Alla barn har rätt till teknikundervisning - Teknikföretagen

teknikforetagen.se

Alla barn har rätt till teknikundervisning - Teknikföretagen

Alla barn har rätt till

teknikundervisning!

– en rapport om teknikämnet

i dagens grundskola


Alla barn har rätt till

teknikundervisning!

– En rapport om teknikämnet i dagens grundskola

Rapporten har tagits fram av Teknikföretagen under våren och sommaren 2005.

Vill du veta mer, kontakta projektledaren Tobias Eriksson på telefon 08-782 08 26

eller e-post tobias.eriksson@teknikforetagen.se


Innehåll

Förord ................................................................................................................ 5

1. Tekniken lyfter individ, företag och samhälle ........................................... 6

Bakgrund ....................................................................................................... 6

2. Sammanfattning ........................................................................................... 8

Teknikintresse viktigt för framtiden ............................................................. 8

Teknikämnets mål uppnås inte ..................................................................... 8

Arbetsplaner saknas ....................................................................................... 8

Lärarna är osäkra och missnöjda med sin undervisning i teknik ............... 8

Nationell utvärdering saknas ........................................................................ 9

3. Slutsats – kvalitetssäkra teknikundervisningen ...................................... 10

Teknikämnets status ska höjas .................................................................... 10

Eleverna ska ges möjlighet att nå målen i teknikämnet ............................. 10

Skolan ska tillvarata det teknikintresse som finns i de tidiga skolåren ..... 10

Teknikämnet ska utvärderas ....................................................................... 10

4. Resultat från undersökningen ................................................................... 11

Sveriges lärare och rektorer överens – teknikämnet

mycket viktigt för Sverige och vår framtid ................................................. 11

Teknikämnet främjar nyfikenhet och kreativitet ....................................... 12

Teknikämnet försummas – särskilt i tidiga skolår ..................................... 13

Var tredje lärare underkänner teknikundervisningen

på den egna skolan ...................................................................................... 13

Skolorna når inte målen .............................................................................. 14

Två av tre lärare saknar eller har inte tillgång till en arbetsplan ............... 16

Mer än hälften av kommunerna skriver inte ett ord

om teknikämnet i sin utbildningsplan ....................................................... 17

Fyra av tio lärare missnöjda med sin teknikundervisning ........................ 17

Lärarna behöver mer stöd och hjälp för att förbättra sin

teknikundervisning – fortbildning högst upp på önskelistan ................... 19

Utbildade tekniklärare behövs .................................................................... 19

Rektorer och lärare vill att Teknikföretagen hjälper skolan

med lektionsmaterial, fortbildning etc. ...................................................... 20

Skolverket utvärderar inte teknikämnet ..................................................... 21


Bilagor

I. Teknikämnet i grundskolan ...................................................................... 22

II. Vem ansvarar för vad? ............................................................................... 22

Riksdag och regering ................................................................................. 23

Skolverket ................................................................................................... 23

Kommunerna ............................................................................................. 23

Varje skola .................................................................................................. 23

III. Industrins betydelse – nu och i framtiden ............................................... 24

IV. Fakta om undersökningen ........................................................................ 24

V. Källförteckning .......................................................................................... 25


Förord

Teknikföretagen är bransch- och arbetsgivarorganisation för fler än 3 000

teknikföretag i Sverige. Våra medlemsföretag har över 300 000 medarbetare

i Sverige och många fler utomlands. Det är framgångsrika företag nationellt

och internationellt. Tillsammans har dessa företag en avgörande betydelse

för vår gemensamma välfärd – de står för hälften av Sveriges export.

Företagens målsättning är självklart att fortsätta utvecklas. Det kräver

dock att många fler unga nyfikna aktivt väljer att utbilda sig inom teknik och

naturvetenskap. Ett av Teknikföretagens viktiga uppdrag som bransch- och

arbetsgivarorganisation är därför att bevaka och driva frågor som rör teknik

i grundskolan.

Vårt engagemang är stort. Vi satsar årligen ansenliga resurser på att visa

morgondagens medarbetare varför teknik är värt att satsa på. Med ”Teknikspanarna”

möter vi 100 000 elever och 10 000 lärare och bjuder på såväl

tekniklektion för eleverna som fortbildning av lärare och lektionsmaterial.

Med ”Årets Teknikutbildning” belönar vi varje år grund- och gymnasieskolor

samt ingenjörsutbildningar som arbetar föredömligt med teknikundervisning.

Ett ökat teknikintresse i Sverige handlar om vår fortsatta välfärd, om våra

företags möjligheter att utvecklas och inte minst om att individen ska kunna

förstå och använda sig av all den teknik som underlättar vår vardag.

Vi kan inte stillatigande se på när teknikämnet sätts på undantag i grundskolan.

Enligt kursplanen har alla barn rätt till teknikundervisning. Viljan

hos lärarna finns – men de saknar verktyg och utbildning i ämnet.

Vårt engagemang fortsätter. Men nu måste också ansvariga politiker, Skolverket

och landets kommuner ta sitt ansvar.

