DS (pdf 4 390 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

MÅNGA FÅR SVAR 

PÅ FACEBOOK 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING 

#6 september 2011 TIDNINGEN FÖR DIG I FÖRSÄKRINGSKASSAN 

13 

TIPS FÖR 

ATT JOBBA 

SMARTARE 

Stöd från flera myndigheter 

Samarbete gav Jenny 

den rätta chansen

#5 

INNEHÅLL 

I väntan på 

det stora poffet 

chefredaktören 

CATHARINA 

BYSTRÖM 

catharina.bystrom@ 

forsakringskassan.se 

Efter att den senaste tiden ha levt med 

känslan att gammeldomen kommer 

smygande i mitt liv, fick jag en kväll 

framför Vetenskapens värld en ahaupplevelse. 

Innan hade jag en känsla 

av att saker och ting förändrades bortom 

min kontroll. Dottern blev tonåring, 

köket har sunkat ned sig, garderoberna 

väller över sina bredder, ett 

oräkneligt antal skor har tagit hallen 

i besittning. Kort sagt, känslan av förfall 

och tappade grepp kändes stor. 

Nu vet jag att det är ”tidpilen” som 

styr. Det är nämligen den som driver 

tiden framåt, att vi lever i ständig förändring, 

mot oordning, kaos och förfall. 

Tänk en människokropp (efter 

en boxvinssommar), tänk försummad 

sommarstuga. Detta leder obönhörligen 

till vår död, jordens undergång 

och solens och universums transformation 

till ett gasmoln. Poff. 

Jag hade inte tappat greppet, det var 

bara tidpilen som visade sitt fula tryne. 

Ljug för mig och säg att kassan är 

ett undantag. Inte är vi på väg mot förfall 

och oordning Tvärtom jobbar alla 

häcken av sig för att det ska bli effektivare, 

snabbare och bättre på alla håll 

och kanter och så klart billigare. Faktum 

är att vi just summerat FK:s bästa 

sommarresultat någonsin. 

Men enligt tidpilenteorin var det 

bättre förr. Så det kanske inte är lönt 

att kämpa emot. Mig veterligt sitter 

vi fortfarande fastkilade längst ned i 

imageundersökningarnas bottenträsk. 

Och diverse undersökningar visar att 

personalen inte heller jublar över FK. 

Men vi ska inte kasta in handduken 

än; det stora poffet kommer inte förrän 

om 5 miljarder år. Det vore väl tusan 

om inte vår image höjts till dess. 

MARIE 

FORSBERG 

4 tillträdde 

tjänsten 

som förhandlingschef 

i maj. 

LARS 

STIGENDAL 

vill ha 

18 helhetssyn 

istället för detaljstyrning. 

AKTUELLT Starkare stöd till unga 

med akivitetsersättning 4 |Storm 

på Sjöfartskontoret 5 |Försäkringskassan 

vill ta över assistansen 5 

|Tydligare riktlinjer för gruppkonsultationer 

7 |Mer enhetlighet i 

assistansersättningen 8 |Fler med 

funktionsnedsättning ska få jobb 

9|Dygnetruntstöd till hotade medarbetare 

10 |Försäkringskassan vill 

utvidga rehabgaranbtin 11 

TAR EN TITT PÅ Utsikten, projektet 

som ger unga framtidstro. 12 

TAR EN TITT PÅ hur de digitala 

verktygen underlättar vardagen.16 

JOHAN EKSTEDT 

När han inte sysslar med statistisk 

analys är det vindsur- 

29 

fing som gäller. Målet är OS 2012. 

MAGNUS 

ADOLFSSON 

vill ha 

20 starka 

partner till Försäkringskassan. 

ROGER 

SVENSSON 

22 möter 

studenter 

på Facebook. 

TALAR MED Lars Stigendal om 

ett nytt sätt att styra staten. 18 

TAR EN TITT PÅ utvecklingen 

av partnerkonceptet. 20 

NEDSLAGET görs på Facebookenheten 

på Kundcenter i Västerås. 22 

NYA RÖN Förmåner som försvårar. 

24 Fungerande förvaltning 

stoppar korruption. 26 

NYFIKEN PÅ... Johan Ekstedt, 

surfande analytiker. 29 

PS Generaldirektör Adriana Lender 

får sista ordet. 32 

2 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • SEPTEMBER 2011

SIDAN 3 

VÄLKOMMEN 

kundnytta|adoptionskostnadsbidrag|barnbidrag|bostadsbidrag|föräldrapenning|havandeskapspenning|jämställdhetsbonus|tillfällig föräldrapenning|underhållsstöd|underhållsbidrag|aktivitetsersättning|arbetsskadeförsäkring|närståendepenning|rehabiliteringsersättning|rese 

ersättning|sjukersättning sjuklön|sjukpenning|smittbärarpenning|statligt personskadeskydd|särskilt högriskskydd|arbetshjälpmedel|assistans 

Alla är inte så nöjda 

I förra numret av DS, som var det sista inför 

sommaren, hade vi med två översvallande 

nöjda kunders synpunkter. Nu börjar sommaren 

lida mot sitt slut och det är dags att 

KLAGOMÅL OCH BERÖM 

släppa fram en lite mer kritisk röst. Men för 

att få något av en mjukstart på hösten har vi 

valt en synpunkt som framförs i form av en 

rolig historia inskickad av en kund. 

”När gud hade skapat jorden tittade Sankte 

Pär ner på den och sa: 

– I Afrika har dom torka. I Sydamerika 

har dom översvämningar och i Nordamerika 

tromber. I Öster har dom jordbävningar. 

Men i Sverige…där slipper de ju undan alla 

katastrofer. 

PÅ GÅNG 

DEPARTEMENT/ 

MYNDIGHETER 

15/9 Nya regler för beräkning 

av SGI. Förslag 

från den parlamentariska 

kommittén. 

15/9 Bidragsbrott i 

kombination med skattebrott. 

ISF. 

20/9 Budgetpropositionen 

1/10 Lägesrapport från 

E-delegationen. 

1/10 Utvärdering av 

sjukskrivningsmiljarden. 

ISF. 

FÖRSÄKRINGS- 

KASSANS 

UPPDRAG 

9/9 Remissvar på betänkande 

om cirkulär 

migration. 

30/9 Remissvar på 

betänkande om 

sanktionsavgifter på 

trygghetsområdet. 

I FÖRSÄKRINGS- 

KASSAN 

22/9 Chefsmöte med 

150-gruppen. 

Då log gud lite illmarigt och svarade: 

– Dom har Försäkringskassan.” 

Barbro Ponthan-Gustafsson som samordnar 

de kundsynpunkter som kommer in ler 

en smula när ovan citerade kundsynpunkt 

förs på tal. 

– De flesta som är missnöjda av en eller 

annan anledning brukar inte bemöda sig 

om att skriva en vers, eller som i det här fallet 

en rolig historia, utan använda sig av ett 

antal svordomar i versaler. 

Rent allmänt kan sägas att antalet kundsynpunkter 

har minskat kraftigt under de 

senaste månaderna. Normalt kommer det 

in mellan 900 och 1 000 stycken per månad 

men sedan mars i år har antalet legat på cirka 

600 i månaden. 

I OMVÄRLDEN 

14/9 Hur styr vi verksamheten 

med värderingar 

Krus-konferens 

i Stockholm inom 

regeringsuppdraget 

Offentligt etos. 

28-29/9 Tidig och 

samordnad rehabilitering. 

Metodicum. 

Stockholm. 

4/10 Vad är demokrati 

Ett Krus-seminarium i 

Göteborg med professor 

Peter Esaiasson. 

DE 5 HETASTE DEBATTERNA PÅ FORUM 

1 Fikonspråk 2 Nöjd med telefon 

3 Tyck till om Forum 4 Hallå där Maria 

Jonsson! 5 Forum och takhöjden 

ersättning|bilstöd|handikappersättning|kontaktdagar|vårdbidrag|europeiska sjukförsäkringskortet 

|sjuk/vård utomlands|tandvård|aktivitetsstöd|utvecklings-ersättning|efterlevan 

deförmåner|pension 

Karin Rytterstig 

Som anställdes 

inom Verksamhetsstöd 

Säkerhet, 

område väst 

den 1 juni. 

Vad innefattar ditt jobb 

– Jag hanterar och följer upp 

incidentrapporteringar som kommer 

in och ger råd vid om- och 

nybyggen eller flyttar av våra lokaler. 

Man kan sammanfatta det 

som att jag arbetar med personsäkerhet, 

informationssäkerhet 

och fysisk säkerhet. 

Vad arbetade du med innan 

– Jag kommer från bevakningsbranschen. 

Jag har varit väktare 

och arbetat med värdetransporter 

och har varit säkerhetssamordnare. 

Jag utbildade mig till säkerhetsingenjör 

PME (personella, mekaniska 

och elektroniska skydd) 

vid Riskhanteringsakademin utanför 

Göteborg. 

Varför valde du att börja arbeta 

vid Försäkringskassan 

– Jag har alltid velat arbeta med 

de här frågorna inom en myndighet. 

När jag arbetade till exempel 

med värdetransporter var jobbet 

till största delen inriktat på att 

skydda transporter och pengar. 

Nu handlar det i första hand om 

att skydda människor. 

Hur trivs du 

– Väldigt bra. Det är roligt och 

intressant med allt nytt att lära 

men oerhört mycket också. Jag 

hade tur som började mitt i sommaren 

när läget trots allt är lite 

lugnare så jag fick en chans att 

sätta mig in i allt. 

Har du fått någon semester över 

huvud taget i år då 

– Jadå, två och en halv vecka 

som jag använt till att bygga på 

sommarstället och att hälsa på 

släkt och vänner här på västkusten. 

162 nya medarbetare anställdes 

under juni och juli. Av dessa är 24 

tillsvidareanställda. 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • SEPTEMBER 2011 

3

AKtUeLLt 

5 mINUter med 

Marie 

Forsberg 

som tillträdde 

tjänsten som 

Försäkringskassans 

förhandlingschef 

i maj. Hon 

arbetade tidigare som förhandlingschef 

för landstinget 

i Västmanland. 

Viktigast att tycka 

om människor 

vad innebär uppdraget 

som förhandlingschef 

– Jag är chef för enheten för 

arbetsgivarfrågor som har tre 

mycket kompetenta kvinnliga 

medarbetare. Jag har det 

centrala ansvaret för den årliga 

lönerevisionen inom Försäkringskassan 

och även det 

strategiska ansvaret för hela 

lönebildningsprocessen. En 

process som vi för övrigt ska 

börja utveckla nu, bland annat 

genom att upphandla ett 

system för arbetsvärdering för 

att kartlägga lönespridningen 

inom och mellan olika yrkesgrupper. 

Vi ska också kartlägga 

löneskillnader mellan kvinnor 

och män i organisationen. 

När påbörjas arbetet med 

den nya lönerevisionen 

– På sätt och vis har det redan 

påbörjats genom en del 

förberedande samtal. Efter 

sommaren ska ledningen diskutera 

vilka prioriteringar och 

önskemål man har på lönerevisionen 

och i september börjar 

vi diskutera med de fackliga 

organisationerna. Den första 

oktober är revisionstidpunkt 

och de nya lönerna kommer 

att börja betalas ut under nästa 

vår, ungefär som årets löner. 

vilka egenskaper krävs 

för en bra förhandlare 

– Det viktigaste är att man 

tycker om människor. Annars 

är det väldigt svårt att ha en 

meningsfull dialog med- motparter. 

Man måste ha viljan 

att komma fram till samförståndslösningar 

där båda parter 

lämnar förhandlingen med 

en känsla av att ha vunnit, 

även om man förstås får göra 

eftergifter från båda håll. 

brOr KArLSSON 

Starkare stöd till unga 

med aktivitetsersättning 

Nu ska alla LFC i landet 

jobba mer aktivt med unga 

med aktivitetsersättning. En 

rad åtgärder ska genomföras 

före årsskiftet. Bakgrunden 

är regeringsuppdraget från 

december 2010. 

Syftet är att fler unga med aktivitetsersättning 

ska få rehabiliteringsinsatser 

av olika slag, inte 

minst sådana som förbereder 

för arbetslivsinriktad rehabilitering. 

Före årsskiftet ska följande 

ha genomförts: 

• Lokala samordningsförbund 

och andra aktörer ska bjudas 

in till LFC för att informera 

om vilka insatser som finns för 

unga med aktivitetsersättning. 

• Om det inte finns sådana insatser 

bör Försäkringskassan 

ta upp frågan med samordningsförbundets 

styrelse. 

• En katalog över vilka rehabiliteringsinsatser 

som finns 

inom respektive LFC–område 

område ska upprättas. Den 

ska hållas uppdaterad och 

vara tillgänglig för handläggarna 

som ett stöd i arbetet 

med att matcha försäkrade 

med lämplig rehabilitering. 

• Alla ärenden med aktivitetsersättning 

där det inte pågår 

någon åtgärd ska gås igenom, 

om så inte skett. Syftet är att 

identifiera individer som behöver 

insatser av olika slag. 

Bakgrunden är regeringsuppdraget 

att prioritera unga med aktivitetsersättning 

inom ramen för 

Färre nyanlända än väntat 

får ersättning från Försäkringskassan. 

Innan etableringsersättningen 

för nyanlända infördes den 1 

december 2010 uppskattade Arbetsförmedlingen 

att 825 nyanlända 

skulle beviljas etableringsersättning 

varje månad.För de 

tilläggsförmåner, etableringstill- 

Andreas 

Pettersson 

samordningsförbunden 

som Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen 

fick i 

december förra 

året. En enkät visade 

att 69 av 80 

samordningsförbund 

har insatser där unga med 

aktivitetsersättning kan ingå, 

men bara 10 förbund erbjuder 

insatser som är särskilt riktade 

till unga. 

Sprider information 

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 

har därför under 

våren informerat samordningsförbunden 

om vikten av att 

unga får bättre stöd samt formulerat 

en gemensam övergripande 

vägledning som stöd och stimulans. 

En gemensam rapport 

lämnades till regeringen i juli. 

Men vet inte Försäkringskassan 

idag vilken rehabilitering 

som finns och vilka som behöver 

insatser 

bYgger på frIVILLIg SAmVerKAN 

få nyanlända fick ersättning 

lägg och bostadsersättning, som 

handläggs av Försäkringskassan 

uppskattades volymen till 375 

personer respektive 175 personer 

per månad. 

I en rapport till regeringen 

om införandet av etableringsreformen 

konstaterar Försäkringskassan 

att inflödet har varit betydligt 

lägre än väntat. Cirka 210 

– Jo det vet vi, säger Andreas 

Pettersson, enhetschef på Centrumkontoret 

i Göteborg. På det 

här kontoret har vi en grupp 

handläggare som enbart arbetar 

med unga med aktivitetsersättning. 

Det gör att vi kan koncentrera 

oss på den här gruppen, 

och ha koll både på vilka insatser 

som finns och vad individerna 

behöver. 

– Men jag har full förståelse 

för att det är svårt att ha det om 

man, som på många håll, samtidigt 

arbetar med sjukpenning 

och sjukersättning. Arbetsbelastningen 

är hög och det här är 

en grupp som kräver mycket tid. 

Och som dessutom inte prioriterar 

sig själv som man kan säga 

att sjukskrivna gör – genom att 

rätten till ersättning måste bedömas 

kontinuerligt. 

– Det kan också finnas en 

djungel av åtgärder som vänder 

sig till olika grupper och det är 

inte så lätt att ha kontinuerlig 

koll på allt. 

EvA LINDéN 

• Ett samordningsförbund är en frivillig samverkan mellan Försäkringskassan, 

Arbetsförmedlingen, ett landsting samt en eller flera 

kommuner. Förbunden finansierar samordnad rehabilitering för personer 

som behöver åtgärder i samverkan mellan myndigheterna. 

• I år ligger förbundens sammanlagda budget på 520 mkr. 

• I april 2011 fanns 82 samordningsförbund där sammanlagt 213 av 

landets 290 kommuner ingick. 2010 finansierade förbunden 593 insatser. 

De flesta vänder sig till arbetslösa sjukskrivna och personer med 

försörjningsstöd. Cirka 34 000 personer fick del av insatserna. 

ansökningar om etableringstilllägg 

och 145 om bostadsersättning 

har betalats ut under de sex 

första månaderna. 

– Varför det ser ut så här vet vi 

inte, säger Andreas Stjernberg, 

Försäkringskassan Men det är ju 

starkt omvärldsberoende förmåner 

så det kan förstås komma att 

förändras. 

4 dagens socialförsäkring • September 2011

Storm av omprövningar 

Sedan början av juni har 

Sjöfartskontoret i Göteborg 

drabbats av en formidabel 

storm av omprövningar. 

– Vi får in ungefär 100 omprövningar 

om dagen, säger områdeschef 

Peter Engwall. I princip 

begär man omprövning av alla 

ärenden gällande den så kallade 

regressersättningen. 

Bakgrunden till den uppkomna 

situationen är en förändring 

av sjömanslagen som kom i början 

av året som påverkar den så 

kallade regressersättningen. Det 

vill säga den ersättning som Försäkringskassan 

betalar till rederierna 

för deras sjukkostnader 

under sjömännens sjuklöneperioder. 

Sjuklöneperioder som kan 

sträcka sig upp till 150 dagar. 

Sjuklöneperioden borta 

Förändringen av regressersättningen 

innebär rent konkret att 

rederierna, det vill säga sjömännens 

arbetsgivare, inte längre ersätts 

för de första 14 dagarna av 

sjukskrivningen, den så kallade 

sjuklöneperioden. Allstå samma 

regler som gäller för alla andra arbetsgivare. 

Något som fått rederierna 

att reagera starkt. Man fortsätter 

att begära ersättning för de 

första 14 dagarna och får avslag. 

Huvudmannaskapet för 

personlig assistans bör tas 

över helt av Försäkringskassan. 

Det anser Försäkringskassan 

och SKL (Sverige 

kommuner och landsting). 

Försäkringskassan för även 

fram förslaget i sitt svar på 

ett regeringsuppdrag om assistansersättning. 

I dag delar kommunerna och 

Försäkringskassan på ansvaret, 

vilket medför en rad problem 

inte minst för de assistansberättigade, 

som tvingas ha kontakt 

med två myndigheter och kan 

ha svårt att veta vilken myndighet 

som ansvarar för vad. 

Det kan också inträffa att 

samma ärende bedöms på olika 

Snabbrekrytering framtvingades av omprövningsstorm då rederierna 

överklagar Försäkringskassans beslut. 

sätt av kommunen och Försäkringskassan. 

Dessutom finns det 

en risk för dubbla processer i förvaltningsdomstolarna. 

– Med Försäkringskassan som 

ensam huvudman för insatsen 

personlig assistans kan rättighetslagstiftningen 

komma till 

sin fulla rätt, säger Försäkrings- 

– Omprövningsenheten har 

fått in 1 700 ärenden gällande 

den här ersättningen sedan 

sommaren, varav 1 200 är pågående 

nu, berättar Peter Engwall. 

