Ulrik Lovang.pdf

Odling av svenska proteingrödor
- har stor potential!
Ulrik Lovang
www.lovanggruppen.se

Vad avgör ökad odling
- Lönsamhet
- Intresse från handeln!
- Växtföljdskrav
- Möjligheter till ogräsbekämpning

Växtföljd tröskgrödor
År 1. Omväxlingsgröda
A. Lin
B. Raps
C. Åkerböna, Ärter, Lupin
År 2. Höstsäd
År 3. Vårsäd eller Höstsäd

Potentiell areal tröskgrödor
Gröda (rimlig avk) Största areal 1981-2009
Potential
Oljeväxter
(3,0 ton/ha)
Ärter/Åkerböna
(3,5 ton/ha)
Lin
(1,8 ton/ha)
Lupin
(2,5 ton/ha)
Soja
(1,5 ton/ha)
175 000 ha 175 000 ha
= 525 000 ton
60 000 ha 150 000 ha
= 525 000 ton
35 000 ha 50 000 ha
= 90 000 ton
10 000 ha
= 25 000 ton
1000 ha
= 1500 ton

Gröda
Prispåslag för att matcha höstvete
Dyrt kväve, låga
spannmålspriser
(kr/kg)
Billigt kväve, höga
spannmålspriser
(kr/kg)
Oljeväxter + 1,00 + 2,40
Ärter/Åkerböna + 0,10 + 1,40
Lin + 1,25 + 4,40
Lupin + 0,50 + 2,70
Soja + 1,30 + 5,60
Blandvall - 0,15 - 0,35

Rel. tal
Produktion av energi- och
protein per hektar
140
120
100
80
60
40
20
protein
energi
0
blandvall majs höstvete åkerböna ärter raps lupin soja lin

Slutsatser
- Vallen är fortfarande den viktigaste proteingrödan
- Odling av proteingrödor är inte problemet!
- Störst ökningspotential i ärter/åkerböna
– men det kan krävas sortutveckling för att uppnå detta
- Går det med industriprocesser förädla
proteinkvaliteten hos de ”vanliga proteingrödorna”