Goda råd om stallgödsel och gödsling - Greppa näringen
Goda råd om stallgödsel och gödsling - Greppa näringen
Goda råd om stallgödsel och gödsling - Greppa näringen
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
<strong>Goda</strong> råd <strong>om</strong><br />
STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING
Innehåll<br />
Sid<br />
NÖTGÖDSEL<br />
Lyckosam direktmyllning 4<br />
Sid 18<br />
Sid 12<br />
Sid 20<br />
Sid 16<br />
Uppvärderad<br />
kväveverkan 6<br />
Sid 8<br />
Sid 6<br />
Sid 10<br />
Sid 4<br />
Högre skörd<br />
med radmyllning 8<br />
Sid 24<br />
<strong>Goda</strong> råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling<br />
Mer stärkelse<br />
med lägre kvävegiva 10<br />
Smart gödselfördelning<br />
med grannsamverkan 12<br />
Nötgödsel<br />
Praktiska råd 14<br />
SVINGÖDSEL<br />
Säkrare gödsling<br />
med årlig analys 16<br />
Fördelar med slopad<br />
spridning på hösten 18<br />
Matarslangar<br />
ökar effektiviteten 20<br />
Sveriges bönder köper in växtnäring<br />
i mineralgödsel <strong>och</strong> näring i foder för<br />
i storleksordningen 3 miljarder kronor<br />
per år. Gödseln från djuren är alltför<br />
värdefull <strong>och</strong> viktig för miljön för att<br />
inte vara föremål för stort intresse. Varje<br />
procents förbättrat utnyttjande är viktig.<br />
Att bättre ta tillvara N, P <strong>och</strong> K i<br />
gödseln från djuren är därför en av de<br />
viktigaste delarna av <strong>Greppa</strong> Näringens<br />
rådgivning.<br />
I denna katalog har vi samlat goda<br />
exempel på hur värdet av stallgödseln<br />
kan förbättras <strong>och</strong> hur precisionen i<br />
gödslingen kan öka. Lantbrukare berättar<br />
<strong>om</strong> alltifrån analyser av stallgödsel<br />
till samverkan med grannen <strong>om</strong> att fördela<br />
gödseln <strong>och</strong> till spridning med ny<br />
teknik. Tack till er s<strong>om</strong> tagit dyrbar tid<br />
från vårbruk <strong>och</strong> annat för att berätta<br />
för läsarna <strong>om</strong> ert arbete.<br />
I en del av exemplen har vi använt den<br />
nya ekon<strong>om</strong>iska värderingen av stallgödsel<br />
s<strong>om</strong> <strong>Greppa</strong> Näringen infört. Använd<br />
den, det kan bli en lönsam affär.<br />
De exempel på teknik <strong>och</strong> brukning s<strong>om</strong><br />
presenteras i denna skrift är inga patentlösningar<br />
för alla utan är just goda exempel.<br />
Syftet med goda exempel är att<br />
väcka nyfikenhet <strong>och</strong> att inspirera.<br />
Vi hoppas att du ska känna dig inspirerad<br />
av denna sammanställning!<br />
GREPPA NÄRINGENS ANDRA<br />
GODA RÅD-SAMMANSTÄLLNING<br />
Det här är andra gången s<strong>om</strong> <strong>Greppa</strong><br />
Näringen gör en sammanställning av<br />
goda exempel. Förra gången frågade vi<br />
i förväg hur en sådan skrift ska göras för<br />
att väcka intresse <strong>och</strong> inte åka direkt i<br />
vedspisen eller i runda arkivet. Ha med<br />
gårdsreportage <strong>och</strong> ekon<strong>om</strong>i var rådet<br />
från de lantbrukare vi frågade. Det tog<br />
vi fasta på då <strong>och</strong> vi gör likadant denna<br />
gång. Dessut<strong>om</strong> k<strong>om</strong>menterar en rådgivare<br />
åtgärder <strong>och</strong> ekon<strong>om</strong>i.<br />
Förra gången svarade 21 000 att ni<br />
läst eller bläddrat i katalogen, varav<br />
4 000 läst nästa hela. Vi hoppas att det<br />
blir minst lika många denna gång.<br />
Svingödsel<br />
Praktiska råd 22<br />
VÄXTODLING<br />
Vågade prova att dra<br />
ner kvävet till brödvete 24<br />
Gör din egen kalkyl 26<br />
GODA RÅD OM STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING GES UT AV GREPPA NÄRINGEN.<br />
341<br />
MILJÖMÄRKT<br />
T R Y C K S A K<br />
162<br />
Ansvarig utgivare: Stina Olofsson, Jordbruksverket<br />
Redaktör: Markus Hoffmann, LRF<br />
Referensgrupp: Hans Nilsson, Jordbruksverket, Bertil Albertsson, Jordbruksverket <strong>och</strong> Stefan Halldorf, Länsstyrelsen i Kalmar län<br />
Texter: Markus Hoffmann, LRF. Ekon<strong>om</strong>iartiklarna har skrivits av referensgruppen, Markus Hoffmann <strong>och</strong> Håkan Rosenqvist<br />
Grafisk formgivning <strong>och</strong> produktion: Condesign Infoc<strong>om</strong>, Jönköping, 2354, Maj 2006<br />
Tryck: Ruter Media Group | Papper: Galerie One<br />
Omslagsbilder: Erik Karlsson<br />
Övriga foton: Erik Karlsson, Sandra Lönell, Focalfoto, Josefine Liew <strong>och</strong> Stefan Rosengren<br />
Om du vill ha fler exemplar av denna katalog kan du beställa det kostnadsfritt från Distributionstjänst på 08-550 949 80.<br />
Beställningsnummer: 42146<br />
Tack till alla lantbrukare s<strong>om</strong> medverkat <strong>och</strong> tagit sig tid att berätta <strong>om</strong> sina gårdar!<br />
2 | GREPPA NÄRINGEN – GODA RÅD OM STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING
Vi har en del av svaren på<br />
dina frågor <strong>om</strong> stallgödsel<br />
Vad betyder markpackningskostnaden <strong>om</strong> du kör i växande gröda på våren istället för före sådd<br />
av vetet på hösten på en lättlera Vad är det rimligt att jag tar betalt för gödseln s<strong>om</strong> grannen<br />
hämtar Vad är riktvärdet för kostnad för körning med 15-tons tunna Det är sådana frågor <strong>och</strong><br />
andra du ska kunna få svar på i den nya Stallgödselkalkylen s<strong>om</strong> <strong>Greppa</strong> Näringen byggt.<br />
En stor del av <strong>Greppa</strong> Näringens rådgivning handlar <strong>om</strong> gödsling <strong>och</strong> stallgödsel.<br />
Frågorna kring stallgödsel är många <strong>och</strong> handlar <strong>om</strong> växtnäringsvärdet, kostnader<br />
för spridning, transport <strong>och</strong> markpackning. S<strong>om</strong> ett hjälpmedel har vi sammanfattat<br />
våra råd i ett ”Praktiskt råd”<strong>om</strong> stallgödsel. Den blev uppskattad <strong>och</strong><br />
är nu under nytryck. Vi har lagt in en kortversion av den i denna katalog. Här<br />
kan du värdera de vanligaste stallgödselslagen vid olika spridningstidpunkter. I<br />
Stallgödselkalkylen på www.greppa.nu kan du värdera betydligt fler gödselslag<br />
<strong>och</strong> spridningstidpunkter.<br />
Här är några exempel på vad du kan göra:<br />
1. Räkna på stallgödselns värde<br />
I Stallgödselkalkylen kan du räkna på<br />
stallgödselns värde för de vanligaste<br />
gödselslagen <strong>och</strong> för olika spridningstidpunkter.<br />
Du anger vilket gödselslag<br />
du har <strong>och</strong> kan ange egna analysvärden<br />
eller använda schablonerna. För<br />
att räkna ut kostnad för markpackning<br />
<strong>och</strong> körskador anger du jordart,<br />
hur stor spridare du har, arbetsbredd<br />
<strong>och</strong> ringtryck. Med dessa uppgifter<br />
kan du testa vad gödseln är värd när<br />
du sprider till olika grödor <strong>och</strong> vid<br />
olika tidpunkter.<br />
2. Sprider du N15 eller N32<br />
Sprider du N15 eller N32 (per 10 ton)<br />
med din stallgödsel Skulle du acceptera<br />
den bristen i precision <strong>om</strong> det vore<br />
inköpt mineralgödsel Diagrammet visar<br />
verkliga analysvärden från nötflytgödsel.<br />
S<strong>om</strong> du ser varierar det en hel<br />
del. Var ligger din gödsel Att göra en<br />
analys är ett billigt sätt att få veta <strong>och</strong><br />
det behövs inte mycket för att snabbt<br />
få tillbaka kostnaden för analysen. I<br />
Stallgödselkalkylen finns exempel på<br />
vanligt förek<strong>om</strong>mande värden.<br />
Gå till www.greppa.nu <strong>och</strong> klicka på Stallgödsel<br />
3. Hämta hem en mall<br />
till stallgödselkontrakt<br />
Här finns förut<strong>om</strong> information <strong>om</strong><br />
regler för stallgödselspridning även en<br />
mall för spridningskontrakt.<br />
SE HUR DET VARIERAR!<br />
RÄTT GÖDSLING KRÄVER ANALYS, VAR FINNS DU<br />
4.0<br />
3.5<br />
3.0<br />
2.5<br />
2.0<br />
HALTEN AMONIUMKVÄVE<br />
1.5<br />
1.0<br />
0.5<br />
0.0<br />
KÄLLA: 100 NÖTFLYTANALYSER I KALMAR LÄN.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 3
Nötgödsel<br />
Ove Larsson i Egby på Öland <strong>och</strong> rådgivaren Annica Hansson. Ove har goda erfarenheter av myllning av<br />
flytgödsel i vall efter första skörd. Gödseln gömdes bra, ammoniakförlusten minskade <strong>och</strong> skörden ökade.<br />
Lyckosam direktmyllning efter vallskörd<br />
I två år har Ove Larsson provat att direktmylla flytgödsel efter första <strong>och</strong> andra skörd i vall. Han<br />
är nöjd <strong>och</strong> säger att ”Jag är förvånad över hur väl Janne lyckades gömma gödseln. Man kunde<br />
gått i finskor över fältet”.<br />
Ove Larsson står <strong>och</strong> fyller kraftfodervagnen<br />
inför kvällens runda på foderbordet.<br />
Ove är mjölkbonde i Egby<br />
på östra Öland. I stallet, s<strong>om</strong> byggdes<br />
2000, står 90 bruna kor i lösdrift.<br />
”Nyfiken är man ju”, förklarar Ove<br />
när jag frågar <strong>om</strong> hur han k<strong>om</strong> på idén<br />
att mylla i vall. ”Vi provade första<br />
gången s<strong>om</strong>maren 2004. Det var en<br />
bit med mycket sand. Vi blev överraskade<br />
när vi såg hur väl vår entreprenör<br />
Janne Pettersson lyckades gömma<br />
gödseln. Billarna gick ner väl <strong>och</strong> man<br />
kunde gått i finskor över fältet”. Ove<br />
fortsätter: ”På styvare jordar <strong>och</strong> på<br />
gamla vallar är det svårare men ändå<br />
bättre än bredspridning.”<br />
Inga problem med spår<br />
Hur är det med kapaciteten <strong>och</strong> körspåren,<br />
undrar nog många. Den myllare<br />
s<strong>om</strong> Janne kör åt Ove har åtta meters<br />
arbetsbredd <strong>och</strong> Ove tycker inte<br />
att det är någon fara med körspår när<br />
man kör med 15-kubikmeterstunnan<br />
under torra s<strong>om</strong>mardagar. ”Myllaren<br />
ger fyra skåror per meter arbetsbredd.<br />
Det blir inte så stor skvätt s<strong>om</strong> kan<br />
flyta ut”, förklarar Ove. En annan sak<br />
”<br />
Gödseln gömdes väl<br />
i skårorna <strong>och</strong><br />
körspåren var små.”<br />
är att det kan ge en positiv effekt med<br />
mindre sporer <strong>om</strong> nedsmutsningen av<br />
grödan minskar. Ove strör med spån<br />
s<strong>om</strong> han tycker ger en lös gödsel s<strong>om</strong><br />
rinner ner bra i jorden.<br />
Ove ser fördelar i den minskade ammoniakavgången<br />
<strong>och</strong> därmed ökade<br />
tilldelningen till grödan. ”Jag har inte<br />
gått ner i handelsgödselgiva efter di-<br />
rektmyllning men å andra sidan har jag<br />
aldrig haft så stora andraskördar s<strong>om</strong><br />
nu”, säger Ove <strong>och</strong> fortsätter: ”Med<br />
den begränsade areal vi har måste vi få<br />
ut all skörd s<strong>om</strong> går.”<br />
Bäst effekt på s<strong>om</strong>maren<br />
Ove sprider ut en del av sin gödsel med<br />
direktmyllare <strong>och</strong> är nöjd med det men<br />
påpekar att det inte är någon universallösning<br />
för alla. Han förtydligar att<br />
det är på s<strong>om</strong>maren när ammoniakavgången<br />
är hög s<strong>om</strong> tekniken gör nytta.<br />
”Det är frågan <strong>om</strong> det är försvarbart<br />
vår <strong>och</strong> höst när det är svalare <strong>och</strong><br />
dis.” Avslutningsvis skickar han med<br />
rådet att ”Den s<strong>om</strong> har jordar s<strong>om</strong><br />
passar har nog ännu större nytta av<br />
det, jag har egentligen lite för stenigt”.<br />
4 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Annica Hansson, Hansa Husdjur k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Vilka för- <strong>och</strong> nackdelar uppfattar du<br />
att det finns med direktmyllning i vall<br />
Till fördelarna hör det högre kväveutnyttjandet<br />
<strong>och</strong> i stort sett luktfri flytgödselspridning.<br />
Om det finns uppväxt<br />
fjolårsvall eller <strong>om</strong> återväxten hunnit<br />
upp k<strong>om</strong>mer inte flytgödslen att ligga<br />
s<strong>om</strong> ett lager ovanpå denna utan k<strong>om</strong>mer<br />
istället ner i marken. Det måste<br />
innebära ett bättre näringsutnyttjande<br />
<strong>och</strong> en bättre hygienisk förutsättning<br />
för k<strong>om</strong>mande skörd.<br />
Vad tror du <strong>om</strong> ammoniakavgången<br />
I flera försök har s<strong>om</strong>marspridning till<br />
vall orsakat 100 %-iga kväveförluster,<br />
men det beror förstås på vädret. Bra<br />
skördeväder är tyvärr ett dåligt gödselspridarväder.<br />
I <strong>Greppa</strong> Näringens<br />
Stallgödselkalkyl anges kväveeffektiviteten<br />
vid nedmyllning till vall på s<strong>om</strong>maren<br />
till 60 %, medan bredspridning<br />
sätts till 20 %. Minst 40 % mindre<br />
ammoniakförluster bör man alltså<br />
kunna räkna med.<br />
Tror du att merkostnaden för spridning<br />
uppvägs av ekon<strong>om</strong>iska fördelar<br />
Har svårt att uttala mig <strong>om</strong> det. Av de<br />
resultat jag läst <strong>om</strong> från försöksgården<br />
Brogården utanför Skara, där försök<br />
gjordes för att minska ammoniakavgången,<br />
så gjorde det inte det. Men<br />
där fanns inte aspekter med eventuell<br />
sporproblematik med.<br />
Har du något tips eller något råd till<br />
lantbrukare s<strong>om</strong> läser detta <strong>och</strong> s<strong>om</strong><br />
funderar på denna teknik<br />
Om man tidigare haft problem med<br />
sporer s<strong>om</strong> kan misstänkas bero på<br />
flytgödselspridningen är detta en teknik<br />
värd att pröva. En annan sak är att<br />
de s<strong>om</strong> provat tekniken har överraskats<br />
av att det går att köra flytgödsel<br />
utan att det medför att <strong>om</strong>givningen<br />
ska dränkas i stank i flera dagar. En<br />
nytta s<strong>om</strong> kan vara nog så uppskattad.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | När är myllningsaggregat ekon<strong>om</strong>iskt intressant<br />
Lönsamheten varierar beroende på situationen på varje enskild gård. Det är oftast<br />
svårt att få ekon<strong>om</strong>i i ett myllningsaggregat <strong>om</strong> man enbart beaktar ökad växtnäringseffekt.<br />
Men där positiv effekt kan uppnås gen<strong>om</strong> mindre sporer, sparad körning, mindre lukt eller mindre<br />
stress kan det vara mycket intressant. Nedan följer olika plus- <strong>och</strong> minusposter för egen bedömning.<br />
+ Minskad ammoniakavgång <strong>och</strong> ett<br />
