à rsrapport för 2007 - Forskning - Lunds universitet

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling
Årsrapport för 2007
Åke Lindström, Martin Green, Richard Ottvall och Sören Svensson
Innehållsförteckning
Summary 2
Inledning 3
Metoder 4
Resultat och Diskussion 7
Artgenomgång 15
Tack 24
Tabell 1. Antal inventerade punktrutter vintrarna 1975/1976–2006/2007 25
Tabell 2. Antal inventerade punktrutter somrarna 1975–2007 25
Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–2007 25
Tabell 4. Antal observerade individer på punkrutterna vintrarna 2005/2006–2006/2007 26
Tabell 5. Populationsindex för vintrarna 1975/1976–2006/2007 baserat på punkrutter 28
Tabell 6. Antal observerade individer på punkrutterna somrarna 2006–2007 31
Tabell 7. Populationsindex för häckningstid 1975–2007 baserat på punkrutter 34
Tabell 8. Antal observerade individer på standardrutterna somrarna 2006–2007 38
Tabell 9. Populationsindex för häckningstid 1998–2007 baserat standardrutterna 41
Appendix 1. Deltagarförteckning för punktrutter gjorda senaste vintern och sommaren 44
Appendix 2. Deltagarförteckning för standardrutter 2007 53
Appendix 3. Diagramredovisning av beståndsindex vintertid, punktrutter 61
Appendix 4. Diagramredovisning av beståndsindex under häckningstid 66
Appendix 5. Svenska och vetenskapliga namn 79
Ekologiska institutionen, Lunds universitet
Lund 2008
Omslagsbild/Cover: Ljungpipare Pluvialis apricaria (foto: Rolf Gustafsson)
Alla övriga bilder/All other pictures: Åke Lindström

Summary
Lindström, Å., Green, M., Ottvall, R. & Svensson, S. 2008. Monitoring population changes of birds
in Sweden. Annual report for 2007, Department of Ecology, Lund University. 80 pp.
This report presents the results of the Swedish National Bird Monitoring programme, run by the
Department of Ecology, Lund University, as a part of the National Monitoring Programme of the
Swedish Environmental Protection Agency. The results from 2007 include data from 706 winter
point count routes in 2006/2007 (32 nd winter), of which 335 were carried out during the
Christmas/New Year count, and 282 summer point count routes (33 rd year). A third programme is
running since 1996 with 716 Fixed routes, systematically (and therefore semi-randomly) distributed
over Sweden (combined line transect and point counts). In total 462 Fixed routes were completed in
the summer of 2007 (best year ever) and all 716 routes have now been censused at least once since
1996. Trends were analysed using TRIM. Overall, 2007 was a good year for Swedish birds.
In the Christmas/New Year count 2006/2007, about 280,000 individuals of 147 species were
counted by 279 different observers. Winter indices increased in 65% of the species compared to the
winter before (Table 5). Moderate to strong long-term increases in winter populations are present
in the following species: Cormorant, Grey Heron, Mallard, Tufted Duck, Smew, Canada Goose,
White-tailed Eagle, Raven, Rook, Blue Tit, Nuthactch, Wren, Robin and Greenfinch (Table 5,
App. 3). Several tits and woodpeckers had unusually high indices. Long-term winter declines are
prominent in Black Grouse, Collared Dove, Hooded Crow, Willow Tit, Marsh Tit, Treecreeper,
Goldcrest and House Sparrow.
On the point count routes in summer 2007, 105 000 birds of 212 species were counted by 183
different observers. From the Fixed routes were reported 142,000 birds of 220 species, by 243
persons. Indices for a large number of species are presented in Tables 7, 9 and graphs in App. 4.
More graphs and indices can be found on the homepage (address below). Examples of species with
long-term positive trends in summer are Black-throated Diver, Whooper Swan, Red Kite, Marsh
Harrier, Osprey, Crane, Raven, Blue Tit, Wren, Mistle Thrush, Blackcap, the collybita subspecies
of Chiffchaff and Goldfinch. The following species show clear negative long-term trends: Slavonian
Grebe, Black Grouse, Snipe, Curlew, Common Sandpiper, Herring Gull, Black-headed Gull, Stock
Dove, Cuckoo, Swift, Green Woodpecker, Wryneck, Skylark, House Martin, Sand Martin, Hooded
Crow, Willow Tit, Marsh Tit, Wheatear, Thrush Nightingale, Grasshopper Warbler, Dunnock, Tree
Pipit, Yellow Wagtail, Red-backed Shrike, Starling, Linnet, Bullfinch, Yellowhammer, Ortolan
Bunting, Rustic Bunting, Reed Bunting and House Sparrow. It is noteworthy, however, that many
long-term declines have leveled out the last decade or so, with some species even starting to
increase again.
Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species
selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme (page 11). Farmland
birds (“Vanliga jordbruksfåglar”, 11 species) show a 40% decline since 1975, although in 2007 the
index increased. Woodland birds (“Vanliga skogsfåglar”, 26 species) have declined with about
20%, whereas a group of other common birds (“Övriga vanliga fåglar”, 21 species) show no
average change in population size. For the first time we also present indicators based on the Fixed
routes and a smaller subset of more specialised species. Indicators are presented for farmland,
forest and mountain birds. These indicators are official indicators of biodiversity within the
national environmental objectives set by the Swedish Parliament. The indicator for forest birds
show a significantly higher index 2007 compared to 2002. None of the other indicators show any
significant trend for the short period covered (2002-2007), but the direction of all are either
neutral or positive. Appendix 5 holds a list of Swedish and scientific names of birds as help for
foreign readers when interpreting the tables.
Homepage: WWW.BIOL.LU.SE/ZOOEKOLOGI/BIRDMONITORING
2

INLEDNING
Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så att
eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade
inventeringar med standardiserade metoder. Denna årsrapport omfattar vintern 2006/2007 och
sommaren 2007. Det är nu den 32:a vintersäsongen och den 33:e sommarsäsongen som redovisas
sedan punkttaxeringarna startade 1975. Populationstrender för ett stort antal svenska fågelarter
presenteras. Värden för enskilda år skall alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger istället i
de långsiktiga trenderna, som visar populationsutvecklingen för svenska fåglar de senaste drygt
trettio åren.
Jämfört med tidigare år är två nya personer medförfattare till denna årsrapport, nämligen
Martin Green och Richard Ottvall. De båda har sedan ett par år tillbaka deltagit i flera aktiviteter där
data från Svensk Fågeltaxering varit i fokus. Det har gällt utformning av de nationella miljömålsindikatorerna,
utvärdering av standardruttsdata i förhållande till habitatdata från NILS (ett nationellt
landskapsövervakningsprogram), en stor utredning om trender hos samtliga Sveriges fågelarter
nämnd nedan, samt den pågående storsatsningen på standardruttsinventeringar i Norrland (se
hemsidan). Vi gläds åt att på detta sätt kunna stärka arbetet med övervakningen av Sveriges fåglar.
Under året har vi inom Svensk Fågeltaxering, på uppdrag av Naturvårdsverket och
tillsammans med en expertgrupp från olika universitet och organisationer, analyserat och beskrivit
trender för samtliga svenska häckfågelarter. En stor del av materialet utgörs av Svensk
fågeltaxerings siffror. Den generella bilden som framkommer är att det är fler arter som har minskat
än ökat de senaste 30 åren, men också att för många av de långsiktigt minskande arterna har
kurvorna det senaste decenniet planat ut och för en del även svängt uppåt. Denna bild är också
tydlig i de trender som presenteras i föreliggande rapport.
Det europeiska samarbetet om övervakning av de vanliga fåglarna fortsätter, där fåglarna
fungerar som indikatorer på biologisk mångfald inom EU. Svenska punktruttsdata ingår. Vi har
beräknat motsvarande indikatorer för Sverige. Under 2007 ökade jordbruksfågelindikatorn och
indikatorn för övriga vanliga fåglar, medan skogsfågelindikatorn låg kvar på samma nivå.
Motsvarande kurvor baserat på standardrutterna visar en mer positiv bild.
Våren 2007 lades data från standardrutterna ut på Miljömålsportalen (www.miljomal.nu) där de
fungerar som indikatorer på hur riksdagens olika miljömål efterlevs. De är tillsammans med data för
flodpärlsmusslan några av de få biodiversitetsdata som används som miljömålsindikatorer i Sverige.
I denna rapport presenteras indikatorer för jordbruks-, skogs- och fjällfåglar.
Ytterligare länsstyrelser har anammat standardrutterna, inte minst då på grund av möjligheten
att stärka de regionala miljömålsindikatorerna (beskrivet ovan). Under 2007 var 15 län anslutna,
nämligen AC, BD, C, D, E, F, G, H, S, T, U, W, X, Y och Z län.
Under 2007 färdigställdes två vetenskapliga uppsatser baserat på data från Svensk
Fågeltaxering. En om gransångarens utbredning och populationsutveckling (Ornis Svecica 3-4,
2007) och en om ortolansparvens habitatval enligt standardrutterna (kommer i Ornis Svecica 1,
2008).
Denna rapport går ut till de runt 500 inventerare som deltagit i Svensk Fågeltaxering, samt till
åtskilliga andra intressenter. Genom att på detta sätt belysa tillståndet för de svenska fåglarna
hoppas vi både sporra till fortsatt inventerande samt stimulera till nödvändiga naturvårdsåtgärder för
de arter och artgrupper som det går dåligt för.
3

METODER
Inventeringsmetoder
Två huvudmetoder används inom fågelövervakningen för att räkna fåglar på ett jämförbart sätt: fritt
valda punktrutter samt standardrutter. Mer detaljerade metodbeskrivningar finns på rapporteringsblanketterna
och på projektets hemsida.
Fritt vald rutt med punkttaxering. Inventeraren väljer själv en rutt längs vilken 20 punkter
(stopp) placeras ut på sådant avstånd från varandra att man undviker att dubbelräkna fåglar från
olika punkter. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter. Räkning sker
en gång om året sommartid och upp till fem gånger vintertid vid ungefär samma datum och med
start vid ungefär samma klockslag. Metoden har använts sedan 1975 i både Häckfågeltaxeringen
och Vinterfågelräkningen.
Fast standardrutt med kombinerad punkt- och linjetaxering. Rutten är åtta kilometer lång
(kvadrat om 2x2 km). I hörnen och mitt emellan hörnen ligger punkter där fåglarna räknas under
fem minuter. Mellan punkterna räknas fåglarna medan man går långsamt (linjetaxering), ungefär
30–40 minuter per km. Rutterna har fasta, förutbestämda positioner över hela landet, med 25 km
lucka i både nordsydlig och västöstlig riktning. Totala antalet rutter är 716. Metoden infördes 1996
för att få jämn geografisk spridning och ett representativt stickprov av fågelfaunan i proportion till
de olika naturtypernas arealer.
Beräkning av index
Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov, vars värden vi förväntar oss
skall vara proportionella mot det sanna antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan
statistiskt och presenteras i form av index. Det är viktigt att tänka på att index inte ger sanningen, de
speglar bara sanningen mer eller mindre bra. Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl
materialet motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Bland annat är
stickprovets storlek viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar, desto bättre index. Vi använder en
indexeringsmetod som kallas TRIM.
TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett avancerat index som tagits fram av
statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp av TRIM beräknas för varje art och delprogram
(vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en (log)linjär
trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen över studieperioden, i % per år.
Notera att endast (log)linjära trender kan beräknas med TRIM och alltså inga mer avancerade trendkurvor.
För vissa arter, till exempel rosenfinken, med en kraftig uppgång följd av en kraftig
nedgång blir en linjär trend relativt intetsägande, men metoden passar väl för arter med långsiktiga
stabila trender.
Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihoodmetoden”
med antagandet att fågelantalen är Poisson-fördelade. Modellen kan ta hänsyn till de
problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ibland uppträder i kolonier eller
stora flockar, samt att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation” -
många fåglar blir äldre än ett år och finns alltså med två år i rad). I TRIM räknas de mest sannolika
värdena ut för de år en rutt inte inventerats och dessa används sedan vid den statistiska behandlingen
av index. De ifyllda värdena påverkar dock inte index som sådana. När ett nytt år läggs till
förändras tidigare års TRIM-index, normalt dock i mycket marginell omfattning. För mer sofistikerade
detaljer om TRIM index hänvisas till manualen som kan hämtas på www.ebcc.info.
Trenddata och årliga index beräknat med TRIM återfinns i tabellerna 5, 7 och 9. Dessutom
visas index i figurform för ett stort antal arter i Appendix 3 och 4. För alla de tre inventeringsprogrammen
har vi använt 1998 som basår (index = 1). Anledning till att använda 1998 som basår
4

är att det detta år gjordes 166 standardrutter, vilket är 23 % av rutterna och vi tror att från och med
detta år täcks Sverige väl av standardrutterna. Vi uteslöt alltså de två första årens standardruttsdata,
då för få rutter gjordes. För de två sommarprogrammen har vi valt att rita kurvorna i samma figur
för att göra dem direkt jämförbara.
Så här läser du Vinterfågelräkningens figurer: Antalet fåglar (och därmed index) har för 1998
satts till 1. En blå linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. I havsörnens fall betyder indexet
på ungefär 0,5 för 1980 att det fanns 0,5 gånger så många individer som basåret, dvs. populationen
1980 var bara hälften så stor som år 1998. Basårets värde kan
av ren slump ha varit ovanligt högt eller lågt och därför skall
man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter
basåret ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka
trender som finns i kurvan. Den första siffran i parentesen
efter artnamnet (”38” för havsörnen) visar det genomsnittliga
antalet fåglar observerade per år. Andra siffran (7,1), är den
genomsnittliga årliga procentuella förändringen i
populationsstorleken. Havsörnen har alltså ökat med i
genomsnitt 7,1 % per år över hela perioden. Parentesen
avslutas med en beskrivning av trendens statistiska säkerhet.
NS (”not significant”) betyder att ingen säker trend finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att
förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p

nedan. Att färre arter finns med i Sverige beror på att vissa arter inte förekommer i vårt land och att
andra är för fåtaliga för att möjliggöra indexering. Grupptillhörighet har bestämts utifrån ett
europeiskt perspektiv och speglar i enstaka fall inte förhållandena i Sverige speciellt väl. Vissa
arter, likt ”jordbruksarterna” törnskata och gulsparv, förekommer i Sverige även i stor utsträckning
på hyggen och i kraftledningsgator, med risk att deras trender feltolkas om alla fåglar tas med. Vi
har hittills valt att behålla den europeiska standarden för jämförbarhetens skull. Nytt för i år är att vi
beräknat indikatorer både för punktrutterna (1975-2007) och standardrutterna (1998-2007), baserat
på det europeiska arturvalet
En art är inkluderad i de svenska indikatorerna ifall det finns tillräckligt med data för att
beräkna ett TRIM index för samtliga år. Först har TRIM-index beräknats för varje art. Därefter har
ett medelindex beräknats per år för alla arter. Medelindex är det geometriska medelvärdet, vilket
gör att en dubblering av en art vägs upp av en halvering för en annan art.
Sedan sommaren 2007 används data från Svensk Fågeltaxerings standardrutter även som
officiella indikatorer på den biologiska mångfaldens utveckling inom tre av de nationella
miljömålen; Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen fjällmiljö samt därunder
liggande delmål (se Vår Fågelvärld 7/2007). Grundtanken är att följa ett urval relativt specialiserade
fågelarters populationsutveckling, fåglar vars ekologi har god koppling till de olika miljömålen och
på så sätt få lättbegripliga och uppdateringsbara indikatorer på läget för den biologiska mångfalden.
De tre indikatorerna presenteras, både på nationell och regional nivå, på miljömålsportalen
(www.miljomal.nu) där det också finns fördjupande texter att läsa. På sikt är det meningen att
mångfaldsindikatorer baserade på fågeldata skall plockas fram för ytterligare ett antal miljömål.
Fågeldata från standardrutterna är en av de få indikatorer på biologisk mångfald som finns i
dagsläget.
För varje miljömål har vi valt ut ett antal
arter med stark koppling till de komponenter
som utgör grunden för biologisk mångfald
inom målet i fråga. Urvalet baserades på att
ingående arter ska vara tämligen
specialiserade så att de verkligen knyter an till
det som indikatorn ska visa, men samtidigt
talrika nog för att ge ett gott statistiskt
underlag. Vi gick igenom litteraturen,
studerade antalet inräknade fåglar på
standardrutterna, funderade och enades
slutligen om ett urval av sexton arter för målet
Levande skogar. Dessa arter är huvudsakligen
stannfåglar med kopplingar till död ved, stort
Storspov, representant för Ett rikt odlingslandskap.
lövinslag och gammal skog. För målet Ett rikt
Curlew, a Swedish Farmland Bird Indicator species.
odlingslandskap valdes tretton arter ut. Här är
det svårt att hitta stannfåglar och urvalet baseras främst på att arterna ska vara typiska för
jordbruksmiljön och i de flesta fall har de utvalda arterna kopplingar till ängsmarker, betesmarker
och småbiotoper. Ur de utvalda grupperna för skogen och odlingslandskapet valdes sedan ett
mindre antal arter ut för varje specifikt delmål. Målet Storslagen fjällmiljö är speciellt genom att
fokus här ligger på att ”ursprunglig biologisk mångfald” ska bevaras. Man kan tolka detta som att
ursprungliga miljöer (vegetationszoner) ska bevaras i den omfattning de har idag. Därför blev
urvalet kopplat till arter typiska för kalfjällets öppna miljöer respektive fjällbjörkskogen, vilket i sin
tur innebär att en hel del talrika generalistarter plockades med då de inom fjällen är typiska för den
vegetationszon de förekommer i. Vi valde ut femton arter uppdelade i två grupper, en för
kalfjällsfåglar (sju arter) och en för fjällbjörkskogen (åtta arter). För fjällindikatorn inkluderades
bara standardrutter belägna i fjällkedjan. De ingående arterna presenteras nedan. Indikatorerna har
beräknats på motsvarande sätt som de europeiska indikatorerna ovan.
6

RESULTAT och DISKUSSION
Utfört arbete 2007
Deltagare
Huvuddelen av arbetet har utförts av ideellt arbetande ornitologer. Detta gäller nästan samtliga
punktrutter såväl sommar som vinter. Enstaka personer som inventerat standardrutter i avlägsna och
svårtillgängliga delar av Sverige har kunnat arvoderas och genom länsstyrelsernas försorg har
mindre ersättningar utgått till en del personer. Totalt deltog under året 512 personer. En förteckning
över deltagare återfinns i Appendix 1 (fria punktrutter) och Appendix 2 (standardrutter). Kontrollera
gärna att uppgifterna stämmer. För de fria rutterna kan enstaka personer eller rutter saknas på grund
av sent inkomna protokoll.
Fria punktrutter
Antalet vinterpunktrutter ökade glädjande nog sedan ifjol och för period 3 var det den högsta siffran
sedan vintern 2001/2002 (Tabell 1). Även sommarpunktrutterna håller ställningarna väl (Tabell 2). I
Kronobergs län har det sedan 1997 löpt ett program med sommarpunktrutter i skogsmiljö. Detta
material har vänligen ställts oss till förfogande av Länsstyrelsen i Kronobergs län och på så sätt har
20 nya rutter tillkommit för perioden 1997-2007, dessutom i ett område där relativt få rutter gjorts
tidigare. Separata analyser på dessa rutter (Larsson, P-E. 2004. Övervakning av fåglar i skogsmark
1997-2003. Medd. 2004:18, Lst Kronoberg) visade på mycket likartade trender jämfört med övriga
Sverige och följaktligen har de nationella trenderna inte påverkats nämnvärt utan snarare stärkts
utav detta retroaktiva tillskott av material.
Totalt gjordes 335 vinterpunktrutter av 279 olika personer under huvudräkningsperioden runt
jul och nyår (period 3). Ungefär 90 rutter gjordes alla fem vinterperioderna. Totalt rapporterade 281
olika personer vinterfågelräkningar. Under period 3 räknades 2006/2007 totalt 279 897 individer av
147 arter (Tabell 4), däribland en flock om 100 000 bergfinkar i Skåne. Motsvarande siffror för
2005/2006 var 130 595 individer av 137 arter. Perioderna 1, 2, 4 respektive 5 sågs 79 704, 50 200,
39 514 respektive 48 489 individer. TRIM-index och trender för ett stort antal arter (period 3) finns
i Tabell 5 och i figurform i Appendix 3.
Totalt gjordes 282 fria sommarpunktrutter av 183 olika personer. Rapporterna för 2007
omfattade 105 337 fågelindivider av 212 arter. Motsvarande siffror för 2006 var 96 792 fåglar av
205 arter. TRIM-index för ett större antal arter redovisas i Tabell 7 samt i figurform i Appendix 4.
Standardrutterna
Under året gjordes 462 rutter av 243 olika personer, vilket är det särklassigt bästa året hittills
(Tabell 3). De sista två oinventerade rutterna i Lapplands fjälltrakter gjordes under året och därmed
har samtliga 716 rutter nu inventerats minst en gång. Hela 679 rutter (95 %) har nu inventerats
åtminstone två olika år och bara 37 rutter är inventerade endast en gång. Dessa 37 rutter har högsta
prioritet 2008. Sexton rutter har inventerats alla 12 åren. Av kartorna på nästa sida framgår vilka
rutter som inventerades 2007 samt hur många gånger var rutt blivit inventerad.
På de 462 inventerade standardrutterna sågs 142 600 fåglar av 220 arter längs linjerna och 44
275 av 197 arter vid punkterna. Sammanlagt sågs 221 arter. En detaljerad listning över antalet
fåglar av olika arter sedda längs linjerna finns i Tabell 8. Totalt har genom åren 251 arter setts på
standardrutterna. TRIM-index för standardrutterna finns i Tabell 9 och för de flesta av dessa arter
även grafiskt i Appendix 4. Figurer för ytterligare arter finns på hemsidan. Indexen är beräknade på
data från och med 1998.
7

Figur 1. Vänster. Standardrutter inventerade 2007. Mitten. Antalet år de olika standardrutterna blivit inventerade.
Höger. Antalet inventeringstillfällen för sommarpunktrutter 1998-2007 per topografiskt kartblad (25 x 25 km).
— Left map. The Fixed routes censused in 2007. Middle map. Number of years each Fixed route has been
censused. Right map. Number of Summer point counts carried out in 1998-2007 per 25 x 25 km square in
Sweden.
Datarevision: Under året reviderades en del standardruttsdata retroaktivt genom att dunungar och
boungar från en del arter, främst hönsfåglar och simfåglar, plockades bort. Dessa skall på
standardrutterna inte rapporteras (det är OK att göra det på punktrutterna, så länge man alltid gör
det). Om Du känner på dig att du rapporterat in dunungar eller boungar från en standardrutt, men
inte indikerat detta i ditt protokoll, vänligen skriv en rad och låt oss veta. Följande metodavsnitt har
lagts till instruktionerna för standardrutterna på hemsidan och gäller alltså i fortsättningen:
Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar,
doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra
om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I
protokollet för du in antalet fåglar som inte var dunungar, men kan gärna kommentera att det
dessutom fanns ”x” stycken dunungar.
När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare
eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från
gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som
påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera
någon förälder; då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan
bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar som just hoppat ur
boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas.
8

