Teknik för stubbdrivning - Skogforsk

Teknik för stubbdrivning
Henrik von Hofsten
Under de fyra år som ESS har pågått har stubbdrivningen upplevt ett enormt uppsving, från något tusental hektar
2007 till nästan 10 000 hektar anmält till Skogsstyrelsen för 2010. Parallellt med att stubbdrivningen som
verksamhet har ökat har också Skogforsk ökat intensiteten i att studera och på olika sätt försöka värdera de
många olika aggregat som finns på marknaden. De flesta av dessa aggregat har sitt ursprung i det sena 1970-talet
då omfattande försök genomfördes för att försöka utnyttja stubbved som massaflis. Detta misslyckades och
verksamheten liksom vidareutvecklingen dog ut i Sverige. Denna har nu återupptagits men de avgörande
skillnaderna gentemot 1970-talet saknas fortfarande.
På de följande sidorna redovisas översiktligt de aggregat som vi på Skogforsk gjort studier på och där vi således
har prestationsdata inmätta på jämförbara sätt. Utöver de här redovisade aggregaten finns ett flertal aggregat
från bland annat VÄKEVÄ, UFO, Terosa OY, Steelpa, Nordisk Försäljning, och Jenz vilka inte ingått i någon studie.
Mest beroende på att skillnaden mot andra snarlika studerade aggregat inte bedömts vara så stora att det
motiverat en särskild studie, eller så har tillfälle ännu inte funnits. Tonvikten här har lagts på att visa vilka
aggregat som studerats, hur de fungerar och hur de skulle kunna utvecklas. Prestationer m.m. för de flesta av
aggregaten har tidigare redovisats i en arbetsrapport från Skogforsk, nr 703, 2010.
Teknik och metodik
Samtliga redovisade aggregat har varit monterade på bandgående grävmaskiner på 20-25 ton, i några fall
extrautrustade för att gå i skogen men inte alltid. Huvuddelen av aggregaten, såväl studerade som övriga, är av
den klippande typen. De består av två kraftiga grävtänder som sätts under stubben samt en vass ”tumme” eller
kniv som kan användas för att klippa upp stubben eller för att hålla och plocka stubbdelar. Infästningen mot
maskinens kran görs oftast med ett standard redskapsfäste. I några fall krävs dessutom ett fäste eller ”öra” för
klippknivens hydraulkolv högt upp på stickans insida. Denna lösning ger en utmärkt utväxling till klippen men gör
också att kolven sitter ganska utsatt och är lätt att stöta i. Oavsett om klippkolven sitter med stöd mot stickan
eller inbyggd i aggregatet krävs hydrauluttag med tillräckligt tryck och flöde, för CeDe och Herkules dubbla uttag.
CeDe-aggregatet är försett med en svängkrans så att aggregatet kan riktas ± 30º från kranlinjen för bättre
åtkomst, medan Herkules har en tryckplatta bakom/under aggregatet som hjälper till att trycka upp stubben.
Aalto är till sin konstruktion det klart enklaste aggregatet av de studerade. I princip är det en vanlig gallerskopa
eller ”dynggrep” monterat i ett redskapsfäste. I regel är en tand lite längre än de andra så att den kan användas
att riva isär stubbarna innan de bryts loss. Det enda aggregatet i studieserien som inte bygger på brutal styrka för
att få loss stubbarna är Fräsen. Som namnet antyder lossar Fräsen stubbarna genom att fräsa av sidorötterna
genom att sätta en frästrumma över stubben och rotera den.
Då Fräsen har ett flertal hydraulfunktioner har man löst detta genom att sätta ett el-styrt hydraulpaket i
aggregatet så att det endast krävs två slangar för matning och retur samt en för läckolja. I gengäld krävs ett
kontaktdon för elektrisk styrning av tre dubbelverkande funktioner; fräsmotorn, klippen och utstötaren. Finska X-
power (Xteho) har ett liknande behov av styrning av flera funktioner men här finns inte riktigt samma behov av
extra hydrauluttag. Eftersom skopcylindern inte används kan dess ledningar användas för att mata det interna
hydraulpaketet. Då krävs bara en koppling för läckolja samt en 7-ledare för styrning av de olika funktionerna. En
av dessa funktioner, som X-power är ensam om, är automatisk vibrering av stubben. Två av de fyra armarna kan
ställas i vibrationsläge tillsammans eller var för sig. På så sätt kan stubben rensas utan att föraren behöver skska
hela kranen.

