom tillverkningsindustrin i USA

minskat relativt Sverige. I början av 2000-talet var anställda i amerikansk tillverkningsindustri

bland de bäst betalda i världen. Den svenska kostnadsnivån för 2013

ligger nu hela 45 procent över den amerikanska. Under perioden har arbetskraftskostnaden

i USA dessutom varierat kraftigt i relation till i Sverige. Både den succesiva

minskningen under perioden och svängningarna beror främst på växelkursförändringar.

I tillverkningsindustrin i Japan har arbetskraftskostnaden sjunkit kraftigt i relation

till i Sverige under 2013. Detta till följd av yenens kraftiga försvagning. Även i ett

längre perspektiv under den senaste tioårsperiod har arbetskraftskostnaden i japansk

tillverkningsindustri varierat kraftigt mot den svenska. Detta främst till följd

av växelkursförändringar, men delvis även till följd av utvecklingen i lokal valuta.

Under perioden har Japan haft en väsentligt lägre arbetskraftskostnadsökningstakt

än Sverige. Stundtals har förändringstakten till och med varit negativ.

25


Högst kostnadsnivå i Norge – men skillnaden har minskat något

Under hela den studerade perioden har arbetskraftskostnaden i Norge varit högre

än i Sverige och övriga Norden. Under merparten av perioden har skillnaden mellan

Norge och de andra nordiska länderna dessutom ökat. Dock inte under 2013 då

skillnaden minskade något till följd av den norska kronans försvagning. I Danmark

har kostnadsnivån i det närmaste motsvarat den svenska, förutom under finanskrisen.

Eftersom den danska kronan är kopplad till euron stärktes den mot den

svenska under 2008 och 2009, vilket påverkade den relativa kostnadsnivån.

Finland har haft en något lägre kostnad än Sverige under merparten av perioden.

Eftersom Finland är ett euroland sjönk den svenska kostnadsnivån i relation till den

finska i samband med att kronan försvagades under finanskrisen. Den svenska arbetskraftskostnaden

är nu högre än både den danska och finska i huvudsak på

grund av den starka svenska kronan.

ARBETSKRAFTSKOSTNADEN I NORGE HAR ÖKAT RELATIVT ÖVRIGA NORDEN

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)

450

400

Sverige

Danmark

Norge

Finland

350

300

250

200

150

100

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013

26


ARBETSKOSTNADEN I SVERIGE HAR BLIVIT HÖG RELATIVT FLERA VIKTIGA KONKURRENTLÄNDER

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme i gemensam valuta (SEK per timme)

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Sverige 250 255 264 269 288 291 312 313 319 337 342

Västeuropa* 243 248 259 266 274 291 326 301 294 295 297

Euroområdet** 233 238 246 253 258 277 314 285 277 276 280

Frankrike 230 236 244 249 256 273 307 281 273 270 270

Japan 189 185 188 177 160 180 229 228 232 239 190

Tyskland 274 277 284 290 294 311 348 315 308 310 317

USA 230 215 225 225 216 214 260 250 230 242 235

Danmark 256 262 276 282 300 325 370 345 335 328 332

Norge 287 289 314 329 352 375 406 415 420 429 425

Finland 227 238 252 259 265 287 337 298 292 289 290

Källa: The Conference Board (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS) samt Teknikföretagens kalkyl för 2013

* De länder som KIX-viktats samman till Västeuropa (exkl. Sverige) är Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien,

Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.

** Euroländerna exklusive Slovenien, Cypern och Malta har vägts samman till euroområdet. Eftersom KIX-vikt inte finns för

Estland har landet viktats med utgångspunkt i varuhandeln med Sverige.

27


Bilagor

Förteckning över bilagor

Arbetskraftskostnad per timme, nivåer

Bilaga 1: Conference Board (tidigare BLS) – Uppgifter för 2003 - 2012 samt kalkyl för 2013

Bilaga 2: Eurostat Labour Cost Survey (LCS) – Uppgifter för 2008 samt kalkyl för 2013

Utveckling av arbetskraftskostnad i lokal valuta 2003-2013

Bilaga 3: Eurostat Labour Cost Index (LCI) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2003 - 2013

Bilaga 4: Conference Board (tidigare BLS) – Utveckling av total arbetskraftskostnad 2003 - 2012