Fågelåret 2007 jämfört med 2006
Vintern 2006/2007
För de 77 arter där årliga index beräknats för period 3 (jul/nyår), var det 50 arter (65 %) där index
ökade jämfört med 2005/2006 och 27 arter (35 %) där index minskade (Tabell 5). För inte mindre
än 47 arter ökade index med mer än 30 % mellan åren. För 20 arter ökade index med mer än 70 %.
Mest noterbart är att fyra av dessa var hackspettar: gröngöling, större och mindre hackspett, samt
spillkråka. Alla fyra hade dessutom sitt högsta eller näst högsta vinterindex någonsin. För följande
15 arter, i huvudsak simfåglar och rovfåglar, minskade index med mer än 30 % mellan åren: vigg,
brunand, alfågel, ejder, småskrake, sädgås, kanadagås, knölsvan, ormvråk, fjällvråk, sparvhök, duvhök,
strömstare, koltrast och stare.
Sommaren 2007
Av 136 arter/raser för vilka index beräknats för de fria punktrutterna var det 82 arter (60 %) vars
index ökade jämfört med sommaren 2006 och 54 arter (40 %) där index minskade (Tabell 7,
ytterligare arter på hemsidan). För följande nio arter ökade index med mer än 50 % mellan åren:
häger, vitkindad gås, tjäder, ljungpipare, tamduva, gärdsmyg, sydlig gransångare, ob. korsnäbb och
videsparv. Ytterligare 12 arter ökade med mellan 30 och 50 %. För tio arter, svarthakedopping,
rördrom, vigg, brunand, sparvhök, mindre hackspett, gräshoppsångare, gulärla, domherre och
ortolansparv, minskade index med mer än 30 %.
För standardrutterna var motsvarande siffror för 165 arter/raser att 107 ökade (65 %) och 58
minskade (35 %, Tabell 9, fler arter på hemsidan). Bland de 26 arter som hade ett speciellt gott år,
där index ökade med 50 % eller mer från 2006, kan nämnas fjällvråk och fjällabb, trana, gråspett,
större hackspett och mindre hackspett (samtliga 7 hackspettsarter ökade mellan åren), tofsmes,
gärdsmyg, sydlig gransångare, kungsfågel, grönsiska och korsnäbbarna (mindre, större och
obestämda). För gravand, sparvhök, brushane, kattuggla, trädlärka, lappmes, sidensvans och
snösparv minskade index med mer än 30 %. Samtliga dessa arter observeras dock i låga antal (

vanligaste arterna brukar mellanårsförändringarna vara mycket lika. För flera av de allra vanligaste
arterna var skillnaden dock numeriskt liten mellan programmen, men förändringen låg på var sin
sida om ±0. Bland de 91 arter som noterats i mer än 100 exemplar på punktrutterna var det nio arter
som ökade med mer än 30 % i båda sommarprogrammen (i vanlighetsordning): stare, kungsfågel,
ob. korsnäbb, större hackspett, gärdsmyg, backsvala, tamduva, entita och trädkrypare. Inga arter
minskade med mer än 30 % i båda delprogrammen.
Fågelindikatorer
Nedan presenteras flera olika typer av indikatorer och ”många kurvor blir det”. Vi är medvetna om
att detta riskerar skapa viss förvirring. Det finns dock flera anledningar till denna mångfald.
Viktigast är att indikatorerna plockats fram med olika bakomliggande syften, såsom geografisk
region och fåglars habitatval. Därmed kommer både arturval och tidsperioder att bli olika.
Dessutom finns det numera data från både punktrutter och standardrutter och dessa överensstämmer
i varierande grad och kan inte bara slås ihop.
Först presenteras de indikatorer som figurerat i tidigare rapporter. De baseras helt på
punktruttsdata och med ett europeiskt arturval. Därefter visas de nya indikatorer som plockats fram
för de svenska miljömålen, med för Sverige bättre anpassat arturval och dessutom baserade på
standardruttsdata. Därtill görs en del jämförelser mellan de olika indikatorerna. När man hänvisar
till olika indikatorer är det alltså mycket viktigt att vara medveten om vilka data som ingår och
därmed vilka indikatorer som är mest relevanta.
De europeiska indikatorerna
Här presenteras indikatorer för svenska fåglar grupperade som:
Svenska fågelindikatorer
Vanliga jordbruksfåglar, Vanliga skogsfåglar respektive Övriga
2.0
1.8
vanliga fåglar, enligt det europeiska arturvalet. Figuren till höger
1.6
1.4
sammanfattar dessa indikatorer. På nästa sida visas varje
Övriga
1.2
indikator för sig (Figur 2). Nytt för i år är att vi beräknat och lagt
1.0
0.8
in indikatorer även för standardruttsdata. Det är viktigt att tänka
0.6
på att indikatorerna innefattar våra vanligaste fåglar. Många av
0.4 Skog
Jordbruk
0.2
de mest kräsna arterna, till exempel de som kräver äldre och mer
0.0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
orörd skog (lappmes, lavskrika, vissa hackspettar och ugglor), är
relativt ovanliga och kommer därför inte med i beräkningarna. De
representeras därför inte nödvändigtvis av dessa indikatorer.
Långsiktigt har det generellt gått sämst för jordbruksfåglarna, något mindre dåligt för
skogsfåglarna och jämförelsevis bäst för övriga arter. Det är noterbart att trenderna det senaste
decenniet är betydligt mer positiva enligt standardruttsdata. Orsakerna till trendskillnaderna mellan
punkt- och standardrutter, som fortfarande är delvis oförklarade, diskuterades i fjolårets rapport. En
bidragande orsak är i alla fall att det gått generellt bättre för fåglarna i norra Sverige, vilket lyfter
standardruttstrenderna något jämfört med punktrutterna. Grupperna sinsemellan är det dock
fortfarande jordbruksfåglarna som det går sämst för. Att 2007 var ett gott år generellt för fåglarna
visas av att fem av de sex kurvorna vände uppåt och den sjätte var i stort sett oförändrad.
Trim index
10

Vanliga jordbruksfåglar
Vanliga skogsfåglar
Övriga vanliga fåglar
Trim index
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Trim index
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Trim index
1.8
1.6
1.4
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Vanliga jordbruksfåglar: tofsvipa,
sånglärka, ladusvala, råka,
buskskvätta, törnsångare,
ängspiplärka, gulärla, törnskata, stare,
hämpling, gulsparv, ortolansparv,
pilfink (n = 14).
Vanliga skogsfåglar: sparvhök,
skogsduva, mindre hackspett,
spillkråka, nötkråka, nötskrika,
svartmes, tofsmes, entita, talltita,
nötväcka, trädkrypare, dubbeltrast,
rödstjärt, gransångare, grönsångare,
kungsfågel, svartvit flugsnappare,
trädpiplärka, grönsiska, domherre
(n = 21).
Övriga vanliga fåglar: ormvråk,
enkelbeckasin, drillsnäppa, ringduva,
turkduva, gök, tornseglare, gröngöling,
större hackspett, göktyta, trädlärka,
hussvala, korp, kråka, kaja, skata,
stjärtmes, talgoxe, blåmes, gärdsmyg,
björktrast, taltrast, rödvingetrast,
koltrast, stenskvätta, näktergal,
rödhake, gräshoppsångare,
rörsångare, sävsångare, härmsångare,
svarthätta, trädgårdssångare,
ärtsångare, lövsångare, grå
flugsnappare, järnsparv, sädesärla,
grönfink, gråsiska, rosenfink, bofink,
bergfink, sävsparv, gråsparv (n = 45).
Figur 2. Indikatorer för tre grupper av svenska fåglar. Arturvalet är det samma som för EUs officiella
fågelindikatorer och har ändrats något sedan tidigare år. Data är från sommarpunktrutterna (1975-2007, brun, grön
eller blå linje) respektive standardrutterna (1998-2007, orange linje). De tunna linjerna runt punktruttsindex visar
95 % konfidensintervall i förhållande till basåret 1998. Habitatklassificeringen är inte alltid den mest relevanta för
svenska förhållanden.
Svenska miljömålsindikatorer
Nedan presenteras indikatorer för de tre miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och
Storslagen fjällmiljö baserat på data från standardrutterna (Figur 3). För Storslagen fjällmiljö visas
två kurvor, en för arter knutna till kalfjället och en för arter knutna till fjällbjörkskogen. Data för de
sistnämnda baseras endast på de rutter som ligger i fjällkedjan. Indikatorerna är beräknade med
startår 2002, vilket innebär att det är endast är korttidstrender över sex år som redovisas. Valet av
startår beror på att det var från detta år som antalet inventerade rutter kom upp i en nivå där det är
möjligt att även göra en regional uppdelning av materialet för olika delar av landet (här visas dock
endast de nationella indikatorerna).
Arturvalen för de europeiska indikatorerna respektive miljömålsindikatorerna överlappar
självfallet men inte helt. Indikatorn för jordbruksfåglar ligger stabilt kring index 1 med mycket små
förändringar under de sex åren. Skogsindikatorn är stigande och index 2007 är signifikant högre än
startårets (2002) värde. Indikatorn för kalfjällets fåglar visar en större variation mellan åren än
övriga. Vi kan notera att gnagartillgången i fjällen troligen till stor del ligger bakom variationen i
denna indikator. De bättre åren, med index för indikatorn över 1 (2004, 2005, 2007) sammanfaller
alla med år med rikare gnagartillgång i fjällkedjan jämfört med övriga år. Fjällbjörkskogsindikatorn
slutligen ligger mer stabilt än motsvarande för kalfjället. Även här syns dock tendenser till samma
variation som beskrivs ovan.
11

Trim Index
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Ett rikt odlingslandskap
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Trim Index
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
Levande skogar
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Ett rikt odlingslandskap: tofsvipa,
storspov, sånglärka, ladusvala,
buskskvätta, stenskvätta utanför
fjällen, törnsångare, sydlig gulärla,
törnskata, stare, hämpling, gulsparv,
pilfink (n = 13).
Levande skogar: tjäder, järpe,
skogsduva, gröngöling, mindre
hackspett, tretåig hackspett, stjärtmes,
svartmes, tofsmes, entita, talltita,
lappmes, trädkrypare, domherre,
nötkråka, lavskrika (n = 16).
Storslagen fjällmiljö, Kalfjäll
Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog
Trim Index
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
Trim Index
3
2,5
2
1,5
1
0,5
Storslagen fjällmiljö
Kalfjäll: fjällripa, ljungpipare, fjällabb,
ängspiplärka, stenskvätta, lappsparv,
snösparv (n = 7)
Fjällbjörkskog: dalripa, blåhake,
rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare,
svartvit flyugsnappare, bergfink,
gråsiska (n = 8)
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007
Figur 3. Indikatorer för fyra grupper av fåglar utvalda för miljömålen Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och
Storslagen fjällmiljö (två grupper). Data är från standardrutterna och indikatorerna täcker åren 2002-2007. De
tunna linjerna runt index visar 95 % konfidensintervall i förhållande till basåret 2002. Arturvalet framgår i rutorna
intill figurerna.
Miljömålsindikatorerna ger oss, genom standardrutterna, möjlighet att följa den samlade
utvecklingen i olika naturtyper i hela landet framöver. Detta är givetvis glädjande, men samtidigt är
det en aning otillfredsställande att inte kunna presentera liknande indikatorer för ett längre
tidsintervall. De europeiska indikatorerna som presenteras ovan ger visserligen en samlad bild av
fågelfaunans utveckling i jordbruks- och skogslandskapet samt för andra allmänna arter. Arturvalet
är dock inte särskilt specifikt och den direkta kopplingen till exempelvis mängden död ved, löv,
äldre skog och andra faktorer i skogen som är betydelsefulla för biologisk mångfald är inte särskilt
stark.
För att få en mer detaljerad inblick i eventuella förändringar under en längre tidsperiod har vi
därför även beräknat indikatorer med samma arturval som för miljömålsindikatorerna men baserat
på punktruttsdata istället för standardruttsdata. Notera att detta inte är några officiella indikatorer,
utan endast en jämförelse vi gjort för att vidga tidsspannet något. Viktigt att komma ihåg när det
gäller punktrutterna är att dessa inte är jämnt geografiskt fördelade över landet. Som visas i Figur 1
görs huvuddelen av alla punktrutter i södra Sverige och så har det varit ända sedan starten 1975.
Inte heller inom södra Sverige är fördelningen jämn utan en majoritet av rutterna har gjorts i de
delar där flest människor bor. Som en följd av den geografiska snedfördelningen kommer inte alla
arter i urvalen till miljömålsindikatorerna med i tillräcklig omfattning i punktruttsdata. Vissa
Norrlandsarter kommer inte med över huvudtaget, vilket bl.a. innebär att det inte är möjligt att
presentera några indikatorer baserade på punktruttsdata för fjällen.
För miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar går det dock att beräkna
motsvarande indikatorer som presenteras ovan för att belysa hur fågelantalen i södra Sverige
förändrats under de senaste dryga 30 åren. Dessa indikatorer presenteras nedan (Figur 4) och
12

Trim Index
Ett rikt odlingslandskap
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Trim Index
Levande skogar
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Ett rikt odlingslandskap: tofsvipa,
storspov, sånglärka, ladusvala,
buskskvätta, stenskvätta, törnsångare,
gulärla, törnskata, stare, hämpling,
gulsparv, pilfink (n = 13).
Levande skogar: tjäder, järpe,
skogsduva, gröngöling, mindre
hackspett, stjärtmes, svartmes,
tofsmes, entita, talltita, trädkrypare,
domherre, nötkråka (n = 13).
Figur 4. Indikatorer för två grupper av fåglar utvalda för miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Levande skogar.
Starkast färgade långtidstrender baseras på punktruttsdata med det arturval som visas i rutorna till höger om
figuren. Svagare färgad långtidskurva är indikatorerna för vanliga jordbruks- och skogfåglar (se figur 2). Röd
korttidskruva är baserad på standardrutterna (se ovan). Observera att olika startår använts för långtidstrender (index
= 1 år 1998) och korttidstrend (index = 1 år 2002).
jämförs där med dels indikatorerna för Vanliga jordbruks- och skogsfåglar och dels med
miljömålsindikatorerna baserade på standardruttsdata.
För jordbruksfåglarna är långtidstrenden för det europeiska urvalet (gul kurva) och
miljömålsurvalet (brun kurva) mycket lika eftersom arturvalen endast skiljer sig genom att
ortolansparven inte är med i miljömålsurvalet. Utvecklingen har genomgående varit negativ men
det finns möjligen en tendens att alla tre kurvorna planar ut under 2000-talet.
Mer intressant är att titta på utvecklingen för skogsfåglarna. Det för svenska förhållanden mer
anpassade urvalet (mörkblå kurva) ger en mer negativ utveckling under de senaste dryga 30 åren
(drygt 50 % minskning) än kurvan baserat på det europeiska arturvalet (ca 20 % minskning, ljusblå
kurva). Detta är inte oväntat med tanke på att det svenska urvalet inkluderar en högre andel
skogsspecialister, som rimligen drabbats hårdare av ett intensifierat skogsbruk än generalistarter.
Nedgången var kraftigast under de första tio åren. Men hur skall vi tolka att standardruttskurvan ser
mer positiv ut än motsvarande kurva för punktrutterna under de år som täcks av båda systemen Vi
har i fjolårets årsrapport diskuterat dessa skillnader utan att kunna förklara skillnaderna helt.
Resultaten antyder i vilket fall att det går bättre för skogens fåglar i de delar som inte täcks av
punktrutterna. Punktrutterna ligger främst i befolkningstäta delar och i södra Sverige,
standardrutterna täcker hela Sverige representativt.
Vad som hänt i ett längre perspektiv kan vi dock bara uttala oss om för södra Sveriges del. För
att titta närmare på detta beräknade vi därför tre separata skogsfågelindikatorer baserat på
punktruttsdata för de arter som är utvalda att representera de tre delmålen om att mängden död ved,
arealen lövrik skog och arealen gammal skog ska öka (Figur 5).
Samtliga långtidstrender är givetvis negativa eftersom de baseras på samma arter vars
samlade utveckling är negativ (Figur 4). Sedan mitten-slutet av 1990-talet är dock trenderna för
arter knutna till lövrik skog och lite senare även död ved inte längre negativa. Samtidigt fortsätter
den negativa trenden för arter knutna till gamla och strukturellt komplexa skogar. Korttidstrenderna
baserade på standardruttsdata visar i alla tre fallen på betydande variation mellan åren, men mellan
grupperna är utvecklingen grovt sett densamma, det går inte lika bra för fåglarna i strukturellt
komplexa skogar. Finns det en bakomliggande rimlig förklaring
Riksskogstaxeringens data visar att just mängden död ved och lövrik skog faktiskt har ökat
under de senaste dryga tio åren och då från mycket låga nivåer orsakade av långvarigt intensivt
skogsbruk. Trendbrottet i skogen sammanfaller med att en ny skogsvårdslag infördes 1993, där
13

Levande skogar, Död ved
Levande skogar, Lövrik skog
Levande skogar, Gammal skog
Trim Index
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Trim Index
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Trim Index
2
1,8
1,6
1,4
1,2
1
0,8
0,6
0,4
0,2
0
1974 1978 1982 1986 1990 1994 1998 2002 2006
Död ved: gröngöling, mindre
hackspett, tretåig hackspett, entita,
talltita
Lövrik skog: skogsduva,
gröngöling, mindre hackspett,
tretåig hackspett, stjärtmes, entita,
trädkrypare
Gammal skog: tjäder, tretåig
hackspett, svartmes, tofsmes,
talltita, lappmes, trädkrypare,
lavskrika, domherre
Figur 5. Indikatorer för grupper av fåglar utvalda för delmål om död ved, lövskog och gammal skog inom
miljömålet Levande skogar. Långtidstrender baseras på punktruttsdata med det arturval som visas i kursiv text i
rutorna under figuren. Röd korttidskurva är baserad på standardruttsdata med alla arter i rutorna under figuren.
Observera att olika basår använts för långtidstrender (index = 1 år 1998) och korttidstrend (index = 1 år 2002).
produktionsmålen för första gången jämställdes med andra mål (exempelvis om biologisk
mångfald) i skogen. Även om det finns mycket kvar att önska finns det mycket som tyder på att
ökad naturvårdshänsyn faktiskt tas i skogen, exempelvis i samband med avverkning. Möjligen kan
det vara detta som gjort att trenderna inte längre är negativa i vissa fall. Antalet skogsfåglar verkar
åtminstone ha stabiliserats, men, viktigt att påpeka, nu på en ny lägre nivå som det moderna
skogsbruket tillåter. Men varför är tendensen till vändning inte lika tydlig för arter knutna till äldre
skog Riksskogstaxeringens siffror visar att även arealen äldre skog har ökat under senare år, men
här har responsen hos fåglarna till synes varit svagare. Vi får erkänna att vi inte har något svar på
denna fråga. Det kan dock noteras att ökningen av mängden död ved och lövskog är proportionellt
större än ökningen av gammal skog och möjligen är det endast en fråga om tid. Det förefaller inte
orimligt att det skulle bli en snabbare respons på införda åtgärder för fåglar knutna till just död ved
och lövandel.
Samarbete med landets länsstyrelser
Under 2007 började även länsstyrelserna i Uppsala (C), Värmlands (S) och Västmanlands (U) län
använda standardrutterna inom sina egna regionala övervakningsprogram. Därmed är femton
länsstyrelser med (de övriga är AC, BD, D, E, F, G, H, T, W, X, Y och Z län). Vi hoppas fler
länsstyrelser kommer med och deltar i standardruttsprogrammet!
Hemsidan
På Svensk Fågeltaxerings hemsida: WWW.BIOL.LU.SE/ZOOEKOLOGI/BIRDMONITORING kan du
läsa om Historik, Metoder, Resultat, Indikatorer och Publicerade arbeten, Länkar till andra
hemsidor, Koordinatörer (namn på viktiga regionala kontaktpersoner) samt Blanketter
(inventeringsprotokoll). För sommar- och vinterpunktrutter, samt för standardrutterna, finns excelfiler
som kan användas för rapportering (fylls i på egen dator och skickas in som bifogad fil till ett
e-mail).
14

Artgenomgång
Här följer korta kommentarer till ett urval arter. Det är få arter som det bedrivits tillräcklig god
forskning på för att säkert kunna fastställa orsaker till populationsförändringar. Däremot finns det
många rimliga förklaringar, men i kommentarerna nedan är dessa oftast bara mer eller mindre
kvalificerade gissningar. För några arter finns en kod (t.ex. V+, SP-, STD+) som visar att det
senaste årets index för arten inom respektive program (vintern V, sommarpunktrutterna SP och
standardrutterna STD) varit det hittills högsta (+) eller lägsta (-). Dessa ”rekord” bör tolkas med
försiktighet. Om ett sådant värde ingår i en trend av ökande eller minskande värden utgör det en
bekräftelse av denna trend. Om värdet däremot avviker kraftigt från de tidigare värdena bör
rekordet noteras med reservation. Det gäller särskilt extremt kraftiga ökningar. En beståndsnedgång
kan teoretiskt vara hur stora som helst, medan en ökning måste vara biologiskt rimlig, dvs. inte
större än ungproduktionen föregående år minskad med dödligheten under det passerade året
(undantag invasionsarter).
Information om populationsförändringar i våra grannländer har hämtats från följande publikationer:
Danmark (Heldbjerg 2005, Dansk Orn. Foren. Tidsskr. 99:182-195), Finland (Väisänen
2005, Linnut-vuosikirja 2004: 105-119). Sträckräkningarna vid Falsterbo (Nils Kjellén), ringmärkningen
vid Ottenby fågelstation, samt de internationella midvinterräkningarna av sjöfågel
(Nilsson 2007, Internationella sjöfågel- och gåsinventeringarna i Sverige) refereras också till.
Storlom (STD+). Har enligt punktrutterna ökat långsamt men stadigt över de 33 åren. Med ökat
antal inventerade fasta rutter får vi också allt säkrare bild av utvecklingen även i norra Sverige.
Även om den ökning som registrerats på de fasta rutterna inte är statistiskt signifikant, är den
ändå av samma storlek som långtidstrenden för punktrutterna. Man kan också se att de två
avvikande höga värdena 2002 och 2003 på punktrutterna måste ha orsakats av tillfälligheter
under inventeringarna och inte av en motsvarande beståndsökning. Det är i stället den jämna
ökningstakten om två procent per år som gäller för storlommen.
Smålom (SP+). Trots att smålommen visar positiva trender vill vi varna för att dra några säkra
slutsatser från detta. Med bara 19 individer i medeltal i stickprovet, måste vi avvakta och se hur
det mer representativa stickprovet från de fasta rutterna utvecklas. Enligt Projekt Lom är
ungproduktionen tillfredsställande i norra Sverige, medan den i södra Sverige ligger på gränsen
till vad som anses behövas för att kompensera dödligheten.
Salskrake (V+). Salskrakens ökning i vinterräkningarna är magnifik. Från ett ha växlat runt ett
medelindex på bara 0,16 vintrarna 1975–1992 började index växa med nästan 20 % per år till
en rekordnivå på 2,2 den senaste vintern. Det är en mer än tiofaldig ökning på bara ett drygt
decennium. De internationella midvinterräkningarna av sjöfågel visar samma bild, från totalt
några få hundra fåglar fram till mitten av 1990-talet till över 3000 de senaste två vintrarna.
Vilken relativ roll för indexets utveckling som en generellt växande population respektive
ökande övervintring i Sverige har är ännu okänt, men en beståndsökning i norra Skandinavien
verkar ha skett. Förhoppningsvis kan de norrländska standardrutterna på sikt ge mera exakt
information om hur stor tillväxten faktiskt är.
Knölsvan (STD+). Arten fortsätter öka i
antal, vilket är intressant med tanke på
att sångsvanen också gör det. De två
arterna är potentiella konkurrenter,
åtminstone i små vatten i Sydsverige. En
möjlig förklaring till att båda arterna kan
fortsätta öka är den omfördelning av
knölsvanar från inlandsvatten till
kusterna som verkar ske (Ottvall et al. i
Knölsvan, klarar sig bra. Mute Swan, a species doing fine.
pågående utredning).
15

