Word #43: Kontraster

tidningenword

word

#43

december 2014

av unga, för unga i uppsala

Kontraster

I stan: Musikhjälpen

Politisk musik: Löst Folk

Intervju: Cancern tog båda föräldrarna

Hälsa: De pod dar för psykisk hälsa

Test: Fäktning & yin-yoga

Kändis: Athena Farrokhzad

Religion: Tro eller inte tro, det är frågan

Julklappstips

Hunger games

Mirandas vantar

Skolan i Spanien

Tuss beatbox-stil

Baddie Winkle

Vilken är din ålder?

film • aktuellt • mode • hälsa • intervjuer • personlighetstest • musik • krönikor • spel


Facebook “f” Logo e Facebook “f” Logo e

2

vinjett

word

innehåll vinjett

vill du skriva om

miljö

m o d e

politik

word #43

Tema: Kontraster

omslagsbild

Akiyoshi Kitaoka/

CC BY-NC-ND 2.5

jul – snart är den här. Jakten på

den perfekta julklappen är i gång.

12

mat

s p o r t

hälsa

f i l m

uppsala

5

s e x

eller kanske

fota?

hör av dig

v e t j a !

Av unga, för unga

Word görs av gymnasieelever

i Uppsala.

Visst vill du vara med?

26

31

Mejla

word@tidningenword.se

Smsa

070 645 31 41

24

tidningenword

word#43

tidningenword.se

gillatidningenword

tidningenword

6


5

6

8

9

10

12

14

16

18

20

22

24

25

26

27

31

innehåll

#43

I stan

Musikhjälpen är här.

Quiz

Vilken ålder har du?

Mode

Mirandas vantar.

Mode

Tuss stil.

Person

Rebecca förlorade sina föräldrar.

Jul

Klappjakten börjar.

Hälsa

Vi fäktas och yogar.

Hälsa

Pillerpodd för psykisk hälsa.

Religion

Kristen eller ateist?

Utblick

Spansk skola – mycket plugg?

Media

Ny teknik och nya vanor.

Politik

Sprint-elever om Sverige.

Politik

Ny politik i Uppsala.

Kultur: kulturprofil

Löst Folk.

Kultur: recensioner

Tre sidor film, musik och spel.

Utgång

Poeten Athena Farrokhzad

ingång 3

hör upp!

Stå upp för någon

har du någon gång skänkt en extra tanke åt den äldre haltande

damen som kliver på den fullsatta bussen? Kanske inte, för att du

är helt inne i konversationen med din granne eller så upptagen

med din mobil att du inte ens märkte att bussen stannade.

Ofta ser jag liknande situationer på bussen. Platserna i bussen

är upptagna, det kommer in någon som är svag, men ingen gör

något. Alla verkar tänka samma tanke: ”Varför ska just jag resa

på mig?”

Det är sällan man ser att det faktiskt är någon som tar initiativ

till att resa på sig. Varför? Blir vi människor mer och mer egocentriska

i dagens samhälle? Bryr vi oss inte längre lika mycket om

våra medmänniskor? När man ser en äldre person som plötsligt

stannar mitt på gatan tänker man kanske ”Hon är nog bara trött.

Det är säkert inget fel med henne.” Men varför inte gå fram och

fråga om hon känner sig ok? Antagligen kommer hon känna sig

tacksam över att du frågat. Kanske är det till och med något som

du kan hjälpa till med. Du kan förgylla en annan människas dag

bara genom att fråga hur den mår. Och visst kan du väl det? För

du frågar väl det till dina vänner och till din familj?

för någon vecka sedan när jag åkte buss hem från skolan var

bussens platser fyllda med ungdomar och vuxna som alla hade

samma mål: att komma hem. Bussen stannade och en äldre haltande

dam klev på. Hon bar slitna kläder och möttes av misstänksamma

blickar. Damen sänkte blicken mot golvet. Jag reste mig

upp och bad henne att ta min plats. Hon tittade på mig, osäkert

och frågande. Jag upprepade mig, hon satte sig ner och tackade

mig med ett varmt leende. De andra passagerarna på bussen vände

sig nu mot mig och log – på ett positivt och

uppmuntrande sätt.

Det är viktigt att vi ser våra medmänniskor,

viktigare än vad man först kanske

tror.

Det kan glädja någon annan mer än du

anar om du gör så lite som att be någon

att ta din plats. Har du starka ben som

klarar av att stå? Res dig då för någon

som behöver platsen! Troligen kommer

det att kännas bättre även för

dig.

hur tror du förresten att den som

varje dag sitter på gatan och ber om

pengar känner sig? Frusen? Hungrig?

Och hur känner du? En blick,

en filt, ett mål mat kanske kan

göra större skillnad än du tror.

Någon kan inte göra allt men alla

kan göra något.

► uppsala.se/kulturbidrag

4Inte-missahändelser

i december

Poetry slam

Grand final för höstens

poetry slam på Reginateatern.

Uppsalas scenpoetmästare

koras!

► 15 december

Musikhjälp


4

word

kontakt

word@tidningenword.se

Barnombudsmannen i Uppsala

Kungsgatan 47a, 753 21 Uppsala

018-69 44 99, sms: 070-645 31 41

www.tidningenword.se

ansvarig utgivare

Lisa Skiöld

lisa.skiold@boiu.se

chefredaktörer

Karin Hallén Sehlin, Fredrik Norén

chefred@tidningenword.se

layout, annonser

Mårten Markne

marten@tidningenword.se

information för annonsörer

tidningenword.se/annons

tryck

Wikströms

issn

1654-0808

Redaktion

Vad har du för dold talang?

karin hallén sehlin

chefredaktör

karin@ tidningenword.se

Är bra på att hitta på bra

boktitlar (till böcker jag

aldrig skriver).

fredrik norén

chefredaktör

fredrik@ tidningenword.se

Jag är grymt bra på att

åka rullskridskor.

andrea byding

samhällsredaktör

andrea@tidningenword.se

Jag gör en fett bra Hans

Rosling-imitation (enligt

mina klasskompisar).

donia saleh

reportageredaktör

donia@tidningenword.se

Är bäst på att carpa.

word görs av unga för unga. Word är

en kanal mellan ungdomar i Uppsala:

ett brett medium som ger en

känsla för sammanhang och sammanhållning.

Word vill förstärka

ungas känsla av och insikt i att vara

medborgare i Uppsala, och stärka

deras möjlighet till inflytande och

delaktighet i samhällslivet. Word

är också en kanal mellan unga och

beslutsfattare i kommunen i och

med att Word innehåller samhällsinformation

på ungas egna villkor

och bjuder in till dialog.

Word har funnits sedan 2006 och

läses av hälften av gymnasieungdomarna

i Uppsala (2013). Läsarna är

karl carlsson

kulturredaktör

karl@ tidningenword.se

Jag kan hålla många bollar

i luften, bokstavligt

talat.

både killar (40 %) och tjejer (60 %).

k för ditt bidrag till ett bättre klimat!

aurin rahman

Skribent

Jag kan tolerera

dumma människor.

Word finns på alla gymnasie skolor

olen får användas i Uppsala samt enligt på nedan bibliotek, påfritids-

gårdar m fl ställen. varianten Word ges med ut av vår webbadress helena gravåhsdär man ida ronholt hittar värdefull felix information wahlström om

trycksaker som produceras på klimatkompenserat papper

ap. Vi rekommenderar

kompensationen. Barnombuds Storleken mannen är i Uppsala, valfri men inga Skribent ändringar får göras Skribenti symbolen. Skribent Den får trycksitivt

i svart en ideell ellerförening. grönt (cmyk Vi får stöd 65från

00 100 Att 8.5) intersektionellt

om Titanic. jävel på att

alternativt negativt Jag kan mycket i tonplattor Jag är i valfri en riktig färg.

riserade eps-filer socialnämnden finns i för bifogad barn och fil. unga i

Uppsala kommun.

analysera allt.

steka fläsk.

alvar johansson

Skribent

Jag kan göra

riktigt bra pasta

Carbonara.

naya sihm

Skribent

Jag kan cykla

enhjuling.

henrik sjödin

Fotograf

Jag är grym på

att bygga bord.

lovisa mattsson

Skribent

Jag är bra på

att sjunka med

kajaker.

alicia östlund

Fotograf

Jag kan lägga

golv och tapetsera.

miranda libert

Skribent

Jag kan äta mer

än vad jag ser

ut att klara.

miljö: Word trycks av Wikströms

som är Svanen-certifierat. Papperet

uppfyller Svanens kriterier.

Pappersproduk tionen är klimatkompenserad.

sara hovstadius

Skribent

Jag kan äta obegränsat

antal

lussebullar.

sara dutta

Illustratör

Jag är bra på att

klappa katter.

Memorable moments med Mårten

Mårten Markne har varit chefredaktör för Word sedan #1. Nu har han lämnat över

till Karin Hallén Sehlin och Fredrik Norén. Layout sköter han även i fortsättningen.

Hur känns det att sluta?

– Jag har gjort det här tillräckligt länge nu,

helt enkelt. Då ska man sluta.

Vad har varit roligast med arbetet?

– Att få möta redaktionens kreativitet och

in telligens, och hjälpa till att göra journalistik

av alla bra idéer.

Vad har varit svårast?

– Att hålla balansen mellan att coacha och att bestämma.

Vilket var ditt favoritnummer att göra av tidningen?

– Usch, svårt. Alla nummer där det känts att redaktionen har jobbat som

ett team med ett gemensamt mål har varit roligast.

Episkt foto av Leila Sabzevari

word#43


Nu är det dags för Musikhjälpen

igen, och ingen

kan väl ha missat att Uppsala

är årets värd, med

glasburen placerad på

Stora Torget.

i stan

välgörenhet

Kodjo Akolor, Linnea Henriksson och

Petter Alexis Askergren.

Foto: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

5

Arantxa Alvarez är publikens

ambassadör i Musikhjälpen 2014.

Foto: Julia Lindemalm

Musikhjälpen i stan

nu är det dags igen! Uppsala

är värd för Musikhjälpen 2014,

med glasburen placerad på

Stora Torget. Tre radiopratare,

Linnea Henriksson,

Kodjo Akolor och Petter Alexis

Askergren, sänder under 144

timmar i glasburen dygnet

runt i samarbete med SVT och

Sveriges Radio.

Med ett nytt tema varje år

samlar Musikhjälpen in pengar

för att uppmärksamma en

särskild fråga. I år är det att

stoppa spridningen av hiv.

Målet är att samla in så

mycket pengar som möjligt

som kommer att gå till

kampanjens ändamål. Under

sändningen, som även kommer

att visas i SVT, informeras

lyssnarna om temat och målet

med kampanjen samtidigt som

de kan önska låtar för ett fast

pris.

Idén bakom Musikhjälpen

heter Serious Request och är ett

samarbete mellan Röda Korset

och den holländska radiokanalen

3FM. Varje år stängs tre

DJ:s in i ett glashus strax före

jul, utan mat i sex dygn. Lyssnarna

önskar låtar mot pengar

och alla donationer går till en

insamling.

