Kväve
Kväve
Kväve
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Tolkning av svingård
Typgård svin<br />
• 90 suggor helintegrerat<br />
• 2025 slaktsvin per år<br />
• Allt foder köps in<br />
• 100 hektar växtodling
Vägen till färdigt slaktsvin<br />
1. Gylta semineras vid ca 8 mån ålder<br />
( 2-3 doser ). En sugga semineras<br />
5 dagar efter föregående avvänjning.<br />
2. Sugga/gylta grisar 4 månader<br />
senare.12-14 smågrisar föds/kull.<br />
3. Smågrisarna diar i 4-6 veckor<br />
( 5 vanligast ). 1-2 smågrisar/kull<br />
dör innan avvänjning.<br />
4. Vid avvänjning väger smågrisarna<br />
ca 10 kg och flyttas oftast till en ”tillväxtavdelning”.<br />
5. Smågrisarna växer ytterligare 5-8 veckor innan de flyttas/säljs till ett<br />
slaktsvinsstall. De är då 10-14 veckor gamla och väger 25-35 kg.<br />
6. Nu är de slaktsvin. De första går till slakt efter 10-11 veckor<br />
och hela stallet töms efter 14-18 veckor. Normalt blir grisarna totalt ca<br />
6 mån gamla och når 110-120 kg levande vikt ( 82-90 kg slaktvikt ).<br />
• I huvudsak grupp-/omgångsvis uppfödning. ”allt in allt ut”<br />
Efter Robert Paulsson, 2008
Svingård<br />
Lars Svinbonde, Mellanlera på Varaslätten<br />
Växtföljd<br />
• höstvete 75 dt/ha<br />
• höstvete 70 dt/ha<br />
• havre 60 dt/ha<br />
• höstvete 70 dt/ha<br />
• vårraps/havre 25/60 dt/ha
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
Börja med en rimlighetsbedömning på sidan 2
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
Rimlighetsbedömning<br />
Vanliga fallgropar<br />
-Biprodukter in<br />
typ slam<br />
-Olika lager av<br />
mineralgödsel<br />
mellan åren<br />
-Foderlager mellan<br />
åren
Normal foderförbrukning<br />
Efter Robert Paulsson, 2008
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
3000*2025/12,6 = 482 143 kg<br />
510*2025/12,7 = 81 319 kg<br />
17050*90/12,3 = 124 756 kg
Nyckeltal<br />
• MJ per kg tillväxt<br />
• Kg foder per kg tillväxt<br />
Slaktsvin, medeltal<br />
35 MJ/kg tillväxt<br />
2,7 kg foder/kg tillväxt
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
/110 = 2025<br />
/200 = 27<br />
Vikt vid slakt<br />
110 kg<br />
200 kg<br />
Vanliga fallgropar<br />
-Halmförsäljning<br />
-Lagerhållning mellan år<br />
-spannmål till eget foder<br />
-levandevikt eller slaktvikt<br />
-försäljning av stallgödsel
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
Vi börjar med P och K
P K till grisar<br />
• Fosfor, styrs i foderoptimeringarna<br />
• Grisar har ett behov av fosfor som måste tillgodoses för att de skall producera bra<br />
• Fosforns smältbarhet varierar och man bör därför sträva efter så hög smältbarhet<br />
som möjligt för att minska fosforöverskottet<br />
• Kalium kommer från råvarorna, styrs ej i foderoptimeringarna<br />
• Foderstaterna ger ett överskott
Nyckeltal<br />
• Fosfor från foder per producerat slaktsvin<br />
• Fosfor från smågrisfoder per producerad smågris<br />
• Fosfor från suggfoder per producerad smågris<br />
• Slaktsvin 1,33 kg<br />
• Smågris 0,23 kg<br />
• Sugga 0,33 kg
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
Antal djur P/djur<br />
2025 1,45<br />
2025 0,2<br />
2025 0,38
P och K från foder till åker<br />
• Det som går in i djuret genom fodret och inte förs bort med<br />
slaktdjuret hamnar i gödseln.<br />
• Inga förluster att räkna med i stall, lager och spridning.<br />
• Allt hamnar på åkern
Stallbalans för gris<br />
Fosfor i<br />
foder<br />
-<br />
=<br />
Fosfor i<br />
gödsel<br />
Fosfor i<br />
gris vid<br />
slakt eller<br />
leverans<br />
Hamnar på<br />
åkern!!!