Fjällvråk (STD+). Antalet övervintrande fjällvråkar har,
bortsett från två höga värden 1987 och 1988, varierat
utan någon påtaglig trend. Vinterindex skiljer sig därför
från sträcksummorna i Falsterbo, där sjunkande antal
registrerats ända sedan ett toppår 1984. Tyvärr verkar
standarrutterna i Norrland bara kunna bidra med relativt
svag information om just denna art eftersom medeltalet
registrerade individer per år bara är femton. Tills vidare
torde det skandinaviska beståndets utveckling bäst
bedömas från sträcket i Falsterbo.
Duvhök (V-). Duvhöken har visat en drastisk nedgång som
övervintrare under de allra senaste åren. Fram till 1995
kunde man ana en långsam uppgång, sedan måttligt
sjunkande värden. Men efter 2003 är det fråga om ett
veritabelt ras, mer än en halvering av index. Ett sådant ras på bara fyra vintrar är svårt att
förklara. Inga plötsliga negativa förändringar i biotop eller bytestillgång är kända, varför det
rimligen är fråga om förändringar i övervintringsbeteende snarare än en verklig
beståndsnedgång. Antalet registreringar på punkt- och standardrutter sommartid är så låga (i
medeltal bara 11 resp. 15 individer åren 2001–2007) att det är problematiskt att beräkna
tillförlitliga index. Duvhöken är ganska likformigt spridd över landet. En skaplig bild av vad
som hänt under häckningstiden bör därför fås genom att bara räkna ut medeltalet duvhökar som
registrerats per rutt olika år. Eftersom punkt- och standardrutter förser oss med ungefär lika
många duvhöksobservationer (0,0384 resp. 0,0400 per rutt) kan de slås ihop. Under somrarna
2001–2007 registrerades per 500 rutter följande antal duvhökar: 13, 23, 18, 27, 19, 19 och 20.
Det finns således inte minsta antydan om annat än att det häckande beståndet fortsätter att vara
stabilt. (Talet 500 användes för att jämförelsetalen skulle hamna nära antalet faktiskt iakttagna
fåglar före omräkningen; antalet inventerade rutter dessa år låg nämligen mellan 552 och 744).
Brun kärrhök (STD+). Visserligen noterar standardrutterna rekordindex 2007, men den totala
bilden talar snarast för att beståndet varit ganska stabilt sedan 1990. Även räkningarna i
Falsterbo talar för ett numera stabilt bestånd. Antalet utsträckande fåglar har varierat mycket
litet höstarna 1997–2006, även om hösten 2007 innebar en överraskande nedgång i antalet
utsträckare.
Fiskgjuse (SP+). Fiskgjusens ökning på i genomsnitt tre
procent om året enligt punkttaxeringarna beror helt på
utvecklingen före 1995; därefter har indexet inte visat
någon trend längre. På standardrutterna har däremot en
fortsatt ökning registrerats, om än inte signifikant.
Möjligen kan skillnaden tolkas som att det större
antalet norrländska gjusar på standardrutterna svarar
Fiskgjuse, verkar öka i antal.
Osprey, seems to be increasing.
Fjällvråk, flest räknas på vintern.
Rough-legged Buzzard, mainly
recorded on winter counts.
för den positivare bilden enligt dessa. Sträcket vid
Falsterbo visar fortsatt positiv trend och stämmer
därför bäst med standardrutternas värden.
Orre (STD+), tjäder (STD+) och järpe (STD+). Av de tre boreala skogshönsen är det bara orren
som tidigare kunnat följas med punkttaxeringar. Med standardrutternas intåg kan alla tre följas,
om än fortfarande med viss osäkerhet för järpen. Standardrutterna visar på en ökning hos alla
tre arterna på ungefär fem procent per år, signifikant för orre och tjäder. Eftersom alla tre
arterna är cykliska i sin beståndsdynamik och vanligen inte har uppgångs- eller
nedgångsperioder ens så långa som tio år, bör vi nog förvänta oss att toppen snart är nådd och
förbyts i nedgång.
16

Trana (STD+). Få svenska fåglar har väl varit så framgångsrika som tranan. Standardrutterna
indikerar en ökning på fantastiska tio procent per år det senaste decenniet, något snabbare än
punktrutternas långsiktiga trend på nästan sju procent. Dock är det oväntat stor skillnad mellan
punkt- och standardrutterna just 2007. Punktrutterna tyder på ett närmast oförändrat bestånd
medan standarrutterna föreslår en ökning av index från 1.3 till 2.9, dvs. mer än en fördubbling
av beståndet. Detta beror till del på en ovanligt stor ansamling översomrande () tranor på en
rutt i Västergötland (454 ex.), men proportionen rutter med arten var också högst hittills (42 %
av Sveriges standardrutter registrerade trana). Sammantaget tyder de båda inventeringarna på
fortsatt imponerande ökningstakt, vilket i sig är intressant med tanke på att lämpliga
häckningsbiotoper på många håll rimligen måste börja bli en bristvara.
Skogssnäppa och Drillsnäppa (SP-). Till skillnad från nära släktingen skogssnäppan fortsätter
drillsnäppan sin kräftgång. Det är minus enligt både fria och fasta rutter under senare år, även
om de fasta rutterna inte visar någon signifikant nedgång. Men punktrutterna producerar det
lägsta värdet någonsin efter tre års nedgång.
Småspov och gluttsnäppa. Två vanliga norrlandsarter som tack vare standardrutterna nu kan
övervakas och som visar stabila bestånd enligt standardrutterna. Det blygsamma material som
finns att tillgå från punktrutterna antyder dessutom en långsiktig ökning för den senare arten.
Även småspoven har enligt andra undersökningar både ökat i antal och utbredning. En
bidragande orsak för båda arterna har varit de nya öppna biotoper som kalhyggen skapat.
Fjällabb (STD+). Denna art blir spännande att följa i framtiden. I och med de fasta standardrutterna
kommer ett stort antal fjällrutter med i övervakningen. Fjällabben visar stor hemortstrohet, men
har för vana att häcka främst goda smågnagarår. Andra år drar ett varierande antal labbar till
havs redan tidigt på säsongen, ofta innan inventerarna kommit igång med sina rutter. Indexet
kommer därför inte att spegla artens beståndsindex varje år utan i stället den andel av beståndet
som skrider till häckning eller i varje fall försvarar revir in på sommaren. Enlig index var det
således häckningsår för labbarna 2000–01, 2004–05 och 2007. Detta stämmer med vad vi vet
från åtminstone två lokaler, Stekenjokk och Ammarnäs.
Silltrut. Varken punkt- eller standardrutter indikerar några beståndsförändringar sedan 1980-talet,
men täcks likt alla kolonihäckare relativt dåligt av dessa metoder. Resultaten stämmer dock väl
med en nyligen genomförd sammanställning av samtliga kustfågelinventeringar i landet
(Ottvall et al. i pågående utredning) samt med presentationen av riksinventeringen 2006
(Axbrink 2007, Fågelåret 2006: 34-41). Det är dock stora skillnader i populationsutveckling
mellan olika delar av landet
där fuscus-beståndet i den
egentliga Östersjön alltjämt
minskar på flera platser
(notera dock ökningar igen
på Gotland, Lif et al. 2005,
Ornis Svecica 15:105-112),
samt möjligen på ytterligare
platser. I Bottenhavet och
Bottenviken pekar
inventeringsresultat på
sentida ökningar, något som
kan vara en parallell till den
ökning som skett i Vita
Havet (Cherenkov et al.
2007, Ornis Svecica 17:29–
36). Generellt har det också
gått bättre för västkustens
intermedius-bestånd.
Kustlabb, en art som knappast alls registreras inom Svensk Fågeltaxering
ArcticSkua, hardly recorded at all by the Swedish Bird Survey.
17

Gråtrut (STD-). En svårtolkad art. Även
om gråtruten noterades med sitt lägsta
index någonsin på de fasta rutterna så
har nog inget dramatiskt nytt hänt.
Punktrutterna antyder en nedgång som
övergått i ett stabilt bestånd på lägre
nivå under 2000-talet, men
standardrutterna indikerar att nedgången
fortsätter. En sammanställning av
samtliga kustfågelinventeringar i landet,
som troligen utgör ett bättre material,
visar dock på stora regionala skillnader,
men i grunden ett stabilt bestånd de
senaste 30 åren. I detta döljs dock en
total uppgång (om än med regionala
nedgångar) följd av en mer generell nedgång de senaste tio åren (Ottvall et al. i pågående
utredning).
Skogsduva. Enligt punktrutterna har den tidigare nedgången avstannat sedan minst tio år tillbaka
och standardrutterna indikerar en ökning. Sträckräkningarna vid Falsterbo talar starkt för att
den positiva trenden i standardrutterna är den som bäst speglar förändringarna i Sverige.
Kraftiga sentida ökningar har också ägt rum i Danmark, Finland, Holland och Storbritannien.
Ringduva (STD+). Den stora skillnaden mellan indexen från fria respektive fasta rutterna är
påtaglig men svårförklarlig, en av de mest svårförklarliga arterna faktiskt. I både Finland och
Danmark har man registrerat en långsiktig årlig ökningstakt på 2 %, varför det är rimligt att tro
att även det svenska beståndet ökat, något som
således inte alls registrerats på punktrutterna. På
standardrutterna är ökningen ungefär lika stor i
södra som i norra Sverige.
Gröngöling (V+). Arten har minskat långsiktigt
över trettio år, i alla fall enligt
sommarpunktrutterna. Alla tre nu pågående
program indikerar dock ett stabilt bestånd för
det senaste decenniet.
Mindre hackspett (V+, STD+). Eftersom denna art
finns i den svenska rödlistan som ”missgynnad”,
är det särskilt viktigt att vi har en fungerande
övervakning. Tyvärr noteras arten med endast få
individer (medeltalet individer per år är bara 15
under vinterns period tre, 16 på punktrutterna
sommartid och 12 på standardrutterna).
Tillsammans bör inventeringarna dock kunna ge
Gråtrut, varierande trender i olika delar av landet.
Herring Gull, different trends in different regions.
Ringduva, en art som ökar kraftigt enligt
standardrutterna.
Wood Pigeon, more and more common in Sweden.
en trovärdig bedömning från 1998 och framåt. Alla tre inventeringarna tyder på en uppgång,
även om man bör ta den särskilt kraftiga ökningen mellan de två senaste säsongerna med viss
reservation. Den kraftiga uppgången har dock även noterats på lokala inventeringar i olika delar
av landet (Green 2008, SKB P-rapporter).
18

Spillkråka (V+). Liksom mindre hackspetten visar spillkråkan en kraftig uppgång vintern
2006/2007, långt utanför variationsamplituden alla tidigare år. Däremot finns ingen sådan
uppgång efterföljande häckningssäsong utan båda sommarräkningarna är i stort sett
oförändrade. Möjligen var det en invasion av nordliga spillkråkor till södra Sverige där de
flesta vinterräkningar utförs. Någon sådan invasion finns dock inte antydd i sträcksiffrorna från
Falsterbo, så om den förekom nådde den inte så långt söderut.
Sånglärka. Sedan länge en minskande art och samma mönster framträder i standardrutterna. För
Sverige visar våra egna analyser att intensifieringen av jordbruket är en viktig faktor. Under en
period med mindre intensitet (”Omställning 90”, 1987-1995), när åkerareal ställdes av och blev
vad vi idag skulle kalla bioträda, gick det betydligt bättre för sånglärkan. Men sedan Sverige
inträdde i EU och den gemensamma jordbrukspolitiken har nedgången för sånglärkan
sammanfallit med den återupptagna intensifieringen (Wretenberg et al. 2006,
doktorsavhandling, SLU, Uppsala).
Ladusvala (STD+). Beståndet tycks
utvecklas positivt, en bild som
förstärks av det numera stora materialet
från standardrutterna. Även som
sträckare vid Falsterbo har ladusvalan
ökat under det senaste decenniet, om
än från ett extremt bottenvärde 1996,
och hösten 2007 noterades det högsta
antal som någonsin räknats.
Backsvala (STD+). Har minskat stadigt
över drygt trettio år, även som
sträckfågel vid Falsterbo. Långsiktigt
är det tillgången på artificiella
Ladusvala, en art som för tillfället ökar i antal.
Swallow, a species doing fine in Sweden.
häckplatser i Sverige som bestämmer
antalet backsvalor i Sverige. Mängden
grustag i landet minskar stadigt så arten håller därför troligen på att återgå till en lägre men
kanske mera ”naturlig” beståndsnivå med proportionellt fler kolonier på traditionella platser
såsom erosionsbranter vid kuster och vattendrag.
Stjärtmes (STD+). Om denna arts beståndsutveckling är vinterräkningen och punkttaxeringarna
ense: långsiktigt stabil men med stora variationer. Men standardrutterna indikerar en enorm
ökning 2007.
Talgoxe (V+, STD+). Nu bör vi med säkerhet kunna konstatera att talgoxens långsiktigt negativa
trend är bruten. Alla tre räkningarna är ense om att det pågår en ökning sedan ett tiotal år.
Punkttaxeringarna sommartid visar dock att den nivå som arten låg på under 1970-talet ännu
inte uppnåtts i Sydsverige.
Svartmes (SP-). Även om vintertrenden inte är signifikant
finns det tecken på att denna börjat följa sommarpunktoch
standardrutternas negativa utveckling. Sett till
enbart de senaste tio-femton åren är svartmesen den mes
som det gått sämst för i Sverige. Varför går det då så
dåligt för barrskogens allra minsta stannfåglar -
svartmes, trädkrypare och kungsfågel
Tofsmes (STD+). En skogsmes som det går jämförelsevis
bra för, dvs. inga långsiktigt negativa trender som för
titorna. Den kraftiga uppgången för de fasta rutterna
Fler talgoxar på gång.
More Great Tits on their way.
(nästan fördubbling) var dock oväntad, men å andra
sidan har flera andra mesar också visat kraftig uppgång
2007.
19

Entita (STD+). Långsiktigt en stor förlorare men både punktrutter och standardrutter antyder en
stabilisering från 1998. Det är
emellertid viktigt att komma ihåg att
denna eventuella stabilisering ligger
på en nivå som är på en tredjedel av
beståndet för trettio år sedan.
Talltita (STD+). Har likt tvillingarten
entita varit en av skogens stora
förlorare i det långa perspektivet och
minskningen i punktrutterna har
fortsatt det senaste decenniet, låt
vara med två lite bättre år på slutet.
Entita, en i handen men inte längre så många i skogen.
Marsh Tit, one in the hand, but not so many in the forest.
Standardrutterna ger visserligen en
något mer positiv bild men
utvecklingen är fortsatt oroande.
Nötväcka (V+, SP+, STD+). Nötväckans långsiktiga men relativt måttliga beståndsökning tycks ha
förbytts i en betydligt snabbare sådan. Enligt alla tre räkningarna har beståndet ökat med 50–
100% under de senaste tio åren.
Gärdsmyg (SP+, STD+). Arten slår nytt topprekord och den var 2007 nästan fyra gånger så talrik
som under 1970-talets bästa år.
Dubbel-, björk-, tal-, rödvinge- och koltrast. Dubbeltrasten och koltrasten ligger kvar på hög nivå
med nästan rekordvärden. Däremot har de tre andra arterna fallit tillbaka de senaste två åren,
men långsiktigt har samtliga trastar positiva trender.
Stenskvätta. Har långsiktigt minskat på (de främst sydsvenska) punktrutterna. Arten har dock sin
numeriska tyngdpunkt i fjällen där de nu täcks ganska väl av standardrutterna. Mellanårsvariationen
är nästan identisk i punkt- respektive standardruttsdata, vilket indikerar, att i alla
fall på kort sikt (årsbasis), styrs antalet stenskvättor av faktorer verksamma utanför Sverige.
Buskskvätta. Buskskvättan är långsamt men stadigt på väg utför som svensk häckfågel. Vad detta
beror på är okänt. Utvecklingen är
tyvärr likartad i Danmark och
Finland.
Gräshoppsångare (SP-). En dåligt
täckt art som tyvärr har negativ
trend i båda räkningsprogrammen.
Kärrsångare. Sydsvensk slättfågel
som ökade fram till slutet av
1980-talet, för att därefter ha varit
ganska stabil.
Härmsångare (STD+). En
tropikflyttare som det glädjande
nog går bra för- Är långsiktigt
stabil och verkar ha ökat sedan
1998.
Buskskvätta, har en långsiktigt vikande trend.
Whinchat, a species with a long-term decline.
Svarthätta (SP+, STD+). Fortsätter
öka i Sverige och har mer än
dubblerat sina antal sedan 1975.
20

Sydlig gransångare (SP+, STD+). Gransångarens (båda rasernas) förekomst och trender i Sverige
har nyligen analyserats i detalj (Lindström m.fl. 2007, Ornis Svecica 17:137–147). Den sydliga
rasens ökning fortsätter med rekordnoteringar 2007 och för den nordliga rasen är det nu helt
klart att nedgången vänts i uppgång under de senaste tio åren. Analysen visade också att den
nordliga gransångaren finns i ett ganska begränsat kärnområde med granskogsdominans i
gynnsamt klimat. Den kan därför vara känsligare för förändringar i skogsbruket än man kanske
tidigare trott.
Sydlig gransångare, fortsätter att öka mycket markant i södra Sverige.
Chiffchaff, spp. collybita, continues its strong increase in southern Sweden.
Kungsfågel. Minskar i vinter- och sommarräkningarna sedan 1990, men hade ett ganska bra år
2007. Populationskurvan är näst intill identisk med den i Finland och likaså är punkt- och
standardruttskurvorna otroligt synkrona. Säkerligen styrs populationen starkt av vintervädret.
Svartvit flugsnappare (STD+). Den nedgång som skedde mellan toppåret 1987 och bottenåret
1999 var ungefär femtioprocentig, alltså kraftig. Enligt punkttaxeringarna har det senare inte
skett någon väsentlig återhämtning. Därför är det glädjande att standardrutterna pekar på en
kraftig beståndsökning.
Varfågel. Varfågeln har uppvisat relativt goda värden tre vintrar i rad. Tendensen till ökning sedan
bottenvärdet vintern 1998/99 är dock ännu inte tillräcklig för att vända den långsiktiga trenden
till positiv.
Sädesärla (STD+). Artens långsiktiga, svaga minskning har sin motsvarighet i sträckräkningarna
vid Falsterbo, där den dock ökat dramatiskt det senaste decenniet. Även i standardruttsdata
återfinns en sådan kraftig ökning. Det vore glädjande ifall den negativa trenden är bruten.
Forsärla (SP+). Denna art har successivt blivit vanligare i landet, troligen gynnad av hög andel
milda vintrar. I medeltal har den observerats med 23 individer per år på de fria punktrutterna,
de senaste två somrarna med 38 resp. 40 individer på 22 olika rutter. Det är fortfarande ett för
litet stickprov för att den positiva trenden på i medeltal tre procent för perioden 1985–2007
skall bli signifikant. Arten har de senaste två åren bara registrerats på 6–7 standardrutter. Denna
skillnad mellan de fria och fasta rutterna speglar såväl den geografiska som biotopmässiga
21

skillnaden mellan dem. Trots att det inventerats mer än hundra fler fasta än fria rutter,
registreras betydligt fler forsärlor på de punktrutterna som främst ligger i södra Sverige och är
utvalda av inventerarna själva.
Gulärla. Även om en långsiktig minskning verkar stå ganska klar, måste man vara försiktig vid
tolkningen av kurvor som uppvisar så stora svängningar som de fria rutterna antyder. Topparna
åren 1977, 1983, 1987, 1996 och 1998 förklaras av enstaka rutter där stora flockar setts, vilket
illustrerar den generella svårigheten att beräkna trender för arter som häckar i koloni eller där
förbiflyttande eller översomrande
flockar registreras (jämför med
trana).
Grönfink. Liksom blåmesen har
grönfinken expanderat kraftigt i
norra Sverige, vilket säkert bidrar
till att den sentida ökningen syns
tydligast i standardrutterna. I
Finland fortsätter arten oförtrutet
att öka!
Steglits (STD+). En av de arter som
ökar mest i Sverige.
Ökningstakten är enligt både de
fria och de fasta rutterna hela
elva procent per år. Före 1990
var arten så fåtalig i statistiken att
Gulärla, har långsiktigt minskat i södra Sverige.
Yellow Wagtail, shows a long-term decline in southern Sweden.
den är osäker. Men från 1990 till
i dag har steglitsen blivit hela sex
gånger vanligare.
Grönsiska (STD+). Den vikande trenden under senare häckningssäsonger enligt punktrutterna
motsägs av standardrutterna som inte uppvisar någon trend under samma tid. Inte heller
långsiktigt finns någon signifikant trend för arten under häckningstid. Däremot är trenden som
övervintrare, trots stora variationer, signifikant negativ.
Hämpling (STD-). Långsiktigt rör det sig om en
mycket kraftig nedgång. Hämplingen har
troligen missgynnats av att dikesrenar och
frösättande ogräsbestånd blir allt ovanligare i
jordbruksbygd. Arten återhämtade sig något
under första halvan av 1990-talet när stora
markarealer låg i träda på ett fördelaktigt sätt.
Därefter har minskningen fortsatt och kurvans
form liknar sånglärkans.
Gråsiska (STD+). Som övervintrare har gråsiskan
visat nästan exakt samma negativa trend som
grönsiskan, ca 3 % om året. Under häckningstid
kom få gråsiskor med i räkningarna så länge det
enbart fanns fria rutter. De två våldsamma
topparna 1993 och 1996 kan möjligen tolkas
som s.k. sydhäckningsår, vilka är kända hos
denna art liksom hos den likaledes boreala
bergfinken. Enligt standardrutterna har det
däremot inte förekommit några större variationer
och inte heller föreligger någon trend hos
beståndet.
Hämpling, missgynnad jordbruksmarksfågel.
Linnet, a declining farmland bird.
22

Domherre (SP-). I några sentida studier har man försökt identifiera lämpliga indikatorarter för
genuin och ursprunglig fågelfauna i boreal skog (s.k. taiga). Domherren är en av de arter som
fallit ut som kandidat. Det är därför bekymmersamt att såväl sommar- som vinterindex talar för
en långsiktig nedgång. Visserligen har nedgången vintertid varit blygsam (0,6 % per år) och
nedgången sommartid verkar ha skett främst före 1985, men årets index för de fria rutterna var
det lägsta och för de fasta rutterna det näst lägsta någonsin. I vilken utsträckning förändringar i
skogsbruket spelat en roll är oklart.
Ortolansparv (SP-). Har minskat dramatiskt och nu återstår färre än 20 % av sydsvenska
ortolansparvar, jämfört med 1975. En analys av standardruttsdata har visat att drygt 90 % av
det nuvarande nationella beståndet förekommer i Norrland (Ottvall et al. i tryck). Det är därför
hoppingivande att trenden det senaste decenniet är någorlunda stabil enligt standardrutterna. I
Sydsverige tycks dock minskningen ha accelererat under samma tidsperiod. De flesta nordliga
ortolansparvar påträffas på kalhyggen, dock ofta i anslutning till jordbruksmark.
Videsparv. Sparsamt förekommande på standardrutterna, men är ändå möjlig att övervaka. Ingen
signifikant ändring har noterats sedan 1998. Underlaget för punktrutterna har varit extremt lågt
och den nedgång som antyds av dessa får betecknas som synnerligen osäker trots hög
signifikans. Att bara ett fåtal rutter ingår kan spela spratt. Dock har ringmärkare i Västerbotten
rapporterat dramatiskt sjunkande siffror så nedgången är trots allt reell.
Gråsparv. Åter igen ett år med låga värden för arten både vinter och sommar enligt punktrutterna.
Något bättre ser det ut enligt standardrutterna som inte registrerat någon trend. Arten går starkt
tillbaka i de flesta Västeuropeiska länder av flera orsaker, bland annat sämre tillgång till
spillsäd och boplatser.
Gråsparv, en art med fortsatt osäker framtid. House Sparrow, a species with an uncertain future.
Pilfink. Arten har långsiktigt svaga negativa trender överlag, även om värdena är något bättre enligt
alla tre räkningarna de senaste två åren.
23