3 kulturtips där ämnet hiv/aids berörs

musikhjälpen finns numera

inte bara i radio och tv. Överallt

i Sverige arbetar människor

med att samla in pengar för att

bidra till kampanjen.

I år kommer insamlingen att

hjälpa människor att få tillgång

till bromsmedicin, preventivmedel

samt undersökningar för

gravida för att testas för hiv.

Vanligtvis fördelas pengarna till

Afrika, södra delarna av Asien

och Sydamerika.

Text: Miranda Libert

Hiv

Hiv står för Humant immunvirus och innebär att en särskild sort vita

blodkroppar, vilka är viktiga för immunförsvaret, börjar förstöras. Om inte

hiv-infektionen behandlas med läkemedel utvecklas sjukdomen till aids.

Hiv smittar varje dag 6000 människor, genom oskyddad sexuell kontakt,

blod samt genom graviditet och förlossning. Om hiv-positiva får bra behandling

är dock sannolikheten för att de smittar vidare väldigt låg.

Redan i slutet av 1970-talet började forskare undra över de ovanliga sjukdomar

som en del homosexuella män fick. Anledningen till att så många

homosexuella män insjuknade är för att hiv lättare smittar genom analsex

än genom oralsex och vaginalsex.

Dallas Buyer’s club En

film regisserad av

Jean-Marc Vallée med

Matthew McConaughey

i huvudrollen. Bråkstaken

Ron Woodroof

är en homofobisk drogmissbrukare som lever i

Dallas 1985. När han blir diagnostiserad med hiv

börjar han att importera olaglig bromsmedicin

från Mexiko. Baserad på en verklig händelse.

Torka aldrig tårar utan

handskar Jonas Gardells

succéböcker som blev

tv-serie. Rasmus och

Benjamin hittar kärleken

i varandra samtidigt

som hiv hittar de unga männen i Stockholm.

Rädslan tar tag i Benjamin och Rasmus när allt

fler i deras omgivning insjuknar. Historien skildras

i tre böcker, Kärleken, Sjukdomen och Döden.

State of denial En dokumentärfilm om aids i Afrika

producerad av Elaine Epstein. Dokumentären

skildrar smittade i Sydafrika under president

Mbekis styre. Mbeki påstår att det inte finns

några bevis för att hiv resulterar i aids och vägrar

att ge livsviktiga mediciner till de smittade. Man

får följa sydafrikanska aktivister och hivsmittade i

deras kamp för överlevnad.

Text: Miranda Libert

Foto: Focus Features, Peter Cederling

#43word


quiz

wordtest #43

reportageredaktör

donia saleh

donia@tidningenword.se

Vilken är

Text Helena Gravåhs

Illustration Sara Dutta

Du vet säkert redan din biologiska

ålder, men är den verkligen din riktiga

ålder? Gör quizzet, räkna ihop

din poäng och få reda på svaret!

Brandlarmet går och hela skolan jagas ut på skolgården.

Hur reagerar du?

1. “VEM VILL FÖLJA MED OCH TITTA PÅ ELDEN?????”

2. Du pratar lugnt med några klasskompisar och hoppas att ni får gå in igen

snart.

3. Du klagar högljutt över kylan och hävdar att det hade varit bättre om det

brunnit för några månader sen, när det var varmt.

Om du går på bio, när kommer du då till visningen?

1. Du brukar oftast hinna i tid, men du har inte sett bioreklamen på flera år.

2. Du försöker att alltid hinna se bioreklamen. Då brukar det ju alltid visas

spännande nya trailers som du måste se.

3. Du är där ungefär en halvtimme innan reklamen börjar, bara för att vara

helt säker på att kunna vara först in i salongen.

Hur ofta byter du frisyr?

1. Så ofta du känner för det, vilket

är ofta. Det kan bli vad som helst,

kort, hårförlängningar, asymmetriskt,

lila, snagg...

2. Lite nu och då, kanske en eller

ett par gånger om året för att få lite

ombyte.

3. Du har haft samma frisyr sen

femman. Om det funkar så funkar

det.

Du är och handlar när du

ser att butiken har provsmakning

av godis! Vad

gör du?

1. Du äter så mycket som möjligt,

så fort som möjligt! Gratis godis ju!

2. Du tar en och skyndar sedan

vidare mot mejerihyllan.

3. Du väntar tills ingen ser och

stoppar sedan ner så mycket som

möjligt i fickan, du måste ju spara

lite till senare.

Du och några vänner ska åka på semester! Vad packar du

med dig?

1. Inget utom det du var tvungen att ta med dig, men det är okej för du har

en vän som alltid brukar komma ihåg att packa extra tandborstar.

2. Mycket. Extra tandborstar, handsprit, inte mindre än fyra olika sorters

valuta (en kan ju aldrig veta när det skulle behövas).

3. En väldigt liten väska men förvånar ändå dina vänner genom att lyckas få

med dig allt du behöver inklusive tre tjocka romaner.

Hur är det bästa sättet att dricka kaffe?

1. Du har aldrig riktigt fattat grejen med kaffe. Det smakar ju sjukt beskt, till

och med om en har haft i massor med mjölk, grädde och socker.

2. Du har en rutin. Först fyller du koppen till tre fjärdedelar kaffe och har

sedan i en fjärdedel mjölk. Men ibland, när ingen ser, så festar du till det

med en sockerbit i. Vilket du självklart ljuger om.

3. Du är väldigt stolt över att du kan dricka kaffe på fat och visar raskt upp

dina förmågor så fort tillfälle ges.

word#43


7

din ålder?

6-8 poäng

Busfrö

Du skulle kunna kallas för naiv

men du har bara en väldigt god

inställning till omvärlden! Du lever

fortfarande i den åldern när allt var

bra, när plåster tog bort smärta och

en var bästis med typ alla. Och visst,

det kanske betyder att du råkar göra

illa dig lite oftare än andra, men du

är också ute på fler äventyr. Njut av

att ha kvar barnet inom dig, men

glöm inte bort att också ta ansvar

för dig själv.

8-11 poäng

Yoloswaggare

Du är i gränslandet. Du är för

mogen för att vara ett barn, men

du är inte heller tillräckligt stor för

att vara vuxen. Du är i fasen när

en undrar om det är okej att kolla

på julkalendern eller om det är för

ocoolt, vilken typ av skor du borde

ha på dig och hur du borde bete

dig bäst för att passa in. Att vara

yoloswaggare innebär att försöka

hitta sig själv och sin plats bland

andra. Men var inte rädd! Det löser

sig alltid till slut.

12-14 poäng

Löneslav

Du får ofta komplimanger för hur

mogen och ansvarstagande du är,

men nu och då kan du kanske bete

dig lite torrt. Du njuter i hemlighet

av att städa (det blir ju så fint

efteråt!) och ser fram emot tvättdagar.

Du är också välkänd i ditt gäng

som “hen som alltid har med sig

allt en behöver”. Men låt inte alltid

din egen mogenhet ta överhanden!

Våga glömma att skriva upp ett

datum och släpp loss ibland!

15-18 poäng

Russin

Du är ganska färdig. Du är arg ibland

och vill att saker ska vara som

de var (kanske är du innerst inne lite

avundsjuk på Busfröet?) men du är

en gammal själ som är som född för

att läsa gamla dammiga romaner

och härma far- och morföräldrarnas

uttryck. Du njuter mer av en skogspromenad

i tystnad än av att stuffa

runt till discodunk. Din gamla själ

ger dig en annan insikt i tillvaron,

men glöm inte bort att njuta av din

ungdom ändå!

#43word


eportageredaktör

8 vinjett mode

donia saleh

vinjett stil

Mysiga julklappar

som student satsar man inte

direkt på de dyraste klapparna

och kanske vill man heller inte

köpa massa onödiga prylar.

Här får du förslag på julklappar

som är skonsamma mot

plånboken och omtänksamma!

Under vintern dricker vi

gärna varma drycker och varm

choklad brukar vara en favorit!

Fyll därför en burk med lika

delar mjölkpulver och kakao

eller O’boy. Lägg på ett lager

med chokladbitar. Eftersom

polkagrisar är så goda så skadar

det inte med ett lager av det

eller något annat godis också.

Toppa med minimarshmallows!

Fötterna vanvårdar vi ofta,

och nu i kylan behöver de mer

uppmärksamhet än någonsin.

Blanda en egen fotskrubb av

två delar havssalt, en del olivolja

och några droppar valfri

doftolja. Eller ersätt doftoljan

med saft från citrusfrukter.

”Spa i en burk” är en perfekt

present. Lägg bomullsbollar i

botten av en burk. Vill du ha

ett handkit kan du ha i nagelfilar

och polerare tillsammans

med handkräm, nagellacksborttagare

och nagellack. Vill du

hellre ha ett fotkit är det bara

att ersätta med motsvarande

fotprodukter. Har du svårt

att bestämma dig kan du fylla

burken med lite av varje. En

badbomb är inte fel. Glöm inte

att slänga i en ansiktsmask!

Vem gillar inte att ha

myskväll en kall vinterdag

med en dunderfilm?

Skaffa en korg, hink eller

popcornbägare. Släng

i mikropopcorn, en

chipspåse, en läsk

och så doftljus för

att höja stämningen.

Och sist men inte

minst filmen!

Skippa slit och släng

och satsa på lite skönt

häng.

Aurin Rahman

om omtänksamma julklappar

donia@tidningenword.se

Modeprylen

Mirandas vantar

Hur fick du intresse för att börja sticka?

– Min mamma stickar, och var konsthantverkare när

hon var yngre. Hon stickade, virkade och sydde sina

egna kläder vilket är en stor inspiration.

Hur ofta brukar du sticka?

– Varje jul, och ibland in på våren. Nu går det automatiskt

så att jag kan sitta framför filmer och serier

och sticka, då går det bara några kvällar.

När började du sticka dina egna vantar?

– Jag började sticka mina egna vantar i högstadiet, när jag

insåg att jag kunde spara pengar på att ge egenstickade vantar i julklapp till alla jag

kände.

Blir folk förvånade när de får veta att det är du själv som stickat?

– Ja, folk blir förvånade. De flesta av mina vantar har jag gett bort så jag använder inte

många själv. Nu har jag dock börjat behålla alla vantar jag gör!

Varifrån får du inspiration till designen?

– Böcker! Finns med bilder, mönster och modeller som kan vara fina och inspirerande.

Text: Donia Saleh

Foto: text

Modeprofilen: Baddie Winkle

Miranda Libert

Ålder: 18 år

Går på: Skrapan

vad kan man kalla instagram- och

twitterprofilen Baddie Winkle om

inte jordens coolaste mormor?

Jag kan intyga att inte alla har en

mormor som dansar i skimrande

magtröjor, färgar håret lila och bär

tröjor med texten ”booty is love”.

Men det gör den 86-åriga pensionären

som kallar sig Baddie Winkle.