Anders Narvinger

VD Teknikföretagen

5


1. Tekniken lyfter individ,

företag och samhälle

Bakgrund

Barn i Sverige behöver en grundläggande teknisk kompetens för att kunna

göra aktiva och bra val i livet, för att vara attraktiva på arbetsmarknaden

och för att kunna interagera i en allt mer global värld. Datorer med oändliga

möjligheter, mobiltelefoner med kamera och videokapacitet, avancerade digitalkameror

– intresset för att äga och använda tekniska produkter är stort.

Den som vill lägga så lite tid som möjligt på att deklarera, söka information

eller sköta bankärenden gör sig själv en stor tjänst om hon eller han har ett

intresse för teknikens värld. Och kunskap om teknik blir allt viktigare inom

en rad yrken, oavsett om det handlar om arbete inom vård- och omsorgssektorn,

handel eller teknikföretag.

Sverige har en lång tradition av framgångsrika teknikföretag med världsledande

produkter och tjänster. SKF, Tetra Pak, Ericsson, Alfa Laval, Volvo

– listan kan göras lång. En stor del av vår välfärd baseras också på den export

de många framgångsrika teknikföretag vi har i landet genererar. Deras konkurrenskraft

är avgörande eftersom vår välfärd måste kunna betalas. Fortsatt

framgång för teknikföretag i Sverige är dock beroende av att det finns ett

brett intresse för teknik i samhället. Så är det tyvärr inte idag. Det visar sig

bland annat genom att dagens unga alldeles för sällan väljer att utbilda sig

inom teknik och naturvetenskap.

Som bransch- och arbetsgivarorganisation för teknikföretag i Sverige är

Teknikföretagen djupt oroad över detta. Utan nya generationer av nyfikna

och kompetenta medarbetare tappar våra medlemsföretag innovationskraft

och nytänkande som kan omsättas till framgångsrika produkter och produktion.

Sverige riskerar att mista sin position som en nation med globalt

konkurrenskraftiga teknikföretag. Vilket i sin tur skulle göra att vi förlorar

stora inkomster till vår gemensamma välfärd. Vi kan inte blunda för detta

– något måste göras.

Grundskolan har en avgörande betydelse för att dagens unga upptäcker

teknikens värld och möjligheter. Teknikämnet är viktigt för att långsiktigt

skapa intresse hos ungdomar så att de väljer en tekniskt inriktad yrkesbana.

Detta gynnar näringslivet men ger också ungdomarna möjlighet till arbete.

Teknikföretagen känner ett ansvar för att stötta skolan i detta arbete. Vi lägger

varje år ner stora resurser på aktiviteter som ”Teknikspanarna” och ”Årets

6


Teknikutbildning” (se www.teknikforetagen.se). Detta för att bidra konkret

med till exempel lektionsmaterial och uppmuntra skolor som arbetar inspirerande

med teknikundervisning enligt fastlagd kursplan. Med Årets Teknikutbildning

och Teknikspanarna har vi under de senaste åren mött drygt 3600

lärare på grundskolor från Kiruna i norr till Malmö i söder. Genom dessa

möten har vi fått en tydlig bild över hur undervisningen i, och attityden till,

teknikämnet är i grundskolan.

De signaler vi fått från lärare och elever tyder på att det finns klara brister.

Och det faktum att det saknas en nationell utvärdering av teknikämnet ledde

till att vi under våren 2005 lät genomföra en enkätundersökning bland lärare

och rektorer i grundskolan. Undersökningen har tyvärr bekräftat vår bild av

teknikämnets status i grundskolan. Vi har tidigare mätt lärarnas inställning

till hur de ser på teknikämnet (via TEMO 2003) och vet att de tycker att ämnet

är viktigt. Något som också denna undersökning bekräftar.

I denna rapport har vi sammanställt vår egen undersökning tillsammans

med fakta från en rad andra källor. Vi har bland annat studerat hur teknikämnet

fick den kursplan det har idag och vem som ansvarar för att kursplaner

omsätts i undervisning, detta redovisas i bilaga I. Inledningsvis sammanfattar

vi resultaten och våra förslag. Därefter redovisas undersökningen i

kapitel 4. Om inte annat anges är citaten från undersökningen.

7


2. Sammanfattning

Teknikintresse viktigt för framtiden

När vi söker svar på teknikens betydelse för Sveriges fortsatta välfärd och

framgång är svaren i stort sett likartade. Individ, företag och samhälle är

beroende av ett stort teknikintresse.

Sextio procent av lärarna anser att generella teknikkunskaper är mycket

viktiga för elevernas framtid. Mer än hälften av Sveriges rektorer anser att

teknikämnet borde ha något större eller mycket större utrymme än idag.

Regeringen har också tydligt uttalat att kunskap inom naturvetenskap och

teknik är avgörande för landets fortsatta välstånd.

Teknikföretagen ställer sig bakom den kursplan som finns för teknikämnet.

Vår uppfattning är att om den också omsattes i undervisningen i grundskolan

skulle intresset för teknik öka.