Tack
Svensk Fågeltaxering vore inget utan den stora grupp dedikerade inventerare som varje år utan
ersättning räknar fåglar på punkt- och standardrutter. Därtill kommer ett tjugotal personer som mot
begränsad betalning gjort standardrutter som annars inte skulle bli gjorda, inte minst i Norrlands
inland och fjälltrakter. Vi hoppas att fina stunder i fält med fåglarna och vetskapen om att ni
bidragit till övervakningen av den svenska fågelfaunan gör mödan värd.
Följande personer har fungerat som värdefulla koordinatorer för standardrutter och
punktrutter på lokal och regional nivå: Anders Bengtsson, Marie Björklund, Henrick Blank, Per
Ekerholm, Therese Ericsson, Lars Gezelius, Urban Grenmyr, Per Hedenbo, Thomas Johansson,
Olle Kellner, Ulf Kolmodin, Raimo Laurila, Håkan Lundberg, Peter Nilsson, Erik Owuso-Ansah,
Stefan Persson, Helena Rygne, Peter Schmidt och Lars Schütt.
Ola Olsson, Anders Larsson och Henrik Dahl har varit oumbärliga för utvecklandet av
analysverktyg för de mycket stora datamängder som projektet har. Per Andell har i många år svarat
för snabb och noggrann inmatning av data. Petr Vorisek, Arco van Strien och Richard Gregory har
försett oss med nödvändig information för beräkning av fågelindikatorerna. Samarbetet med
Sveriges Ornitologiska Förening vad gäller exponering av inventeringsresultat och hjälp med
rekrytering av nya inventerare är mycket uppskattat. Svensk Fågeltaxering finansieras genom
Naturvårdsverkets miljöövervakning, tema Landskap, under ledning av Maria Sjö.
Ett stort och varmt tack till er alla!
24

Tabell 1. Antal inventerade fria punktrutter under vintrarna 1975/76–2006/07.
Table 1. Number of free point count routes during winter in 1975/76–2006/07 for the five
different count periods. Each route consists of 20 points where all birds are counted
during five minutes.
Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5 Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5
1975/76 133 108 351 102 125 1991/92 151 151 362 151 156
1976/77 160 133 644 116 139 1992/93 150 149 412 154 152
1977/78 211 163 537 148 197 1993/94 155 147 386 138 141
1978/79 162 152 353 130 126 1994/95 147 145 384 139 139
1979/80 123 120 346 114 114 1995/96 135 130 379 126 128
1980/81 133 129 333 120 117 1996/97 138 129 375 126 135
1981/82 163 151 304 138 135 1997/98 136 134 378 138 136
1982/83 120 117 281 120 116 1998/99 116 119 358 117 123
1983/84 103 101 246 95 102 1999/00 118 118 337 115 124
1984/85 117 118 309 102 106 2000/01 135 136 394 133 132
1985/86 103 98 274 95 89 2001/02 136 132 362 131 135
1986/87 283 275 510 260 251 2002/03 120 118 333 117 124
1987/88 219 208 439 201 193 2003/04 111 101 330 110 108
1988/89 184 177 432 177 170 2004/05 105 96 315 100 100
1989/90 199 195 440 185 186 2005/06 92 92 305 89 91
1990/91 179 167 388 157 161 2006/07 96 92 335 91 92
Tabell 2. Antal inventerade fria punktrutter under häckningstid åren 1975–2007.
Table 2. Number of free point count routes during summer in 1975–2007. Each route consists
of 20 points where all birds are counted during five minutes.
År N År N År N År N
1980 143 1990 206 2000 289
1981 109 1991 192 2001 326
1982 94 1992 242 2002 311
1983 84 1993 246 2003 305
1984 117 1994 269 2004 303
1975 88 1985 128 1995 246 2005 274
1976 139 1986 121 1996 275 2006 282
1977 154 1987 201 1997 309 2007 282
1978 146 1988 198 1998 305
1979 139 1989 192 1999 306
Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–2007.
Table 3. Number of Fixed routes censused in 1996–2007.
År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007
N 48 86 166 180 204 226 329 402 401 402 411 462
25

Tabell 4. Totala antalet fåglar observerade under vintern på de fria punktrutterna 2006/2007
(”2006” i tabellhuvudet), jämfört med 2005/2006 (”2005” i tabellhuvudet). Endast data från period
3 är medtagna. Antal gjorda rutter var 305 (2005/2006) och 335 (2006/2007).
Table 4. Total number of birds observed in mid-winter 2006/2007 on the free point count routes,
with data for 2005/2006 as comparison. ”Sedda individer” = observed individuals, ”Antal rutter
med arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 305 (2005/2006)
and 335 (2006/2007).
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2005 2006 2005 2006
Smålom 4 13 1 4
Skäggdopping 192 461 14 40
Gråhakedopping 1 2 1 2
Svarthakedopping 1 3 1 2
Smådopping 16 14 10 6
Stormfågel 1 1
Havssula 30 3
Storskarv 1367 3523 39 63
Toppskarv 3 23 1 3
Häger 143 256 38 56
Vit stork 8 2
Gräsand 12416 14016 101 139
Kricka 34 313 7 13
Snatterand 5 103 1 5
Bläsand 658 1049 9 18
Stjärtand 1 2 1 1
Bergand 50 76 5 9
Vigg 19213 12586 30 56
Brunand 740 349 7 13
Knipa 1646 2311 67 118
Alfågel 54 33 6 7
Svärta 253 200 2 1
Sjöorre 210 235 3 4
Ejder 1157 816 17 17
Småskrake 181 167 21 21
Storskrake 850 2055 51 100
Salskrake 117 600 11 24
Gravand 2 55 1 4
Grågås 2124 10697 15 59
Spetsbergsgås 4 4 2 2
Bläsgås 116 888 3 11
Sädgås 4739 2559 9 20
Kanadagås 8101 6245 36 67
Vitkindad gås 61 2201 3 9
Rödhalsad gås 1 1
Knölsvan 2248 1860 64 100
Sångsvan 860 1449 69 105
Mindre sångsvan 4 1
Kungsörn 14 11 13 11
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2005 2006 2005 2006
Ormvråk 315 228 90 88
Fjällvråk 44 31 26 22
Sparvhök 56 43 49 36
Duvhök 17 10 17 10
Glada 51 173 16 23
Havsörn 96 101 34 49
Blå kärrhök 13 19 9 14
Fiskgjuse 1 1
Pilgrimsfalk 4 3 4 3
Stenfalk 1 2 1 2
Tornfalk 38 33 26 20
Dalripa 14 1
Orre 79 77 15 21
Tjäder 5 8 4 6
Järpe 13 22 8 12
Rapphöna 54 6 7 1
Fasan 128 110 33 42
Trana 1 1
Vattenrall 1 1
Rörhöna 7 11 4 4
Sothöna 2731 5331 21 35
Tofsvipa 1746 9
Större strandpipare 2 1
Enkelbeckasin 1 4 1 2
Morkulla 1 2 1 2
Storspov 9 16 2 1
Rödbena 12 4 5 2
Kärrsnäppa 2 6 1 1
Havstrut 315 634 32 55
Gråtrut 4813 7183 68 105
Fiskmås 433 3359 32 53
Svarthuvad mås 1 1
Skrattmås 453 907 21 28
Tretåmås 3 1
Tordmule 1 1
Sillgrissla 3 6 2 3
Tobisgrissla 3 3
Alkekung 1 1
Tamduva 793 1379 48 73
26

Tabell 4. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2005 2006 2005 2006
Skogsduva 4 8 3 2
Ringduva 136 1152 20 62
Turkduva 63 96 12 13
Berguv 1 1
Hökuggla 2 1 2 1
Sparvuggla 10 13 10 12
Kattuggla 7 4 6 4
Pärluggla 1 1 1 1
Kungsfiskare 3 1 3 1
Gröngöling 75 207 57 106
Gråspett 11 6 11 5
Större hackspett 690 1312 230 275
Mindre hackspett 8 25 8 23
Tretåspett 6 8 6 7
Spillkråka 116 259 79 144
Trädlärka 13 2
Sånglärka 14 19 3 5
Korp 1356 1309 234 268
Kråka 7544 8449 275 293
Råka 1130 1603 26 28
Kaja 10825 14396 180 206
Skata 3126 3455 262 290
Nötkråka 15 12 13 7
Nötskrika 696 732 197 213
Lavskrika 14 12 5 4
Stjärtmes 243 392 41 56
Talgoxe 4979 8140 285 329
Blåmes 3552 5446 267 317
Svartmes 167 257 85 107
Tofsmes 265 376 98 118
Entita 416 608 126 154
Talltita 455 692 112 144
Nötväcka 1179 1797 231 273
Trädkrypare 147 156 76 91
Trädg.trädkrypare 1 1
Strömstare 66 39 37 23
Gärdsmyg 149 243 79 106
Dubbeltrast 10 16 7 8
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2005 2006 2005 2006
Björktrast 1527 6528 105 187
Taltrast 1 8 1 1
Rödvingetrast 4 45 2 12
Koltrast 1209 807 163 167
Sv. buskskvätta 1 1
Svart rödstjärt 1 1
Rödhake 83 108 39 52
Skäggmes 2 4 1 3
Kungsfågel 1071 1152 173 189
Järnsparv 5 4 5 3
Ängspiplärka 91 96 6 10
Skärpiplärka 12 1 5 1
Forsärla 4 4
Sidensvans 1079 2033 67 90
Varfågel 31 38 25 33
Stare 151 74 4 8
Stenknäck 109 134 37 27
Grönfink 4095 4909 219 257
Steglits 103 182 27 34
Grönsiska 1930 5131 64 196
Hämpling 9 2
Gråsiska 2746 4818 155 227
Snösiska 3 25 2 2
Vinterhämpling 214 107 4 6
Gulhämpling 1 1
Domherre 1868 2111 228 256
Tallbit 54 28 3 11
Mindre korsnäbb 7 1367 2 127
Större korsnäbb 7 80 2 23
Korsnäbb ob. 38 1209 12 94
Bändelkorsnäbb 1 1
Bofink 316 733 55 66
Bergfink 279 102457 44 35
Gulsparv 5716 4953 196 228
Sävsparv 10 3 5 2
Snösparv 63 43 7 6
Gråsparv 733 754 69 74
Pilfink 1449 2021 136 155
27

Tabell 5. Populationsindex (TRIM) för vinterpunktrutterna (period 3), samt medelantalet individer
registrerade per år (fler arter på hemsidan). Index anger talrikheten i förhållande till vintern 1998/99
(”1998”), som satts till 1 (för diagram, se Appendix 3). ”Ind” är det genomsnittliga antalet fåglar
observerade per år, ”%/Y” är indexets genomsnittliga förändring i procent per år. Symbolerna *, **
resp. *** i kolumnen ”S” visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p

Table 5. TRIM indices based on the winter point count routes (midwinter period only, period 3).
Index is set to one for the winter 1998/99. “Ind” is the average yearly number of individuals
observed, ”%/Y”is the average change in index per year. The symbols *, ** and *** in column “S”
indicates statistical significance at the p

Tabell 5. forts. TRIM index för vinterpunktrutterna (period 3). TRIM indices based on the winter
point count routes, the midwinter period only (cont.).
Art Ind 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990
Entita 986 1.52 1.73 1.55 1.58 2.07 1.99 1.70 1.69 1.65 1.52 1.64 1.49 1.64 1.70 1.69 1.35
Talltita 903 1.10 1.31 1.14 1.13 1.20 1.76 1.20 1.20 1.17 1.23 1.01 1.05 1.16 1.27 1.26 0.97
Nötväcka 1295 0.68 0.87 0.76 0.54 0.86 0.92 0.83 0.76 0.93 0.75 0.77 0.81 0.93 0.99 1.30 1.04
Trädkrypare 223 1.20 1.29 1.33 1.18 1.67 1.75 1.25 1.20 1.10 1.15 0.97 0.97 0.90 0.93 0.96 1.26
Strömstare 88 1.14 1.00 0.64 1.02 0.71 0.74 1.62 0.50 0.86 0.95 1.05 0.91 0.89 1.06 1.37 0.98
Gärdsmyg 112 0.82 0.59 0.79 0.33 0.37 0.69 0.36 0.57 0.33 0.56 0.19 0.28 0.29 0.46 0.76 0.84
Björktrast 10664 0.07 3.24 0.15 0.10 0.40 0.22 0.03 0.17 1.74 0.39 0.14 0.20 0.17 0.05 2.19 0.07
Koltrast 1071 0.44 2.11 0.65 0.84 0.71 0.42 0.60 0.65 0.74 0.85 0.77 0.93 0.35 0.39 1.39 0.59
Rödhake 56 0.87 0.98 0.71 0.22 0.77 0.63 0.52 1.20 0.39 0.57 0.28 0.62 0.65 0.49 0.82 0.84
Kungsfågel 1913 1.15 1.05 1.28 0.96 1.15 1.23 1.35 1.07 1.12 1.01 0.85 0.76 0.93 0.74 1.59 1.23
Ängspiplärka 37 0.56 0.19 0.02 0.45 2.71 0.45 0.40 0.47 1.02 2.21 0.19 0.61 0.61 0.28 0.88 0.26
Sidensvans 1391 0.18 0.35 0.14 0.12 0.20 0.01 0.07 0.06 0.07 0.02 0.29 0.20 0.03 0.20 0.65 0.08
Varfågel 35 2.16 1.63 1.89 1.96 1.52 1.71 1.04 2.42 2.34 1.41 1.47 1.05 1.54 2.02 1.10 1.52
Stare 95 1.17 3.29 3.87 1.81 1.61 0.82 0.18 1.91 0.50 4.57 1.15 2.47 0.50 0.05 9.07 0.17
Stenknäck 137 0.02 0.52 0.11 0.21 0.89 0.12 0.39 0.76 3.26 0.40 0.53 1.24 4.69 0.67 1.86 1.52
Grönfink 4202 0.38 0.68 1.07 0.72 0.99 1.08 0.60 0.71 0.72 1.29 0.69 0.81 1.77 1.57 1.46 1.42
Steglits 124 1.05 0.74 0.57 0.21 0.51 0.43 0.61 0.25 0.20 0.60 0.08 0.24 0.52 0.31 0.47 0.55
Grönsiska 4448 0.11 2.28 0.15 0.77 0.96 0.88 0.23 0.70 0.78 0.38 0.25 0.10 0.94 0.06 1.46 0.09
Gråsiska 3954 0.92 2.14 1.64 0.10 1.81 0.29 0.55 1.70 0.57 1.21 1.68 0.52 0.43 0.17 0.87 0.50
Domherre 3070 0.86 0.84 0.92 0.49 1.20 0.78 0.80 0.55 0.81 0.51 0.71 0.82 0.81 0.71 0.96 0.58
Korsnäbb ob 730 0.19 1.44 0.14 0.32 0.28 0.41 0.24 0.23 1.57 0.39 0.10 0.94 0.70 0.25 1.59 0.34
Bofink 470 1.23 6.77 0.91 1.15 1.17 1.05 0.88 2.23 1.84 2.59 0.84 4.38 3.81 0.60 1.76 0.53
Bergfink 11173 0.06 1.16 0.06 0.03 0.08 0.02 0.01 0.26 0.15 0.18 0.03 0.19 0.57 0.00 0.53 0.01
Gulsparv 8391 1.36 1.30 1.72 1.72 2.22 1.91 1.39 1.62 1.36 1.68 1.28 1.80 1.53 1.78 1.62 1.68
Gråsparv 1281 1.54 1.55 2.02 1.43 1.52 1.71 1.49 1.20 1.64 1.35 1.17 1.41 1.25 1.44 1.35 1.53
Pilfink 2100 1.44 1.08 1.36 1.16 1.35 1.49 1.15 1.20 0.93 0.87 0.98 1.28 1.40 1.44 1.33 1.46
Entita 986 1.52 1.73 1.55 1.58 2.07 1.99 1.70 1.69 1.65 1.52 1.64 1.49 1.64 1.70 1.69 1.35
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 %/Y S Art
1.17 1.23 1.17 0.93 0.96 0.85 0.90 1 0.82 1.00 0.79 0.96 0.81 0.99 0.78 1.08 -2.8 *** Entita
0.93 0.86 0.78 0.74 0.70 0.72 0.73 1 0.68 0.73 0.59 0.65 0.73 0.75 0.57 0.82 -2.4 *** Talltita
0.83 1.11 1.18 0.83 1.01 0.91 0.98 1 0.78 0.99 0.84 1.04 0.94 1.22 1.13 1.52 1.4 *** Nötväcka
1.21 1.15 0.93 0.97 1.01 1.05 1.22 1 0.85 1.26 0.92 0.98 0.73 1.11 0.95 0.86 -1.2 *** Trädkrypare
1.13 1.14 1.26 1.28 1.81 1.32 0.91 1 1.17 0.78 1.20 1.07 0.76 0.80 1.17 0.56 0.3 Strömstare
0.97 1.45 1.23 0.72 1.10 0.86 0.92 1 0.97 2.61 1.19 0.93 0.80 1.26 1.25 1.85 4.3 *** Gärdsmyg
0.23 2.88 0.29 0.07 3.32 0.04 0.20 1 0.04 0.87 0.04 1.09 0.04 0.25 0.16 0.61 0.0 Björktrast
0.77 2.08 1.03 0.75 3.15 1.07 0.48 1 0.66 2.25 1.49 1.84 0.99 0.99 1.34 0.84 2.2 *** Koltrast
1.16 1.35 0.61 1.60 1.60 1.27 0.98 1 1.00 5.22 1.91 1.44 1.98 1.92 2.05 2.20 5.0 *** Rödhake
1.14 1.28 0.95 0.72 1.10 0.84 0.89 1 0.80 1.12 0.44 0.84 0.70 0.75 0.65 0.66 -1.7 *** Kungsfågel
1.39 0.80 0.66 1.67 0.85 1.39 2.94 1 0.76 1.35 1.72 0.15 1.76 0.72 3.11 2.84 5.6 ** Ängspiplärka
0.34 0.28 0.11 0.08 2.84 0.07 0.33 1 0.05 0.81 0.04 0.86 0.08 0.53 0.33 0.63 4.8 *** Sidensvans
1.31 1.26 1.84 1.67 1.15 1.14 1.27 1 1.99 1.40 1.50 1.29 1.17 2.05 1.62 1.78 -0.7 Varfågel
5.76 1.99 0.52 0.46 0.03 1.12 0.34 1 0.48 10.3 1.09 0.50 2.70 3.76 3.95 1.74 0.1 Stare
0.51 7.66 1.69 0.30 2.55 0.17 0.44 1 0.45 4.99 0.87 2.04 0.41 0.76 1.03 1.48 5.6 *** Stenknäck
1.14 1.29 1.27 0.95 0.89 1.03 1.08 1 1.30 1.21 1.08 1.29 1.43 1.33 1.25 1.36 2.1 *** Grönfink
0.72 1.04 1.06 0.66 0.43 0.79 0.42 1 0.52 1.39 0.34 0.90 0.57 0.40 0.56 0.69 1.7 Steglits
0.63 0.14 1.02 0.03 0.47 0.14 0.05 1 0.02 1.11 0.05 0.36 0.05 0.27 0.30 0.65 -3.5 *** Grönsiska
0.41 0.06 0.79 0.12 1.33 0.11 0.19 1 0.05 1.42 0.27 1.09 0.14 0.28 0.57 0.90 -3.2 *** Gråsiska
0.54 0.68 0.57 0.52 1.30 0.52 0.83 1 0.51 0.69 0.53 0.85 0.70 0.76 0.56 0.59 -0.6 *** Domherre
0.20 1.20 1.83 0.20 0.71 0.15 0.14 1 0.10 0.16 0.12 0.94 0.05 0.39 0.04 1.08 -2.0 *** Korsnäbb ob
0.81 1.29 0.98 0.53 3.34 0.48 0.34 1 0.65 7.08 1.55 3.03 0.63 0.73 1.40 3.00 -0.8 Bofink
0.12 0.26 1.70 0.00 1.18 0.01 0.00 1 0.00 2.49 0.06 0.09 0.00 0.08 0.00 0.06 -4.7 Bergfink
1.46 1.69 2.17 1.46 1.01 1.66 1.24 1 1.26 1.29 1.47 1.38 1.04 0.91 1.24 0.99 -1.3 *** Gulsparv
1.17 1.31 1.42 1.31 1.52 1.78 1.39 1 1.45 1.05 0.82 1.15 0.82 0.95 0.90 0.82 -1.8 *** Gråsparv
1.05 1.12 1.39 1.09 0.97 1.06 1.00 1 0.93 1.11 0.97 1.08 0.87 0.84 0.96 1.26 -0.9 *** Pilfink
1.17 1.23 1.17 0.93 0.96 0.85 0.90 1 0.82 1.00 0.79 0.96 0.81 0.99 0.78 1.08 -2.8 *** Entita
30

Tabell 6. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på de fria punktrutterna 2007, jämfört
med 2006. Antal gjorda rutter var 282 (2006) och 282 (2007).
Table 6. Total number of birds observed in summer 2007 on the free point count routes, with data
for 2006 as comparison. ”Sedda individer” = observed individuals and ”Antal rutter med arten” =
number of routes with the species. No. of routes the two years were 282 (2006) and 282 (2007).
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Storlom 140 154 47 55
Smålom 26 30 13 15
Vitnäbbad islom 1 1
Skäggdopping 431 386 53 55
Gråhakedopping 18 25 7 8
Svarthakedopping 25 11 7 5
Svarthalsdopping 2 1
Smådopping 17 18 7 8
Storskarv 1049 1236 50 58
Häger 93 198 50 71
Rördrom 34 10 6 8
Vit stork 3 1
Gräsand 1248 1448 140 160
Kricka 98 92 23 30
Årta 4 14 3 4
Snatterand 5 30 3 7
Bläsand 80 77 16 16
Skedand 23 24 8 8
Bergand 6 1
Vigg 344 208 38 35
Brunand 22 8 4 4
Knipa 697 618 121 119
Alfågel 5 1
Svärta 6 2 3 1
Sjöorre 28 2 3 1
Ejder 1016 1328 23 23
Småskrake 105 96 21 24
Storskrake 271 253 52 57
Salskrake 1 6 1 2
Mandarinand 1 1
Gravand 398 581 28 36
Grågås 1888 1944 72 68
Vitkindad gås 278 932 10 13
Prutgås 80 150 1 1
Kanadagås 782 745 122 111
Knölsvan 635 671 56 62
Sångsvan 207 214 46 51
Mindre sångsvan 9 1
Kungsörn 1 1 1 1
Ormvråk 171 205 97 104
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Fjällvråk 5 2 4 2
Sparvhök 27 18 22 18
Duvhök 12 13 11 12
Glada 40 39 18 16
Havsörn 11 27 5 9
Bivråk 15 23 8 19
Brun kärrhök 35 43 25 29
Blå kärrhök 2 2
Ängshök 2 3 2 2
Fiskgjuse 52 44 35 29
Lärkfalk 11 17 10 13
Stenfalk 2 2
Tornfalk 19 25 15 18
Dalripa 1 2 1 2
Fjällripa 1 1
Orre 307 284 57 47
Tjäder 7 11 5 9
Järpe 10 9 8 6
Rapphöna 3 2
Vaktel 1 5 1 4
Fasan 344 429 82 85
Trana 539 479 117 115
Vattenrall 7 4 4 4
Småfl. sumphöna 1 1 1 1
Kornknarr 6 7 6 5
Rörhöna 9 14 8 10
Sothöna 237 337 42 57
Strandskata 275 308 32 48
Tofsvipa 1021 874 124 129
Större strandpipare 22 35 9 11
Mindre strandpipare 7 7 4 5
Ljungpipare 21 21 7 9
Kustpipare 1 1
Roskarl 2 1
Enkelbeckasin 276 230 110 93
Morkulla 51 50 26 21
Storspov 358 313 57 54
Småspov 3 8 3 4
Rödspov 5 7 2 2
Myrspov 2 1
31