ökat kväveupptag vid radmyllning<br />
jämfört med bredspridning. Vid<br />
spridning av nötflyt på vall efter<br />
1:a eller 2:a skörd betyder detta<br />
ca +3 kr/m 3 . Vid svartjordsmyllning<br />
av svinflytgödsel i vårbruk<br />
eller före höstraps ca +2 kr/m 3 .<br />
+ Mindre sporproblem ger mindre<br />
avdrag på mjölken. Här följer ett<br />
exempel med vintersporer <strong>och</strong><br />
Arlas prissättning med ett grundpris<br />
på 2,62 kr per kg mjölk. En<br />
besättning med 50 kor <strong>och</strong> en<br />
gen<strong>om</strong>snittsavkastning på ungefär<br />
9 500 kg mjölk per ko <strong>och</strong> år<br />
producerar ca 40 000 kg mjölk<br />
per månad. Med ett sporantal<br />
mellan 1, 1 miljon <strong>och</strong> 3 miljoner<br />
per liter blir det 4 % avdrag eller<br />
minus 4 200 kr per månad <strong>och</strong><br />
med mer än 3 miljoner sporer per<br />
liter blir det 10 % avdrag eller<br />
10 500 kronor.<br />
Samma besättning producerar ca<br />
1 500 ton nötflytgödsel på ett år.<br />
Merkostnaden för att sprida all<br />
gödsel med myllare vägs upp av<br />
drygt 1 månads sporavdrag vid<br />
den högre nivån. Tyvärr finns inga<br />
försök s<strong>om</strong> visar att man helt slipper<br />
sporproblem <strong>om</strong> man använder<br />
myllare, men gen<strong>om</strong> att ingen<br />
gödsel hamnar på grödan bör<br />
myllning vara ett bra sätt att bryta<br />
den onda cirkeln.<br />
+ Vid spridning med svartjordsmyllare<br />
i vårbruk på lätta jordar sparas<br />
en bearbetning. Om en körning<br />
kostar 150 kr/ha betyder det ca 6<br />
kr/m 3 vid givan 25 ton/ha.<br />
+ Minskad lukt. För den s<strong>om</strong> sprider<br />
nära bebyggelse kan det vara en<br />
viktig faktor <strong>och</strong> ge fler spridningstillfällen.<br />
Värdet är det svårt<br />
att uppskatta generellt.<br />
+ Mindre stress. Efter vallskörden är<br />
det viktigt att k<strong>om</strong>ma ut snabbt<br />
med flytgödsel. Med en myllare är<br />
det inte lika känsligt. Vid spridning<br />
på öppen jord är det viktigt<br />
med snabb myllning men med en<br />
myllare är det klart direkt.<br />
– Den direkta spridningskostnaden<br />
är ca 8 kr/m 3 extra jämfört med<br />
bredspridare <strong>och</strong> ca 6 kr/m 3 extra<br />
jämfört med släpslangsspridare.<br />
Ca 3 kr av detta beror på att det<br />
tar ca 30-40 % längre tid att sprida.<br />
– Packningsskadorna är större än<br />
med släpslangsspridning pga liten<br />
arbetsbredd (allt från ca + 10 kr /m 3<br />
på en blöt lerjord i t.ex. vårbruk<br />
till
Nötgödsel<br />
Hur gick din <strong>och</strong> Magnus Nilssons diskussion<br />
inför rådet att dra ner k<strong>om</strong>pletterande<br />
N-givan till vallen<br />
Magnus räknade lite lågt på kväve i urinen.<br />
Vi fortsatte diskussionen <strong>om</strong> spridningstidpunkter<br />
<strong>och</strong> väderförhållanden.<br />
Magnus beaktade redan hur väderbetingelser<br />
påverkade ammoniakavdunstningen<br />
från fastgödseln men tog inte in<br />
det helt i kväveberäkningen, så det var<br />
bara att prova att ta steget. Där hjälpte<br />
jag till med någon slags försäkran <strong>om</strong> att<br />
det inte kunde gå helt åt skogen <strong>om</strong> han<br />
drog ner på sin mineralgödselgiva.<br />
Rådgivaren Jens Bl<strong>om</strong>quist diskuterar stallgödselns värde med Magnus Nilsson.<br />
Att dra ner den k<strong>om</strong>pletterande N-givan<br />
på en gård med djur där man först<br />
spritt stallgödsel till grödan verkar vara<br />
det vanligaste exemplet på ändring efter<br />
rådgivningen i <strong>Greppa</strong> Näringen. Stämmer<br />
det med din erfarenhet <strong>och</strong> vad tror<br />
du det kan bero på att man legat lite för<br />
högt<br />
Uppvärderade kväveverkan av urinen i vallarna<br />
En <strong>om</strong>prövning av kväveeffekten av vårspridd urin till vallar ledde till sänkt k<strong>om</strong>pletterande giva<br />
av mineralgödsel. Djurbönder har något att lära av växtodlare när det gäller att räkna ekon<strong>om</strong>iskt<br />
på stallgödselns värde.<br />
Magnus Nilsson brukar gården Arhill<br />
i Rååns dalgång utanför Landskrona i<br />
Skåne. Där driver han tillsammans med<br />
familjen mjölkproduktion <strong>och</strong> växtodling<br />
av avsalugrödor. Hela gården är på<br />
cirka 100 hektar <strong>och</strong> där odlas vall <strong>och</strong><br />
fodersäd till korna men även sockerbetor,<br />
vete <strong>och</strong> konservärter för avsalu.<br />
Magnus gick tidigt med i <strong>Greppa</strong> Näringen.<br />
Steget för hon<strong>om</strong> var, liks<strong>om</strong><br />
för andra skånska mjölkproducenter,<br />
litet efters<strong>om</strong> de sedan tidigare är med<br />
i Skånemejeriers miljöbonus. En del i<br />
miljöbonus konceptet innebär att man<br />
ska göra årliga växtnäringsbalanser.<br />
En konkret förändring efter ett besök<br />
av <strong>Greppa</strong> Näringens rådgivare Jens<br />
Bl<strong>om</strong>quist från Hushållningssällskapet<br />
blev den ändrade gödslingen till vallarna.<br />
”Det var mycket intressant <strong>och</strong><br />
vi gick igen<strong>om</strong> gödslingen till varje enskild<br />
gröda”, säger Magnus s<strong>om</strong> tidigare<br />
är brevkund hos HS.<br />
Drog ner k<strong>om</strong>pletterande givan<br />
Jens förslag var att dra ner på mineralkvävegivan<br />
till första <strong>och</strong> andra<br />
skörden av vall. Magnus sprider fastgödseln<br />
från korna, i huvudsak sent på<br />
hösten före nästa års sockerbetor <strong>och</strong><br />
tidigt på hösten före höstraps. Urinen<br />
sprids ut på vallarna på våren. De såg<br />
”<br />
Fler lantbrukare med djur<br />
borde räkna på stallgödselns<br />
värde lika noga s<strong>om</strong> växtodlare<br />
s<strong>om</strong> köper in den.”<br />
att den sammanlagda kvävegivan med<br />
både urin <strong>och</strong> mineralkväve på våren<br />
blev högre än vad s<strong>om</strong> var lönsamt<br />
när de tittade på kväveeffekten av vårspridd<br />
urin. ”Där minskade jag givan<br />
handelsgödsel”, säger Magnus <strong>och</strong><br />
fortsätter: ”Våren 2004 var första året<br />
jag provade. Nu har jag gjort det i tre<br />
år <strong>och</strong> tycker det verkar fungera bra.<br />
Farsan tyckte vallen såg lite blek ut<br />
men den lade sig ändå före skörden”,<br />
säger Magnus <strong>och</strong> skrattar lite.<br />
Räkna s<strong>om</strong> på köpt stallgödsel<br />
Att överdosera kväve i vallar har inte<br />
så stor betydelse för kväveutlakningen<br />
s<strong>om</strong> i stråsäd efters<strong>om</strong> vallen har så<br />
stor kapacitet att ta upp kväve. Här<br />
blir den ekon<strong>om</strong>iska aspekten desto<br />
viktigare.<br />
Magnus tycker att fler lantbrukare<br />
med djur borde se på stallgödseln på<br />
samma sätt s<strong>om</strong> lantbrukare med<br />
bara växtodling. ”Här <strong>om</strong>kring är det<br />
många växtodlingsgårdar s<strong>om</strong> köper<br />
stallgödsel till sina marker. De räknar<br />
supernoga på växtnäringsvärdet <strong>och</strong><br />
de s<strong>om</strong> kör ut sin egen borde tänka på<br />
liknande sätt”, tycker han.<br />
6 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Jens Bl<strong>om</strong>quist, Agraria Ord & Jord <strong>och</strong> HS Malmöhus k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Ja, det stämmer med min erfarenhet. Det<br />
beror alldeles säkert på säkerhetstänkandet.<br />
Många vill ha både hängslen <strong>och</strong><br />
livrem på <strong>och</strong> då kan det vara svårt att<br />
våga minska kvävegivorna. Dessut<strong>om</strong><br />
mäter man inte alltid innehållet av kväve<br />
i fastgödsel <strong>och</strong> urin vid spridning. Vet<br />
man hur mycket kväve s<strong>om</strong> finns i fastgödsel<br />
<strong>och</strong> urin så är det en bra början,<br />
men <strong>om</strong> man inte ens har ett värde att<br />
börja räkna på så är det lite skralt.<br />
Har du något råd att ge andra lantbrukare<br />
med djur <strong>om</strong> vad de ska tänka extra<br />
på <strong>om</strong> man inte fått rådgivning tidigare<br />
<strong>och</strong> vill fundera över <strong>om</strong> man ligger rätt<br />
i k<strong>om</strong>pletterande N-giva<br />
Kväve: Stäng av gödningsspridaren för<br />
mineralgödsel <strong>och</strong> fixa en nollruta. Man<br />
bör göra det både där man har kört ut<br />
fastgödsel <strong>och</strong> urin, för att lära sig något<br />
<strong>om</strong> ettårseffekten, men också i någon<br />
av gårdens grödor/skiften s<strong>om</strong> inte har<br />
fått fastgödsel eller urin det aktuella året<br />
för att bilda sig en uppfattning <strong>om</strong> bakgrundsmineraliseringen.<br />
Det där med<br />
nollruta behöver inte vara mer k<strong>om</strong>plicerat<br />
än en bit av en presenning på backen<br />
<strong>om</strong> det är svårt att stänga av snurran<br />
t.ex.<br />
PK: Gör en PK-balans för hela växtföljden.<br />
Många djurgårdar kör med PK <strong>och</strong><br />
NPK men behöver inte köpa in mer än<br />
kväve i mineralgödsel.<br />
Du nämner ettårseffekten av stallgödsel.<br />
Har du något råd <strong>om</strong> den fleråriga<br />
effekten<br />
Successivt byggs poolen av organiskt<br />
kväve upp av den fastgödsel s<strong>om</strong> sprids<br />
på skiftena. Mineraliseringen av kväve<br />
höjs då år för år. Schablonmässigt brukar<br />
vi räkna med att varje djurenhet per<br />
hektar ger 15-20 kg N/ha i ökad mine-<br />
ralisering. Resonemanget gör att man på<br />
djurgårdar i normalfallet kan minska på<br />
kvävegivorna s<strong>om</strong> ska tillföras.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Vad betyder överdosering i slåttervall ekon<strong>om</strong>iskt<br />
Med den sammanlagda kvävegivan av både stallgödsel <strong>och</strong> k<strong>om</strong>pletterande mineralgödsel är<br />
det lätt att k<strong>om</strong>ma över gränsen för vad s<strong>om</strong> är lönsamt i vallen. Grunden för att kunna föra ett<br />
vettigt resonemang <strong>om</strong> det finns en överdosering eller inte <strong>och</strong> konsekvenserna av den är att ha<br />
en foderanalys.<br />
Överdosering av kväve i vall syns inte<br />
lika tydligt s<strong>om</strong> i stråsäd <strong>och</strong> betyder<br />
inte lika mycket för miljön men får<br />
ändå betydelse ekon<strong>om</strong>iskt. Den optimala<br />
nivån på kvävegivan till slåttervall<br />
beror på vallens sammansättning,<br />
dess ålder, odlingsplatsens läge, dess<br />
historia <strong>och</strong> syftet med vallodlingen.<br />
Slåttervall är förmodligen den gröda<br />
s<strong>om</strong> odlas under de mest varierande<br />
förutsättningarna.<br />
I många fall är känned<strong>om</strong>en <strong>om</strong> hur<br />
stor skörden är sämre för vall än för<br />
stråsäd. Om det inte finns några siffror<br />
på skörden i kg ts per hektar <strong>och</strong><br />
inga analyser är det svårt att veta <strong>om</strong><br />
den aktuella kvävegödslingen är ekon<strong>om</strong>iskt<br />
optimal eller inte. Om det<br />
finns en foderanalys visar proteinhalten<br />
betydelsen av både kvävegivan <strong>och</strong><br />
klöverandelen <strong>om</strong> det är en blandvall.<br />
Om foderanalysen k<strong>om</strong>pletterats med<br />
en mineralanalys (s<strong>om</strong> kostar cirka<br />
250 kr) kan halten kalcium indikera<br />
klöverandelen i vallen, vilket ökar förklaringsgraden<br />
till proteinhalten <strong>och</strong><br />
därmed <strong>om</strong> kvävegivan är optimal eller<br />
inte.<br />
Nedan förs ett resonemang <strong>om</strong> vad<br />
det betyder ekon<strong>om</strong>iskt att anpassa<br />
kvävegivan från en nivå s<strong>om</strong> är över<br />
optimum.<br />
+ Om råproteinhalten är hög jämfört<br />
med den egna målsättningen <strong>och</strong><br />
det inte beror på högre andel balj-<br />
växter än planerat i en blandvall<br />
beror det på för hög kvävegiva. En<br />
sänkning av kvävegivan från en<br />
nivå över optimum leder till lägre<br />
proteinhalt vilket kan ge kor s<strong>om</strong><br />
är mindre lösa i magen <strong>och</strong> kan<br />
ge bättre fruktsamhet. Om kvävegivan<br />
sänks från en lägre nivå<br />
än i exemplet ovan kan det istället<br />
leda till ökad andel klöver vilket<br />
ökar proteinhalten.<br />
+ Om gödslingen är konstaterad<br />
över den ekon<strong>om</strong>iskt optimala<br />
nivån leder det till inbesparade<br />
kostnader att sänka givan då utbytet<br />
av de sista kilona kväve i<br />
gödslingen inte vägs upp av en<br />
motsvarande ökad skörd.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 7
Nötgödsel<br />
Bröderna Magnus <strong>och</strong> Sven Karlsson är nöjda med<br />
resultatet. Myllning av kväve till majs vid radhackning föll väl ut.<br />
Radmyllning gav högre skörd med mindre kväve<br />
Kan man öka skörden <strong>om</strong> man drar ner kvävegivan 20 kg N per hektar Ja. Det gjorde bröderna<br />
Karlsson på Salltorp s<strong>om</strong> nu även får köra åt nöjda grannar s<strong>om</strong> provat.<br />
Bröderna Sven <strong>och</strong> Magnus Karlsson<br />
brukar gården Salltorp i den böljande<br />
bygden nära Vessigebro inåt landet från<br />
Falkenberg. På gården finns 200 kor i<br />
lösdrift s<strong>om</strong> mjölkas av tre robotar. Förut<strong>om</strong><br />
bröderna finns 3,5 årsanställda.<br />
För tio år sedan provade de att odla<br />
majs <strong>och</strong> nu, tio år senare, säger Sven<br />
med tydlighet att ”Majsen är här för<br />
att stanna på Salltorp. Den är bra för<br />
att balansera fodret, vi kan ta proteinrikare<br />
grässkördar än vi skulle göra<br />
annars. Vi behöver inte vänta på att<br />
proteinhalten i gräset sjunker för att<br />
vi ska kunna skörda”, säger han <strong>och</strong><br />
fortsätter: ”Dessut<strong>om</strong> har majsen fördelen<br />
att torra år då vallen går sämre,<br />
då går majsen bra. Det ökar odlingssäkerheten.”<br />
Majsen på Salltorp skördas<br />
s<strong>om</strong> ensilage i mitten på oktober <strong>och</strong><br />
läggs i ett torn.<br />
Radmyllning gav högre skörd<br />
Carl Blackert på Hushållningssällskapet<br />
i Halland är rådgivare åt Salltorp<br />
Lantbruk. Tillsammans med Carls kollega<br />
Ulrik Lovang har bröderna sökt<br />
en lösning på problemet att skörden av<br />
majs var alltför ojämn över fälten. ”På<br />
de lätta partierna tappade majsen färg<br />
<strong>och</strong> vi förstod att det var en fråga <strong>om</strong><br />