Teknikämnets mål uppnås inte

Vår undersökning visar att mer än hälften av lärarna anser sig ha dålig eller

ganska dålig kunskap om kursplanen för teknikämnet och att nästan 30

procent av lärarna underkänner teknikundervisningen på sin skola. Knappt

20 procent anser att deras skola uppnår de mål som finns för teknikämnet i

år fem. Bryter vi ner resultaten per skolår kan vi konstatera att siffrorna blir

sämre ju längre ner i åldrarna vi kommer. Detta är allvarligt då vi från andra

undersökningar vet att det just är i unga år möjligheten finns att lägga grunden

för teknikintresset.

Arbetsplaner saknas

Att målen för teknikämnet inte nås får delvis sin förklaring när vi ställer

frågor om den arbetsplan som ska finnas för alla ämnen. Detta dokument är

varje skolas plan för hur kursplaner ska omsättas i undervisningen och mål

uppfyllas. Vi konstaterar här att teknikundervisningen i skolorna i oroväckande

hög grad sker utan arbetsplaner. Två av tre lärare vet inte om det finns

någon, eller använder sig inte av en arbetsplan för teknikämnet.

Lärarna är osäkra och missnöjda med sin undervisning i teknik

Vi utgår ifrån att den som känner sig trygg och kunnig i sin yrkesroll också

presterar bättre. När vi ställer frågor som rör lärarnas syn på sina egna insat-

8


ser inom teknikämnet är resultaten nedslående. Så många som 30 procent

av lärarna känner sig osäkra i att undervisa i teknik. 40 procent av lärarna är

mycket eller ganska missnöjda med sin undervisning.

Samtidigt finns det en stor vilja hos lärarna att förbättra sin teknikundervisning.

Så många som 9 av 10 lärare önskar sig mer stöd/fortbildning inom

teknikämnet! Lärarna efterfrågar också personer som kan teknikämnet för

inspiration och kunskapsöverföring.

Nationell utvärdering saknas

Vi anser att teknikämnet hanteras utan fokus och tydlighet från Skolverket

och Myndigheten för skolutveckling. Ett exempel är att i den nationella utvärdering

Skolverket genomförde 2003 utelämnades teknikämnet.

9


3. Slutsats – kvalitetssäkra

teknikundervisningen

Bilden vi fått när vi besökt skolor runt om i landet, tillsammans med våra

undersökningsresultat, är alarmerande. Dagens grundskola klarar inte av att

ge unga människor den teknikundervisning de har rätt till. De styrdokument

som finns används i för liten omfattning och lärarna känner sig inte trygga i

sin roll. Men vi menar att detta går att göra någonting åt.

Teknikföretagen anser att

Teknikämnets status ska höjas

➛ Därför måste lärare i grundskolan omgående få möjlighet till fortbildning

i teknikämnet.

Eleverna ska ges möjlighet att nå målen i teknikämnet

➛ Därför måste det finnas en teknikansvarig lärare på varje grundskola.

Skolan ska tillvarata det teknikintresse som finns i de tidiga skolåren

➛ Därför måste skolan börja med teknikundervisning redan under de första

skolåren.

Teknikämnet ska utvärderas

➛ Därför måste Skolverket omedelbart få ett uppdrag att utvärdera teknikämnet

nationellt.

Vi kan inte låta teknikämnet leva på undantag längre. Teknikföretagen kommer

att arbeta vidare med de projekt och aktiviteter vi driver på egen hand

och i samarbete med andra. Men nu måste de som är huvudansvariga för

grundskolan också ta sitt ansvar.

10


4. Resultat från undersökningen

Syftet med vår undersökning var att få en bild av teknikämnets plats i dagens

grundskola, en grundskola som har uppdraget att lägga grunden för såväl intresse

som för kunskap i teknik. Ges eleverna chansen att nå kunskapsmålen

i teknikämnet? Och hur bedömer lärarna själva sin kompetens inom ämnet?

I följande kapitel redovisar vi resultaten från den kvantitativa undersökning

vi genomfört bland lärare och rektorer tillsammans med vissa sekundärdata.

Sveriges lärare och rektorer överens – teknikämnet

mycket viktigt för Sverige och vår framtid

När vi studerar företagens efterfrågan och experternas framtidsprognoser är

svaret entydigt – kunskaper inom naturvetenskap och teknik behövs för vårt

lands framtid.

Detta stämmer väl överens med den bild undersökningen bland lärare och

rektorer ger:

”För Sverige är det avgörande

att vi förmår locka ungdomar

till de tekniska och naturvetenskapliga

utbildningarna. Vårt

välstånd bygger på det.”

Göran Persson i

”Tekniken i skolan” nr 2, 2003

11


En undersökning som Teknikföretagen lät TEMO göra 2003 visar på ett näst

intill identiskt resultat. 51% av landets lärare ansåg att ämnesområdet teknik

och naturvetenskap borde få ett något eller mycket större utrymme i grundoch

gymnasieskolan än vad det har idag. 44 % svarade ”samma utrymme

som idag”.

”Vi lever i ett tekniskt samhälle,

och den som inte har några

kunskaper i detta ämne kommer

helt på efterkälken – även i

sociala sammanhang.”

