Ladda ner kostnadsfritt som pdf (349 kB) - Skogforsk

Nr 9 2002
Avverkningstrakter för tjällossningen
– mer än bara skogsmarkens bärighet
Henrik Jansson & Fredrik Staland
Skogsmarkens bärighet
är inte det enda som avgör
när ett bestånd kan
avverkas. Med god planering
och bra teknik kan man ofta
avverka även svaga marker
utan att få markskador. Och
tvärtom: med dålig planering
kan man köra sönder även
bäriga marker.
I dag avverkas det skog året om.
”Färskt virke”, ”jämnt virkesflöde”
och ”jämnt resursutnyttjande” är
nyckelord i virkesförsörjningen.
Det har väckt frågan om de bäriga
vårtrakterna räcker. Holmen Skog
har studerat detta i ett examensarbete.
Svaret blev: ”Vet ej”. De
uppgifter som finns i Holmens
beståndsregister är inte tillräckliga
för att besvara frågan. Där har
markens bärighet klassats efter
ståndortsfaktorer. Men i det
praktiska arbetet är dessa uppgifter
oftast av mindre betydelse. I stället
är det vägarnas standard som styr.
Skog vid bra väg kan man med bra
planering ofta avverka utan markskador.
Men bärig mark vid en
stängd väg är av ringa värde.
En annan viktig faktor är hyggets
form. Kan man köra ut virket
till väg utan att behöva använda
samma körväg upprepade gånger,
håller marken oftast bra. Det bör
inte heller finnas några ”flaskhalsar”,
där skotaren måste köra
flera gånger.
Detta Resultat är en fristående fortsättning
på Resultat nr 4 2002: ”Bra
planering och rätt teknik minskar
risken för markskador”.
Vad hjälper det med bärig skogsmark,
när vägen inte håller Foto: SkogForsk
Resultat nr 9 2002 1

Räcker vårtrakterna
Kontinuerlig drivning
Ligger dagens avverkningar av tjälsäkra
vårtrakter på en långsiktigt uthållig
nivå Denna fråga ville Holmen Skog
ha belyst i ett examensarbete vid skogsvetarutbildningen
vid SLU i Umeå.
Bakgrunden är att skogsindustrin
ställer allt högre krav på färsk råvara och
jämnt råvaruflöde. Det går inte längre
att ställa in alla avverkningar under tjällossningen,
drivningen måste fortsätta
kontinuerligt.
Åtkomstklassning
I Holmens beståndsregister finns en
uppgift om ”Åtkomstklass”, som talar
om vilken årstid en trakt kan avverkas.
Klassningen räknas fram automatiskt
och är en sammanvägning av uppgifterna
om jordart, markfukt och ytstruktur,
där jordarten väger tyngst. Det
finns fem åtkomstklasser i Holmens
beståndsregister:
1. Vår (året runt)
2. Höst (hela året utom vår)
3. Sommar (hela året utom vår och höst)
4. Torr sommar (vinter eller torr sommar)
5. Vinter (endast vinteravverkning).
Hur upplevs problemet
Examensarbetet begränsades till Holmens
Region Örnsköldsvik. Först
intervjuades de sex distriktscheferna
på regionen. Distrikten täcker tillsammans
ett bälte från kusten till fjällen.
Tjällossningsperioden var normalt fyra
till sju veckor, med en tyngdpunkt i
maj månad.
Distrikten hanterade tjällossningsperioden
på olika sätt. Två av dem stoppade
generellt alla avverkningar under
tjällossningen, två lade ner avverkningarna
vissa år, och två distrikt stoppade
aldrig avverkningarna. Skillnaderna
beror både på terräng och tillgängliga
resurser.
När avverkas vårtrakter
Därefter analyserades de slutavverkningar
som regionen gjort på egna
marker 1991 till 2000. Som framgår
av diagrammet nedan slutavverkades
vårtrakter alla månader hela året – och
i ungefär samma proportion som den
totala avverkningsarealen. Åtkomstklassningen
verkar inte ha så stor betydelse
i praktiken.