Tabell 6. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Skogssnäppa 167 154 94 91
Grönbena 65 83 23 25
Drillsnäppa 103 99 52 50
Rödbena 175 186 34 29
Svartsnäppa 2 5 2 2
Gluttsnäppa 29 39 16 18
Kärrsnäppa 2 1 1 1
Kustsnäppa 20 1 1 1
Brushane 10 3
Skärfläcka 45 25 5 4
Smaln. simsnäppa 2 1
Labb 2 1
Havstrut 149 135 38 34
Silltrut 240 238 26 24
Gråtrut 1847 1957 96 99
Fiskmås 2323 2435 186 184
Dvärgmås 162 50 7 4
Skrattmås 3513 3439 112 120
Svarttärna 20 5 3 2
Skräntärna 5 9 5 7
Fisktärna 303 272 61 68
Silvertärna 115 101 17 22
Småtärna 8 17 5 5
Kentsk tärna 22 3 6 3
Tamduva 89 255 26 41
Skogsduva 185 211 58 67
Ringduva 4133 4143 270 270
Turkduva 36 36 14 16
Gök 810 935 175 193
Berguv 4 1 3 1
Sparvuggla 3 4 3 4
Kattuggla 19 30 11 18
Slaguggla 2 2 2 1
Hornuggla 3 1 3 1
Jorduggla 2 2 2 2
Pärluggla 3 1 3 1
Nattskärra 11 10 1 1
Tornseglare 1919 2167 142 150
Härfågel 1 1
Gröngöling 193 204 94 109
Gråspett 3 4 3 4
Större hackspett 569 805 198 229
Mindre hackspett 37 27 27 22
Tretåspett 4 3 3 3
Spillkråka 255 272 135 140
Göktyta 103 90 48 50
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Trädlärka 51 76 29 35
Sånglärka 1120 1222 135 133
Ladusvala 1512 1717 182 203
Hussvala 1031 1042 104 115
Backsvala 312 241 19 17
Sommargylling 9 4 1 1
Korp 436 372 152 155
Kråka 2182 2343 250 256
Svartkråka 1 1
Råka 570 908 22 29
Kaja 3446 4063 174 170
Skata 854 1017 181 190
Nötkråka 9 8 9 4
Nötskrika 306 325 141 142
Lavskrika 4 2
Stjärtmes 51 44 20 20
Talgoxe 2848 3005 275 273
Blåmes 1291 1538 216 241
Svartmes 222 180 100 89
Tofsmes 108 114 56 57
Entita 77 113 44 54
Talltita 139 164 72 75
Nötväcka 413 482 148 146
Pungmes 2 1 1 1
Trädkrypare 108 169 71 85
Strömstare 2 5 2 3
Gärdsmyg 584 1155 165 206
Dubbeltrast 205 201 85 89
Björktrast 1858 2087 193 187
Taltrast 1930 1862 252 252
Rödvingetrast 1064 1013 156 153
Ringtrast 1 5 1 2
Koltrast 3413 3651 263 262
Stenskvätta 107 144 49 56
Buskskvätta 307 295 104 108
Svart rödstjärt 4 3 2 2
Rödstjärt 274 326 95 101
Näktergal 393 470 71 82
Blåhake 9 7 3 3
Rödhake 1504 1630 241 241
Skäggmes 1 1
Gräshoppsångare 11 6 9 4
Flodsångare 2 2
Trastsångare 1 1
Rörsångare 181 181 74 77
Kärrsångare 70 95 24 29
32

Tabell 6. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Busksångare 1 1
Sävsångare 103 99 40 36
Härmsångare 182 186 72 75
Svarthätta 1503 1954 215 223
Höksångare 11 1 3 1
Trädgårdssångare 1287 1533 212 210
Törnsångare 577 658 138 144
Ärtsångare 321 346 136 142
Rödstrupig sångare 1 1
Lövsångare 7672 7037 269 271
Gransångare 179 296 64 79
Grönsångare 438 436 137 142
Kungsfågel 400 562 140 153
Grå flugsnappare 224 253 91 102
Sv-v flugsnappare 1174 1404 221 218
Halsb.flugsnappare 14 18 5 6
Mindre flugsnappare 1 8 1 6
Järnsparv 349 373 138 145
Ängspiplärka 117 143 50 58
Fältpiplärka 3 2 1 1
Trädpiplärka 1777 1738 234 232
Rödstrupig piplärka 1 1
Skärpiplärka 3 1 2 1
Sädesärla 1004 1181 230 241
Forsärla 38 40 22 22
Gulärla 133 81 34 32
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Sidensvans 16 2 8 1
Törnskata 97 116 52 57
Stare 3594 4778 191 195
Stenknäck 78 61 31 29
Grönfink 1610 1316 229 226
Steglits 62 69 29 32
Grönsiska 1007 923 148 122
Hämpling 174 214 54 56
Gråsiska 60 52 14 17
Gulhämpling 1 1
Domherre 138 59 76 37
Rosenfink 75 48 35 29
Mindre korsnäbb 277 487 36 60
Större korsnäbb 15 15 10 8
Korsnäbb ob. 202 886 45 79
Bändelkorsnäbb 3 1
Bofink 8074 8587 278 276
Bergfink 233 179 27 31
Gulsparv 1744 1709 234 229
Ortolansparv 15 9 9 6
Videsparv 2 2 2 2
Dvärgsparv 1 1
Sävsparv 227 254 100 106
Gråsparv 318 355 67 65
Pilfink 555 686 112 110
33

Tabell 7. Populationsindex (TRIM) för sommarpunktrutterna, samt medelantalet individer
registrerade per år (fler arter på hemsidan). Index anger talrikheten i förhållande till 1998, som satts
till 1 (för diagram, se Appendix 4). ”Ind” är det genomsnittliga antalet fåglar observerade, ”%/Y” är
indexets genomsnittliga förändring i procent per år. Symbolerna *, ** resp. *** i kolumnen ”S”
visar att förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p

Table 7. TRIM indices based on the summer point count routes. Index is set to one for the year
1998. “Ind” is the average number of individuals observed, ”%/Y” is the average change in index
per year. The symbols *, ** and *** in column “S” indicates statistical significance at the p

Tabell 7. forts. TRIM index för sommarpunktrutterna. TRIM indices based on the summer point
count routes (cont.).
Art Ind 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990
Nötskrika 253 1.20 1.16 1.34 1.19 0.96 1.20 1.23 0.99 1.10 1.29 0.88 1.00 1.17 0.87 0.86 0.89
Stjärtmes 31 2.11 0.68 0.52 0.22 0.63 0.78 0.89 0.81 1.07 1.02 0.75 1.67 0.26 0.35 2.03 0.50
Talgoxe 2043 1.34 1.43 1.33 1.39 1.24 1.32 1.45 1.21 1.25 1.14 1.25 1.19 1.26 1.24 1.14 1.19
Blåmes 808 0.89 0.90 1.02 0.99 0.93 0.93 0.97 0.85 0.89 0.94 1.07 0.93 0.87 1.03 0.98 1.14
Svartmes 197 1.00 1.20 0.71 0.81 1.04 1.42 1.39 1.68 1.18 1.10 0.98 1.55 1.11 1.12 1.36 1.58
Tofsmes 77 1.19 1.64 1.56 2.18 1.48 2.54 2.33 1.10 1.10 1.96 0.97 1.75 0.88 1.12 1.42 1.45
Entita 131 3.13 2.54 2.67 2.96 2.21 2.78 2.38 2.11 2.51 2.22 1.77 1.60 1.54 1.73 1.83 2.13
Talltita 186 2.48 2.53 1.86 2.37 1.97 2.35 3.03 2.51 2.11 1.87 1.76 1.99 1.52 1.81 1.36 1.78
Nötväcka 280 0.52 1.10 1.08 1.06 0.86 1.00 1.12 1.17 1.00 1.10 0.87 1.23 0.96 1.21 1.20 1.28
Trädkrypare 118 0.96 1.16 1.20 1.13 1.22 1.10 1.12 0.84 0.90 1.41 0.88 0.81 0.50 0.78 0.70 0.84
Gärdsmyg 397 0.55 0.73 0.42 0.52 0.23 0.29 0.60 0.26 0.48 0.72 0.23 0.29 0.16 0.44 0.82 1.02
Dubbeltrast 95 0.58 0.76 1.01 0.84 0.86 1.24 0.84 0.40 0.99 0.94 1.32 1.07 0.81 0.71 0.63 0.68
Björktrast 2007 2.59 1.81 1.94 1.46 1.00 1.13 1.25 1.11 1.28 1.48 1.24 0.92 1.15 1.45 1.77 1.78
Taltrast 1355 0.86 0.91 0.94 1.11 1.12 1.29 1.04 1.03 1.48 1.17 1.12 1.01 1.22 1.16 1.01 1.00
Rödvingetrast 815 1.07 1.29 1.43 1.50 1.30 1.19 1.30 1.45 1.77 1.76 1.65 1.20 1.06 1.25 1.20 1.32
Koltrast 2396 0.87 0.92 0.89 0.90 0.84 0.82 0.87 0.85 0.93 0.91 0.70 0.78 0.74 0.72 0.87 0.97
Stenskvätta 97 1.46 1.76 2.21 1.60 1.64 2.47 1.86 1.66 1.33 1.40 1.20 1.25 1.48 1.34 1.30 0.97
Buskskvätta 265 1.39 1.38 1.30 1.11 1.04 1.12 1.10 1.15 0.99 1.33 1.11 1.01 1.15 1.13 0.95 0.98
Rödstjärt 189 1.21 2.17 1.89 1.70 1.28 1.76 1.37 1.71 1.20 1.06 0.65 0.90 0.88 0.74 0.82 0.82
Näktergal 378 1.95 1.79 1.52 1.38 1.47 1.34 1.89 1.60 1.63 1.48 1.13 1.46 1.72 1.93 1.90 1.62
Rödhake 1262 1.13 1.03 0.90 1.30 1.34 1.48 1.37 1.40 1.18 1.31 0.89 1.03 0.89 1.20 1.47 1.64
Gräshoppsångare 17 0.82 1.57 1.55 0.73 2.36 1.81 1.31 2.03 1.67 1.62 0.64 1.55 1.84 1.40 1.54 0.98
Rörsångare 181 0.69 0.87 0.82 0.87 1.00 1.06 1.11 1.14 1.29 1.26 1.12 1.11 1.17 1.07 1.04 1.10
Kärrsångare 58 0.51 0.42 0.85 0.74 0.73 0.84 0.74 0.93 1.32 1.19 1.49 1.11 1.48 1.65 1.22
Sävsångare 87 1.94 3.73 4.42 3.46 3.92 3.17 1.89 2.30 2.55 1.29 0.98 1.02 1.34 1.32 1.23 0.94
Härmsångare 118 1.07 0.95 0.96 1.11 1.22 0.97 1.11 1.50 1.36 1.35 1.23 1.36 0.82 0.96 1.10 0.99
Svarthätta 873 0.50 0.64 0.70 0.64 0.70 0.67 0.82 0.87 0.97 0.88 0.77 0.93 0.75 0.99 1.03 1.16
Trädgårdssångare 1117 0.80 0.75 0.90 0.78 0.98 0.97 1.06 0.94 1.16 1.04 0.94 1.10 1.09 1.20 1.15 1.10
Törnsångare 459 0.92 1.03 0.99 0.97 1.04 0.81 1.08 0.91 0.92 1.01 0.88 1.00 1.03 1.14 1.21 1.16
Ärtsångare 214 1.44 1.64 1.17 1.37 1.44 0.95 1.11 1.04 0.97 1.23 0.64 0.98 1.41 0.93 0.82 0.94
Lövsångare (S) 1 4972 0.94 1.00 1.03 1.09 1.09 1.19 1.15 1.27 1.26 1.11 1.09 1.25 1.26 1.22 1.24 1.09
Lövsångare (N) 2 831 0.59 0.70 0.58 0.76 0.75 0.74 0.81 0.87 0.87 0.70 0.59 0.74 0.69 0.90 1.21 0.98
Gransångare (S) 2 53 0.25 0.15 0.12 0.14 0.13 0.14 0.05 0.09 0.12 0.36 0.07 0.10 0.27 0.37 0.32 0.56
Gransångare (N) 2 83 3.85 2.79 3.05 4.04 3.51 3.35 2.71 3.30 4.12 2.93 2.29 1.88 1.20 1.03 1.59 2.02
Grönsångare 324 0.67 0.83 0.75 0.86 0.74 0.81 0.85 0.89 0.99 0.87 0.98 1.11 1.16 1.22 1.13 0.97
Kungsfågel 539 1.37 1.07 0.99 1.06 0.75 1.12 1.31 1.17 1.66 1.07 0.67 0.71 0.40 0.80 1.27 1.72
Grå flugsnappare 176 1.49 1.40 1.58 1.50 1.41 1.55 1.36 1.67 0.99 1.46 0.94 1.07 0.44 0.88 0.84 0.92
Svartvit flugsnappare 1062 1.01 0.99 1.12 1.13 1.19 1.29 1.25 1.23 1.24 1.22 1.14 1.23 1.46 1.29 1.40 1.24
Järnsparv 298 1.65 1.84 2.02 1.90 2.38 2.33 2.87 2.27 2.52 1.77 1.42 1.51 1.26 1.35 1.49 1.57
Ängspiplärka 169 1.57 1.41 1.23 1.68 1.09 3.56 1.96 1.64 1.62 1.60 2.39 1.71 2.34 1.98 2.30 2.44
Trädpiplärka 1416 1.80 1.73 1.91 1.72 1.90 1.85 1.97 1.78 1.56 1.51 1.45 1.51 1.83 1.51 1.42 1.32
Sädesärla 844 1.02 1.17 1.20 1.18 1.15 1.19 1.17 1.04 0.95 0.93 0.87 1.00 1.02 1.19 1.14 1.24
Gulärla 104 0.97 0.79 1.70 0.85 0.64 0.61 0.77 0.74 1.54 0.40 0.30 0.46 1.60 0.81 0.66 0.64
Törnskata 97 1.79 2.03 2.01 1.32 0.79 0.79 1.55 1.10 1.10 0.66 0.96 0.86 1.06 1.42 1.29 1.31
Stare 3666 2.26 2.04 2.19 2.01 1.56 1.65 1.61 1.50 1.56 1.91 1.21 1.25 1.14 1.14 1.24 1.60
Grönfink 1098 0.58 0.73 0.83 0.84 0.81 0.92 0.95 0.82 0.70 0.68 0.91 0.90 1.16 1.11 1.07 0.88
Steglits 33 0.36 0.21 0.34 0.07 0.21 0.14 0.54 0.26
Grönsiska 1004 0.51 0.39 0.65 0.39 0.55 1.05 0.95 0.89 1.49 0.51 0.95 0.36 0.81 0.97 0.94 0.93
Hämpling 194 2.44 2.17 2.64 1.76 1.22 1.46 1.20 1.08 1.33 0.92 0.77 1.06 0.72 0.73 0.73 1.02
Gråsiska 97 0.35 0.12 0.38 0.00 0.00 0.02 0.13 0.37 0.14 0.18 0.11 0.73 1.18 1.25 0.56 0.29
Domherre 150 2.72 1.65 1.55 1.48 1.77 2.09 1.67 1.28 1.23 0.50 0.87 1.27 0.94 0.70 0.61 0.56
Rosenfink 80 0.15 0.21 0.29 0.33 0.33 0.24 0.46 0.57 0.66 0.91 0.85 0.76 1.07 1.19 1.24 1.45
Korsnäbb ob. 507 1.91 0.81 3.01 0.20 0.56 0.74 0.63 0.75 0.53 10.52 2.69 1.37 4.77 3.23 1.25 6.29
Bofink 6522 0.99 1.05 1.11 1.09 1.10 1.07 1.14 1.07 1.07 1.11 1.13 1.12 1.13 1.09 1.08 1.15
Bergfink 283 9.26 10.70 3.18 10.77 5.00 4.03 2.99 2.98 1.99 1.74 3.54 1.53 1.79 2.16 3.10 1.60
Gulsparv 1452 1.75 1.54 1.38 1.55 1.58 1.51 1.69 1.58 1.57 1.30 1.48 1.40 1.47 1.39 1.36 1.32
Ortolansparv 31 2.05 2.79 2.54 1.71 2.05 1.62 1.09 1.81 1.62 2.00 1.73 1.28 1.54 1.38 1.40 1.97
Videsparv 7 4.92 10.3 5.18 1.26 2.21 4.06
Sävsparv 240 2.20 1.96 1.66 1.52 1.17 1.31 1.39 1.63 1.46 1.43 0.92 1.11 0.94 1.10 1.29 1.34
Gråsparv 442 2.18 2.21 2.74 2.36 2.64 2.89 2.63 2.59 2.10 1.69 1.33 1.52 1.40 1.37 1.28 1.43
Pilfink 419 0.96 0.93 1.43 0.84 1.16 1.35 1.44 1.02 0.81 0.80 0.70 0.98 0.97 0.99 1.25 1.11
1 Lövsångare norr respektive söder om 62ºN. 2 Gransångare norr respektive söder om 60ºN.
36

Tabell 7. forts. TRIM index för sommarpunktrutterna. TRIM indices based on the summer point
count routes (cont.).
1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 %/Y S Art
1.29 0.76 0.79 1.10 0.95 0.96 1.15 1 0.99 0.92 0.98 0.86 1.07 0.97 0.90 0.83 0.85 -0.9 ** Nötskrika
1.73 1.22 1.12 0.71 0.46 0.77 0.83 1 1.16 0.90 1.23 0.79 1.78 0.80 1.24 1.25 1.01 1.5 Stjärtmes
1.30 1.18 1.11 0.95 1.04 1.17 1.09 1 1.03 0.92 0.98 0.97 1.17 1.06 1.11 1.18 1.21 -0.9 *** Talgoxe
1.19 0.98 1.10 1.02 1.14 1.29 1.09 1 1.16 0.83 1.09 1.08 1.38 1.23 1.34 1.33 1.46 1.1 *** Blåmes
2.07 2.27 2.23 1.14 1.48 1.24 1.03 1 0.82 1.08 0.75 0.87 1.02 0.72 0.69 0.70 0.55 -1.2 *** Svartmes
2.14 1.15 1.72 1.20 1.36 1.01 1.50 1 1.17 1.37 1.17 1.09 1.44 1.27 1.41 1.18 1.32 -1.0 Tofsmes
1.24 1.41 1.22 1.45 1.26 1.44 1.05 1 0.79 0.76 0.88 0.88 0.90 0.98 0.81 0.63 0.93 -4.4 *** Entita
2.01 1.77 1.03 0.87 0.99 1.04 1.14 1 0.65 0.83 0.61 0.51 0.76 0.67 0.51 0.53 0.62 -5.2 *** Talltita
1.25 1.03 1.37 1.33 1.04 1.16 1.11 1 1.20 0.96 1.12 0.97 1.01 1.14 1.31 1.26 1.44 0.8 ** Nötväcka
1.38 0.98 1.27 0.88 0.95 0.98 1.12 1 0.96 0.80 0.91 0.71 0.93 0.77 0.84 0.50 0.73 -1.1 * Trädkrypare
0.96 1.15 1.33 0.91 1.16 0.67 0.70 1 1.32 1.38 1.76 0.99 0.95 0.94 1.22 0.90 1.77 4.6 *** Gärdsmyg
1.08 0.81 1.14 1.01 1.09 0.83 1.06 1 1.21 1.68 1.71 1.56 1.46 1.50 1.41 1.52 1.51 2.4 *** Dubbeltrast
1.85 1.40 1.28 1.36 1.26 1.14 1.11 1 1.31 1.27 1.65 1.51 1.37 1.31 1.18 0.96 1.10 -0.8 *** Björktrast
1.19 1.07 1.07 1.11 1.07 0.89 0.92 1 1.02 0.95 1.22 1.33 1.27 1.25 1.29 1.16 1.11 0.3 * Taltrast
1.46 1.35 1.20 1.21 1.22 1.07 1.16 1 1.03 1.18 1.44 1.56 1.60 1.53 1.59 1.12 1.07 -0.2 Rödvingetrast
1.00 0.95 1.14 1.07 1.14 1.10 1.01 1 1.13 1.05 1.18 1.13 1.17 1.14 1.23 1.14 1.18 1.3 *** Koltrast
1.01 1.00 0.96 1.11 1.01 0.90 1.01 1 0.82 0.98 0.86 0.57 0.51 0.96 0.84 0.74 1.04 -3.1 *** Stenskvätta
0.87 1.01 0.88 0.92 0.83 0.83 0.91 1 0.77 0.88 0.92 0.92 0.83 0.91 0.74 0.77 0.77 -1.5 *** Buskskvätta
0.84 0.97 0.92 0.68 0.77 0.74 0.86 1 0.85 0.84 0.79 0.86 0.69 0.89 0.84 1.01 1.03 -2.1 *** Rödstjärt
1.50 1.48 1.26 1.04 1.14 0.94 0.81 1 0.96 0.94 0.78 0.81 0.90 0.99 0.84 0.80 0.83 -2.6 *** Näktergal
1.39 1.17 1.29 1.32 1.31 1.06 0.98 1 1.27 1.12 1.17 1.05 1.04 0.96 1.09 0.98 1.04 -0.4 * Rödhake
0.99 1.41 0.84 0.96 0.90 1.20 0.95 1 0.81 0.68 0.61 0.68 0.49 0.47 0.65 0.47 0.32 -3.7 *** Gräshoppsångare
1.07 1.23 1.11 1.16 1.25 1.17 1.13 1 1.08 1.03 1.00 1.19 0.84 0.91 0.79 0.89 0.77 -0.1 Rörsångare
0.87 1.27 1.13 1.11 1.42 1.32 1.39 1 1.49 1.17 1.01 1.30 1.06 0.96 1.32 1.12 1.34 1.9 ** Kärrsångare
1.00 1.08 1.02 1.06 1.60 1.54 1.40 1 1.24 1.76 1.61 1.36 1.10 1.34 0.92 1.16 1.09 -3.1 *** Sävsångare
1.02 1.05 1.07 0.97 0.88 1.10 1.07 1 1.08 1.07 0.96 1.14 1.39 1.20 1.28 1.20 1.14 0.1 Härmsångare
0.82 1.06 1.06 0.99 0.96 0.85 0.95 1 1.09 1.21 1.16 1.17 1.25 1.40 1.32 1.44 1.91 2.6 *** Svarthätta
0.59 1.03 0.97 0.90 0.96 0.81 0.94 1 0.96 1.05 0.91 1.00 0.90 0.90 0.83 0.89 1.10 0.1 Trädgårdssångare
0.75 1.32 1.20 0.99 0.96 0.89 0.97 1 1.10 1.20 1.05 1.03 1.06 1.07 0.87 1.00 1.10 0.3 Törnsångare
1.05 0.89 0.97 1.28 1.27 1.06 0.82 1 1.20 1.01 1.42 1.27 1.21 1.26 1.02 1.16 1.16 -0.2 Ärtsångare
1.08 1.02 0.96 0.89 0.93 0.95 0.96 1 1.01 1.04 0.91 0.94 0.88 0.99 0.97 0.98 0.92 -0.6 *** Lövsångare (S)
1.44 0.99 1.00 0.96 1.15 1.04 1.00 1 0.85 0.75 0.84 0.83 0.81 0.82 0.81 0.78 0.66 0.6 *** Lövsångare (N)
0.41 0.55 0.54 0.47 0.95 0.84 0.74 1 0.91 0.60 1.02 0.91 1.23 1.59 1.36 1.03 1.71 9.7 *** Gransångare (S)
2.54 1.45 1.85 1.31 1.33 1.02 0.71 1 1.10 1.29 1.40 1.45 1.73 1.54 1.74 1.45 1.72 -3.4 *** Gransångare (N)
1.13 1.27 1.20 1.03 1.12 1.14 0.95 1 0.96 0.93 0.98 0.84 0.93 0.94 0.90 0.98 0.90 0.5 Grönsångare
1.21 1.32 1.45 1.16 1.07 1.17 1.10 1 1.19 0.88 1.00 0.64 1.01 0.76 0.98 0.51 0.72 -0.9 *** Kungsfågel
0.82 0.94 0.80 0.95 0.89 1.04 0.92 1 0.91 1.10 1.01 1.05 1.11 0.83 0.87 0.86 0.95 -1.5 *** Grå flugsnappare
1.21 1.13 1.04 1.03 0.97 0.92 1.00 1 0.80 0.94 1.01 1.06 0.94 1.04 0.89 0.89 1.05 -0.8 *** Sv-v flugsnappare
1.59 1.32 1.26 1.47 1.47 1.25 1.02 1 0.84 0.91 1.13 0.95 1.02 0.81 0.90 0.94 0.97 -3.1 *** Järnsparv
2.24 2.33 2.33 2.32 3.26 1.28 1.19 1 0.75 0.94 1.76 1.26 1.41 1.36 1.04 0.87 1.05 -1.5 Ängspiplärka
1.33 1.29 1.12 0.83 0.91 0.98 0.95 1 1.02 0.98 0.93 0.97 0.87 0.89 0.90 0.95 0.92 -2.8 *** Trädpiplärka
1.02 0.92 0.94 0.98 0.89 0.80 0.83 1 0.97 0.98 0.88 0.80 0.72 0.81 0.85 0.83 0.94 -1.1 *** Sädesärla
0.54 0.46 0.32 0.51 0.71 0.82 0.69 1 0.22 0.33 0.33 0.38 0.31 0.27 0.18 0.36 0.20 -4.0 *** Gulärla
0.60 0.84 1.17 1.19 1.22 1.04 1.21 1 0.98 1.04 0.92 0.74 0.84 0.71 0.64 0.70 0.84 -1.8 *** Törnskata
1.46 1.09 1.32 1.28 1.20 1.01 0.93 1 1.36 1.45 0.94 1.14 0.99 0.89 1.06 0.79 1.07 -2.3 *** Stare
1.31 0.97 0.89 1.11 1.06 1.01 1.17 1 0.88 1.01 1.09 0.93 1.11 1.08 1.14 1.27 0.96 1.3 *** Grönfink
0.75 0.88 0.78 1.52 0.79 0.65 1.05 1 0.94 1.22 2.17 1.08 1.09 1.11 2.55 1.70 1.61 10.6 *** Steglits
0.74 0.75 0.75 1.47 0.77 0.75 1.04 1 0.90 0.56 0.89 0.94 0.67 0.61 0.48 0.53 0.50 0.2 Grönsiska
0.96 1.10 1.18 1.56 1.30 0.93 0.83 1 0.71 0.71 0.72 0.60 0.72 0.52 0.54 0.42 0.48 -3.7 *** Hämpling
0.35 0.88 5.38 2.04 0.77 5.45 0.90 1 1.20 0.30 1.01 0.60 2.35 0.77 0.42 0.81 0.85 11.1 * Gråsiska
1.19 0.70 0.59 1.78 1.09 1.06 1.29 1 0.59 0.57 1.06 0.58 0.73 0.68 0.67 0.65 0.29 -3.4 *** Domherre
2.11 1.41 1.94 1.74 1.93 1.48 1.15 1 0.84 0.59 0.76 0.70 0.62 0.63 0.73 0.58 0.44 3.0 *** Rosenfink
3.22 3.69 8.71 5.09 1.70 2.91 3.56 1 2.55 0.39 2.02 1.14 2.91 0.46 1.19 0.78 3.54 1.3 Korsnäbb ob.
1.27 1.02 1.04 1.09 0.98 1.08 1.08 1 1.05 1.01 1.05 0.99 1.09 0.99 1.06 0.98 1.04 -0.2 ** Bofink
1.47 1.32 1.59 1.32 1.45 1.10 1.20 1 1.30 1.17 2.60 1.14 1.71 0.74 0.50 0.71 0.61 -6.5 *** Bergfink
1.51 1.15 1.27 1.28 1.14 1.21 1.05 1 1.00 0.94 0.92 0.88 1.01 0.88 0.94 0.92 0.89 -2.1 *** Gulsparv
2.84 1.03 1.20 1.26 1.24 1.30 1.00 1 0.80 0.59 0.90 0.57 0.61 0.40 0.50 0.43 0.29 -5.1 *** Ortolansparv
3.94 3.80 1.34 3.33 2.63 2.49 2.38 1 1.01 0.83 0.94 0.77 0.70 0.36 1.27 0.22 0.35 -11.6 *** Videsparv
1.43 1.29 1.19 1.15 1.23 1.20 1.16 1 1.19 1.04 0.99 1.03 0.97 0.89 1.01 0.86 0.87 -1.8 *** Sävsparv
2.18 1.07 1.02 1.04 0.93 1.15 0.88 1 0.96 0.88 0.75 0.67 0.68 0.68 0.55 0.52 0.63 -5.0 *** Gråsparv
1.06 0.69 1.03 0.97 0.84 0.73 0.93 1 0.97 0.88 0.88 0.95 0.99 0.80 1.03 0.99 1.17 -0.4 Pilfink
37