P-överskott vs. djurtäthet<br />
P-balans jmf djurtäthet på ca 273 svingårdar<br />
60<br />
50<br />
P-balans (kg P/ha)<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
-10<br />
R 2 = 0,0597<br />
-20<br />
-30<br />
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3<br />
Djurtäthet (de/ha)
medel avkastningsnivå<br />
Rimlig P-balans<br />
kg per ha<br />
Växtföljd<br />
P-AL-värde<br />
I II III IV V<br />
• Spannmål, oljeväxter 20 10 0 -5 -25<br />
• S-betor (vart 4:e år) 23 13 2 -3 -20<br />
• Potatis (vart 4:e år) 20 12 5 0 -10<br />
• Vall (3 år av 6) 22 12 2 -5 -20<br />
Gårdens värde: P-AL III P-balans 10 kg/ha
medel avkastningsnivå<br />
Rimlig K-balans<br />
kg per ha<br />
Växtföljd<br />
K-AL-värde<br />
I II III IV (V)<br />
• Spannmål, oljeväxter 45 25 5 -15 -30<br />
• S-betor (vart 4:e år) 35 15 -5 -25 -45<br />
• Potatis (vart 4:e år) 60 35 10 -15 -75<br />
• Vall (3 år av 6) 26 0 -35 -60 -115<br />
Gårdens värde: K-AL IV K-balans 8 kg/ha
K-överskott vs. djurtäthet<br />
K-balans jmf djurtäthet på ca 273 svingårdar<br />
60<br />
40<br />
R 2 = 0,12<br />
K-balans (kg K/ha)<br />
20<br />
0<br />
-20<br />
-40<br />
0 0,5 1 1,5 2 2,5 3<br />
-60<br />
Djurtäthet (de/ha)
Referensvärdesberäkning för ett slaktsvin<br />
In med foder 5,8<br />
Ut med produkter (netto) 2,2<br />
Stallbalansen 3,6<br />
Stall & lagr. förluster -0,62<br />
Före spridning 3<br />
Varav ammoniumkväve 70% 2,1<br />
Kväveeffekt 65% 1,4<br />
Långsiktig effekt 0,5<br />
Total effekt 1,9<br />
Total kväveeffekt 52%
Samband djurtäthet-överskott<br />
Överskott av kväve kg/ha<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
0 1 2 3 4
Djurtäthet och överskott
Normalvärden svinproduktion<br />
Antal Överskott Jämförelsevärde<br />
De/ha<br />
Totalt 902 92 90 0,86<br />
Skåne 515 87 88 0,83<br />
Halland 112 106 100 1,0<br />
Västra Götaland 198 99 85 0,76<br />
Mälardalen+Österg 54 87 99 0,99
Vilka faktorer avgör jämförelsevärdet<br />
• Grödfördelning<br />
• Djurantal<br />
• Djurslag, intensitet<br />
• Typ av stallgödsel<br />
• Avyttring/mottagande av stallgödsel
Växtnäringsflödet på en djurgård<br />
126<br />
5<br />
Växtodlings<br />
-balans<br />
185<br />
169 Stallbalans<br />
62%<br />
70 115<br />
59 110<br />
35%<br />
Växtnäringflödet<br />
på en<br />
djurgård<br />
50%<br />
54<br />
Stallgödselbalans<br />
Var uppstår<br />
överskottet<br />
27
Schablonvärden för grisar<br />
Slaktsvin per<br />
producerad gris<br />
Sugga med smågrisar<br />
per år<br />
Kväve från djuren 3,6 kg 35,6 kg<br />
Effekt av gödseln 52% 56%<br />