”För att vara en nation med hög

kompetens inom teknikområdet är

det viktigt att vi i skolan lägger en

god grund som kan skapa intresse

för vidare utbildning och forskarstudier.

Det är en överlevnadsfråga

för att behålla vår välfärd.”

”Teknikämnet bidrar till att

eleverna blir kreativa och

djärva i tanken.”

Teknikämnet främjar nyfikenhet och kreativitet

Lärarna och rektorerna formulerade sig också fritt om varför de anser att

teknikämnet är viktigt. Svaren varierar en hel del, men det finns några återkommande

teman. Det vanligaste svaret är att vi lever i ett teknikdominerat

samhälle. Den person som vill fungera i ett sådant samhälle måste ha en

förståelse för teknik samt en lustfylld inställning till att själv använda sig av

de tekniska möjligheter som finns. Individer klarar sig helt enkelt bättre med

goda teknikkunskaper – det är en viktig del av allmänbildningen.

Många framhöll också Sveriges tradition som industrination, och menade

att vår framtida internationella konkurrenskraft bygger på att vi har välutbildade

och kompetenta personer på våra teknikföretag. Unga människors

teknikintresse och teknikkunskaper blir därmed en överlevnadsfråga för den

svenska välfärden.

Men kanske viktigast av allt, många pekade på hur teknikämnet skapar

nyfikenhet och kreativitet hos eleverna och att detta är oerhört viktiga egenskaper

för individen i framtidens samhälle.

Rektorer och lärare är således överens om att teknikkunskaper är av stor

betydelse. Teknikföretagen – och det övriga arbetslivet – efterfrågar just kreativa

medarbetare. Därför är frågan om skolans teknikämne viktig även ur ett

vidare samhällsperspektiv.

12


Teknikämnet försummas – särskilt i tidiga skolår

Ett examensarbete vid Lärarhögskolan i Stockholm från höstterminen 2004

(”Röda tråden i teknikundervisningen – finns den?” av Marita Malmqvist

och Marianne Stedt) undersökte hur teknikämnet hanteras i den svenska

skolan. Studien sätter särskilt fokus på undervisningen i ämnet under de

tidiga skolåren.

Författarna anser att teknikämnet hanteras styvmoderligt i den svenska

grundskolan och att detta är ett extra tydligt och allvarligt problem i de lägre

åldrarna.”Vi ser vikten av att undervisningen i teknik introduceras på ett tidigt

stadium, så att intresset väcks och hålls vid liv, så att eleven i sitt vidare val till gymnasiet

är intresserad av att söka till teknikprogrammet.”

Författarna är kritiska till att det inte finns någon central styrning av hur

lärotimmarna ska fördelas över de olika stadierna/skolåren. Många skolor

saknar en arbetsplan som omfattar teknikämnet och därmed saknas oftast

tid avsatt för ämnet. Resultatet blir att teknikämnet koncentreras till korta

intensiva tidsperioder istället för att löpa som en röd tråd genom grundskolan.

”Genom undersökningen ser vi brister, då ämnet inte prioriteras på lågstadiet

och mellanstadiet, och senare när teknikämnet börjar läsas först på högstadiet så

ifrågasätter vi om eleverna hinner få de lärotimmar som de har rätt till.”

Den nu gällande läroplanen för grundskolan fastslogs 1994 (Lpo94). I

och med denna är teknik ett självständigt ämne. I timplanen har emellertid

teknikämnet fått en garanterad sammanlagd undervisningstid om 800 timmar

tillsammans med de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi.

Teknikämnet är ett relativt ”nytt” ämne och därför anser vi att det borde ha

egen garanterad undervisningstid.

Även Britt Lindahl, universitetslektor i ämnesdidaktik på Högskolan i

Kristianstad, är inne på samma tankegångar. Hon intervjuades i Svenskt

Näringslivs nyhetsbrev i april 2005, och i intervjun beklagar hon att dagens

skola inte klarar av att möta och utveckla unga människors spontana intresse

för teknik och naturvetenskap. Hon är kritisk till att undervisningen i dessa

ämnen börjar alldeles för sent och att den ”röda tråden” därmed saknas.

Vår undersökning förmedlar en likartad bild. Arbetsplaner saknas i hög

grad, lärare – speciellt i de lägre åren – känner sig missnöjda med sin undervisning.

Var tredje lärare underkänner teknikundervisningen på den egna skolan

Vi har frågat rektorer och lärare hur nöjda de är med teknikundervisningen

på deras skola. Rektorerna är betydligt mer nöjda med teknikundervisningen

än vad lärarna är.

”Ungdomar är nyfikna på naturvetenskap

och teknik, men skolan

kan inte möta intresset. Ju högre

upp i grundskolan eleverna

kommer, desto sämre känner de

sig i ämnena. De tappar lusten

och väljer att lägga krut på annat.

För att naturvetenskap och teknik

ska få en chans i deras liv måste

undervisningen börja mycket

tidigare och genomföras så att

den väcker elevernas nyfikenhet

och lust att lära.”