Tabell 8. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på standardrutterna 2007, jämfört med
2006. Enbart data från linjetaxeringsdelen av standardrutten är listade. Antal inventerade rutter var
411 (2006) och 462 (2007).
Table 8. Total number of birds observed in summer 2007 on the Fixed routes, with data for 2006 as
comparison. Only data from the line transect part of the routes are included. ”Sedda individer” =
observed individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes with the species. No. of
censused routes the two years were 411 (2006) and 462 (2007).
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Storlom 179 213 79 102
Smålom 50 81 30 42
Skäggdopping 63 90 21 25
Gråhakedopping 3 11 1 6
Svarthakedopping 11 4 5 3
Storskarv 436 352 35 30
Häger 60 53 37 36
Rördrom 8 14 5 8
Gräsand 583 513 122 117
Kricka 103 140 47 53
Årta 4 1 1 1
Snatterand 4 9 1 4
Bläsand 32 36 11 11
Stjärtand 3 2 1 2
Skedand 22 6 6 5
Rödhuvad dykand 6 1
Bergand 11 2 2 1
Vigg 178 148 37 29
Brunand 2 8 1 3
Knipa 424 366 123 136
Alfågel 12 11 3 5
Svärta 32 34 7 8
Sjöorre 18 30 2 10
Ejder 490 321 16 13
Småskrake 61 71 20 26
Storskrake 157 128 51 44
Salskrake 8 7 6 3
Gravand 115 60 18 13
Vitkindad gås 787 1712 7 7
Prutgås 400 1
Grågås 1421 1259 53 45
Sädgås 4 21 3 3
Kanadagås 428 738 101 99
Knölsvan 107 148 28 25
Sångsvan 187 204 68 89
Kungsörn 3 4 3 4
Ormvråk 167 210 88 110
Fjällvråk 5 23 4 15
Sparvhök 27 17 25 17
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Duvhök 13 15 10 13
Glada 40 27 13 7
Havsörn 13 11 6 8
Bivråk 13 20 11 18
Brun kärrhök 22 24 20 19
Blå kärrhök 2 6 2 6
Ängshök 4 4
Fiskgjuse 42 42 27 32
Lärkfalk 20 16 15 11
Jaktfalk 1 1
Stenfalk 13 17 11 12
Tornfalk 31 23 25 19
Dalripa 86 148 33 59
Fjällripa 18 28 8 12
Orre 383 513 140 177
Tjäder 163 204 96 121
Järpe 58 83 42 53
Rapphöna 1 2 1 1
Vaktel 4 6 4 4
Fasan 218 166 55 52
Trana 410 980 154 192
Vattenrall 8 2 4 2
Småfl. sumphöna 1 1
Kornknarr 6 2 5 2
Rörhöna 6 7 5 5
Sothöna 71 83 19 24
Strandskata 190 216 23 27
Tofsvipa 798 875 91 97
Större strandpipare 26 37 11 14
Mindre strandpipare 7 10 4 6
Fjällpipare 3 15 3 6
Ljungpipare 270 603 40 72
Kustpipare 1 1
Roskarl 8 10 1 1
Enkelbeckasin 329 371 156 165
Dubbelbeckasin 2 1
Dvärgbeckasin 3 2 2 2
Morkulla 74 56 54 41
Storspov 191 189 69 68
38

Tabell 8. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Småspov 120 124 36 51
Myrspov 27 3
Skogssnäppa 373 441 181 209
Grönbena 416 550 94 135
Drillsnäppa 115 193 72 102
Rödbena 135 125 38 32
Svartsnäppa 35 30 12 10
Gluttsnäppa 209 285 82 109
Skärsnäppa 4 1
Mosnäppa 13 10 6 6
Kärrsnäppa 21 16 6 5
Myrsnäppa 9 2 4 2
Brushane 13 18 7 8
Skärfläcka 5 2 1 1
Smaln. simsnäppa 17 10 1 4
Fjällabb 2 82 1 15
Labb 4 1
Havstrut 86 64 19 21
Silltrut 124 93 19 10
Gråtrut 602 535 82 78
Fiskmås 2001 1850 207 226
Dvärgmås 73 53 4 5
Skrattmås 1455 1649 85 97
Skräntärna 4 1 1 1
Fisktärna 205 224 55 56
Silvertärna 148 159 25 22
Småtärna 5 41 2 2
Kentsk tärna 1 1
Tordmule 4 1
Tamduva 151 223 26 28
Skogsduva 144 156 44 55
Ringduva 3685 3788 311 336
Turkduva 11 8 5 4
Gök 1127 1343 328 391
Berguv 1 1
Hökuggla 4 3 4 3
Sparvuggla 2 2
Kattuggla 9 4 7 3
Slaguggla 1 1
Hornuggla 2 2
Jorduggla 2 8 2 8
Pärluggla 2 7 2 7
Nattskärra 1 2 1 2
Tornseglare 1286 1314 144 171
Härfågel 1 1
Gröngöling 123 150 69 89
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Gråspett 6 9 6 6
Större hackspett 686 1468 262 349
Mindre hackspett 11 31 10 26
Tretåspett 26 46 20 33
Spillkråka 289 305 179 188
Göktyta 64 85 51 67
Trädlärka 47 30 26 20
Sånglärka 1221 1200 100 112
Ladusvala 1083 1132 196 205
Hussvala 681 602 98 97
Backsvala 130 205 17 14
Sommargylling 1 1 1 1
Korp 388 426 177 211
Kråka 1749 1668 267 283
Råka 390 236 6 9
Kaja 2732 2350 130 137
Skata 692 662 147 153
Nötkråka 7 11 7 8
Nötskrika 383 450 167 175
Lavskrika 96 144 31 49
Stjärtmes 73 173 30 51
Talgoxe 2817 3595 329 364
Blåmes 995 1235 200 216
Svartmes 394 414 156 158
Tofsmes 281 587 125 181
Lappmes 15 18 8 11
Entita 115 173 54 68
Talltita 479 847 180 257
Nötväcka 273 489 98 148
Pungmes 1 1
Trädkrypare 219 311 116 150
Strömstare 1 8 1 7
Gärdsmyg 935 2043 208 273
Dubbeltrast 408 568 173 229
Björktrast 1534 1645 221 260
Taltrast 2623 2818 355 408
Rödvingetrast 1820 2297 277 329
Ringtrast 12 20 4 9
Koltrast 3346 3586 297 314
Stenskvätta 192 327 68 82
Buskskvätta 499 653 181 217
Blåstjärt 1 1
Svart rödstjärt 1 1
Rödstjärt 1322 1556 243 267
Näktergal 221 180 50 46
Blåhake 73 116 25 27
39

Tabell 8. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Rödhake 2855 4118 336 382
Gräshoppsångare 20 17 15 11
Vassångare 1 1
Trastsångare 4 3 3 2
Rörsångare 128 110 46 45
Kärrsångare 66 61 32 26
Busksångare 1 1
Sävsångare 93 108 34 33
Härmsångare 172 168 72 81
Svarthätta 1909 2404 228 247
Höksångare 3 2 3 2
Trädgårdssångare 1737 2225 279 308
Törnsångare 771 700 143 139
Ärtsångare 538 544 222 225
Lövsångare 17280 17893 404 456
Gransångare 277 347 98 105
Grönsångare 540 542 166 173
Lundsångare 1 2 1 1
Nordsångare 2 2
Kungsfågel 1203 2350 259 329
Grå flugsnappare 660 929 219 248
Sv-v. flugsnappare 1192 1612 288 338
Halsb.flugsnappare 8 8 3 2
Mindre flugsnappare 7 5 6 5
Järnsparv 811 912 256 280
Ängspiplärka 646 1300 101 126
Trädpiplärka 3831 4521 366 410
Sädesärla 895 1025 229 257
Forsärla 7 13 6 7
Gulärla 402 536 106 132
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2006 2007 2006 2007
Sidensvans 150 46 49 23
Varfågel 6 14 5 10
Törnskata 157 143 86 75
Stare 3159 3851 162 164
Stenknäck 40 40 21 23
Grönfink 1430 1106 204 197
Steglits 59 75 23 28
Grönsiska 2335 4570 299 354
Hämpling 170 142 48 45
Gråsiska 954 1732 85 140
Vinterhämpling 1 1
Domherre 224 202 125 106
Rosenfink 59 53 34 30
Tallbit 8 10 6 5
Mindre korsnäbb 815 1958 126 178
Större korsnäbb 107 305 30 54
Korsnäbb ob. 1065 3351 126 206
Bändelkorsnäbb 6 23 2 6
Bofink 11257 14565 368 410
Bergfink 2327 3303 134 176
Gulsparv 1797 2001 234 251
Ortolansparv 21 32 15 18
Videsparv 40 86 20 34
Dvärgsparv 1 1
Sävsparv 381 457 138 150
Lappsparv 77 338 8 18
Snösparv 34 29 7 8
Gråsparv 539 477 64 57
Pilfink 529 643 81 95
40

Tabell 9. Populationsindex (TRIM) för standardrutterna, samt medelantalet individer registrerade
per år (fler arter på hemsidan). Index anger talrikheten i förhållande till 1998, som satts till 1 (för
diagram, se Appendix 4). ”Ind” är det genomsnittliga antalet fåglar observerade, ”%/Y” är indexets
genomsnittliga förändring i procent per år. Symbolerna *, ** resp. *** i kolumnen ”S” visar att
förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande p

Tabell 9. forts. TRIM index för standardrutterna. TRIM indices based on the Fixed routes (cont.).
Art Ind 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 %/Y S
Småspov 93 1 0.90 1.17 0.90 1.04 1.23 1.37 0.85 1.40 1.04 1.9
Skogssnäppa 260 1 0.95 1.01 1.22 1.26 1.17 1.34 1.15 1.38 1.45 4.2 ***
Grönbena 368 1 0.92 1.16 0.99 1.03 0.90 0.97 0.84 0.91 0.97 -1.3
Drillsnäppa 119 1 0.91 0.73 0.77 0.86 0.83 1.13 0.84 0.70 0.94 -0.3
Rödbena 73 1 0.81 0.50 0.67 0.62 0.65 0.76 0.50 0.76 0.62 -2.6
Svartsnäppa 23 1 0.87 0.99 0.21 0.75 0.69 0.67 0.28 0.79 0.87 -2.9
Gluttsnäppa 186 1 0.90 0.94 1.17 1.33 1.13 1.12 0.93 1.01 0.93 -0
Brushane 19 1 0.59 1.21 0.81 0.87 1.07 0.91 0.18 0.63 0.43 -9.5
Fjällabb 36 1 0.67 2.35 1.91 1.45 0.71 2.11 2.08 0.18 2.70 -1
Havstrut 95 1 1.50 0.70 1.95 0.81 1.19 0.93 1.22 1.10 0.79 -2
Silltrut 107 1 0.82 0.71 0.54 0.61 0.80 0.89 0.62 1.00 0.77 0
Gråtrut 718 1 1.08 1.16 0.78 0.86 1.01 0.63 0.65 0.48 0.47 -9.1 ***
Fiskmås 1340 1 1.47 1.67 1.49 1.44 1.73 1.59 1.60 1.71 1.57 3.2 ***
Skrattmås 1194 1 1.73 1.59 1.51 1.08 1.15 1.08 1.10 0.84 1.01 -4.6 ***
Fisktärna 165 1 1.65 1.56 1.40 1.56 2.11 2.89 1.62 1.64 1.93 5.3 **
Silvertärna 121 1 2.73 2.86 2.69 2.24 2.56 4.83 1.72 1.56 2.09 1.3
Tamduva 141 1 0.80 1.21 1.23 1.32 1.04 0.71 0.91 0.86 1.43 0.3
Skogsduva 107 1 0.83 1.23 0.88 1.45 1.28 1.87 1.28 1.46 1.68 6.9 **
Ringduva 2573 1 1.08 1.13 1.39 1.47 1.53 1.63 1.59 1.70 1.71 6.4 ***
Turkduva 8 1 0.40 0.66 1.03 0.60 1.33 0.57 0.47 0.78 0.70 -0.8
Gök 827 1 0.86 0.92 0.82 1.00 1.01 1.15 0.92 1.11 1.17 2.6 ***
Tornseglare 1234 1 0.77 0.93 0.98 0.95 0.82 0.74 0.81 0.68 0.74 -3.2 ***
Gröngöling 114 1 0.99 1.22 1.34 1.29 1.25 1.27 1.39 1.01 1.22 1.4
St. hackspett 603 1 1.93 1.25 1.18 1.17 1.54 1.58 1.42 1.47 2.75 5.6 ***
M. hackspett 12 1 5.18 3.49 6.12 2.47 3.25 5.29 6.92 2.95 10.73 14
Tretåspett 22 1 1.31 0.93 0.57 2.12 2.32 2.83 3.06 2.22 2.92 16 ***
Spillkråka 227 1 0.93 0.85 0.83 0.78 0.74 0.90 0.72 0.80 0.81 -2.1 *
Göktyta 50 1 2.80 1.94 1.92 2.81 3.07 2.55 2.03 2.33 2.82 5.8 *
Trädlärka 32 1 0.87 0.99 0.83 0.87 0.60 1.32 1.16 1.09 0.70 0.1
Sånglärka 1108 1 0.98 0.99 0.92 0.94 0.85 0.94 0.88 0.79 0.86 -2.1 ***
Ladusvala 789 1 0.95 1.15 1.21 1.10 0.97 1.09 1.14 1.19 1.36 2.4 **
Hussvala 504 1 0.78 0.85 1.22 0.93 0.79 1.02 0.82 1.03 1.00 0.7
Backsvala 131 1 0.98 0.60 0.96 0.89 0.81 1.06 0.98 0.78 1.17 1.5
Korp 343 1 1.30 1.05 1.11 1.23 1.35 1.26 1.25 1.12 1.08 0.6
Kråka 1381 1 1.11 1.07 1.20 1.05 0.97 1.07 1.02 1.04 1.02 -0.5
Råka 382 1 1.73 2.29 2.01 1.19 1.22 1.65 0.54 1.17 1.04 -6.1 *
Kaja 1832 1 1.52 1.42 1.46 1.66 1.58 1.58 1.69 1.82 1.67 4.3 ***
Skata 505 1 1.29 1.23 1.18 1.19 1.18 1.19 1.29 1.31 1.31 1.7 *
Nötkråka 10 1 0.46 0.89 0.98 0.66 0.78 0.82 1.01 0.46 0.77 -1.2
Nötskrika 309 1 1.01 0.92 1.05 1.03 1.17 1.22 1.17 1.03 1.20 2.2 *
Lavskrika 97 1 0.46 0.50 0.46 0.63 0.71 1.19 0.44 0.62 0.69 0.7
Stjärtmes 63 1 1.01 0.87 0.79 0.96 1.41 1.05 1.55 1.28 2.79 9.5 **
Talgoxe 2057 1 1.00 1.01 1.01 1.07 1.44 1.32 1.36 1.36 1.68 5.9 ***
Blåmes 682 1 1.04 0.98 1.11 1.28 1.40 1.51 1.53 1.60 2.05 8 ***
Svartmes 308 1 0.82 1.01 0.80 0.78 0.94 0.76 0.66 0.75 0.78 -2.9 ***
Tofsmes 256 1 1.06 1.37 1.12 1.21 1.45 1.47 1.39 1.20 2.26 5.8 ***
Lappmes 20 1 3.55 2.76 4.16 3.56 3.27 7.75 2.25 4.14 2.77 7
Entita 104 1 0.78 0.97 0.95 1.22 0.93 0.91 1.19 0.87 1.27 2.2
Talltita 446 1 0.77 1.20 0.77 0.77 1.03 1.28 0.86 0.89 1.32 2.3 *
Nötväcka 233 1 1.15 0.86 0.91 1.10 1.17 1.39 1.61 1.16 2.26 7.5 ***
Trädkrypare 223 1 0.74 0.79 1.11 0.74 0.83 0.90 0.90 0.61 0.83 -1.8
Gärdsmyg 908 1 1.17 1.35 1.74 1.14 0.94 1.03 1.40 1.03 2.17 2.8 ***
Dubbeltrast 313 1 1.15 1.66 1.60 1.90 1.59 2.24 1.59 1.71 2.13 6.4 ***
Björktrast 1438 1 1.24 1.56 1.92 1.90 1.87 1.76 1.37 1.26 1.25 0.7
Taltrast 2126 1 0.89 1.10 1.43 1.64 1.45 1.56 1.37 1.33 1.28 3.9 ***
42

