Ãret 2011 - Avfall Sverige

Å R E T 2 0 1 1

I N N E H Å L L 

INTERVJU MED VD OCH ORDFÖRANDE 3-5 

Aktuellt i omvärlden 6-7 

AVFALL SVERIGES VERKSAMHET 8-12 

AVFALL SVERIGES EKONOMI 14-15 

AVFALL SVERIGEs UTVECKLINGssatsning 16-17 

Rapporter 18-19 

Remissvar och skrivelser 20 

Kurser, temadagar och konferenser 21 

Organisation 22 

Personal 23 

A V F A L L S V E R I G E 

• Avfall Sverige är kommunernas expertorgan inom avfall och återvinning 

• Avfall Sverige arbetar med samhällskontakter, rådgivning, utbildning och utveckling 

• Avfall Sverige har Sveriges kommuner, eller deras kommunbolag som medlemmar, och 

därutöver ett 100 tal företag som associerade medlemmar 

• Avfall Sveriges vision är “Det finns inget avfall” 

• Avfall Sveriges värdegrund är en avfallshantering som är miljöriktig och hållbar med ett tydligt 

samhällsansvar 

• Avfall Sverige är en ideell förening med ett helägt servicebolag: Avfall Sverige AB 

2 AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011

Intervju med VD och ordförande 

I n t e r vj u m e d V D 

o c h o r d f ö r a n d e 

Å r e t 2 0 1 1 

Avfall Sveriges kommunikation 2011–2012 fokuserar på att 

berätta om den miljö- och samhällsnytta den kommunala 

avfallsverksamheten bidrar till. Hur ser ni på det 

Kjell-Arne Landgren, ordförande, Avfall Sverige: Miljö- och samhällsnytta 

betyder framtid, ansvar. Det är viktigt att vi tar vår del 

av ansvaret utifrån den kompetens, kunskap och förmåga vi har. 

Det är också viktigt att vi berättar vad kommunerna faktiskt gör. 

Att sjunga vackert i ett slutet rum glädjer ingen. 

Avfall skapas av konsumtion och produktion i samhället. 

Kommunerna har en nära relation med både producenterna och 

med konsumenterna, dvs kommuninvånarna. Kommunen måste 

tänka långsiktigt utifrån både produktion och konsumtion. 

Weine Wiqvist, VD, Avfall Sverige: Kommunens avfallshantering 

bidrar till samhällsnytta genom att skapa utveckling, forskning 

och arbetstillfällen, att ta tillvara nya innovationer och utgöra bas 

för privata företags expansionsförmåga. Det är en slags bieffekt 

av att vi är framgångsrika i att ta tillvara avfall som resurs och 

minskar miljö- och klimatbelastningen. 

Kjell-Arne: Det talas mycket om att avfall är en resurs. Avfall är rätt 

hanterat en resurs – men det bästa avfallet är ändå det som aldrig 

uppstår. Det finns absolut inget egenvärde i att skapa avfall. 

Weine: Kanske har vi de senaste åren fokuserat för mycket på 

resursaspekten. Viktigast är ändå fortfarande att miljösäkra hanteringen 

av det avfall som uppstår. Det gäller inte minst farligt avfall. 

Trots goda ambitioner tillförs samhället ständigt nya produkter, 

såsom lågenergilampor med kvicksilver eller bänkskivor med triklosan, 

som ställer särskilda krav när de tjänat ut och blir avfall. 

Avfall Sverige antog på senaste årsmötet en vision: ”Det finns inget 

avfall”. Var det svårt att komma fram till den 

Kjell-Arne: Alla visioner har till syfte att hålla samman en grupp 

och sträva åt visst håll. Det är vi, tillsammans, som ska arbeta 

för att nå visionen. Det var inte svårt att komma fram till att det 

var just en nollvision Avfall Sverige skulle ha. Vi kan inte säga att 

vi ska tillåta vissa mängder eller vem som ska få generera avfall 

och hur mycket. Vår vision måste vara att alla strävar åt samma 

håll; att minimera avfallet. Och med alla menar vi inte bara alla 

inom Avfall Sverige. Alla har en roll; transportväsendet, vi, medborgaren, 

producenten etc. Med gemensam kunskap kan vi tillsammans 

arbeta för att närma oss visionen. 

Weine: De mål vi har satt upp i arbetet för att nå visionen handlar 

om att vi ska bryta sambandet mellan tillväxt i samhället och 

ökande avfallsmängder och att arbeta oss högre upp i avfallshierarkin. 

