Musikens-effekter-pa-konsumenternas-beteende

mlonngren

Musikens-effekter-pa-konsumenternas-beteende

espektive snabbt tempo. En kontrollsituation

då ingen musik spelades inkluderades också

i experimentet. Totalt deltog 335 studenter

och resultaten med avseende på studenternas

tidsuppfattning återges i Figur 2 nedan.

Endast för korta väntetider (4–15 minuter) och

när musik med långsamt tempo spelades

upplevdes väntetiden vara kortare än vad den

faktiskt var. I alla andra experimentsituationer

upplevde studenterna att väntetiden var längre

än vad den faktiskt var. Under de kortare

väntetiderna var skillnaden mellan upplevd

väntetid och faktisk väntetid mindre när musik

med långsamt tempo spelades än vad som var

fallet när musik med snabbare tempo spelades.

Denna skillnad i tidsuppfattning var också

statistiskt signifikant och indikerar att musik med

långsamt tempo är att föredra framför musik med

snabbare tempo när väntetiden är relativt kort.

Skillnaden i tidsuppfattning beroende på vilket

tempo som spelades var däremot inte signifikant

för längre väntetider.

Hur tillfredsställda studenterna var med väntetiden

analyserades också med hjälp av en enkät.

Resultaten från den indikerade att studenterna

generellt sett var mer nöjda med väntetiden när

musik med långsammare tempo spelades än när

musik med snabbare tempo spelades. Musik med

långsammare tempo föredrogs också framför

ingen musik när väntetiden var kort, men inte

när väntetiden var längre. I detta fall föredrog

studenterna en situation då ingen musik spelades.

Detta tyder på att musik med långsammare

tempo kan göra kortare väntetider mer behagliga,

men att musik kan vara kontraproduktivt under

längre vänteperioder. Det framkom också av

experimentet att studenterna blev mer och mer

irriterade på den långsammare musiken ju längre

väntetiden blev, medan detta inte var fallet när

musik med snabbare tempo spelades.

En möjlig förklaring till att musik med

långsammare tempo påverkar kundernas

beteende är att man förknippar lugnare musik

med en mer avkopplande atmosfär, vilket

leder till att man omedvetet anpassar sitt eget

tempo till den bakgrundsmusik som spelas. Om

musik med långsammare tempo får kunderna

mer avslappnade är det troligt att musik med

snabbare tempo har den motsatta effekten. Det

är värt att notera att det i vissa sammanhang

därmed kan vara att föredra att spela musik

med snabbt tempo, till exempel om man vill

öka omsättningshastigheten bland kunderna

för att på så sätt öka försäljningen. Detta

skulle exempelvis kunna användas på populära

lunchställen, eller på snabbmatsställen där

omsättningshastigheten bland kunderna är viktig

för verksamheten. Återigen är det viktigt att valet

av musik, i detta fall tempo, överensstämmer med

den affärsverksamhet som bedrivs. Musikens

tempo måste också passa den affärsidé som

verksamheten grundar sig på. I experimentet av

Milliman (1986) drack restauranggästerna mer

när musik med långsamt tempo spelades, men

detta resultat beror sannolikt på att musiken

spelades på en finare restaurang. Andra studier

(McElrea och Standing, 1992) har nämligen

funnit att musik med snabbare tempo kan få

gäster på pubar och barer att dricka snabbare

och mer, med ökad försäljning som följd.

Figur 2

Skillnad mellan upplevd väntetid

och faktisk väntetid

Många av studierna inom området jämför bara

resultaten i två situationer, det vill säga när

snabb respektive långsam musik spelas. Detta

innebär att de implicit antar att det råder ett

4–15 min

linjärt samband mellan musikens tempo och

konsumenternas beteende. Detta kan vara ett

18–25 min

problem eftersom Dubé m fl (1995) menar att det

kan finnas en icke-linjär effekt där konsumenten

uppfattar att musiken blir mer behaglig när

tempot ökar, men att denna effekt sedan blir

negativ vid en viss nivå. Detta skulle i sådana

fall innebära att studier borde dela in musikens

tempo i åtminstone tre hastigheter när de vill

studera dess effekter och att de studier som bara

jämför långsamt och snabbt tempo kan missa

intressanta samband. Ytterligare ett problem

i detta sammanhang är att de olika studierna

har väldigt skilda definitioner av vad som är

långsam respektive snabb musik och att de inte

presenterar några känslighetsanalyser för att visa

hur känsliga resultaten är för deras val

av definition. Källa: Egen bearbetning utifrån Oakes (2003, Figure 1, s. 693).

10

8

6

4

2

0

-2

-4

Långsamt tempo

snabbt tempo

Ingen musik

40

Similar magazines