Det hon vill förmedla genom alla

sina galna upptåg är att åldern inte

är mer än en siffra, och man kan

säga att hon lyckats. Hennes konton

på sociala medier är lika roande

som häpnadsväckande. Vad sägs till

exempel om att sätta upp en banderoll

på sin

begravning

med

budskapet

”stealing

your

man since

1928”? Det

är nämligen

något som

Baddie Winkle vill. Hennes klädstil

och sätt att vara har i princip bara

fått positiv respons. Och själv kallar

hon sig The World’s Granna.

Text: Sara Hovstadius

Foto: Baddie Winkle

word#43


9

Stil

Foto: Alicia Östlund

Samuel

”Tuss”

Steensland

Ålder 19 år

Hur skulle du beskriva

din klädstil?

– I princip en blandning

av kjolar och hiphop.

Att ha kjol är något

man oftast klassar

som typiskt tjejigt,

vad fick dig att börja

använda kjol?

– Det började med att jag

ofta handlar på second

hand och att jag tycker

att stora kläder är väldigt

sköna. Då hittade jag

kjolar och klänningar,

och det är ju ganska stort

och rörligt så jag tänkte

varför inte liksom?

Vad har du för intressen?

– Skulle nog säga dataspel,

beatboxing, vetenskaplig

fakta och bas.

Varför just beatboxing?

– Alla människor har

olika sätt att hålla igång.

För mig så är det beatboxing.

#43word


vinjett person

reportageredaktör

10 donia saleh

donia@tidningenword.se

vinjett intervju

För lite mer än två år sedan dog Rebecca

Nieznanowskis pappa, och strax därefter

kom beskedet att hennes mamma hade

obotlig cancer.

donia saleh

Text

henrik sjödin

Foto

Cancern tog

båda föräldra

Rebecca var närmare 16 när

hon fick beskeden som skulle

förändra allt: cancern skulle

ta hennes föräldrar ifrån

henne.

Hur kändes det att veta att

cancern var obotlig?

– Jag förstod nog aldrig

det, jag bara visste om att det

var så. Inte ens när mamma

ringde från sjukhuset för att

tala om att pappa hade gått bort förstod

jag det. För jag har aldrig känt att de är

borta, inte ens nu gör jag det. De finns ju

alltid med mig.

En månad efter Rebeccas pappas bortgång

kom beskedet om att hennes mamma

inte skulle överleva cancern. Läkarna beräknade

att det bara var några månader kvar.

– Under dessa månader glömde jag

ibland bort att cancern skulle ta mamma

också. Hon var fortfarande så aktiv under

den perioden och hon levde på många sätt

som om hon inte var sjuk.

Om du fick gå tillbaka till den hektiska

perioden i ditt liv, finns det något du skulle

vilja säga till dig själv då?

– Tror jag skulle säga att det ”bara” är

att kämpa på, för det finns inget annat att

göra. Och det var faktiskt det jag gjorde.

Att förlora någon är så hemskt, men man

kan inte göra något åt den saken, hur

mycket man än vill. Man kan bara fortsätta

kämpa på, och någonstans förstå att

det kommer bli bättre.

– Det var skönt med begravning, faktiskt.

Perioderna innan begravningarna

var så otroligt stressiga och vi skulle hinna

med så mycket. Efter begravningen kändes

det som att en tyngd från axlarna släppte.

Tiden mellan pappas bortgång och mammas

var en period i mitt liv då jag mognade

otroligt mycket. Jag förstod att jag

skulle behöva ta mer ansvar över mitt liv.

Jag frågar Rebecca hur hon mår idag.

– Allmänt så mår jag faktiskt bra. Ända

sedan jag var liten har jag varit en glad

person i grunden, jag har alltid haft lätt

att skratta… Samtidigt så kanske jag inte

alltid känner mig så bra. Men mina vänner

och min pojkvän får mig alltid att känna

mig bättre. Jag vet hur mycket mamma och

pappa ville att jag och min syster skulle

kämpa vidare, och när man vet det så är

det enklare att leva det liv man önskar.

Rebecca säger att alla som går igenom

samma olycka inte kommer kunna hantera

det på samma sätt, vilket hon har stor

respekt för.

– Men, oavsett vad som händer så kommer

mitt råd alltid vara att umgås med

sina vänner. Man behöver inte alltid prata

om det som hänt, det kan istället vara ett

sätt att bara komma bort från allt det jobbiga

en stund.

Som vän är det ofta vara svårt att veta

vad man ska säga, alla ord känns så maktlösa,

säger jag.

– Det handlade inte om vad ni sa. Det

handlade om att ni tog er till mig, visade

er kärlek och ert stöd. Det betydde mer än

alla ord.

– Jag fick en väldigt kort tid med mina

föräldrar, avslutar Rebecca.

– Men vi har upplevt så himla mycket

tillsammans och det är jag otroligt tacksam

över. Det jag har gått igenom kommer

tyvärr alla att behöva gå igenom förr eller

senare, men för mig hände det tidigare än

för de flesta andra.

word#43


na

cancer

Det finns ungefär 385 000

människor i Sverige som

någon gång drabbats

av cancer.

Det betyder att

det finns många

anhöriga till cancersjuka.

Nära cancer är en sida som

har utvecklats för att skapa

trygghet för unga anhöriga.

► naracancer.se 11

Att förlora någon är

så hemskt, men man

kan inte göra något

åt den saken, hur

mycket man än vill.

Rebecca Nieznanowski

Ålder: 18 år

Går: tredje året på Skrapan.

#43word


12

jul

swgvbwt

Du känner doften från glöggen på spisen, på tv visas årets julkalender

och genom fönstret ser du de vita små flingorna fridfullt falla mot gatorna.

Harmoni infinner sig och allt känns bara helt rätt, tills du slås av tanken

att du snart ska ut i trängseln på stan och hitta på vad som ska ligga

under julgranen till dina nära och kära.

Det bildas istället en klump i magen och du känner dig vilsen i julklappsdjungeln.

Julklappar kan vara svårt och jobbigt. Det kan kännas dyrt och

onödigt.

Lugn, det finns fler alternativ än spikmattor och råsaftcentrifuger.

Text Sara Hovstadius

Illustration Felix Wahlström

Jakten på

den perfekta

julklappen

Gör det själv

Hur många gånger har

man inte sett lyckan

i sin mammas ögon

när man kommit hem

med något man gjort i

slöjden? Det kan verka

löjligt, men att göra

något själv uppskattas

ofta mycket. Du kan

göra ett inramat collage,

sticka en halsduk

eller kanske pyssla

ihop en personlig

överraskningslåda. Det

är även ett billigare

alternativ.

Second hand

Vi vet alla att återvinning

är bra. Så varför

inte göra en tjänst

både för miljön och

plånboken? Det finns

flera bra second hand

butiker i Uppsala med

mycket att erbjuda. En

dams gamla samling

med koppar kan ligga

under granen hos din

farmor. Bara för att det

är använt betyder det

inte att det är sämre.

Investering

Du kanske hör till dem

som älskar att julhandla

och spar under

hela året. Ibland är det

även kul att lägga en

slant på en riktigt fin

klapp. Du kanske vet

hur länge din pojkvän

suktat efter den

där klockan, att din

mamma förtjänar en

avslappnande dag på

spa eller att din bästa

kompis skulle lukta

mycket bättre med

den där parfymen.

Upplevelse

Materiella ting

behöver inte alltid

vara bättre. Du kanske

har en farbror som

redan “har allt” och

som istället skulle

uppskatta ett minne.

Gå på stadsvandring

i huvudstaden, ta en

yogalektion tillsammans

eller bjud på

afternoon tea. Är personen

kulturell av sig

så uppskattas kanske

ett teaterbesök eller

en konsert.

Presentkort

Presentkort kan verka

fantasilöst, men så

behöver det inte alls

vara. Ett presentkort

på bio, en favoritbutik,

ett café eller en

restaurang kan vara

den perfekta julklappen.

Fördelen med

den här julklappen är

att du kan bestämma

helt själv hur mycket

du vill spendera, och

den passar människor

du kanske inte känner

så bra.

Gåvobevis

Julklappar kan som

sagt kännas onödigt

och något man ger

bara för att. Då kan

man istället ge en

julklapp som hjälper

andra. Actionaid,

Rädda Barnen och

Unicef är exempel på

organisationer dit du

kan vända dig. Ge en

get till en familj i nöd,

skolböcker till ett barn

eller hälso- och sjukvård

till nyfödda.

word#43


13

Varför inte leta julklappar på samma sätt

som du samlar belöningar i ett spel ...

#43word


14

hälsa

träning

Fäktning och yoga har mycket gemensamt

– och mycket som skiljer,

fick Words reporter erfara när hon

testade båda träningsformerna.

Text Ida Ronholt

Foto Ida Ronholt, Lena Ronholt

Levande ljus och stämningsfull musik

hör till yin-yoga.

Words reporter träffade elitgruppen i fäktning när de tränade värjfäktning.

Syftet med yin-yoga är att man ska bli

avslappnad och få energi.

word testar:

Fäktning

”en garde” säger en ung

kvinna som verkar vara ledare

för en grupp med tjejer i vita

skyddsdräkter. Tjejerna som

står mitt emot varandra i den

långsmala salen, ställer sig i

krigarposition. ”Allez!” säger

hon och tjejerna börjar fäktas.

Fäktning delas upp i tre

olika grenar; Florett, Sabel

och Värja. Jag får prova

värja. Poäng får man om man

lyckats träffa motståndaren

med värjans spets. Träffar

man samtidigt får båda poäng.

Efter att ledaren visat mig

några positioner är det dags

för skyddsdräkten: en vit dräkt

med långa armar och trekvartslånga

byxor.

Jag får träna med elitgruppen.

Det känns som jag tränar

med levande legender. Jag

får till och med möta tre av

dem på match. En tävling går

till så att man ställer sig mitt

emot varandra med en meters

avstånd.

Med värjan hälsar man på

varandra och på domaren.

Domaren ropar ”En garde” –

ställ er i position och ”Allez!”–

börja! Man kör i tre perioder

om ingen hunnit få 15 träffar.

Positivt är att man får träna kondition, styrka och koordination. Man får

känna klubbtillhörighet och fokusera på vad som händer här och nu.

Negativt är att det är dyrt om man inte får låna utrustning av klubben.

Eftersom att det är en liten sport så kan man få åka långt för att tävla.

Fäktning är en svår sport som tar lång tid att lära sig.

Yin-Yoga

människor i olika åldrar, de

flesta från 30 år och uppåt,

står och pratar i väntan på

att dörren ska öppnas. Många

ser ut att ha haft en tuff dag. I

deras ögon lyser en gnista av

förväntan.

Dörren öppnas av en medelålders

kvinna med kastanjefärgat

hår. Hon välkomnar oss

in. I salen är speglarna täckta

av långa vita gardiner. Den

stämningsfulla belysningen med

levande ljus ackompanjeras av

avslappnande musik.