växtnäringsbrist”, säger Sven. De bad<br />
Carl <strong>och</strong> Ulrik att undersöka i detalj<br />
hur majsens upptagsperiod av kväve<br />
ser ut. Det var inte lätt att hitta resultat<br />
från svenska försök, men man bestämde<br />
sig för att prova att radmylla<br />
”<br />
Skörden blev större<br />
<strong>och</strong> fälten mognade<br />
jämnare.”<br />
kvävet. Sagt <strong>och</strong> gjort. Bröderna köpte<br />
en begagnad Tume rampspridare <strong>och</strong><br />
satte bak på traktorn. Till radhackan<br />
s<strong>om</strong> är frontmonterad drog man 45<br />
mm slangar s<strong>om</strong> mynnar bak<strong>om</strong> gåsfötterna<br />
där man blåser fram gödning<br />
<strong>och</strong> fånggröda s<strong>om</strong> myllas samtidigt.<br />
Extrakostanden utöver radhackan s<strong>om</strong><br />
redan fanns <strong>och</strong> används till både majs<br />
<strong>och</strong> raps blev 15 – 20 000 kr inklusive<br />
arbete.<br />
Ett bra första år<br />
När majsen är knähög radmyllas andra<br />
s<strong>om</strong> är den sista givan av mineralkväve<br />
s<strong>om</strong> är i form av N34. Kapaciteten är<br />
3-4 hektar i timmen. Det går ganska<br />
snabbt att klara av gårdens egna 25<br />
hektar majs. Dessut<strong>om</strong> kör bröderna<br />
åt tre grannar <strong>och</strong> den totala arealen<br />
blir 120 hektar per år. Förra året var<br />
första året <strong>och</strong> Sven är mycket nöjd.<br />
”Skörden blev större <strong>och</strong> jämnare över<br />
fälten” förklarar han, även <strong>om</strong> han<br />
inte vill dra för stora slutsatser efter<br />
bara ett års erfarenhet. ”Grannarna är<br />
också nöjda <strong>och</strong> har beställt körning<br />
även i år” fortsätter han. Att kvävet<br />
blev mer tillgängligt gjorde att man<br />
kunde dra ner mineralkvävegivan med<br />
15-20 kg N per hektar.<br />
Med en så liten investering i utrustning<br />
betalar den sig snabbt gen<strong>om</strong> den<br />
lägre kostnaden för mineralkväve men<br />
framförallt högre skörd. Dessut<strong>om</strong> har<br />
kväveutlakningen säkert blivit lägre.<br />
8 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Carl Blackert, HS Halland k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Hur gick din <strong>och</strong> brödernas diskussion<br />
<strong>om</strong> att prova att radmylla kväve<br />
till majs<br />
Först vill jag betona att hela familjen<br />
på Salltorp är mycket engagerade företagare<br />
s<strong>om</strong> ofta k<strong>om</strong>mer med nya intressanta<br />
idéer s<strong>om</strong> de vill prova. Rollen<br />
s<strong>om</strong> rådgivare innebär därför inte<br />
bara att ge råd utan även i hög grad<br />
att vara ett bollplank. Radmyllning i<br />
samband med sådd har varit positivt<br />
i Halland i andra grödor <strong>och</strong> efters<strong>om</strong><br />
majsen kan ha svårt att k<strong>om</strong>ma igång<br />
kalla vårar är metoden även intressant<br />
i denna gröda. Huvuddelen av majsen<br />
sås därför på detta sätt i länet. Gen<strong>om</strong><br />
åren har vi haft en allmän diskussion<br />
<strong>om</strong> att hitta en bra metod att tillföra<br />
kväve i ett senare skede i majsen efters<strong>om</strong><br />
det tar så lång tid innan tillväxten<br />
sätter fart på allvar. Att gödsla majsen<br />
med en del av kvävegivan i samband<br />
med radhackningen i mitten av juni<br />
borde därför vara positivt.<br />
Hur ser du själv på åtgärden så här efteråt<br />
även <strong>om</strong> det bara provats ett år<br />
Grannarna verkar nöjda då de beställt<br />
radmyllning även i år<br />
Radmyllning i samband med hackning<br />
verkar fungera bra. I år höjer vi andelen<br />
kväve s<strong>om</strong> läggs i samband med radhackning<br />
till ca 40 procent av kvävet.<br />
Skulle du rek<strong>om</strong>mendera detta till alla<br />
majsodlare<br />
Kväveförlusten när man lägger allt<br />
kväve vid sådd är säkert större i Halland<br />
än i t.ex. östra Sverige på grund<br />
av de större nederbördsmängderna här.<br />
Det är därför svårt att rek<strong>om</strong>mendera<br />
metoden generellt utan ett riktigt försöksunderlag<br />
i alla <strong>om</strong>råden.<br />
Finns det inga nackdelar med den här<br />
metoden<br />
Maskinkostnaden blir högre.<br />
Sven har minskat N-givan med 15-20<br />
kg/ha, är det rimligt, eller skulle det<br />
gå att minska ändå mer Majs är ju en<br />
gröda s<strong>om</strong> det ryktas <strong>om</strong> att den gödslas<br />
med rejäla givor stallgödsel vilket<br />
kan ge en del utlakning<br />
Lägger man ca 40 ton nötflyt i majsen<br />
så tycker jag att N, P <strong>och</strong> K utnyttjas<br />
relativt väl. Åtminstone <strong>om</strong> man jämför<br />
med gödselspridning på vall s<strong>om</strong><br />
ofta ger ett sämre kväveutnyttjande<br />
vid torrt <strong>och</strong> varmt väder vid spridning<br />
samtidigt s<strong>om</strong> man riskerar körskador<br />
<strong>och</strong> markpackning vid spridning tidigt<br />
på våren.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Myllningen av kväve vid radhackning av majs är en win-win åtgärd<br />
Myllning av kväve i samband med radhackning av majs är en win-win åtgärd. Den är<br />
bra för företaget <strong>och</strong> den är bra för miljön.<br />
Radmyllningen är ett bra exempel på<br />
påhittighet för att lösa ett problem i<br />
växtodlingen s<strong>om</strong> både gynnat företaget<br />
<strong>och</strong> miljön. Grovt sett kan de olika<br />
posterna se ut så här.<br />
+ Värdet av inbesparat kväve för<br />
150 – 200 kr per hektar.<br />
+ En inbesparad separat körning av<br />
andragivan av mineralgödsel.<br />
– Kostnaderna är för den arbetstid<br />
det tar att bygga ihop myllaren <strong>och</strong><br />
sålådan samt för inköp av utrustning<br />
i den mån det inte finns på<br />
gården.<br />
+ Det största värdet är ökad skörd<br />
<strong>och</strong> jämnare mognad. Det är däremot<br />
svårt att sätta siffror på hur<br />
stort detta värde är. Åtgärden är<br />
så pass specifik att det inte finns<br />
några försök gjorda där man mätt<br />
majsskörd med olika odlingsåtgärder.<br />
Erfarenheterna på Salltorp är<br />
hämtade från för kort tid för att<br />
uppskatta hur stor skördeökningen<br />
är.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 9
Nötgödsel<br />
Lars Berggren sänkte mineralkvävegivan till stärkelsepotatis <strong>och</strong><br />
ökade stärkelsehalten. Samtidigt sparade han kostnader för kväve.<br />
Lägre kvävegiva gav mer stärkelse<br />
Den långsiktiga kväveverkan av många års gödsling med flytgödsel från korna gjorde att mineralkvävegivan<br />
kunde minskas. Det gav högre stärkelsehalt <strong>och</strong> ökade intäkter förut<strong>om</strong> lägre<br />
kostnader för gödsel.<br />
goda effekten på den minskade kvävegivan<br />
utan påpekar att stärkelsehalten<br />
också påverkas av väder <strong>och</strong> vind.<br />
Lars Berggren på Gungvala gård i Blekinge<br />
odlar 30 hektar stärkelsepotatis,<br />
30 hektar spannmål <strong>och</strong> 65 hektar<br />
vall. Vallen <strong>och</strong> arealen stråsäd går åt<br />
till de 130 mjölkkorna s<strong>om</strong> producerar<br />
9 500 kilo mjölk var på årsbasis.<br />
Den mest konkreta förändringen<br />
efter rådgivningen i <strong>Greppa</strong> Näringen<br />
är den ändrade gödslingen med mineralkväve<br />
till stärkelsepotatisen. ”Vi<br />
har haft problem med för låga stärkelsehalter<br />
i potatisen”, säger Lars<br />
Berggren. Efter diskussion med Hans<br />
Hedström, s<strong>om</strong> är rådgivare på Hushållningssällskapet<br />
i Blekinge, misstänkte<br />
Lars att det frigjordes mer<br />
kväve från stallgödseln än vad han hittills<br />
räknat med. Lars gjorde analyser<br />
av mängden restkväve i marken efter<br />
potatisen <strong>och</strong> konstaterade att ”Vi har<br />
haft för mycket restkväve kvar efter<br />
potatisskörden på hösten”.<br />
Kornas flytgödsel <strong>om</strong>värderades<br />
”Det har gjort att jag har sänkt handelsgödselgivan<br />
med ungefär 20 kilo<br />
rent kväve per hektar”, säger han, <strong>och</strong><br />
berättar att han numera förlitar sig<br />
mer på gårdens egen flytgödsel. För att<br />
få koll på gödselns verkliga innehåll<br />
”<br />
Jag har sänkt handelsgödselgivan<br />
med ungefär 20<br />
kilo rent kväve per hektar.”<br />
har han tidigare lånat en gödselanalysburk<br />
från HS men har nu köpt en egen.<br />
”Det är inga stora pengar <strong>och</strong> det blir<br />
lättare att hålla koll på kvävet.”<br />
Sedan Lars provade att dra ner kvävegivan<br />
har stärkelsehalten i potatis<br />
ökat med en procentenhet. Det ger 4<br />
öre per kilogram i merpris, vilket blir<br />
cirka 30 000 kronor per år. Lars vill<br />
inte utan vidare tillskriva hela den<br />
Kvävet i stallgödseln minskar<br />
Han passar på att berätta att på Gungvala<br />
har de inte bara sett över hur<br />
mycket kväve de tillför grödan utan<br />
även hur mycket kväve de tillför korna.<br />
”Vi utfodrar mycket tajtare nu. Vi gör<br />
en endagars utfodringskoll varje månad<br />
<strong>och</strong> väger allt djuren får”, berättar<br />
han. Det har lett till att kvävehalten i<br />
stallgödseln är på nedåtgående. Det leder<br />
i sin tur till minskad ammoniakavgång<br />
från stallgödseln. Lars förklarar<br />
att ”Det är bara att konstatera att det<br />
är billigare att köpa kväve i form av<br />
handelsgödseln än i form av protein i<br />
koncentrat”. På sikt kan det påverka<br />
hur mycket mineralkväve s<strong>om</strong> grödan<br />
behöver k<strong>om</strong>pletteras med. Men s<strong>om</strong><br />
Lars säger: ”Det finns en stallgödselhistoria<br />
i backen s<strong>om</strong> gör att kväve<br />
fortfarande mineraliserar.”<br />
10 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Hans Hedström, HS Blekinge k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Hur har din <strong>och</strong> Lars Berggrens diskussion<br />
varit inför rådet att dra ner<br />
k<strong>om</strong>pletterande N-givan till stärkelsepotatisen<br />
Diskussionen började egentligen i ett<br />
konstaterande att det fanns någon form<br />
av obalans i växtnäringstillförseln. Relativt<br />
snart insåg vi att det fanns en obalans<br />
i tillförsel av kväve i förhållande till<br />
kalium. Vi började därför ta analyser<br />
<strong>och</strong> göra förändringar i tillförsel för att<br />
hitta den optimala tillförseln med hänsyn<br />
till gårdens växtföljd <strong>och</strong> tillförsel av<br />
växtnäring i stallgödsel <strong>och</strong> bevattningsvatten.<br />
Det skall nämnas i sammanhanget<br />
att gården har viss växtnäringstillförsel<br />
i bevattningsvatten s<strong>om</strong> k<strong>om</strong>mer från<br />
den ålodling s<strong>om</strong> finns.<br />
Har rådet fungerat med facit i hand<br />
efter ett par år<br />
Utan tvekan är svaret ja. Gen<strong>om</strong> att<br />
dra ned kvävegivan (delvis gen<strong>om</strong><br />
bättre kunskap <strong>om</strong> stallgödselns kväveinnehåll)<br />
<strong>och</strong> istället öka kaliumtillförseln<br />
något har vi lyckats öka såväl<br />
skördar s<strong>om</strong> stärkelsehalt.<br />
Var kväveeffekten i flytgödseln från<br />
korna underskattad tidigare Har analys<br />
av stallgödseln betytt något för att<br />
få bättre underlag<br />
Tidigare använde vi oss delvis av schablonvärden<br />
men med kväveburken såg<br />
vi att innehållet av kväve kunde slå<br />
ganska mycket mellan olika analystillfällen.<br />
Framförallt är det aktuella<br />
analyser s<strong>om</strong> lett till den positiva förändringen.<br />
Med din erfarenhet från Gungvala <strong>och</strong><br />
andra gårdar med djur <strong>och</strong> stallgödsel;<br />
Hur vanligt är det att gårdar med djur<br />
kan dra ner på den k<strong>om</strong>pletterande<br />
givan av mineralkväve <strong>om</strong> man har<br />
spritt stallgödsel s<strong>om</strong> grund<br />
När man har facit i hand kan man<br />
bara konstatera att lantbrukare med<br />
stallgödsel ofta kan reducera eller helt<br />
ta bort den k<strong>om</strong>pletterande givan.<br />
Man ska dock vara medveten <strong>om</strong> att<br />
detta beslut är svårt att ta då stallgödselns<br />
kväveleveransförmåga är diffus,<br />
medan en handelsgödselgiva är en direkt<br />
synbar faktor. Här krävs mycket<br />
information <strong>och</strong> förbättrat underlag<br />
för rådgivningen.<br />
Har du något råd att ge andra lantbrukare<br />
<strong>om</strong> vad de ska tänka extra på <strong>om</strong><br />
man har djur <strong>och</strong> inte fått rådgivning<br />
tidigare <strong>och</strong> vill fundera över <strong>om</strong> man<br />
ligger rätt i k<strong>om</strong>pletterande N-giva<br />
”Lita på rådgivaren.” För rådgivaren<br />
tar det ofta en tid med den nya<br />
rådgivningskunden innan man är helt<br />
överens <strong>om</strong> lämpliga kvävenivåer där<br />
full hänsyn tagits till stallgödselns kväveleveransförmåga.<br />
Naturligtvis är det<br />
också viktigt för rådgivaren att gå<br />
sakta fram <strong>och</strong> med fakta <strong>och</strong> kunskap<br />
påvisa stallgödselns värde.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Vinsten av inbesparat kväve liten ekon<strong>om</strong>isk fråga i potatis<br />
Potatis är bland annat gen<strong>om</strong> sitt relativt grunda rotsystem men även gen<strong>om</strong> odlingsåtgärderna<br />
en gröda s<strong>om</strong> ger större kväveutlakning än stråsäd. Därför är det extra angeläget att trimma<br />
N-gödslingen noga. Inbesparat kväve har dock endast liten ekon<strong>om</strong>isk betydelse, jämfört med<br />
kostnader eller vinster i förändrade kvalitetsegenskaper med ändrad kvävegiva.<br />
När man minskar kvävet i potatisodlingen<br />
från en hög nivå, förbättras oftast<br />
kvaliteten <strong>om</strong> fosfor <strong>och</strong> kalium är<br />
i balans. Den inbesparade kostnaden<br />
för den lägre kvävegivan är dock låg i<br />
jämförelse med vinst i form av högre<br />
pris för bättre kvalitet. En minskad<br />
kvävegiva <strong>om</strong> 10-30 kg N per hektar<br />
sparar 100 – 300 kronor. Om en gödselspridning<br />
sparas har man sparat ytterligare<br />
cirka 100 kronor. För matpotatis<br />
betyder det dock litet ekon<strong>om</strong>iskt,<br />
jämfört med <strong>om</strong> blötkokningen minskar<br />
liks<strong>om</strong> mörkfärgningen <strong>och</strong> potatisen<br />