Så småningom hamnar de här 

ärendena i förvaltningsrätten 

och då får vi svar på vem som 

tolkat lagändringen rätt, men 

fram till dess måste omprövningarna 

förstås hanteras. 

– Vi är verkligen tagna på 

sängen av det här inflödet, säger 

Helena Lundkvist som är 

platschef vid NFC Göteborg City 

där omprövningarna handläggs. 

Det har naturligtvis varit helt 

omöjligt att planera för det och 

ärendena hopar sig sig. Därför 

genomför vi nu en snabb rekrytering 

av nio omprövare och en 

registrator för att hantera situationen. 

Rekryteringarna gäller sexmånadersanställningar 

med placering 

vid NFC Göteborg City. 

vill få det prövat rättsligt 

– Det här ska inte ses som en 

protestaktion från rederierna, 

säger Lars Andersson, förbundsdirektör 

vid Sjöfartens arbetsgivarförbund. 

Vi hade helst sett 

att ett pilotärende hade genomförts 

för att pröva lagändringen. 

Nu tvingas vi istället att överklaga 

samtliga beslut från Försäkringskassan 

tills detta blir prövat 

i en rättslig instans. 

brOr KArLSSON 

Vill ta över hela assistansen 

Så HÄr fUNgerAr det I dAg 

kassans överdirektör Stig Orustfjord. 

Försäkringskassan och SKL föreslår 

att regeringen tillsätter en 

särskild utredare för att utarbeta 

ett förslag om ändrat huvudmannaskap. 

SVeN-erIK JOHANSSON 

• Assistansersättning är en rättighet för den som har en omfattande 

funktionsnedsättning och behöver personlig assistans för den dagliga 

livsföringen. 

• I dag delar kommunerna och Försäkringskassan på ansvaret för 

personlig assistans. 

• Försäkringskassan beslutar om assistansersättning om assistans 

med de grundläggande behoven är 20 timmar eller mer i veckan. Är 

behovet mindre beslutar kommunen. 

trend med ökat 

barnafödande bruten 

• • • Under hela 2000-talet har 

barnafödandet kontinuerligt ökat 

men under första halvåret i år 

har knappt 2 700 färre barn 

fötts än under motsvarande 

period förr året. det visar 

statistik från scB, 

som även förutspår 

ett något minskat barnafödande 

under de 

kommande åren. 

Översyn av insatser 

för funktionsnedsatta 

• • • cristina Husmark Pehrsson 

har fått i uppdrag att se över 

de arbetsmarknadspolitiska 

insatserna för personer med 

funktionsnedsättning. Hon ska 

särskilt analysera insatserna i 

relation till unga personer samt 

se över reglerna för lönebidrag. 

Uppdraget, som omfattar såväl 

förslag till förändringar av nuvarande 

insatser som eventuella 

nya insatser, ska redovisas senast 

den 16 april 2012. 

cristina Husmark Pehrsson 

är riksdagsledamot (M) och var 

2006-2010 socialförsäkringsminister. 

Arbetsförmedlingen 

ska granskas 

• • • riksrevisionen ska 

granska arbetsförmedlingens 

effektivitet och produktivitet. Underlag 

ska tas fram som visar om 

arbetsförmedlingens insatser för 

en väl fungerande arbetsmarknad 

kan förbättras utan ytterligare 

resurser. 

i januari 2008 blev arbetsförmedlingen 

en samlad nationell 

myndighet. syftet var att uppnå 

en mer effektiv, enhetlig och 

rättssäker verksamhet. 

Fler LFC 

slås samman 

• • • lfc kristianstad och lfc 

Ystad slås samman till en enhet 

från 1 september. områdeschef 

rose–Marie gunnarsson blir chef. 

idag finns 51 vanliga lfc (lokala 

försäkringscenter) i landet samt 

ett som bara hanterar kontroll och 

återkrav. i januari planeras ytterligare 

två sammanslagningar ske: 

gällivare och luleå samt sollefteå 

och örnsköldsvik. 

dagens socialförsäkring • September 2011 5

AKtUeLLt 

27,5 

Ja 

22 

Nej 

50,5 

Neutrala 

Andelen 

positiva, 

negativa 

och neutrala 

artiklar 

under juni 

och juli. 

Lugnt i medierna när 

verksamheten fungerar 

• • • Juni – juli, de senaste åren 

rätt tunga månader på försäkringskassan. 

Men denna sommar 

har klarats utan kriser. Pengar 

har betalats ut i tid och kunderna 

har fått svar när de ringt. det har 

avspeglats i medierna där andelen 

negativa artiklar har var låg. 

Tre fjärdedelar av nyhetsmaterialet 

har varit neutralt eller positivt. 

orsaken är bra planering 

och att en del medarbetare på 

nfc ställde upp och sköt på sina 

semestrar, förklarar generaldirektör 

adriana lender i ett 

chefsbrev i augusti. 

några sommarresultat: 

• Tillgängligheten för dem som 

ringer till kundcenter ska 

vara minst 80 procent. det var 

den i juni, i juli var siffran 86 

procent. 

• de som ringer kundcenter 

ska vara nöjda med servicen. 

Mest nöjda har de varit med 

bemötandet och med den 

hjälp de fått, över målet. lite 

mindre nöjda med tiden det 

tog att få svar på frågorna. 

• Besöken på försäkringskassans 

webb och på Mina sidor 

utvecklas positivt. antalet 

ligger över prognosen. 

• Målen för handläggningstiderna 

skiljer sig mellan 

de olika förmånerna. för 

sjukersättning, arbetsskador, 

bilstöd, bostadsbidrag och 

föräldrapenning har de under 

sommaren varit bättre än 

målet. för assistansersättning, 

vårdbidrag, sjukpenning, och 

bostadstillägg ligger handläggningstiden 

nära målet. 

för handikappersättning och 

tillfällig föräldrapenning är 

resultatet sämre än målet. 

• den interna sjukfrånvaron är 

för hög. 

• Men ekonomin är i balans. 

ANderS LJUNgberg 

Gruppkonsultationer s 

Gruppkonsultation med 

försäkringsmedicinska rådgivare 

är bra, men det finns 

oklarheter. Nu ska metoden 

förtydligas och förankras 

bättre. 

Gruppkonsultationerna anses av 

såväl handläggare som Försäkringskassans 

specialister och 

FMR (försäkringsmedicinska rådgivare) 

vara ett bra arbetssätt, 

men många anser samtidigt att 

det finns oklarheter. Det framkom 

i den uppföljning som Försäkringskassan 

gjorde hösten 

2010 (se DS nr 1/2011). 

Förankra metoden 

Därför inleds nu en satsning för 

att finslipa samt förankra metoden 

bättre. I ett första steg kommer 

områdeschefer, platschefer 

och andra berörda inom LFC och 

NFC på verksamhetsområdesnivå 

att få en utbildningsdag i 

september med information och 

diskussion. Här ska sådant som 

ledning och styrning, syfte, ansvar 

och roller diskuteras. I steg 

2 får bland andra enhetschefer, 

FMR, specialister, beslutsfattare 

och samverkansansvariga på 

samtliga försäkringscenter en 

motsvarande dag som anordnas 

lokalt under hösten. 

– Det är alltså inte handläggarna 

som ska utbildas nu 

Norska NAv använder 

aktivt sociala medier som 

till exempel Facebook i sitt 

kontrollarbete. Svenska socialsekreterare 

gör det också 

sedan en tid. 

Använder ni er av sociala 

medier i kontrollarbetet 

– I viss mån, säger Christoffer 

Franzén som arbetat med kontrollfrågor 

i snart tio år. Vi kollar 

olika öppna sidor som webbdagböcker, 

bloggar och annat när vi 

fått en indikation att vi ska kontrollera 

en viss person. Men vi 

får inte skapa konton och logga 

Syftet med gruppkonsultationer ska bli tydligare. 

utan de som har ansvar för att 

gruppkonsultationerna kommer 

till stånd och genomförs på 

det sätt som är tänkt, säger Jan 

Weibring, försäkringsmedicinsk 

koordinator inom LFCs ledning. 

in oss på till exempel 

Facebook 

eller Linkedin. 

varför det 

– I vägledningen 

jämställs det 

med spaning på en försäkrad, 

vilket vi inte ska ägna oss åt. 

vore det önskvärt att kunna 

använda sociala medier 

mer aktivt 

– Javisst, det finns säkert en 

hel del information som skulle 

vara av intresse för oss i kontrollarbetet. 

– Då menar jag inte att vi ska 

skapa falska identiteter utan helt 

Vi vill tydligare medvetandegöra 

syftet med gruppkonsultationerna 

och rusta de inblandade 

bättre. 

– En av de saker vi tydligare vill 

understryka är att konsultationer- 

Sociala medier används för kontroller 

enkelt skapa konton i våra namn 

och vara öppna med vem vi är 

och sedan ta del av den information 

som ligger öppen på till 

wexempel Facebook. Det känns 

rätt omodernt att vi inte använder 

oss av den här möjligheten i 

arbetet. 

Är det en risk att det upplevs 

som integritetskränkande 

– Det tror jag inte. Inte om vi 

är öppna med att vi gör det och 

håller oss till den information 

som man valt att hålla tillgänglig 

för alla som är medlemmar 

på till exempel Facebook. 

brOr KArLSSON 

illUsTraTion: Magdalena WennBerg laVeBraTT 

6 

dagens socialförsäkring • September 2011

ska förankras bättre 

na ger både stöd i handläggningen 

och kunskap, och att erfarna 

handläggare har mycket att tillföra 

i diskussionerna. 

tid att etablera nya metoder 

Det finns idag en vägledningstext 

och ett metodstöd för hur 

gruppkonsultationerna ska gå 

till. 

Försäkringskassan anser att 

här finns svar på de frågor och 

oklarheter som uttryckts. Dock 

diskuterar LFC och avdelningen 

för försäkringsprocesser om det 

behövs ytterligare styrande eller 

stödjande dokument. DS frågar 

Jan Weibring hur det kommer sig 

att arbetssättet inte är tillräckligt 

förankrat och varför det behövas 

fler dokument. 

– Gruppkonsultation var ett 

helt nytt och annorlunda sätt att 

arbeta när det infördes 2009 och 

det tar tid att etablera det ordentligt. 

Med ett styrande dokument 

eller riktlinje skulle vi samla och 

förtydliga vad som gäller. 

Ytterligare åtgärder är att specialister 

och FMR ska få utbildning 

dels i konsultativt förhållningssätt, 

dels i tolkning av TMU/ 

SLU (teamutredning/särskilt läkarutlåtande), 

det vill säga de fördjupade 

utredningar som Försäkringskassan 

ibland begär. 

EvA LINDéN 

De 16 samordningsförbunden 

i västra Götaland fortsätter 

att visa goda resultat. 

grUppKONSULtAtIONer... 

•…innebär att handläggarna föredrar komplicerade ärenden, i 

avidentifierad form, i grupp där flera handläggare samt en FMR, en 

specialist och ibland också en enhetschef deltar. Skriftliga yttranden 

ska bara förekomma i särskilt komplicerade ärenden. Arbetssättet 

används vid handläggning av sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning 

samt funktionshinderförmåner (i nr 5 2009 berättar DS hur en 

gruppkonsultation kan gå till). 

”ökad rättssäkerhet 

i svårare ärenden” 

I juli presenterade ISF (Inspektionen 

för socialförsäkringen) 

sin rapport om gruppkonsultationerna 

(2011:11). ISF anser 

att syftena, att ge stöd i enskilda 

ärenden och öka den försäkringsmedicinska 

kunskapen 

rent generellt, kan hamna i konflikt. 

Man tycker också att det 

finns oklarheter i tillvägagångssätt 

och syfte. Även rättssäkerheten 

diskuteras. 

I sitt svar till Regeringskansliet 

skriver Försäkringskassan att ISF 

tar upp frågor som Försäkringskassan 

pekade på i höstas och 

som föranlett det utvecklingsarbete 

som nu startar. Åtgärder utöver 

det är inte aktuella. 

Försäkringskassan anser inte 

att det finns någon motsättning 

Lyckad samverkan i Västra götaland 

Av de närmare 2 000 personer 

som avslutat insatser under första 

halvåret i år har 30 procent 

gått till arbete, varav 7 procent 

med lönesubvention, och 8 procent 

till studier. 12 procent är 

arbetssökande via Arbetsförmedlingen 

och 24 procent har 

rekommenderats rehabilitering 

av olika slag. 

Övriga har antingen inte ansetts 

kunna tillgodogöra sig rehabilitering 

i dagsläget eller har 

avbrutit insatserna av olika skäl. 

– Västra Götaland har gjort en 

egen uppföljning men vid nästa 

rapporttillfälle kommer vi att ta 

fram resultat ur uppföljningssystemet 

SUS från alla samordningsförbund, 

säger Ingrid Wangerud 

på Försäkringskassan. Det ska bli 

intressant att se om de är lika bra 

som i Västra Götaland. 

Aktiviteter i samverkan 

Samordningsförbunden i Västra 

Götaland driver idag 119 olika 

rehabiliteringsaktiviteter, 

mellan att konsultationerna både 

ger stöd i enskilda ärenden och 

ökar den generella kunskapen. 

Vad gäller rättssäkerheten menar 

man att den snarare bör ha ökat 

eftersom svåra ärenden diskuteras 

av flera personer med relevanta 

kunskaper. 

Farhågan att handläggarna 

inte alltid tar upp viktiga underlag 

vid konsultationen kommenterar 

Försäkringskassan med att 

det ligger i handläggarnas yrkesroll 

göra just detta. Det är ett urval 

som de även måste göra i de 

ärenden som inte tas upp till konsultation. 

Om ett ärende är särskilt 

svårbedömt kan dock specialist 

och FMR ta del av samtliga 

underlag. 

EvA LINDéN 

många av förberedande karaktär. 

18 insatser handlar om sådant 

som personalutbildning, dialog 

och kommunikation. Under 

året har cirka 5 300 personer i 

länet deltagit i aktiviteter i samverkan. 

Idag finns 16 samordningsförbund 

i Västra Götaland vilka 

omfattar 48 av länets 49 kommuner. 

I hela landet ingår 213 

kommuner i 82 samordningsförbund 

vilket är 16 kommuner fler 

än vid årsskiftet (Återrapportering 

av samverkansmedel, 2011– 

08–01). EvA LINDéN 

Kvinnors andel av 

arbetsolycksfall ökar 

• • • av cirka 12 000 allvarliga 

arbetsolycksfall år 2000 

utgjorde kvinnornas andel 30 

procent. det framgår av afa 

försäkrings årliga rapport i juni. 

Tio år senare har den ökat till 

37 procent. i antal har dock de 

allvarliga olycksfallen minskat 

under perioden. 

Vanligast är fallolyckor som 

bland kvinnor utgör 39 procent 

och bland män 24 procent av 

samtliga allvarliga arbetsolyckor. 

Varje år leder ungefär 4 000 

arbetsolycksfall till invaliditet 

Nyanlända invandrare 

får etableringsplan 

• • • sedan arbetsförmedlingen 

den 1 december 2010 

tog över ansvaret för nyanlända 

invandrares etablering har 3 330 

personer fått en individuell 

etableringsplan med aktiviteter 

som ska korta vägen till egen 

försörjning. 

innehållet i planerna domineras 

av validering, svenska för 

invandrare och samhällsorientering. 

av de nyanlända har 

67 procent även en etableringslots. 

Bostadsbristen pekas ut 

som ett betydande hinder för 

en snabb etablering. Bristen på 

bostäder är störst där det finns 

gott om arbetstillfällen. ett annat 

hinder är svårigheten att snabbt 

få en förskoleplats. 

portal ska samla 

information 

• • • arbetsförmedlingen har 

gjort en förstudie om en gemensam 

webbportal som samlar all 

relevant information och stöd för 

personer med funktionsnedsättning. 

förstudien kommer fram 

till att en sådan portal kan ge 

fler målgrupper möjligheter att 

lättare utföra sina ärenden, ta 

myndighetskontakter och ta del 

av information som underlättar 

att komma in på arbetsmarknaden. 

därför föreslås att en gemensam 

webbportal tas fram och 

utvecklas i samverkan med myndigheter, 

intresseorganisationer 

och arbetsmarknadens parter. 

dagens socialförsäkring • September 2011 7

AKtUeLLt 

Bemanningsanställdas 

arbetsmiljö granskas 

• • • afa försäkring satsar 

2 600 000 kronor på ett projekt 

som ska kartlägga arbetsmiljön 

i bemanningsföretagen och 

komma med förslag till förbättringar. 

Projektet ska pågå i två 

och ett halvt år. de anställda i 

branschen drabbas oftare än 

andra av arbetsskador. 

idag sysselsätter bemanningsföretagen 

över 100 000 

personer, för 15 år sedan var det 

omkring 5 000. och branschen 

fortsätter att växa. 

Norsk sjukfrånvaro 

ökar igen 

• • • efter fyra kvartal i rad 

med minskad sjukfrånvaro ökade 

sjukfrånvaron i norge det första 

kvartalet i år från 7,0 till 7,3 procent. 

frånvaron är nu på samma 

nivå som under första kvartalet 

2007 respektive 2008. 

ökningen understryker behovet 

av de lagändringar som 

genomfördes den 1 juli om tätare 

och tidigare uppföljning av sjukskrivna 

och kraftigare sanktioner 

för bristande uppföljning. 

remissarbetet 

ska granskas 

• • • riksrevisionen har beslutat 

att granska effektiviteten i 

lagstiftningsprocessen. det handlar 

om att undersöka om kommittéarbetet 

och remissförfarandet 

bedrivs effektivt och under 

sådana förutsättningar att det ger 

ett tillräckligt beslutsunderlag. 

Service– och lokalkontor 

bildar eget 

• • • från 1 september kommer 

alla lokalkontor, servicekontor 

och serviceenheter att 

bilda ett eget verksamhetsområde 

och tillhöra samma del av 

kundmötesorganisationen som 

kundcenter och självbetjäning. 

Verksamhetsområdeschef blir 

annika Berthold som tillträder 29 

augusti. 

försäkringskassan får genom 

omorganisationen en samlad 

kundmötesorganisation i linje 

med kundstrategin. Vad de tre 

verksamhetsområdena tillsammans 

ska benämnas är ännu inte 

klart. 

Assistansen ska 

bedömas mer lika 

I svaret på ett regeringsuppdrag 

om assistansersättning 

har Försäkringskassan valt 

att lägga fokus på vad som 

krävs för en mer enhetlig 

och rättssäker tillämpning. 

Ett förslag är att regeringen i bestämmelserna 

om assistansersättning 

klargör att det finns en 

möjlighet för Försäkringskassan 

att ersätta kostnaderna för medicinska 

teamutredningar. 

