Moderna LÃƒÂ¤kare nr 2 2009 - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

More documents

Recommendations

Info

Ett internationellt perspektiv OM MAN ENBART håller sig till lagstiftningen i Sverige så finns inga hinder för personer som begått grova våldsbrott, som mord eller våldtäkt, att bli läkare. Rätten att fritt välja utbildning gäller även svårt kriminellt belastade. Har man avtjänat sitt straff skall det begångna brottet inte ligga den dömde till last och detta oberoende av förbrytelsens art. Dessa viktiga rättsprinciper riskerar att hamna på kollisionskurs med andra viktiga rättsprinciper om de strikt tillämpas på yrken inom sjukvård och utbildning. Inom dessa områden representerar yrkesutövaren viktiga samhällsfunktioner som måste ha allmänhetens förtroende. Europa nekar kriminella bli läkare Inom sjukvården finns också en patientsäkerhetsaspekt. Den som söker vård befinner sig i en utsatt beroendeställning. Vård tagaren och samhället måste kunna lita på att vårdgivaren inte kommer att missbruka sin maktposition utan osjälviskt agera utifrån patientens bästa. Det är också anledningen till att många europeiska och anglosaxiska länder inte accepterar att kriminellt belastade personer får välja känsliga yrken som läkare (Ref). De som begår grova våldsbrott har inte sällan personlighetsdrag som bristande impulskontroll, känslokyla och våldsmentalitet. Personer med sådan problematik kan ha svårt att klara situationer där man behöver agera utifrån andras behov eller inse att man utsätter patienten för allvarlig fara. Naturligtvis kan även dömda för grova våldsbrott ändra sitt beteende, men ett avtjänat fängelsestraff är ingen automatisk garanti för att detta har skett. Det finns alltså delade åsikter om brotts dömdas lämplighet för läkaryrket där Sve rige representerar en mycket liberal inställning. Diskussionen för och emot denna liberala linje har främst förts utifrån etiska resonemang, men det finns studier där man undersökt om läkare som begått gjort sig skyldiga till övergrepp eller felbehandlingar av patienter har misskött sig redan under studietiden. Problemstudenter blir problemdoktorer Den kanske mest välgjorda studien publicerades 2005 i New England Journal of Medicine (NEJM) (1). Författarna undersökte 235 läkare som blivit föremål för disci plinära åtgärder efter grava överträdel ser av god läkaretik. Åtgärderna varierade från varningar, som i USA publiceras i offent liga register, till indragen legitimation. De 235 varnade läkarna jämfördes med en kontrollgrupp på 469 icke varna de. Kontrollerna hade tagit examen sam ma år och vid samma universitet som de var nade. På gruppnivå fann man att studenter som gjort sig skyldiga till ”icke professionellt beteende” hade mellan 3 och 40 gånger högre risk än kontrollerna att bli varnade eller bli av med sin legitimation. I samlingsbegrepp ”icke professionellt be teende” ingick tretton variabler där vårdslöshet/försumlighet, missbruk, kriminalitet, åsidosättande av etiska regler och normer samt sexuella trakasserier var vanligast. Sjuttiofyra procent av indexfallen hade gjort sig skyldiga till en eller flera av dessa förseelser. Studien bekräftar andra tidigare undersökningar att problemdoktorer ofta varit problemstudenter (2). Det mest kännetecknande för dessa är ett de bryter mot etiska regler och normer. Kriminalitet och missbruksproblem förekommer i kombination med studieresultat och oförmåga att förbättra sitt beteende (1). Tydligt regelverk saknas De konkreta exempel på icke professionellt beteende som redovisas i artikeln känns igen även ur ett svenskt perspektiv och står i kontrast mot hur uppskattade och framgångsrika unga läkare agerar (3). De flesta studierektorer har någon gång stött på studenter som uppvisar sådana beteenden men få har möjligheter att vidta konkreta och effektiva åtgärder för att få studenten att bättra sig. Det saknas ett tydligt regelverk för vad ett lärosäte borde göra och många av överträdelserna är inte av det slaget att de automatiskt skulle leda till disciplinära påföljder. Samtidigt tyder den refererade undersökningen i NEJM på att någon form av intervention under studietiden kanske skulle kunna bespara sjukvården och samhället stora problem längre fram (4). Konkret händelse Fyra korta artiklar i januarinumret av British Medical Journal (BMJ) som tar upp vad man kan göra åt studenter som bryter mot etiska regler och normer är därför av intresse