inte blir så känslig för mekaniska<br />
skador <strong>och</strong> därmed ger ett högre pris<br />
<strong>om</strong> det är matpotatis. I exemplet med<br />
stärkelsepotatis på Gungvala gård var<br />
besparingen av kväve värd cirka 200<br />
kronor per hektar medan merbetalningen<br />
blev 1 000 kr per hektar för den<br />
högre stärkelsehalten. Den ekon<strong>om</strong>iska<br />
konsekvensen av en för låg eller för hög<br />
kvävegödsling blir betydligt högre i potatis<br />
än i stråsäd.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 11
Nötgödsel<br />
Leif <strong>och</strong> Lennart Dahléns grannsamverkan gav smartare gödselfördelning.<br />
Hunden Ripp håller ordning på alla på gården.<br />
Leif <strong>och</strong> Lennart Dahlén har tillräcklig<br />
egen spridningsareal enligt Miljöbalken<br />
men samverkar ändå <strong>om</strong> gödselfördelning.<br />
Vilka för- <strong>och</strong> nackdelar ser du<br />
med det för både dem <strong>och</strong> grannen<br />
Fördelarna är att det blir mindre ”kväve-<br />
<strong>och</strong> fosfortryck” på gården. Man<br />
kanske kan undvika onödig höstspridning<br />
<strong>och</strong> slipper lägga alltför höga flytgödselgivor<br />
till vallen. Fördelarna för<br />
grannen är att han får in välbehövlig<br />
växtnäring, flytgödseln är ju rätt k<strong>om</strong>plett<br />
vad gäller både mikro- <strong>och</strong> makronäring.<br />
Jag kan inte direkt se några nackdelar<br />
i detta fall. Men generellt sett får man<br />
ju se till att den långsiktiga kaliumtillförseln<br />
inte drabbas av att man avyttrar<br />
gödsel. Det får heller inte bli så<br />
att man säljer/avyttrar gödsel istället<br />
för att köra gödseln till avlägsna ”utskiften”<br />
<strong>och</strong> kör handelsgödsel där i<br />
stället.<br />
Grannsamverkan gav smartare gödselfördelning<br />
Trots tillräcklig spridningsareal på egna marker sprids en del av gårdens gödsel hos en granne<br />
s<strong>om</strong> kan utnyttja näringen bättre. Det är ett bra exempel på samverkan. Det har också väckt<br />
funderingar s<strong>om</strong>: ”Varför ska grannar möta varandra med gödseltunna på väg åt var sitt håll”<br />
Leif <strong>och</strong> Lennart Dahlén brukar Sjöarp,<br />
nära Ulricehamn i Västergötland.<br />
65 svarta <strong>och</strong> bruna kor samsas i lösdriften<br />
s<strong>om</strong> byggdes för drygt tio år<br />
sedan. Gödseln från korna hanteras<br />
s<strong>om</strong> flytgödsel <strong>och</strong> s<strong>om</strong> både fast- <strong>och</strong><br />
djupströgödsel från kvigorna. Växtodlingen<br />
är mest vall, en del foderspannmål<br />
odlas också. Till gården finns mer<br />
spridningsareal än vad s<strong>om</strong> krävs enligt<br />
Miljöbalken. Trots det samarbetar de<br />
med en granne <strong>om</strong> att fördela gödseln<br />
från korna.<br />
Grannen hämtar själv<br />
”Vi kan avvara några hundra kubikmeter.<br />
Man kan inte lägga på hur<br />
mycket s<strong>om</strong> helst”, säger Leif Dahlén.<br />
Lennart förklarar att de har ett samarbete<br />
med en granne s<strong>om</strong> har amkor<br />
<strong>och</strong> s<strong>om</strong> har större behov än de själva<br />
av näringen i gödseln. Grannen hämtar<br />
själv i behållaren på Sjöarp <strong>och</strong> det är<br />
vanligen till vårbruket men även en del<br />
efter första skörd av vall. ”Hur mycket<br />
gödsel vi kan undvara kan variera lite<br />
”<br />
Vi samverkar med grannen<br />
<strong>om</strong> att han får hämta några<br />
hundra kubikmeter.”<br />
mellan åren, men vi har lovat att vi ska<br />
hålla igång samarbetet några år till i<br />
alla fall”, säger han. En fördel med att<br />
grannen hämtar är att det blir mindre<br />
panik <strong>om</strong> det blir en sen vår s<strong>om</strong> i år<br />
(2006) <strong>om</strong> man inte har kunnat tömma<br />
den ordentligt tidigare.<br />
Fler idéer på Sjöarp<br />
På temat gödsel <strong>och</strong> samverkan finns<br />
det fler funderingar hos bröderna. Leif<br />
har reagerat på de ibland långa transporterna<br />
av gödsel till de mest avlägsna<br />
fälten. ”Det är fem kil<strong>om</strong>eter till fältet<br />
längst bort <strong>och</strong> att byta till en större<br />
tunna s<strong>om</strong> ger färre körningar ger<br />
också mer markpackning”, säger han.<br />
Samtidigt ligger en granne s<strong>om</strong> har fält<br />
åt Sjöarp till <strong>och</strong> kör gödsel åt andra<br />
hållet. ”Man kanske skulle kunna byta<br />
gödsel så att han kör till våra fält <strong>och</strong><br />
vi till hans. Då kan båda köra mindre.<br />
Det är stor skillnad på att köra tre kil<strong>om</strong>eter<br />
<strong>och</strong> fem kil<strong>om</strong>eter. Dieseln blir<br />
bara dyrare <strong>och</strong> dyrare <strong>och</strong> det här är<br />
nog något s<strong>om</strong> fler skulle kunna fundera<br />
på”, avslutar Leif.<br />
12 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Katarina Berlin, HS Sjuhärad k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Vad har du för råd att ge andra lantbrukare<br />
s<strong>om</strong> har mycket gödsel <strong>och</strong><br />
s<strong>om</strong> funderar på att sälja eller byta<br />
bort gödsel från gården Vad ska de<br />
tänka på<br />
Det kan vara bra att göra en flytgödselanalys<br />
så att man vet vad man har i behållaren.<br />
Det är också viktigt att k<strong>om</strong>ma<br />
överens <strong>om</strong> ett pris <strong>och</strong> vad s<strong>om</strong><br />
gäller, vem s<strong>om</strong> ska hämta eller sprida<br />
gödsel, när det ska göras osv.<br />
Om man ska ta betalt för gödseln istället<br />
för att byta mot andra tjänster, är det<br />
svårt att veta vad man ska ta betalt<br />
Prisfrågan är väl något s<strong>om</strong> diskuteras<br />
rätt mycket <strong>och</strong> är ganska svår att ge<br />
svar på. Beroende på <strong>om</strong> säljaren är i<br />
stort behov av att bli av med gödseln<br />
eller <strong>om</strong> köparen är i stort behov av att<br />
få in gödsel så blir situationen olika.<br />
Det beror också på hur man värderar<br />
eventuell markpackning, mikronäring,<br />
mullhaltshöjande effekt samt vad innehållet<br />
av näring i gödseln är förstås.<br />
Värdet eller priset på flytgödseln kan<br />
väl sägas ligga mellan ca 15-30 kr/ton.<br />
Om man inte har analys av NPK i egna<br />
gödseln, duger schabloner<br />
Schabloner duger i brist på bättre.<br />
Men vi ser att NPK-värdena varierar<br />
rätt mycket från gård till gård. En näringskoncentrerad<br />
gödsel är ju klart<br />
mer värd för en gård i stort behov av<br />
växtnäringstillförsel.<br />
Hur mycket kan man generellt avyttra<br />
från en gård med mycket egen gödsel<br />
Finns risk för låga P- <strong>och</strong> K-halter i<br />
jorden<br />
Här på moränjordarna i Sjuhärad är<br />
det framförallt kalium vi ser att det<br />
kan bli brist på <strong>om</strong> man har för lite<br />
stallgödsel. Jag tycker att man bör ha<br />
kvar så mycket gödsel att man kan ge<br />
en måttlig flytgödselgiva till de flesta<br />
vallskördarna samt lite till de öppna<br />
grödorna (såvida de inte får fast/djupströgödsel<br />
istället).<br />
Leif <strong>och</strong> Lennart nämner att en del<br />
lantbrukare möts med tunnan på väg<br />
åt varsitt håll <strong>och</strong> att transporterna kan<br />
minskas <strong>om</strong> man byter gödsel <strong>och</strong> sprider<br />
på varandras fält. Är det något att<br />
fundera på Ser du fler sådana fall i ditt<br />
arbete s<strong>om</strong> rådgivare<br />
Det låter intressant, det körs nog en hel<br />
del kors <strong>och</strong> tvärs här i bygderna <strong>och</strong><br />
många har skiften utspridda <strong>och</strong> långt<br />
från gården. Om det ska fungera är det<br />
nog viktigt att man har ett bra samarbete<br />
<strong>och</strong> kan lita på varandra. Kanske<br />
är det också viktigt att båda har analyser<br />
så att det inte blir alltför stora skillnader<br />
i gödsling <strong>om</strong> man byter gödsel.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Transportavstånd viktigt för ekon<strong>om</strong>in<br />
En gård med markerna i P-Al-klass V kan med lämplig spridning utnyttja kväve <strong>och</strong> kalium på ett<br />
bra sätt. Fosforn har däremot ett måttligt värde på fält i hög P-Al-klass <strong>och</strong> en bättre fördelning<br />
av fosfor i stallgödseln blir en sammanvägning av växtnäringsvärdet <strong>och</strong> transportkostnaden där<br />
samarbete i trakten kan vara väl värt att undersöka.<br />
För en gård s<strong>om</strong> använder handelsgödsel<br />
för att tillföra P <strong>och</strong> K har P<br />
ett värde av ca 11 kr per kg <strong>och</strong> K ett<br />
värde av ca 4 kr per kg. Om det är<br />
liknande grödor <strong>och</strong> jordart på djurgården<br />
respektive växtodlingsgården<br />
är packnings- <strong>och</strong> körskador <strong>och</strong> läglighetseffekter<br />
kanske likartade. Det<br />
s<strong>om</strong> då ska ställas mot vartannat är<br />
bättre växtnäringsutnyttjande <strong>och</strong><br />
ökad transportkostnad. Det kan även<br />
uppk<strong>om</strong>ma en mindre kostnad för att<br />
samordna gödselhanteringen mellan<br />
de två berörda företagen. Även för en<br />
gård med P-AL-klass V finns ett visst<br />
ekon<strong>om</strong>iskt värde av P i gödseln i form<br />
av ett lägre gödslingsbehov av P långt<br />
fram i tiden. Vid mycket högt fosforinnehåll<br />
i marken <strong>och</strong> <strong>om</strong> djurhållningen<br />
består under en lång tid blir värdet av<br />
fosfor i stallgödsel dock nästan noll.<br />
Utifrån beräkningar i <strong>Greppa</strong> Näringens<br />
Stallgödselkalkyl kan det konstateras<br />
att det är lönsamt att transportera<br />
gödsel upp till ca 5 km innan det är<br />
lönsammare att sprida på P-AL-klass<br />
V-mark s<strong>om</strong> ligger i anslutning till<br />
djurgården. På gårdar med mycket<br />
djur i förhållande till arealen sprids det<br />
ofta mycket stallgödsel per hektar <strong>och</strong><br />
på närbelägna växtodlingsgårdar utan<br />
djur sprids det ofta ingen stallgödsel<br />
alls. Om det i stället skulle ha varit<br />
en brukare till båda gårdarna skulle<br />
med största sannolikhet en större del<br />
av gödseln ha spridits på gården med<br />
P-AL- klass III <strong>och</strong> en mindre del av<br />
gödseln på gården med P-AL-klass V.<br />
Man kan ställa sig frågan varför det<br />
skall behöva se annorlunda ut för att<br />
de är två brukare i stället för en Ett<br />
samarbete skulle kunna innebära att<br />
det sprids på samma sätt s<strong>om</strong> <strong>om</strong> det<br />
är en brukare. Det finns en vinst att<br />
dela på gen<strong>om</strong> att sprida gödseln på<br />
båda gårdarna, <strong>om</strong> avståndet inte är<br />
för långt mellan gårdarna.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 13
Nötgödsel<br />
Gödseln värderas per ton.<br />
Fosfor <strong>och</strong> kalium värderas till 100 % av växtnäringsinnehållet (P=11 kr/kg, K=4 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på<br />
www.greppa.nu <strong>och</strong> är prissatt till 9 kr/kg N. Transport <strong>och</strong> spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskadorna är<br />
beräknade efter: 15 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m spridningsbredd, skördevärde<br />
på 6 000 kr/ha, däckstryck 2,0 bar, giva 25 ton/ha. Miljöindexet utgår från kväveeffektivitet i fält <strong>och</strong> stämmer inte i varje enskilt fall<br />
med storleken på de faktiska förlusterna efters<strong>om</strong> kväveeffekten inte är en renodlad effekt av bara kvävetillförsel.<br />
Tidpunkt Kväveförlust, kg/ha Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton<br />
pga 25 ton gödsel/ha Miljö- nPK- N-efter- Bördighet Transport/ Packnings-/ VÄRDE**<br />
ammoniak Utlakning index n P K värde verkan spridning körskador kr/ton<br />
innehåll kg/ton:<br />
Nötflytgödsel (ts-halt 8,3 %) 1,8 N 0,6 P 3,6 K<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Vall på hösten 7 8 0,6 0,6 3,6 27 5 5 -20 -2 14<br />
Vall i vårbruk 14 3 1,3 0,6 3,6 32 5 5 -20 -5 17<br />
Vårbruk* 4 2 1,0 0,6 3,6 30 5 5 -20 -2* 19<br />
Till återväxten 23 4 0,7 0,6 3,6 27 5 5 -20 -2 16<br />
Vall på hösten 7 7 0,6 0,6 3,6 27 5 5 -20 -4 14<br />
Vall i vårbruk 14 3 1,3 0,6 3,6 32 5 5 -20 -7 16<br />
Vårbruk 4 2 1,0 0,6 3,6 30 5 5 -20 -10 11<br />
Till återväxten 23 4 0,7 0,6 3,6 27 5 5 -20 -3 15<br />
Vall på hösten 7 5 0,6 0,6 3,6 27 5 5 -20 -3 14<br />
Vall i vårbruk 14 2 1,3 0,6 3,6 32 5 5 -20 -8 14<br />
Vårbruk 4 1 1,0 0,6 3,6 30 5 5 -20 -13 8<br />
Till återväxten 23 3 0,7 0,6 3,6 27 5 5 -20 -3 15<br />
innehåll kg/ton:<br />
Nötfastgödsel (ts-halt 19 %) 1,4 N 1,6 P 5,0 K<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Före höstsäd 12 10 0,5 1,6 5,0 42 12 10 -35 -0,3 29<br />
Sen höst 5 8 0,6 1,6 5,0 43 12 10 -35 -0,6 30<br />
Vårbruk* 12 6 0,8 1,6 5,0 45 12 10 -35 -1* 32<br />
Före höstsäd 12 9 0,5 1,6 5,0 42 12 10 -35 -1 28<br />
Sen höst 5 7 0,6 1,6 5,0 43 12 10 -35 -2 28<br />
Vårbruk 12 5 0,8 1,6 5,0 45 12 10 -35 -7 25<br />
Före höstsäd 12 6 0,5 1,6 5,0 42 12 10 -35 -2 27<br />
Sen höst 5 5 0,6 1,6 5,0 43 12 10 -35 -4 27<br />
Vårbruk 12 3 0,8 1,6 5,0 45 12 10 -35 -9 23<br />
innehåll kg/ton:<br />
Nöturin (ts-halt 1,2 %) 2,6 N 0,0 P 4,6 K<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Vall, sen höst 16 9 0,9 0,0 4,6 27 1 1 -20 -3 7<br />
Vall, tidig vår 16 0,6 1,8 0,0 4,6 35 1 1 -20 -5 12<br />
Till återväxten 26 0,7 1,0 0,0 4,6 28 1 1 -20 -2 9<br />
Vall, sen höst 16 7 0,9 0,0 4,6 27 1 1 -20 -3 6<br />
Vall, tidig vår 16 0,5 1,8 0,0 4,6 35 1 1 -20 -7 10<br />
Till återväxten 26 0,6 1,0 0,0 4,6 28 1 1 -20 -3 8<br />
Vall, sen höst 16 5 0,9 0,0 4,6 27 1 1 -20 -3 6<br />
Vall, tidig vår 16 0,3 1,8 0,0 4,6 35 1 1 -20 -8 9<br />
Till återväxten 26 0,4 1,0 0,0 4,6 28 1 1 -20 -3 8<br />
innehåll kg/ton:<br />
Nötdjupströbädd (ts-halt 27 %) 0,5 N 1,5 P 10,4 K 24 % ts-halt<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Före höstsäd 4 4 0,2 1,5 10,4 60 16 10 -40 -0,3 46<br />
Sen höst 2 3 0,2 1,5 10,4 60 16 10 -40 -0,6 45<br />
Vårbruk* 4 7 0,1 1,5 10,4 59 16 10 -40 -0,6* 44<br />
Före höstsäd 4 3 0,2 1,5 10,4 60 16 10 -40 -1 45<br />
Sen höst 2 3 0,2 1,5 10,4 60 16 10 -40 -2 44<br />
Vårbruk* 4 6 0,1 1,5 10,4 59 16 10 -40 -7 38<br />
Före höstsäd 4 2 0,2 1,5 10,4 60 16 10 -40 -2 44<br />
Sen höst 2 2 0,2 1,5 10,4 60 16 10 -40 -4 42<br />
Vårbruk* 4 4 0,1 1,5 10,4 59 16 10 -40 -9 36<br />