Bilaga 5: OECD Main Economic Indicators (MEI) – Löneutveckling 2003 - 2013

Prognoser för utveckling av arbetskraftskostnad

Bilaga 6: EU-kommissionen, OECD och IMF – Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskost. 2014 - 2015

29


BILAGA 1

CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) – UPPGIFTER FÖR 2003 - 2012 SAMT KALKYL FÖR 2013

Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin inklusive Teknikföretagens kalkyl för 2013 (SEK)

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

Kalkyl för

2013

Argentina 29 33 41 49 54 66 78 92 104 128 :

Australien 183 196 213 215 225 235 254 285 301 323 307

Belgien 282 293 306 313 320 352 398 365 355 354 357

Brasilien* 26 28 37 44 48 55 62 72 76 76 72

Canada 170 174 196 211 211 210 224 247 236 248 231

Danmark 256 262 276 282 300 325 370 345 335 328 332

Estland 33 36 41 48 58 69 76 68 68 71 76

Filippinerna 8 8 9 10 11 11 13 14 13 14 :

Finland 227 238 252 259 265 287 337 298 292 289 290

Frankrike 230 236 244 249 256 273 307 281 273 270 270

Grekland 111 117 114 122 133 151 173 161 147 132 120

Irland 191 199 214 224 239 265 314 278 258 259 255

Israel 101 94 99 102 106 121 134 138 137 136 :

Italien 189 199 207 210 215 230 261 241 234 232 234

Japan 189 185 188 177 160 180 229 228 232 239 190

Mexiko 43 39 42 43 42 42 43 44 42 43 44

Nederländerna 239 242 248 253 259 282 315 284 274 268 277

Norge 287 289 314 329 352 375 406 415 420 429 425

Nya Zeeland 102 108 121 116 127 125 133 147 152 168 168

Polen 36 35 42 46 51 63 59 59 56 56 57

Portugal 66 68 71 73 76 82 94 86 85 82 80

Schweiz* 297 289 299 301 294 322 385 368 392 392 384

Singapore 103 97 99 101 106 123 134 140 150 164 :

Slovakien 35 38 43 48 58 70 86 77 76 77 80

Spanien 141 145 155 161 167 181 212 192 184 182 183

Storbritannien 203 209 222 230 238 224 224 209 200 212 203

Sverige 250 255 264 269 288 291 312 313 319 337 342

Sydkorea 91 93 111 128 131 110 115 129 125 140 146

Taiwan 56 53 59 59 55 57 59 60 61 64 :

Tjeckien 46 48 54 60 66 80 87 82 82 81 80

Tyskland 274 277 284 290 294 311 348 315 308 310 317

Ungern 42 45 50 51 58 64 66 60 59 61 60

USA 230 215 225 225 216 214 260 250 230 242 235

Österrike 229 229 242 248 257 280 324 288 280 281 288

Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)

* Eftersom ökningstakter inte finns via Eurostat LCI eller OECD för dessa länder, har ökningstakter från nationella

statistikinstitut istället använts i kalkylen.

: Uppgift saknas.

Uppgifter från Conference Board för 2012 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i

andra hand OECD Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2013.

Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK.

30


BILAGA 2

EUROSTAT LABOUR COST SURVEY (LCS) – UPPGIFTER 2008 SAMT KALKYL FÖR 2013

Arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin enligt LCS samt Teknikföretagens kalkyl för 2013 (SEK)

Rådata

Kalkyl för

2008 2013

Belgien 357 373

Bulgarien 21 25

Danmark 335 336

Estland 70 76

Finland 290 296

Frankrike 320 322

Grekland 152 116

Irland 276 266

Italien 232 244

Lettland 50 52

Litauen 53 50

Luxemburg 273 270

Nederländerna 294 296

Norge 360 416

Polen 66 60

Portugal 96 86

Rumänien 32 35

Slovakien 70 77

Slovenien 120 124

Spanien 197 198

Storbritannien 210 195

Sverige 333 388

Tjeckien 85 87

Turkiet 58 66

Tyskland 321 322

Ungern 72 67

Österrike 289 295

Källa: Eurostat – Labour Cost Survey (LCS)

LCS-uppgifter för 2008 har använt som utgångspunkt för kalkylen. Därefter har i första hand Eurostat Labour Cost Index och i andra hand OECD

Main Economic Indicators använts för att beräkna kostnaden 2013.

Växelkurser från Sveriges Riksbank har använts vid omräkning till SEK.