När vi tagit fram mattor

och filtar och satt oss på golvet

berättar hon vad vi ska göra

och vad Yin-yoga är. Yin- yoga

är den mest avslappnande

yogaformen, nästan meditativ.

Den är prestationslös och syftet

är att man ska bli avslappnad

och återfå energi.

Hon ber oss att blunda, sitta

bekvämt och andas. Jag kan

höra andetag och känner en

doft av stearin.

I några minuter får vi ligga

ner på rygg, med händerna på

golvet och bara tänka på hur

vi andas. Sen ber hon oss att

sakta resa oss upp och öppna

ögonen.

Positivt är att man får slappna av i en stressfri miljö och man får mjuka

upp kroppen. Övningarna var lätta och det är enkelt att följa med. Alla kan

vara med, kön och ålder spelar ingen roll.

Negativt är att det kan vara svårt att bli ordentligt avslappnad på en

timma. Det är svårt att utföra själv hemma eftersom man helst ska ha en

instruktör som vägleder en.

word#43


Uppsalas renaste nätverk

Mindre skräp

Mer Uppsala

15

Fäktning kräver en hel mängd utrustning,

inklusive plast-bh.

Kontenta

Både fäktning och Yin-yogan var roliga sporter som kräver mycket koncentration

och fokusering.

En tydlig skillnad är dock att Yin- yogan är betydligt mer avslappnande än

fäktningen som är ganska fysiskt anträngande. Både Yin-yoga och fäktning

är sociala sporter där man kan träffa mycket folk. Fäktningen är dyrare än

Yin-yoga och kräver mer utrustning.

tackar för allt stöd under uppstarten 2014 och våra genomförda aktiviteter:

• Attitydundersökning juli-oktober

• Clean Up the World Weekend 20 - 21 september

• Litter Art Exhibition med Raoul Wallenbergskolan 11 oktober

• Löpande information för minskad nedskräpning på fikaflotten

• Nätverksfrukost för allmänhet och aktörer 22 november

nu tar vi fram planen för 2015 och

önskar alla en ren och

skräpfri jul

utrustning

Yin-yoga: mjuka, sköna kläder

Fäktning: vit plast-bh, plastrong (halv tröja som skyddar underarmen), trekvarts-

långa byxor med hängslen och hög midja, formad jacka som liknar

en baddräkt med armar, handske för att greppa värjan med. Från värjan går

sen en kabel genom jackan upp till linan i taket, för att registrera stötarna.

mindreskrap@gmail.com

meruppsala.weebly.com

instagram/meruppsala

twitter/meruppsala

Fika, replokal, häng, musik, biljard, konst, plugg, konserter,

pyssel, läxhjälp, föreläsningar, workshops... Allt är möjligt

på Café Genomfarten. Vi finns här för alla tonåringar.

Sensus är

ett studieförbund

som satsar på musik.

Vill du arrangera något? Tveka inte att kontakta

oss på: genomfarten@gmail.com

Vill du spela på vår scen? Maila oss:

spelning.genomfarten@gmail.com

ÖPPETTIDER:

MÅN 15-18 / TIS-TOR 15-22

FRE 15-01 / LÖR 17-22

Öppet hela jullovet förutom

24-26, 31/12 samt 1, 5-6/1

Vi har lång erfarenhet av

studioteknik, liveproduktioner och

replokaler och samarbetar på många

håll i Uppsala, t ex med Café Genomfarten.

Vi kan bl a erbjuda: Replokal / Livespelningar

DJ-kurser / Musikproduktion / Ljudteknik / Rockskolor

För mer information, kontakta staffan.ljunggren@sensus.se

eller 0701-70 61 84 eller facebook.com/sensus.uppsala.musik


16

hälsa

psykisk hälsa

Psykisk ohälsa är vanligare än man lätt tror, och just

nu i höst har ämnet bärjat diskuteras mer än tidigare.

Siri Grenholm och Emma Westas Rödin har skapat en

podcast för att få fler att få upp ögonen för frågan.

Många

mår dåligt

word#43

Text Miranda Libert

Foto Alicia Östlund

sommaren snurrade fort

förbi, så fort att man knappt

hann ta tag i den. Hösten

exploderade därefter med sina

färger i naturen, men nu går vi

mot årets mörkaste tid. Vintern

kryper allt närmare in under

huden med löfte om kyla och

mörker.

Det är många ungdomar i

gymnasiet som mår dåligt just

under årets mörkaste månader.

Många olika faktorer kan bidra

till psykisk ohälsa. Kuratorerna

Maria Larsson och Eva

Fagerlund, som båda jobbar på

Lundellska skolan i Uppsala,

berättar att alla påverkas av

olika saker.

De talar också om att

mycket har ändrats med tiden,

att det är allt fler ungdomar

som söker hjälp hos kuratorer.

– Det behöver egentligen inte

vara över sitt eget mående utan

kan också vara för att man

vill ventilera något eller prata

av sig, berättar Maria om de

många elever hon träffar varje

dag.

Det är även många som

behöver prata om vänner som

mår dåligt.

– Just som kompis tycker jag

att det är viktigt att man går

och pratar med en vuxen och

inte håller det inom sig. Man

ska ha den insikten att man

är en bra kompis som går och

pratar med någon som jobbar

med det. Man blir lite avlastad,

menar Eva.

siri grenholm och Emma

Westas Rödin, som båda tog

studenten i år, har tagit ytterligare

ett steg för öppenheten när

det kommer till psykisk ohälsa.

De har skapat podcasten Pillerpodden,

som på väldigt kort

Siri Grenholm och Emma Westas

Rödin har skapat Pillerpodden.

Foto: Privat

tid fått stor spridning med 900

unika besökare på tre veckor.

Varje söndag klockan sju på

morgonen släpps ett nytt avsnitt

med ett nytt tema.

– Syftet är att få ett öppet

klimat överhuvudtaget kring

det och neutralisera, att jag

ska prata om min psykolog

på samma sätt som om en

tandläkare. Den här podden

är inte bara för dem som mår

dåligt utan också för dem som

inte förstår, bara för att få upp

ämnet i luften för andras skull,

svarar Siri på frågan om varför

de bestämde sig för att göra

podden.

– Båda vi är uppväxta i familjer

där det är väldigt öppet

och ett bra klimat för att prata.

Vi får ta striden för andra som

inte kan eller vågar eller vill

prata om det, förklarar Emma.

både emma och Siri pratar om

hur viktigt det är att som kompis

till någon som inte mår bra

ändå inte ta på sig för mycket

ansvar. Självklart ska man

stötta, men det är så lätt att bli

uppäten av ansvaret man tagit

på sig, förklarar de.

– Det är alltid föräldrarna

som måste ta det största ansvaret.

Du är ingen hobbypsykolog,

säger Siri.

Siri driver också bloggen

öppenhimmel.se, som liksom

Pillerpodden tar upp psykisk

ohälsa. Det är just för öppenheten

och ärligheten i deras

podcast som Emma och Siri har

fått så många komplimanger.

– Det har vi sagt i podden,

att vi ska må som vi mår. Är vi

skittrötta så är vi trötta, vi ska

inte måla upp någon fasad. Vi

är dem vi är, berättar Emma.

även vintern kan bjuda på

soliga dagar mellan snökaoset.

Den har sina perioder, precis

som människor. Idag finns det

mer hjälp än någonsin för dem

som mår dåligt, bland annat

Bris, Umo här i Uppsala samt

kuratorer på alla skolor.

Vill du veta mer om psykisk ohälsa?

Lyssna på psykpodden på psykpodden.se

och pillerpodden.com

• Besök hemsidan RSMH.se

• Besök hemsidan snorkel.se

Behöver du prata med någon?

• Ring eller chatta Bris: tel 116

111, alla dagar 10-22.

• Nationella hjälplinjen: tel 020-

22 00 60, alla dagar 13-22.

• 1000mojligheter.se: måndagar

kl 19-21, fredagar kl 18-20


Behöver

du hjälp?

boiu.se/

behover-du-hjalp

Vi har samlat länkar till många

ställen i Uppsala där du kan få hjälp

Mobbning och kränkningar

Problem i familjen

Sexuella övergrepp eller våld

Missbruk

Ätstörningar

Nedstämdhet

Ångest, depression, stress,

själv skadande beteende

Sex och samliv

Utsatt för brott

Om du tycker det är svårt att veta

vem du ska vända dig till kan du alltid

börja med att höra av dig till oss!

#43word

Barnombudsmannen i Uppsala

boiu@boiu.se, 018 69 44 99

Kungsgatan 47A


Tro eller inte tro

18

i stan

religion

Den ena tror på Gud, den andra inte.

För den ena är julen en kristen högtid,

för den andra är det en tradition.

Möt två personer med helt olika syn på

meningen med livet och döden.

Magdalena Linder tror på Gud, men inte

på att Gud skapade jorden på en vecka.

Som kristen hoppas hon att alla, oavsett

religion, kommer till samma himmel.

Text Ida Ronholt

Porträttfoto Ida Ronholt

Foto Henrik Sjödin

Magdalena Linder

Skola: Katedral

Läser: Humanistiska

Ålder: 17 år

om, men jag är fortfarande stolt

över det. Frågar någon om jag är

kristen står jag upp för det.

Pratar du om religion med dina vänner?

– Vännerna jag har genom kyrkan är

mina närmaste vänner och de kan jag

prata religion med eftersom det är något

vi har gemensamt. Med mina vänner

som jag inte har genom kyrkan pratar

jag inte religion.

Hur tänker du kring hur världen skapades?

– Bibeln är en bra historiebok för att visa

hur folk trodde och levde. Jag tror på

evolutionsteorin – på Big Bang och att vi

härstammar från aporna.

– Jag tror inte att Gud skapade jorden

på sju dagar, men jag tror att det ligger

något i moralen att Gud kan ha skapat

jorden på det sätt som vi har format

jorden.

Hur ser du på döden?

– Jag vill tro, så jag tror så, att man kommer

till himlen och att ingen kommer

Bibeln är en bra historiebok

för att visa hur

folk trodde och levde.

Hur är det att vara ung och kristen?

– Ibland är det svårt att stå upp för sin

tro, när man får negativ respons. När

jag konfirmerade mig var jag glad och

stolt över det men eftersom ingen i

klassen var troende eller tyckte att det

var ”coolt” vågade jag inte bära mitt

kors. Det är jobbigt att vara kristen

ungdom och det

är inget som

jag skryter

till helvetet, att alla ska komma till samma ställe

oavsett religion. Jag vill förmedla att döden är

något fint och att du ska få tro på vad du vill men

att alla kommer till himlen.

Vad tycker du om nattvarden?

– Enligt mig är det en extremt vacker handling,

att man får ta emot något som symboliserar

någon som dog för mina synders skull. Det är

en symbol för Jesus.

Vad tycker du om att fira jul?

– Jag tycker jättemycket om julen och att

köpa julklappar. Men för mig är det viktigt

att julklapparna har en symbolik i sig eller

att det är något som den andre vill ha, att

inte köpa bara för att köpa.