Britt Lindahl

13


Hela 29 % av lärarna anser att undervisningen fungerar ganska eller mycket

dåligt på skolan.

Rektorerna är mer positiva, men endast 12 % är riktigt nöjda med hur

teknikämnet hanteras. 12 % av rektorerna underkänner dock teknikundervisningen

på skolan.

Skolorna når inte målen

Omsätts den nationella kursplanen i teknikämnet, har skolpersonalen god

kunskap om den? Lever skolan upp till de mål som finns formulerade i den?

På den första frågan kan man lite förenklat svara ”nej” och på den andra ”vet

inte”.

14


Mer än hälften av lärarna svarar att de har ganska eller mycket dålig kunskap

om teknikämnets kursplan.

Vid en detaljgranskning ser vi att resultatet är relaterat till lärarnas utbildningsnivå.

De lärare som saknar högskoleutbildning har sämre kunskap om

teknikämnets kursplan. Samma tendens finner vi när vi studerar vilka skolår

lärarna undervisar i. De lärare som undervisar de yngsta eleverna anser sig

ha sämre kunskap om kursplanen än övriga lärare – kanske en bidragande

anledning till att teknikämnet glöms bort i de tidiga skolåren?

I diagrammet nedan ser vi hur såväl lärare som rektorer upplever att deras

skola når upp till de mål som finns i kursplanen:

15


Att knappt 20 % av lärarna anser att eleverna på deras skola når upp till målen

för teknikämnet i skolår 5 är ett högst alarmerande resultat. Till det kommer

att 58 % av lärarna svarar ”vet inte” på frågan om eleverna når målen i

kursplanen. Tyvärr verkar detta logiskt med tanke på att många av dem inte

ens vet vad kursplanen innehåller.

Rektorerna har en helt annan bild av måluppfyllelsen, vilket i sig är en intressant

iakttagelse, 68 % av rektorerna anser att skolan når upp till målen. Så

många som 22 % av rektorerna svarar ”vet inte” på frågan. Mer än var femte

rektor har ingen kunskap om vilka mål som finns och/eller saknar kunskap

om skolans måluppfyllelse i teknikämnet.

Två av tre lärare saknar eller har inte tillgång till en arbetsplan

I bilaga 1, ”Teknikämnet i grundskolan” redogör vi för hur det är tänkt att

skolorna ska arbeta med olika styrdokument. En fråga som intresserar oss är

i vilken omfattning teknikämnet kommer in i skolornas arbetsplaner. Svaren

vi fått skiljer sig markant åt mellan lärare och rektorer.

Var tredje rektor svarar att skolan överhuvudtaget inte har en arbetsplan som

omfattar teknik. Så många som 42 % av lärarna känner inte till om arbetsplanen

innehåller något om teknikämnet. Räknar vi in de 24 % av lärarna

som svarar att skolan saknar en arbetsplan som omfattar teknikämnet kan

man konstatera att två av tre lärare inte har tillgång till eller nytta av en lokal

arbetsplan i sin teknikundervisning. Om de lärare som deltog i undersökningen

är representativa för landets alla grundskolelärare innebär det att

minst 60 000 lärare inte använder sig av en lokal arbetsplan i sin teknikundervisning.

Detta är anmärkningsvärda siffror – tanken är ju att lärarna både

ska känna till och använda sig av den lokala arbetsplanen i sitt arbete. Resul-

16


taten mellan lärare och rektorer skiljer sig markant åt. Ska arbetsplanen vara

ett levande dokument – för såväl lärare som rektorer – har skolorna något att

jobba med.

Mer än hälften av kommunerna skriver inte ett ord

om teknikämnet i sin utbildningsplan

En annan fråga som ställdes till landets rektorer handlade om kommunernas

utbildningsplan/skolplan:

Drygt hälften svarar att det inte finns något skrivet om teknikämnet i utbildningsplanen/skolplanen

och så många som 18 % av rektorerna vet inte om

ämnet nämns eller inte. Inte heller på kommunalpolitisk nivå verkar teknikämnet

ges någon större betydelse.

Fyra av tio lärare missnöjda med sin teknikundervisning

Ett mycket oroväckande resultat från vår undersökning är att nästan 40% av

lärarna känner sig osäkra i sin teknikundervisning och att de är missnöjda

med vad de presterar. Om lärarnas subjektiva upplevelser stämmer överens

med verkligheten, d v s att undervisningen har uppenbara brister, eller om

resultatet ”bara” visar på dåligt självförtroende hos lärarna må vara osagt.

17


Detta innebär att mellan 30 000 och 35 000 lärare på grundskolan är osäkra

och missnöjda med sin teknikundervisning. Detaljgranskar vi resultaten på

dessa båda frågor är det också tydligt att de kvinnliga lärarna är mer osäkra

och missnöjda än de manliga.

Vi ser också att de lärare som har lägst utbildningsnivå samt de som

undervisar de yngsta eleverna är mest osäkra och missnöjda med sin undervisning.

Detta resultat förstärker därmed uppfattningen att teknikundervisningens

problem är störst i tidiga skolår.