Vi måste utveckla metoder för hur målen ska kunna mätas och 

följas upp, de måste bli greppbara och mätbara. Vi behöver också 

ta fram metodik för hur vi tolkar och följer upp ambitionerna kring 

kommunernas roll som motor och garant för en långsiktigt hållbar 

avfallshantering. 

”Det finns inget avfall” vill visa på ett tankesätt, förhållningssätt, 

men ska inte uppfattas absolut. Visionen går hand i hand med 

framtidsfrågor som att minska utsläppen av växthusgaser, minska 

gifterna i samhället, i maten, textilier osv. 

AVFALL SVERIGE ÅRSBERÄTTELSE 2011 3


Under året tillsatte regeringen en utredning som ska se över 

avfallsområdet. Utredningen gäller främst utformningen och 

ansvaret för insamling och omhändertagande av hushållens avfall, 

men även vissa delar av näringslivets avfall ingår i uppdraget. 

Utredningen har ett visst fokus på producentansvar och så kallat 

jämförligt hushållsavfall. Behövs en sådan utredning 

Weine: Det är något vi har arbetat hårt för under flera år. Det är 

inte första gången som producentansvaret utreds men nu finns 

en öppning att uppnå en annan ordning för hanteringen av förpackningar 

och tidningar. Det är en möjlighet och den måste vi ta. 

Regeringsrättens dom i de så kallade Sysav-målen 2008 innebar 

att kommunerna inte kunde tilldela uppdrag till sina bolag utan 

upphandling. Regeringen införde då tillfälliga undantag och nu 

finns ett förslag från regeringen om att permanenta undantagsreglerna. 

Weine: Vi får nu ett regelverk som gör det möjligt för kommunerna 

att även fortsättningsvis organisera sig i bolagsform. Vägen dit har 

varit mödosam, men vi är nöjda över att vi har fått ett regelverk 

som kommunerna kan arbeta efter. Det nya regelverket kan ändå 

för vissa kommunbolag komma att ställa krav på omställning. 

Kjell-Arne: Det faktum att några kommuner helt legalt har samlat in 

förpackningar och tidningar själva har möjligen tjänat som extra 

påtryckning för att få en utredning till stånd. Vår målsättning är att 

avfallshanteringen ska bli en integrerad del i samhällets infrastruktur 

och det kan den bli genom att kommunerna organiserar 

även insamling av förpackningar och tidningar. Kommunernas 

ansvar kan utveckla nya system och ny teknik. 

Weine: Vi föreslår att kommunerna organiserar insamlingen inom 

ramen för producentansvaret. En del tror felaktigt att vi vill rasera 

producentansvaret, men det stämmer inte. Producenternas ekonomiska 

ansvar är nyckeln för att finansiera insamlingen även när det 

faller under kommunernas ansvar. 

Frågan om det så kallade jämförliga hushållsavfallet är också 

uppe till diskussion. Det nuvarande systemet är bra, det finns inga 

miljöskäl som talar för en förändring. Det är upp till de som vill förändra 

att bevisa att det blir bättre med en avreglering och hur det 

i så fall ska gå till. Vi är övertygade om att det blir svårare att 

använda avfallstaxan som styrmedel för ökad återvinning, trafiken 

kommer att öka och det blir svårare att nå miljömålen. 

Kjell-Arne: Vad många inte insåg från början, var att detta var en 

enormt stor fråga för alla kommunala och statliga bolag. Det handlade 

inte bara om avfallshantering i bolagsform, utan om alla offentliga 

bolag. Därför var samarbetet med Sveriges kommuner och 

landsting, SKL, mycket värdefullt. 

Weine: Många kommuner handlar upp såväl insamling som 

behandling av sitt hushållsavfall, och de berörs inte på samma sätt 

av dessa undantagsregler. Upphandling är självfallet en möjlighet 

för kommunen att fullfölja sina ambitioner på avfallsområdet. I det 

sammanhanget har vi stora förväntningar på Wijkmans utredning 

som ska utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt-, 

miljö- och samhällsnyttoperspektiv. 

Tidigare har Avfall Sverige haft ett ganska löst sammansatt nätverk 

för miljöteknikexportfrågor. Nu är nätverket uppgraderat till 

en formell arbetsgrupp och en projekttjänst är tillsatt. Varför 

Weine: Miljöteknikexport är ett av resultaten av det kommunala 

ansvaret. Det är faktiskt ett utmärkt exempel på den samhällsnytta 

vi tidigare talade om. Kommunerna har ett enormt kunnande och 



också anläggningar att visa upp, för att bidra till export. Hittills har 

vi främst sysslat med miljöteknikexport som försöksverksamhet, vi 

har inte haft den samordning och koordinering som varit nödvändig. 