– Jag och min familj firar jul på det

vanliga svenska sättet: vi kollar på Kalle

Anka och äter julbord. Skillnaden

är att vi går i kyrkan på julafton,

midnattsmässa, och det är väldigt

mysigt.

– Nu när jag blivit äldre

tycker jag att det är en speciell

känsla att gå i kyrkan under

julen. Det är en cool tanke att

världens frälsare föddes på

julafton.

Vad tror du är meningen med

livet?

– Vi pratade om det för några

veckor sedan i skolan. En av

mina kompisar sa att meningen

med livet är att hitta meningen med

livet.

– Jag tror att meningen med

livet är kärlek, men sen vad man

gör med kärleken är en annan

sak. Jag lever mitt liv för att jag

vill leva mitt liv och jag gör saker

som jag tycker är kul för att

de sakerna driver mig framåt.

word#43


19

, det är frågan

Jag tror att meningen med livet

är att dö. Man lever för att dö.

Det går inte att fly ifrån.

David Eklund tror inte på ett liv efter döden.

När man dör blir det svart, tror David

Eklund. Han kallar sig ateist och tänker

inte mycket på religion

David Eklund

Skola: Grillska Gymnasiet

Läser: Sam-beteende

Ålder: 16 år

Hur är det att

vara ung och

ateist?

– Det är väl

inget speciellt.

Jag tänker inte

på det. Jag

tycker att det

är skönt att

inte behöva

följa några

religiösa seder.

Det känns fritt. Men jag tycker att de som

är troende ska få tro utan att bli förolämpade.

Pratar du om religion med dina vänner?

– Nej, jag tror inte att några av mina vänner

är speciellt religiösa. Vi tänker inte

så mycket på det. Religion är ett väldigt

opopulärt ämne att diskutera och det kan

vara känsligt.

Hur tänker du kring hur världen skapades?

– Jag tror att Big bang skedde och inte att

Gud skapade världen. Jag tror på evolutionsteorin,

vilket jag menar säger emot

religionen. Jag tror inte att de första

människorna var Eva och Adam.

Hur ser du på döden?

– Jag tror faktiskt ingenting händer

efter döden. Jag är ganska säker på

att jag inte kommer att vara den jag är

idag. Jag tror inte att man kommer till

himlen, utan att allting blir svart.

Vad tycker du om nattvarden?

– Jag tycker att det är bra att kristna får

fira den eftersom det är enligt deras religion.

Det tycker jag att man ska acceptera

och inte tycka att det är något konstigt

med. Jag tror att de tar emot nattvard

för att uppmärksamma Jesus lidande.

Vad tycker du om att fira jul?

– Jag brukar fira den traditionella

svenska julen. Jag tror

faktiskt att julen är mer av

ett kulturellt firande än ett

kristet, i hela världen.

I Spanien till exempel

firar de på ett väldigt

annorlunda sätt

än vad man gör i

Sverige, så det är på

många sätt en kulturell

sak.

Vad tror du är meningen

med livet?

– Jag tror att meningen

med livet är att dö. Man

lever för att dö. En dag

kommer jag att dö och

det kommer varje människa

att göra. Det går

inte att fly ifrån. Jag vill

helst dö gammal, av

ålder. Och att jag

har levt länge

och haft ett

bra liv.

#43word


20

utblick

skola

Skola är alltid skola ... eller? Words Naya och

Henrik berättar om hur det var att gå i skolan i

Spanien och USA.

Världens skillnad

Spanien

palmbladen

slår mot

varandra och

svajar i vinden. Det är ännu mörkt ute och

den kalla havsvinden kryper in under halsduken.

Just som jag svänger runt hörnet

på gatan hör jag skolklockan ringa och jag

springer den sista biten. I det gröna klassrummet

är det kallt. Jag längtar redan till

rasten då vi får värma oss i morgonsolen.

Att tillbringa ett läsår på en skola i

Cádiz, södra Spanien, är en av de svåraste

utmaningarna jag stått inför. Att inte behärska

språket, inte kunna göra sig hörd.

Cádiz är belägen på Atlantkusten i Andalucien.

Tio minuters promenad från den

åtta kilomerer långa stranden ligger skolan

jag går på. Dörrarna är låsta och vi elever

måste be om lov för att lämna byggnaden.

Skoldagen börjar klockan åtta. Lektionerna

går ut på att sitta tyst och lyssna på

läraren som berättar saker eller läser ur sin

lärobok. Om läraren läser högt ska man

stryka under texten i sin egen bok. Andra

gånger berättar läraren något och man ska

då skriva ner exakt vad han eller hon säger.

mina klasskamrater har aldrig skrivit

en uppsats eller haft en redovisning inför

klassen. När jag berättar att vi i Sverige

sällan måste lära oss saker från en lärobok

utantill, utan att vi istället skriver texter

eller håller en presentation inför vår klass,

svarar min klasskompis:

– Så i Sverige pluggar ni inte?

En dag kommer mina klasskamrater

med varsin bunt papper till filosofilektionen.

Det är ett arbete som de har haft i

läxa under flera veckor. När jag frågar dem

inser jag att all den handskrivna texten i

deras häften bara är kopierad från det vi

strukit under i läroboken.

– Hur har det gått? Har ni stött på

några problem? frågar lärarinnan, Maria

del Carmen.

Ett svagt mummel hörs, sedan säger

någon:

All den handskrivna

texten i deras häften

är bara kopierad från

det vi strukit under i

läroboken.

– Jag har fått ont i handen. Flera av

eleverna instämmer.

Maria del Carmen ler och nickar.

– Ja, ont i handen ja. Ni har ju skrivit så

mycket.

De sitter där, stolta, med sina pappersbuntar

på de gröna bänkarna och jag stirrar

på dem och på Maria del Carmen. Kan

inte komma på något att säga. Jag känner

mig som en utomjording.

Text och foto: Naya Sihm

word#43

USA

det bästa med den skola

i USA som jag gick på

var det stora utbudet av

roliga och udda ämnen. Det sämsta var

alla strikta regler. Till exempel var man

tvungen att ha sitt ”skol-ID” på sig under

hela skoldagen och fick inte lämna skolområdet

annat än på lunchen. Dessutom fanns

det regler om att man inte fick ha vissa

klädesplagg på sig. En polis fanns också på

skolan några timmar varje dag.

Den amerikanska skolan var mycket mer

inriktad på faktakunskap, årtal, namn osv.

Man behövde inte redogöra ”utförligt och

nyanserat” som i Sverige, utan det räckte

med att kunna namnet på generalen eller

vilket årtal kriget startade. Proven bestod

för det mesta av flersvarsalternativ - frågor

som skrevs på speciella provpapper och

rättades automatiskt i en maskin.

Mycket var annorlunda på skolan i

USA. Det fanns exempelvis inga fasta

klasser, utan man gick med olika personer

varje lektion. Schemat såg likadant ut varje

dag och kurserna var bara en termin långa.

Datorer var inte alls lika vanligt förkommande

i undervisningen. Men något som

liknade den svenska skolan var i alla fall

längden på skoldagarna.

Text och foto: Henrik Sjödin


annons

vi bygger om –

hoppas att du

inte märker det

Vi har jobbat länge för det här, och nu är det dags: den 1 januari organiseras Uppsala kommun om.

För oss är det här stort. Men vi hoppas att du bara kommer att märka det på ett enda sätt: att din skola blir

bättre. Den nya organisationen ska nämligen göra att mer resurser går direkt till skolan.

I några veckor till är det utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden som har ansvar för gymnasieskolan

medan barn- och ungdomsnämnden har ansvar för förskola och grundskola. När vårterminen börjar är det i

stället den nya utbildningsnämnden som ansvarar för Uppsalaelevers hela skolgång – från första dagen på

förskolan och ända fram till studentdagen.

Så varför berättar vi det här? För att du har rätt att veta, så klart. Om du inte får informationen så kan

du ju inte vara med och påverka, och det vill vi att du ska vara.

Mejla oss gärna på utbildnings-arbetsmarknadsnamnden@uppsala.se eller tweeta @Uppsalakommun

Hallå där!

Ulrik Wärnsberg

Vice ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

(S)

Hur påverkas jag som gymnasieelev av

kommunpolitiken?

– Kommunen skapar ramarna för en bra

gymnasieutbildning, genom bra skollokaler,

tillräckligt med pengar till bra lärarlöner

och bra skolmåltider. Det är beslut i

kommunen som avgör vilka utbildningar som ska finnas och

på vilka skolor, och därmed även frågan om intag ska baseras

på förstahandsvalet eller på betyg.

– Själva kunskapsinnehållet bestäms av staten i läroplaner

och kursplaner, men en kommun som har höga ambitioner

för utbildning kan ge bättre förutsättningar för en bra gymnasieskola.

Vad kommer du att göra nu?

– Jag fortsätter som fritidspolitiker. Jag blir ordförande i

arbetsmarknadsnämnden från och med januari 2015 och

fortsätter i kommunfullmäktige och kommun styrelsen.

Mohamad Hassan

Ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden,

kommunalråd (Fp)

Hur påverkas jag som gymnasieelev av

kommunpolitiken?

– Varje Uppsalabo berörs av politiska

beslut, därför påverkas du väldigt mycket.

Det kan handla om din skola, din fritid

eller ditt boende. Du berörs till exempel

om kommunen beslutar att flytta en skola, eller ändrar hur

mycket pengar din skola får, saker som är direkt kopplade till

lärarlönerna, läromedlen och inte minst maten.

Vad kommer du att göra nu?

– Efter åtta års detaljansvar för bland annat gymnasiet,

arbetsmarknad och socialbidrag lämnar jag över ansvaret till

den nya majoriteten. Jag kommer som kommunalråd för Folkpartiet

att fortsätta arbeta övergripande med de frågorna,

och med mycket annat! Jag byter nämnd och blir vice ordförande

i socialnämnden framöver. Jag finns aktivt på Twitter

om du har synpunkter eller vill veta mer: @uppsala_hassan

På Kontoret för barn, ungdom och arbetsmarknad arbetar de tjänstemän som stödjer

utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens arbete.

Kontakt: 018-727 87 00, utbildnings-arbetsmarknadsnamnden@uppsala.se

UTBILDNINGS- OCH

ARBETSMARKNADSNÄMNDEN


Ny teknik

nya vano

vinjett nu & då

vinjett media

Från två dagar gamla nyheter i

brevlådan, till sekundfärska på internet

– medialandskapet har förändrats

osannolikt snabbt på bara

några år. Liisa Nilsson, 65 år, ger

sin syn på om utvecklingen.

Text Lovisa Mattsson

Illustration Sara Dutta

Foto: Claude Truong-Ngoc/CC BY-SA 3.0

Grattis Malala

till World’s Children’s

Prize och Nobels fredspris

2014!