18


Lärarna behöver mer stöd och hjälp för att förbättra sin

teknikundervisning – fortbildning högst upp på önskelistan

Med tanke på hur osäkra och missnöjda många är i sin roll som tekniklärare

är det intressant att se om lärarna får det stöd och den hjälp som de behöver

för att kunna göra ett bra jobb.

Lärarna själva uppger att de behöver mer stöd och hjälp. I en annan undersökning

som Teknikföretagen genomförde hösten 2004 bland lärare svarade

hela 92 % att de skulle vilja ha mer stöd och material i sin teknikundervisning.

I vår undersökning genomförd maj-juni 2005 fick lärarna fritt skriva

ner vad som skulle få dem att känna sig säkrare i sin teknikundervisning.

Det som står i särklass högst upp på önskelistan är just fortbildning. Dessa

lärare menar att de har direkta kunskapsbrister i teknikämnet som de måste

åtgärda för att bli en ”bra lärare”.

Många lärare efterfrågar också ett ökat erfarenhetsutbyte med andra lärare

och annan skolpersonal. Lärarna vill ha konkreta tips och idéer som de kan

använda i undervisningen.

Ytterligare en stor grupp lärare uppger att de behöver nytt arbetsmaterial

för att kunna utveckla sin undervisning. De nämner också att teknikundervisningens

kvalitet skulle påverkas positivt av externt engagemang; dels ett

ökat engagemang i teknikämnet från föräldrarnas sida, dels att företag, högskolor

och organisationer involveras mer i grundskolans teknikundervisning.

Utbildade tekniklärare behövs

Enligt vår undersökning är den enskilde lärarens kompetens och engagemang

helt avgörande för teknikundervisningens kvalitet. När lärare och

rektorer får formulera sig fritt kring framgångsfaktorer för bra teknikun-

”Jag skulle vilja arbeta med någon

person som kan mycket teknik

och som är säker.”

”En handledning och tips på vad

som är lämpligt för olika åldrar.

En idébank!”

”Föräldraengagemang skulle

kunna utveckla teknikämnet.

Och samverkan med

lokala företag.”

19


”Jag jobbar i ett arbetslag där vi

har två mycket engagerade lärare

vad gäller teknik. De har tagit fram

många bra och roliga övningar

som går att kombinera med andra

ämnen, t ex svenska och historia.”

”Det gäller för eleverna att ha tur

och få ”rätt” lärare.”

dervisning anges konkreta verktyg som tex. NTA-lådor. Men lärarna anser

att viktigast för teknikundervisningens kvalitet är att det finns lärare som

brinner för teknikämnet på skolan. På de skolor där det finns eldsjälar fungerar

ofta teknikundervisningen bra. På många skolor saknas dessvärre dessa

engagerade personer, och då är risken uppenbar att teknikämnet försummas.

Det är viktigt att teknikundervisningens kvalitet inte står och faller med

enskilda personers engagemang. En utbildad teknikansvarig lärare på varje

grundskola anser vi skulle höja kvaliteten.

Rektorer och lärare vill att Teknikföretagen hjälper skolan

med lektionsmaterial, fortbildning etc.

Våra medlemsföretag har ett starkt intresse av att teknikundervisningen på

grundskolan håller en hög kvalitet. Teknikföretagen satsar därför på att bistå

skolorna i detta arbete. Hur ställer sig landets rektorer och lärare till att en

extern organisation som Teknikföretagen erbjuder lärarna olika former av

stöd och hjälp?

Rektorer och lärare är mycket positiva till att Teknikföretagen ställer upp

med lektionsmaterial, fortbildning etc.

Särskilt positiva till Teknikföretagens hjälp är de kvinnliga lärarna. En

förklaring till detta kan vara att kvinnorna känner sig mer osäkra och missnöjda

med sin teknikundervisning.

Vi är självklart glada över detta förtroende och vill gärna bidra till en

bättre teknikundervisning. Men vi vill och kan bara fungera som ett komplement

till den teknikundervisningen alla barn har rätt till.

20


Skolverket utvärderar inte teknikämnet

Eleverna ges inte möjlighet att nå kunskapsmålen för teknikämnet. Den

teknikundervisning som bedrivs – om den överhuvudtaget bedrivs – är inte

kopplad till befintlig kursplan. Teknikämnet får inte utrymme i undervisningen,

inte för att lärarnas anser ämnet oviktigt men de känner sig osäkra

på utförandet och saknar handlingsplaner. Samtidigt verkar de som styr över

dagens skola tillåta, och skicka signaler om, att det går bra att nedprioritera

teknikämnet. Ämnet hanteras utan fokus och tydlighet från Skolverket. Till

exempel saknas en nationell kvalitetsutvärdering av teknikämnet. Skolverket

genomförde 2003 en nationell utvärdering av grundskolan omfattande åren

5 och 9 och sexton av grundskolans ämnen. Teknikämnet utelämnades och

trots att man i sin egen rapport konstaterar att kunskapsläget är oklart för

teknikämnet finns det idag inga signaler om att en kompletterande utvärdering

är planerad.

