FULLTEXT02

oken och åldersanpassad referenslitteratur. Enligt läraren klarade eleverna
av att hantera information på Internet och de var vana vid att tänka källkritiskt.
Eleverna upplevde också den enorma tillgången på information positivt.
De intervjuade eleverna menade bestämt att läroboken som ensam informationskälla
var otillräcklig. Trots detta uppgav flera elever att de bara
använde information som redan fanns i deras huvuden när de skrev sina
berättelser. Läroboken tillsammans med Wikipedia dominerade stort som
källmaterial. 277 Men några använde sig också av skönlitteratur och spelfilmer,
som de redan hade läst och sett, eller muntliga uppgifter från läraren,
familjemedlemmar och klasskamrater. Ingen elev uppger att de har använt
skolans åldersanpassade bredvidläsningsböcker.
Många elever uppskattade möjligheten till ett självständigt sökande efter
information på Internet, men de ägnade sig inte åt att kritiskt granska informationen
i någon högre grad. Resultatet ligger i linje med det som
Fleischer kallar: ”ett paradoxalt förhållande mellan informationssökning och
möjligheter till kunskapsbildning.” En ökad mängd lättillgänglig information
kan stressa elever och till och med krympa möjligheterna till ett fördjupat
lärande. 278 Forskning visar också att elever har svårt att sammanfoga
spridda fakta från läroböcker och uppslagsverk till en egen text vare sig de
använder datorer eller ej. 279 I det här fallet hade eleverna en väldefinierad
uppgift och genren de skrev i tillät dem att använda många olika typer av
information för sitt meningsskapande, en stödstruktur som gjorde att texterna
blev mer levande och uttrycksfulla.
Plagiat och ”klipp och klistra”-metoden som i flera studier beskrivs som
vanligt förekommande när högstadieelever skriver egna texter med hjälp av
spridda fakta från läroböcker och annan referenslitteratur, både med och
utan dator, saknas i elevtexterna. Det tycks som om öppna berättelser i kombination
med genren realistisk fiktion kräver att eleverna utgår från källtexter
som de förstår och kan hantera och därmed fanns det inget behov av att
plagiera text. Bloggarnas öppna och sociala skrivsituation gav istället eleverna
möjlighet att inspireras av varandras texter. De producerade kort sagt
historia utifrån förutsättningar som de, till stor del, själva valde och kände
att de behärskade.
Trots att skrivsituationen var helt ny för dem publicerade alla elever, utom
två, inlägg på bloggarna. Två tredjedelar av eleverna, som besvarade enkätfrågan
var positiva till att alla kunde läsa deras texter på bloggen. Men en
tredjedel av eleverna tyckte ändå att det var negativt att behöva publicera
sina texter, vilket är helt förståeligt. I skolan tränar eleverna både att ut-
277 Se tabell 3.
278 Fleischer, En elev - en dator, 95–96 och där anförd litteratur.
279 Nilsson, ”Elevers egen forskning - Analys av elevers egen forskning och annan empiri”, 27–40. Fleischer,
En elev - en dator, 71. Staf, Att lära historia i mellanstadiet, 119.
113