även för svenska högskolor (5- 9). Artiklarna utgår från en konkret händelse. En grupp brittiska studenter åker på utbyte till ett afrikanskt universitet. Gruppen har stor frihet att själva välja vad de vill göra inklusive att utföra procedurer och operativa ingrepp som de inte skulle få utföra självständigt i Storbritannien. En av studenterna i gruppen utnyttjar detta på ett sätt som de övriga inte anser etiskt försvarbart. Han utsätter patienter för uppenbara risker och obehag utan deras samtycke och försvarar sig med att detta gynnar hans framtida utbildning. Man diskuterar saken med honom utan resultat och tar upp frågan med en lokal handledare utan att något händer (5). BMJ har låtit en rektor, en etiker, en företrädare för brittiska motsvarigheten till Socialstyrelsen och en klinisk mentor kommentera fallet i var sin artikel (6-9). Tyvärr blir läsningen av dessa inlägg en besvikelse för den som är ute efter konkreta riktlinjer. Den felande studenten fördöms och de medstudenter som reagerat hyllas som goda föredömen på hur man bör reagera. Myndigheternas och institutionernas ansvar framhålls men i allmänna ordalag och utan att tydligt avgränsa vem som har det primära ansvaret och vad som konkret kan göras. 10 ML_0902.indd 10 09-03-12 21. 0.23
Generella regler kan slå fel Så för att återgå till den ursprungliga frågeställningen hur liberal eller restriktiv bör man vara med att ta in studenter som varit dömda för brott Tillgängliga studier tyder på att risken för att dessa skall missköta sitt läkaruppdrag är betydligt högre än för studenter utan sådan belastning (10). Detta gäller på gruppnivå, att identifiera en enskild individ som kommer att vara ett hot mot patientsäkerheten är svårare. Det talar också för att generella regler om vem som skall få bli läkare kan slå fel och borde kompletteras med en noggrann individuell bedömning. Slutligen är det intressant att notera att samhällets liberala inställning till att låta våldsdömda läsa medicin står i kontrast mot den restriktiva inställningen till kriminellt belastades möjligheter att välja andra yrken. Man kan inte bli låssmed om man blivit dömd för inbrott och rån eller arbeta inom skola och barnomsorg om man begått sexuella övergrepp mot barn. Utbildningsanstalten eller arbetsgivaren kräver ett utdrag ur belastningsregistret även för exempelvis skolläkare. En diskussion om dessa skillnader är motiverade och på vilka grunder de tillkommit vore intressant att föra. JOSEF MILERAD MD PhD Regeringsbeslut II:5 Utbildningsdepartementet Högskoleverket 2009-02-12 U2009/766/UH Box 7851 103 99 Stockholm Uppdrag till Högskoleverket att utreda vissa frågor om antagning och avskiljande Regeringens beslut 2 Högskoleverket ska vidare föreslå de författningsändringar som är nödvändiga. Uppdraget ska genomföras i samråd med Socialstyrelsen, Sveriges kommuner och landsting samt företrädare för de studerande och andra berörda organisationer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 juni 2009. Bakgrund Regeringen uppdrar åt Högskoleverket att utreda om en student som inte bedöms kunna slutföra hela eller delar av utbildningen till följd av allvarlig brottslighet i vissa fall bör kunna avskiljas från utbildningen. Verket ska även utreda om en högskola i vissa fall bör kunna neka att anta en sökande, om det är uppenbart att den sökande inte bedöms kunna slutföra hela eller delar av utbildningen till följd av allvarlig brottslighet, trots att de behörighetskrav som gäller för utbildningen är uppfyllda. Högskoleverket ska vidare utreda under vilka förutsättningar beslut om nekande till antagning och avskiljande bör kunna fattas. Utgångspunkten för uppdraget ska vara att det är fråga om situationer som följer eller kan förväntas följa av beslut av en annan myndighet eller motsvarande. Vidare bör en utgångspunkt vara att enbart sökande till och studenter som deltar i utbildningar som leder till vissa examina bör omfattas, främst lärarexamen och examina inom hälso- och sjukvårdsområdet, samt att det finns mycket starka sakliga omständigheter, främst i form av allvarlig brottslighet, för att beslut om avskiljande eller nekande till antagning ska kunna fattas. Högskoleverket ska även utreda vad ett beslut om avskiljande eller nekande till antagning bör innebära i fråga om den sökandes eller den studerandes möjlighet till fortsatta högskolestudier samt belysa vilka konsekvenser, särskilt med avseende på