Störst areal avverkas under månaderna
augusti och oktober. Maj var den tredje
största månaden. En orsak kan vara att
man då måste öka avverk-ningarna för
att klara semesterstoppet. Dessutom
styr man över en del gallringsresurser
till slutavverkning, när bärigheten blir
sämre. En annan orsak är att köpverksamheten
minskar i maj, och då ökar
avverkningarna på egen skog.
Blir det körskador
I nästa steg inventerades körskador på
23 utlottade slutavverkningar gjorda
under tjällossningen 2001.
Överlag såg avverkningarna bra ut, i
genomsnitt fanns spår på 0,4 procent
av hyggesarealen. Gränsen sattes här vid
15 cm spårdjup (det förekommer också
att gränsen för markskador sätts vid 10
cm spårdjup).
Det var en stor variation mellan
objekt: det bästa hade inga djupa spår
alls, det sämsta hade djupa spår på två
procent av arealen.
Intressant nog fanns det inget samband
mellan åtkomstklassning och
körskador – trots att drivningen fördelar
sig på samtliga åtkomstklasser
under hela året. Det enda samband
som var statistiskt säkerställt var mellan
körskador och medelskotningsavstånd,
som kan vara ett indirekt mått på hur
hårt man utnyttjar basvägar och huvudvägar
på hygget.
Slutligen betygsattes varje objekt
vad gäller körskador. Åtta av de 23
avverkningarna bedömdes som ”ingen
markpåverkan” fyra som ”stor markpåverkan”.
De övriga elva hamnade
i mellanklassen ”acceptabel markpåverkan”.
Inte heller här fanns det något
tydligt samband med åtkomstklassen.
Det fanns körskador på hyggen med
bra bärighet och lyckade avverkningar
på svaga marker.
Slutavverkad areal 1991–2000 fördelad på
avverkningsmånad och åtkomstklass
ha
4
3
2
1
500
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
Månad
5. Vinter
4. Torr sommar
3. Sommar
2. Höst
1. Vår
Vilka faktorer tycker
avverkningsledarna är viktiga
Avslutningsvis intervjuades de avverkningsledare
som ansvarat för de 23 avverkningarna.
Syftet var att få svar på
frågor som: Varför valde ni just denna
trakt Vilka speciella åtgärder gjorde
ni för att skydda marken Har ni lagat
marken efter avverkningen
Av svaren framkom att bäriga vägar
ansågs viktigare än bärig skogsmark.
Kan man inte köra ut virket, finns det
ingen anledning att avverka skogen,
var den generella uppfattningen. Är
vägen däremot tjälsäker, kan man ofta
få ut virket till bilväg på ett acceptabelt
sätt.
2 Resultat nr 9 2002

Gemensamma drag för en lyckad våravverkning ...
”Ingen markpåverkan” hade vissa
gemensamma egenskaper. En del
av dem illustreras av denna avverkning
i Åsele
En väg tangerade avverkningen.
Det ger korta skotningsavstånd
och en lång vägsträcka
där virket kan läggas upp. Då
samma spår. Och nästan alla marker
tål en eller två överfarter med
skotaren
där skotare tvingats köra upprepade
gånger
armerar marken och gör den mer
anger
Man körde inte över vattendrag
fart
av svaga partier
... och för en misslyckad
hade också vissa gemensamma
drag:
skotaren tvingas köra så många
drag. I en del fall har vattnet
gav erosion
använde inte några andra hjälpmedel
Större delen av virket skotades
vägar
Resultat nr 9 2002 3

B
SVERIGE
PORTO BETALT
Slutsatser och praktiska råd
Uppgifterna i beståndsregistret
räcker inte för att svara på frågan om
Holmens avverkningar under tjäl-lossningen
ligger på en uthållig nivå. Den
åtkomstklassning som finns verkar inte
ha något direkt samband med risken för
körskador.
För att bedöma hur mycket vårtrakter
man har, måste man också väga in
vägarnas tjälsäkerhet och möjligheten
att ”designa” ett hygge så att man
får kort skotningsavstånd till bilväg
och slipper flaskhalsar samt
olämpliga överfarter av diken och
vattendrag.