31


BILAGA 3 (sid 1 av 2)

EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2003 - 2013

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Belgien 1,6 2,6 2,1 2,4 2,3 3,4 4,1 3,5 2,8 3,2 1,7

Bulgarien 2,6 4,8 5,6 4,5 17,1 21,4 10,0 7,8 3,5 5,6 4,6

Cypern 6,3 4,0 3,5 4,3 1,0 6,3 2,7 1,9 2,3 -0,9 -3,3

Danmark 4,4 3,3 1,9 3,2 3,9 4,1 2,7 2,5 2,8 1,2 1,8

Estland 9,4 7,6 12,9 16,9 21,4 12,9 0,3 -0,4 4,9 7,6 7,8

Finland 3,5 4,4 4,2 3,4 8,0 2,5 6,2 -1,2 2,5 4,7 1,1

Frankrike 3,3 4,3 4,3 3,9 3,9 4,0 0,4 3,8 3,9 2,4 0,8

Grekland* 4,3 5,4 -12,6 1,7 4,1 3,4 3,3 1,7 -5,1 -7,1 -8,2

Irland 6,0 4,9 4,1 1,1 4,8 6,2 7,7 -1,8 -1,9 4,1 -0,7

Italien 2,2 5,0 3,1 2,1 3,4 5,2 7,1 1,0 2,5 3,2 1,9

Lettland 9,1 11,1 12,8 24,1 30,5 21,5 0,8 -3,1 5,4 4,3 5,7

Litauen 5,5 3,4 8,9 20,2 23,2 19,8 -4,7 -2,1 2,9 4,3 6,0

Luxemburg 3,9 2,5 3,8 4,2 3,3 2,2 3,6 -0,5 2,0 1,9 2,4

Malta 7,7 4,0 2,8 -2,6 1,8 6,4 1,1 2,8 3,7 3,1 2,9

Nederländerna* 5,0 4,0 1,6 3,0 2,9 4,3 2,4 1,5 1,8 2,3 3,7

Norge 3,7 7,1 5,1 6,2 7,7 6,3 5,1 4,1 3,5 3,3 4,0

Polen 4,5 3,9 5,9 6,5 10,8 10,4 4,5 1,3 4,5 4,5 3,4

Portugal* 2,0 2,8 2,5 0,1 6,2 2,6 4,9 1,8 -0,7 -4,2 -2,3

Rumänien 13,4 16,9 15,6 19,0 19,3 20,5 14,1 6,7 7,1 7,3 5,4

Slovakien 10,6 4,4 10,6 6,9 7,7 6,1 4,7 -0,1 5,4 5,1 5,3

Slovenien 7,5 9,2 8,0 3,6 5,1 10,6 5,7 3,1 1,9 2,9 0,6

Spanien 5,4 3,4 4,4 4,1 4,3 4,8 5,7 0,7 1,5 2,3 1,2

Storbritannien 5,0 5,6 3,5 4,3 3,1 4,2 2,3 2,9 1,3 1,6 1,2

Sverige 4,9 2,8 3,2 0,7 5,1 4,2 4,9 2,1 2,8 4,8 1,3

Tjeckien 6,5 6,7 2,3 6,8 7,5 7,6 5,6 1,7 5,0 3,5 1,9

Tyskland 2,3 0,9 0,9 3,6 0,6 2,5 1,7 0,4 3,9 2,4 2,8

Ungern 8,0 10,1 6,9 7,7 9,9 6,8 3,3 0,0 6,0 7,3 2,8

Österrike 0,8 1,3 3,1 2,0 3,5 5,6 5,2 -1,2 2,4 3,5 3,0

Västeuropa

(KIX-viktat) 3,3 3,4 2,6 3,6 3,3 3,8 3,2 1,6 2,8 2,6 2,2

Euroområdet

(KIX-viktat) 3,0 2,8 2,2 3,2 2,8 3,5 3,2 1,1 3,0 2,8 2,3

Euroområdet

(enl. Eurostat) 2,8 2,6 2,1 3,2 2,4 3,6 3,1 1,2 3,1 2,5 2,1

EU-27 (enl.

Eurostat) 3,4 3,2 2,6 3,4 3,1 4,2 3,2 1,4 3,1 2,6 2,0

Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI)

* För 2013 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012 använts för dessa länder eftersom

årsdata ännu inte publicerats.