Malala, som under flera år bedrivit sin modiga kamp för

flickors rätt till skolgång, får nu både ”Barnens nobelpris” och

Fredspriset. Särskilt roligt är det att utmärkelserna går till en

ung person som kämpar för andra barns rättigheter.

Att gå i skolan är något som alla barn har rätt till enligt FN:s

barnkonvention, som dessutom fyller 25 år i år.

Läs mer om Malalas kamp för flickors rätt till utbildning på

worldschildrensprize.org

Läs om Barnkonventionen på www.boiu.se

Barnombudsmannen i Uppsala

– en ideell förening

www.boiu.se boiu@boiu.se 018 69 44 99

Nu saknar jag nästan

inte ens känslan av att

vända blad i tidningen

längre, det som var så

stort förr.

känslan av att vänta hela

dagen på att få gå över till

grannen för att få se sitt favoritprogram

minns Liisa Nilson,

65 år, som att den vore igår.

– Alla satt samlade och såg

på programmet, det var stort.

Det var verkligen dagens höjdpunkt.

Hur tekniken har utvecklats

från att man fick två dagar

gamla nyheter i brevlådan –

och att det fortfarande var ett

ärofyllt uppdrag att få hämta

word#43

Liisa Nilsson.

Foto: Lovisa Mattsson

tidningen dag ut och dag in –

till att man kan få sekundfärska

nyheter på internet tycker


23

,

r

Liisa Nilsson är fantastiskt.

Tekniken har gått fort fram och

ingen har nog kunnat undgå

dess framfart.

Men har teknikens framfart

och tillgänglighet fått oss att

glömma hur det var att leva

utan att kunna se den senaste

valresultatsrapporten på internet,

eller få reda på den senaste

relationsstatus uppdateringen

på facebook? Har teknikens

framfart fått oss att glömma

hur det

var att

leva för

mer än

50-år sedan?

liisa tror att det

kan vara svårt för

dagens ungdomar att tänka

sig hur det var att leva då. På

samma sätt som hon som ung

15-årig flicka aldrig hade kunnat

ana hur livet 50 år senare

skulle bli.

– Nu saknar jag nästan inte

ens känslan av att vända blad

i tidningen längre, det som var

så stort förr. Den känslan har

försvunnit mer och mer, säger

Liisa om hur webbaserade

tidningar har börjat ersätta

papperstidningarna.

– Webbtidningarna är

smidigare, speciellt när man

reser mycket och inte hinner

avbeställa tidningen i tid.

generellt tycker liisa att

medieutvecklingen har underlättat

i samhället när hon

jämför med hur det var då

hon var yngre. Hur milslånga

brev nu kan bytas ut mot ett

telefonsamtal, men framförallt

snabbheten.

Nu behöver man inte gå till

ett bibliotek om man har en

fundering eller leta reda på en

ordbok för att översätta ett

ord. Nu behöver du bara söka

på internet.

Men med detta konstanta

informationsflöde vi nu omges

av, så kommer även en stress

att alltid vara uppdaterad

menar Liisa. En stress som inte

fanns för 50år sedan då man

max såg ett program på TV:n

om dagen och man kommunicerade

via brev.

På grund av detta tycker

Liisa att det kan vara både

skönt och välbehövligt att

lämna mobiltelefonen och dess

plingande avstängd hemma en

dag. En dag som kan påminna

om hur det kändes att vänta

hela dagen för att gå över till

grannarna och få se sitt favorittv-program.

#43word


Nya ögon på Sve

24 politik

samhällsredaktör

andrea byding

andrea@tidningenword.se

ung i uppsala

Vilka är kontrasterna mellan Sverige och andra länder?

Hur kan det vara att komma hit? Och vad reagerar

man mest på? Vi intervjuade Ahmed och Andrew,

som med egna ord kan berätta om sina upplevelser.

Text Andrea Byding

Foto Henrik Sjödin

Andrew Sonko

Ålder: 17 år

Skola: Celsiusskolan

Från: Uganda

Kom till Sverige: 2012

Ahmed Kurda

Ålder: 18 år

Skola: Celsiusskolan

Från: Kurdistan-Irak

Kom till Sverige: 2009

word#43

Andrew Sonko och Ahmed Kurda kom

till Sverige för två respektive fem år

sedan. Nu går de Sprintprogrammet på

Celsiusskolan, där de framför allt lär sig

svenska och om det svenska samhället.

Vad visste ni om Sverige sedan

tidigare?

Andrew: Jag kände bara till

Zlatan och Gothia Cup, annars

visste jag inget om hur det var.

Ahmed: Mina kompisar

hade sagt att det bara var skog

och att det fanns lejon och

björnar. Och så hade jag hört

att man inte behövde plugga

något i skolan, men så blev det

ju inte riktigt.

Vilka är de största skillnaderna

mot era hemländer?

Andrew: Det är inte så socialt i

Sverige. På bussen till exempel.

I mitt hemland måste man i alla

fall säga hej till den man sätter

sig bredvid. Här tittar alla bara

ner i sina mobiler.

– Trafiken är också en väldigt

stor skillnad, här är det så

viktigt att hinna med rätt buss.

I Uganda tar man bara den första

som kommer. Det finns inga

fasta tider för trafiken, förutom

på flygplatsen.

Ahmed: Det är samma i

Kurdistan, det vanligaste är att

man kommer för sent. I Sverige

får man böter direkt om man

kommer sent till tandläkaren.

– En annan sak är att här

var första gången jag såg några

pussas offentligt. I Kurdistan

var det inte accepterat, jag blev

helt chockad. Men efter ett tag

vande jag mig.

Andrew: Det är mer frihet

här. I andra länder handlar det

mer om respekt.

Ahmed: Ja, religionen tog

större plats i mitt hemland.

Här var första gången jag

stötte på någon som sa att de

inte trodde på nånting. Det var

en stor omställning att vara

ledig lördag-söndag istället för


ige

Uppsalapolitik

i förändring

Efter valet är det nya politiker som

bestämmer i Uppsala. Vi frågade tre

av de viktigaste företrädarna för

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och

Vänserpartiet vad de vill göra för

Uppsala.

25

fredag-lördag. Tidigare gick jag

till moskén på fredagar men

om jag gjorde det här skulle jag

få frånvaro i skolan. Men det

finns ett bönerum på skolan

istället, det är bra.

Vad tycker ni är det bästa med

Sverige?

Andrew: Det bästa är att så

mycket är gratis i samhället.

Och att utbildningen är så bra.

Ahmed: Jag tycker samma

sak - skolan. Man får så

mycket hjälp.

Andrew: En annan bra sak

är att man tar hand om sina

äldre och funktionsnedsatta

här. I Uganda finns ingen som

hjälper dem. De får de sova på

gatan och tigga

Och det sämsta?

Ahmed: Det sämsta är snön

och kylan, men jag tycker ändå

att det är bättre när det är kallt

än varmt. När det är kallt ute

kan man alltid ta på sig kläder

och bli varm, men när det är

varmt finns inget sätt att bli

nedkyld.

Andrew: Jag håller inte med,

jag saknar värmen. Det kunde

vara 30-40 grader i Uganda.

Om ni fick förändra något, vad

skulle det vara?

Ahmed: Jag skulle önska att

folk var lite mer sociala och

trevliga. Jag försökte hjälpa en

gammal kvinna in i bussen en

gång men hon blev bara sur

och fräste att hon klarade sig

själv. En annan gång hjälpte

jag en man som dammsög bilen

och blockerade gatan lite. Då

var det en kvinna som skulle

förbi och han gjorde plats och

sa ”förlåt mormor, varsågod

mormor” men hon bara svarade

”Din jävla svartskalle, jag

är inte din mormor”. De var

sista gången han sa mormor till

någon.

Andrew: Jag skulle önska att

det fanns mer samlingsplatser

för ungdomar. I Uganda fanns

det mycket mer, där fixade

kommunen massor. Det var

som fotbollscuper och festivaler

på gatan. Fritt att uppträda,

dansgrupper. Man bara samlades.

Som festivaler. Här på

fritidsgården finns bara playstation,

liksom. Det skulle vara

kul om de hittade på något som

samlade alla ungdomar från

olika stadsdelar. Platser där

man kan vara tillsammans.

Vilka likheter finns mellan

länderna?

Ahmed: Det finns ju bra och

dåliga saker med alla länder,

och alla i ett land är inte exakt

lika heller. Det är det som är

likheten, att alla i alla länder

inte är exakt samma.

I mitt hemland måste

man i alla fall säga

hej till den man sätter

sig bredvid. Här

tittar alla bara ner i

sina mobiler.

Vilka kommer bli de största

förändringarna inom kommunen

med det nya styret?

– Vi rödgröna kommer att prioritera

investeringar i skolan,

Maria Gardfjell

Vice ord förande i kommunstyrelsen

och kommunalråd

(Miljöpartiet)

Ilona Szatmari Waldau

Kommunalråd (Vänsterpartiet)

Marlene Burwick

Kommunstyrelsens ordförande

(Socialdemokraterna)

Vi har redan nu

flera satsningar

för unga som vi

vill genomföra.

välfärden, jobb för unga,

klimatfrågan och ett hållbart

samhälle. Det kommer också

märkas att det är tre feministiska

partier som leder Uppsala.

Alla Uppsalabor, oavsett kön,

ska ha samma rättigheter, möjligheter

och ansvar.

Vilken blir den största skillnaden

för oss unga?

– Vi har redan nu flera satsningar

för unga som vi vill

genomföra. Vi vill bland annat

att kommunen ska erbjuda fler

sommarjobb till ungdomar,

och vi tänker satsa särskilt på

bostadsbyggande för unga i

form av fler hyresrätter och fler

studentbostäder.

– Skolan ska förbättras så

att eleverna får mer tid med

sina lärare. Vi vill också att

Uppsala blir Sveriges bästa

cykelstad.

Vad kommer bli svårast under

mandatperioden?

– Vi är stolta och tacksamma

över att Uppsalaborna i valet

gav Socialdemokraterna, Miljöpartiet

och Vänsterpartiet en

egen majoritet i kommunen.

Det innebär att vi har goda

möjligheter att kunna genomföra

mycket av vår politik.

– Vi har många idéer för hur

vi vill utveckla Uppsala och det

kan kanske bli en utmaning att

hinna med allt vi vill göra. Men

den utmaningen ser vi fram

emot.

Vad kommer bli roligast?

– Vi ser verkligen fram emot

att alla de idéer och förslag

vi har för att stärka Uppsalas

skolor, öka takten i bostadsbyggandet

och att ta täten i

klimatomställningen nu kan

bli verklighet.

Text: Andrea Byding

Foto: Stewen Quigley

#43word


26 kultur

kulturredaktör

karl carlsson

karl@tidningenword.se

i stan

Omfamna

kontrasterna

det är lätt att ha starka åsikter om

musik. Det är vanligt, och faktiskt rätt naturligt.

Vi kommer aldrig att tycka lika när

det kommer till kultur. Alla kommer inte

kunna uppskatta hårdrock och det kommer

alltid finnas folk som inte ser någon

storhet i blues. Det är så världen funkar.