rättssäkerheten för sökande och studenter, som skulle följa av en sådan skärpning av reglerna för antagning och avskiljande. Postadres Telefonväxel E-post: registrator@education.ministry.se 103 33 Stockholm 08-405 10 00 Besöksadre s Telefax Dro tninggatan 16 08-21 68 13 Av 4 kap. 1 § högskolelagen (1992:1434) följer att högskolorna så långt det kan ske med hänsyn till kraven på kvalitet i verksamheten som studenter ta emot de sökande som uppfyller behörighetskraven för studierna. Bestämmelser om grundläggande och särskild behörighet samt urval finns i 7 kap. högskoleförordningen (1993:100) där det bl.a. framgår att de krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen. Vissa bestämmelser om behörighet finns även i 5 kap. förordningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniversitet. För viss utbildning vid Försvarshögskolan gäller därutöver vissa särskilda bestämmelser. Enligt 5 kap. 3 § förordningen (2007:1164) för Försvarshögskolan krävs för att kunna bli antagen till en utbildning som leder till officersexamen utöver vad som gäller för grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen att sökanden 1. är svensk medborgare, 2. har fullgjort militär grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller motsvarande militär utbildning, och 3. har genomgått säkerhetsprövning och uppfyller kraven enligt säkerhetsskyddslagen (1996:627) och säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Även om det i vissa fall ställs ytterligare krav än vad som gäller enligt bestämmelserna om grundläggande behörighet i högskoleförordningen, finns det inte något utrymme för att neka att anta en sökande enbart på den grunden att vederbörande inte bedöms kunna slutföra hela eller delar av utbildningen eller utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Det finns inte heller något utrymme för att avskilja en student enbart på den grunden att studenten inte bedöms kunna slutföra hela eller delar av utbildningen eller utöva det yrke som utbildningen förbereder för. Av 4 kap. 6 § högskolelagen framgår att regeringen får meddela föreskrifter om att en student tills vidare ska avskiljas från utbildningen i fall då studenten 1. lider av psykisk störning, 2. missbrukar alkohol eller narkotika, eller 3. har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. 3 Som ytterligare förutsättning för ett avskiljande gäller att det, till följd av något sådant förhållande som avses i någon av punkterna, bedöms föreligga en påtaglig risk att studenten kan komma att skada annan person eller värdefull egendom under utbildningen. Enligt förordningen (2007:989) om avskiljande av studenter från högskoleutbildning ska ett beslut om avskiljande alltid innebära att studenten tills vidare inte får fortsätta den pågående utbildningen. Ett beslut om avskiljande ska också innebära att studenten tills vidare inte får antas till eller fortsätta annan utbildning av samma slag, om inte annat beslutas. Ett beslut om avskiljande innebär också att studenten tills vidare inte får antas till eller fortsätta någon annan högskoleutbildning, om det anges i beslutet. De verksamhetsförlagda delarna av utbildning som leder till lärarexamen och läkarexamen är i vissa fall reglerade i särskild ordning. Av 2 a § lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg framgår att den som under utbildning till en lärarexamen tilldelas plats för verksamhetsförlagd del av utbildningen inom bl.a. förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan och sameskolan ska lämna ett utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om belastningsregister till den som beslutar om att ta emot studenten. Den som inte har lämnat ett sådant registerutdrag får inte tas emot till verksamhetsförlagd del av utbildningen. Kopia till Patientsäkerhetsutredningen (SOU 2008:117) har i syfte att uppfylla kraven på en säker och god vård föreslagit att en ny lag om registerkontroll av personal inom hälso- och sjukvården införs och att en sådan registerkontroll enligt lagen (1998:620) om belastningsregister bör äga rum vid ett anställningsförfarande som en del av en lämplighetsprövning. Läkare som fullgör allmän- respektive specialisttjänstgöring föreslås omfattas, eftersom sådan tjänstgöring sker i anställningsform. Utredningen har vidare bedömt att studenter i verksamhetsförlagd utbildning generellt sett inte bör omfattas av registerkontrollen med hänvisning till att sådan del av utbildningen