FULLTEXT02

bodilbavner

FULLTEXT02

En etnografisk forskningsstrategi

Inom läs- och skrivforskningen är etnografiska forskningsmetoder vanligt

förekommande. Syftet med den etnografiska ansatsen är att förstå en specifik

kultur, därför studerar forskaren naturliga miljöer, det som sker där och

hur deltagarna upplever det. Ansatsen är särskilt lämpad för att skapa en tät

beskrivning av den studerade kontexten. 157 Livet på Internet har exempelvis

väckt etnografers uppmärksamhet. Internet betraktas då som en ny aspekt

av den sociala samvaron, en virtuell etnografi. 158 En etnografisk forskningsstrategi

förutsätter att materialet hämtas från autentiska miljöer. En studie

bör också omfatta flera olika material och metoder för att ringa in det som

ska undersökas. 159

Mitt undersökningsmaterial består av en enkätundersökning, elev- och lärarintervjuer

samt elevtexter från de två klassbloggarna. Dessutom tillkommer

betygsstatistik, lärobokstexter och observationer som har använts för att

belysa och tolka de resultat som har framkommit ur det primära materialet.

Observationerna begränsar sig till handlingar som eleverna uttrycker i skrift

på bloggen. Studien omfattar inga klassrumsobservationer.

Texterna är producerade i en autentisk skolsituation. Enkät och intervjuer

är visserligen inte en del av elevernas vanliga undervisningssituation, men

det är svårt att få fram deras upplevelser på annat sätt.

En intervenerande ansats

Det största avsteget från den etnografiska forskningsansatsen är snarare det

faktum att jag som forskare, tillsammans med undervisande lärare, designade

elevernas skoluppgift och att jag deltog i undervisningssituationen. Jag

studerar alltså en situation som jag själv har iscensatt. På så vis får forskningsstrategin

en intervenerande karaktär.

Keith Barton ger mig visst stöd för den här typen av ansats. Han menar att

klassrumsstudier lätt blir för generella och att det behövs längre studier för

att synliggöra vad i historieundervisningen som har effekt på elevers lärande.

En framkomlig väg är, enligt Barton, att lärare och forskare tillsammans

designar experiment i klassrummet som blir föremål för studier. 160 Men den

här studien kan knappast kallas experimentell. Den saknar kontrollgrupp

och jag använder i huvudsak kvalitativa metoder som intervjuer och textanalys,

där en exakt mätning kan vara svår att genomföra. 161

157 Staf, Att lära historia i mellanstadiet, 31.

158 Martyn Denscombe, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna (Lund: Studentlitteratur, 2009), 96–97.

159 Staf, Att lära historia i mellanstadiet, 31–32.

160 Keith C. Barton, ”Students ideas about history”, i Handbook of Research in Social Studies Education, red.

Linda S. Levstik & Cynthia Tyson (New York London: Routledge, 2008), 249.

161 Denscombe, Forskningshandboken, 75–76.

34

More magazines by this user
Similar magazines