Det har sagts förut men det kan sägas

igen:

Det är okej.

Vi är olika, vi tycker olika, vi gillar

olika. Problemet är när man inte förstår

detta. När någons val av musik nästan ses

som en personlig förolämplig och resulterar

i kommentarer om hur värdelös den är.

musik är inte fakta. Det finns inga rätta

svar; ingenting som säger att punk skulle

vara sämre än jazz och vice versa. Det

handlar om vad som talar till dig. Vad som

får dig att känna. Just därför är din musiksmak

något eget. Musik som talar till dig

är alltid fantastisk, oavsett vilken typ det

rör sig om.

Du behöver inte gilla allt. Du behöver

inte uppskatta all musik. Du kan tycka att

det låter som bottenskrapet på en septiktank.

Bara du accepterar den. Det är inte

svårare än så.

Skillnaderna, kontrasterna, olikheterna;

det här är vad som gör musik – och alla

typer av kultur – så fantastiskt. Att vi

alla kan ta del av det som passar just oss.

Och det är just därför som försöken att

trycka ner någon annans smak

inte bara är meningslösa

utan också enormt kontraproduktiva.

vi behöver skillnader och

möjligheten att välja. Detta

onödiga kritiserande av

folks musiksmak är värdelöst.

Skippa det.

Omfamna kontrasterna

istället. Lär dig

uppskatta skillnaderna.

Det finns musik för

alla. Stå för det du

väljer och respektera

andras val.

Alvar Johansson

om att vi behöver olikheter

löst folk:

Vi står för social rättvisa,

gemenskap, alla människors

lika värde.

Kulturprofilen

Glatt folk

Vilka är Löst Folk?

– Ja, det är vi, Format, Moncho,

Robin Djoon och dessutom vår dj,

Capo, säger Robin.

– Vi gör en blandning av hiphop

och reggae och lite allt möjligt,

svarar Moncho.

– Musiken vi spelar ska inte beskrivas

– den ska höras, säger Robin.

Vad gör er unika?

– Vi är mångfacetterade. Format

har rappat mycket, även Moncho.

Jag har sjungit mycket, även om alla

av oss kan sjunga. Ibland sjunger vi

trestämmigt, förklarar Robin.

– Jag skulle säga också att vi

inte känner att vi behöver leva upp

till några normer och stereotyper

som man kan uppleva att hiphop

och reggae har. Vi kan göra musik

om lite allt möjligt, kärlekslåtar,

politiska låtar, säger Moncho.

– Vi kan ta fram en gitarr och

3albumtips från Löst Folk

parham

dani m

Göteborgsrapparens

debutalbum Pojk är

nominerat till bästa

hiphop/soul i Gaffapriset.

Min grind

Hiphop/reggae och

lite dancehall från

shotta

Stenhagen.

► Släpps 26 december

löst folk

Gör: En blandning

av hiphop och reggae.

Består av: Moncho, Robin

Djoon och Format.

Aktuellt: Singeln Ta staden

tillbaka släpps i

december.

sjunga till

en popdänga om vi skulle vilja

göra det, tillägger Robin.

Vad vill ni nå ut med i er

musik?

– Vi vill förmedla glädje. Sen är det

mycket känslor och så, men har vi ju

ett genomsyrande politiskt budskap

som vi vill få ut, berättar Format.

– Vi står för social rättvisa, gemenskap,

alla människors lika värde.

Det är klyschor men vi försöker få

fram det i våra texter samtidigt som

vi skapar en nice vibe, säger Moncho.

Text och foto: Henrik Sjödin

Flowesía

Spansk rappare med

mogna texter om

föräldraskap, kärlek

och politik.

word#43


kulturredaktör

karl carlsson

karl@tidningenword.se

kultur 27

spel

Spel

civilization:

beyond earth

PC/Mac/Linux

6/10

Ofärdigt, ocharmigt – och bra

året är 2600, planeten

jorden håller på att förstöras

och människorna kämpar för

att återhämta sig. I Civilization:

Beyond Earth vill man

säkra mänsklighetens fortsatta

överlevnad genom att skicka

upp människor i rymden,

med uppgiften att kolonisera

outforskade världar.

I Beyond Earth har man

åtta olika ”sponsorer” att välja

mellan som representerar olika

nationer och man väljer vem

man vill spela som beroende på

vilka ideologier och filosofier

man vill fokusera på. Men

ledarna i Beyond Earth saknar

personlighet vilket får dem att

likna trista kloner av varandra.

Nytt för Beyond Earth är

bland annat de tre filosofiska

riktningarna ”harmoni”, ”renhet”

och ”herravälde . Det har

även ett uppdragssystem som

är intressant men vissa belöningar

känns alltför mäktiga.

Teknologiträdet har också

fått sig en rejäl uppdatering,

det är inte lika linjärt som

tidigare och låter dig skräddarsy

ditt spel djupgående.

Men dessa nya system skapar

obalans i spelet.

Spelet i sin helhet saknar

charm och känns ofärdigt och

förvirrande. Men missförstå

mig rätt. Det är ett bra spel.

ett strategispel som Civilization

vilar mycket på hur högt

återspelningsvärde det har, och

trots att Beyond Earth saknar

mycket innehållsmässigt för att

göra det tillräckligt intressant

Spelet lyckas väcka

”bara en omgång till!”-

känslan.

lyckas det väcka ”bara en omgång

till!”-känslan.

Misströsta ej, som tidigare

lär Firaxis släppa expansionspaket

som hjälper spelet att nå

dess fulla potential. Men kliar

det i fingrarna och om science

fiction-temat lockar så är det

definitivt värt att plocka upp

spelet.

Sara Dutta

Makalös miljö i ett spel med många fria val 8/10

far cry 4

Xbox One/Xbox 360/PS3/PS4/PC

på ungefär 10 minuter

går man från att vara

en oskyldig turist till

att bli kidnappad av en

diktator som kände ens

nu avlidna mor – för att

i samma veva bli räddad

och gå med i en rebellgrupp

som haft ens nu

mördade far som ledare.

Far Cry 4 slösar ingen

tid. Det säger bara pang

och så är man direkt

inne i storyn.

Hur snabbt storyn

avancerar är upp till dig

då det är ett spel med

en öppen värld. Denna

öppna värld är också

vad som gör Far Cry 4

intressant. Spelet målar

upp en helt makalös

fiktiv miljö bland Himalayas

bergstoppar men

det som gör det ännu

bättre är hur man kan

använda sig av denna

värld. Glid genom luften

i vingdräkt, eller storma

en fiendeutpost ridande

på en elefant – du väljer

själv!

Spel är som bäst när

de tillåts vara just det –

spel. Det är detta som

Far Cry 4 gör rätt: det

försöker inte vara alltför

verklighetstroget, utan

får dig att känna dig

obegränsad av omgivningen.

Du tillåts ha kul.

Karl Carlsson

Bäst just nu

Pålitliga

Call of Duty

levererar igen,

nu med taglinen

”advanced warfare.”

Och advanced

is what you get.

► Ute nu

Far cry 4 är spel

när det är som

bäst, enligt recensionen

intill.

Vi väntar på ...

captain toad:

treasure tracker

Beväpnad bara med pannlampa

och full charmfaktor

kommer Toad till en

Wii U nära dig.

► Släpps 2 januari

league of legends

Vi väntar på att den officiella

ligan LCS ska börja

igen!

Foto: Firaxis, Ubisoft, Ubisoft, Bergsala

#43word


28 kultur

kulturredaktör

karl carlsson

karl@tidningenword.se

film

Film

the hunger games:

mockingjay - part 1 6/10

Sevärt – men lite svagare

efter att ha blivit räddad från

hungerspelsarenan hon själv

tillintetgjorde vaknar Katniss

Everdeen upp i distrikt 13.

Tidigt blir det tydligt att Katniss

har fått stöd i många av

distrikten och att ett fullskaligt

revolutionskrig är nära att

bryta ut.

Genom filmen får vi

följa hur ett schackspel med

propaganda bryter ut mellan

rebellernas president Coin och

huvudstadens lömske president

Snow. Den kyliga, metodiska

Coin använder i detta spel

hjältinnan Katniss för att få allmänheten

på rebellernas sida.

Samtidigt har president Snow

tillfångatagit Peeta och tvingar

honom att försöka kväva

upproret i tv-sända tal. Allt

kretsar kring, som president

Snow uttrycker det: ”Moves

and counter-moves”.

mockingjay del 1 är en annan

typ av berättelse än sina föregångare,

det är mindre action

och mer prat. Själva hungerspelen

är inte med och det gör att

filmen tappar lite i styrka.

För även om hungerspelen

är hemskt omänskliga så är de

underhållande. Det är även där

hungerspelsfilmernas fantastiska

ironi ligger: som tittare

uppmanas man att bygga upp

ett förakt mot huvudstaden

som låter barn slåss till döds

för underhållning, samtidigt

som man själv blir underhållen

av detsamma.

Att filmserien plötsligt förlorar

detta underbara koncept

Att filmserien förlorar

detta underbara

koncept är svårsmält.

är svårsmält. Men Mockingjay

del 1 är ändå sevärd. Dess

uppgift är inte att vara en

actionexplosion eller ett avslut

– dess uppgift är att bygga upp

förväntningar inför till den

sista filmen, och även om man

saknar hungerspelen så vill

man nu hemskt gärna se hur

det slutar.

Karl Carlsson

Skruvad kärlekshistoria 8/10

gone girl

word#43

det är svårt att tänka

sig hur 150 minuter ska

kunna fyllas med endast

en skruvad kärlekshistoria.

Ändå satt jag

där med andan i halsen

från början till slut.

Amy och Nick är gifta

och har båda lyckade

karriärer inom journalistiken.

historien inleds med

stor förödelse när frun

Amy (Rosamund Pike)

försvinner på deras femte

bröllopsdag och flera

väl uttänkta ledtrådar

finns på platsen. Kvar

är maken Nick (Ben

Affleck) som nu tvingas

möta polisdetektiver och

påträngande press.

Misstankarna vänds

snabbt mot honom och

den enda han har vid sin

sida är tvillingsystern

Margo (Carrie Coon).

en till synes passionerad

och felfri relation

visar sig snabbt bara

vara en fasad, och sanningen

är både häpnadsväckande

och svår att

greppa.

Gone Girl visar på en

rå, ingående kärlekshistoria

utan gränser och

var en film som tog mig

med häpnad.

Sara Hovstadius

Bäst just nu

71: spännande

om

en utsatt brittisk

soldat på Nordirland

bakom

fiendens linjer.

The hunger

games: Mockingjay

- part 1 får

kanske bara en

sexa har ovanför,

men den är likväl

väldigt sevärd.

Vi väntar på ...

hobbit: femhärarsslaget

Vi har redan sett den – läs

recension på vår hemsida!

► tidningenword.se

exodus: gods and kings

I våras var det Noa, till jul

är det Moses tur när Hollywoods

actionfabrik sneglar

på riktigt gamla historier.