* Vårplöjning efter spridning.<br />
** Värde efter spridning.<br />
14 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Intäkter<br />
1. Växtnäringsvärde<br />
+ 25-60 kr per ton<br />
2. Kväveefterverkan<br />
+ 1-15 kr per ton<br />
3. Ökad bördighet<br />
+ 1-10 kr per ton<br />
Illustration: Kenneth Grönwall<br />
Kostnader<br />
4. Transportkostnad<br />
– 3-5 kr per ton<br />
<strong>och</strong> km till fältet<br />
5. Spridningskostnad<br />
– 15-40 kr per ton<br />
6. Markpacknings<strong>och</strong><br />
körskador<br />
– 1-20 kr per ton<br />
Faktorer s<strong>om</strong> påverkar det ekon<strong>om</strong>iska utbytet av din stallgödsel<br />
1. Växtnäringsvärde<br />
Växtnäringsvärdet varierar förstås med<br />
djurslag <strong>och</strong> <strong>om</strong> det är fast, flyt eller<br />
urin. Värdet på N, P <strong>och</strong> K i tabellen<br />
intill är satt till 9, 11 <strong>och</strong> 4 kr per kg.<br />
Värdet av P <strong>och</strong> K påverkas inte direkt<br />
av spridningsteknik <strong>och</strong> tidpunkt men<br />
kväve påverkas starkt av bådadera. En<br />
spridningsteknik <strong>och</strong> en tidpunkt s<strong>om</strong><br />
ger stor ammoniakavgång eller stor<br />
kväveutlakning sänker värdet på kvävet.<br />
T. ex. spridning till återväxten med<br />
bred eller bandspridning ger men<br />
detta kan ändras till vid användning<br />
av en myllare.<br />
2. Kväveefterverkan<br />
Stallgödsel ökar mullhalten <strong>och</strong> ökar inlagringen<br />
av kväve i marken. Ju högre<br />
torrsubstanshalt desto större värde (ca<br />
50 kr per ton torrsubstans). Året efter<br />
spridning frigörs ca 15 procent av det inlagrade<br />
kvävet <strong>och</strong> sedan i mindre poster<br />
under många år. Ekon<strong>om</strong>iska efterverkan<br />
är för urin är ca 1-2 kr per ton, flytgödsel<br />
5 kr per ton, fastgödsel 10 kr per<br />
ton <strong>och</strong> djuppströbädd 15 kr per ton.<br />
3. Ökad bördighet<br />
Stallgödsel har en positiv långtidsverkan<br />
förut<strong>om</strong> NPK innehållet. Här används<br />
ett struktur- <strong>och</strong> mikronäringsvärde<br />
på 10 kr per ton för de fasta<br />
gödselslagen, 5 kr per ton för flytgödsel<br />
<strong>och</strong> 1 kr per ton för urin. Förbättrad<br />
markstruktur står för merparten<br />
av värdet. Värdena är mycket schablonartade<br />
då tillräckliga mätningar<br />
saknas.<br />
4. Transportkostnad<br />
Transportkostnaden bestäms helt av<br />
avståndet till fältet, lastvolymen, samt<br />
lön till den s<strong>om</strong> kör. Det mesta av<br />
gödseln körs med traktor snarare än<br />
lastbil <strong>och</strong> i kalkylerna på tabellsidan<br />
invid har vi räknat med 1 km avstånd<br />
till fältet <strong>och</strong> en kostnad på 2,50 kr per<br />
ton <strong>och</strong> km för flytgödsel <strong>och</strong> urin <strong>och</strong><br />
5 kr för fastgödsel.<br />
5. Spridningskostnad<br />
Med en normal maskinstationstaxa kan<br />
kostnaden för att sprida ut flytgödsel<br />
nära gården beräknas till mellan ca 15 kr<br />
per ton för bredspridning <strong>om</strong> man räknar<br />
med tre till fyra lass per timme. För<br />
släpslangar <strong>och</strong> myllningsaggregat kan<br />
ett tillägg på 2 respektive 8 kr per ton<br />
beräknas. Fastgödsel kostar ca 30 kr<br />
per ton att sprida. I tabellen är räknat<br />
med bandspridning av flytgödsel/urin.<br />
6. Markpacknings- <strong>och</strong> körskador<br />
Viktigaste faktorn s<strong>om</strong> avgör kostnaden<br />
för markpackning är fuktighet<br />
i marken där körning på blöt mark<br />
ger 3 ggr så stor packning s<strong>om</strong> torr<br />
mark. Andra viktiga faktorer är jordart<br />
(dubbelt så stor skördesänkning på<br />
lerjord s<strong>om</strong> sandjord) följt av lassvikt<br />
(påverkar ca 30 procent in<strong>om</strong> normala<br />
intervall) <strong>och</strong> däcktryck (påverkar ca<br />
25 procent in<strong>om</strong> normala intervall). I<br />
tabellen intill är det räknat med god<br />
maskinstationsstandard (15 m 3 tunna<br />
för flytgödsel/urin respektive 15 m 3<br />
tvåstegsspridare för fastgödsel, 12 m<br />
arbetsbredd, 2 axlar <strong>och</strong> 2 bar i däcken).<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 15
svingödsel<br />
I hela 15 år har man analyserat gödseln på Östra Kråkerum. Sven-Olof Johansson läser av en mätning.<br />
Årliga gödselanalyser i 15 år på Östra Kråkerum<br />
Sven-Olof (Loffe) Johansson ställer kvävemätaren på bänken i verkstan <strong>och</strong> säger att ”Den här är<br />
vi glada för. Förr visste vi inte säkert hur mycket kväve vi spred ut. Nu gör vi det”.<br />
Sven-Olof Johansson brukar Östra<br />
Kråkerum utanför Mönsterås alldeles<br />
invid Mönsteråsviken tillsammans<br />
med kusinen Nils-Bertil <strong>och</strong> deras bägge<br />
söner Anders <strong>och</strong> Lars. Årligen produceras<br />
3 000 slaktsvin. Växtodlingen<br />
utgörs mest av fodersäd till grisarna<br />
med vår- <strong>och</strong> höstkorn, vete <strong>och</strong> rågvete.<br />
Lite vall till djuren s<strong>om</strong> betar naturbetesmarkerna<br />
finns också <strong>och</strong> lite<br />
höstraps. Från grisarna blir det cirka<br />
3 000 kubikmeter gödsel per år. Det<br />
mesta hanteras s<strong>om</strong> flytgödsel.<br />
Analyser sedan 1991<br />
Det var redan i början av 1990-talet<br />
s<strong>om</strong> de köpte in en s.k. Agrosburk för<br />
att kunna mäta innehållet av kväve i<br />
svinflytgödseln. Både Sven-Olof Johansson<br />
<strong>och</strong> sonen Lars, s<strong>om</strong> tagit en<br />
paus i stalltvätten, lovordar mätaren.<br />
”Den är en trygghet att ha. Nu vet vi<br />
hur mycket kväve vi lagt ut”, säger<br />
Lars. Sven-Olof fortsätter: ”Med åren<br />
har vi lärt oss ungefär hur mycket gödseln<br />
innehåller. Det brukar inte vara<br />
några stora överraskningar men ett par<br />
kilogram kan det skilja (per 10 ton).”<br />
”<br />
Med en mätning<br />
slipper vi sprida ut gödseln<br />
i blindo”<br />
Analyserna har visat hur kväveinnehållet<br />
i gödseln från suggorna skiljer<br />
sig från innehållet i slaktsvinens gödsel.<br />
”I gödseln från slaktsvinen kan det<br />
vara uppemot 30 kg per 10 ton medan<br />
det från suggorna brukar vara 20 kg<br />
per 10 ton”, säger Lars.<br />
Analyserna betalar sig<br />
De sprider i stort sett inget alls på hösten<br />
ut<strong>om</strong> till höstrapsen, men desto mer<br />
i växande gröda på våren. De tycker att<br />
de har ett behov av att analysera efters<strong>om</strong><br />
de blandar in fastgödsel från sinsuggorna<br />
i ett par av de tre behållarna. Det<br />
gör att det kan skilja en del. Dessut<strong>om</strong><br />
blandar de i fastgödsel alltefters<strong>om</strong> de<br />
tömmer behållarna för att ett svämtäcke<br />
ska återbildas.<br />
På en gård s<strong>om</strong> Östra Kråkerum har<br />
N, P <strong>och</strong> K i gödseln från grisarna ett<br />
växtnäringsvärde på 100-150 000 kr.<br />
En gissning <strong>om</strong> NPK-innehållet i grisgödseln,<br />
där man felbedömer i första<br />
hand kväveinnehållet, blir snabbt till åtskilliga<br />
förlorade tusenlappar. Mot den<br />
bakgrunden blir kostnaden liten för en<br />
analys vare sig det är med en Agrosburk<br />
eller laboratorieanalys.<br />
16 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Stefan Halldorf, rådgivare på Länsstyrelsen i Kalmar k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Vilka är argumenten för att analysera<br />
gödseln Många tycker kanske inte att<br />
det behövs<br />
Att analysera sin stallgödsel är alltid<br />
värdefullt. Det viktigaste argumentet<br />
är förstås att veta hur stor kvävemängd<br />
man faktiskt lägger ut med<br />
sin stallgödsel, <strong>och</strong> sedan anpassa<br />
handelsgödselgivan efter detta. Det är<br />
tillfredsställande att veta vad man gör.<br />
Gen<strong>om</strong> att lägga ”rätt” mängd sparar<br />
man ju både pengar <strong>och</strong> miljön. Varje<br />
kilo för mycket man lägger kostar, <strong>och</strong><br />
ökar risken för utlakning.<br />
Vad är din rek<strong>om</strong>mendation <strong>om</strong> hur<br />
ofta man ska ta prov Ska man analysera<br />
varje lass eller en gång per behållare<br />
Att ta en analys per behållare när stallgödseln<br />
skall till att spridas är en lag<strong>om</strong><br />
nivå. På gårdar med flera behållare är<br />
det ofta så att gödsel från olika djurslag<br />
k<strong>om</strong>mer i olika behållare, <strong>och</strong> då är det<br />
viktigt att ha koll på innehållet i varje<br />
brunn. Fördelen med kväveburken är<br />
att analysen är så pass snabb <strong>och</strong> enkel,<br />
att man kan göra det på varje behållare.<br />
En analys på labb är förstås mer k<strong>om</strong>plett<br />
– man får ju med alla andra ämnen<br />
också. När man jämfört mätningar av<br />
det växttillgängliga kvävet s<strong>om</strong> gjorts<br />
med kväveburken med labbanalyser<br />
har det stämt bra överens.<br />
Är det extra viktigt att analysera gödsel<br />
från vissa djurslag<br />
Kväveinnehållet i stallgödsel kan variera<br />
en hel del. På <strong>Greppa</strong> Näringens hemsida,<br />
www.greppa.nu, finns redovisat<br />
en undersökning med kväveburken från<br />
hundra olika mjölkkogårdar, <strong>och</strong> där varierar<br />
det mellan 0,5 <strong>och</strong> 3,8 kg N/ton.<br />
Red anm. På sidan 3 kan du i ett diagram<br />
se exempel på hur faktiskt kväveinnehåll<br />
i flytgödsel varierar på olika<br />
gårdar.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Liten <strong>och</strong> lönsam investering för de flesta<br />
Med tanke på de stora växtnäringsmängder N-, P- <strong>och</strong> K-värden s<strong>om</strong> finns i gödseln på gårdarna<br />
är det förvånande att inte fler tar reda på det faktiska växtnäringsinnehållet. Det är precisionsodling<br />
i en enkel form.<br />
Ju större mängder gödsel, desto större<br />
blir den ekon<strong>om</strong>iska förlusten av att<br />
inte veta hur mycket s<strong>om</strong> sprids ut, <strong>om</strong><br />
man ligger i över- eller underkant. En<br />
felbedömning av gödselns kväveinnehåll<br />
med så lite s<strong>om</strong> 2 till 2,5 kg N per<br />
ton kostar ca 50 kronor per hektar. På<br />
en gård med 50 hektar spridningsareal<br />
blir det 2 500 kronor. Varje år.<br />
Kostnaderna för ett analysinstrument<br />
s<strong>om</strong> finns på marknaden är cirka<br />
3 000 kr. Med en livslängd på 10-15<br />
år blir årskostnaden låg. Till det k<strong>om</strong>mer<br />
en liten kostnad <strong>om</strong> några tior för<br />
kemikalier. Att istället skicka iväg ett<br />
gödselprov för analys på laboratorium<br />
kostar ca 700 kronor. Skillnaden är att<br />
i labanalysen får man en fullständigare<br />
analys.<br />
Exempel<br />
På Östra Kråkerum vet man att kväveinnehållet<br />
i gödseln från grisarna varierar mellan 1,8 kg<br />
per ton <strong>och</strong> 3 kg N per ton. Med en giva på 25<br />
ton per hektar innebär det allt från 45 kg N till<br />
75 kg N. Man skulle alltså kunna hålla på <strong>och</strong><br />
lägga 30 kg N per hektar i onödan. Med ett kvävepris<br />
på 9 kr blir det 270 kr/ha. Kostnaden för<br />
ett analysinstrument är cirka 3 000 kr <strong>och</strong> kan<br />
alltså sparas in ganska snabbt. Instrumentet<br />
är en typisk utrustning s<strong>om</strong> det är lämpligt att<br />
samarbeta med kollegor <strong>om</strong>.<br />
45 kg N/ha i den ena <strong>och</strong> 75 kg N/ha<br />
i den andra vid en giva på 25 ton per hektar.<br />
Ser du vilken s<strong>om</strong> är vilken<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 17
svingödsel<br />
En ny behållare hos Lars Åkesson på Slädene gård gav möjlighet att sprida all flytgödsel<br />
i vårbruk <strong>och</strong> växande gröda på våren. Det har ökat kväveutnyttjandet.<br />
Hur gick din <strong>och</strong> Lars diskussion inför<br />
att sprida allt på våren istället Vilka<br />
överväganden fanns<br />
Vi var båda överens <strong>om</strong> att kvävet i<br />
flytgödseln k<strong>om</strong>mer att utnyttjas betydligt<br />
bättre vid vårspridning. Detta<br />
gör i förlängningen att gårdens inköp<br />
av handelsgödselkväve kan minskas<br />
<strong>och</strong> därmed sparas en hel del pengar.<br />
Handelsgödselkvävet k<strong>om</strong>mer inte att<br />
bli billigare i framtiden <strong>och</strong> man bör<br />
ju eftersträva att så långt s<strong>om</strong> möjligt<br />
använda det kväve s<strong>om</strong> redan finns på<br />
gården. En utbyggnad av lagringskapaciteten<br />
för flytgödsel på gården medför<br />
också att stressen att behöva köra<br />
ut en stor mängd gödsel på hösten<br />
försvinner. Det argument emot ökad<br />
Slopad spridning på hösten gav<br />
bättre arbetsplanering <strong>och</strong> kväveutnyttjande<br />
På Slädene gård har man slutat sprida flytgödsel från grisarna till höstsådden. ”Spannmålspriserna<br />
är låga <strong>och</strong> priset på kväve k<strong>om</strong>mer inte att bli lägre i framtiden. Det gäller att utnyttja<br />
kvävet i stallgödseln optimalt,” förklarar Lars Åkesson.<br />
HIR-rådgivaren Björn Roland <strong>och</strong> jag<br />
sitter i gårdskontoret hos Lars Åkesson,<br />
Slädene gård vid Stora Levene i Skaraborg.<br />
”Hösten 2004 körde jag inget.<br />
Det är precis ett år sedan den nya behållaren<br />
stod klar”, funderar Lars Åkesson.<br />
Slädene gård <strong>om</strong>fattar 220 ha växtodling<br />
<strong>och</strong> därtill finns 1 000 slaktsvinsplatser.<br />
Hälften av arealen är höstsäd,<br />
knappt en tredjedel är korn <strong>och</strong><br />
havre <strong>och</strong> resten är höstraps <strong>och</strong> några<br />
hektar konservärter. Det mesta av gårdens<br />
jordar är mellanlera.<br />
Bättre arbetssituation<br />
Tidigare spreds s<strong>om</strong> regel 500 m 3 till<br />
höstsådden på hösten. Sedan den nya<br />
behållaren s<strong>om</strong> rymmer 1 000 m 3 stod<br />
klar sprids numera allt i växande gröda<br />
på våren. På frågan <strong>om</strong> varför man gör<br />
så, förklarar Lars: ”Arbetsbelastningen<br />
blir bättre utan höstspridningen. Det är<br />
skönt att slippa ställa ifrån allt <strong>och</strong> ta<br />
”<br />
Arbetssituationen på hösten<br />
blev bättre utan höstspridningen.<br />
Det är stressigt nog ändå.”<br />
upp tiden för en man för att sätta igång<br />
med det. Det är stressigt nog ändå vid<br />