De som gör åtkomstklassning
och planerar avverkningar bör
vara väl förtrogna med hela kedjan
fram till industri.
För att kunna avverka mer
under tjällossningsperioden bör
man planera vägbyggen utifrån
ett tjällossningsperspektiv. Det är
viktigt att bygga vägarna förbi partier
med lägre bärighet, som myrstråk.
Merkostnaderna för åtgärder
som gör att man kan avverka under
tjäl-lossningen är relativt låga jämfört
med kostnaden för att lagra virke på
terminal, som kostar 20 kr/m 3 fub eller
mer.
Det finns alltså ett utrymme för
förbättrande åtgärder som kavelbroar,
flyttbara träbroar och andra hjälpmedel
om man vill hålla uppe avverk-ningarna
under våren. Kostnaden kan dessutom
ofta koncentreras till korta partier,
flaskhalsar, som är lätta att åtgärda.
Man har också råd att laga skadade
partier.
only determining factor
The passability of forest land is not the only factor
determining whether a stand is suitable for logging.
Logging can even be carried out on soft ground
without causing serious rutting if sound planning
and operating techniques are employed. But the
converse is also true: poor planning can lead to
serious rutting even on firm ground.
Logging has become a year-round activity in
Sweden: ”Fresh timber”, ”Steady flow of timber”
and ”Steady use of resources” are the watchwords
in today’s logging organizations. But this raises the
question as to whether enough stands are accessible
for logging during the thaw. A special study has been
conducted by one Swedish enterprise in an attempt
to find the answer to this.
In fact, the verdict was ”Don’t know”. The explanation
is that the relevant stands database did not
contain a wide enough body of data; the bearing
capacity of the soil was classified by site-class factors,
Vad skall man med bäriga
skogsmarker till, när man inte
kan köra ut virket
whereas, in practice, these are often of only minor
importance. What really counts is the standard of
the roads.
Stands adjacent to roads of a high standard
can often be logged without damaging the roads,
although stands on firm ground are of little value
if the road is closed.
Another important factor is the ”layout” of the
site. If timber can be extracted to the roadside without
the need for the forwarder to make repeated
passes over the same stretch of ground, the ground
will often be able to stand it. Likewise, bottlenecks
through which the forwarder is forced to drive
repeatedly should be avoided.
Keywords: Ground bearing capacity; logging planning;
rutting.
Läs mer
Jansson, H. 2002. Avverkningar under tjällossningsperioden
– är de på en uthållig nivå
Examensarbete i ämnet skogsteknologi. Studentuppsatser
nr 54. Handledare prof. Iwan
Wästerlund, SLU
Staland, F. & Larsson, K. 2002. Bra planering
och rätt teknik minskar risken för markskador.
SkogForsk. Resultat nr 4.
Wågberg, C. 2001. Miljöeffekter och omfattning
av spårbildning vid slutavverkning. SLU,
Skogsteknologi, Umeå. Studentuppsatser
nr 48.
Henrik Jansson
Skoglig magister utexaminerad
2002. Arbetar som Produk-tionsledare
vid Skogssällskapet Nord.
Detta Resultat baseras på hans
examensarbete.
henrik.jansson@skogssallskapet.se
Fredrik Staland. Jägmästare.
Har arbetat vid SkogForsk
med bl.a. gallring och körskador.
Arbetar nu som lärare vid Gammelkroppa
Skogsskola.
fredrik.staland@gammelkroppa.
© SkogForsk. Återgivande
endast efter skriftlig överenskommelse
Stiftelsen Skogsbrukets
Forskningsinstitut
Uppsala Science Park
SE-751 83 UPPSALA
Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00
skogforsk@skogforsk.se
http://www.skogforsk.se
ISSN: 1103-4173
Ämnesord:
Ansvarig utgivare:
Redaktör: chp@areca.se
Foto: SkogForsk.
Upplaga: 2.400 ex. Juni 2002.
Tryck:
4 Resultat nr 9 2002