– Vi vill satsa mer på den 

medicinska delen i beslutsunderlagen 

och behöver därför ett 

formellt stöd för att köpa utredningar, 

säger Tomas Sundberg, 

verksamhetsutvecklare på funktionshinderområdet. 

– Vi vill få till stånd så bra beslutsunderlag 

som möjligt som 

kan balansera det som den försäkrade 

säger. Därför försöker vi utveckla 

de medicinska underlagen. 

Ett annat förslag är att Försäkringskassan 

vill ta över hela huvudmannaskapet 

för personlig 

assistans och ett tredje att de tillstånd 

som Socialstyrelsen utfärdar 

för assistansanordnarna ska 

vara tidsbegränsade och inte gälla 

tills vidare. 

Utgångspunkten för de åtgärder 

som Försäkringskassan 

själv planerar, eller i vissa fall 

redan satt igång, är den försäk- 

ringsstrategi för 

funktionshinderområdet 

som nyligen 

antagits (se 

DS 4/11). Den tar 

bland annat fasta 

på ett mer enhetligt 

förhållnings- 

Tomas 

Sundberg 

sätt i administrationen 

av assistansersättningen. 

Aktiviteter på gång 

Tomas Sundberg pekar på en 

lång rad av aktiviteter som är på 

gång inom Försäkringskassan: 

• Förbättrad vägledning. 

• Förtydligande av grundläggande 

behov. Här spelar den 

rättsfallsgenomgång som gjordes 

i våras en viktigt roll. 

– Vi vill framförallt förtydliga 

de grundläggande behoven 

personlig hygien, måltider och 

på- och avklädning. Det är också 

viktigt för att försäkringen ska 

bli förutsägbar för allmänheten. 

• Närmare beskrivning av vad 

som avses med andra personliga 

behov. 

– Det gäller steget efter de 20 

timmarnas grundläggande behov 

och där har vi väldigt lite att 

gå på i regelverk och förarbeten. 

• Stärka kompetensen hos 

handläggarna och satsa mer 

på utbildning. Bland annat 

med så kallade Lika-seminarier 

för handläggarna kring 

fiktiva ärenden och fortsatta 

nätverksträffar för specialisterna. 

• I högre grad involvera de försäkringsmedicinska 

rådgivarna 

i assistansärenden, bland 

annat genom ett ökat antal 

gruppkonsultationer. 

• Metodstöd för arbetet med 

tvåårs-omprövningar. 

• Bedömningsinstrumentet för 

personlig assistans som utvecklats 

ihop med Socialstyrelsen 

och presenteras den 31 

augusti. 

– Det handlar om ett frågebatteri 

så att handläggarna kan 

ställa samma frågor oavsett var 

i landet de jobbar. Det blir också 

tydligare att det är handläggaren 

och inte den försäkrade som 

styr utredningen. 

• Koncentration till vissa orter 

av tidsredovisningar för assistenter 

och räkningar. Samtidigt 

bör undantaget från 

kravet att lämna in tidsredovisningar 

tas bort. Även koncentration 

av handläggning av 

förhöjda timbelopp diskuteras. 

• I mitten av september kommer 

assistansersättningen in i 

det elektroniska ärendehanteringsstödet 

ÄHS. 

Mycket går igen i rapport från statskontoret 

Flera punkter i Försäkringskassans 

svar på regeringsuppdraget 

om personlig 

assistans går igen i Statskontorets 

rapport ”Försäkringskassans 

handläggning av 

assistansersättning”. 

Det gäller bland annat förslag 

om utbyggd utbildning, förtydligande 

av olika begrepp och 

koncentration av tidsredovisningar. 

– Deras rapport ligger i linje 

med vår, tycker Tomas Sundberg, 

verksamhetsutvecklare inom 

funktionshinder. 

– De ger oss credit på flera 

punkter och konstaterar att vi 

är medvetna om de problem som 

finns. Samtidigt har de bättre 

än vi tagit upp hur assistansföretagens 

juridiska hjälp gör att 

handläggarna lätt hamnar i ett 

förhandlingsspel. 

Statskontoret föreslår också 

att det alltid bör vara ett personligt 

möte vid ansökan om eller 

tvåårs-omprövning av assistansersättning. 

Det håller Tomas 

Sundberg med om. 

– Telefonutredningar ska inte 

få förekomma. 

Andra förslag går ut på att Försäkringskassan 

bör utarbeta en 

mall för medicinska intyg, satsa 

mer tid på kontrollinsatser, närmare 

samarbeta med polisen, 

och bygga ut informationen till 

brukare, anhöriga och anordnare. 

– Statskontoret belyser ytterligare 

de utmaningar och problem 

som finns i försäkringen. 

Vi ska gå igenom deras rapport 

och se vad vi behöver ta till oss, 

säger Tomas Sundberg. 


8 


fler funktionsnedsatta 

ska få sysselsättning 

Ett centralt inslag i regeringens 

nya femåriga (2011-2016) 

strategi för funktionshinderpolitiken 

är att sysselsättningen 

bland personer med 

funktionsnedsättning måste 

öka. 

Bland annat ska matchningen 

mellan lediga jobb och arbetssökande 

med nedsatt arbetsförmåga 

förbättras, ett program för 

praktikanter på statliga myndigheter 

startas, och så kallade 

coacher över tröskeln prövas. De 

senare ska stötta personer med 

psykiska funktionsnedsättningar 

den första tiden på ett nytt arbete. 

Stöd från Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen har 

underlättat för myndigheterna 

att anställa personer 

med funktionsnedsättning. 

Det visar en rapport från 

Handisam. 

Handisam har kartlagt hur och i 

vilken omfattning myndigheterna 

anställer personer med funktionsnedsättning 

och konstaterar 

att mycket är på gång men att det 

också finns en stor potential att 

åstadkomma ännu mer. 

Sysselsättningen bland personer med funktionsnedsättning ska enligt 

funktionshinderpolitiken öka. 

Förändra attityder 

Vidare ska satsningen på sociala 

företag fortsätta liksom arbetet 

med att förändra attityderna till 

personer med psykisk sjukdom 

eller funktionsnedsättning. 

I strategin läggs stor vikt vid 

resultatuppföljning. Handisam 

(Myndigheten för handikappolitisk 

samordning) får en nyckelroll 

att följa och analysera genomförandet 

av funktionshinderpolitiken 

och levnadsförhållandena 

för personer med 

funktionsnedsättning. 

I strategin noterar regeringen 

att Försäkringskassan påbörjat 

ett utvecklingsarbete inom 

funktionshinderområdet som 

ligger i linje med regeringens 

intentioner. Regeringen avise- 

Försäkringskassans stöd 

viktigt vid anställningar 

Det senare håller regeringen 

med om i den nyligen antagna 

strategin för funktionshinderpolitiken. 

Där konstateras att offentlig 

sektor bör ta ett större ansvar 

för att anställa personer med 

funktionsnedsättning och att staten 

bör vara ett föredöme. 

Handisams kartläggning visar 

att möjligheten att erbjuda 

praktik är en nyckelfaktor som 

återkommer. Bra kontakter med 

Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 

har ofta lett till att 

rar också att man kommer att 

formulera mål för Försäkringskassans 

verksamhet inom funktionshinderområdet. 


fler personer med funktionsnedsättning 

fått både praktik och anställning. 

Enligt Handisam skulle fler 

myndigheter kunna använda sig 

av stödet från Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen. Samtidigt 

skulle medarbetarna på Försäkringskassan 


kunna bli bättre på 

att etablera bra kontakter med 

personalansvariga på fler myndigheter. 


NOterAt på fIA 

De viktigaste nyheterna på 

Fia, Försäkringskassans 

intranät, sedan förra DS 

gick i tryck. 

Svårt motivera 

utförsäkrade 

oklarheter om ersättningsnivåer 

gör det svårt att motivera utförsäkrade 

som deltar i arbetsförmedlingens 

arbetslivsintroduktion, 

visar en ny rapport från 

försäkringskassan. 

tyst minut för Norge 

klockan 12 måndagen den 25 

juli stod försäkringskassan stilla. 

försäkringskassans medarbetare 

anslöt sig till den tysta minut 

som i norge och sverige hölls 

för att hedra offren för terrordåden 

i oslo och på Utöya den 

22 juli. 

Begär 589 miljoner 

försäkringskassan begär ett 

tilläggsanslag av regeringen på 

närmare 589 miljoner kronor 

för 2012. 

– Vi har redan meddelat 

behovet av extra pengar, dels 

i remissvar, dels i en rapport 

till regeringen som vi lämnade 

i maj, säger ekonomidirektör 

sture Hjalmarsson. 

Handla snabbt och lätt 

senast vid utgången av 2013 

ska försäkringskassan och 

andra statliga myndigheter ha 

infört system för att kunna göra 

elektroniska beställningar hos 

sina leverantörer. 

– införandet av e-beställningar 

är obligatoriskt, säger siw 

rehn, strategisk inköpare och 

projektledare för e-handelsprojektet. 

pr-byrå hjälper till med 

kommunikationen 

försäkringskassan har upphandlat 

kommunikationsbyrån 

PrimePr för hjälp med den 

strategiska kommunikationen. 

– Tanken är att kommunikationsbyrån 

ska tänka lite mer 

långsiktigt strategiskt, säger 

enhetschefen ann-sofi Blomkvist. 

dagens socialförsäkring • S eptember 2011 9

AKtUeLLt 

Sjukpenningtalet 

har ökat något 

• • • sjukpenningtalet var 

6,5 dagar i juli vilket är en ökning 

med 0,3 dagar under den 

senaste tolvmånadersperioden. 

fortfarande är sjukpenningtalet 

betydligt högre för kvinnor än 

för män, 8,1 respektive 4,9 dagar. 

dessutom står kvinnorna för hela 

den nämnda ökningen, det vill 

säga sjukpenningtalet har ökat 

med 0,5 dagar för kvinnor men 

legat stilla för männen. ökningen 

för kvinnor beror på att av de 

personer som återvänder till 

sjukförsäkringen efter att ha 

uppnått maximalt antal dagar är 

70 procent kvinnor. det hänger 

samman med att de flesta som 

lämnat sjukförsäkringen på 

grund av tidsgränsen är kvinnor. 

Nybeviljade 

ersättningar minskar 

• • • antalet nybeviljade sjukoch 

aktivitetsersättningar minskar. 

i maj var antalet nybeviljade 

ersättningar 2,57 per tusen 

försäkrade. det är en minskning 

under den senaste tolvmånadersperioden 

med 1,03. antalet 

nybeviljade ersättningar var 

detsamma för kvinnor och män 

men minskningen har varit större 

för kvinnor under perioden. 

Ny kampanj 

med kändisar 

• • • från 15 augusti och tre 

veckor framåt pågår en kampanj 

på webben för att uppmärksamma 

studenter på att de kan ha 

rätt till bostadsbidrag, att det går 

att söka elektroniskt och fördelen 

med att söka elektroniskt. Bland 

annat kan man få påminnelser 

om att ändra inkomst. 

kampanjens namn ”förbättra 

din status” är en lek med ord 

och syftar både på att man kan 

förbättra sin ekonomiska status 

och samtidigt förbättra sina statusuppdateringar 

på facebook. 

de som hjälper till med det 

sistnämnda är kändisarna filip & 

fredrik, Thomas di leva, artisten 

Miss li, dn–krönikören Hanna 

Hellquist och sportjournalisten 

robert laul. kampanjen syns 

bland annat på aftonbladets 

webbplats, flera studentsajter 

och på facebook. 

Studenter behöver 

bättre skydd vid sjukdom 

För studerande som blir 

sjuka behövs både en 

standardförsäkring och en 

särskild rehabiliteringskedja. 

Det föreslår SFS i en 

underlagsrapport till den 

parlamentariska socialförsäkringsutredningen. 

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen 

har låtit 

Sveriges förenade studentkårer 

(SFS) ta fram rapporten Studerande 

och socialförsäkringen. 

Det är en så kallad underlagsrapport 

vilket betyder att slutsatserna 

inte nödvändigtvis delas av 

utredningen. 

Obligatorisk försäkring 

I rapporten konstateras att det 

samlade försäkringsskyddet för 

studerande är komplicerat och 

svåröverskådligt. Ett framtida 

skydd behöver vara samlat och 

omfatta alla studerande. 

I rapporten presenteras sedan 

ett antal förslag till möjliga lösningar. 

Ett handlar om att införa 

en obligatorisk standardförsäkring 

för studerande vid sjukdom. 

Till en början ska ersättningen 

I slutet av juni öppnades en 

stödtelefon för medarbetarna 

vid Försäkringskassan. 

– Stödtelefonen är till för medarbetare 

som i samband med sin 

tjänsteutövning behöver stöd 

därför att de har utsatts för hot, 

trakasserier eller har haft kontakt 

med en kund som hotar att 

skada sig själv, säger Peter Andersson, 

chef för säkerhet och 

behörighet. 

Antalet hot mot medarbetare 

har ökat med 30 procent och trakasserier 

med 60 procent mellan 

åren 2008 och 2010. Även suicidhoten 

har ökat kraftigt. 

Stödtelefonen är tänkt att öka 

tryggheten och säkerheten, både 

på och utanför arbetsplatsen. 

utgå från nivån på studiemedlet 

och eventuella inkomster för 

att sedan övergå i en ersättning 

baserad på tidigare inkomster. 

För studerande med begränsade 

inkomster ska en lägsta ersättningsnivå 

garanteras. 

Ett annat förslag är en särskild 

rehabiliteringskedja för 

studerande som komplement till 

den nuvarande rehabiliteringskedjan. 

Den ska omfatta alla studerande 

som blir sjuka och syfta 

till att få dem att återgå till studierna. 

Sänka karenstiden 

Andra förslag är att sänka karenstiden 

vid sjukdom till sju 

dagar och att tillåta en kombination 

av sjukpenning och studiemedel 

för att möjliggöra partiell 

sjukskrivning och deltidsstudier. 

SFS förslår också att alla som 

studerar minst halvtid på studiemedelsberättigande 

utbildningar 

ska kunna skydda sin 

sjukpenninggrundande inkomst 

under hela studietiden. 


Vid samtal dit får man tala med 

en säkerhetsrådgivare som gör 

en hot- och riskbedömning och 

agerar utifrån denna. 

– Det kan till exempel handla 

om att skaffa ett hem- eller överfallslarm 

eller att vi kopplar in 

Previa om medarbetaren mår 

psykiskt dåligt på grund av hotbilden. 

Flera allvarliga samtal 

Under de drygt två månader som 

gått sedan stödtelefonen öppnades 

har det ringts en hel del till 

den, men den övervägande andelen 

samtal har berott på felringningar 

till Helpdesk. Man håller 

nu på och ser över tekniken för 

att detta ska elimineras. 

Landets studenter, här vid Lunds 

universitet, behöver ett bättre 

skydd vid sjukdom. 

Hotade medarbetare får bättre stöd 

– Vi har bara haft tre, fyra allvarliga 

samtal än så länge. Det 

är ju i och för sig glädjande men 

kan bero på att stödtelefonen 

inte är tillräckligt känd, så vi får 

även se över behovet av mer information. 

dYgNet rUNt 

brOr KArLSSON 

• Stödtelefonen bemannas 

av säkerhetsrådgivare dygnet 

runt. Året runt. Behöver 

man stöd och hjälp under arbetstid 

ringer man Helpdesk 

på nummer 81 000 och val 

0. Efter arbetstid och alltså 

även under helger ringer 

man istället 020-404056. 

10 


Fler kontroller på jobbet 

när föräldrarna vabbar 

Fler kontroller hos arbetsgivaren 

och en sanktionsavgift. 

Så kan kontrollen av felaktiga 

utbetalningar effektiviseras, 

enligt en rapport från 

ISF, Inspektionen för socialförsäkringen. 

ISF har låtit professor Leif Appelgren, 

Linköpings universitet, 

studera hur Försäkringskassans 

kontroller kan bli effektivare. 

Med tillfällig föräldrapenning 

(TFP) som exempel föreslår han 

en jämnare fördelning av kontrollerna 

mellan skola/barnomsorg 

och arbetsgivarna. Idag 

granskas i stort sett 100 procent 

av ärendena via intyg från skolan 

eller barnomsorgen. 

Intyg från skola 

– Det beror på att regelverket ser 

ut så. Intygskravet har vi haft 

sedan 2008, säger Tomas Höglund, 

chef för kontrollfrågor på 

Försäkringskassans huvudkontor. 

Försäkringskassan avstår inte 

från kontroll med hjälp av uppgifter 

från arbetsgivaren. Det 

sker vid de slumpvisa kontrol- 

lerna som görs 

inom tillfällig 

föräldrapenning. 

– Jag tycker 

att det vore 

bra om det gick 

att få uppgifter 

Tomas om frånvaro på 

Höglund grund av tillfällig 

föräldrapenning 

direkt från arbetsgivarna. 

Det skulle underlätta mycket 

för föräldrarna, och kontrollen 

skulle vara mer effektiv. Tyvärr 

tycks det inte som den uppgiften 

kommer att finnas med bland 

förslagen från den kommande 

månadsuppgiftsutredningen. 

Leif Appelgren vill att det införs 

en sanktionsavgift på 20 

procent av beloppet när en felaktig 

utbetalning upptäcks. Det 

skulle öka respekten för reglerna 

och minska överutnyttjandet, 

menar han. 

Sanktionsavgift 

Frågan om sanktionsavgift finns 

med i en utredning om sanktionsavgifter 

inom trygghetsområdet. 

Förslaget är utformat 

så att det finns ett val mellan att 

ta ut en avgift eller låta ärendet 

gå vidare till polis och eventuellt 

åtal. Det ska inte gå att bli dubbelbestraffad. 

Försäkringskassan 

lämnar sitt remissvar på utredningen 

i september. 

Utgå från individen 

Leif Appelgren beskriver i rapporten 

hur man kan arbeta med 

riskanalyser. Han vill utgå från 

individen och se hur uttagsmönstret 

ser ut över tid. Därigenom 

kan riskgrupper identifieras. 

Försäkringskassan gör kontinuerligt 

riskanalyser men utgår 

då från försäkringen och inte 

från riskgrupper. 

– Jag är tveksam till att individen 

är så kalkylerande och strävar 

efter nyttomaximering för 

egen vinnings skull. Det finns 

mycket som påverkar och jag är 

inte säker på om rent nationalekonomiska 

teorier är applicerbara 

på socialförsäkringen rakt 

av, säger Tomas Höglund. 

”rehabgarantin bör utvidgas” 

rehabiliteringsgarantin bör 

omfatta personer som saknar 

anställning liksom personer 

som inte har ersättning 

från sjukförsäkringen. Det 

skriver Försäkringskassan i 

sitt remissvar på rehabiliteringsrådets 

slutbetänkande. 