den tiden”. Jag invänder <strong>och</strong> undrar<br />
<strong>om</strong> det inte är lika stressigt på våren.<br />
”Jag tycker inte det”, svarar Lars.<br />
”Spridningen är uppdelad över en längre<br />
tidsperiod. Vi kör lite tidigare i rågvetet<br />
<strong>och</strong> sedan lite senare på våren i höstvetet.”<br />
När vi k<strong>om</strong>mer in på ämnet körskador<br />
i grödan berättar Lars att: ”Just<br />
i våras var det en del körskador, för<br />
maskinstationen hade genat på ett ställe.<br />
Annars är det inga stora problem med<br />
det.” Markpackning är den stora frågan<br />
för många lantbrukare utan vall<br />
vid minskad höstspridning. Lars Åkes-<br />
son tycker det verkar bli mest packning<br />
i ytan där maskinstationen kört. ”Jag<br />
har försökt vara uppmärksam på detta<br />
men tycker mig inte kunna se några<br />
effekter.” Björn Roland intygar att i<br />
skörden syns inte mycket av detta. Lars<br />
tillägger att det gäller för just Slädene<br />
gård, det kan finnas andra s<strong>om</strong> får större<br />
packningsskador.<br />
Mindre handelsgödsel<br />
Efters<strong>om</strong> kväveutnyttjandet är betydligt<br />
bättre vid spridning i växande gröda<br />
jämfört med höstspridning har man<br />
kunnat dra ner på k<strong>om</strong>pletteringsgivan<br />
av mineralgödsel med cirka 40 kg/ha.<br />
Slädenes spridningsareal räcker till mer<br />
än gödseln från de 3 500 årsgrisarna.<br />
Vilka skiften s<strong>om</strong> ska få stallgödsel i<br />
växande gröda bestämmer Lars utifrån<br />
hur länge sedan det var s<strong>om</strong> skiftet fick<br />
stallgödsel senast <strong>och</strong> hur P <strong>och</strong> K i<br />
markkartan ser ut. ”Sett över några år<br />
får alla skiften stallgödsel, även de s<strong>om</strong><br />
ligger längst bort.”<br />
18 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Björn Roland, HS Skaraborg k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
vårspridning s<strong>om</strong> vi diskuterade var<br />
framförallt den ökade risken för markpacknings-<br />
<strong>och</strong> körskador på gården.<br />
Vilken höstsådd stråsädesgröda rek<strong>om</strong>menderar<br />
du att sprida till Är det<br />
någon skillnad<br />
Jag anser inte att det är någon skillnad.<br />
Lars odlar både höstvete <strong>och</strong> rågvete<br />
<strong>och</strong> gödslingsstrategin i dessa grödor<br />
är ganska lika.<br />
Vad räknar du med för ungefärlig effekt<br />
på den vårspridda gödseln från grisarna<br />
Effekten varierar naturligtvis mellan<br />
olika år men jag brukar räkna med ca<br />
1,5-2,0 kg kväve per ton flytgödsel.<br />
Kan du resonera <strong>om</strong> bedömning av vinster<br />
i form av bättre kväveutnyttjande<br />
kontra kostnaderna för körskador <strong>och</strong><br />
markpackning på lerjordar respektive<br />
lätta jordar för den lantbrukare s<strong>om</strong><br />
funderar över den här åtgärden<br />
Vinsterna av övergång från höstspridning<br />
till vårspridning blir förmodligen<br />
större på lätta jordar än på lerjordar.<br />
Enligt SLU-forskning är merkostnaden<br />
pga markpackningsskadorna vid vårspridning<br />
ca 9 kr per ton på en mellanlera<br />
<strong>och</strong> ca 5 kr per ton på en sandjord.<br />
Kan spridningen ske före vårplöjning<br />
på sandjorden sjunker kostnaden till<br />
1-2 kr per ton. Med en flytgödselgiva<br />
på 25 ton/ha medför det alltså en skillnad<br />
i ”markpackningskostnad” på<br />
mellan 25-200 kr/ha beroende på jordart<br />
<strong>och</strong> teknik.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Räkna på höstspridningen till höstsäd<br />
Höstspridning av kväve till spannmål uppvisar den klart lägsta kväveeffekten. Det är resultatet<br />
av flera olika faktorer s<strong>om</strong> vägts samman. De viktigaste är växtnäringsvärdet, grödor, jordart,<br />
markpackning, läglighetseffekter, befintlig eller utökad lagringskapacitet samt utnyttjande av<br />
maskiner <strong>och</strong> arbetskraft.<br />
Höstspridning till spannmål uppvisar<br />
det klart sämsta kväveutnyttjandet.<br />
På sandjord är packningsskadorna av<br />
mindre betydelse vid olika spridningstidpunkter<br />
medan packnings- <strong>och</strong> körskadorna<br />
på lerjordar är högst i samband<br />
med vårbruket. Enligt <strong>Greppa</strong><br />
Näringens Stallgödselkalkyl är det bäst<br />
ekon<strong>om</strong>i att sprida flytgödsel vid vårbruket<br />
på sandjord <strong>och</strong> på våren i växande<br />
gröda på lerjord.<br />
+ Kväveutlakningen minskar <strong>och</strong><br />
kväveutnyttjandet ökar från 30<br />
till 70 respektive 85 % <strong>om</strong> spridning<br />
görs i växande gröda eller<br />
vårbruk i nämnd ordning istället<br />
för före höstsådd. På både lätta<br />
jordar <strong>och</strong> lerjordar fördubblas<br />
värdet av kvävet från cirka 6 till<br />
15 <strong>och</strong> till 18 kr per ton för spridning<br />
i växande gröda eller vårbruk<br />
istället för till höstsådd.<br />
+ På hösten kan minskad höstspridning<br />
ge mer tid för höstsådd vilket<br />
kan ge större areal höstsäd <strong>och</strong><br />
i vissa fall bättre etablering vid en<br />
mer optimal såtidpunkt. Vid spridning<br />
på våren behöver inte läglighetseffekten,<br />
dvs att vårsådden<br />
blir försenad, utgöra någon kostnad<br />
<strong>om</strong> det sprids före plöjning.<br />
Om det däremot ska spridas på<br />
plöjd mark i vårbruket <strong>och</strong> sådden<br />
blir försenad behöver det beaktas.<br />
Med en skördeminskning<br />
med en procent per dag <strong>och</strong> skördenivån<br />
4 500 kg per hektar innebär<br />
en dags försenad sådd ca 40 kr<br />
per hektar.<br />
– Markpackningen kan bli högre<br />
vid spridning i vårbruk eller växande<br />
gröda. Med ett skördevärde<br />
av 6 000 kr/ha, 18 m 3 tunna, 12 m<br />
ramp, 25 ton per ha, 2,0 bar <strong>och</strong><br />
2 axlar ökar kostnaden för markpackning<br />
grovt enligt nedan vid<br />
flyttning av spridning från tidig<br />
höst till vårbruk. Mellanlera, -9<br />
kr/ton i vårbruk <strong>och</strong> -4 kr/ton i<br />
växande gröda i maj. Sandjord,<br />
-5 kr/ton i vårbruk <strong>och</strong> -2 kr/ton i<br />
växande gröda i maj.<br />
– Lagringskapaciteten kan behöva<br />
ökas. Kostnader har beräknats till<br />
mellan 10 <strong>och</strong> 20 kr per ton med<br />
30 % investeringsstöd. Ur företagsekon<strong>om</strong>isk<br />
synpunkt är det<br />
sällan lönsamt på lerjordar att<br />
utöka lagringskapaciteten bara för<br />
att tillvarata växtnäringen på ett<br />
bättre sätt. På lättare jordar däremot<br />
är det nästan lönsamt att<br />
utöka lagringskapaciteten till 12<br />
månader i samband med att det<br />
ändå byggs ny behållare.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 19
svingödsel<br />
Anders Carlsson <strong>och</strong> Lars Lorin kopplar ihop slangen till rampen. Systemet med matarslangar har lett<br />
till lägre markpackning <strong>och</strong> högre kväveutnyttjande. Arbetet sker i samverkan mellan fyra gårdar.<br />
Matarslangarna gav mindre<br />
markpackning <strong>och</strong> bättre växtnäringsutnyttjande<br />
20 000 kubikmeter gödsel från fyra gårdar pumpas ut i matarslangar. Detta har gett mindre<br />
markpackning <strong>och</strong> bättre utnyttjande av växtnäringen.<br />
Lars Lorin på Västerlösa Skattegård<br />
<strong>och</strong> driftledare Anders Carlsson på<br />
Vågerstad samt Magnus Olai på Marås<br />
Herrgård <strong>och</strong> Anders Birgersson på<br />
Gammalstorp har ett gemensamt ekipage<br />
med matarslangar för att köra ut<br />
gödsel från djuren. I närheten av Vikingstad<br />
i Östergötland brukar de cirka<br />
1 500 hektar. Två av gårdarna har<br />
mjölkkor <strong>och</strong> två har grisar. De kör ut<br />
cirka 20 000 kubikmeter flytgödsel per<br />
år med matarslangstekniken <strong>och</strong> torde<br />
därför vara bland de mest erfarna i<br />
landet på den metoden.<br />
”Alla vi s<strong>om</strong> har vallar kör dem först.<br />
Sedan kör vi till det s<strong>om</strong> vi ska vårså.<br />
Därefter kör vi i växande vete <strong>och</strong> rågvete”,<br />
förklarar Anders. Lars fyller i att<br />
”Det bygger på att stråsäden har hunnit<br />
bli cirka 20 cm hög. Då är den bättre<br />
rotad <strong>och</strong> slangen flyter ovanpå grödan.<br />
Annars är risken att den släpar med sig<br />
jord <strong>om</strong> grödan är för tunn”.<br />
Markpackningen utslagsgivande<br />
På min fråga varför de valde denna<br />
teknik förklarar Lars ”Att minska<br />
markpackningen är huvudorsaken. Att<br />
köra i växande gröda med en 18 tons<br />
tunna <strong>och</strong> ett ekipage med en totalvikt<br />
på 35 ton tilltalar inte mig”.<br />
”<br />
Det är ju pengar i<br />
det, handelsgödseln<br />
blir inte billigare.”<br />
I korthet är systemet uppbyggt med en<br />
pump s<strong>om</strong> står på ett släp hemma på<br />
gården. På släpet finns en mellantankvagn<br />
på cirka 5 kubikmeter s<strong>om</strong> en<br />
stor stenficka. Via en 2 500 meter lång<br />
fem-tums matarslang till fältet pumpas<br />
gödseln ut till en ramp. Matarslangen<br />
är inte fäst direkt i rampen utan på den<br />
sitter en annan 600 m lång fyra-tums<br />
slang s<strong>om</strong> är den s<strong>om</strong> släpas i grödan.<br />
Själva rampen är 12 meter. ”När allt<br />
är på plats klarar vi 30-40 hektar per<br />
dag beroende på hur fältet ser ut”, säger<br />
Anders.<br />
De berättar att i början gjorde de ett<br />
spridningsschema för att det skulle bli<br />
rättvist. ”Men efters<strong>om</strong> tekniken gett<br />
fler spridningsdagar har det inte behövts”,<br />
förklarar Anders.<br />
Nöjda med resultatet<br />
Båda understryker att det inte varit en<br />
enkel resa att få allt att fungera. De tycker<br />
att säljaren underskattade de stora<br />
volymerna gödsel på de fyra gårdarna.<br />
De har fått byta ut en hel del <strong>och</strong> betalat<br />
en del lärpengar <strong>och</strong> det är fortfarande<br />
ställtider att beakta men nu har de kört<br />
i fyra år <strong>och</strong> båda är nöjda. ”Resultatet<br />
är bra, det väger upp ställtiden”, tycker<br />
Anders. Lars understryker effekten på<br />
markpackningen. ”Markskadorna har<br />
blivit mindre, breda däck löser inte problemet<br />
med alltför tung tunna”. Anders<br />
påpekar också värdet av att öka utnyttjandet<br />
av gårdens egen växtnäring.<br />
”Det är ju pengar i det, handelsgödseln<br />
blir inte billigare.”<br />
20 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Jörgen Karlsson, rådgivare på Lovang Lantbrukskonsult k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Vilka fördelar ser du med tekniken<br />
Packningsskadorna <strong>och</strong> körskador i<br />
växande gröda minimeras. Dessut<strong>om</strong><br />
blir det en positiv läglighetseffekt efters<strong>om</strong><br />
det brukar gå att k<strong>om</strong>ma ut 2-<br />
3 veckor tidigare på våren. En sak s<strong>om</strong><br />
många kanske inte tänker på är att det<br />
går att anpassa stallgödselgivans storlek<br />
helt efter behov då man inte behöver<br />
ta hänsyn till dragens längd för att<br />
minimera dubbelkörning.<br />
Finns det några problem att se upp med<br />
Det kräver relativt bra arrondering.<br />
Fältbrunnar, åkerholmar, stolpar <strong>och</strong><br />
oregelbundna fält försvårar spridingen<br />
men <strong>om</strong>öjliggör den inte. Matarslangens<br />
längd på cirka 2,5 kil<strong>om</strong>eter kan vara<br />
begränsande för vilka fält s<strong>om</strong> kan nås.<br />
Ställtiderna kan bli betydande innan<br />
man k<strong>om</strong>mer igång <strong>och</strong> börjar sprida.<br />
Vilken mängd flytgödsel krävs för att<br />
det ska vara lönt att räkna<br />
Först <strong>och</strong> främst gäller det att gårdens<br />
arrondering passar för ett matarslangsystem.<br />
Sedan bör man k<strong>om</strong>ma upp i<br />
ca 20 000-30 000 kubikmeter flytgödsel<br />
per år för att det ska börja bli ett<br />
intressant alternativ. För att få så stora<br />
kvantiteter är det i normalfallet nödvändigt<br />
att man är några lantbrukare<br />
s<strong>om</strong> går ihop <strong>och</strong> skaffar ett gemensamt<br />
system. Enligt tillverkaren kan<br />
man k<strong>om</strong>ma under 10 kr/m 3 i spridningskostnad<br />
<strong>om</strong> man sprider 50 000<br />
kubik på ett system per år.<br />
Hur är intresset för denna teknik, ökar<br />
eller minskar det<br />
Det är många lantbrukare s<strong>om</strong> tycker<br />
att det verkar intressant men det är få<br />
s<strong>om</strong> verkligen tar steget fullt ut <strong>och</strong> köper<br />
utrustningen s<strong>om</strong> krävs. Ser vi till<br />
Europa <strong>och</strong> USA är det betydligt vanligare<br />
<strong>och</strong> bara i England finns ca 300<br />
matarslangssystem <strong>och</strong> lantbrukarna<br />
har använt tekniken i över 10 år.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Matarslang ekon<strong>om</strong>iskt intressant för stora volymer<br />
Matarslangar är ekon<strong>om</strong>iskt intressant <strong>om</strong> gödselvolymerna är tillräckligt stora. På<br />
plussidan finns lägre kostnader för kör- <strong>och</strong> packningsskador <strong>och</strong> värdet av att k<strong>om</strong>ma ut tidigare.<br />
På minussidan finns hög kapitalkostnad för investering <strong>och</strong> ställtider innan man lärt sig systemet.<br />
Ur kväveeffektivitetssynpunkt är vårspridning<br />
av gödsel att föredra. Dock<br />
är kostnaderna för markpackning oftast<br />
högst vid spridning i samband med<br />
vårbruket. Med tanke på kväveeffektiviteten<br />
är det därför av intresse att det<br />
används utrustning s<strong>om</strong> ger små packningsskador.<br />
Det gör det ekon<strong>om</strong>iskt<br />
intressantare att sprida i vårbruket.<br />
+ På lerjordar kan packningsskador<br />
vara en stor kostnadspost framförallt<br />
vid spridning i vårbruket.<br />
Både packnings- <strong>och</strong> körskador<br />
blir lägre med matarslangar. <strong>Greppa</strong><br />
Näringens stallgödselkalkyl visar<br />
att packningsskadorna vid spridning<br />
på en mellanlera inför vårsådd<br />
minskar med över 8 kr/ton.<br />
+ Matarslangtekniken gör att det går<br />
att köra ut gödsel på fälten tidigare<br />
på våren. Det gör det möjligt att<br />
vårså tidigare. Enligt schablon räknar<br />
man med en procents högre<br />
skörd för varje dags tidigare sådd.<br />
I de fall tunnans vikt är det s<strong>om</strong> avgör<br />
