FULLTEXT02

bodilbavner

FULLTEXT02

förflutna. 66 Lee menar att problemet med bristande engagemang för historia

i skolan kan lösas utan att skollitteraciteten som sådan behöver förändras.

Bättre undervisning med en genomtänkt stödstruktur för inlärningen underlättar

historiskt tänkande. Förmågan att tänka som en historiker skapar

sedan i sin tur ett engagemang för ämnet. 67 Frågan är dock om ungdomar

upplever en sådan historieundervisning som tillräckligt meningsfull för att

de ska kunna utveckla sitt historiemedvetande.

Den amerikanske historiedidaktikern Roy Rosenzweig har undersökt

amerikaners attityder till historieämnet. Det visade sig att människor hade

lätt att koppla sig till familjens historia, men de hade svårt med den klassrumsbaserade

historieundervisningen. Ett problem var att individerna inte

upplevde att de fick engagera sig i det förflutna i skolan. Man ville komma

nära och få en upplevelse av historien. 68 Rosenzweig talar om ett personligt

(intimate) historiebruk. Genom att studera det förflutna får individer möjlighet

att skapa relationer med dem som står dem nära, relationer som i sin

tur hjälper dem att få svar på frågor om identitet, moral och människors

handlingsutrymme. Därigenom får de hjälp med frågan om varifrån de

kommer och vart de är på väg. 69 Jag tolkar Rosenzweigs studie som att deltagarna

i undersökningen efterlyser något mer än det vetenskapliga historiebruk

som de erbjuds i skolan för att kunna koppla sig till historien och därmed

utveckla sitt historiemedvetande.

I det sammanhanget fyller historiedidaktikern Klas Göran Karlssons typologi

över olika historiebruk en viktig funktion. Karlsson menar att historia

kan användas på flera olika sätt i samhället och att alla bruk av historia ytterst

handlar om människors sökande efter mening och sammanhang i tillvaron.

70 . Karlsson har utarbetat en typologi som bl.a. omfattar ett

vetenskapligt, ett existentiellt, ett moraliskt och ett kommersiellt historiebruk.

Det vetenskapliga bruket är grundläggande för vårt demokratiska

samhälle eftersom det möjliggör ett kritiskt sökande efter alternativa förklaringar.

Men när det vetenskapliga bruket förekommer i skolan som det

enda accepterade, kan det skapa problem. Det leder till en snäv historisk

skollitteracitet, där eleverna får svårigheter att se hur det förflutna är relevant

för deras egna liv. Ämnet förlorar sin mening. En enkel lösning på pro-

66 Ibid., 6. Se också Erik Lunds diskussion om historiedidaktikern Denis Shemilt resonemang om hur en

förståelse kring dåtid – nutid – framtid kan utvecklas med hjälp av begreppen förändring och orsak i,

”Historiebevissthetsbegrepet i engelsk historiedidaktikk: teoriutvikling og didaktisk konkretisering i en ny

læreplan”, i Historiedidaktik i Norden 9. Del 1: Historiemedvetande - historiebruk, red. Per Eliasson m.fl.

(Malmö: Malmö högskola;, 2012), 96.

67 Lee, ”Historical Literacy: Theory and research”, 9–10.

68 Roy Rosenzweig, ”How Americans Use and Think about the Past: Implications from a National Survey for

the Teaching of History”, i Knowing, Teaching, and Learning History: National and International

Perspectives, red. Peter N. Stearns m.fl. (New York: New York University Press, 2000), 272–273.

69 Ibid., 266–267.

70 Klas-Göran Karlsson, ”Historiedidaktik: begrepp, teori och analys”, i Historien är nu: En introduktion till

historiedidaktiken, red. Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (Lund: Studentlitteratur, 2009), 59.

16

More magazines by this user
Similar magazines