”Det hade givetvis varit en

styrka för helhetsbilden om också

ämnena teknik, elevens språkval

och modersmålet (hemspråksundervisning)

kunnat inrymmas

i projektet...Vad gäller ämnena

spanska och teknik är dock kunskapsläget

oklart, något som i

sig motiverar en kompletterande

nationell utvärdering.”

Nationella utvärderingen av

grundskolan 2003

21


Bilagor

I. Teknikämnet i grundskolan

Den nu gällande läroplanen för grundskolan fastslogs 1994 (Lpo94). I och

med denna är teknik ett självständigt ämne med egen kursplan. I timplanen

har teknikämnet tillsammans med de naturorienterande ämnena biologi,

fysik och kemi en garanterad undervisningstid om 800 timmar. Detta anger

den minsta gemensamma lärarledda undervisningstid som ett barn i dagens

grundskola ska erbjudas för alla fyra ämnena. Timplanen anger inte hur de

800 timmarna ska fördelas mellan ämnena. Däremot finns det mål för respektive

ämne som ska uppnås. Och det är utifrån dessa lärarna har friheten

att planera sin undervisning.

Den gemensamma timtiden för NO-ämnena och teknik motiveras med

att det ger ökad frihet för skolan att lägga upp undervisningen ämnesövergripande

eller i form av temastudier. Men därmed riskerar också timtiden

att fördelas olika på respektive ämne. Avsikten var därför att Skolverket i sitt

uppföljningsarbete skulle ägna speciell uppmärksamhet åt sådana ämnen.

Det har dock inte skett.

Enligt kursplanen är teknikämnets syfte att:

– öka förståelsen av hur produktionsförhållanden, samhället, den fysiska

miljön och därmed våra livsvillkor förändras

– att göra vardagstekniken begriplig

– reflektera över och praktiskt lösa tekniska problem

– analysera och värdera samspelet mellan människan, tekniken och våra

möjligheter att existera

– ge både flickor och pojkar tillfälle till ett allsidigt kunskapssökande.

Teknikföretagen anser att kursplanen har ett bra innehåll och ger goda förutsättningar

för att unga människor ska upptäcka teknikens värld. Det förutsätter

dock att den verkligen omsätts i undervisningen.

II. Vem ansvarar för vad?

Hur ser ansvarsfördelningen ut i grundskolan? Vem ansvarar för att kursplaner

omsätts i undervisningen? Vem ska se till att lärarna besitter den kunskap

som krävs och hur ser planeringen ut på skolnivå?

22


Riksdag och regering

Det svenska utbildningssystemet är mål- och resultatstyrt. De nationella

styrdokumenten är för grundskolans del skollagen, grundskoleförordningen,

läroplanen (Lpo94), kursplaner och betygskriterier. Riksdag och regering

fastställer generella och riksgiltiga mål för skolan i de nationella styrdokumenten.

Ingen detaljstyrning ska förekomma från statens sida.

Skolverket

Sedan ett par år tillbaka är utbildningsinspektion Skolverkets prioriterade

uppgift. Inspektionen omfattar tillsyn och kvalitetsgranskning och bedömning

på kommunal nivå och på skolnivå. Från och med 2003 och sex år

framåt ska den omfatta samtliga kommuner och skolor i Sverige. Inspektionen

visar hittills att kommuners och skolors planering av långsiktiga kompetensutvecklingsinsatser

behöver förstärkas. I en undersökning från 2004

uppgav endast 43 % av lärarna att de fick den kompetensutveckling de ansåg

sig behöva.

Skolverkets uppgift är också att följa upp hur väl verksamheten i skolorna

fungerar i förhållande till bestämmelserna i de nationella styrdokumenten.

Det gör man bland annat genom att begära in kvalitetsredovisningar från

kommunerna en gång per år.

Kommunerna

Varje kommun ska upprätta ett lokalt styrdokument, den s.k. utbildningsplanen

(skolplanen) för skolans verksamhet. Den fastställs av kommunfullmäktige.

Här beskrivs hur kommunen avser att arbeta för att nå de nationella

målen. Även lokala mål kan anges. Genom att årligen begära in kvalitetsredovisningar

från skolorna i kommunen ska kommunen följa upp och

utvärdera skolornas verksamhet utifrån målen i utbildningsplanen. Resultatet

redovisar kommunen sedan i en årlig kvalitetsredovisningsrapport till

Skolverket.

Kommunen ska, med stöd av det generella statsbidraget, svara för att skolan

har nödvändiga resurser. Det är kommunens ansvar att se till att rektorer

och lärare får den kompetensutveckling som krävs.

Varje skola

Läroplan, kursplaner och kommunernas utbildningsplaner ger utrymme för

varje skolas rektor, lärare och elever att anpassa innehåll, organisation och

arbetssätt till lokala förhållanden. I arbetsplanen ska varje skola visa hur man

tänker genomföra arbetet för att nå uppställda mål.