vårbrukets start kan detta vara<br />
en viktig faktor.<br />
+ Drivmedelsförbrukningen kan bli<br />
lägre med matarslangar.<br />
– Investeringskostnaden för ett system<br />
med matarslangar varierar<br />
kraftigt beroende på kapacitet,<br />
förutsättningar <strong>och</strong> utrustning <strong>och</strong><br />
kan vara mellan 1 <strong>och</strong> 4 miljoner.<br />
Bland annat på grund av kapi-<br />
talkostnaden blir matarslangsystemet<br />
mest intressant när det finns<br />
stora volymer gödsel att sprida.<br />
Det är med andra ord framför allt<br />
intressant för stora djurgårdar<br />
samt vid maskinsamverkan. På<br />
gårdar in<strong>om</strong> Odling i balans har<br />
man räknat fram en merkostnad<br />
för matarslangsystemet på ca 11<br />
kr/ton utspridd stallgödsel. Den<br />
siffran används i <strong>Greppa</strong> Näringens<br />
stallgödselkalkyl.<br />
– Innan man lärt sig systemet kan<br />
ställtiden före spridning vara en<br />
stor kostnadspost.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 21
svingödsel<br />
Gödseln värderas per ton.<br />
Fosfor <strong>och</strong> kalium värderas till 100 % av växtnäringsinnehållet (P=11 kr/kg, K=4 kr/kg). Kväveeffekten följer värderingen på<br />
www.greppa.nu <strong>och</strong> är prissatt till 9 kr/kg N. Transport <strong>och</strong> spridningskostnad bygger på fältavståndet 1 km. Packningsskadorna är<br />
beräknade efter: 15 m 3 flytgödselspridare med 12 m ramp, 15m 3 tvåstegs fastgödselspridare med 12 m spridningsbredd, skördevärde<br />
på 6 000 kr/ha, däckstryck 2,0 bar, giva 25 ton/ha. Miljöindexet utgår från kväveeffektivitet i fält <strong>och</strong> stämmer inte i varje enskilt fall<br />
med storleken på de faktiska förlusterna efters<strong>om</strong> kväveeffekten inte är en renodlad effekt av bara kvävetillförsel.<br />
Tidpunkt Kväveförlust, kg/ha Gödseleffekt, kg/ton Värde enligt schabloner, kr/ton<br />
pga 25 ton gödsel/ha Miljö- nPK- N-efter- Bördighet Transport/ Packnings-/ VÄRDE**<br />
ammoniak Utlakning index n P K värde verkan spridning körskador kr/ton<br />
innehåll kg/ton:<br />
Svinflytgödsel (ts-halt 6 %) 2,3 N 1,1 P 1,6 K<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Före höstraps 5 11 2,0 1,1 1,6 36 3 5 -20 -0,6 24<br />
Före höstsäd 5 14 0,7 1,1 1,6 24 3 5 -20 -0,6 13<br />
Vårbruk* 3 2 2,0 1,1 1,6 37 3 5 -20 -2* 24<br />
I växande gröda 4 5 1,6 1,1 1,6 33 3 5 -20 -3 18<br />
Före höstraps 5 9 2,0 1,1 1,6 36 3 5 -20 -2 23<br />
Före höstsäd 5 12 0,7 1,1 1,6 24 3 5 -20 -2 11<br />
Vårbruk 3 1 2,0 1,1 1,6 37 3 5 -20 -10 15<br />
I växande gröda 4 5 1,6 1,1 1,6 33 3 5 -20 -5 16<br />
Före höstraps 5 7 2,0 1,1 1,6 36 3 5 -20 -3 22<br />
Före höstsäd 5 9 0,7 1,1 1,6 24 3 5 -20 -3 11<br />
Vårbruk 3 1 2,0 1,1 1,6 37 3 5 -20 -12 13<br />
I växande gröda 4 3 1,6 1,1 1,6 33 3 5 -20 -7 15<br />
innehåll kg/ton:<br />
Svinfastgödsel (ts-halt 23 %) 2,3 N 4,7 P 3,7 K<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Före höstsäd 20 13 0,8 4,7 3,7 74 13 10 -35 -0,3 62<br />
Sen höst 9 12 1,0 4,7 3,7 76 13 10 -35 -0,6 64<br />
Vårbruk* 19 7 1,4 4,7 3,7 79 13 10 -35 -0,6* 67<br />
Före höstsäd 20 11 0,8 4,7 3,7 74 13 10 -35 -1 61<br />
Sen höst 9 10 1,0 4,7 3,7 76 13 10 -35 -2 62<br />
Vårbruk 19 6 1,4 4,7 3,7 79 13 10 -35 -7 61<br />
Före höstsäd 20 4 0,8 4,7 3,7 74 13 10 -35 -2 61<br />
Sen höst 9 7 1,0 4,7 3,7 76 13 10 -35 -4 61<br />
Vårbruk 19 4 1,4 4,7 3,7 79 13 10 -35 -9 59<br />
innehåll kg/ton:<br />
Svinurin (ts-halt 1,5 %) 1,6 N 0,3 P 1,2 K<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Före höstsäd 9 7 0,5 0,3 1,2 12 1 1 -20 -1 -6<br />
Vårbruk* 6 0 1,4 0,3 1,2 20 1 1 -20 -2* 1<br />
I växande gröda 4 1 1,1 0,3 1,2 18 1 1 -20 -3 -3<br />
Före höstsäd 9 6 0,5 0,3 1,2 12 1 1 -20 -2 -7<br />
Vårbruk* 6 0 1,4 0,3 1,2 20 1 1 -20 -10 -7<br />
I växande gröda 4 1 1,1 0,3 1,2 18 1 1 -20 -5 -5<br />
Före höstsäd 9 4 0,5 0,3 1,2 12 1 1 -20 -3 -8<br />
Vårbruk* 6 0 1,4 0,3 1,2 20 1 1 -20 -13 -10<br />
I växande gröda 4 0 1,1 0,3 1,2 18 1 1 -20 -7 -6<br />
innehåll kg/ton:<br />
Svindjupströbädd (ts-halt 30 %) 0,4 N 2,1 P 4,2 K<br />
MELLANLERA LÄTTLERA SAND<br />
Före höstsäd 4 3 0,2 2,1 4,2 41 17 10 -40 -0,3 29<br />
Sen höst 2 2 0,2 2,1 4,2 41 17 10 -40 -0,6 29<br />
Vårbruk* 3 4 0,1 2,1 4,2 40 17 10 -40 -0,6* 28<br />
Före höstsäd 4 3 0,2 2,1 4,2 41 17 10 -40 -1,1 28<br />
Sen höst 2 2 0,2 2,1 4,2 41 17 10 -40 -2 27<br />
Vårbruk* 3 3 0,1 2,1 4,2 40 17 10 -40 -7 22<br />
Före höstsäd 4 2 0,2 2,1 4,2 41 17 10 -40 -2 27<br />
Sen höst 2 1 0,2 2,1 4,2 41 17 10 -40 -4 26<br />
Vårbruk* 3 2 0,1 2,1 4,2 40 17 10 -40 -9 20<br />
* Vårplöjning efter spridning.<br />
** Värde efter spridning.<br />
22 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Intäkter<br />
1. Växtnäringsvärde<br />
+ 10-80 kr per ton<br />
2. Kväveefterverkan<br />
+ 1-15 kr per ton<br />
3. Ökad bördighet<br />
+ 1-10 kr per ton<br />
Illustration: Kenneth Grönwall<br />
Kostnader<br />
4. Transportkostnad<br />
– 3-5 kr per ton<br />
<strong>och</strong> km till fältet<br />
5. Spridningskostnad<br />
– 15-40 kr per ton<br />
6. Markpacknings<strong>och</strong><br />
körskador<br />
– 1-20 kr per ton<br />
Faktorer s<strong>om</strong> påverkar det ekon<strong>om</strong>iska utbytet av din stallgödsel<br />
1. Växtnäringsvärde<br />
Växtnäringsvärdet varierar förstås med<br />
djurslag <strong>och</strong> <strong>om</strong> det är fast, flyt eller<br />
urin. Värdet på N, P <strong>och</strong> K i tabellen<br />
intill är satt till 9, 11 <strong>och</strong> 4 kr per kg.<br />
Värdet av P <strong>och</strong> K påverkas inte direkt<br />
av spridningsteknik <strong>och</strong> tidpunkt men<br />
kväve påverkas starkt av bådadera. En<br />
spridningsteknik <strong>och</strong> en tidpunkt s<strong>om</strong><br />
ger stor ammoniakavgång eller stor<br />
kväveutlakning sänker värdet på kvävet.<br />
T. ex. spridning i växande gröda<br />
med bandspridning visar vilket skall<br />
bytas mot <strong>om</strong> du använder bredspridare.<br />
2. Kväveefterverkan<br />
Stallgödsel ökar mullhalten <strong>och</strong> ökar inlagringen<br />
av kväve i marken. Ju högre<br />
torrsubstanshalt desto större värde (ca<br />
50 kr per ton torrsubstans). Året efter<br />
spridning frigörs ca 15 procent av det inlagrade<br />
kvävet <strong>och</strong> sedan i mindre poster<br />
under många år. Ekon<strong>om</strong>iska efterverkan<br />
är för urin är ca 1-2 kr per ton, flytgödsel<br />
5 kr per ton, fastgödsel 10 kr per<br />
ton <strong>och</strong> djuppströbädd 15 kr per ton.<br />
3. Ökad bördighet<br />
Stallgödsel har en positiv långtidsverkan<br />
förut<strong>om</strong> NPK innehållet. Här används<br />
ett struktur- <strong>och</strong> mikronäringsvärde<br />
på 10 kr per ton för de fasta<br />
gödselslagen, 5 kr per ton för flytgödsel<br />
<strong>och</strong> 1 kr per ton för urin. Förbättrad<br />
markstruktur står för merparten<br />
av värdet. Värdena är mycket schablonartade<br />
då tillräckliga mätningar<br />
saknas.<br />
4. Transportkostnad<br />
Transportkostnaden bestäms helt av<br />
avståndet till fältet, lastvolymen, samt<br />
lön till den s<strong>om</strong> kör. Det mesta av<br />
gödseln körs med traktor snarare än<br />
lastbil <strong>och</strong> i kalkylerna på tabellsidan<br />
invid har vi räknat med 1 km avstånd<br />
till fältet <strong>och</strong> en kostnad på 2,50 kr per<br />
ton <strong>och</strong> km för flytgödsel <strong>och</strong> urin <strong>och</strong><br />
5 kr för fastgödsel.<br />
5. Spridningskostnad<br />
Med en normal maskinstationstaxa kan<br />
kostnaden för att sprida ut flytgödsel<br />
nära gården beräknas till mellan ca 15 kr<br />
per ton för bredspridning <strong>om</strong> man räknar<br />
med tre till fyra lass per timme. För<br />
släpslangar <strong>och</strong> myllningsaggregat kan<br />
ett tillägg på 2 respektive 8 kr per ton<br />
beräknas. Fastgödsel kostar ca 30 kr<br />
per ton att sprida. I tabellen är räknat<br />
med bandspridning av flytgödsel/urin.<br />
6. Markpacknings- <strong>och</strong> körskador<br />
Viktigaste faktorn s<strong>om</strong> avgör kostnaden<br />
för markpackning är fuktighet<br />
i marken där blöt mark ger 3 ggr så<br />
stor packning s<strong>om</strong> torr mark. Andra<br />
viktiga faktorer är jordart (dubbelt så<br />
stor skördesänkning på lerjord s<strong>om</strong><br />
sandjord) följt av lassvikt (påverkar<br />
ca 30 procent in<strong>om</strong> normala intervall)<br />
<strong>och</strong> däcktryck (påverkar ca 25 procent<br />
in<strong>om</strong> normala intervall). I tabellen intill<br />
är det räknat med god maskinstationsstandard<br />
(15 m 3 tunna för flytgödsel/<br />
urin respektive 15 m 3 tvåstegsspridare<br />
för fastgödsel, 12 m arbetsbredd, 2 axlar<br />
<strong>och</strong> 2 bar i däcken).<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 23
växtodling<br />
Hur gick din <strong>och</strong> Th<strong>om</strong>as Billings diskussion<br />
inför att dra ner kvävegivan<br />
till brödvetet<br />
Många lantbrukare här gick REKOkurserna<br />
där de fick en grundlig gen<strong>om</strong>gång<br />
av frågor kring gödsling.<br />
När jag därefter gjorde gårdsbesök<br />
kunde vi gå djupare <strong>och</strong> lantbrukarna<br />
var pålästa. Det blev bra diskussioner<br />
<strong>om</strong> aktuella frågor. Hos Th<strong>om</strong>as pratade<br />
vi <strong>om</strong> kvävegivan till brödvete<br />
<strong>och</strong> mitt råd var att prova att dra ner<br />
10 kg N/ha. Det föll väl ut <strong>och</strong> vi körde<br />
ett år till <strong>och</strong> Th<strong>om</strong>as är intresserad<br />
<strong>och</strong> öppen för diskussion. Vi har fortsatt<br />
att dra ner <strong>och</strong> tagit det försiktigt<br />
i <strong>om</strong>gångar, det får ta den tid det tar<br />
istället för att försöka gå ner ett större<br />
steg på en gång.<br />
Th<strong>om</strong>as Billing med hunden Buster i årets höstvete, där huvudgivan av kväve dragits ner.<br />
Vågade prova att dra ner kvävet till brödvete<br />
Th<strong>om</strong>as Billing provade att dra ner huvudgivan till höstvetet. Nu, efter att ha provat i fyra år är<br />
han nöjd <strong>och</strong> har klarat proteinhalten men sparat pengar på kvävet. Det är ett exempel bland fler<br />
på miljötänkandet på gården.<br />
Th<strong>om</strong>as Billing är en man med många<br />
järn i elden. Vid besöket är han mitt<br />
uppe i bygget av en ny gårdsverkstad<br />
<strong>och</strong> taket ska läggas. Han reparerar<br />
jordbruksmaskiner åt andra lantbrukare<br />
<strong>och</strong> säljer också betupptagare <strong>och</strong><br />
rensverk för betor. En stor del av tiden<br />
går ändå åt till att sköta växtodlingen<br />
på de 110 hektaren s<strong>om</strong> ligger i byn<br />
Hammarslöv utanför Trelleborg.<br />
”<br />
Många gånger<br />
hjälper inte högre<br />
insatser.”<br />
Bra att vara med i början<br />
Th<strong>om</strong>as gick med i <strong>Greppa</strong> Näringen<br />
redan 2001. ”Steget var litet då jag<br />
redan var med i MBO (Miljöledning<br />
BetOdling s<strong>om</strong> Danisco ställer krav<br />
på) <strong>och</strong> dessut<strong>om</strong> odlar jag Sigillvete”,<br />
förklarar han <strong>och</strong> fortsätter: ”Frivilliga<br />
saker blir lätt obligatoriska <strong>och</strong> då<br />
är det lättare <strong>om</strong> man är med från början”.<br />
Första gången var en träff med<br />
andra lantbrukare där alla fick räkna<br />
ut utnyttjandet i varje gröda. ”Jag låg<br />
lite högt i kvävegiva till vetet <strong>och</strong> därför<br />
lågt i utnyttjandet. Det borde vara<br />
80-85 procent i vete men jag låg då på<br />
69 procent,” säger Th<strong>om</strong>as <strong>och</strong> läser i<br />
pärmen med dokumentation av <strong>Greppa</strong><br />
Näringen-rådgivning.<br />
Nu, några år senare har han haft fyra<br />
besök av <strong>Greppa</strong> Näringen-rådgivaren<br />
Claes Mononen på Söderslättskonsult.<br />
Deras diskussion har lett till att Th<strong>om</strong>as<br />
minskat huvudgivan <strong>och</strong> den totala<br />
kvävegivan till höstvetet med mellan<br />
20 <strong>och</strong> 30 kg N/ha. Nu har det gått fyra<br />
år med denna nya kvävegödsling <strong>och</strong><br />
Th<strong>om</strong>as verkar nöjd. ”Jag ångrar inte<br />
den nya kvävegödslingen. Förut gick<br />
jag bara på generella rek<strong>om</strong>mendationer”.<br />
Th<strong>om</strong>as funderar allmänt över<br />
värdet av de sista kilona kväve eller<br />
den sista sprutningen. ”Många gånger<br />
hjälper inte högre insatser, man får tillbaka<br />
pengarna men det blir inget över.<br />
Då kan jag lika gärna använda tiden<br />
till annat.” Den lägre kvävegödslingen<br />
där den totala givan blir cirka 180 kg<br />
N/ha har inte lett till sämre betalning<br />
för vetet, däremot blev det cirka 9 000<br />
kr per år lägre kostnad för kväve.<br />
Miljövänlig produktion<br />
Det är inte bara för kvävet s<strong>om</strong> Th<strong>om</strong>as<br />
ändrat gödslingen utan numera<br />
kör han ut NPK varje år när han sår<br />
med en Rapid istället för en högre giva<br />
PK var tredje år <strong>och</strong> det tycker han<br />
också fungerar bra. Avslutningsvis drar<br />
han en lans för att ”små” gårdar s<strong>om</strong><br />
hans borde kunna producera mer miljövänligt.<br />
Han har just lagat en spruta<br />
s<strong>om</strong> går på några tusen hektar varje år.<br />
Han själv kan spruta vid de bästa tidpunkterna<br />
då han bor på plats <strong>och</strong> kan<br />
välja tidpunkt när det inte blåser m.m.<br />
vilket blir svårare <strong>om</strong> man ska hinna<br />
över mycket stora ytor.<br />
24 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
Claes Mononen, Söderslättskonsult k<strong>om</strong>menterar... | Rådgivning<br />
Det var huvudgivan s<strong>om</strong> Th<strong>om</strong>as<br />
sänkte <strong>och</strong> inte startgivan eller axgångsgivan.<br />
Var det ett självklart val<br />
Rek<strong>om</strong>mendationen för startgivan i<br />
vete är 70-80 kg N/ha <strong>och</strong> är ungefär<br />
densamma för de olika företagen <strong>och</strong><br />
rådgivarna <strong>och</strong> ganska oberoende av<br />
den fortsatta gödslingen. Det hjälper<br />
inte med mer men det ska å andra sidan<br />
inte vara så mycket mindre heller<br />
här nere på Söderslätt.<br />
Även <strong>om</strong> man klarar proteinhalten<br />
med den lägre kvävegivan, hur påverkas<br />
skörden<br />