Vi behöver samverka, och då menar jag inte bara kommunerna 

emellan, utan även med det privata näringslivet. Genom att kraftsamla 

som vi gör nu, kan vi bli ett bättre stöd för kommunerna, för 

näringslivet och för staten. Kommunerna har ett viktigt ansvar i att 

visa hur vi arbetar med allt från planering, organisation och utbildning 

till logistiklösningar och olika återvinningssystem. 

Kjell-Arne: Företag har byggt upp stora kraftfulla säljorganisationer 

för sina produkter och sitt material. Där finns en försäljningsapparat, 

hela strukturen är klar. Men hur organiserar man det på bästa 

sätt i ett land där det inte finns någon organisation att falla tillbaka 

på, eller någon struktur för att arbeta med företagande Här har 

svenska kommuner mycket att erbjuda; stadsplanering, erfarenhetsutbyte, 

kunskaper. Ett exempel är ett nu aktuellt projekt i Indien 

som ska hjälpa till att bygga upp biogasområdet i landet. Avfall 

Sverige har fått konkreta förfrågningar av svenska företag för att 

bygga upp biogasen i praktiken i Indien. Här kan vi bidra. 

Weine: Det är också viktigt ur imagesynpunkt. Det ger en enorm 

pr för vår bransch och för kommunernas avfallshantering, som 

spiller över på hur man ser på kommunernas organisation, men 

också på kommunerna och bolagen som arbetsplats för nya 

generationer. 

Det talas mycket om samarbete inom och mellan kommuner. 

Varför är det så viktigt 

Weine: Ett viktigt skäl är vikten av kompetensförsörjning. Kraven på 

kunskap ökar varje dag och för att öka kunskapen behöver basen 

öka. 

Kjell-Arne: Samverkan med universitet och högskolor är också viktigt. 

Ett exempel är de stipendier Avfall Sverige delar ut varje år. Det 

skapar intresse hos nya generationer, vi får in nya människor och 

nya idéer i branschen. 

Om vi blickar lite framåt i tiden, vilka är då de största utmaningarna 

i branschen under närmaste tiden och hur ska de mötas 

Weine: Det finns frågor på tre plan som berör oss; EU, nationellt och 

på medlemsplanet. 

Inom EU är de viktigaste frågorna alla de utredningar och förslag 

som finns angående kommunernas roller. Resultatet av dessa skapar 

ramarna för hur vi i Sverige kan och ska agera i framiden. 

På det nationella planet kommer avfallsutredningen och dess 

resultat att vara oerhört viktiga för vårt framtida arbete. 

Utredningens resultat kommer att påverka oss under lång tid 

framöver, oavsett vad det blir. 

På medlemsplanet handlar det väldigt mycket om arbetsmiljö, 

både för kommunen som arbetsgivare men också för att arbetsmiljöfrågorna 

hänger ihop med samhällsplanering, med betydelse för 

medborgaren. Jag tänker på trånga gränder, att backa stora sopbilar, 

säkerhet etc. Matavfallsinsamling och satsning på biogas är 

också fortsatt viktigt. 

Kjell-Arne: Arbetsmiljö för kommunerna är ju många gånger livsmiljö 

för medborgare. Genom att ge kommunerna helhetsansvaret 

för att organisera förpacknings- och tidningsinsamlingen samt det 

”därmed jämförliga avfallet”, blir transporterna färre och effektivare 

vilket i sin tur minskar skaderisken. Detta är också något vi har 

påpekat för utredningen. 


AKTUELLT I OMVÄRLDEN 

A K T U E L LT I O M V Ä R L D E N 

EU-FRÅGOR 

EU-parlamentet röstade 2011 igenom ett reviderat WEEE-direktiv 

vilket innebär att alla medlemsländer måste öka sin insamling 

och återvinning av el-avfall. Detta gäller oavsett om de redan 

uppfyller det nuvarande schablonmålet på 4 kg per person och år, 

eller inte. Sverige ligger sedan länge i topp, 2011 samlade vi in 

över 16 kg per person. 

År 2016 måste 65 procent av el-avfallet, baserat på den 

genomsnittliga försäljningen av elektriska och elektroniska produkter 

de senaste tre åren, samlas in. När direktivet träder i kraft 

gäller 45 procents insamlingsgrad. De bästa tillvägagångssätten 

för återvinning bör användas och produkterna bör utformas så att 

man lättare ska kunna återvinna dem. Det kommer nu också att 

ställas krav på att konsumenterna ska få lämna in små och 

medelstora elektriska och elektroniska produkter i butiker utan 

att behöva köpa något nytt. 