Tabell 9. forts. TRIM index för standardrutterna. TRIM indices based on the Fixed routes (cont.).
Art Ind 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 %/Y S
Rödvingetrast 1645 1 1.15 1.46 1.45 1.81 2.11 2.40 1.87 1.52 1.62 5.7 ***
Ringtrast 10 1 0.37 0.48 0.64 1.13 0.62 1.04 0.40 0.92 1.03 4.1
Koltrast 2501 1 1.08 1.10 1.30 1.34 1.34 1.28 1.44 1.35 1.41 3.7 ***
Stenskvätta 193 1 1.04 1.29 0.97 0.89 0.80 1.40 0.91 0.89 1.21 -0.1
Buskskvätta 480 1 0.78 1.05 1.04 1.07 0.91 1.29 0.94 0.84 1.01 0.3
Rödstjärt 949 1 0.95 0.89 0.92 0.96 0.91 1.12 1.07 1.05 1.03 1.5 *
Näktergal 167 1 0.98 0.98 0.72 0.81 0.79 1.01 0.85 0.88 0.98 -0.4
Blåhake 85 1 0.63 2.51 1.24 1.50 1.34 0.99 1.04 1.15 0.97 -0.8
Rödhake 2489 1 1.22 1.15 1.16 1.21 1.02 1.07 1.28 1.05 1.37 1.2 **
Gräshoppsångare 14 1 0.68 0.58 0.79 0.36 0.80 0.80 0.65 0.77 0.65 -1.1
Rörsångare 90 1 0.75 1.11 1.09 0.97 0.84 1.00 0.72 1.01 0.91 -0.7
Kärrsångare 56 1 0.96 0.46 0.95 1.18 0.94 0.96 1.19 0.91 1.08 3
Sävsångare 70 1 1.46 1.36 1.49 1.47 1.22 1.67 1.34 1.36 1.64 2.4
Härmsångare 115 1 0.83 1.10 1.10 1.42 1.15 1.34 1.23 1.47 1.54 5.5 ***
Svarthätta 1277 1 1.23 1.33 1.44 1.43 1.47 1.68 1.57 1.86 2.28 7.3 ***
Trädgårdssångare 1302 1 1.03 1.17 1.17 1.39 1.12 1.12 0.96 1.22 1.55 2.3 ***
Törnsångare 582 1 1.07 1.33 1.20 1.31 1.21 1.47 1.09 1.26 1.26 1.7 **
Ärtsångare 403 1 1.28 1.35 2.01 2.04 1.83 2.19 1.64 1.82 1.78 5.5 ***
Lövsångare (S) 1 8324 1 1.01 1.05 1.03 1.15 1.04 1.15 1.16 1.14 1.10 1.5 ***
Lövsångare (N) 1 4600 1 0.86 0.79 0.82 0.94 1.03 1.33 1.04 1.09 0.91 2.3 ***
Gransångare (S) 2 49 1 0.78 0.91 1.26 1.19 1.36 2.28 1.70 1.91 3.00 14 ***
Gransångare (N) 2 164 1 1.06 0.75 1.24 1.54 1.39 1.83 1.63 1.20 1.48 5.8 ***
Grönsångare 375 1 1.18 1.11 1.28 1.14 1.17 1.17 1.11 1.30 1.30 1.7 *
Kungsfågel 1549 1 1.18 0.96 1.00 0.76 1.01 0.84 1.16 0.55 1.00 -2.8 ***
Grå flugsnappare 579 1 0.94 1.13 1.12 1.47 1.30 1.94 1.19 1.22 1.46 4.4 ***
Sv-v flugsnappare 947 1 0.88 0.93 1.10 1.23 1.08 1.39 1.13 1.15 1.44 4.1 ***
Järnsparv 595 1 0.92 0.91 1.01 1.07 1.13 1.20 1.25 1.19 1.21 3.5 ***
Ängspiplärka 833 1 0.76 1.13 1.15 1.36 1.25 1.34 1.26 0.76 1.26 1.8
Trädpiplärka 2909 1 1.04 1.08 1.09 1.25 1.21 1.31 1.10 1.23 1.29 2.5 ***
Sädesärla 642 1 0.91 1.20 1.18 1.18 0.97 1.15 1.16 1.29 1.45 3.3 ***
Gulärla 418 1 0.75 0.99 0.88 1.06 0.97 1.20 0.84 0.74 0.84 -1
Sidensvans 63 1 1.47 1.48 1.06 1.14 7.74 9.92 1.72 10.4 2.18 20 ***
Törnskata 108 1 1.29 1.95 1.23 1.41 1.13 1.48 1.24 1.62 1.40 1.6
Stare 2937 1 1.24 1.94 1.27 2.01 1.16 1.08 1.54 1.15 1.52 0.6
Stenknäck 37 1 2.34 3.82 2.59 2.25 2.07 3.71 2.09 1.80 1.96 1.4
Grönfink 890 1 0.88 1.19 1.50 1.20 1.52 1.60 1.60 1.75 1.39 6.1 ***
Steglits 37 1 2.26 2.89 1.51 2.34 1.48 2.64 2.84 3.37 4.55 11 **
Grönsiska 2426 1 1.02 0.76 1.04 1.22 0.91 1.23 0.89 0.79 1.28 0.9
Hämpling 171 1 0.97 0.92 1.23 0.99 0.76 0.82 0.74 0.70 0.70 -4.7 ***
Gråsiska 702 1 0.52 0.34 0.39 0.31 0.83 0.61 0.23 0.74 1.01 1.7
Domherre 183 1 0.80 0.68 1.37 0.86 1.06 1.30 0.93 0.93 0.72 -0.1
Rosenfink 49 1 0.97 0.69 0.53 0.97 0.78 0.73 0.42 0.63 0.56 -5.9 **
Mindre korsnäbb 795 1 3.66 0.71 3.50 2.12 4.72 4.01 3.49 3.21 5.87 16 ***
Större korsnäbb 155 1 2.03 0.25 0.56 1.19 1.05 2.02 1.59 0.66 1.77 6.5
Korsnäbb obestämd 926 1 2.16 0.43 1.16 1.07 1.31 1.08 2.20 1.65 4.81 13 ***
Bofink 9365 1 1.12 1.22 1.22 1.28 1.34 1.30 1.31 1.17 1.40 2.4 ***
Bergfink 2153 1 0.86 1.20 1.20 1.11 1.09 1.23 0.74 0.90 1.06 -0.9
Gulsparv 1434 1 1.18 1.11 1.16 1.14 1.21 1.22 1.22 1.17 1.30 1.8 ***
Ortolansparv 22 1 0.75 0.64 1.44 0.72 0.74 0.94 0.81 0.85 0.86 -0.3
Videsparv 52 1 0.29 0.40 0.59 0.54 0.54 0.52 0.51 0.37 0.51 -2.1
Sävsparv 311 1 1.08 1.21 1.06 1.28 1.25 1.28 1.21 1.15 1.22 1.7
Snösparv 32 1 1.42 4.98 3.72 2.09 2.24 2.91 1.59 2.51 1.46 0.6
Gråsparv 401 1 1.15 1.25 1.10 1.00 1.23 0.98 1.03 1.08 1.08 -0.5
Pilfink 432 1 0.87 0.49 0.57 0.48 0.65 0.76 0.70 0.62 0.91 -0.2
1 Lövsångare norr respektive söder om 62ºN. 2 Gransångare norr respektive söder om 60ºN.
43

Appendix 1. Förteckning över punkttaxeringar vintern 2006/2007 och sommaren 2007. Kolumnen ”Ext”
anger det tillägg till födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. Kolumnen ”Vin”
anger de vinterperioder då inventering utförts.
44

Appendix 1. forts.
45

Appendix 1. forts.
46

Appendix 1. forts.
47

Appendix 1. forts.
48

Appendix 1. forts.
49

Appendix 1. forts.
50

Appendix 1. forts.
51

Appendix 1. forts.
52

Appendix 2. Förteckning över inventerade fasta standardrutter 2007.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
02C2H Hyby
02D2C Blentarp
02D7C Sebbarp
02D7H Slätteberga
03C2C Raus
03C2H Kongaö
03C7H Rya
03D2C Tjörnarp
03D2H Bockeboda
03D7C Humlesjö
03D7H Tydingen
03E2C Trolle-Ljung
03E2H Hörvik
03E7H Svängsta
03G7C Kristianopel
03G7H Grönhögen
04C2C Norrviken
04C2H Ålstorp
04C7C Tylösand
04C7H Simlångsdal
04D2C Markaryd
04D7C Mäen
04D7H Ivla
04E2C Havhult
04E2H Urshult
04E7C Eneryda
04E7H Tjugeboda
04F2C Dångebo
04F2H Vissefjärda
04F7C Linnehult
04F7H Algutsboda
04G2C Karlshult
04G7C Nybro
05B7H Varberg
05C2H Örken
05C7C Ullared
05C7H Fegen
05D2C Unnen
05D2H Lagan
05D7C Reftele
05D7H Kassasjön
05E2C Älganässjön
05E2H Växjö
05E7C Gällaryd
05E7H Asa
05F2C Herråkra
05F2H Målerås
05F7C Norrhult
05F7H Fagerhult
05G2C Alsterbro
05G2H Ålem
05G7C Högsby
05G7H Påskallavik
05H2C Löt
05J7C Grötlingbo
06B2H Frillesås
06B7H Kungsbacka
06C2C Älekulla
06C2H Gravsjön
06C7C Bua
53

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
06C7H Sexdrega
06D2C Båraryd
06D2H Flaten
06D7C Nittorp
06D7H Bondstorp
06E2C Vrigstad
06E2H Sävsjö
06E7C Falla Ödestu
06E7H Hultarp
06F2C Vetlanda
06F2H Järeda
06F7C Skedesjön
06F7H Mariannelund
06G2C Björnhult
06G2H Fårbo
06G7H Blankaholm
06J2C Etelhem
06J7C Ekeby
07B2C Björlanda
07B7C Hakefjord
07B7H Skepplanda
07C2C Töllsjö
07C2H Fristad
07C7C Lena
07C7H S. Björka
07D2C Ulricehamn
07D2H Nackebo
07D7C Brismene
07D7H Utvängstorp
07E2C Hökhult
07E2H Bälaryd
07E7C Visingsö
07E7H Äpplehult
07F2C Östra Lägern
07F2H Möckeln
07F7C Älgaberget
07F7H Långsjön
07G2C Anen
07G2H Blekhem
07G7C Tolången
07J2H Valleviken
08A7H Hunnebostran
08B2H Vesten
08B7C Hensbacka
08B7H St Hästefj
08C7C Vänersnäs
08C7H St. Ro
08D2C St. Bjurum
08D2H Edåsa
08D7C Lundsbrunn
08D7H Stöpen
08E2H Disevid
08F2H Skeda Udde
08F7C Rocklunda
08F7H Snavudden
08G2C Kungsvik
08G2H Narebo
08G7C Norsholm
08G7H Hjärterum
08H2C Getterö
54

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
08H7C Öbnebo
09A2H Kolmyrarna
09A7H Hedängen
09B2C Kynnefjäll
09B7C Mellankornsjön
09B7H Hällan
09C7C Ånimskog
09D2H Mariestad
09E2C Bomängen
09E2H Olshammar
09E7H Stavsjön
09F2C Godegård
09F2H Hällestad
09F7C Lerbäck
09F7H Hinnern
09G2C Getsjön
09G2H Stavsjö
09G7C Beckershov
09G7H Täljaren
09H2C Svalsta
09H7C Sibro
09H7H Solberga
09I7C Lisö
10B2H Ygnesjön
10C2H Säffle
10C7C Öv Lofterud
10C7H Värmerud
10D7C V. Karlstad
10D7H Väse
10E2C Billingsmoss
10E2H Mullhyttan
10E7H No Karlskoga
10F2C Mosås
10F2H Segersjö
10F7C Lockenkil
10F7H Fellingsbro
10G2C Julita
10G2H Gamlamon
10G7C Kungsör
10G7H Hällbybrunn
10H2C Ekensholm
10H7C Fogdön
10H7H Mälsåker
10I2C Malmsjö
10I2H Tyresta
10I7C Lövsta
10I7H Askrikefjärd
11C2C Spässerud
11C2H Skärmnäs
11C7C Öjenäs
11C7H Humsjön
11D2C Flosjöed
11D2H Lindfors
11D7C Rannsjön
11D7H Milberget
11E2C Prästbäcken
11E2H Lundsfjärden
11E7C Långban
11F2C Lindesb Sv
11F2H Iresjön
55

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
11F7C Ljusnarsberg
11F7H Riddarhyttan
11G2C Odensvi
11G2H Västerås
11G7C Virsbo
11G7H Sätra Brunn
11H2C Hummelsta
11H2H Ekolsund
11H7C Ådalen
11I2H Vada
11I7C Lövsta
11I7H Kornan
11J2C Vettershaga
11J7C Estuna
12C2C Holmsjön
12C2H Kvarnhöjden
12C7H Bjursjön
12D2C Östersäter
12D2H Hagfors
12D7C Kvarnsjön
12D7H Uvanå
12E2C Gustavsström
12E2H Jägaråsen
12E7H Luxberget
12F2C Ställberget
12F7C Storslätten
12F7H Björkljuster
12G2C Norberg
12G2H Nässelbo
12G7C Hamre
12G7H Masarberget
12H2C Huddunge
12H2H Mångelbo
12H7H Tierp
12I2C Skyttorp
12I2H Ekeby
12I7C Florarna
12I7H Östhammar
13C2H Nyskoga
13C7H Sysslebäck
13D2C Värsjön
13D2H Björktjärnbe
13D7C Rönnhällsj.
13D7H Edbergsmyran
13E2C Vansbro
13F2C Arvslindan
13F2H Oberget
13F7C Skvissberget
13G2C Högåsklack
13G2H Torsåker
13G7C Ljusnäs
13G7H Kungsberget
13H2C Lomsjön
13H2H Storfjärden
14C2C Halåsätern
14C2H Örsjön
14C7H Ängesåsen
14D2C Strandkölen
14D2H Norrgårdssäl
56

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
14D7C Digernäs
14E2C Bramaråsen
14E2H Nusnäs
14E7H Hornberga
14F2H Fagerberget
14F7C Näset
14G2C Sixåsen
14G7C Grannäsen
14G7H Bofarssjön
14H7C Järvsjön
15C7H Gammelfjäll
15D2H Afstasrand
15E2H Flarkarna
15E7C Skuckusvall
15F2C Ormtjärn
15F2H Nv Edsbyn
15F7C Hamra
15F7H Uggsjön
15G2C Enstabo
15G2H Växbo
15H2C Alebo
15H7C Iggesund
15H7H Hornslandet
16C2C Storgjotköle
16C2H Idre
16C7H Hällsjön
16D2C Öjavasseln
16D2H Blekvallen
16D7C Lofsdalen
16E2C Lillhärdal
16E7C Sveg Nv
16E7H Sveg No
16F7C Gagnedsberge
16F7H Tevansjö
16G2C Tallåsen
16G2H Västansjö
16G7C Kumsjön
16G7H Hassela
16H7C Nyvallsåsen
17C2H Gunnars
17C7C Vigelskaftet
17C7H Torbygget
17D2C Rannsundet
17D2H Sånfjället
17D7H Stornäshållan
17E2C Vemhån
17E2H Vitvattsköle
17E7H Nordkölen
17F2C Rörmyrberget
17F7H Orrmyran
17G2H Fanbyklacken
17G7C Borgsjö
17G7H Nordanede
17H2C Attmar
17H2H Juniskär
17H7C Brattfallet
18C2C Grönvålen
18C2H Öv Daddsjön
18C7H Ljungsjöarna
57

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
18D2C Härslätten
18D2H Flåsjön
18D7H Glen
18E7C Lockåsbodarn
18E7H Fåker
18F7C Sundsjön
18F7H Gårdsjöberge
18G2H Storstensmyr
18H2H Aldersjön
18H7C Bullerbo
18I7H Mjällom
19C7H Tångböle/Ånn
19D2H Håckren
19D7C Åre
19E2C Hallen
19E2H Frösön
19E7H Näversjöberg
19F2C Brana
19F7C Granbo
19F7H Hallen
19G2H Runåberg
19G7H Ramneå
19H2C Långsele
19H7C Ådalsliden
19I7H Fors
20C2H Rensjön
20D7H Oldfjällen
20E2H Föllinge
20E7H Ålviken
20F2H Skavflobacken
20F7H Strömsund
20H2C Eden
20H7C Hömyran
20H7H Storsjö
20I2C Översjön
20I2H Hemling
20I7C Norrtjärn
20I7H Bredträsk
20J2C Byviken
20J2H Torsmyran
20J7C Stensvattnet
20J7H Pengsjön
20K7C Klabböle
20K7H Ostnäs
21E2H Jalketsåjja
21E7H Munsfjället
21F2H Alanäs
21F7H Punkt 451
21G2C Skirsjöede
21G7H Dorotea
21H2C Granberget
21H7H Åsele No
21I2H Käringberget
21I7H Lomfors
21J2C Örträsk
21J7C Vidstrandsnä
21J7H Hällnäs
21K7H Östbyn
22E2H Flatfjället
58

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
22E7C Vallarna
22E7H Uredakke
22F2C Storsjouten
22F2H Storselet
22F7C Borgafjäll
22F7H Risbäck
22G2C Blaikfjället
22G7H Nästansjö
22H7C Strandkullen
22H7H Björkås
22J2H Ekträsket
22J7C Rockträsk
22K2H Sörbyn
23E2H Stikkenjokk
23F2C Fiskonfjället
23F7C Ransarn
23G2H Liden
23H7H Sandsjö
23I2C Lycksaberg
23I7C Holmfors
23I7H Malå
23J7H Stensträsk
23K7C Degerberget
23L7C Jävre
24F2H Björkås
24F7C Tärnamo
24H2C Vatjoträsk
24H7C Storvindeln
24H7H Oksåivemyr
24I2C Bockträsk
24I7C Bergnäs
24J2C Grundträsk
24J2H Ledvattnet
24J7C Bäcklund
24J7H Lauker
24K2C Långträsk
24K7C Visttjärnlid
24L2C Öjebyn
24L7C Rosfors
24L7H Bergnäset
25F2C Hemavan
25F7C Lill-Uman
25F7H Laiva
25G2C Äivesåive
25G2H Suttsjaure
25G7C Aitenas
25G7H Tjamuk
25H2H Myrås
25I2H Östansjö
25J7H Kainolatjv.
25K2H Bullerberget
25L2C Långberget
25L2H Sundom
25L7C Gåsträsk
25M2H Storöhamn
25M7H Mansheden
25N2C Seskarö
59

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
25N7C Haapasaari
26F2H Vindelkroken
26H2H Änamus
26I2C Bergnäsviken
26I7C Puoitavata
26I7H Hapmitj
26J2C Muorkevare
26J2H Kuoratjåive
26J7C Pärlan
26J7H Mattisudden
26K2C Subbat
26K7C Kalludden
26K7H Murjek
26L2H Tallån
26L7C Suobbat
27G2H Njuonger
27H2C Viltok
27H7C Tarrekaise
27H7H Stuor-Tata
27I2H Maivesjaure
27J2C Paktevare
27J2H Ligga
27J7C Stuor-Talput
27J7H Muddus
27K2C Sotaure
27K2H Siekavaara
27K7C Ripats
27K7H Raatukkav.
27L7C Hakkas
27L7H Repovaara
27M2H Ylinenjärvi
28I2C Sitojaure
28I2H Keino
28I7C Stora Sjöfal
28J7H Harrå
28K7H Skaulo
28L7H Lovikka
28M2C Huhta Kuusiv
29H2C Vaisaluokta
29J7H Kiruna
29M7C Tjäderbo
30I7C Kårsavagge
30I7H Stordalen
30J7C Ripa
30J7H Marsujavri
31K2H Rautuoivi
31K7C Pitkä
32J2H Pältsa
60

Appendix 3. Beståndsindex för vintern för 48 arter baserat på de fria punktrutterna. Data för
period 3 (jul/nyår) har använts. Index är beräknat med TRIM (se Metoder). Indexvärdena
anger beståndsnivån i förhållande till år 1998, som satts till 1. Talen i parentes efter artnamnet
är medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt nivån på statistisk
signifikans (se Metoddelen). Data i siffror för dessa och fler arter finns i Tabell 5.
TRIM-indices for 48 species based on winter point count routes. Only data from Period 3
(Christmas/New Year) were used. Index 1 is the population level in 1998. The figures within
brackets after the species name are the average no. of birds observed per year, the average
trend in numbers (% per year), and level of statistical significance. Indices for these and
other species can be found in Table 5.
1.5
Gräsand, Anas platyrhynchos - (9773, 3.5, ***)
2
Vigg, Aythya fuligula - (9344, 3.7, ***)
1
1.5
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Knipa, Bucephala clangula - (1925, 2, ***)
1.5
Alfågel, Clangula hyemalis - (2009, 0.6, NS)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Storskrake, Mergus merganser - (1314, 3.4, ***)
2
1.5
1
0.5
2.5
2
1.5
1
0.5
Salskrake, Mergus albellus - (124, 8.8, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Kungsörn, Aquila chrysaetos - (17, 1.1, NS)
1.5
Ormvråk, Buteo buteo - (266, 0.8, **)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
61

Appendix 3. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
3
Fjällvråk, Buteo lagopus - (45, 0.3, NS)
2
Duvhök, Accipiter gentilis - (30, -1, NS)
2
1.5
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Havsörn, Haliaeetus albicilla - (38, 7.1, ***)
5
Orre, Tetrao tetrix - (126, -2.6, ***)
2
4
1.5
3
1
2
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
2
1.5
1
0.5
Ringduva, Columba palumbus - (761, 0.4, NS)
Turkduva, Streptopelia decaocto - (39, -5.1, ***)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Sparvuggla, Glaucidium passerinum - (8, 6.5, ***)
1.5
1.5
Gröngöling, Picus viridis - (124, 0.5, NS)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Större hackspett, Dendrocopos major - (855, 0.2, NS)
1.5
Mindre hackspett, Dendrocopos minor - (15, -0.6, NS)
3
1
2
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
62

Appendix 3. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
Spillkråka, Dryocopus martius - (134, 0.8, *)
Kråka, Corvus corone cornix - (10670, -1.5, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Råka, Corvus frugilegus - (784, 5.7, ***)
2
Kaja, Corvus monedula - (9109, 0.7, **)
1
1.5
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
1
0.5
Skata, Pica pica - (3750, 0.4, ***)
Nötkråka, Nucifraga caryocatactes - (28, -2.5, **)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Nötskrika, Garrulus glandarius - (920, -0.5, **)
Stjärtmes, Aegithalos caudatus - (357, 0.3, NS)
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Talgoxe, Parus major - (6163, 0.4, ***)
2
Blåmes, Parus caeruleus - (3143, 2.7, ***)
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
63

Appendix 3. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2
Svartmes, Parus ater - (404, -0.2, NS)
1.5
Tofsmes, Parus cristatus - (375, -0.2, NS)
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Entita, Parus palustris - (986, -2.8, ***)
2
Talltita, Parus montanus - (903, -2.4, ***)
2
1.5
1
0.5
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Nötväcka, Sitta europaea - (1295, 1.4, ***)
2
Trädkrypare, Certhia familiaris - (223, -1.2, ***)
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Strömstare, Cinclus cinclus - (88, 0.3, NS)
4
Björktrast, Turdus pilaris - (10664, 0, NS)
1.5
3
1
2
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
6
Rödhake, Erithacus rubecula - (56, 5, ***)
Kungsfågel, Regulus regulus - (1913, -1.7, ***)
2
4
2
*Index för 1975-1989 skall
ökas med ca. 0,3 enheter
1.5
1
0.5
*Index för 1975-1989 skall
ökas med ca. 0,4 enheter
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
64

Appendix 3. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2.5
2
1.5
1
0.5
Varfågel, Lanius excubitor - (35, -0.7, NS)
Stenknäck, Cocc. coccothraustes - (137, 5.6, ***)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
2
1.5
1
0.5
Grönsiska, Carduelis spinus - (4448, -3.5, ***)
Gråsiska, Carduelis flammea - (3954, -3.2, ***)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
1
0.5
Domherre, Pyrrhula pyrrhula - (3070, -0.6, ***)
1.5
1
0.5
Korsnäbb obestämd, Loxia species - (730, -2, ***)
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
Bergfink, Fringilla montifringilla - (11173, -4.7, NS)
3
2
1
2.5
2
1.5
1
0.5
Gulsparv, Emberiza citrinella - (8391, -1.3, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Gråsparv, Passer domesticus - (1281, -1.8, ***)
2
Pilfink, Passer montanus - (2100, -0.9, ***)
2
1.5
1
0.5
*Index för 1975-1989 skall
ökas med ca. 0,3 enheter
1.5
1
0.5
*Index för 1975-1989 skall
ökas med ca. 0,4 enheter
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
65

Appendix 4. Beståndsindex för häckningstiden för 128 arter enligt fria punktrutter (röd kurva) och
standardrutter (streckad kurva). Beståndsnivån är satt till 1 för 1998. Siffrorna under artnamnet
visar medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt statistisk signifikans
(se Metoddelen). Siffrorna till vänster gäller punktrutterna 1975-2007, de till höger gäller
standardrutterna 1998-2007. Data i siffror för dessa och ytterligare arter finns i Tabellerna 7 och 9.
Breeding period indices for 128 species based on free point counts (red curve) and Fixed routes
(black curve). The population level in 1998 is set at 1. The figures within brackets are the mean no.
of birds observed per year, the average trend (% per year), and level of statistical significance, for
the two datasets respectively. Individual index figures can be found in Tables 7 and 9.
2
Storlom, Gavia arctica
(90, 2.1, **; 139, 1.9, NS)
2
Smålom, Gavia stellata
(19, 8.6, ***; 46, 2, NS)
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Skäggdopping, Podiceps cristatus
(287, 0, NS; 51, 4, NS)
15
Svarthakedopping, Podiceps auritus
(14, -7.5, ***; -, -, -)
1.5
10
1
0.5
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Gräsand, Anas platyrhynchos
(910, 1.4, ***; 395, 4.6, ***)
5
Kricka, Anas crecca
(69, -2, *; 105, -1.2, NS)
1.5
1
0.5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
4
Vigg, Aythya fuligula
(181, -1.3, NS; 125, -4.6, NS)
1.5
Knipa, Bucephala clangula
(441, 0.7, NS; 261, 1.4, NS)
3
1
2
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
66