Försäkringskassan är i stort positiv 

till Rehabiliteringsrådet 

förslag (SOU 2011:15) men vill ta 

upp vissa aspekter. Rådet anser 

att insatser via rehabiliteringsgarantin 

bör påbörjas inom två 

månader i sjukfallen. Försäkringskassan 

håller med men påpekar 

att insatser också måste 

kunna ges senare, exempelvis 

till personer med aktivitetsersättning. 

Omständigheterna i 

varje fall måste få avgöra. 

Försäkringskassan instämmer 

i att rehabiliteringen bör ske i 

nära samverkan med arbetsplatsen 

men saknar förslag om hur 

rehabiliteringsgarantin kan utformas 

för personer som inte 

har anställning. Liksom för personer 

som har nedsatt arbetsförmåga 

men inte har ersättning 

från socialförsäkringen. 

Svår avgränsning 

Ett annat förslag är att behandling 

inom garantin endast ska 

ges vid specialiserade rehabiliteringsenheter. 


tror det blir svårt rent praktiskt, 

inte minst om insatserna ska ske 

tidigt i sjukfallen. 

Rådet vill att samsjuklighet 

uppmärksammas då dessa personer 

riskerar att hamna mellan 

stolarna om diagnoserna var för 

ANderS LJUNgberg 

sig inte motiverar sjukskrivning. 

Försäkringskassan påpekar att 

det idag görs en helhetsbedömning 

vid bedömningen av rätt 

till ersättning. 

Bland annat för att utvärdera 

hur effektiva insatserna är vill 

Rehabiliteringsrådet ha ett rehabiliteringsregister. 

Som mått på 

effektivitet föreslås antal sjukpenningdagar. 

Ett mått som 

Försäkringskassan inte anser 

lämpligt, eftersom antal sjukpenningdagar 

påverkas av hur 

lagstiftningen ser ut. 

EvA LINDéN 

Fotnot: Genom rehabiliteringsgarantin 

erbjuder landstingen tidig behandling 

för smärta i axlar, rygg och nacke 

samt KBT (kognitiv beteendeterapi) 

för lätta eller medelsvåra psykiska besvär, 

i syfte att underlätta återgång i 

arbete. 

Nationellt råd ska 

förenkla vardagen 

• • • ledamöterna i det 

nationella råd som ska verka 

för en förnyelse av den statliga 

förvaltningen är utsedda. 

ordförande blir Migrationsverkets 

generaldirektör 

dan 

eliasson. 

det nationella 

rådets 

uppdrag är 

att förbättra 

de offentliga 

Dan Eliasson tjänsterna och 

myndighetskontakterna 

för medborgare och 

företag. 

det handlar om att förenkla 

människors vardag, undanröja 

onödig byråkrati och nå bättre 

resultat med en effektivare användning 

av skattebetalarnas 

pengar. 

Svårt med kontinuitet 

i samverkan 

• • • för 2011 är 30 miljoner 

kronor avsatta för samverkan 

mellan sjukförsäkring och hälsooch 

sjukvården (tvåparts–finsam) 

varav 21 miljoner fördelats till 

lokala insatser. Till största delen 

handlar insatserna om att öka 

kunskapen om sjukskrivningsprocessen 

och försäkringsmedicin 

samt att öka förståelsen för 

varandras uppdrag och villkor. 

det är därför svårt att mäta 

direkta resultat i form av till 

exempel kortare sjukskrivningstider 

men insatserna bedöms 

vara viktiga i det långsiktiga 

samarbetet mellan sjukvården 

och försäkringskassan. (Återrapportering 

av samverkansmedel 

2011–08–01). 

Läkarna litar inte på 


• • • när läkare fick ranka vilka 

medier och samhällsinstitutioner 

de hade mest förtroende för hamnade 

läkartidningen i topp bland 

medierna och läkemedelsverket 

och sBU bland institutionerna. 

Minst förtroende hade läkarna för 

kvällstidningarna medan sveriges 

kommuner och landsting och 

försäkringskassan hamnade lägst 

bland institutionerna. 

källa: läkartidningen 

dagens socialförsäkring • S eptember 2011 11

Utsikten gav jenny f 

– De har hjälpt mig till både jobb och framtidstro. Det säger Jenny, 29 år, 

vars situation idag är radikalt annorlunda jämfört med för två år sedan då 

hon fick kontakt med projektet Utsikten i Skellefteå. 

I Utsikten jobbar fyra myndigheter tätt tillsammans med att stödja unga 

med aktivitetsersättning och försörjningsstöd att komma igång i arbete. 

teXt: eVa lindÉn Foto: Mikael lUndgren 

Jag träffar Jenny i Utsiktens 

lokaler mitt i Skellefteå en tisdagsmorgon. 

Hon kommer arbetsklädd 

direkt från dagens 

städuppdrag eftersom hon 

började jobba tidigt i morse. 

Jag ber henne börja med att 

berätta lite om hur hennes liv såg ut 

innan hon fick kontakt med Utsikten. 

– Jag hade arbetat i hemtjänsten 

och varit i sjukskriven i perioder under 

några år, sen blev jag sjukskriven 

helt i ungefär två år, för depression, 

säger hon. Jag hade haft kontakt med 

både psykiatrin, socialtjänsten, Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen. 

– Det var socialsekreteraren som 

föreslog att jag skulle få komma till 

Utsikten. Men jag var jätteskeptisk 

från början och inte så samarbetsvillig. 

Även om det var jobbigt att 

springa runt på tusen ställen hade jag 

ändå lärt känna mina kontakter, och 

nu skulle jag träffa nya människor. 

Dessutom var jag i så dåligt skick att 

jag inte var intresserad av att komma 

igång i arbete. 

kände sig trygg 

Ingrid Selin från socialtjänsten och 

Inger Burman från Försäkringskassan 

blev hennes kontaktpersoner. Första 

gången bara de tre skulle träffas kom 

de hem till Jenny. De pratade mycket, 

både då och senare, om hur Jenny hade 

det och vad hon skulle behöva för att 

komma igång med något. Jenny säger 

att hennes skepsis snart försvann. Hon 

kände att hon kunde lita på Ingrid och 

Inger, och hon kände sig trygg. 

Så småningom började hon arbetsträna, 

två timmar varannan dag, på 

ett café som hör till Solkraft, en kommunal 

verksamhet för arbetsträning. 

– Det gick bra, mycket tack vara 

att jag kände att jag hade ett bra stöd. 

Men ganska snart tyckte jag att det 

var slöseri med tid. Jag lärde mig ingenting 

av att smöra mackor. Det skulle 

inte leda någonstans. 

En granne till Jenny har en liten 

städfirma och Jenny frågade henne 

om hon kunde tänka sig att få en praktikant. 

Och de kunde hon. Jättebra, sa 

Utsikten. Kör! Först blev det två timmar 

varannan dag, sedan varje dag, 

sedan tre timmar varje dag. Och på 

den vägen är det. Jenny arbetstränade 

där i ett och ett halvt år ungefär, och 

är sedan i januari anställd på 75 procent 

med lönebidrag. 

planer på att läsa 

– Vi städar hos privatfamiljer, på kontor 

och industrier. Ibland är det flyttstädningar. 

Jag trivs jättebra. Ingen 

dag är den andra lik. Och det är bra 

för jag har lätt att tröttna, klarar inte 

slentrian. Men det är tungt och jag 

känner att jag inte klarar mer än 75 

procent. I framtiden kanske jag skulle 

vilja arbeta med handikappade. Jag 

tror jag skulle trivas med det. Kanske 

vill jag börja läsa också. 

Jenny säger att Utsikten är fantastisk. 

Det är det ord hon använder. En 

viktig sak är att hon har fått ta allt i 

sin egen takt. 

– När jag kände att det räckte att 

arbeta två timmar om dagen – då stöttade 

de mig i det. Och när jag ville gå 

upp i arbetstid så backade de upp det. 

Hade jag känt mig pressad hade jag 

aldrig kommit så här långt. Jag klarar 

inte press. 

– De har funnits där och hjälpt mig 

hela tiden. De har alltid ställt upp, till 

exempel hämtat och skjutsat mig när 

jag behövt det. 

för två år 

sedan hade 

jag aldrig 

trott att jag 

idag skulle 

ha ett arbete. 

Inte minst tillgängligheten har varit 

väldigt viktig, understryker hon. 

tillgängligheten viktig 

– Bara ett samtal bort! De går alltid att 

nå på mobilen, eller så ringer de snart 

upp. Tidigare kunde man få ringa sig 

gråhårig för att få tag på folk. Och det 

orkar man egentligen inte när man 

mår dåligt, så då kanske man ger upp. 

Det är också bra att de kommer från 

fyra olika myndigheter. Om jag till 

exempel frågar Inger något, och hon 

inte vet så kan hon lätt ta reda på det 

genom att fråga någon av de andra. Jag 

behöver inte själv ringa runt. 

Idag har Jenny förstås inte samma 

behov av Utsikten. Men hon har inte 

12 dagens socialförsäkring • september 2011

framtidstro 

helt släppt kontakten utan ringer då 

och då när hon undrar över något. 

Hur tror du ditt liv hade sett ut 

idag om du inte hade fått kontakt 

med Utsikten 

– Jag tror inte jag hade haft jobb 

och jag tror inte jag hade mått bra. 

Kanske hade jag varit i någon åtgärd, 

säkert utförsäkrad och kanske med 

försörjningsstöd. Utsikten har hjälpt 

till att ge mig framtidstro. För två år 

sedan hade jag aldrig trott att jag idag 

skulle ha arbete, vänta ett till barn 

och vara sambo. 

På frågan om det finns något som 

kunde ha fungerat bättre med Utsikten 

säger hon nej direkt. 

– Jag fick det stöd jag behövde. • 

kort om Utsikten 

• Arbetslivsinriktad rehabilitering för unga vuxna i Skellefteå 

kommun, i samverkan mellan Socialtjänsten, Arbetsförmedlingen, 

Försäkringskassan och psykiatrin. Startade 2006 inom 

ramen för Samordningsförbundet Skellefteå. 

• Fyra personer, en från varje myndighet, arbetar tillsammans 

i gemensam lokal. Målgrupp är personer 18–30 år som är aktuella 

hos minst två myndigheter och behöver fördjupad samverkan 

för att komma igång med arbete eller studier. De flesta har 

aktivitetsersättning eller försörjningsstöd. Ungefär 50 personer 

är inskrivna samtidigt under en genomsnittlig tid av 47 veckor. 

• Sedan Utsikten fick medel från ESF (Europeiska Socialfonden) 

2009 har 47 personer skrivits ut. 19 har gått till arbete, 

de flesta med stöd såsom lönebidrag. 11 har börjat studera. 

Sammanlagt har alltså två av tre skrivits ut till arbete eller studier. 

94 procent tycker att de har kommit närmare arbetsmarknaden 

och 87 procent att deras livskvalitet har höjts. 

Jenny trivs med sitt jobb i 

en liten städfirma – och med 

livet i största allmänhet. Men 

vägen dit har varit både lång 

och trasslig. Utan stödet från 

Utsikten hade hon befunnit sig 

någon helt annanstans idag, 

säger hon. 

Fortsättning på nästA siDA 

dagens socialförsäkring • september 2011 13

Fyrklövern som tillsa m 

Fortsättning Från FöregåenDe siDA. 

Om man är ung, har svåra och komplexa problem, ofta inte avslutad skolgång 

och ett självförtroende som är i botten – då kan man behöva omfattande stöd 

under lång tid för att komma igång, helst kanaliserat via ett ställe. Det är precis 

vad man får i Utsikten. 

Egentligen är arbetssättet 

ganska självklart kan 

man tycka. Det handlar 

om att myndigheterna 

tillsammans ger det stöd 

som krävs. Ändå är det långt ifrån 

en självklarhet att det fungerar på 

det viset. I Skellefteå går det till så 

att fyra personer som kallas coacher 

jobbar heltid i projektet och sitter tillsammans 

i en centralt belägen lokal 

i Skellefteå. De kommer från Försäkringskassan, 

socialtjänsten, Arbetsförmedlingen 

och psykiatrin. 

I ett första bedömningsmöte deltar 

individen som remitterats hit (kön är 

lång) samt alla fyra coacherna. Två av 

dem blir kontaktpersoner och jobbar 

sedan vidare med personen. Att skapa 

kontakt och förtroende liksom att 

kartlägga situationen och lägga fast 

en handlingsplan får ta den tid som 

krävs. 

– Trots att de här personerna har 

snurrat runt så länge i systemen är 

det sällan någon har lyckats ta reda 

på hur de egentligen har det, säger 

Ingrid Selin, kommunens representant 

och tillika projektledare. Det 

kan dröja innan en person kan vara 

helt ärlig, men vi ger oss inte. Vi är 

tydliga med att det är personens egen 

historia vi vill höra och att vi är till 

för att stödja på hans eller hennes 

egna villkor. 

I kartläggningsfasen använder 

man sig av verktyget Sassam, men 

det betyder inte att man bara ställer 

frågor vid ett möte. Ofta krävs betydligt 

mer kontakt, och man ser också 

hur personerna fungerar i verkligheten. 

Förberedande insatser 

Innan det är dags för arbetspraktik 

behövs ofta olika förberedande insatser. 

Det kan till exempel vara motiverande 

och stödjande samtal och 

hjälp med att få struktur i vardagen, 

det kan 

dröja innan 

en person 

kan vara 

helt ärlig, 

men vi ger 

oss inte. 

det vill säga vända dygnet rätt och få 

ordning på sömn, mat och mediciner. 

Inte sällan är det problem med 

ekonomin och det kan behövas budgetrådgivning, 

kanske en god man. 

Ibland visar det sig att personen behöver 

utredas ytterligare och/eller få 

en period av mer renodlad vård och 

behandling. 

Arbetsträning på solkraft 

När det är dags för arbetsträning startar 

man ofta i Solkraft, en kommunal 

verksamhet med många arbetsträningsplatser, 

till exempel café, sågverk, 

matutkörning, trädgårdsarbete 

och hundpensionat. Efter det kan man 

gå vidare till en vanlig arbetsplats för 

ytterligare arbetsträning. 

– Det är viktigt att hitta ett ställe 

där personen kan känna sig trygg. Till 

att börja med kan det bli allt från några 

timmar i veckan till halvtid, säger 

Inger Burman från Försäkringskassan. 

Kraven måste anpassas och det 

måste finnas en handledare. Ibland 

är vi med i början, kanske hämtar vi 

personen hemma. 

Hittar lösningar 

Johan Söderström från Arbetsförmedlingen 

berättar att det kan ta tid att 

hitta en plats hos en vanlig arbetsgivare, 

men arbetsgivarna i trakten är 

bra och det brukar alltid lösa sig. 

– En del har tagit emot personer 

Den sAmHällsekonomiskA vinsten är stor 

• Samhällsvinsten är mycket stor enligt den 

utvärdering som gjorts av företaget Payoff på 

uppdrag av Samordningsförbundet i Skellefteå 

2008 (underlaget omfattar dock bara 29 

personer). 

• Lönsamheten på kort och lång sikt beräknades 

till 2,9 respektive 108 miljoner kr. Per 

deltagare beräknades den till 102 000 kr på 

kort sikt och 3,7 miljoner på lång sikt. Kort sikt 

tidigare men utan att sen höra så 

mycket av dem som skötte placeringen. 

Men vi är noga med att ge även 

arbetsgivaren ett bra stöd. Det är lätt 

att nå oss och vi kan rycka ut akut. 

Vi är också öppna med att personerna 

har svårigheter och att vi behöver arbetsplatsens 

hjälp. 

Men det allra viktigaste – vad händer 

sedan, när praktiken är slut 

Jo, det brukar faktiskt lösa sig då 

också, trots att arbetslösheten är hög 

i Skellefteå. Oftast genom anställning 

med lönebidrag eller till exempel sysselsättning 

inom handikappomsorgen. 

– Ibland är första budet från arbetsgivaren 

att personen inte kan få vara 

kvar, säger Johan Söderström. Men 

så vill man trots allt behålla honom 

eller henne. Ofta blir det frågan om 

lönebidrag som det är upp till oss att 

förhandla om. Men rätt många börjar 

också studera eftersom de inser att de 

har ett behov av det. 

Utsikten blir även lite av en bro och 

tolk mellan individerna och myndigheterna. 

Med kunskap om alla fyra 

regelverken och goda kontakter in i 

sina respektive organisationer kan de 

förklara regler och hitta snabba lösningar. 

Men det allra viktigaste med 

Utsikten är nog att man försöker möta 

varje individ precis där hon eller han 

befinner sig och anpassar sitt stöd därefter. 

• 

innebär att situationen 12 månader före deltagande 

i projektet jämförs med 12 månader efter. 

Med lång sikt antas att läget 12 månader efter 

projektet är detsamma under halva tiden fram 

till förväntad pensionsålder (62 år). 

• Payoff är ett litet företag som arbetar med 

samhällsekonomiska utvärderingar och beräkningar, 

framför allt för samordningsförbunden i 

landet (www.payoff.se). 


mmans ger rätt stöd 

psykiAtrin 

ArbetsFörmeDlingen 

FörsäkringskAssAn 

sociAltjänsten 

I Utsikten kan man verkligen tala om individen i centrum. Tillsammans jobbar de fyra coacherna för att stötta hela vägen fram 

till arbete, studier eller annan sysselsättning. Jenny är en av många som har fått deras stöd. 

Inger Burman, Försäkringskassan, Louise Lindmark, Västerbottens läns landsting, Johan Söderström, Arbetsförmedlingen samt 

Ingrid Selin, Skellefteå kommun, är ett väl samkört team som inte ger sig i första taget. Alla har jobbat i Utsikten sedan start 2006. 

försäkringskassan drar sig ur Utsikten 

Just nu finansieras Utsikten 

helt av Samordningsförbundet 

i Skellefteå men man kommer 

att söka nya pengar från ESF 

från årsskiftet. Oavsett hur 

det blir med finansieringen 

kommer inte Inger Burman från Försäkringskassan 

att vara kvar, det vill 

säga Försäkringskassan kommer inte 

att ha en anställd som arbetar direkt 

i projektet. 

DS frågar Katarina Sinerius, LFC 

Nords chef, varför. Projektet har bra 

resultat och Försäkringskassan har i 

uppdrag av regeringen att prioritera 

unga med aktivitetsersättning. Dessutom 

säger Försäkringskassan i sin 

egen strategi att man ska jobba mer 

aktivt med funktionshindrade där 

personer med aktivitetsersättning 

kan vara en grupp. 

– Ja det stämmer, men vi ska göra 

det inom ramen för det som är vårt 

ansvar och uppdrag, säger hon. Det betyder 

att när vi har handläggare som 

arbetar i samverkansprojekt så ska de 

arbeta med sådant som hör hemma 

inom Försäkringskassans vanliga arbetsuppgifter, 

och det stämmer inte 

riktigt in på Utsikten. 

– Regeringsuppdraget innebär att 

vi försöker stimulera samordningsförbunden 

till fler insatser speciellt anpassade 

för unga med aktivitetsersättning, 

och att vi vill få fler att delta i insatser. 