32


BILAGA 3 (sid 2 av 2)

EUROSTAT LABOUR COST INDEX (LCI) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT

Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)

2003-2007

(femårsperiod)

2008-2012

(femårsperiod)

2003-2012

(tioårsperiod)

Belgien 2,2 3,4 2,8

Bulgarien 6,8 9,5 8,1

Cypern 3,8 2,4 3,1

Danmark 3,4 2,6 3,0

Estland 13,5 4,9 9,1

Finland 4,7 2,9 3,8

Frankrike 3,9 2,9 3,4

Grekland 0,4 -0,9 -0,3

Irland 4,2 2,8 3,5

Italien 3,2 3,8 3,5

Lettland 17,2 5,5 11,2

Litauen 11,9 3,7 7,7

Luxemburg 3,5 1,9 2,7

Malta 2,7 3,4 3,0

Nederländerna 3,3 2,4 2,9

Norge 5,9 4,4 5,2

Polen 6,3 5,0 5,6

Portugal 2,7 0,8 1,8

Rumänien 16,8 11,0 13,9

Slovakien 8,0 4,2 6,1

Slovenien 6,7 4,8 5,7

Spanien 4,3 3,0 3,7

Storbritannien 4,3 2,5 3,4

Sverige 3,3 3,7 3,5

Tjeckien 5,9 4,7 5,3

Tyskland 1,7 2,2 1,9

Ungern 8,5 4,7 6,6

Österrike 2,1 3,1 2,6

Västeuropa

(KIX-viktat) 3,3 2,8 3,0

Euroområdet

(KIX-viktat) 2,8 2,7 2,8

Euroområdet

(enl. Eurostat) 2,6 2,7 2,7

EU-27 (enl.

Eurostat) 3,2 2,9 3,0

Källa: Eurostat – Labour Cost Index (LCI)

33


BILAGA 4 (sid 1 av 2)

CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2003 - 2012

Utveckling av arbetskraftskostnad per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Argentina 15,0 24,5 21,2 26,7 22,9 26,8 20,3 31,1 32,0 30,3 :

Australien 8,3 4,6 3,1 3,4 2,7 5,8 0,2 2,3 4,3 2,3 :

Belgien 5,3 3,9 2,5 2,7 2,4 5,7 2,5 2,0 2,8 3,2 :

Brasilien 10,1 12,6 9,3 6,6 6,2 11,8 5,0 8,5 10,8 12,2 :

Canada 4,2 4,3 3,3 1,9 3,6 1,8 -1,8 5,5 1,5 1,8 :

Danmark 3,9 2,5 4,0 2,3 6,4 4,6 3,0 3,6 2,6 1,5 :

Estland 10,2 7,6 13,4 17,3 21,5 14,2 0,0 -0,9 4,8 8,2 :

Filippinerna 5,6 10,4 7,5 4,7 6,5 5,5 5,0 4,5 2,9 1,2 :

Finland 4,4 5,1 3,8 3,4 2,3 4,0 6,6 -1,6 3,5 2,4 :

Frankrike 2,7 2,8 1,5 2,7 2,8 2,4 2,2 1,8 2,5 2,4 :

Grekland 2,9 5,5 -4,2 7,9 9,0 9,1 3,8 3,4 -3,5 -7,2 :

Irland 4,6 4,6 5,3 5,2 6,6 6,6 7,4 -1,6 -1,9 4,1 :

Island 1,7 1,0 3,7 3,7 4,6 3,0 3,7 4,1 5,3 2,7 :

Italien 5,1 5,3 2,1 2,0 2,2 2,7 3,3 2,8 2,5 2,4 :

Japan 0,9 0,7 1,7 0,5 -0,1 1,7 -1,0 -0,9 2,1 -0,9 :

Mexiko 6,0 3,6 3,1 4,8 5,2 7,0 6,7 0,8 4,0 3,8 :

Nederländerna 4,4 1,3 0,8 2,3 2,1 4,8 1,5 0,4 1,7 1,6 :

Norge 4,3 5,2 2,1 5,5 6,9 5,9 3,9 3,8 4,1 1,6 :

Nya Zeeland 3,0 2,7 3,7 5,1 5,5 4,7 2,6 3,0 4,3 3,5 :

Polen 3,0 2,3 3,4 5,9 10,1 9,5 4,2 2,1 4,5 4,5 :