EU-kommissionen antog under 2011 en färdplan för ett resurseffektivt 

Europa. Med den nya färdplanen ska EUs ekonomi vara 

hållbar före 2050. Färdplanen ringar in de näringsgrenar, som 

förbrukar mest resurser och föreslår verktyg och indikatorer för 

att åtgärda detta. Färdplanen är en strategi för konkurrens och 

tillväxt med resurshållning vid produktion och konsumtion. Den 

ska skapa näringsmöjligheter och arbetstillfällen inom olika verksamheter 

som återvinning, bättre produktutformning, materialersättning 

och ekoteknik. 

Vad det gäller avfallsområdet vill EU-kommissionen bland annat: 

• stimulera marknaden för materialåtervinning genom ekonomiska 

incitament och genom att utveckla så kallade end of 

waste-kriterier 

• fortsätta arbetet inom EU och internationellt mot olagliga 

avfallstransporter, särskilt med fokus på farligt avfall 

• säkerställa att offentlig finansiering ur EUs budget prioriterar 

aktiviteter högre upp i avfallshierarkin 

• underlätta utbyte av bästa praxis för insamling och behandling 

av avfall mellan medlemsstaterna och utveckla åtgärder 

för att mer effektivt bekämpa överträdelser av EUs avfallsregler. 

Producentansvaret för förpackningar 

och returpapper ses över 

I slutet av 2010 skrev Avfall Sverige till Miljödepartementet och 

föreslog att regeringen skulle se över reglerna om producentansvar 

för förpackningar och returpapper. Producentansvaret hade då funnits 

i mer än 15 år, och hela tiden dragits med betydande brister 

och problem. Avfall Sverige ansåg därför att det var hög tid att se 

över reglerna för att utveckla miljömålen och göra det enklare för 

hushåll och företag att källsortera. I juli 2011 kom så beskedet: 

Regeringen tillsatte en utredning för att göra en allmän översyn av 

avfallsområdet, främst utformningen och ansvaret för insamlingen 

och behandling av hushållens avfall. 

Utgångspunkten i utredningen är att avfallshanteringen ska 

ske på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt, vara effektiv för 

samhället och enkel för konsumenter och andra grupper.  Det är 

också inom de områdena det finns brister, vilket Avfall Sverige så 

många gånger påtalat. 

I uppdraget ingår också en översyn av ansvaret för verksamheternas 

avfall, särskilt avseende hushållsavfallet, förpackningar och 

returpapper. Utredaren ska också undersöka om det bör införas 

ytterligare styrmedel för att bättre möjliggöra utsortering av matavfall, 

farligt avfall, grovavfall och textilavfall. Avfall Sveriges VD 

Weine Wiqvist ingår i utredningens expertgrupp. Uppdraget ska 

redovisas sommaren 2012. 

Förslag att undantagsreglerna i 

LOU permanentas 

Utredningen om offentliga företag – upphandling, kontroll och insyn 

(Ofuki-utredningen) föreslog i sitt 830 sidor tjocka slutbetänkande 

att undantagen i lagen om offentlig upphandling (LOU) som infördes 

i juli 2010 permanentas från den 1 januari 2013. 

Bakgrunden är regeringsrättens domar i de så kallade Sysavmålen 

2008, som innebar att det inte längre blev möjligt för kommuner 

att överlåta uppgifter till eget bolag utan föregående upphandling. 

Detta hinder skulle få långtgående konsekvenser för 

många statliga och kommunägda bolag, inte bara inom avfallsområdet 

utan i princip inom alla områden där sådana bolag finns. 

Regeringen införde därför tillfälliga undantagsregler, baserade på 

EU-domstolens så kallade Teckal-kriterier, som gäller till 1 januari 

2013. 

Avfall Sverige ser positivt på att undantagsreglerna permanentas. 

Avfall Sverige anser dock att utredningen inte tagit tillräcklig hänsyn 

till varför kommuner valt att låta det egna kommunala bolaget 

svara för avfallshantering eller på motsvarande sätt samverka mellan 

flera kommuner i ett gemensamt bolag. Dessutom har de övergripande 

miljöaspekterna helt kommit i skymundan. Sverige och 

svensk avfallshantering hålls ofta fram som goda exempel. Det är 

därför viktigt att förstå att den svenska avfallsmodellen bygger på 

samverkan inom och mellan kommuner, skriver Avfall Sverige i sitt 

remissvar till utredningen. 