Ett redan befintligt projekt är ju just 

Utsikten dit vi skickar deltagare. Och 

som vi förstås ska ha ett bra samarbete 

med även i fortsättningen. • 

dagens socialförsäkring • s eptember 2011 15

13TIPS SOM 

UNDERLÄTTAR 

VARDAGEN 

Sök snabbt på Fia 

Apropå olika sökfunktioner så 

vet du väl att Fia har en ny och 

mycket förbättrad sökfunktion. 

Skriv in ett ord så får du upp alla 

dokument eller artiklar på Fia 

som innehåller ordet. I fältet 

Mina länkar till höger på Fia kan 

du enkelt och snabbt lägga till 

egna snabblänkar. 

Kraftfull sökfunktion 

Den enskilt största förbättringen 

i nya Windows är kanske den nya 

och kraftfulla sökfunktionen som 

du hittar längst ner i startmenyn 

på skrivbordet. Förutom att leta 

rätt på dokument i mappar och 

filer söker den också i Outlook. 

Sök i e-posten 

Jobbigt att hitta bland all skickad 

och mottagen e-post Använd den 

nya sökfunktionen även till det. 

Öppna Outlook så ligger det en 

sökruta i överkanten av den öppnade 

e-postmappen. Du kan söka 

på namn, men också på vilka ord 

som helst. Skriv till exempel in 

ordet semesterplanering i sökrutan 

så får du upp all e-post i den 

mappen som innehåller ordet. Du 

kan också skriva flera ord för att 

snäva in sökningen. 

Jobba smartare 

med digitala verktygen 

TEXT: BROR KARLSSON ILLUSTRATION: CHRISTINA HEITMANN 

16 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • SEPTEMBER 2011

Extra uppgifter 

Om du skriver in ett namn i 

adressatfältet i Outlook och pekar 

på namnet så får du upp en rad 

uppgifter om adressaten. Om han 

eller hon är tillgänglig, telefonnummer, 

befattning med mera. 

Utbildning och lathundar 

Utbildning i den nya PC-arbetsplatsen 

finns på Kompetensportalen: 

Ny PC-arbetsplats. Lathundar 

finns på Fia under Start/Stöd/IT/ 

Datorarbetsplats/Windows 7. 

Logga ut 

Logga ut när du går för dagen. Då 

kan olika säkerhetsuppdateringar 

göras under natten utan att det stör 

dig i arbetet. 

Dumpa skärmen 

Vill du göra en snygg Powerpointpresentation 

och använda något 

från Fia som illustration Då är 

Skärmklippverktyget som du hittar 

i startmenyn ett perfekt hjälpmedel. 

Enkelt kan du ”klippa ur” 

en hel, eller delar av en sida, och 

spara i olika format för att sedan 

infoga i Powerpoint. 

Finesser i Outlook 

Fler finesser i Outlook är att du i 

högerspalten kan se delar av din 

kalender med datum och de aktiviteter 

du har skrivit in för den 

närmaste tiden. I en egen spalt 

visas också den e-post som du 

har rödflaggat för olika åtgärder. 

Rensa skrivbordet 

Massor med program och olika 

dokument öppna samtidigt Och 

behöver komma åt skrivbordet 

lite snabbt Klicka på tangenten 

allra längst ner till höger i 

verktygsfältet, den ser ut som 

en stående rektangel, så rensas 

skrivbordet direkt. Klicka igen så 

återställs allt du hade öppet. 

Kommunicera med kollegor 

Lync hittar du i verktygsfältet. 

Det är ett verktyg för att enkelt 

och snabbt kommunicera med 

en eller flera kollegor istället för 

att ringa eller använda e-post. Du 

kan skapa grupprum och du kan 

dela dokument och arbeta tillsammans 

med dem. Precis som i 

Outlook får du en massa uppgifter 

om användaren om du pekar på 

dennes namn. Du kan också lägga 

in ett kort meddelande i Lync om 

var du befinner dig om du inte är 

på plats. 

Gör en egen manual 

Post-it i digital form 

Är du beroende av ”postit-lappar” 

Nu finns de i digital form 

och du hittar dem i startmenyn 

längst ner till vänster på skrivbordet 

under namnet Fästisar. Och de 

här lapparna blåser inte bort när 

det är korsdrag! 

Boka möte 

Funktionen för mötesbokning hittar 

du i kalendern i Outlook. Skriv 

in namnen på de tänkta mötesdeltagarna 

så får du automatiskt upp 

lämpliga tider för dem. Du kan 

också söka och boka ett ledigt konferensrum 

i mötesbokningen. 

En smart enhetschef har berättat 

att hennes medarbetare tycker 

det är svårt att hinna sätta sig in 

i alla nyheter i olika program. 

Hon har därför gett en intresserad 

medarbetare i uppdrag att några 

timmar i veckan utforska och lära 

sig de nya verktygen och successivt 

berätta för kollegorna om de 

viktigaste och nyttigaste delarna. 

Något att ta efter kanske 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • SEPTEMBER 2011 17

Helhetssyn ger 

annat sätt att styra 

Det är hög tid att tona ned detaljstyrningen. Lita istället till 

medarbetarnas professionalism och rikta in styrningen på 

det som är viktig för de försäkrade, kunderna. Det rådet ger 

Lars Stigendal, konsult med lång erfarenhet av kompetensoch 

verksamhetsutveckling. 

TEXT:ANDERS LJUNGBERG FOTO: BROR KARLSSON 

För drygt sex år sedan, 2005, 

förstatligades försäkringskassorna. 

Därmed var en 

lång process slut. En kritik 

som ständigt funnits mot 

socialförsäkringsadministrationen 

var att försäkringen tillämpades olika 

i länen, resultaten spretade regionalt. 

Den nya Försäkringskassan skulle 

komma till rätta med detta (och mycket 

annat som också uppfattades som 

bristfälligt). För att tillämpningen 

skulle bli lika överallt kartlades och 

detaljstyrdes handläggningen i de så 

kallade ensa-processerna. Alla skulle 

göra på samma sätt och med samma 

tidsåtgång. 

Internt började man på sina håll 

tala om taylorism när man uppfattade 

att detaljregleringen gått för långt. 

Begreppet ”taylorism” dyker ofta upp 

när styrning och kontroll diskuteras 

och då som något negativt. 

Taylor utformade sina idéer inom 

industrin och de har nu hundra år 

på nacken men är fortfarande dominerande 

i många verksamheter, inte 

minst inom offentligt sektor. 

Detaljerad uppföljning 

– I vissa avseenden är de dessutom på 

tillväxt genom de möjligheter IT-tekniken 

ger till detaljerad uppföljning 

av varje enskild medarbetare, säger 

Lars Stigendal. 

Lars Stigendal, idag pensionär, har 

arbetat statligt hela yrkeslivet. Försäkringskassans 

arbete är han bekant 

med inte minst från den pågående 

chefsutbildningen i regi av IPF vid 

Uppsala universitet där han är med 

och föreläser om ett annat sätt att 

styra den statliga verksamheten. Det 

är de processer som skapar värden för 

kunden och syftet med verksamheten 

som ska vara i fokus för styrningen. 

Där det varit målstyrning, resultatstyrning, 

resursstyrning, detaljreglering 

med mera vill han se en helhetssyn 

där ledningen ger personalen 

redskap att själva mäta, utvärdera och 

utveckla verksamheten. 

Mätbara resultat 

Ledningar, oavsett om det är en myndighetsledning 

eller regeringen, vill 

ha resultat att ta ställning till. Alltså 

sätts mål som går att mäta. Men det 

innebär inte med nödvändighet att 

man därmed mäter det som är centralt 

för syftet med verksamheten. 

Det är ju till exempel enklare att mäta 

antalet patientbesök per läkare än om 

folks hälsa blivit bättre. Och är besöken 

viktiga för måluppfyllelsen så är 

det rationellare att satsa på många 

snabba, ibland kanske meningslösa, 

återbesök än på tidskrävande besök 

av patienter med flera knepiga krämpor. 

Lars Stigendal ser en utvecklingslinje 

från taylorismen till de senaste 

decenniernas ekonomistyrning i den 

offentliga sektorn. Styrningen har 

fått en fokusering på kontroll. Detta 

därför att ekonomistyrning utgår 

Lars Stigendal 

har arbetat på 

flera statliga 

myndigheter och 

är idag konsult 

inom kompetens 

och verksamhetsutveckling. 

från att det är möjligt att skapa avgränsade 

ansvarsenheter och där chefen 

genom goda resultat på sin enhet 

därmed optimerar hela företagets eller 

organisationens resultat. 

– Ekonomistyrning, som den oftast 

kommit att tillämpas, leder till att 

helhetsperspektiv och beroendeförhållanden 

mellan olika enheter i en 

verksamhet inte tas med i styrningen. 

Men eftersom enheterna inte är oberoende 

kan inte heller varje enhet för 

sig göras så effektiv som möjligt utan 

att helheten påverkas negativt. 

Detta är ett till och med större problem 

i offentlig sektor än i den privata, 

menar han, eftersom de offentliga 

tjänsterna ofta kräver samverkan 

mellan flera myndigheter. Alltså, om 

en myndighet är maximalt kostnadseffektiv 

så kan detta leda till ökade 

kostnader i en annan myndighet. 

Behovet att mäta leder till att stan- 

LEDNINGEN SKA UNDANRÖJA HINDER 

• Det som primärt ska styras är verksamhetens huvudprocesser, 

och inte enskilda enheter eller avdelningar 

var för sig, menar Lars Stigendal. Styrningen ska få till ett 

störningsfritt flöde där värdet för kunden ökar. Ledningens 

främsta uppgift är att undanröja hinder i systemet. 

• Kontroll behövs förstås men den ska vara integrerad 

med arbetet och utföras av dem som har ansvar för 

arbetet. Kontrollen ska se till att de avsedda resultaten 

levereras på ett effektivt sätt, att medel används på ett 

korrekt sätt och att regelverket följs. För att nå detta 

krävs enhetliga, kvalitetssäkrade processer som stödjer 

medarbetarna utan att detaljstyra. 


dardiserade lösningar införs. Men 

även om tankarna går till industriell 

produktion så kan det fungera i 

tjänstesektorn, menar Lars Stigendal. 

Myndigheterna har olika uppdrag och 

verksamheter som kräver skilda typer 

av styrning. Men även inom myndigheterna 

kan det finnas stora variationer. 

– Försäkringskassan har en stor 

mängd rutinärenden där en industriell 

produktionslogik kan vara lämplig. 

Samtidigt har man ett ansvar i rehabiliteringsprocessen, 

som närmast 

har karaktär av social serviceorganisation. 

– Man kan alltså ha gått för långt i 

SYSTEMET ”HELLO NURSES” 

ATT LÄSA 

Titel: Effektiv 

Styrning. En 

rapport om 

system- och 

processbaserad 

styrning 

i offentlig 

sektor. (2010) 

Författare: 

Lars Stigendal 

Ladda ner 

från: www. 

styrningforeffektivitet.se 

• Hur många samtal har besvarats Hur länge har någon 

suttit i ett väntrum Jakten på mätbara mål leder till ett statistikbeteende, 

menar Lars Stigendal, och ger ett engelskt 

exempel. För att klara målet med korta väntetider slussar 

en sjuksköterska de väntande från väntrummet till en korridor. 

I och med att man träffat en sköterska anses vården 

inledd och målet korta väntetider klaras. För patienten har 

dock inget ändrats, systemet kallas ”Hello Nurses”. 

• Ett exempel är callcenter där man kan mäta kostnaden 

för varje samtal. Men blir servicen dålig på grund av 

strävan efter korta samtal så uppstår kostnader på andra 

håll i verksamheten där det då inte syns att det var i 

callcentret kostnaden uppstod. 

arbetet med Ensa inom Försäkringskassan. 

Innan sommaren beslöt Försäkringskassans 

ledning om en ny ledningspolicy 

där många av de idéer 

om styrning som Lars Stigendal förespråkar 

känns igen. Till exempel är 

tilltro till medarbetarna något som 

poängteras. 

Men hur trovärdig är en ledning 

som byter sätt att styra 

– Visst kan det bli ett trovärdighetsproblem 

men man kan också se 

det som en resa som även en ledning 

gör. I Försäkringskassans fall var man 

kanske tvungen att styra hårt och 

strama upp alla processer när kassorna 

förstatligades 2005. Nu söker man 

en annan balans. 

– Jag tror att man nu är på rätt väg 

med ambitionen att lätta på detaljstyrningen 

och mer se till utfallet. 

Bedömningar i enskilda fall kan som 

regel inte styras av detaljerade rutiner, 

de måste lämnas till medarbetarnas 

professionella kompetens. Alltför 

enhetligt och detaljstyrt arbete leder 

inte till ett enhetligt utfall. Behandlar 

man människor med olika förutsättningar 

lika ökar risken för olika 

utfall. 

Blir det inte dyrare att gå från 

hård styrning och standardisering 

till att lämna större utrymme åt 

handläggarna 

– Viljan att göra ett bra jobb förstörs 

av för hård toppstyrning. Så 

även om man tror att det går att spara 

med detaljstyrning så riskerar man 

förluster om personalens motivation 

försämras. Och det gör den under sådana 

villkor. 

Processer går ofta över myndighetsgränser 

– är sammanslagning 

att rekommendera 

– Det är inte alls självklart. Det uppstår 

hela tiden nya gränsdragningsproblem. 

Det som verkligen brister 

är avsaknaden av helhetssyn i Regeringskansliet 

som är uppbyggt som en 

förhandlingsorganisation. Där saknas 

medborgarperspektivet. Och när det 

är problemet är ju sammanslagningar 

knappast lösningen. 

Är vi på väg mot processtyrning 

– Vi kan väl inte hoppas på att regeringens 

styrning blir så mycket bättre 

men förhoppningsvis kan myndigheterna 

växla om till en annan styrning 

internt och utgå från syftet med verksamheten. 

Om alla medarbetare förstår 

syftet utgör det en väldig kraft. 

Ledningen måste ge medarbetarna 

verktyg, stöd och förtroende. • 


Vi behöver mer ak t 

För att få till stånd en effektivare handläggning av sjukförsäkringen 

behöver Försäkringskassan starka partner. Därför 

pågår nu ett utvecklingsarbete kring partnerkonceptet. 

DS har talat med Magnus Adolfsson på huvudkontorets 

enhet för partnersamverkan. 

TEXT: SVEN-ERIK JOHANSSON FOTO: BROR KARLSSON 

Att 

utvecklingsarbetet 

kommit igång nu beror 

dels på att det var dags 

att se över den partnersamverkan 

som funnits 

sedan 2008, ta reda på hur det fungerat 

och vad som kan bli bättre, dels 

på Försäkringskassans strategiska 

målsättning att effektivisera handläggningen 

genom starka partner. 

– Tidigare handlade det om att göra 

våra partner nöjda, i dag ser vi mer till 

vad vi kan få ut av partnersamverkan, 

säger Magnus Adolfsson. 

– Vi ska helt enkelt bli mer resultatinriktade. 

Det nya synsättet med starka partner 

bygger på att alla – arbetsgivarna, 

hälso- och sjukvården och naturligtvis 

Försäkringskassan själv – så tydligt 

som det går tar sitt ansvar i sjukskrivningsprocessen. 

Genom att sjukvården levererar bra 

medicinska underlag om medicinsk 

rehabilitering och arbetsgivarna tar 

sitt ansvar för anpassning och rehabilitering 

kan Försäkringskassans arbete 

med samordning och prövning av arbetsförmåga 

avlastas. 

– Vi på enheten för partnersamverkan 

ska bygga strukturer som förtydligar 

ansvaret, säger Magnus Adolfsson. 

– Vi vill få till ett driv där det finns 

aktiviteter hos de andra aktörerna som 

hjälper oss i sjukskrivningsprocessen. 

Klargöra begreppen 

Parallellt ska själva partnerbegreppet, 

som idag har olika betydelse i olika 

sammanhang, tydliggöras. 

– Vi ska klargöra vad vi vill 

ha ut av tänket kring stark 

partner samt peka ut vilka de 

är, säger Magnus Adolfsson. 

– Vi vill försöka nå fram till ett lika 

enhetligt begrepp som det för kund, 

som beslutades i våras. 

Han förespråkar ett konsultativt 

närmande till olika partner där Försäkringskassan 

går in med en ödmjuk 

attityd och börjar med en diskussion 

om hur sjukskrivningssituationen ser 

ut. 

– Vi ska inte tala om vad 

de ska göra utan föreslå 

möjliga gemensamma 

lösningar. Och det ska 

ske utan att det uppfattas 

som att vi kommer 

med pekpinnar. 

Stärka rollerna 

Enligt Magnus Adolfsson 

handlar det om att 

stödja varandra och 

ge varandra starka 

roller i sjukskrivningsprocessen. 

– Det är det som är 

samverkan. 

Det Försäkringskassan 

kan, och 

ska, erbjuda sina partner är framförallt 

kompetens kring socialförsäkringen 

och samordningsuppdraget. 

Dessutom har de lokalt samverkansansvariga 

runt om i landet 

bra referensramar kring hur andra 

arbetsgivare gör eller goda 

exempel från sjukvården där 

det fungerar väl. 

– Mycket handlar om en 

personlig kontakt, det är ofta 

det som efterfrågas, säger Magnus 

Adolfsson. 

– Får vi till stånd det så är 

hälften vunnit. För anonymi- 

Starka roller och en ödmjuk attityd är viktiga delar i en effektiv 

sjukskrivningsprocess, menar Magnus Adolfsson på 

enheten för partnersamverkan. 

20 

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING • SEPTEMBER 2011

tiva medspelare 

Mycket 

handlar om 

en personlig 

kontakt, 

det är ofta 

det som 

efterfrågas. 

Får vi till 

stånd det 

är hälften 

vunnet. 

teten hos myndigheten hämmar kontakten. 

På strukturell nivå sker partnersamverkan 

via Försäkringskassans självbetjäning 

på webben, kundcenter för 

partner och de lokalt samverkansansvariga. 

På individnivå bygger det på 

de personliga handläggarna. 

Längst har Försäkringskassan kommit 

när det gäller samverkan med 

arbetsgivare. För stora arbetsgivare 

(minst 250 anställda), som till exempel 

SJ, har Försäkringskassan träffat 

överenskommelser om särskilda kontaktteam. 

Det finns många sådana 

överenskommelser men fortfarande 

står till exempel flera stora kommuner 

utanför. 

Magnus Adolfsson menar att överenskommelser 

borde kunna träffas 

även med medelstora arbetsgivare. Det 

borde därför vara mer flexibelt och 

inte ställas för strikta krav på antal anställda 

och sjukfall för att en överenskommelse 

ska kunna bli aktuell. 

Jobbar i särskilda projekt 

Det pågående utvecklingsarbetet prioriterar 

att fånga upp mindre (färre än 

50 anställda) och medelstora (50-250 

anställda) arbetsgivare. Ett särskilt 

projekt jobbar med det. 