Portugal 2,0 2,7 3,1 3,5 3,2 4,7 3,5 1,6 4,9 -0,3 :

Schweiz 2,2 -1,0 2,0 2,6 1,9 1,9 3,1 -2,9 0,4 1,2 :

Singapore 2,2 0,5 -1,2 -0,8 8,2 12,8 -4,4 3,8 9,8 3,8 :

Spanien 5,0 3,6 4,5 4,2 4,2 4,2 6,1 0,6 1,5 2,2 :

Storbritannien 4,7 1,1 5,0 3,8 3,9 4,8 2,0 0,1 1,8 2,7 :

Sverige 4,8 1,8 3,6 1,9 6,8 1,7 7,0 0,1 1,8 5,6 :

Sydkorea 5,4 7,2 4,9 9,2 8,9 2,5 3,7 7,7 3,1 9,5 :

Taiwan 1,5 1,4 4,9 2,7 2,7 1,9 -6,3 2,7 4,1 1,8 :

Tjeckien 5,6 6,0 3,6 5,4 8,1 4,8 4,3 0,1 3,2 4,0 :

Tyskland 2,8 1,0 0,7 2,6 1,2 1,7 1,7 0,7 3,0 4,6 :

Ungern 7,9 7,5 7,1 7,7 10,3 5,7 3,7 0,0 5,6 9,3 :

USA 4,4 2,6 2,8 1,1 5,2 2,2 4,3 1,8 2,0 0,4 :

Österrike 1,3 0,0 3,7 3,0 3,9 4,7 5,1 -1,4 2,9 4,1 :

Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)

: Uppgift saknas.

34


BILAGA 4 (sid 2 av 2)

CONFERENCE BOARD (TIDIGARE BLS) – UTVECKLING AV TOTAL ARBETSKRAFTSKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT

Arbetskraftskostnadsutveckling per timme inom tillverkningsindustrin i lokal valuta (årlig procentuell förändring)

2003-2007

(femårsperiod)

2008-2012

(femårsperiod)

2003-2012

(tioårsperiod)

Argentina 22,0 28,0 25,0

Australien 4,4 3,0 3,7

Belgien 3,3 3,2 3,3

Brasilien 8,9 9,6 9,3

Canada 3,4 1,7 2,6

Danmark 3,8 3,0 3,4

Estland 13,9 5,1 9,4

Filippinerna 6,9 3,8 5,4

Finland 3,8 3,0 3,4

Frankrike 2,5 2,3 2,4

Grekland 4,1 0,9 2,5

Irland 5,3 2,8 4,0

Island 3,0 3,8 3,4

Italien 3,3 2,8 3,0

Japan 0,8 0,2 0,5

Mexiko 4,5 4,4 4,5

Nederländerna 2,2 2,0 2,1

Norge 4,8 3,8 4,3

Nya Zeeland 4,0 3,6 3,8

Polen 4,9 4,9 4,9

Portugal 2,9 2,8 2,9

Schweiz 1,5 0,7 1,1

Singapore 1,7 5,0 3,3

Spanien 4,3 2,9 3,6

Storbritannien 3,7 2,3 3,0

Sverige 3,8 3,2 3,5

Sydkorea 7,1 5,3 6,2

Taiwan 2,6 0,8 1,7

Tjeckien 5,7 3,3 4,5

Tyskland 1,7 2,3 2,0

Ungern 8,1 4,8 6,4

USA 3,2 2,1 2,7

Österrike 2,4 3,0 2,7

Källa: The Conference Board, International Labor Comparisons (tidigare Bureau of Labor Statistics, BLS)

: Uppgift saknas.

35


BILAGA 5 (sid 1 av 2)

OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD 2003 - 2013

Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (procent)

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Australien* 7,8 4,3 3,2 4,0 3,0 5,7 1,0 3,1 3,9 1,7 5,7