AKTUELLT I OMVÄRLDEN 

Ny avfallslagstiftning och nationell avfallsplan 

I augusti 2011 trädde den nya avfallsförordningen i kraft. Nyheter i 

den nya förordningen är att avfallskategorierna tas bort, en ny 

avfallsdefinition införs och det blir enklare att transportera mindre 

mängder farligt avfall. Redan i december kom de första ändringarna 

i avfallsförordningen om tillstånds- och anmälningsplikt för 

tran sport av avfall. De nya avfallsreglerna innebar inte några 

dramatiska följder för den kommunala renhållningsskyldigheten 

och avfallshanteringen. Svensk avfallshantering har sedan länge 

arbetat enligt de nya krav som följer av ramdirektivet. 

Men den viktiga frågan om att förebygga uppkomsten av avfall 

finns inte med i förordningen, det är något som kommunerna 

arbetar allt mer med. Den finns däremot med i det förslag till 

nationell avfallsplan, som sändes ut på remiss under hösten. Där 

föreslår Naturvårdsverket att lagstiftningen ses över så att kommunerna 

får ett tydligare ansvar och klara befogenheter att 

arbeta avfallsförebyggande. 

Förslaget till ny nationell avfallsplan innehåller mål och åtgärder 

för ett antal prioriterade områden, bland annat 

• avfall från byggnads- och rivningssektorn, 

• ökad materialåtervinning av hushållsavfall, 

• minskning av matavfallet. 

Under 2011 lämnades miljömålsberedningens förslag till nya 

etappmål: 

• Matavfallet minskar med minst 20 procent jämfört med år 

• 2010. 

• Minst 40 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker 

och restauranger behandlas biologiskt så att växtnäring 

och energi tas tillvara till 2015. 

• Minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp tas tillvara 

och återförs till produktiv mark, varav minst hälften återförs 

till åkermark. 

• Återanvändningen och materialåtervinningen av icke-farligt 

byggnads- och rivningsavfall är minst 70 procent år 2020. 

Förebyggande av avfall och återanvändning 

EUs ramdirektiv och den svenska avfallslagstiftningen är tydliga: 

Avfallsmängderna måste minska. Det är också en insikt som funnits 

inom den kommunala avfallshanteringen i Sverige länge. Redan 

under 1980-talet talades om en prioriteringsordning med avfallsminimering 

som första steg. I Sverige har vi kunnat notera en minskning 

av mängderna under några år. Även om det är för tidigt att dra 

några långsiktiga slutsatser är det ändå en intressant trend att det 

inte längre är helt självklart att avfallsmängderna ska öka år från år. 

Avfall Sverige har drivit arbetet för att minska avfallsmängderna, 

bland annat som nationell samordnare för det europeiska projektet 

”Europa minskar avfallet” i de tre år projektet pågått. Avfall 

Sverige uppmanade 2010 Miljödepartementet att se över regelverket 

kring kommunernas ansvar och roller när det gäller återanvändning 

och möjligheten att finansiera sådan verksamhet. Det 

är exempel på åtgärder som ligger i linje med att uppnå Avfall 

Sveriges vision ”Det finns inget avfall”. 

Miljöteknik och miljöteknikexport 

Regeringen presenterade under hösten en samlad strategi för miljöteknik. 

Den har tre huvudmål 

• att åstadkomma goda förutsättningar för framväxt och utveckling 

av miljöteknikföretag i Sverige, 

• att främja export av svensk miljöteknik, 

• att främja forskning och innovation inom miljöteknik och 

underlätta för innovationer att kommersialiseras. 

Regeringen satsar 400 miljoner kronor under mandatperioden på 

att utveckla miljöteknik. Samtidigt beslutade styrelsen för Avfall 

Sverige om en ny satsning för att stödja miljöteknikexport. En ny 

resurs inrättades för att koordinera kommunernas satsningar och 

det befintliga nätverket för miljöteknikexport uppgraderades till en 

arbetsgrupp inom Avfall Sverige. Syftet med satsningen är att öka 

samverkan mellan kommunerna/kommunbolagen och näringslivet 

samt myndigheter. 


VERKSAMHETEN 

A V F A L L S V E R I G E S V E R K S A M H E T 

Avfall Sverige företräder medlemmarnas intressen och utvecklar 

kompetensen hos medlemmarna genom 

• lobbying- och påverkansarbete, 

• erfarenhetsutbyte, kunskaps- och informationsförmedling 

samt utveckling av svensk avfallshantering. 