► Premiär 25 december

Foto: Murray Close, Twentieth Century Fox, Mark Pokorny


Musik

kulturredaktör

karl carlsson

karl@tidningenword.se

kultur 29

musik

lorentz

Live på UKK 21 november 7/10

Lorentz levererar till hälften

när lorentz går upp på

UKK:s scen är han tryggheten

och glädjen personifierad. Helt

vitklädd ler han pojkaktigt och

får med sig publiken direkt. Lorentz

är lika lugn som charmig,

och det märks att han hör

hemma på scen, med eller utan

brodern Sakarias.

Problemet ligger i stället i

ljudet. Kärlekslåtar var en skiva

full med nyanser och melodier,

likt ett musikalsikt konfettiregn.

Sorgligt nog bevaras

inget av detta live, där de första

låtarna slarvas bort i en alldeles

för tung bas och smattrande

trummor, och pärlor som Aqua

di loso och Visa mig vägen tappar

all glans och medryckande

slingor.

Lorentz levererar visserligen

texterna med energi och kraft,

men svängningarna i rösten och

de soulinfluerande delarna blir

svåra att bevara.

kärlekslåtar var ett album

som blommade ut som mest

i tätsittande hörlurar där alla

detaljer fick växa och ta plats,

men det vi får nu känns som att

någon blästrat skivan ner till

grunden, något som inga ljusshower

i världen kan dölja.

Där dit vinden kommer

levereras dock starkt, mycket

tack vare det enorma tryck

som Lorentz lyckas driva fram

och en låt som aldrig riktigt

passade på albumet visas nu i

sin fulla potential framför en

extatisk publik.

Låtarna från tiden med

Sakarias gör sig även riktigt

Det vi får nu känns

som att någon blästrat

skivan ner till grunden.

bra, men det är först i extranumret

Allt från mig som det

som jag längtat efter slutligen

ges; melodierna. Här blandas

den vackra pianoslingan perfekt

med Lorentz kraftfulla rap

och när beatet väl kommer in

håller det sig i bakgrunden. Det

är så här konserten borde ha

börjat, inte slutat.

Alvar Johansson

Bäst just nu

Vi väntar på ...

1D visar bra låtskrivarhantverk 6/10

ben howard

I forget where we were

Ben Howard återvänder

med ett album lika melankoliskt

som närgånget. Det här

är utan tvekan årets mest

känslosamma album, och en

stilstudie i avskalad musik.

sakarias

Atlanten

Den andra brodern Bergers

debutalbum når måhända

inte upp till Kärlekslåtar,

men den levererar medryckande

och vacker popmusik

som känns både storslagen

och personlig.

jonathan johansson

Efter den iskalla chartertripp

som var singeln Ny/

Snö går det knappt att

hålla sig inför uppföljaren

till fantastiska Klagomuren,

trots att den inte

fått någon titel än.

one direction

Four

som icke one Direction-fan

är det lätt att

såga varje nytt album

som ännu ett själlöst

pop projekt, skapat

för att dra in ännu en

årslön till beräknande

producenter. Men en

lyssning ger något helt

annat: det är duktiga

musiker vi har

att göra med. På Four

levererar One Direction

långt från den

klassiska pojkbandskommersialismen.

Här finns melodier,

slingor och delar som

låter riktigt bra och

dessutom fantastiska

röster, tyvärr envist

dränkta i fotbollsrefränger

och texter lika

subtila som en slägga i

skallen. Låtar som 18

och Fools Gold visar

på riktigt bra låtskrivarhantverk

och en

förmåga att leverera

låtar som faktiskt fastnar.

Om One Direction

bara klev ur sin

bekväma zon och tog

sig an de här låtarna på

riktigt skulle de stå med

ett riktigt bra popalbum.

Det vi får nu är dock

tyvärr lika intressant

och givande som sockervadd.

Alvar Johansson

Foto: Patricia Reyes, Rikkard Häggbom, Sony music

#43word


30

utgång

det bästa sist

Framtid, dåtid

och mittemellan

varje dag brottas jag. Inte i en

ring, inte i en onepiece spandexdräkt,

inte mot en benstomme

som väger mer än hela jag. Utan

med två tempus, en framtid och

en dåtid. Jag måste nämligen

hålla min framtid på avstånd

men fortfarande inte lägga mig

för min tidigare uppenbarelse.

Jag måste nämligen utvecklas,

men inte så mycket att jag glömmer

var jag började.

Vad skulle hända om framtiden

inte var obligatoriskt? Om

det inte gjorde något att jag

levde med mitt tidigare agerande

– sida vid sida kunde vi stå.

om vi kunde svara nej tack till

framtiden, som vi kan med så

många andra frågor. Eller om

tiden fick stå stilla, om saker

kunde skjutas upp. Skulle vi leva

vårt liv stillastående?

Om tiden fick gå, till och med

springa. Skulle vi orka springa

med den? Först med lätthet, med

kontroll, i samma takt så att

våra kliv hörs i sådan synkronisering

att det får oss att skratta.

Sedan snubblar jag, rent av

faller och måste ligga ned för att

världen plötsligt vänts upp och

ned och jag mår lite illa. Tiden

kan inte ligga, den måste gå.

Den måste ha rusat förbi mig

när jag väl orkar stå rakt. Så

ohyfsat.

ett liv kan inte kastas

bort, det är inget substantiv

som en boll eller en

bilnyckel, som grammatikreglerna

hävdar.

Ett liv är en framtid,

ett imperfekt och så ett

jag där emellan. Alla tre

måste jag älska likvärdigt

och deras kontraster

likaså. För om min

framtid hamnar fel,

hur ska jag då veta

varifrån jag ska börja

om?

Miranda Libert

om att nu, då och sen hör ihop

Athena Farrokhzad:

Jag är lite argare, eftersom

jag blir äldre och världen

fortfarande är kaos.

Kändisen

Utåtagerande

Hon är poet, litteraturkritiker,

dramatiker och lärare. Du hittar henne

i klassrum, på scen, förbiresande, bakom

böcker och givetvis bakom magiskt

formulerade diktrader. I höstas

äntrade hon Reginateaterns

scen under poesifestivalen

Ordsprak.

Athena Farrokhzad

Uppvuxen i Göteborg, bor i

Stockholm.

Ålder: 31 år gammal.

KÄnd för: sitt Sommarprat i

P1 i somras.

Hur arbetar egentligen

en poet?

– Att vara poet

innebär inte

bara att skriva

själv. Utöver det

skriver jag om

poesi, översätter poesi,

undervisar i poesi, ordnar

poesifestivaler, osv. Allt detta har

läsning som minsta gemensamma

nämnare. Erfarenheten av att läsa,

och förändras av läsupplevelser

och formulera de upplevelserna i

språk, själv och tillsammans med

andra – det är viktigast för mig.

Vad var din dröm när du var yngre?

– Jag har alltid velat skriva men

jag har också ritat, spelat teater,

velat jobba i vården, velat jobba på

havet, och många andra saker som

jag fortfarande vill göra.

Hur var du som tonåring?

– Jag var galen, rasande, inåtvänd,

utåtagerande, passionerad,

deprimerad och skitsmart. Jag gick

på demonstrationer hela tiden

och bråkade med allt och alla. Och

drömde stora drömmar och läste

dikter.

Är du dig lik idag?

– Haha, ja. Jag är

precis likadan

faktiskt. Fast jag

är lite argare,

eftersom jag blir

äldre och världen

fortfarande är kaos.

Jag har lärt mig

saker på vägen som jag

behöver veta, och jag har

glömt bort saker som jag önskar att

jag fortfarande hade vetat. Då tyckte

jag gemenskap och kamp var det

viktigaste som fanns. Det tycker jag

fortfarande, men jag är lite stukad

av alla misslyckanden. Att leva är att

misslyckas, och misslyckas igen, och

bli bättre.

Har du några kloka råd?

– Mitt enda råd är organisera sig

tillsammans med andra människor

och kämpa för andra villkor och en

bättre framtid. Och att läsa dikter.

Text: Donia Saleh

Foto: Khashayar Naderehvandi

word#43


Vi hjälper dig att förändra

det som du vill förändra

Suger din gympahall? Har du världens sämsta bibliotek? Borde bussresor

vara gratis? Oavsett vad du vill förändra så kan du få hjälp av oss.

Ungdomar har rätt att bli lyssnade på och vi vet hur man gör för att

lyckas. Hör av dig i dag så kan vi börja påverka i morgon.

En fokusgrupp ska vara minst 3 personer. Ni behöver veta vad ni vill förändra och gärna ha en idé

om hur. Tillsammans med personal från Barnombudsmannen får ni sedan lära er hur man går till

väga för att göra sin röst hörd och hur man har störst chans att få sin vilja igenom.

Hör av dig: fokusgrupp@boiu.se

Den 20 november arrangerade vi födelsedagsfirande för

Barnkonventionen utanför Resecentrum. Elever från Uppsala

Waldorfskola uppträdde med eldshow.

Grattis BK, 25 år!

I år fyller FN:s barnkonvention 25 år. Det här

är de viktigaste punkterna i konventionen:

inget barn får diskrimineras, alla barn har rätt

att leva och utvecklas, barn ska få säga vad de

tycker och vuxna ska lyssna, barns bästa ska

alltid komma först.

Detta gäller alla under 18 år.

Läs mer på boiu.se/barnkonventionen

Jobba med oss för

barns och ungas

rättigheter!

Barnombudsmannen i

Uppsala är en förening. Vi

behöver alltid fler som till

exempel kan

• sprida information

• delta i opinionsbildning

och påverkan

• vara ögon och öron kring

barns och ungas miljö,

villkor och rättigheter

För alla upp till och med

20 år är det gratis att vara

medlem i BOiU. Bli medlem

via www.boiu.se/medlem

Word

BOiU ger ut ungdomsmagasinet Word – av

unga, för unga i Uppsala sedan 2006. Vill du

vara med i redaktionen eller tipsa oss? Gå till

tidningenword.se!

Din röst

Tipsa din lärare om skolprojektet Din röst, där

klassen får lära sig att påverka – på riktigt.

Läs mer på boiu.se/dinrost

Barnombudsmannen i Uppsala – en ideell förening

Kungsgatan 47a, 4 tr

753 21 Uppsala

www.boiu.se

Mejla boiu@boiu.se

Ring 018 69 44 99

Postgiro 488 11 38-4


Facebook “f” Logo e Facebook “f” Logo e

Säg vad du vill

Vill du berätta vad du tycker?

Eller skriva om det du brinner för?

Gör det i Word!

Word görs av gymnasieelever i Uppsala.

Hälften av stans gymnasieelever läser tidningen.

Du kan också vara med.

Word behöver alltid nya skribenter, fotografer och illustratörer.

Hör av dig, bara.

Mejla word@tidningenword.se

Smsa 070 645 31 41

Läs mer www.tidningenword.se

tidningenword

gillatidningenword

More magazines by this user
Similar magazines