Belgien* 1,6 2,5 2,7 2,3 2,0 3,3 3,7 3,5 2,8 3,1 2,1

Canada 4,2 3,2 2,7 -0,3 5,4 1,7 -5,0 4,8 3,2 2,9 -0,1

Danmark 4,2 3,1 3,7 3,1 4,0 4,2 2,9 2,6 2,3 1,9 1,7

Estland* 10,8 6,8 13,2 17,9 21,8 11,8 -1,4 0,7 5,0 8,6 8,0

Finland 4,3 4,1 3,9 2,6 3,5 4,7 3,4 1,7 2,2 2,6 2,3

Frankrike 2,7 2,7 2,8 2,8 2,8 3,1 2,1 1,8 2,4 2,5 1,9

Irland 5,0 4,6 4,4 3,1 4,9 4,9 4,6 0,5 -1,0 2,0 0,0

Israel 2,3 1,6 2,8 2,4 4,1 4,4 2,6 3,7 4,1 3,5 3,3

Italien 2,6 2,9 2,7 3,4 2,8 3,4 3,2 2,8 2,4 2,3 2,1

Japan 2,1 1,8 0,6 1,1 -0,3 0,3 -7,1 4,1 1,6 -0,1 0,7

Luxemburg* 1,7 1,8 1,6 3,1 2,5 1,5 -3,9 3,0 3,1 -1,2 -1,5

Mexiko 6,0 5,0 3,7 5,1 5,0 6,0 4,5 3,4 3,6 4,2 3,9

Nederländerna 2,6 1,6 0,9 1,8 1,7 3,8 2,8 1,3 1,4 1,9 1,6

Norge 4,4 4,1 3,9 4,1 6,3 5,6 4,3 3,6 4,5 4,4 3,6

Nya Zeeland 2,9 2,8 3,6 4,6 4,3 4,5 2,9 3,4 3,8 3,5 2,6

Polen 3,1 4,6 2,8 5,9 9,5 9,7 2,5 5,2 5,4 4,5 3,2

Portugal -2,3 -0,3 -0,7 1,0 2,2 2,3 -5,3 0,0 -0,1 -3,1 -2,2

Slovakien 7,5 10,0 7,6 6,8 6,4 7,6 2,6 5,1 3,7 4,2 3,9

Slovenien 7,8 7,0 7,2 5,4 6,5 8,0 4,2 6,4 3,9 2,3 2,8

Spanien* 5,0 3,4 4,2 4,1 4,4 4,8 5,0 1,4 2,7 1,8 1,7

Storbritannien 3,6 4,9 3,6 3,9 4,0 3,0 1,2 4,0 1,5 1,8 2,3

Sverige 2,9 2,7 3,0 3,0 3,7 3,9 1,9 3,2 2,8 3,6 2,1

Sydkorea 8,7 10,0 7,8 5,6 6,9 -1,3 2,1 9,1 1,7 6,3 4,9

Tjeckien* 4,8 7,8 5,4 7,3 7,6 7,7 1,1 3,2 3,6 2,7 1,1

Turkiet* 17,3 10,2 12,7 10,9 9,5 11,6 9,9 11,8 9,7 11,5 12,4

Tyskland* 2,4 2,0 1,1 0,8 1,3 2,8 1,7 2,1 2,5 3,0 2,3

Ungern 9,0 10,0 7,1 8,5 9,2 5,9 4,0 5,2 6,2 8,2 4,6

USA 2,9 2,6 2,6 1,5 2,7 2,8 2,8 2,0 1,7 0,8 1,1

Österrike* 2,4 2,3 2,9 3,0 3,0 3,0 -0,6 2,8 3,6 3,2 2,9

OECD - Europa* 3,4 3,3 2,9 3,0 3,4 4,0 2,5 2,9 2,8 2,8 2,5

OECD - Totalt 3,4 3,1 2,7 2,3 3,0 2,9 1,1 3,1 2,3 2,0 1,9

Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)

* För 2013 har genomsnittlig förändring de tre första kvartalen 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012 använts för dessa länder eftersom

årsdata ännu inte publicerats.

Säsongsrensad data har använts.

Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att

Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan.

36


BILAGA 5 (sid 2 av 2)

OECD MAIN ECONOMIC INDICATORS (MEI) – UTVECKLING AV LÖNEKOSTNAD – PERIODGENOMSNITT

Utveckling av lön per timme inom tillverkningsindustrin räknat i lokal valuta (årlig procentuell förändring)

2003-2007

(femårsperiod)

2008-2012

(femårsperiod)

2003-2012

(tioårsperiod)