Visionen 

Vid årsmötet 2011 antogs en långsiktig vision för Avfall Sveriges 

kommunmedlemmar: ”Det finns inget avfall”. Visionen är resultatet 

av ett arbete som pågått bland medlemmarna under ett år. 

De långsiktiga målen för 2020 är dels att sambandet mellan 

avfallsmängder och tillväxt har brutits, dels att det ska ha skett en 

stark och tydlig rörelse uppåt i avfallshierarkin. 

Målbilden är också resultatet av medlemmarnas diskussioner 

• Kommunerna är motorn i omställningen 

• Kommunerna är garanten för en långsiktigt hållbar avfallshantering 

2012 blir ett viktigt år då visionens tankar och målen för 2020 ska 

arbetas in i allt som rör Avfall Sveriges policy och verksamhet. Det 

kommer att behövas nya projekt för att utveckla metoder för hur 

målen till 2020 ska kunna mätas och följas upp. Vidare behöver det 

tas fram metodik för hur vi tolkar och följer upp ambitionerna kring 

kommunernas roller. 

Påverkansarbete 

Avfall Sverige företräder medlemmarna vid kontakter med myndigheter 

och beslutsfattare, både på nationell och på europeisk nivå. 

Möten, uppvaktningar, remisser, skrivelser och medieinslag är 

exempel på olika sätt att företräda medlemmarna. 

Avfall Sverige har under året haft en lång rad möten med regeringskansliet, 

träffat riksdagsledamöter, politiska tjänstemän och 

myndigheter. Det sker genom VD, jurist, övriga rådgivare och vid 

tillfälle i samverkan med Avfall Sveriges styrelse, medlemmar och 

andra organisationer. Avfall Sverige har en rådgivare för samhällskontakter 

placerad i Stockholm med uppgift att ytterligare utveckla 

kontakterna med beslutsfattare inom riksdag och departement. 

Avfall Sverige har också representanter med i Avfallsutredningens 

expertgrupp, i Naturvårdsverkets Avfallsråd och en mängd andra 

expertorgan. 

Erfarenhetsutbyte 

Arbetsgrupperna är en viktig länk mellan medlemmar och kansli. 

Det är främst via arbetsgrupperna som erfarenhetsutbytet sker. 

Arbetsgrupperna möts minst två gånger om året och håller däremellan 

kontinuerlig kontakt. Rådgivarna på Avfall Sveriges kansli deltar 

i arbetsgrupperna inom sitt respektive specialområde. 

2011 togs beslut om en ny arbetsgrupp för export. Arbetsgrupperna 

är nu indelade i de tio områdena 

• beställarfrågor 

• biologisk återvinning 

• deponering 

• energiåtervinning 

• export 

• farligt avfall 

• kommunikation 

• logistik 

• materialåtervinning 

• återvinningscentraler 

Inom varje arbetsgrupp finns undergrupper för speciella ämnesområden. 

Cirka 200 representanter för medlemmarna – allt från 

små kommuner till stora kommunala bolag – är engagerade i 

någon arbetsgrupp eller undergrupp. Erfarenhetsutbytet är för 

många den främsta anledningen till att engagera sig i en arbetsgrupp. 

Informationen från arbetsgrupperna sprids vidare inom den egna 

organisationen eller genom regionala nätverk samt i tidningen 

Avfall och Miljö. 

Kurser och temadagar, utvecklingsprojekt och kunskapsöverföring 

är också resultat av arbetsgruppernas verksamhet. 

Arbetsgrupperna är också en viktig intern bas för att förankra Avfall 

Sveriges ståndpunkt i olika lagstiftnings- och påverkansfrågor. 

Nätverk 

En del av erfarenhetsutbytet sker i de nätverk som finns för olika 

grupper inom Avfall Sverige. Ett sådant är företagsgruppen, som 

består av representanter för de associerade privata företagen. Ett 

annat nätverk är Avfall Sverige Yngre för personer under 36 år, som 

arbetar med avfallsfrågor. Nätverket för skolinformatörerna bland 

Avfall Sveriges medlemmar träffas en gång om året. Det finns också 

ett nätverk för upphandlare, som träffas regelbundet. 


VERKSAMHETEN 

Nätverket för miljöteknikexport, som 2011 ombildades till arbetsgrupp, 

har främjat samverkan mellan privata och offentliga aktörer 

i internationella projekt för att därmed öka exporten av varor och 

tjänster inom avfalls- och återvinningsområdet. 