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
1.5
Storskrake, Mergus merganser
(180, 1.3, NS; 85, 1.1, NS)
3
Sångsvan, Cygnus cygnus
(99, 7.1, ***; 132, 3.1, NS)
1
2
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Ormvråk, Buteo buteo
(127, 0.7, NS; 158, 2.5, *)
3
Glada, Milvus milvus
(23, 7.1, ***; 17, 13.2, **)
1.5
2
1
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Brun kärrhök, Circus aeruginosus
(27, 7.4, ***; 17, 3.7, NS)
1.5
Fiskgjuse, Pandion haliaetus
(32, 3.2, ***; 28, 4.5, NS)
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Dalripa, Lagopus lagopus
(-, -, -; 115, -0.7, NS)
2.5
Fjällripa, Lagopus mutus
(-, -, -; 26, 0.8, NS)
1
2
1.5
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Orre, Tetrao tetrix
(241, -2.4, ***; 272, 4.5, ***)
2
Tjäder, Tetrao urogallus
(13, 0.2, NS; 117, 4.8, **)
2
1.5
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
67

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
Järpe, Bonasia bonasia
(10, -0.9, NS; 45, 5.1, NS)
3
Trana, Grus grus
(222, 6.8, ***; 423, 10, ***)
1.5
2
1
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Strandskata, Haematopus ostralegus
(219, -0.4, NS; 112, 4.2, NS)
2
Tofsvipa, Vanellus vanellus
(612, -1.1, ***; 597, 4.8, ***)
2
1.5
1
0.5
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
4
Ljungpipare, Pluvialis apricaria
(43, 2.7, NS; 304, 1.8, NS)
3
Enkelbeckasin, Gallinago gallinago
(189, -2.7, ***; 267, 5.7, ***)
3
2
2
1
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Morkulla, Scolopax rusticola
(24, 3.5, *; 47, 5.9, *)
2.5
Storspov, Numenius arquata
(230, -2.1, ***; 153, -2.5, *)
2
2
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Småspov, Numenius phaeopus
(-, -, -; 93, 1.9, NS)
2
Skogssnäppa, Tringa ochropus
(85, 0.2, NS; 260, 4.2, ***)
1
1.5
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
68

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
5
Grönbena, Tringa glareola
(53, 0, NS; 368, -1.3, NS)
2
Drillsnäppa, Actitis hypoleucos
(118, -1.8, ***; 119, -0.3, NS)
4
3
2
1
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
4
Rödbena, Tringa totanus
(98, -2.4, **; 73, -2.6, NS)
2.5
Gluttsnäppa, Tringa nebularia
(28, 3.7, NS; 186, 0, NS)
3
2
1
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Fjällabb, Stercorarius longicaudus
(-, -, -; 36, -1, NS)
5
Silltrut, Larus fuscus
(134, -1.5, NS; 107, 0, NS)
2
4
3
1
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
8
Gråtrut, Larus argentatus
(2901, -5.5, ***; 718, -9.1, ***)
4
Skrattmås, Larus ridibundus
(3857, -4.9, ***; 1194, -4.6, ***)
6
3
4
2
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Fisktärna, Sterna hirundo
(265, 0.5, NS; 165, 5.3, **)
5
Silvertärna, Sterna paradisaea
(-, -, -; 121, 1.3, NS)
2
4
3
1
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
69

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
4
Skogsduva, Columba oenas
(161, -4, ***; 107, 6.9, **)
2
Ringduva, Columba palumbus
(2678, -0.5, **; 2573, 6.4, ***)
3
1.5
2
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Gök, Cuculus canorus
(644, -2.9, ***; 827, 2.6, ***)
2.5
Tornseglare, Apus apus
(2160, -2.2, ***; 1234, -3.2, ***)
2
2
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Gröngöling, Picus viridis
(193, -2.4, ***; 114, 1.4, NS)
3
Större hackspett, Dendrocopos major
(442, -0.6, *; 603, 5.6, ***)
2
2
1
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
15
Mindre hackspett, Dendrocopos minor
(16, 2.5, NS; 12, 13.5, NS)
4
Tretåspett, Picoides tridactylus
(-, -, -; 22, 15.8, ***)
10
3
2
5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Spillkråka, Dryocopus martius
(181, 0.7, NS; 227, -2.1, *)
5
Göktyta, Jynx torquilla
(87, -4.1, ***; 50, 5.8, *)
1
4
3
0.5
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
70

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2.5
Sånglärka, Alauda arvensis
(1234, -3.4, ***; 1108, -2.1, ***)
2
Ladusvala, Hirundo rustica
(890, 0.5, NS; 789, 2.4, **)
2
1.5
1
0.5
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Hussvala, Delichon urbica
(850, -2, ***; 504, 0.7, NS)
5
Backsvala, Riparia riparia
(266, -2.9, ***; 131, 1.5, NS)
1.5
1
0.5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Korp, Corvus corax
(285, 3.5, ***; 343, 0.6, NS)
2
Kråka, Corvus corone cornix
(2200, -2, ***; 1381, -0.5, NS)
1
1.5
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
5
Råka, Corvus frugilegus
(320, 1.9, NS; 382, -6.1, *)
2
Kaja, Corvus monedula
(2295, 0.1, NS; 1832, 4.3, ***)
4
3
2
1
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Skata, Pica pica
(812, 0.1, NS; 505, 1.7, *)
2.5
Nötkråka, Nucifraga caryocatactes
(14, -3.1, **; 10, -1.2, NS)
1.5
1
0.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
71

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
1.5
Nötskrika, Garrulus glandarius
(253, -0.9, **; 309, 2.2, *)
1.5
Lavskrika, Perisoreus infaustus
(-, -, -; 97, 0.7, NS)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Stjärtmes, Aegithalos caudatus
(31, 1.5, NS; 63, 9.5, **)
2
Talgoxe, Parus major
(2043, -0.9, ***; 2057, 5.9, ***)
2
1.5
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Blåmes, Parus caeruleus
(808, 1.1, ***; 682, 8, ***)
2.5
Svartmes, Parus ater
(197, -1.2, ***; 308, -2.9, ***)
2
2
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Tofsmes, Parus cristatus
(77, -1, NS; 256, 5.8, ***)
8
Lappmes, Parus cinctus
(-, -, -; 20, 7, NS)
2
6
4
1
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
4
Entita, Parus palustris
(131, -4.4, ***; 104, 2.2, NS)
4
Talltita, Parus montanus
(186, -5.2, ***; 446, 2.3, *)
3
3
2
2
1
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
72

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2.5
Nötväcka, Sitta europaea
(280, 0.8, **; 233, 7.5, ***)
1.5
Trädkrypare, Certhia familiaris
(118, -1.1, *; 223, -1.8, NS)
2
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Gärdsmyg, Troglodytes troglodytes
(397, 4.6, ***; 908, 2.8, ***)
2.5
Dubbeltrast, Turdus viscivorus
(95, 2.4, ***; 313, 6.4, ***)
2
2
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Björktrast, Turdus pilaris
(2007, -0.8, ***; 1438, 0.7, NS)
2
Taltrast, Turdus philomelos
(1355, 0.3, *; 2126, 3.9, ***)
2
1.5
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Rödvingetrast, Turdus iliacus
(815, -0.2, NS; 1645, 5.7, ***)
1.5
Ringtrast, Turdus torquatus
(-, -, -; 10, 4.1, NS)
2
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Koltrast, Turdus merula
(2396, 1.3, ***; 2501, 3.7, ***)
2.5
Stenskvätta, Oenanthe oenanthe
(97, -3.1, ***; 193, -0.1, NS)
1
2
1.5
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
73

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
1.5
Buskskvätta, Saxicola rubetra
(265, -1.5, ***; 480, 0.3, NS)
2.5
Rödstjärt, Phoenicurus phoenicurus
(189, -2.1, ***; 949, 1.5, *)
1
2
1.5
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Näktergal, Luscinia luscinia
(378, -2.6, ***; 167, -0.4, NS)
3
Blåhake, Luscinia svecica
(-, -, -; 85, -0.8, NS)
1.5
2
1
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Rödhake, Erithacus rubecula
(1262, -0.4, *; 2489, 1.2, **)
2.5
Gräshoppsångare, Locustella naevia
(17, -3.7, ***; 14, -1.1, NS)
1.5
1
0.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Rörsångare, Acrocephalus scirpaceus
(181, -0.1, NS; 90, -0.7, NS)
2
Kärrsångare, Acrocephalus palustris
(58, 1.9, **; 56, 3, NS)
1
1.5
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
5
Sävsångare, Acroceph. schoenobaenus
(87, -3.1, ***; 70, 2.4, NS)
2
Härmsångare, Hippolais icterina
(118, 0.1, NS; 115, 5.5, ***)
4
3
2
1
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
74

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2.5
Svarthätta, Sylvia atricapilla
(873, 2.6, ***; 1277, 7.3, ***)
2
Trädgårdssångare, Sylvia borin
(1117, 0.1, NS; 1302, 2.3, ***)
2
1.5
1
0.5
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Törnsångare, Sylvia communis
(459, 0.3, NS; 582, 1.7, **)
2.5
Ärtsångare, Sylvia curruca
(214, -0.2, NS; 403, 5.5, ***)
1
2
1.5
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Lövsångare (S), Ph. t. trochilus
(4972, -0.6, ***; 8324, 1.5, ***)
1.5
Lövsångare (N), Ph. t. acredula
(831, 0.6, ***; 4600, 2.3, ***)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
4
Gransångare (S), Ph. c. collybita
(53, 9.7, ***; 49, 13.7, ***)
5
Gransångare (N), Ph. c. ab ietinus
(83, -3.4, ***; 164, 5.8, ***)
3
2
1
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
1.5
Grönsångare, Phylloscopus sibilatrix
(324, 0.5, NS; 375, 1.7, *)
2
Kungsfågel, Regulus regulus
(539, -0.9, ***; 1549, -2.8, ***)
1
1.5
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
75

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
Grå flugsnappare, Muscicapa striata
(176, -1.5, ***; 579, 4.4, ***)
1.5
Svartvit flugsnappare, Fic. hypoleuca
(1062, -0.8, ***; 947, 4.1, ***)
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Järnsparv, Prunella modularis
(298, -3.1, ***; 595, 3.5, ***)
4
Ängspiplärka, Anthus pratensis
(169, -1.5, NS; 833, 1.8, NS)
2
3
2
1
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2
Trädpiplärka, Anthus trivialis
(1416, -2.8, ***; 2909, 2.5, ***)
1.5
Sädesärla, Motacilla alba
(844, -1.1, ***; 642, 3.3, ***)
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Forsärla, Motacilla cinerea
(23, 2.9, NS; -, -, -)
2
Gulärla, Motacilla flava
(104, -4, ***; 418, -1, NS)
2
1.5
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
15
Sidensvans, Bombycilla garrulus
(-, -, -; 63, 20.1, ***)
2.5
Törnskata, Lanius collurio
(97, -1.8, ***; 108, 1.6, NS)
10
2
1.5
5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
76

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2.5
Stare, Sturnus vulgaris
(3666, -2.3, ***; 2937, 0.6, NS)
2
Grönfink, Carduelis chloris
(1098, 1.3, ***; 890, 6.1, ***)
2
1.5
1
0.5
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
5
Steglits, Carduelis carduelis
(33, 10.6, ***; 37, 11.3, **)
2
Grönsiska, Carduelis spinus
(1004, 0.2, NS; 2426, 0.9, NS)
4
3
2
1
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Hämpling, Carduelis cannabina
(194, -3.7, ***; 171, -4.7, ***)
6
Gråsiska, Carduelis flammea
(97, 11.1, *; 702, 1.7, NS)
2
4
1
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Domherre, Pyrrhula pyrrhula
(150, -3.4, ***; 183, -0.1, NS)
2.5
Rosenfink, Carpodacus erythrinus
(80, 3, ***; 49, -5.9, **)
2
2
1.5
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
6
Mindre korsnäbb, Loxia curvirostra
(-, -, -; 795, 15.8, ***)
2.5
Större korsnäbb, Loxia pytyopsittacus
(-, -, -; 155, 6.5, NS)
4
2
1.5
2
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
77

Appendix 4. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
15
Korsnäbb obestämd, Loxia species
(507, 1.3, NS; 926, 13.2, ***)
1.5
Bofink, Fringilla coelebs
(6522, -0.2, **; 9365, 2.4, ***)
10
1
5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
15
Bergfink, Fringilla montifringilla
(283, -6.5, ***; 2153, -0.9, NS)
2
Gulsparv, Emberiza citrinella
(1452, -2.1, ***; 1434, 1.8, ***)
10
1.5
1
5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Ortolansparv, Emberiza hortulana
(31, -5.1, ***; 22, -0.3, NS)
15
Videsparv, Emberiza rustica
(7, -11.6, ***; 52, -2.1, NS)
2
10
1
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
2.5
Sävsparv, Emberiza schoeniclus
(240, -1.8, ***; 311, 1.7, NS)
6
Snösparv, Plectrophenax nivalis
(-, -, -; 32, 0.6, NS)
2
1.5
4
1
0.5
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
3
Gråsparv, Passer domesticus
(442, -5, ***; 401, -0.5, NS)
1.5
Pilfink, Passer montanus
(419, -0.4, NS; 432, -0.2, NS)
2
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005
78

Appendix 5. Svenska och vetenskapliga artnamn. Swedish and scientific names.
Swedish name Scientific name
Backsvala
Riparia riparia
Bergand
Aythya marila
Bergfink
Fringilla montifringilla
Berglärka
Eremophila alpestris
Berguv
Bubo bubo
Bivråk
Pernis apivorus
Björktrast
Turdus pilaris
Blå kärrhök
Circus cyaneus
Blåhake
Luscinia svecica
Blåmes
Parus caeruleus
Bläsand
Anas penelope
Bläsgås
Anser albifrons
Bofink
Fringilla coelebs
Brandkronad kungsfågel Regulus ignicapillus
Brun kärrhök
Circus aeruginosus
Brunand
Aythya ferina
Brunglada
Milvus migrans
Brushane
Philomachus pugnax
Buskskvätta
Saxicola rubetra
Busksångare
Acrocephalus dumetorum
Bändelkorsnäbb Loxia leucoptera
Dalripa
Lagopus lagopus
Domherre
Pyrrhula pyrrhula
Drillsnäppa
Actitis hypoleucos
Dubbelbeckasin Gallinago media
Dubbeltrast
Turdus viscivorus
Duvhök
Accipiter gentilis
Dvärgbeckasin Lymnocryptes minimus
Dvärgmås
Larus minutus
Dvärgsparv
Emberiza pusilla
Ejder
Somateria mollissima
Enkelbeckasin Gallinago gallinago
Entita
Parus palustris
Fasan
Phasianus colchicus
Fiskgjuse
Pandion haliaetus
Fiskmås
Larus canus
Fisktärna
Sterna hirundo
Fjällabb
Stercorarius longicaudus
Fjällgås
Anser erythropus
Fjällpipare
Charadrius morinellus
Fjällripa
Lagopus mutus
Fjälluggla
Nyctea scandiaca
Fjällvråk
Buteo lagopus
Flodsångare
Locustella fluviatilis
Forsärla
Motacilla cinerea
Fältpiplärka
Anthus campestris
Glada
Milvus milvus
Gluttsnäppa
Tringa nebularia
Gransångare
Phylloscopus collybita
Gravand
Tadorna tadorna
Grå flugsnappare Muscicapa striata
Grågås
Anser anser
Gråhakedopping Podiceps griseigena
Gråsiska
Carduelis flammea
Gråsparv
Passer domesticus
Gråspett
Picus canus
Gråtrut
Larus argentatus
Gräsand
Anas platyrhynchos
Gräshoppsångare Locustella naevia
Grönbena
Tringa glareola
Grönfink
Carduelis chloris
Gröngöling
Picus viridis
Swedish name
Grönsiska
Grönsångare
Gulhämpling
Gulsparv
Gulärla
Gärdsmyg
Gök
Göktyta
Halsbandsflugsnappare
Havssula
Havstrut
Havsörn
Hornuggla
Hussvala
Häger
Hämpling
Härmsångare
Höksångare
Hökuggla
Jaktfalk
Jorduggla
Järnsparv
Järpe
Kaja
Kanadagås
Kattuggla
Kentsk tärna
Knipa
Knölsvan
Koltrast
Kornknarr
Kornsparv
Korp
Korsnäbb obestämd
Kricka
Kråka
Kungsfiskare
Kungsfågel
Kungsörn
Kärrsnäppa
Kärrsångare
Labb
Ladusvala
Lappmes
Lappsparv
Lappuggla
Lavskrika
Ljungpipare
Lundsångare
Lärkfalk
Lövsångare
Mindre flugsnappare
Mindre hackspett
Mindre korsnäbb
Mindre strandpipare
Morkulla
Mosnäppa
Myrsnäppa
Myrspov
Nattskärra
Nordsångare
Näktergal
Scientific name
Carduelis spinus
Phylloscopus sibilatrix
Serinus serinus
Emberiza citrinella
Motacilla flava
Troglodytes troglodytes
Cuculus canorus
Jynx torquilla
Ficedula albicollis
Sula bassana
Larus marinus
Haliaeetus albicilla
Asio otus
Delichon urbica
Ardea cinerea
Carduelis cannabina
Hippolais icterina
Sylvia nisoria
Surnia ulula
Falco rusticolus
Asio flammeus
Prunella modularis
Bonasia bonasia
Corvus monedula
Branta canadensis
Strix aluco
Sterna sandvicensis
Bucephala clangula
Cygnus olor
Turdus merula
Crex crex
Miliaria calandra
Corvus corax
Loxia species
Anas crecca
Corvus corone cornix
Alcedo atthis
Regulus regulus
Aquila chrysaetos
Calidris alpina
Acrocephalus palustris
Stercorarius parasiticus
Hirundo rustica
Parus cinctus
Calcarius lapponicus
Strix nebulosa
Perisoreus infaustus
Pluvialis apricaria
Phylloscopus trochiloides
Falco subbuteo
Phylloscopus trochilus
Ficedula parva
Dendrocopos minor
Loxia curvirostra
Charadrius dubius
Scolopax rusticola
Calidris temminckii
Limicola falcinellus
Limosa lapponica
Caprimulgus europaeus
Phylloscopus borealis
Luscinia luscinia
79

Swedish name Scientific name
Nötkråka
Nucifraga caryocatactes
Nötskrika
Garrulus glandarius
Nötväcka
Sitta europaea
Ormvråk
Buteo buteo
Orre
Tetrao tetrix
Ortolansparv
Emberiza hortulana
Pilfink
Passer montanus
Pilgrimsfalk
Falco peregrinus
Prutgås
Branta bernicla
Pungmes
Remiz pendulinus
Pärluggla
Aegolius funereus
Rapphöna
Perdix perdix
Ringduva
Columba palumbus
Ringtrast
Turdus torquatus
Rosenfink
Carpodacus erythrinus
Roskarl
Arenaria interpres
Råka
Corvus frugilegus
Rödbena
Tringa totanus
Rödhake
Erithacus rubecula
Rödspov
Limosa limosa
Rödstjärt
Phoenicurus phoenicurus
Rödvingetrast Turdus iliacus
Rördrom
Botaurus stellaris
Rörhöna
Gallinula chloropus
Rörsångare
Acrocephalus scirpaceus
Salskrake
Mergus albellus
Sidensvans
Bombycilla garrulus
Sillgrissla
Uria aalge
Silltrut
Larus fuscus
Silvertärna
Sterna paradisaea
Sjöorre
Melanitta nigra
Skata
Pica pica
Skedand
Anas clypeata
Skogsduva
Columba oenas
Skogssnäppa
Tringa ochropus
Skrattmås
Larus ridibundus
Skräntärna
Sterna caspia
Skäggdopping Podiceps cristatus
Skäggmes
Panurus biarmicus
Skärfläcka
Recurvirostra avosetta
Skärpiplärka
Anthus petrosus
Skärsnäppa
Calidris maritima
Slaguggla
Strix uralensis
Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus
Smådopping
Tachybaptus ruficollis
Småfläckig sumphöna Porzana porzana
Smålom
Gavia stellata
Småskrake
Mergus serrator
Småsnäppa
Calidris minuta
Småspov
Numenius phaeopus
Småtärna
Sterna albifrons
Snatterand
Anas strepera
Snögås
Anser caerulescens
Snösiska
Carduelis hornemanni
Snösparv
Plectrophenax nivalis
Sommargylling Oriolus oriolus
Sothöna
Fulica atra
Sparvhök
Accipiter nisus
Sparvuggla
Glaucidium passerinum
Spetsbergsgås Anser brachyrhynchus
Spillkråka
Dryocopus martius
Stare
Sturnus vulgaris
Steglits
Carduelis carduelis
Stenfalk
Falco columbarius
Stenknäck
Coccothraustes coccothraustes
Stenskvätta
Oenanthe oenanthe
Swedish name Scientific name
Stentrast
Monticola saxatilis
Stjärtand
Anas acuta
Stjärtmes
Aegithalos caudatus
Storlom
Gavia arctica
Stormfågel
Fulmarus glacialis
Storskarv
Phalacrocorax carbo
Storskrake
Mergus merganser
Storspov
Numenius arquata
Strandskata
Haematopus ostralegus
Strömstare
Cinclus cinclus
Större hackspett Dendrocopos major
Större korsnäbb Loxia pytyopsittacus
Större strandpipare Charadrius hiaticula
Svart rödstjärt Phoenicurus ochruros
Svartbent strandpipare Charadrius alexandrinus
Svarthakad buskskvätta Saxicola torquata
Svarthakedopping Podiceps auritus
Svarthalsdopping Podiceps nigricollis
Svarthätta
Sylvia atricapilla
Svartkråka
Corvus corone corone
Svartmes
Parus ater
Svartsnäppa
Tringa erythropus
Svarttärna
Chlidonias niger
Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca
Svärta
Melanitta fusca
Sånglärka
Alauda arvensis
Sångsvan
Cygnus cygnus
Sädesärla
Motacilla alba
Sädgås
Anser fabalis
Sävsparv
Emberiza schoeniclus
Sävsångare
Acrocephalus schoenobaenus
Talgoxe
Parus major
Tallbit
Pinicola enucleator
Talltita
Parus montanus
Taltrast
Turdus philomelos
Tamduva
Columba livia
Tjäder
Tetrao urogallus
Tobisgrissla
Cepphus grylle
Tofsmes
Parus cristatus
Tofsvipa
Vanellus vanellus
Tordmule
Alca torda
Tornfalk
Falco tinnunculus
Tornseglare
Apus apus
Trana
Grus grus
Trastsångare
Acrocephalus arundinaceus
Tretåspett
Picoides tridactylus
Trädgårdssångare Sylvia borin
Trädkrypare
Certhia familiaris
Trädlärka
Lullula arborea
Trädpiplärka
Anthus trivialis
Turkduva
Streptopelia decaocto
Turturduva
Streptopelia turtur
Törnskata
Lanius collurio
Törnsångare
Sylvia communis
Vaktel
Coturnix coturnix
Varfågel
Lanius excubitor
Vattenpiplärka Anthus spinoletta
Vattenrall
Rallus aquaticus
Videsparv
Emberiza rustica
Vigg
Aythya fuligula
Vinterhämpling Carduelis flavirostris
Vitkindad gås Branta leucopsis
Årta
Anas querquedula
Ängshök
Circus pygargus
Ängspiplärka Anthus pratensis
Ärtsångare
Sylvia curruca
80