Australien 4,4 3,1 3,7

Belgien 2,2 3,3 2,7

Canada 3,0 1,5 2,2

Danmark 3,6 2,8 3,2

Estland 14,0 4,8 9,3

Finland 3,7 2,9 3,3

Frankrike 2,8 2,4 2,6

Irland 4,4 2,2 3,3

Israel 2,7 3,7 3,2

Italien 2,9 2,8 2,9

Japan 1,1 -0,3 0,4

Luxemburg 2,2 0,5 1,3

Mexiko 5,0 4,4 4,7

Nederländerna 1,7 2,2 2,0

Norge 4,6 4,5 4,5

Nya Zeeland 3,6 3,6 3,6

Polen 5,1 5,4 5,3

Portugal 0,0 -1,3 -0,6

Slovakien 7,7 4,6 6,1

Slovenien 6,8 4,9 5,8

Spanien 4,2 3,1 3,7

Storbritannien 4,0 2,3 3,1

Sverige 3,1 3,1 3,1

Sydkorea 7,8 3,5 5,6

Tjeckien 6,6 3,6 5,1

Turkiet 12,1 10,9 11,5

Tyskland 1,5 2,4 2,0

Ungern 8,8 5,9 7,3

USA 2,5 2,0 2,2

Österrike 2,7 2,4 2,6

OECD - Europa 3,2 3,0 3,1

OECD - Totalt 2,9 2,3 2,6

Källa: OECD Main Economic Indicators (MEI)

Säsongsrensad data har använts.

Endast löneökningstakt och inte de totala arbetskraftskostnadernas ökningstakt kan erhållas via Main Economic Indicators. Det bör även noteras att

Main Economic Indicators inte harmoniserar mellan länder eftersom definitionerna skiljer sig åt länderna emellan.

37


BILAGA 6

EU-KOMMISSIONEN, OECD OCH IMF – PROGNOSER FÖR UTVECKLING AV LÖN/ARBETSKRAFTSKOST. 2014 - 2015

Prognoser för utveckling av lön/arbetskraftskostnad 2014 och 2015 (procent)

EU-kommissionen

(kostnad per anställd

i hela ekonomin)

OECD

(kostnad per anställd

i privat sektor)

IMF

(lön per timme inom

tillverkningsindustrin)

2014 2015 2014 2015 2014 2015

Australien : : 2,7 3,3 : :

Belgien 0,6 2,2 0,8 1,6 : :

Bulgarien 3,6 3,3 : : : :

Canada : : 3,0 3,4 4,4 5,2

Danmark 1,8 2,0 1,3 1,7 : :

Estland 6,0 6,7 : :

Finland 1,5 1,6 1,4 1,4 : :

Frankrike 1,2 1,3 1,4 1,3 1,0 1,0

Grekland -2,7 0,0 -3,2 -2,1 : :

Irland 0,4 0,5 0,4 1,2 : :

Italien 1,1 1,3 1,0 1,0 0,7 0,9

Japan 1,1 0,8 1,5 2,6 2,5 2,4

Lettland 4,1 4,6 : : : :

Litauen 3,3 4,6 : : : :

Luxemburg 2,2 2,7 2,2 1,5 : :

Mexiko : : 2,8 2,8 : :

Nederländerna 2,3 1,7 1,5 1,3 : :

Norge : : 3,6 3,8 : :

Poland 3,5 4,4 3,1 5,0 : :

Portugal -0,9 1,0 -2,7 0,3 : :

Rumänien 5,4 4,5 : : : :

Schweiz : : 0,8 1,7 : :

Slovakien 2,4 2,7 2,2 3,3 : :

Slovenien 1,0 1,6 0,7 0,8 : :

Spanien 0,2 0,3 0,1 0,3 0,4 0,4

Storbritannien 2,1 2,8 2,2 3,1 1,4 1,9

Sverige 2,7 3,0 2,1 3,1 : :

Sydkorea : : 2,8 4,6 : :

Tjeckien 2,1 2,4 1,7 3,8 : :

Tyskland 2,9 3,3 2,4 3,4 2,0 2,0

Ungern 3,6 3,4 2,7 3,7 : :

USA 2,3 2,9 1,9 2,9 1,6 3,3

Österrike 2,0 2,0 1,9 2,1 : :

Euroområdet 1,6 1,9 1,3 1,8 1,1 1,2

EU 1,8 2,2 : : : :

OECD : : 1,9 2,7 : :

Källa: Europeiska kommissionen – European Economy Spring 2014, OECD Economic Outlook May 2014, International Monetary Fund – World

Economic Outlook April 2014

: Uppgift saknas.

38


www.teknikforetagen.se

TRYCK: 2014-05

More magazines by this user
Similar magazines