Namn Pallari 140 Pallari 160 CBI CeDe 2600
Tillverkare
Tervolan Konepaja Oy
www.tervolankonepaja.fi
Continental Biomass
Industries INC.
www.cbi-inc.com
CeDe Group AB
www.cede-group.se
Återförsäljare BS Logistic
www.bslogistic.se
Allan Bruks AB
www.allanbruks.se
Vikt 2 000 kg 2 200 kg 2 100 kg 2 900 kg
Studier 4 st. 810 stubbar. 10,3 h 1 st. 226 stubbar. 3,9 h 1 st. 224 stubbar. 4,1 h 1 st. 178 stubbar. 2,8 h
TTV/G 0-h 4,6 (3,4 – 6,8) 4,8 (4,6 – 5,1) 4,8 (4,2 – 6,0) 6,0 (5,4 – 6,7)
Stubb/G 0-h 78 (54 – 153) 58 (47 – 73) 55 (49 – 64) 63 (60 – 66)
Status Kommersiell Kommersiell Kommersiell Kommersiell
Montage
Redskapsfäste enligt
önskemål.
Specialfäste mot
stickan. Ev.
redskapsfäste måste
tas bort.
Redskapsfäste enligt
önskemål samt fäste för
klippcylindern på
stickans undersida.
Redskapsfäste enligt önskemål.
Övrigt En dubbelverkande hydraulfunktion för klippen. Två dubbelverkande
hydraulfunktioner för klipp och
sväng.
> 320 bar > 350 bar 190 l/min
Herkules Aalto Ecorex 30 X-power Fräsen
Finnkauha OY
www.finnkauha.fi
Umeå Försäljning AB
www.ufoab.se
Kareliatech OY
www.kareliatech.fi
Temab i Åre
www.temab.se
Sören Hedblom,
Stråtjära
BS Logistic
www.bslogistic.se
Lennart Nyman,
Trångsviken
1 500 kg 800 kg 1 500 kg 2 500 kg 1 000 kg
2 st. 263 stubbar. 5,8 h 4 st. 490 stubbar. 13,2 h 1 st. 128 stubbar. 2,8 h 1 st. 199 stubbar 2,66 2 st. 450 stubbar. 6,7 h
h
3,4 (2,3 – 4,2) 4,0 (2,9 – 7,2) 3,4 (3,2 – 3,7) 5,1 (4,8-5,2) 2,2 (1,6 – 3,0)
46 (30 – 60) 75 (44 - 139) 46 (42 – 52) 75 (73-76) 67 (36 – 107)
Ingen tillverkning Kommersiell Kommersiell Kommersiell Prototyp
Redskapsfäste enligt
önskemål samt fäste
för klippcylindern på
stickans undersida.
Redskapsfäste enligt
önskemål.
Redskapsfäste enligt
önskemål.
Redskapsfäste eller
länk direkt i stickan
Redskapsfäste enligt
önskemål.
Två dubbelverkande
hydraulfunktioner för
klipp och tryckplatta.
Ingen extra hydraulik
En dubbelverkande
hydraulfunktion för
klippen.
En dubbelverkande hydraulfunktion samt
läckoljeledning. Elanslutning för styrning av det
interna ventilpaketet.
250 bar 240 l/min @ 260 bar 200 l/min @ 200 bar

Prestation
Som framgår av tabellen är det inte ovanligt med prestationer kring 5,0 TTV (ton torrvikt) per G 0-h och ibland lite
mer även om prestationerna för de olika aggregaten varierar kraftigt inte bara mellan aggregaten utan också
mellan studier av samma aggregat. Orsakerna till variationen har inte varit helt lätta att förklara. Delvis är det
säkerligen en inlärningseffekt där enskilda förare förbättrat sina prestationer avsevärt över tid men det är också
en stor skillnad mellan förare. Utan att det kan bevisas vetenskapligt törs jag ändå påstå att förareffekten har
störst inverkan medan valet av aggregat är ganska underordnat. Vissa trivs bättre med en viss aggregattyp utan
att de andra aggregaten för den skull behöver vara dåliga. Det synes också finnas en skillnad mellan
uppdragsgivare där vissa lärt sig på ett utmärkt sätt att identifiera de lämpliga hyggena så att maskinfolket kan
prestera på topp, ett faktum som verifieras av att en handfull entreprenörer idag kör på rena ackord – och tjänar
pengar på det.
Framtid
Omfattningen av stubbrytning i framtiden är i dagsläget oklar. Ekonomiskt börjar verksamheten nå en sådan
utvecklingsstatus att den kan motiveras, men stor osäkerhet råder beträffande certifieringsorganisationerna. På
vissa håll vill man stoppa allt utnyttjande av stubbar helt, på andra håll vill man belägga verksamheten med
kraftiga restriktioner tills mer kunskap finns om miljöpåverkan m.m. För att den tekniska och metodmässiga
utvecklingen ska kunna gå framåt krävs dock viss storlek på verksamheten.
De aggregat som finns idag är alla funktionsdugliga och ekonomiskt realistiska att använda men knappast
optimala. Forskning pågår (projekt Kraftbehov vid stubblyftning, med och utan hävstångsteknik) för att finna
smartare sätt att lösgöra stubbarna. En sådan metod förväntas också lösgöra stubbarna på ett sätt som rör om
marken mindre än med nuvarande teknik samtidigt som kraftbehovet minskar vilket i sin tur öppnar för
möjligheten till mindre och smidigare basmaskiner.