– När vi haft dialog med mindre 

arbetsgivare så har det oftast handlat 

500 ÖVERENSKOMMELSER 

• Försäkringskassan har träffat 

drygt 500 lokala överenskommelser 

om partnersamverkan. Dels med 

många stora företag som Electrolux, 

Ericsson, HM, NCC, Telia och ICA, 

dels med en lång rad kommuner 

och myndigheter. 

IKEA är ett av företagen som har 

överenskommelse om partnersamverkan 

om att de vill ha mer information om 

sjukskrivningsprocessen och närmare 

kontakt med Försäkringskassan. Det 

har varit mycket tydligt, säger Magnus 

Adolfsson. 

– Vi tror att det är viktigt att dessa arbetsgivare 

får information och stöd tidigt 

i pågående sjukskrivningar, redan 

innan personlig handläggare tar över. 

Därför tittar vi särskilt på hur självbetjäningen 

och kundcenter redan i samband 

med sjukanmälan kan ge information 

och stöd anpassat till mindre 

arbetsgivare. Men det finns ännu inga 

beslut om hur det ska se ut. 

Ytterligare förslag som vuxit fram 

i projektet är informationspaket med 

baskunskap och vägledning i sjukskrivningsprocessen, 

tillgång till Mina 

sidor med bland annat kontakt- och inkomstuppgifter, 

och att de lokalt samverkansansvariga 

skulle kunna vara 

mer aktiva i att nå mindre arbetsgivare 

via deras branschorganisationer. 

– Vi använder nu den befintliga arbetsgivarsamverkan 

som plattform 

och bygger vidare på den, säger Magnus 

Adolfsson. 

Utvecklingsarbete 

När det gäller hälso- och sjukvården 

har inte konceptutvecklingen kommit 

lika långt. Riktlinjerna för strukturell 

samverkan i sjukskrivningsprocessen 

har anpassats till stark partner-tänket 

och det pågår också utvecklingsarbete 

inom försäkringsmedicin. I övrigt menar 

Magnus Adolfsson att det genom 

åren gjorts väldigt många aktiviteter 

och satsats stora resurser. 

– Det kan möjligen vara dags att 

stanna upp och se vad som fungerar 

bra och mindre bra för att kunna spetsa 

denna samverkan ytterligare. 

Samverkan kring sjukskrivningsmiljarden 

har stor betydelse. Den 

gör att landstingen jobbar mer aktivt 

med sjukskrivningsprocessen och det 

är precis vad Försäkringskassan vill. 

Samtidigt tycker sjukvården att Försäkringskassan 

kommer med pekpinnar 

i det arbetet. 

– Miljarden förtydligar svårigheterna 

att samverka, säger Magnus Adolfsson. 

– Men samtidigt är den otroligt 

bra eftersom sjukskrivningsfrågorna 

hamnar högre upp på landstingens 

agenda. 

Gemensam handlingsplan 

Samverkan med Arbetsförmedlingen 

styrs sedan några år av den gemensamma 

handlingsplanen för de båda 

myndigheterna. Såväl regeringen 

som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen 

har kommit med förslag 

om hur det arbetet ska utvecklas. 

– Vi väntar nu på besked i höstens 

budgetproposition om inriktning 

och resurser samtidigt som Försäkringskassan 


tillsammans ser över det fortsatta utvecklingsarbetet. 

Ett helt nytt partnerkoncept ska utvecklas 

för funktionshinder, som från 

den 1 september dessutom blir ett eget 

verksamhetsområde, tillsammans 

med sjukoch aktivitetsersättning 

och arbetsskador, inom avdelningen 

Försäkringsprocesser. 

Det utvecklingsarbetet sker i två 

steg. Det första steget, som nu har påbörjats, 

handlar om att få till stånd en 

strukturell samverkan kring några av 

förmånerna. 

– Vi ska identifiera den samverkan 

som kan smörja handläggningen 

i dessa ärendeslag, säger Magnus 

Adolfsson. 

Det andra steget är betydligt vidare 

och mer visionärt. Det går ut på 

att följa personer med funktionsnedsättning 

genom livscykeln och att i 

möjligaste mån hjälpa dem ut på arbetsmarknaden 

eller åtminstone till 

meningsfull sysselsättning. 

– Det kommer att kräva mycket 

samverkan och att vi kan vara flexibla. 

Vi behöver fundera kring ambitionsnivån 

för det styr vilka partner som blir 

viktiga och på vilket sätt de blir det. 

Konceptutvecklingen för arbetsgivare 

och det första steget inom funktionshinder 

ska vara klart i år medan 

det tar längre tid inom andra områden. 

– På sikt kan det även bli aktuellt 

med nytt koncept för samverkan med 

företagshälsovården. • 


VAD GÖR DE PÅ ... 

 

...FACEBOOK-ENHETERNA PÅ 

KUNDCENTER I VÄSTERÅS 

De får många besök på Facebook 

Sedan slutet av maj finns 

Försäkringskassan på Facebook. 

Än så länge med 

två sidor – en som vänder 

sig till föräldrar och en 

som riktar sig till studenter 

som har frågor om bostadsbidrag. 

Satsningen, som är en del av Försäkringskassans 

digitala strategi och syftar 

till att öka tillgängligheten och dialogen 

med kunderna, hanteras inom 

Kundcenter. 

– Facebook är det första steget ut i 

en riktigt modern myndighet, säger 

Anna Björkvall, handläggare på den 

föräldraenhet som sköter Facebook på 

Kundcenter i Västerås. 

Hon är övertygad om att det kan 

förbättra Försäkringskassans image 

framöver. 

– Vi ska finnas där kunderna finns 

och för många av dagens föräldrar är 

Facebook en given informationskanal. 

Det behövs helt enkelt en kanal 

för dialog kring föräldraförsäkringen 

där man kan ställa frågor i stället för 

att behöva ringa. 

Anna Björkvall och kollegerna, 

de är totalt 15 handläggare på enheten, 

arbetar på Facebook i fyratimmarspass 

två till tre gånger varannan 

vecka (uppdraget delas med Kundcenter 

i Lidköping). 

När hon börjar ett pass ser hon efter 

i ärendeloggen på Facebook-sidan 

hur många inlägg som kommit och 

om det finns frågor som ännu inte besvarats. 

Hon formulerar ett svar och 

skriver ut det i Word för att dra nytta 

av rättstavningsprogrammet där. Sedan 

kopierar hon det och klistrar in 

det i loggen på Facebook. 

– Det kan sedan leda till följdfrågor 

eller så blir det ett enkelt tack för svaret. 

Bra fart på Facebook 

Enligt Anna Björkvall har det varit 

bra fart på Facebook. 

– Det kommer inlägg rullande hela 

tiden. Sedan har vi trafik där man 

bara läser på vår sida. 

Susanne Karlsson, 

enhetschef. 

Vi ska finnas 

där 

kunderna 

finns och 

för många 

av dagens 

föräldrar är 

Facebook 

en given informationskanal. 

Inläggen handlar oftast renodlat 

om försäkringsfrågor, hur man tar 

ut föräldrapenning på bästa sätt eller 

hur man skyddar sin sjukpenninggrundande 

inkomst (SGI) när barnet 

fyller ett år. Förvånansvärt lite handlar 

om när pengarna kommer. 

– Många frågor kan vi ge generella 

svar på och lotsa föräldrarna vidare. 

Det ger oss en unik chans att marknadsföra 

självbetjäningen eftersom 

de redan är inne på internet. 

På Facebook-sidan finns också 

funktionen Anteckningar som kan 

användas för att marknadsföra nyheter 

kring försäkringen och andra budskap. 

– Vi promotar olika frågor för att 

fånga upp kunderna. Det kan till exempel 

handla om tips inför sommaren, 

viktiga datum eller att dagarna 

måste tas ut innan barnet fyller åtta 

år. 

Aktiva kunder 

Det går också att ställa frågor. Senast 

handlade det om skillnaden mellan 

anmälan och ansökan. På en vecka 

kom det in 90 svar från kunderoch 

endast 20 var rätt. 

– Vi lade ut det rätta svaret som en 

promotion och fick många kommentarer 

kring det. Målet med frågorna 

är att få kunderna aktiva i vårt logg. 

Vi vill få dem att våga diskutera sinsemellan. 

Parallellt med att hon bevakar Facebook 

så är Anna Björkvall också inne 

på Familjeliv, som är ett stort forum 

för föräldrar. Där medverkar Försäkringskassan 

som en av flera experter 

att ställa frågor till. Det kommer mellan 

5 och 10 frågor per dag. 

Hon söker även i trådarna på forumet 

för att se om någon missuppfattat 

något kring försäkringen. 

– Då kan jag gå in och informera 

om det. Men det kräver mycket finess 

– det får inte bli pekpinnar eftersom 

jag är inne i en annans tråd. 

Tillsammans med Katarina Gocic 

fungerar Anna Björkvall också som 

kvalitetssäkrare av de svar som handläggarna 

lämnat på Facebook. Om 

hon är tveksam till något kan hon 

kolla med någon av enhetens två specialister. 

– Det är sällan något att anmärka 

på men ibland kan vi diskutera om ett 

svar skulle varit ännu tydligare. Samtidigt 

är vi alla så måna om att det 

ska bli bra att vi håller koll på varandra. 

Vi är också alltid två handläggare 

samtidigt på ett pass så att vi har någon 

att bolla formuleringar med. 

Kräver expansion 

Anna Björkvall är säker på att Facebook-sidan 

kommer att expandera eftersom 

det hela tiden tillkommer nya 

föräldrar. 

– Vi måste vara beredda på att informera 

om och om igen hela tiden. 

Redan i dag, efter så kort tid, utan 

marknadsföring och trots att det varit 

sommar, så har vi två tusen föräldrar 

som är aktiva på vår sida. 

Enhetschef Susanne Karlsson berättar 

att det är den gamla chattenheten 

som gått in i Facebook-arbetet. Handläggarna 

har haft med sig tänket från 

den tiden – de har provat sig fram och 

utvecklat Facebook-kanalen. 

– Det har varit helt nödvändigt. Facebook-satsningen 

är inte ett färdigt 

paket utan handläggarnas kompetens, 

engagemang och utvecklingsvilja 

är avgörande för att det ska bli bra. 

Skapat ett dreamteam 

Hon tycker att mixen av handläggare 

är perfekt. Hon kunde skapa sitt 

dreamteam med några unga som visste 

hur sociala medier fungerar och 

en grupp som jobbat länge och är väldigt 

duktiga på försäkringen. 

– De unga har kunnat lära de mer 

erfarna hur man uppför sig i sociala 

medier och att man har en mer informell 

ton där. 

Det gäller att ta till vara möjligheten 

till ett enklare språkbruk och 

ändå vara korrekt i svaren. 

– Det är viktigt att vi inte låter som 


Anna Björkvall och Roger Svensson svarar på inlägg på Facebook i fyratimmarspass 

två till tre gånger varannan vecka. Oftast handlar det om att förklara olika försäkringsfrågor. 

FOTO: SVEN-ERIK JOHANSSON 

en myndighet utan möter kunden 

med kundens språk utan att bli för 

tjenis. Vi ska kunna vara personliga 

utan att bli privata. 

Så här långt tycker Susanne Karlsson 

att det gått över förväntan. 

– Vi har lärt oss att använda en bra 

ton som uppskattas av kunderna. Det 

har också varit en mer positiv ton i 

kundernas inlägg än vad jag vågade 

hoppas på. 

Hon gläds också åt den positiva respons 

som handläggarna fått från kolleger 

på olika håll i Försäkringskassan. 

– Man har uppskattat att kassan vågat 

sig på något sånt här och kan vara 

så öppen och folklig. 

Även bostadsbidrag 

Även på enheten Familj och bidrag 

är samtliga 15 medarbetare involverade 

i Facebook. Deras sida vänder sig 

i första hand till studenter men även 

barnfamiljer är aktiva på sidan. Roger 

Svensson som är specialist på enheten 

uppskattar att ungefär två tredjedelar 

är studenter. Själv var han lite avvaktande 

till satsningen först men har 

blivit omvänd. 

– Vi behöver vara där kunderna är 

och studenterna är bevisligen på Facebook. 

I förlängningen handlar det om 

ökad självbetjäning och det här är en 

bra väg dit. 

Sedan starten har det varit 140 inlägg 

om bostadsbidrag. Roger Svensson 

hade hoppats på fler men pekar 

på att det ändå är en ökning hela tiden: 

35 inlägg i juni, 40 i juli och 55 i 

augusti. Han räknar med att ökningen 

ska skjuta fart ännu mer när höstterminen 

börjat. 

– Men vi sitter inte och väntar på 

inlägg utan kombinerar med telefonkundtjänsten 

eller handläggning. 

De vanligaste frågorna handlar 

om hur inkomsten ska beräknas och 

sedan kommer frågor om boendet. 

Många studenter är inneboende, hyr i 

andra hand eller har delat boende. 

– När de frågar om hur bidraget 

räknas ut kan vi hänvisa med en länk 

till räknesnurran på Försäkringskassans 

webbplats. 

Roger Svensson tror att Facebooksatsningen 

kan utvidgas till fler ärendeslag. 

Han har noterat att det kommer 

inlägg om både barnbidrag och 

underhållsstöd. 

SVEN-ERIK JOHANSSON 

FÖRSÄKRINGSKASSAN PÅ FACEBOOK 

Två ärendeslag: Föräldrapenning och bostadsbidrag. 

Två orter: Vid kundcenter i Västerås och Lidköping arbetar 

45 handläggare med att bevaka och besvara de frågor 

som kommer in på Facebook-sidorna. 

Adress: www.facebook.com/foralder respektive 

www.facebook.com/bostadsbidrag. 

Öppet: Vardagar mellan 8 och 16. 

Gillar: Nästan 2 000 föräldrar var aktiva användare (gillare) 

i mitten av augusti. Tre av fyra är kvinnor. Hälften var 

mellan 25 och 34 år. Drygt hälften hörde hemma i Stockholmsregionen. 

Bostadsbidragssidan hade 300 gillare. 

Visningar (när någon varit inne och tittat utan att 

registrera sig som gillare): Totalt 50 000 under en månad 

på föräldrasidan. T. ex. har tips inför sommaren visats över 

3 000 gånger och svaret på en fråga om skillnaden mellan 

anmälan och ansökan nästan 4 000 gånger. 


NYA RÖN 

förmåner gör det svårare 

för nyanlända att få jobb 

Avskaffa vårdnadsbidraget och se över hur föräldraförsäkringen 

fungerar för nyanlända. Expertgruppen för studier i 

offentlig ekonomi (ESO) har granskat integrationen på arbetsmarknaden 

och kommit fram till att det finns risk för att 

några av de förmåner Försäkringskassan hanterar snarare 

stjälper än hjälper. 

Rapporten tar upp en rad förklaringar 

till varför invandrare har svårt att 

få jobb. Författarna poängterar att 

det knappast finns en enskild insats 

som kan lösa problemet utan vad som 

krävs är en ”väl avvägd mix av generella 

och riktade insatser”. 

Två av de hinder som identifieras 

rör Försäkringskassan, vårdnadsbidraget 

och föräldraförsäkringen. 

Båda riskerar att ha inlåsningseffekter, 

mest för kvinnor förstås. 

Med nuvarande utformning riskerar 

föräldraförsäkringen att fungera 

som försörjningstöd (socialbidrag), i 

vissa fall i många år. Vårdnadsbidraget 

förstärker effekten. Bidragen blir 

en fattigdomsfälla för kvinnorna och 

Att bidragen tappar i betydelse, alltså 

att de utgör en allt mindre del av barnfamiljernas 

disponibla inkomster, beror 

på att inkomsterna ökat samtidigt 

som ersättningsnivåerna i flera av de 

aktuella förmånerna inte hängt med 

i utvecklingen. Det gäller främst de 

behovsprövade, som bostadsbidragen, 

men också till exempel föräldrapenningen 

där taket inte höjs i takt med 

inkomstutvecklingen. Även den omdrabbar 

dessutom barnen som blir 

kvar hemma istället för att gå i förskola, 

med sämre språkkunskaper 

som följd. 

Vårdnadsbidraget vill författarna 

avskaffa helt. Bland annat hänvisas 

till forskning från Finland och Norge 

som visar på stora negativa effekter 

på inkomster och arbetskraftsdeltagande 

för kvinnor. 

Försäkringskassan har ingen åsikt 

om vårdnadsbidraget, som är kommunalt, 

bör vara kvar eller inte, det är en 

rent politisk fråga. 

– Vårdnadsbidraget kan man argumentera 

för utifrån ett barnperspektiv 

men ur ett jämställdhetsperspektiv 

så får bidraget negativa 

konsekvenser, säger Niklas Löfgren, 

Försäkringskassans familjepolitiska 

talesman. 

– Det är inte pensionsgrundande 

och ger ingen semesterrätt och bidrar 

till en utveckling mot en enförsörjarfamilj. 

Föräldraförsäkringens utformning 

vill författarna se över. Idag är rätten 

till antal dagar och ersättning per dag 

oberoende av om barnet är fött i Sverige 

eller inte och oberoende av ålder. 

Det betyder att en invandrad förälder 

kan vara hemma flera år i sträck med 

negativa följder för både barn och förälder. 

En förälder som i de allra flesta 

fall är mamman. 

mer kunskap behövs 

Kunskapen om det faktiska uttaget av 

dagar bland de invandrade är dålig. 

Därför föreslås att en utredning ges 

uppdraget att fördjupa kunskaperna. 

Den kunskapen är på gång, berättar 

Niklas Löfgren. Försäkringskassan 

kommer inom kort att presentera en 

rapport som visar hur uttaget av för- 

24 

Urholkat stöd fortfarande viktigt fö 

Den ekonomiska familjepolitiken, främst de behovsprövade 

bidragen, är viktig för ensamstående med barn och hushåll 

med många barn. Det konstaterar Försäkringskassan i en 

rapport till regeringen men betonar samtidigt att den relativa 

betydelsen av utbetalningarna minskar. 

fördelande effekten av familjepolitiken 

har minskat de senaste åren. 

Har den ekonomiska familjepolitiken 

blivit sämre 

– Sämre eller inte är en politisk värdering, 

säger Nicklas Korsell, analytiker 

på Försäkringskassan som skrivit 

rapporten. Den nuvarande regeringens 

mål med den ekonomiska familjepolitiken 

trycker ju på att den ska bidra 

till förbättrade förutsättningar för 

en god ekonomisk levnadsstandard, 

inte att den ska lyfta så många som 

möjligt ur fattigdom. Dessutom är ett 

syfte med regeringens politik, som 

till exempel jobbskatteavdragen är ett 

uttryck för, att det ska vara skillnad 

mellan de som arbetar mycket och de 

som arbetar mindre eller inte alls. 