Jag tror inte skörden sjunker nämnvärt.<br />
I så fall är det mindre pengar i<br />
förhållande till kostnaden för kvävet.<br />
Men det handlar också mycket <strong>om</strong><br />
möjligheten att spara in en körning.<br />
Det är inte bara kvävet s<strong>om</strong> kostar, att<br />
köra traktor kostar också pengar.<br />
En del har slutat odla brödvete <strong>och</strong> odlar<br />
istället sprit- eller fodervete s<strong>om</strong> kräver<br />
mindre kväve <strong>och</strong> verkar ha lika god<br />
lönsamhet. Är det något s<strong>om</strong> ökar<br />
Det har främst varit något s<strong>om</strong> ökat<br />
men det kan finnas ytterligare potential<br />
i det. Här nere tror jag att de flesta<br />
s<strong>om</strong> kan lägga <strong>om</strong> redan har gjort det.<br />
Den nya bonden tittar i högre grad i<br />
plånboken än tidigare <strong>och</strong> inser att det<br />
ofta kostar för mycket med den sista<br />
insatsen för den extra skörden eller<br />
proteinhalten, i brödvete jämfört med<br />
sprit- eller fodervete.<br />
Ekon<strong>om</strong>i | Plus <strong>och</strong> minus för ändrad kvävegiva till höstvete<br />
Ingen ekon<strong>om</strong>isk nytta av kvävegödsling är väl så gen<strong>om</strong>diskuterad s<strong>om</strong> den till vete <strong>och</strong> till<br />
brödvete i synnerhet. Det finns en risk i att dra ner kvävegivan men i de senaste årens vetetävlingar<br />
har inte sällan den s<strong>om</strong> gödslat minst tjänat mest pengar vilket stimulerat diskussionen.<br />
Nedan finns exempel på ett par olika situationer kort redovisade.<br />
Om man har siktet inställt på att producera brödvete, men det skulle bli fodervete<br />
p.g.a. minskad N-giva med exempelvis 20 kg kväve ändras både intäkter <strong>och</strong> kostnader.<br />
Beräkningen nedan är ett exempel på hur intäkter <strong>och</strong> kostnader kan ändras i<br />
första fallet <strong>om</strong> vetet inte klarar kvalitetskraven utan blir fodervete <strong>och</strong> i andra fallet<br />
<strong>om</strong> det blir brödvete trots minskad kvävegiva vilket kan indikera att givan legat i<br />
överkant tidigare. Svensk statistik visar att många brödveteodlare ligger för högt i<br />
kvävegiva <strong>och</strong> skulle troligen hamna i den högra kolumnen i exemplet nedan.<br />
Blir fodervete<br />
Fortfarande brödvete<br />
Ändrat avräkningspris 7000 kg à -6 öre per kg<br />
i ena fallet <strong>och</strong> -0,5 öre<br />
per kg i andra fallet -420 kr -35 kr<br />
Lägre skörd 150 kg à 90 öre per kg -135 kr -135 kr<br />
Sparade skörderelaterade<br />
kostnader 150 kg à 19 öre +28 kr +28 kr<br />
Minskad N-gödsling 20 kg à 9 kr +180 kr +180 kr<br />
Eventuellt en minskad<br />
gödselkörning +140 kr +140 kr<br />
Summa -187 kr +178 kr<br />
Gör ställningstagandet mellan<br />
fodervete eller brödvete på hösten<br />
Om det skall odlas brödvete eller fodervete<br />
bör beslutas innan utsäde beställs<br />
inför höstsådden. Lönsamheten mellan<br />
fodervete <strong>och</strong> brödvete varierar mellan<br />
gårdar men även mellan åren, på grund<br />
av att skillnaden i pris mellan bröd- <strong>och</strong><br />
fodervete ändras. Med de förutsättningar<br />
s<strong>om</strong> gäller för Hushållningssällskapets<br />
efterkalkyler för Sydsverige år<br />
2005 kan det konstateras att prisskillnaden<br />
mellan fodervete <strong>och</strong> brödvete<br />
på 5 öre per kg inte varit tillräcklig för<br />
att göra brödvete lönsammare än fodervete.<br />
För alla skördenivåer har fodervete<br />
varit mer lönsamt.<br />
goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling – <strong>Greppa</strong> Näringen | 25
Riktlinjer 2006 – för bästa odlingsekon<strong>om</strong>i<br />
Jordbruksverkets rek<strong>om</strong>mendationer för kvävegödsling till olika grödor grundas på<br />
gödslingsförsök <strong>och</strong> beprövad erfarenhet <strong>och</strong> syftar till ekon<strong>om</strong>iskt optimal gödsling.<br />
Rek<strong>om</strong>menderade givor bedöms också ligga in<strong>om</strong> ramen för vad s<strong>om</strong> anses<br />
vara miljömässigt godtagbar gödslingsinsats. Gödslingsråden baseras på att ammoniumnitratbaserade<br />
kvävegödselmedel används. Vid användning av kalksalpeter<br />
eller <strong>om</strong> radmyllning av kvävet sker kan rek<strong>om</strong>mendationerna minskas med ca 10<br />
kg N/ha. Tabellvärdena avser odling för avsalu utan djurhållning <strong>och</strong> efter stråsädesförfrukt<br />
på jordar med måttlig mullhalt.<br />
För att kunna använda rek<strong>om</strong>mendationstabellerna måste fältets produktionsförmåga<br />
skattas. Ett bra mått på denna är den historiska skörden för respektive<br />
gröda på skiftet eller gården beroende på hur jämna förhållandena är. Vid användningen<br />
av tabellen utgår man från den aktuella grödan <strong>och</strong> går till höger i<br />
tabellen tills man k<strong>om</strong>mer till skördekolumnen med skiftets förväntade skörd.<br />
Det avlästa värdet är den rek<strong>om</strong>menderade kvävegivan med de angivna förutsättningarna.<br />
Tabellvärdet skall sedan justeras för långsiktig stallgödselverkan <strong>och</strong> för<br />
förfruktseffekt på det enskilda fältet. För fodersäd skall också justering göras <strong>om</strong><br />
fodersäden används i egen djurproduktion. Det går absolut inte att tillämpa tabellen<br />
baklänges på så sätt att man utgår från en kvävegiva till en specifik gröda <strong>och</strong><br />
sedan räknar med att få den skörd s<strong>om</strong> anges i tabellhuvudet.<br />
egen användning av fodersäd<br />
Rek<strong>om</strong>mendationstabellen för kvävegödsling<br />
avser odling för avsalu. Används<br />
fodersäden i egen animalieproduktion<br />
faller vissa skördeberoende<br />
kostnader bort. Därmed ökar nettopriset<br />
<strong>och</strong> den ekon<strong>om</strong>iskt optimala<br />
kvävegivan stiger. I en situation med<br />
inköp av fodersäd förstärks prisskillnaden<br />
mellan avsaluleverans <strong>och</strong> egen användning<br />
av fodersäd. Om nettopriset<br />
på fodersäden är 15 öre högre än vid<br />
försäljning bör kvävegivan ökas med ca<br />
10 kg N/ha jämfört med tabellvärdena.<br />
Långsiktig stallgödselverkan<br />
På arealer där stallgödsel sprids regelbundet<br />
ökar markens leverans av<br />
kväve gen<strong>om</strong> frigörelse från stallgödselns<br />
organiska del. Denna långsiktiga<br />
stallgödseleffekt kan skattas med hjälp<br />
av historisk djurbeläggning, antal djur/ha,<br />
Tabell 1 | Riktgivor för kvävegödsling till stråsäd <strong>och</strong> oljeväxter (ton/ha)***<br />
Skörd, ton/ha<br />
gröda, stråsäd 3 4 5 6 7 8 9<br />
Höstvete bröd, södra Götaland* 110 125 140 155 170<br />
Höstvete foder, södra Götaland* 95 110 130 145 160<br />
Höstvete bröd, norra Götaland & Svealand 110 130 150 170 190<br />
Höstvete foder, norra Götaland & Svealand 95 110 130 150 170<br />
Rågvete, södra Götaland* 90 105 120 135 150<br />
Rågvete, norra Götaland & Svealand 90 105 125 145 165<br />
Vårvete 110 130 150 170<br />
Korn, maltkorn; södra Götaland* 85 100 115 130<br />
Korn, maltkorn; norra Götaland & Svealand 55 75 95 115 135<br />
Korn, Norrland 55 75 95<br />
Havre, södra Götaland* 50 70 85 100 115<br />
Havre, norra Götaland & Svealand 40 50 70 90 110<br />
Råg, höstkorn, södra Götaland* 75 90 105 120<br />
Råg, norra Götaland & Svealand 75 90 110 130<br />
Skörd, ton/ha<br />
gröda, oljeväxter 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 4,0<br />
Våroljeväxter 80 95 110 125<br />
Höstoljeväxter** 100 115 130 145<br />
* Med södra Götaland avses bra odlingslägen i Sydsverige.<br />
** Utöver angiven rek<strong>om</strong>mendation för vårgödsling av höstoljeväxter bör dessut<strong>om</strong> 30 - 40 kg N tillföras på hösten <strong>om</strong> förfrukten är stråsäd.<br />
*** Observera att dessa riktgivor är framräknade med priser på produkter <strong>och</strong> gödsel s<strong>om</strong> förutsätts motsvara 2006 års prisnivå.<br />
Läs riktlinjerna på www.sjv.se under Växt, Miljö <strong>och</strong> Vatten – Växtnäring – Rapporter<br />
26 | <strong>Greppa</strong> Näringen – goda råd <strong>om</strong> stallgödsel <strong>och</strong> gödsling
vilket görs i tabell 2. Angiven kväveverkan<br />
förutsätter regelbunden stallgödseltillförsel<br />
under minst 30 år.<br />
FÖRFRUKTSEFFEKT<br />
Förfruktseffekten av kväve från föregående<br />
års gröda beror dels på kvarlämnade<br />
skörderester inklusive rötter<br />
<strong>och</strong> eventuella baljväxtknölar, dels<br />
på grödans strukturbefrämjande <strong>och</strong><br />
sjukd<strong>om</strong>ssanerande förmåga. I tabell 3<br />
redovisas en sammanvägning av dessa<br />
effekter baserade på försöksmässiga<br />
<strong>och</strong> praktiska erfarenheter.<br />
Efterverkan från många av de angivna<br />
förfrukterna kan ge upphov till<br />
500 kg skördeökning/ha i vårsäd <strong>och</strong><br />
1000 kg skördeökning/ha i höstsäd<br />
jämfört med stråsädesförfrukt. Detta<br />
skall beaktas när man skattar skördepotentialen<br />
vid bestämning av grundrek<strong>om</strong>mendationen.<br />
SÅ HÄR ANPASSAR DU KVÄVEGIVAN EFTER FÄLTETS FÖRUTSÄTTNINGAR:<br />
Exempel: Höstvete odlas till fodervete i norra Götaland. Förfrukten är våroljeväxter <strong>och</strong> fältets skördepotential<br />
skattas normalt till 7000 kg/ha. Med våroljeväxter s<strong>om</strong> förfrukt bedöms det vara möjligt att få 500 kg<br />
högre skörd. På gården finns svin, 8 djurplatser/ha. Ingen stallgödsel sprids dock till den aktuella grödan.<br />
Kvävebehovet vid skördepotentialen 7,5 ton fodervete/ha i norra Götaland uppgår enligt tabell 1 till 140<br />
kg/ha. Fodervetet används i den egna djurproduktionen <strong>och</strong> därmed bör kvävegivan höjas med 10 kg N/ha<br />
utöver tabellvärdet. Den långsiktiga kväveverkan från gårdens svinhållning kan enligt tabell 2 skattas till<br />
12 kg N/ha. Uppgift <strong>om</strong> förfruktseffekten av våroljeväxter hämtas från tabell 3 <strong>och</strong> den uppgår till 20 kg<br />
N/ha. Den fältspecifika kvävegivan till den aktuella grödan bör uppgå till 140 + 10 – 12 – 20 = 118 kg<br />
N/ha. Utöver specifika tabellvärden kan det finnas behov av lokal anpassning av gödslingsrek<strong>om</strong>mendationerna.<br />
På kalla tröga jordar kan behovet vara större, medan det motsatta kan gälla på marker med hög<br />
kväveleverans. I västra Sverige är oftast mineralkväveinnehållet i marken lägre än vad s<strong>om</strong> förutsätts i<br />
rek<strong>om</strong>mendationstabellerna. Detta kan motivera en ökning av grundgivan i det <strong>om</strong>rådet med 5-10 kg N/ha.<br />
Det är viktigt att den egna erfarenheten används s<strong>om</strong> korrektionshjälpmedel i den praktiska gödslingen.<br />
SCHEMA ÖVER BERÄKNING AV FÄLTETS KVÄVEGIVA<br />
Utgå från riktgiva, se tabell 1 140<br />
Användning av spannmålen i egen djurproduktion + 10<br />
Gör avdrag för stallgödselns långtidseffekt, se tabell 2 – 12<br />
Gör avdrag för förfrukt, se tabell 3 – 20<br />
Års lanerade kvävegiva 118<br />
– att tillföra med mineral- & stallgödsel = 118<br />
TABELL 2 | ANTALET DJUR PER HEKTAR FÖR OLIKA LÅNGSIKTIG KVÄVEVERKAN (kg N/ha)<br />
ANTAL DJUR/HA FÖR ATT UPPNÅ VISS LÅNGSIKTIG KVÄVEVERKAN, kg N/ha<br />
Mjölkko Kalv Övrig nöt- Sugga i Slaktsvin Värphöns Slakt-<br />
Kg N/ha 1-6 mån kreatur produktion kyckling<br />
4 0,2 1,1 0,5 0,7 2,7 40 80<br />
8 0,4 2,3 1,1 1,3 5,3 80 160<br />
12 0,6 3,4 1,6 2,0 8,0 120 240<br />
16 0,8 4,6 2,1 2,7 10,7 160 320<br />
20 1,0 5,7 2,7 3,3 13,3 200 400<br />
TABELL 3 | EXEMPEL PÅ NÅGRA GRÖDORS FÖRFRUKTSVÄRDE (kg N/ha)<br />
FÖRFRUKTSVÄRDE, kg N/ha<br />
Höstsådd Vårsådd<br />
FÖRFRUKT gröda gröda<br />
Stråsäd 0 0<br />
Våroljeväxter 20 15<br />
Höstoljeväxter 40 15<br />
Ärter, bönor 30 30<br />
Potatis 10<br />
Sockerbetor, nedbr. blast 20 20<br />
Klöver-gräsvall, tidig/sen plöjning* 30 30<br />
Gräsvall, tidig/sen plöjning* 0 0<br />
Gröngödslingsvall, tidig/sen plöjning* 40 60<br />
* Tidig plöjning före höstsådd, sen plöjning före vårsådd.<br />
GODA RÅD OM STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING – GREPPA NÄRINGEN | 27
GODA RÅD OM STALLGÖDSEL OCH GÖDSLING<br />
HAR TAGITS FRAM AV GREPPA NÄRINGEN.<br />
I denna skrift har vi samlat goda exempel på hur värdet av stallgödseln <strong>och</strong> precisionen<br />
i gödslingen kan öka. Lantbrukare berättar <strong>om</strong> enkla analyser av stallgödsel,<br />
<strong>om</strong> samverkan för att fördela gödseln, <strong>om</strong> spridning med ny teknik <strong>och</strong> mycket annat.<br />
<strong>Greppa</strong> Näringens rådgivare k<strong>om</strong>menterar <strong>och</strong> en bild av de ekon<strong>om</strong>iska konsekvenserna<br />
av varje åtgärd presenteras.<br />
SNABBFAKTA OM GREPPA NÄRINGEN<br />
• <strong>Greppa</strong> Näringen är lantbrukets största satsning på miljöfrågor, särskilt växtnäringsläckage <strong>och</strong><br />
säkert växtskydd sedan ”på-väg”-programmet.<br />
• Rådgivning, kurser, studiecirklar <strong>och</strong> information är arbetssätten.<br />
• Rådgivningen kännetecknas av ett systematiskt arbetssätt med rådgivningsplaner, uppföljning på<br />
gården, utbildning av rådgivare, checklistor för rådgivning samt dokumentation.<br />
• <strong>Greppa</strong> Näringen drivs av Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna <strong>och</strong> i samarbete med ett stort antal<br />
rådgivningsföretag.<br />
• <strong>Greppa</strong> Näringen finns i dessa län: Skåne, Blekinge, Halland, Kalmar, Gotland, Västra Götaland,<br />
Östergötland, Södermanland, Stockholm, Uppsala, Västmanland <strong>och</strong> Örebro.<br />
• Under år 2005 användes ca 34 miljoner till projektet <strong>Greppa</strong> Näringen. Bekostas av EU, svenska<br />
staten samt av lantbrukarna själva gen<strong>om</strong> en del av den återförda skatten på kväve i handelsgödsel.<br />
• Vid utgången av 2005 var ca 6 000 lantbrukare anmälda till <strong>Greppa</strong> Näringens rådgivning.<br />
• De lantbrukare s<strong>om</strong> är med i <strong>Greppa</strong> Näringen brukar i medeltal 100 ha åker. De flesta medlemmar<br />
är djurgårdar.<br />
• Hittills har ca 22 000 enskilda samtal, rådgivningar utförts.<br />
• Drygt 230 rådgivare från 50 organisationer utförde rådgivningsbesöken.<br />
Om du vill ha fler exemplar av denna katalog kan du beställa det kostnadsfritt från<br />
Distributionstjänst på 08-550 949 80. Beställningsnummer: 42146.<br />
Läs mer på www.grea.nu
Change language