Överskott 1,7 kg 15,6 kg
Gruppuppgift<br />
• Beräkna den totala effekten av utsöndrat kväve d.v.s. den totala<br />
kväveeffekten<br />
• Vad har du gjort för fel<br />
• Fyll i flödesschemat
Lars Svinbonde<br />
Växtodling<br />
s-balans<br />
Stallbalans<br />
%<br />
Överskott:<br />
…… kg/ha<br />
%<br />
Stallgödsel<br />
-balans<br />
Utlakning:<br />
…… kg/ha<br />
Denitrifikation: …… kg/ha<br />
Ammoniak:<br />
…... kg/ha<br />
Organisk pool: ..…. kg/ha
Lars Svinbonde<br />
Växtodlings<br />
-balans<br />
180<br />
65<br />
115<br />
70 %<br />
169<br />
59<br />
110<br />
Stallbalans<br />
35 %<br />
Överskott: 126 kg/ha<br />
Utlakning: 33 kg/ha<br />
Denitrifikation: 35 kg/ha<br />
Ammoniak: 30 kg/ha<br />
Organisk pool: 28 kg/ha<br />
44 %<br />
49 61<br />
Stallgödsel<br />
-balans<br />
Jämförelsevärde: 101 kg/ha
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
Dags att titta på kvävet
Jämför med jämförelsevärdet
N till grisar<br />
• Kväve kommer från protein, styrs i foderoptimeringen<br />
• Grisar har ett behov av protein (= aminosyror) som måste tillgodoses för att<br />
de skall producera bra<br />
• När aminosyrorna är i rätt balans får man ett ”idealprotein”,<br />
sammansättningen på fodret skall vara så nära idealproteinet som möjligt för<br />
att få maximal utnyttjandegrad.<br />
• Proteinets smältbarhet varierar och man bör därför sträva efter så hög<br />
smältbarhet som möjligt för att minska kväveöverskottet.<br />
• På marknaden har vi foder med hög (över 16 %) och låg (under 15 %)<br />
proteinhalt
Nyckeltal<br />
• Kväve från foder per producerat slaktsvin<br />
• Kväve från smågrisfoder per producerad smågris<br />
• Kväve från suggfoder per producerad smågris<br />
• Slaktsvin<br />
• Smågris<br />
• Sugga<br />
5,44 kg<br />
0,95 kg<br />
1,36 kg
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
Antal djur N/djur<br />
2025 5,9<br />
2025 0,85<br />
2025 1,57
Stallbalans för gris<br />
Kväve i<br />
foder<br />
-<br />
=<br />
Kväve i<br />
gödsel<br />
Kväve i<br />
gris vid<br />
slakt eller<br />
leverans<br />
Men det är inte<br />
detta som<br />
hamnar på<br />
åkern!!!
Växtnäring i stallgödsel
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
126 kg/ha
Lars Svinbonde, Varaslätten<br />
spannmål+oljeväxter, integrerad svinproduktion<br />
Växtnäring i<br />
Stallgödsel<br />
Ca 33,6 kg N/ha<br />
el. 49,5 kg N/ha<br />
126 kg/ha Tot 160/176 kg/ha
Gruppuppgift<br />
• Fundera ut åtgärder för att minska överskott av kväve, fosfor och<br />
kalium, utöver det vi tog upp på växtodlingsgården.