En stor del av Avfall Sveriges medlemmar träffas i olika regionala 

nätverk över hela landet och nätverken håller regelbundet kontakt 

med kansliet. 

2010 och ytterligare tre guider publicerades under 2011. De fyra 

guiderna har följande rubriker 

• Kommunernas roll vid insamling av förpackningar och returpapper 

• Införande av system för insamling av källsorterat matavfall 

• Undantag från kommunala föreskrifter för avfallshantering 

• Innebörden av begreppet hushållsavfall 

Avfall Sverige Utbildning 

Avfall Sverige bedriver en omfattande utbildningsverksamhet för att 

Avfall Sveriges guider syftar till en samsyn på tolkningar, vilket kan 

ge bättre beslutsunderlag. De råd som Avfall Sverige publicerar i 

höja branschens kunskap och kompetens. Utbildningsverksamheten 

dessa guider utgör endast generell rådgivning och ska inte ses som 

är kvalitetscertifierad sedan 2009 och 2011 juridiskt bindande råd i det enskilda fallet. 

utsågs en utbildningschef. Under året har utbildningsverksamheten 

framgångsrikt utvecklat utbudet, kvalitetssystemet och den 

webbaserade utbildningen Avfallsakademin. Under 2011 introducerades 

två nya kurser och tio nya temadagar. Sammanlagt deltog 

2 401 personer (2 384 personer 2010) i Avfall Sveriges utbildningsverksamhet 

under 2011. 

Utbildningens inriktning är förankrad i arbetsgrupperna, och tillgodoser 

därför både medlemmarnas och branschens behov. 

Avfall Web 

Det webbaserade benchmarking- och statistiksystemet Avfall Web 

används av allt fler medlemmar. Där matas statistik och andra 

uppgifter in, som sedan kan ge stöd vid verksamhetsplanering och 

benchmarking. Systemet underlättar också insamlingen av den 

nationella statistiken av hushållsavfall, som Avfall Sverige tar fram 

varje år och publicerar i Svensk Avfallshantering. 

Avfallsakademin, Avfall Sveriges utbildningsportal på webben, 

lanserades under hösten 2010. Fördelen med interaktiva kurser är Kommunikation 

att utbildningen kan genomföras på hemmaplan vid valfri tidpunkt 

Fem och att år den tillmötesgår i sammandrag alla typer av lärstilar. Avfall Sverige två olika kampanjteman. och Kampanjen Avfall för ökad Sverige materialåtervinning, AB 

Den första webbkursen ger en introduktion till avfallsbranschen. 

Den gemensamma kommunikationen fortsatte under 2011 med 

som startade 2010, fortsatte även 2011. Under hösten startade 

Kursen har tagits fram av medlemmar för medlemmar och ger en 

grund i allmänna frågor inom avfallsområdet. Kursen ger alla 

anställda på en arbetsplats grundkunskaper som bidrar till effektivare 

arbete, säkrare beslutsunderlag och större förutsättningar för 

att lyckas med intern och extern kommunikation i avfallsfrågor. 

Introduktionskursen är också användbar för förtroendevalda, som 

ska besluta i frågor som rör avfall och återvinning. 

Totalt 620 licenser har hittills sålts till ”Introduktionsutbildning till 

också årets kampanj, som fokuserar på kommunernas roll och 

ansvar och visar hur avfallshanteringen skapar miljö- och samhällsnytta. 

Kampanjen ska också bidra till att nå Avfall Sveriges 

vision och de konkreta målen till 2020. 

De viktigaste målen med Avfall Sveriges gemensamma kommunikation, 

som pågått sedan 2006, är ökad kännedom om svensk 

avfallshantering och om kommunernas roll. Ett sätt att nå dessa 

mål är att under en period tydligt fokusera på olika områden inom 

avfallsbranschen” på Avfallsakademin. En ny webbkurs – avfallshanteringen. Kampanjens tema och de primära målen för 

Grunderna i Avfall Web – utvecklades under 2011 och lanserades 

i mars 2012. 

kampanjen beslutas alltid i samråd med medlemmarna. Den 

gemensamma kommunikationen bedrivs nationellt av kansliet 

och lokalt/regionalt av medlemmarna. 

GUIDERNA 

En viktig uppgift för Avfall Sverige är att ta fram vägledningar och 

riktlinjer för hur branschen ska hantera och tolka olika begrepp, 

definitioner och företeelser inom avfallsområdet. Dessa vägledningar 

och riktlinjer publiceras i en serie guider. Den första blev klar 

Kommunikationssatsningen finansieras via en avgift på 30 öre 

per invånare, som årsmötet beslutar om. Till detta kommer de ekonomiska 

och personella resurserna hos kansliet och respektive 

medlem samt kompletterande ekonomiskt stöd genom utvecklingssatsningen. 