– Men vi kan konstatera att familjepolitiken 

fått mindre effekt, både för 

att minska klyftorna och för att lyfta 

folk ur relativ fattigdom. 

Ökar klyftorna genom att fler 

får det bättre eller genom fler får 

det sämre 

– Vi ser att den absoluta fattigdomen 

ökar. Klyftorna ökar trots att de 

fattiga fått högre inkomster men levnadskostnaderna 

har ökat mer. 

24 

dagens socialförsäkring • september 2011

NYA RÖN 

äldraförsäkringen ser ut fördelat på 

ursprungsländer. 

– Den visar att det problem som 

ESO-rapporten pekar på finns men 

det gäller inte hela invandrargrupper, 

långt därifrån, utan enbart mindre 

delar av invandrargrupperna. Många 

som flyttar till Sverige och har med 

sig barn använder sedan inte försäkringen 

alls eftersom de saknar behov 

av den och ersättningen för dem är 

för låg eftersom de inte uppfyller arbetskriteriet 

för försäkringen. 

ESO föreslår också att möjligheterna 

och lämpligheten med att reducera 

antalet föräldrapenningdagar i förhållande 

till barnets ålder vid inflyttningen 

utreds. 

– Det tycker jag är en bra idé, säger 

Niklas Löfgren. Men man ska också 

komma ihåg att den ersättning det 

gäller är på grundnivå och alltså inget 

som det är lätt att försörja sig på. 

ANders LjuNgberg 

Fotnot: ESO är en kommitté under Finansdepartementet 

med uppdrag att göra analyser 

som underlag till politiska beslut. 

illustration: Magdalena WennBerg laVeBraTT 

Den nya granskningen 

från ESO 

varnar för att 

den nuvarande 

utformningen av 

föräldraförsäkringen 

medför 

risk att den 

fungerar som försörjningsstöd. 

t för ekonomiskt utsatta familjer 

De mest utsatta grupperna är ensamstående 

med barn och barnfamiljer 

med utländsk bakgrund. Bland 

dessa har andelen med låg ekonomisk 

standard ökat den senaste femårsperioden. 

Under 2010 hade cirka 15 procent 

av samtliga, 0–64 år, i barnhushåll 

låg ekonomisk standard. Bland 

ensamstående med barn var andelen 

34 procent. En dryg femtedel av alla 

vuxna i barnhushåll hade någon gång 

under perioden 2004–2009 låg ekonomisk 

standard. Men bara 3,3 procent 

hade låg standard under hela perioden. 

Visar det att familjepolitiken 

fungerar 

– Det är nog att tillskriva familjepolitiken 

för stor betydelse. Det finns 

ofta naturliga förklaringar till att individer 

under en viss period har låg 

ekonomisk standard som föräldraledighet, 

arbetslöshet eller en separation. 

Men visst har den ekonomiska 

familjepolitiken betydelse för att ta 

sig ur en svacka. 

Nytt sätt se utsatthet 

Rapporten introducerar ett nytt mått 

på ekonomisk utsatthet. Ett absolut 

mått som visar andelen individer i 

hushåll vars inkomster understiger 

de skäliga levnadskostnaderna. Andelen 

med låg standard enligt detta mått 

har ökat under den senaste tioårsperioden. 

2010 hade knappt 10 procent av 

samtliga i barnhushåll inkomster lägre 

än de skäliga levnadskostnaderna. 

– Det visar vikten av att ta hänsyn 

till levnadskostnaderna och hur de 

förändras. Både när det gäller att identifiera 

utsatta grupper som att mäta 

utvecklingen av ekonomisk utsatthet. 

Varför ökar andelen i riskzonen 

för ekonomisk utsatthet som man 

mäter det med det nya måttet 

– Flera av de kostnadsposter som 

har stor vikt bland barnfamiljer, till 

exempel livsmedel, hyror, personlig 

hygien och hushållsel har ökat snabbare 

än de fattigastes inkomster under 

den senaste tioårsperioden. Dessutom 

har invandringen varit ovanligt stor 

de senaste åren och vi har en generellt 

sett svagare inkomstutveckling bland 

hushållen med utländsk bakgrund. 



NYA RÖN 

sjukfrånvaro kan 

smitta kolleger 

den egna sjukfrånvaron påverkas 

av kollegernas. Om kollegernas 

sjukfrånvaro ökar med en dag 

i genomsnitt så ökar den egna frånvaron 

med 0,3 dagar. Det påstås i 

en artikel i den norska tidskriften 

Søkelys på arbeidslivet. 

Det beror inte på att sjukdomarna 

i sig smittar utan det är en social 

smitta som bottnar i det sociala 

samspelet och påverkan på normer 

på arbetsplatsen. 

riktlinjer för 

framtida forskning 

Vad har de senaste tio årens forskning 

kring funktionsnedsättning 

kommit fram till Det ska ett projekt 

vid IHV, Institutet för handikappvetenskap, 

Linköpings universitet, 

ta reda på. 

Kartläggningen är ett uppdrag 

från regeringen och FAS, Forskningsrådet 

för arbetsliv och socialvetenskap. 

I uppdraget ingår även att föreslå 

riktlinjer för de kommande fem till 

tio årens forskning. 

Arbetet leds av professor Jerker 

Rönnberg, föreståndare för IHV, 

och ska redovisas i slutet av oktober. 

att vara chef 

i mediestorm 

Hur är det att vara chef när mediadrevet 

går Den frågan har en grupp 

forskare vid Institutet för stressmedicin 

och Arbets- och miljömedicin 

vid Sahlgrenska akademin 

sökt svaret på. Forskarnas intresse 

riktades mot chefer inom hälsooch 

sjukvården som blivit personligt 

fokuserade i media. 

Forskarna konstaterar i en pilotstudie 

bland annat att det stöd som 

kan behövas bör finnas som en etablerad 

rutin, alltså inget som bara 

erbjuds vid behov, och att man inte 

ska uttala sig om man inte har stöd 

från ledningen. 

Undersökningen kan läsas på Institutet 

för stressmedicins hemsida, 

stressmedicin.com. 

fungerande förvaltning 

stoppar korruption 

bOK 

titel: Korruption 

i Europa. 

En analys av 

samhällsstyrningens 

kvalitet på 

nationell och 

regional nivå i 

EU:s medlemsstater. 

Författare: Nicholas 

Charron, 

Victor Lapuente 

och Bo Rothstein. 

utgiven: SIEPS 

2011:5 (Svenska 

institutet för 

europapolitiska 

studier, Sieps 

är en statlig 

myndighet) 

Någonting har hänt. Det känns inte 

längre som om man närmast slentrianmässigt 

kan säga att i Sverige så är 

vi förskonade från korruption. Den 

oavbrutet växande härvan i Göteborg 

och åtalen kring jättearenan i Solna 

har effektivt tagit knäcken på alla illusioner. 

Det märks på andra sätt också. Arbete 

med att utmejsla och etablera en 

värdegrund pågår runt om i myndigheterna. 

Krus, myndigheten för kompetensutveckling 

i staten, har rader av 

aktiviteter kring värdegrund och vad 

det innebär att vara statstjänsteman 

och Statskontoret har nyligen fått ett 

uppdrag att ta fram ett underlag om 

korruption i kommuner och landsting. 

Vid Göteborgs universitet finns 

QoG-institutet. Det står för Quality of 

Government och är ett forskningsinstitut 

lett av statsvetarprofessorerna 

Bo Rothstein och Sören Holmberg. 

Nyligen har institutet publicerat en 

stor undersökning om vilka stater 

och regioner i Europa som utmärks av 

gott styre och vad som utmärker detta 

goda styre. Rapporten togs fram på 

uppdrag av EU men finns nu i förkortad 

bearbetning på svenska. Cirka 80 

spännande och tankeväckande sidor. 

Den kanske viktigaste slutsatsen i 

undersökningen är den avgörande roll 

som god kvalitet i den offentliga förvaltningen 

och rättssystemet spelar 

för den mellanmänskliga tilltron i ett 

samhälle och därmed för att hålla tillbaka 

korruptionen. En välfungerande 

förvaltning ger också legitimitet till 

styresskicket. 

skillnader inom länder 

Intressant är också att det inom länder 

som rankas mycket lågt när forskarna 

jämför världens stater, som Italien 

och Rumänien, finns områden 

som bryter mönstret och uppvisar en 

väl fungerande administration. 

Och apropå aktiviteter föranledda 

av en förändrad verklighet. Den 1 december 

har Krus ett seminarium för 

myndighetschefer om att motarbeta 

korruption. 


Läs mer: www.qog.pol.gu.se 

fler går från aktivitetsersättning till jobb 

Fler unga med aktivitetsersättning 

avslutar sin period med ersättning 

och fler går ut i arbetslivet, även om 

genomsnittstiden fortfarande är lång. 

Det framgår av en rapport från Inspektionen 

för socialförsäkringen. 

(Rapport 2011:10) 

Av de som fick aktivitetsersättning 

2007 hade 79 procent fortfarande ersättning 

efter två år. För de som fick 

aktivitetsersättning 2001 var andelen 

93 procent. Och allt fler som lämnar 

ersättningen går ut i arbetslivet. Av 

de som fick ersättning 2006 och som 

avslutade perioden inom två år arbetade 

36 procent och 27 procent sökte 

arbete ett år därefter. Motsvarande 

andelar för de som fick ersättning 

1999 var 25 respektive 11 procent. 

Fortfarande ökar antalet som får 

aktivitetsersättning vid förlängd skolgång 

(särskola m m) medan färre får 

ersättningen på grund av nedsatt arbetsförmåga. 

Sammantaget har ökningen 

av antalet som har aktivitetsersättning, 

som inleddes i mitten av 

1990–talet, avstannat. 

Legat relativt stilla 

I juli 2010 hade över 30 000 personer 

aktivitetsersättning, skriver Inspektionen. 

Då inkluderas även de personer 

som beviljades ersättningen senare 

men som fick retroaktiv utbetalning 

för juli 2010, samt personer under 30 

år som har sjukersättning (enligt gamla 

regler). 

Det gör att siffrorna är högre än 

Försäkringskassans officiella statistik 

över månadsutbetalningar av aktivitetsersättning. 

Enligt den har antalet 

månadsutbetalningar legat relativt 

stilla under 2010 och 2011, det vill 

säga runt 25 000–26 000. 

eVA LINdÉN 


ÅsIKter & debAtt 

”Vi borde vara i almedalen 

– det är där det händer” 

Varje månad sammanställer presstjänsten 

vid Försäkringskassans huvudkontor 

medieläget. Har det varit 

mest positiva eller mest negativa artiklar 

och inslag I juni och juli var 

det en rejäl övervikt för de positiva 

och neutrala. 

Förklaringen är att sommaren på 

Försäkringskassan varit bra, kunderna 

har fått sina ersättningar i tid och 

folk har kommit fram när de ringt. 

Lugnt alltså. 

– Jag jobbade fram till mitten av 

juli och hade fullt upp, säger Helena 

Dahlberg på presstjänsten. Men det 

var inga stormar. Uppenbarligen har 

årets semesterplanering fungerat. 

Den stora politiska händelsen i landet 

varje sommar är Almedalsveckan. 

Försäkringskassan har aldrig haft ett 

eget arrangemang under veckan även 

om man varit företrädd i debatter. 

Det vill Helena Dahlberg ändra på. 

– Jag har lyft frågan, säger hon. 

I år var jag och Cecilia Udin, som är 

expert på sjukförsäkringen, där och 

spanade. 

– Almedalen är en fantastisk plats, 

det är där det händer. Jag tycket att 

vi ska vara där med ett eget arrangemang 

och vi ska delta i debatter och 

knyta kontakter. 

Ännu inte klart 

Hur det blir med det återstår att se, 

något beslut är inte fattat. 

Att intervju någon på presstjänsten 

är inte helt lätt. Telefonerna stängs 

aldrig av. Och de ringer, även när det 

är lugnt. Så också denna gång. 

”Nej, vi kommenterar aldrig enskilda 

fall, det ska alla alltid kunna känna 

sig trygga med … det bästa är att 

du talar med … du ska få ett direktnummer 

…om en handling begärs ut 

gör vi först en sekretessprövning .. hej 

och tack” 

Ett ganska snabbt avklarat samtal 

och förmodligen typiskt. 

Även om det ringer hela tiden 

så räcker det inte att sitta och vänta. 

Hur proaktiva är ni 

– Det beror på frågan. Ta som exempel 

när vår webb går ner. Det är 

alltid en pinsam händelse för Försäkringskassan 

men vi väljer att gå ut 

foTo: region goTland 

med informationen. Det är bättre att 

förekomma än tvärtom. Och vet vi att 

det är någon rapport på gång med resultat 

som inte är så smickrande kanske 

vi avstår från att kalla till presskonferens 

men vi förbereder oss så 

att vi vet vem som ska svara på frågor 

som dyker upp. För det gör det alltid, 

vi är en öppen myndighet och det går 

inte att dölja något. 

bytt sida 

Helena Dahlberg kom till Försäkringskassan 

för ungefär ett halvår sedan. 

Hon har ett förflutet som nyhetsreporter 

på bland annat Rapport. Hon har 

alltså bytt sida. Kontaktnätet på framförallt 

de olika tv-kanalernas nyhetsredaktioner 

är stort. Det betyder dock 

inte att det bara är att lyfta telefonen 

och fixa en plats i någon morgonsoffa 

åt till exempel Försäkringskassans familjepolitiska 

talesperson. Hittills har 

det inte gått så bra, kanske tycker de 

gamla kollegorna att hon inte ska ha 

det för lätt. 

– Men jag ger mig inte. 

Initiativ lönar sig 

För ofta lönar det sig att ta initiativ. 

Som nu under sommaren i Almedalen. 

Sent en kväll tillbaka på vandrarhemmet 

långt från Visby kollades 

morgondagens program. Expressen 

skulle ha en debatt om assistansersättningen 

kring lunchtid dagen efter 

men på programmet saknades någon 

Helena Dahlberg 


bör vara 

närvarande i 

Almedalen, anser 

Helena Dahlberg 

på presstjänsten. 

I somras var 

hon på plats och 

spanade. 

från Försäkringskassan. Vilket ju var 

en brist med tanke på vårt förslag om 

vidgat ansvar för assistansen. 

– Så vid midnatt pratade jag in ett 

meddelande på reporterns telefonsvarare 

och ”erbjöd” vår överdirektör. De 

nappade på förslaget och Stig Orustfjord 

deltog och tog över showen med 

vårt förslag om att ta ett större ansvar 

för assistansen. 

– Då var det underbart att jobba för 

presstjänsten! 

du lämnade nyhetsjournalistiken. 

Varför 

– Det kändes som rätt läge. Jag har 

jobbat på flera stora nyhetsredaktioner. 

Men nu, jag är 40 +, kändes som 

rätt läge att pröva något nytt. Och en 

stor myndighet som är viktig för så 

många kändes rätt. Det enda jag var 

orolig för var att det skulle vara för 

lugnt. Det hade jag inte behövt vara. 

Nyhetstrycket är hårt, allt från någon 

medarbetare som fifflat till stora strategiska 

frågor. 

Hur blir hösten 

– Vi ska jobba mycket på att förbättra 

förtroendet för Försäkringskassan, 

det ska inte behöva vara så lågt som 

det är. Fick jag önska något är det att 

medarbetarna ska känna att alla kontakter 

med omvärlden är viktiga, det 

gäller handläggarna men också oss på 

presstjänsten. Vi ska klara att ge bra 

service också vid det sista samtalet 

från en journalist en lång jobbig dag. 



ÅSIKTER & DEBATT 

Rövare och banditer ännu en kampanj 

ljungbergs 

mediemix 

ANDERS 

LJUNGBERG 

Enligt läkarintyget är 47-åringen 

svårt sjuk och riskerar dö om han 

inte får assistans. Intyget har så liten 

verklighetsförankring att åklagaren i 

ett av de många aktuella fallen kring 

assistansbedrägerier nu tänker höra 

den intygsskrivande läkaren inte bara 

som vittne utan också som misstänkt, 

uppger Corren den 10 augusti. 

Ibland blir uppgifterna i medierna 

kring bedrägerierna av arten att man 

inte vet om man ska skratta eller gråta. 

Ta den rövare som Svenska Dagbladet, 

8 augusti, skriver om. Läkare 

och psykologer har vid upprepade 

tillfällen intygat att han bland annat 

är helt oförmögen att arbeta och att 

han lider av social fobi och inte klarar 

sociala kontakter. Nu drar kassan 

in stålarna. SvD citerar en skrivelse 

från Försäkringskassan: ”Med tanke 

på att du diagnosticerats med social 

fobi är det anmärkningsvärt att det 

i telefonavlyssningen … framgår att 

du går och badar bubbelpool med 30 

andra personer.” Jo, det kan man ju 

tycka. Telefonavlyssningen är inte föranledd 

av det eventuella fusket med 

sjukförsäkringen ska väl tilläggas. 

Han har också haft en biroll i filmen 

”Gangster”.Undrar för övrigt vad Läkarförbundet 

tycker om alla dessa intygande 

medlemmar Vad är värst – 

korruption eller inkompetens 

Sveriges Radio P4 Nyheterna, 9 

augusti, har rubriken ”Försäkringskassan 

vill frånta golfare ersättning”. 

Det är rätt. På dom bara! 

På debattsidor bedriver man debatt. 

Är man till exempel politiker så propagerar 

man för nån idé man fått eller 

sågar någon annans, företräder 

man nåt så kallat särintresse så hävdar 

man att just den egna gruppen 

har fått otillbörligt mycket skit och 

att det är dags för ändring. Och så vidare. 

I SvD, 16 augusti, skriver socialförsäkringsminister 

Ulf Kristersson 

och Jan Larsson, Försäkringskassan, 

ett inlägg om att nu ska det bli bättre 

för de sjuka. 

Fast vem debatterar man med när 

man skriver att ”förtroende (för socialförsäkringen 

och Försäkringskassan) 

skapas inte genom kortsiktiga 

reklamkampanjer utan genom långsiktigt 

och mångsidigt arbete.” Tycker 

någon att det räcker med kortsiktiga 

kampanjer 

Menar debattörerna att Försäkringskassan 

– för det måste väl ändå 

vara kassan som åsyftas – ägnar sig åt 

kortsiktigt kampanjande Mystiken 

tätnar. 

I Läkartidningen, nr 29–31, beklagar 

Töres Theorell nedmonteringen 

av arbetsmiljöforskningen. Alla 

vet ju, egentligen, att bra arbetsmiljö 

ger bättre hälsa. ”Är inte detta något 

att satsa på” 

ILLUSTRATION: ULF FRÖDIN 

JAG LÄSTE... 

…”Sjukskrivning som hjälper”, 

en bok från Landstinget 

Västernorrland. 14 personer 

berättar om sina erfarenheter 

av långa sjukskrivningar 

och vad som har hjälpt dem 

tillbaka till arbete. 