får förutsättas ske under handledning. Av 6 kap. 1 § förordningen (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälsooch sjukvårdens område framgår att särskilt förordnande att utöva yrke enligt 3 kap. 10 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område meddelas av Socialstyrelsen. Av 2 § 3 4 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2000:6) om särskilt förordnande att utöva läkaryrket för icke legitimerade läkare framgår att landstingen har rätt att i vissa fall förordna läkare som ännu inte erhållit legitimation. Av 5 § samma föreskrifter framgår att ett sådant bemyndigande får återkallas av Socialstyrelsen beträffande en viss läkare. På regeringens vägnar Lars Leijonborg Per Anders Strandberg Socialstyrelsen Verket för högskoleservice Överklagandenämnden för högskolan Högskolans avskiljandenämnd Statliga universitet och högskolor inom Utbildningsdepartementets ansvarsområde Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges förenade studentkårer Sveriges universitetslärarförbund Sveriges universitets- och högskoleförbund Referenser 1. Papadakis MA, Teherani A, Banach, MA, Knettler TR, Rattner SL, Stern DT, Veloski J J, Hodgson CS. Disciplinary Action by Medical Boards and Prior Behavior in Medical School. N Engl J Med 2005 353: 2673-2682 2. Teherani A, Hodgson CS, Banach M, Papadakis MA. Domains of unprofessional behavior during medical school associated with future disciplinary action by a state medical board. Acad Med 2005;80:Suppl:S17-S20 3. Reed, D. A., West, C. P., Mueller, P. S., Ficalora, R. D., Engstler, G. J., Beckman, T. J. (2008). Behaviors of Highly Professional Resident Physicians . JAMA 300: 1326-1333 4. Cruess SR, Cruess RL. Professionalism must be taught. BMJ 1997;315:1674-1677 5. Anonymous Students whose behaviour causes concern: Case history. BMJ 2008;337:a2874 6. Cohen J. Ethical debate: Students whose behaviour causes concern: Role of universities. BMJ 2008;337:a2884 7. Bowman D Ethical Debate: Students whose behaviour causes concern: Ethical perspective. BMJ 2008;337:a2882 8. Trowell J Ethical Debate: Students whose behaviour causes concern: The GMC’s view. BMJ 2008;337:a2876 9. Galukande M Ethical Debate: Students whose behaviour causes concern: Am I my brother’s keeper BMJ 2008;337:a2875 10. Stern DT, Frohna AZ, Gruppen LD. The prediction of professional behaviour. Med Educ 2005;39:75-82. Rosenbad. Uppdrag till Högskoleverket att utreda vissa frågor om antagning och avskiljande REGERINGEN UPPDRAR ÅT Högskoleverket att utreda om en student som inte bedöms kunna slutföra hela eller delar av utbildningen till följd av allvarlig brottslighet i vissa fall bör kunna avskiljas från utbildningen. Verket ska även utreda om en högskola i vissa fall bör kunna neka att anta en sökande , om det är uppenbart att den sökande inte bedöms kunna slutföra hela eller delar av utbildningen till följd av allvarlig brottslighet, trots att de behörighetskrav som gäller för utbildningen är uppfyllda. Högskoleverket ska vidare utreda under vilka förutsättningar beslut om nekande till antagning och avskiljande bör kunna fattas. Högskoleverket ska även utreda vad ett beslut om avskiljande eller nekande till antagning bör innebära i fråga om den sökandes eller den studerandes möjlighet till fortsatta högskolestudier samt belysa vilka konsekvenser, särskilt med avseende på rättssäkerheten för sökande och studenter, som skulle följa av en sådan skärpning av reglerna för antagning och avskiljande. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 juni 2009. Moderna Läkare 02/2009 11 ML_0902.indd 11 09-03-12 21. 0.3
Page 1 and 2: moderna läkare ORGAN FÖR SVERIGES
Page 3 and 4: ledare SYLF styrelse med ordförand
Page 5 and 6: Därför ska en morddömd få läsa
Page 7 and 8: ordförande har ordet Många risker
Page 9: Foto: Bernt Johansson Moderna Läka
Page 13 and 14: Utredningen om patientsäkerhet fö
Page 15 and 16: Handkirurg med känslor för handle
Page 17 and 18: kosta cirka 65 miljarder dollar per
Page 19 and 20: SYLF Stockholm rapporterar Högre i
Page 21 and 22: Apropå läkar assisterade självmo
Page 23 and 24: appendix ”OK, let’s leave it a
Page 25 and 26: JOURPASS 35% av studenterna tycker
Page 27 and 28: En dag på en klinik i USA Utbildni
Page 29 and 30: Läkarstudenter skolas i fackligt a
Page 31 and 32: Tvååring till salu Linda Skugge o

Moderna LÃƒÂ¤kare nr 2 2009 - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?