FULLTEXT02

son, lärare eller klasskamrat. 40 I det sammanhanget är både skriftspråket
och skolans kommunikativa tradition centrala verktyg som elever behöver
för att övervinna de svårigheter som skolans litteracitet medför. 41 Mycket av
den pedagogiska och didaktiska forskningen har också kommit att handla
om hur skolan kan underlätta utvecklingen av det svåra men nödvändiga
abstrakta tänkandet.
Genom att skriva blir tankarna synliga för oss. Vi kan gå tillbaka till det vi
har skrivit och planera en ny text utifrån den gamla. 42 En text är stabil och
har inget direkt samband med sin upphovsman. Den går att läsa hur många
gånger som helst och därför har den stor betydelse som vår kulturs minne. 43
Skrivande är dessutom en väg till reflektion. Och i reflektionsbegreppet ligger
just eftertanke och att man klarar av att foga ihop ny information med
tidigare kunskap och erfarenheter. Det handlar inte bara om att beskriva
olika sidor av verkligheten, utan om att verkligen se den ur olika perspektiv
och möta det annorlunda eller främmande. 44 Men att skriva är också att
delta i ett samtal. Det är både en individuell och en social aktivitet. Man refererar
till vad andra tidigare skrivit och kommunicerar med läsaren av det
skrivna. 45
De sociokulturellt influerade forskarna menar alltså, att målet för skolan
är ett lärande där den personliga erfarenheten konfronteras med kunskaper
och kunskapsbildning som inte finns i individens vardag, och svårigheten
med detta övervinns genom att individerna lär sig behärska olika kulturella
verktyg, som skrivande i olika genrer. Lärandet är också en aktiv handling
som startar med att individen finner det som ska läras meningsfullt. Professorn
i didaktik, Staffan Selander definierar tillsammans med Gunther Kress
t.ex. lärande, som: ”en ökad förmåga att engagera sig i världen på ett meningsfullt
vis”. 46 Lärandet är alltså både en aktiv och en social process.
I det sammanhanget kan det bli ett problem om skolans undervisning blir
alltför isolerad från elevens lärande utanför skolan. Elever kan få svårt att
uppfatta lärandet som meningsfullt. Ett exempel är att skolan saknar en autentisk
kommunikationssituation. Eleverna skriver texter eftersom de är
tvungna och deras enda läsare är oftast läraren som ska bedöma arbetet. 47
Eleverna lär sig visserligen behärska olika texttyper, men de förekommer
40 Roger Säljö, Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv (Stockholm: Prisma, 2000), 120–121.
41 Ibid., 154–155.
42 Olga Dysthe m.fl., Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning (Lund: Studentlitteratur, 2002), 8.
43 Lennart Hellspong & Per Ledin, Vägar genom texten: handbok i brukstextanalys (Lund: Studentlitteratur,
1997), 34.
44 Elisabet Wilhelmsson, ”Klipp ut, klistra in eller den nödvändiga reflektionen”, Svenskläraren tidskrift för
svenskundervisning 2 (2011): 22–24.
45 Dysthe m.fl., Skriva för att lära, 14.
46 Selander & Kress, Design för lärande, 32.
47 Per Holmberg, ”Digital argumentation - datorskrivandets transformering av skolans genrearbete”,
Utbildning & Lärande 4, 1 (2010): 35 ff.
11