”Alla vi som gick stresshanteringskursen 

bävade, snart var vi i klorna på Försäkringskassan 

och jag tror att det var 

fler än jag som tänkte att nu går allt åt 

helvete”. Så berättar Anna som varit 

sjukskriven länge men idag kör lastbil 

på halvtid. Men det blev inte som hon 

befarat. Handläggaren på avstämningsmötet 

var både ”normal och vettig”, 

och Anna upptäckte så småningom att 

hon fick bra stöd av både Försäkringskassan 

och Arbetsförmedlingen. 

För Kristina blev mötet med Försäkringskassan 

jobbigt. Flera avslag precis 

när hon började få näsan över vattenytan 

gjorde att hon blev stressad 

och kände sig kränkt. Så småningom 

fick hon dock kontakt med en handläggare 

som såg helheten. 

I Västernorrland finns ett antal koordinatorer 

anställda av landstinget 

för att samordna och vara ett stöd vid 

sjukskrivning. Boken är skriven bland 

annat för att belysa deras roll men de 

14 personerna berättar öppet om sin 

tid som sjukskrivna och vad som varit 

viktigt. Här kommer förstås också 

Försäkringskassan in i bilden, och 

man får betydligt mer ros än ris. 

Några exempel visar att till synes 

små åtgärder kan värma och vara betydelsefulla. 

Det är handläggaren som 

var noga med att låta olika dörrar stå 

öppna för att Gun-Inger, som kunde 

få panikkänslor, inte skulle känna sig 

instängd när hon kom på besök. Eller 

handläggaren som sa till Anna-Lena 

som var rädd för att gå ut, att kanske 

kunde hon gå runt sitt hus i alla fall, 

för att få lite sol. ”När jag friskskrev 

mig gav jag henne feedback för hennes 

empatiska bemötande”, berättar 

Anna–Lena. ”Det betydde så oerhört 

mycket då”. 

EVA LINDÉN 


…Johan Ekstedt 

Johan Ekstedt arbetar med statistisk analys och informationsförsörjning 

på enheten för Analys och prognos på huvudkontoret. Men vill 

man vitsa till det en smula skulle man kunna säga att han surfar fram 

genom livet, om inte på en räkmacka så i alla fall på en vindsurfingbräda. 

Han satsar nu för fullt för att kvala in till OS i London 2012. 

NYFIKEN PÅ ... 

Vem är du 

nyfiken på 

Tipsa DS! 

ds@forsakringskassan.se 

Vad sysslar du med på avdelningen 

för analys och prognos 

– Jag arbetade med prognoser för 

Finansdepartementet innan jag sökte 

mig till Försäkringskassan 2003 eftersom 

jag ville ha en tjänst som gick 

att kombinera med en doktorandutbildning 

för att fortsätta utvecklas i 

arbetet. Jag kom igång med min avhandling 

2004, men sedan kom livet 

emellan med barn och vindsurfing 

och annat. I höst startar jag ett samarbete 

med psykologiska institutionen 

vid Uppsala universitet för att få till 

min avhandling som handlar om hur 

expertbedömningar fungerar tillsammans 

med kvantitativa modeller. Expertbedömningar 

har vi ju bland annat 

använt på Försäkringskassan för 

omfattningsbedömningar av felaktiga 

utbetalningar. Just nu arbetar 

jag med analysen av årets 

imageundersökning tillsammans 

med en kollega på enheten. 

När började du vindsurfa 

– Jag har surfat kontinuerligt 

sedan mitten 

av 80-talet 

och satsat seriöst 

sedan 

2006. 2008 utsågs jag till att representera 

Sverige i OS av Svenska vindsurfingförbundet, 

men Sveriges olympiska 

kommitté sade nej till svenskt 

deltagande. De gör en väldigt hård 

bedömning som går ut på att man i 

princip måste ha en medalj-chans för 

att få åka till OS. Nu satsar jag mot 

nästa års OS i London. 

Hur ligger du till 

– Först och främst måste Sverige 

kvala in som nation för OS-deltagande. 

Sedan gäller det att vara bästa svensk 

för att ha en chans att få åka dit. Vi 

är en fyra, fem stycken som konkurrerar 

om den svenska platsen och 

sist men inte minst måste man övertyga 

SOK om att man har en medaljchans, 

så det gäller att prestera på 

tävlingarna framöver. 

Hur mycket tränar du 

– Jag bor bara 50 meter från 

vattnet och har utrustningen 

liggande framme, vilket 

möjliggör tidseffektiv träning. 

Det blir en fem, sex dagar 

i veckan. Under vintern 

blir det mer styrke- och 

konditionsträning. 

Vad krävs det för att 

lyckas komma till 

OS och helst förstås 

också lyckas där 

– I OS-klassen 

seglar alla med 

likadana brädor 

och lika 

stora segel. 

Seglet är alltid 9,5 kvadratmeter oavsett 

vindstyrka. Det gör att det krävs 

mångsidighet, man måste behärska 

både lätt och hård vind med samma 

segelstorlek. Lätt vind kräver bra fysik, 

medan hård vind ställer större 

krav på tekniken. 

Hur ser konkurrensen ut på internationell 

nivå 

– Det är en internationellt utbredd 

sport som är stor till exempel i Polen. 

Antagligen för att man haft en världsmästare 

i sporten. Andra framträdande 

länder är Frankrike, Israel och Nya 

Zeeland. 

Hur mycket tävlar du på ett år 

– Det är fem, sex stora världscuptävlingar 

om året plus EM och VM 

med jämna mellanrum. Dessutom 

deltar jag i ett antal mindre tävlingar. 

Hur går det att kombinera en sådan 

här elitsatsning med arbetet 

på Försäkringskassan 

– Det är klart att det är svårt att nå 

ända fram till världstoppen när man 

ska kombinera det med ett heltidsarbete. 

De allra bästa i världseliten ligger 

och tränar två, tre månader på 

vintern. Jag använder fritid och semestrar 

till det här. Men jag har inte 

haft något problem med att få ledigt 

vid behov. 

BROR KARLSSON 

DRIVER EGET FÖRETAG 

Ålder: 43 år. 

Bor: I Fånö som ligger i närheten av Grillby, mellan 

Enköping och Bålsta. 

Familj: Fru och tre barn. 

Fritidsintressen: Driver sedan år 2000 ett 

företag som anordnar kurser i vindsurfing. Är allmänt 

idrottsintresserad, framför allt av bollsporter som tennis, 

badminton och squash. 

Intressen vid sidan av idrotten: Har en 

ganska hektisk tillvaro som inte medger tid i hängmattan 

med en god bok. Försöker hinna träffa vänner 

och gå ut och äta en bit mat eller gå på bio då tillfälle 

ges. 

Årets semester: Det blir mycket arbete med det 

egna företaget som har högsäsong i juli. 


NÄST SIST 

SPRÅKSPALTEN 

Tack och hej då! 

Nu slutar jag som språkvårdare på Försäkringskassan 

och kan blicka tillbaka på tjugo 

händelserika år med klarspråksarbete. 

När jag började var klarspråk ett ganska okänt 

begrepp hos oss. Många var intresserade, andra 

var skeptiska och oroliga för att det juridiska 

innehållet skulle förvanskas av ett enklare 

språk. Några ansåg till och med att ord som erhålla 

och få inte betydde samma sak. Men så är 

det inte. Det är den språkliga stilen som är olika. 

Den största utmaningen har varit att få skeptikerna 

att inse fördelarna med klarspråk och 

att vilja ändra sitt sätt att skriva. En annan utmaning 

har varit att rensa bort engelska ord 

som smugit sig in från ”it-språket” och ”managementspråket”. 

I dag har vi kommit en bra bit på väg. En klar 

framgångsfaktor är att språkvårdare, jurister 

och andra sakkunniga samarbetar utan prestigetänkande. 

Andra viktiga faktorer är att vi tar 

vara på synpunkter som kommer från engagerade 

medarbetare och på resultaten av kundundersökningarna. 

Även yttre faktorer har gett språket en rejäl 

skjuts framåt de senaste åren, till exempel språklagen 

(2009:600) och socialförsäkringsbalken. 

I språklagen står det att myndigheterna 

ska skriva vårdat, enkelt och begripligt och att 

svenska är samhällets gemensamma språk. 

Det innebär bland annat att vi ska undvika engelska 

ord och ordformer som engelskt plural-s i 

exempelvis partner. Det står också att myndigheterna 

har ett särskilt ansvar för att svenska 

termer inom det egna området finns tillgängliga, 

används och utvecklas. Vår begreppskatalog 

är alltså en viktig del av språkarbetet. 

Det moderniserade språket i socialförsäkringsbalken 

påverkar också, eftersom det ofta 

överförs till andra texter. Där har man till exempel 

bytt ut erhålla mot få – det som nästan 

var tabu för tjugo år sedan. 

Ett bevis på att Försäkringskassan kommit 

långt är att vi vann Klarspråkskristallen 2008. 

Sedan dess har flera myndigheter kontaktat oss 

för att få veta mer om vårt arbetssätt. 

Men det finns en hel del kvar att göra. Mycket 

hänger på att alla följer Försäkringskassans 

riktlinjer för språket. Man brukar säga att 

språk smittar och inför framtiden 

hoppas jag att det är klarspråk 

som smittar mest! 

BRITA SWAHN 

Språkvårdare 

TIPSSEXAN 

Bra sommar för kassan! 

Jaha, så var sommaren slut. En tröst är att många väl har en hel del semester 

kvar eftersom det här och var är svårt att plocka ut dagar i önskad utsträckning. 

Positivt tänkande kallas detta. Sommaren har varit bra på kassan vilket 

bevisas av att pressen haft svårt att hitta nåt att gnälla om. Och så har det 

producerats förslag och rapporter. En del frågar vi om i Tipssexan, sånt som 

är försenat frågar vi om i nästa nummer. Som vanligt alltså. Läs noga och 

skicka sedan lösningen till ds@forsakringskassan.se senast den 27 september. 

Tre Trisslotter vardera till tre lyckliga vinnare. 

I projektet Utsikten i Skellefteå 

1 får de som står långt från arbetsmarknaden 

stöd. Resultaten är 

goda Vad gör Försäkringskassan 

1 Satsar helhjärtat 

X Drar sig ur 

2 Önskar lycka till 

När man tycker att detaljstyrning 

gått för långt brukar man 

2 

referera till 

1 Frederick Winslow Taylor 

X Max Weber 

2 Anna Hedborg 

Vinnare: Airi Åberg, NFC, Luleå, Karin Kleiven, NFC Falun, och Marie-Louise 

Lerjesten, LFC Borås, prickade in alla rätt på Tissexan i nr 5. Grattis! Tre 

Trisslotter vardera är på väg. 

Rätta raden i nr 5 lyder: 122 X11 

Bra rutet 

Försäkringskassan behöver 

3 starka partner. Hur många 

lokala överenskommelser om partnersamverkan 

har träffats 

1 375 

X 500 

2 475 

I Västerås sitter kassaanställda 

4 och svarar på frågor om föräldrapenning 

och bostadsbidrag på 

Facebook. De har hjälp av kollegor i 

1 Åmål/Säffle 

X Sundsvall 

2 Lidköping 

Vikten av en välfungerande 

5 förvaltning studeras vid 

1 QoG-institutet 

X SOM-institutet 

2 Afa 

Dan Eliasson ska leda ett råd 

6 som ska förnya statsförvaltningen. 

Var har han sin dagliga gärning 

1 Domstolsverket 

X Sveriges kommuner 

och landsting 

2 Migrationsverket 

De som slentrianmässigt avfärdar både 

sjukförsäkringen och Försäkringskassan som ett 

enda stort haveri är vårdslösa med fakta och slarviga 

med sanningen, vilket påverkar förtroendet negativt 

helt i onödan. De ägnar sig åt en sorts bildlig 

stenkastning värd lika mycket respekt som annan 

stenkastning, mot polisen. Försäkringskassan 

fungerar allt bättre och det är det viktiga. 

Helena Rivière, tidigare ledamot av Socialförsäkringsutskottet (M), 

på debattsajten på Newsmill den 24 augusti. 


Om närsynthet och bastubad 1961 

För 50 år sedan… 

...svängde det rejält i Svensk 

Sjukkassetidning. 

I DS skriver vi om socialförsäkringen, 

Försäkringskassans arbete och frågor 

som har tydlig anknytning. Det 

är mycket, det är intressant och det 

räcker, tycker vi. Så icke Svensk Sjukkassetidning. 

En genombläddring av några tidningar 

från 1961 (var det verkligen 50 

år sedan) visar något helt annat. Det 

mesta ser med dagens ögon tungt och 

rätt trist ut. Och oerhört seriöst förstås. 

Eller vad sägs om ”Centralsjukkassornas 

organisation” eller ”Den 

administrativa kontrollen av läkarvårdsåtgärdernas 

gruppering” på vardera 

tre fullsmockade sidor. Allt utan 

minsta bild eller mellanrubrik. Inte 

ens en ingress. 

Men – om det nu var för att lätta upp 

de långa draporna eller för att man 

ville bredda läsarnas bildning ska 

vara osagt – här finns mycket av ett 

slag vi aldrig skulle drömma om att 

delge våra läsare. 

Några exempel. I nr 3 pläderas för 

hur viktigt det är att uppmärksamma 

barns närsynthet. Artikelförfattaren 

berättar hur han insåg att hans 

sexåriga son var närsynt. Det var när 

han tillsammans med sonen passera- 

de en skolgård där en ensam 

pojke låg på knä och 

knöt sina skosnören. Sonen 

utbrast: Titta pappa, 

en liten hund alldeles 

ensam på skolgården! 

Reklamens makt har 

skapat ett konstlat behov 

av vitamintabletter 

som de flesta inte behöver, 

utropas i nr 4. För 

nu kan minsann husmor 

ge familjen vitaminrika 

grönsaker till 

en billig penning även 

under vintern. De djupfrysta grönsakerna 

har gjort sitt intåg. I samma 

nummer undrar man hur stockholmarna 

sköter sin personliga hygien 

när en tredjedel av familjerna saknar 

badrum. Ett slag slås för bastun. Finländarnas 

bastuseder – den ohyggliga 

hettan, sotet och piskandet – är inte 

farliga och bastubad ingen primitiv 

sedvänja. 

Här propageras också för en salva 

för ”finnplågade ungdomar” som utvecklats 

av en apotekare som själv 

lidit av finnar under ungdomsåren. 

Bland annat påpekas att vissa kan 

fördra dansk ost – utan att få finnar 

alltså. Men inte svensk. Ett intressant 

fynd. 

Borde vi ta ut svängarna lite mer i 

DS 

EVA LINDÉN 

Överraskande 

läsning från det 

tidiga 60-talet. 

Dagens Socialförsäkring 

ges ut av Försäkringskassan. 

Prenumeration: 190 kr inklusive 

moms för 9 utgåvor 

ISSN: 1652-94-72 

Adressregister och prenumeration: 

ds@foreningshuset.se 

Dagens Socialförsäkring 

103 51 Stockholm 

e-post: ds@forsakringskassan.se 

e-post till enskilda medarbetare: 

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se 

Chefredaktör och 

ansvarig utgivare: 

Catharina Byström 010-116 94 11 

Redaktionen för DS och Fia, 

(Försäkringskassans intranät): 

Sven-Erik Johansson 010-116 97 13 

(sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se) 

Christer Järild 010-116 97 41 

Bror Karlsson 010-116 10 77 

Eva Lindén 010-116 97 64 

Anders Ljungberg 010-116 97 55 

Layout: Press Art www.pressart.nu 

Annonser: Urban Hedborg 

08–732 48 50, urban@uhmarketing.se 

www.uhmarketing.se 

Tryckeri: Elanders 

Omslagsbild: Mikael Lundgren 

Kassan i Krankeryd 

ÅSA HOLMQVIST 


POSTTIDNING B 

Returadress: 


105 11 Stockholm 

Höstens arbete har nu börjat och det 

med en väldigt positiv känsla för min 

del. När vi i ledningsgruppen nyligen 

summerade resultatet från de senaste 

månaderna kunde vi konstatera att 

det har gått strålande bra för Försäkringskassan 

under sommaren! Jag vet 

att detta inte har åstadkommits utan 

ansträngning, det har varit mycket 

arbete, men det har varit väl planerat 

arbete. Semestrarna har förberetts 

noga, det har krävt omstruktureringar 

och stora insatser på många håll, 

men resultatet blev fantastiskt framgångsrikt 

såväl när det gäller servicenivåer 

som produktion. Så här bra har 

det aldrig gått förut, det är fantastiskt 

roligt. Ett stort tack till er alla för fina 

insatser! 

Hårt arbete bakom 

sommarens goda resultat 

Så här bra har det aldrig 

gått förut. Ett stort tack till er 

alla för fina insatser” 

ADRIANA LENDER, 

FÖRSÄKRINGSKASSANS 

GENERALDIREKTÖR 

Bra går det också för Försäkringskassans 

arbete med information via sociala 

medier. Erfarenheterna hittills 

från satsningarna på kommunikation 

med föräldrar och studenter via 

Facebook är positiva. Antalet användare 

i båda grupperna ökar stadigt. 

Under augusti görs också en särskild 

marknadsföringskampanj med hjälp 

av Facebook, för att öka kunskaperna 

bland unga om Försäkringskassans e- 

tjänster och möjligheterna att söka 

bostadsbidrag. 

Satsningen är ett sätt att försöka 

komma i bättre kontakt med nya 

kundgrupper dels för att fullgöra vårt 

informationsuppdrag, dels för att på 

nya sätt arbeta med att stärka förtroendet 

för försäkringen och oss själva. 

Genom att på detta sätt locka fler att 

vilja veta mer om hur reglerna ser ut 

och vilka rättigheter och skyldigheter 

man har som försäkrad bör vi kunna 

räkna med bättre förståelse för vår 

verksamhet. Ökade kunskaper hos 

våra kunder skulle till exempel kunna 

bidra till att behovet av återkrav 

minskar. 

I mitten av augusti lämnade Försäkringskassan 

en delrapport till regeringen 

om nya metoder för att bedöma 

arbetsförmåga. 

Bedömningsinstrumentet, som håller 

på att utvecklas, ska testas nu i 

höst på fyra lokala försäkringscenter i 

landet. Förslaget har rönt stort intresse 

och förhoppningsvis kommer det 

att bidra till att tydliggöra vilka kriterier 

arbetsförmågan bedöms på och 

också göra det lättare att kommunicera 

på ett bra sätt med dem som berörs. 

Även denna satsning ska, rätt hanterad, 

kunna bidra till ett ökat förtroende 

för regelverk och verksamhet. 

Vi gick i början av augusti in med 

vår ekonomiska prognos och i samband 

med det en hemställan om ytterligare 

589 miljoner kronor i förvaltningsanslag 

för 2012. Svaret på 

detta får vi i regeringens budgetproposition 

i september 

32

DS (pdf 4 390 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?