Foder<br />
• Öka foderutnyttjandet = sänk foderförbrukningen<br />
- mindre spill<br />
- minska överutfodringen<br />
• Öka tillgängligheten av fosfor och minska fosforhalten i fodret<br />
- Välj foder med hög andel smältbart fosfor<br />
-Fytas<br />
- Stöpning<br />
• Sänk proteinhalten i fodret<br />
- Byt från högproteinfoder till lågprotein<br />
- Bättre aminosyrabalans i fodret<br />
• Anpassa fodret efter grisens behov<br />
-Fasutfodring
Hur påverkar foderutnyttjandet<br />
Kväve<br />
Fosfor<br />
Kalium<br />
15,5% rp<br />
0,55% 0,60%<br />
Foder/gris 225 kg 245 kg 225 kg 245 kg 225 kg 245 kg<br />
Tillförsel, kg per år 25 124 27 058 5 426 5 855 6 021 6 489<br />
Bortförsel, kg per år -11 660 -11 660 -2 063 -2 063 -986 -986<br />
Differens, kg 13 464 15 398 3 363 3 792 5 035 5 503<br />
1200 platser, 3,25 omg/år = 3900 slaktgrisar/år<br />
1 hektar mark<br />
-13 % N<br />
-12 % P<br />
-9 % K<br />
Foderutnyttjandet är ett effektivt<br />
sätt att minska överskottet av<br />
näringsämnen. Det är dessutom<br />
kostnadseffektivt.
Hur påverkar fosforhalten i fodret<br />
Kväve<br />
Fosfor Kalium<br />
17% rp 15,5% rp 14% rp 0,55% 0,45% 0,60%<br />
Foder/gris 235 kg 235 kg 235 kg 235 kg 235 kg 235 kg<br />
Tillförsel, kg per år 28 290 26 091 23 891 5 640 4 724 6 255<br />
Bortförsel, kg per år -11 660 -11 660 -11 660 -2 063 -2 063 -986<br />
Differens, kg 16 630 14 431 12 231 3 577 2 661 5 269<br />
1200 platser, 3,25 omg/år = 3900 slaktgrisar/år<br />
1 hektar mark<br />
Vilken fosfornivå som<br />
kan användas i fodret<br />
beror på<br />
utfodringssystem,<br />
produktionsnivå etc.<br />
- 25 % P!
Hur påverkar proteinhalten<br />
Kväve<br />
17% rp 15,5% rp 14% rp<br />
Foder/gris 235 kg 235 kg 235 kg<br />
Tillförsel, kg per år 28 290 26 091 23 891<br />
Bortförsel, kg per år -11 660 -11 660 -11 660<br />
Differens, kg 16 630 14 431 12 231<br />
1200 platser, 3,25 omg/år = 3900 slaktgrisar/år<br />
1 hektar mark<br />
Sänkning av proteinhalten är ett effektivt sätt<br />
att minska överskottet av kväve. Det är dock<br />
ett sätt som skall användas med försiktighet<br />
eftersom man samtidigt riskerar att sänka<br />
produktionsnivån.<br />
- 15 % N
• Höj produktionseffektiviteten<br />
- hälsa<br />
-avel<br />
> antal smågrisar/sugga<br />
> tillväxthastighet<br />
Svinproduktion
Stallgödselhantering<br />
• Minska kväveförlusten i stall<br />
- Gödselyta, kallras och drag<br />
- Minskade luftrörelser och sänkt temperatur<br />
- Kylning av gödsel<br />
-Torv<br />
• Minska kväveförlusten under lagring och spridning<br />
- bra täckning över gödselbrunn<br />
- bra spridningstidpunkt med gynnsamma förhållanden och med teknik<br />
som minskar kväve förlusterna.<br />
• Gör gödselanalys<br />
• Sälja gödsel
Tolkning av växtnäringsbalanser ur klimatsynpunkt<br />
Grisgård - 16 000 smågrisar, 550 slaktsvinsplatser - 240 ha: h.vete, korn, v.raps
Tolkning av växtnäringsbalanser ur klimatsynpunkt<br />
• Utsläpp från insatsvaror<br />
• Utsläpp direkt från gården<br />
• Utsläpp indirekt från gården<br />
Slutsats:<br />
Ett högt överskott i växtnäringsbalansen<br />
bidrar till ökade utsläpp av klimatgaser.
Change language