23


III. Industrins betydelse – nu och i framtiden

Framväxten av modern teknik – främst olika former av informationsteknik,

förbättrade system för fysiska transporter, handelns liberalisering, en allmänt

ökad integration mellan världens ekonomier är exempel på sådant som bidragit

till den ökade globala konkurrensen de senaste tio åren. Marknaderna

för olika produkter och tjänster har blivit betydligt större geografiskt sett

och många länder som tidigare ansågs leverera låg kvalitet i produkter och

tjänster har utvecklats radikalt.

I en globaliserad ekonomi är nationella gränser av mindre betydelse för

företagens verksamhet och beslutsfattare. Ägande, avkastningskrav samt lokalisering

av produktutveckling och tillverkning beslutas sällan på nationella

bevekelsegrunder. Den generella tekniska utvecklingen och globala konkurrensen

har lett till att produktiviteten hos teknikföretag i Sverige har ökat

starkt. Produktionen upphandlas på en global marknad och förläggs i vissa

fall till länder med lägre kostnader, då huvudsakligen lönekostnader. Ett land

som Sverige måste därför hitta andra sätt än kostnadsnivå att konkurrera

med.

En nyutkommen rapport från Industrins ekonomiska råd ”Svensk industri

i globaliseringens tid – nya behov av investeringar och kompetensutveckling”

från 2005-06-20 slår fast att industrins betydelse inte har minskat under de

senaste decenniernas strukturomvandling och att svensk industri har framtiden

för sig. Det finns dock några nödvändiga förutsättningar för en positiv

utveckling i Sverige; en hög kompetensnivå bland medarbetarna, ökade

investeringar samt en utbredd förståelse för vilka de svenska konkurrensfördelarna

är och hur vi kan bevara och utveckla dem framöver. I rapporten

nämns bland annat följande svenska konkurrensfördelar:

– platta organisationer med öppna företagsstrukturer

– helhetssyn när det gäller att integrera FoU, design, konstruktion och produktion

– samsyn och samarbete mellan arbetsmarknadens parter.

Men huvudkravet för en positiv utveckling är en hög kompetensnivå. Budskapet

till dagens unga blir därmed tydligt: för att du ska vara konkurrenskraftig

på den framtida arbetsmarknaden krävs en god utbildning samt kontinuerlig

kompetensutveckling. Utbildning och kompetensutveckling är dock

inte enbart betydelsefullt för den enskilda individen, utan är i alla avseenden

viktigt för företagen och för samhället i stort.

IV. Fakta om undersökningen

Metod: huvudsakligen kvantitativ, men även några öppna frågor där rektorer

och lärare fritt kunde skriva ner sina tankar och idéer

24


Målgrupp: rektorer och lärare på grundskolan

Datainsamling rektorer: webbenkät (e-postutskick med personlig länk till

enkäten) – e-postadresser erhölls via PAR

Datainsamling, lärare: utdelad skriftlig enkät i samband med Teknikspanarnas

turné bland landets skolor (för mer information om Teknikspanarna, se

ovan eller gå till www.teknikspanarna.se)

Genomförandeperiod: 3 maj - 8 juni, 2005

Antal svarande rektorer: 769 st (svarsfrekvens 40,5 %)

Antal svarande lärare: 354 st (svarsfrekvens i princip 100 %, eftersom alla

lärare som deltog i det inspirationsmöte som genomfördes i samband med

Teknikspanarnas besök på skolan fick fylla i enkäten före nämnda möte)

Ansvarig för undersökningen: Fredrik Erfelt på undersöknings- och omvärldsanalysföretaget

Argument AB (08-663 30 70 eller 070-560 03 42)

Samtliga rektorer och lärare besvarade självfallet frågorna anonymt.

V. Källförteckning

Svenskt Näringslivs nyhetsbrev, 28 april, 2005 (intervju med Britt Lindahl)

Undersökningen ”Teknikföretagen 2003 – lärare om teknikämnet och teknikföretagen”

från TEMO, hösten 2003

”Utvärdering av Teknikspanarna – inspirationsmöte”, Teknikföretagens undersökning

bland lärare, höstterminen 2004

”Röda tråden i teknikundervisningen – finns den?”, examensarbete från höstterminen

2004 om 10 poäng inom lärarutbildningen, Lärarhögskolan i Stockholm,

institutionen för undervisningsprocesser, kommunikation och lärande

Författare: Marita Malmqvist och Marianne Stedt

”Svensk industri i globaliseringens tid – nya behov av investeringar och kompetensutveckling”,

rapport från Industrins ekonomiska råd, 2005-06-20

Intervju med statsminister Göran Persson i tidskriften ”Tekniken i skolan” nr

2, 2003

”Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat”, rapport från

Skolverket, 2002. Författare: J-E Gustavsson och E Myrberg

”Naturvetenskap och teknik – möjligheternas utbildningar”, Teknikföretagen,

mars 2004. Författare: Åsa Carlson, Teknikföretagen och Jonas Hellman,

United Minds

”Nationella utvärderingen av grundskolan 2003”, rapport från Skolverket, 2004

25


Box 5510

114 85 Stockholm

telefon 08-782 08 00

www.teknikforetagen.se

Best.nr V070041

More magazines by this user
Similar magazines