VERKSAMHETEN 

Projektet ”Europa minskar avfallet” (European Week for Waste 

Reduction, EWWR) arrangerades år 2011 för tredje och sista 

gången i sin nuvarande form. Inom projektet ska EUs länder 

under samma vecka lyfta frågan om att begränsa avfallet på olika 

sätt. 30 europeiska länder deltog 2011 (17 länder deltog 2010). 

Avfall Sverige har varit nationell samordnare under de tre åren 

projektet pågått, med stöd av Naturvårdsverket. Projektet har 

förlängts och kommer att pågå fram till 2015. 

Avfall och Miljö är branschtidningen för alla som arbetar med 

avfallshantering och återvinning. Tidningen bevakar erfarenheter 

på fältet, politiska beslut, forskning och ny teknik. Den speglar även 

den aktuella debatten inom avfall och återvinning. Tidningen kommer 

ut med fem nummer per år enligt ett fast utgivningsschema. 

Den TS-kontrollerade upplagan är 1 800 exemplar. 

20 (19) nyhetsbrev gavs ut under året. Nyhetsbrevet har ingen 

fast utgivningsplan utan kommer ut vid behov, varannan vecka i 

snitt. Nyhetsbrevet publiceras också på hemsidan. Från och med 

2011 ges nyhetsbrevet även ut elektroniskt, parallellt med det 

tryckta. Det finns även ett elektroniskt nyhetsbrev från Avfall 

Sverige Utveckling, med information om projekt och rapporter, 

och ett med nyheter från utbildningsverksamheten. 

Avfall Sverige svarar för driften av den nationella avfallsportalen 

www.sopor.nu. Bakom denna står Naturvårdsverket, Förpackningsoch 

Tidningsinsamlingen, El-Kretsen och Avfall Sverige. 

På Avfall Sveriges hemsida finns publikationer, rapporter, pressmeddelanden 

och allt kampanjmaterial för nedladdning. På hemsidan 

finns också möjlighet att anmäla sig till Avfall Sveriges kurser, 

konferenser och temadagar. Hemsidan har nära 5 500 unika 

besökare varje månad, en kraftig ökning jämfört med tidigare år. 

Media 

Under 2011 uppmärksammades Avfall Sverige i tidningar, radio och 

TV över 500 tillfällen (350 tillfällen 2010). Det faktum att mycket 

tidningar och förpackningar inte sorteras ut till återvinning var en 

stor fråga i media vid flera tillfällen. Avfall Sveriges skrivelse till 

Miljödepartementet, med en önskan om att utreda producentansvaret 

blev mycket uppmärksammad i hela landet. Det blev även 

rapporten med en sammanställning av plockanalyser, som visar att 

mer än hälften av det som slängs i soppåsen kan återvinnas. En 

debattartikel på samma tema, som Avfall Sverige skrev tillsammans 

med hyresgästernas och fastighetsägarnas organisationer, 

publicerades i ett flertal större tidningar. 

Avfall Sverige stod också, tillsammans med övriga branschföreträdare, 

bakom en debattartikel med kritik mot Energimyndighetens 

förslag till biogasstrategi. 

Artiklarna och inslagen behandlade även frågor om insamling av 

matavfall, import av avfall, statistiken som visar minskade mängder 

och inte minst det arbete som görs med att förebygga avfall. I det 

sammanhanget kan rapporterna ”Förebygga avfall med kretsloppsparker” 

och ”Goda exempel på förebyggande av avfall för 

kommuner” nämnas liksom alla aktiviteter i samband med projektet 

”Europa minskar avfallet”. 

32 (28) pressmeddelanden lämnade Avfall Sveriges kansli 

under 2011. Flera av dessa publicerades i olika medier, men 

tjänade också som underlag för andra artiklar om branschens 

frågor. Fyra (tre) egna debattartiklar och tre (två) repliker på 

andras publicerades. Media har också kontaktats både vid personliga 

besök och med ett speciellt nyhetsbrev där aktuella 

avfallsfrågor lyfts. 

Certifierad återvinning 

Certifieringssystemet för kompost och biogödsel startade 1999 och 

14 anläggningar är nu certifierade. Certifieringen är frivillig och bygger 

på öppenhet mot kunden genom noggrann kvalitetsdokumentation 

och fri insyn vad det gäller miljö och kvalitet. Hela kedjan från 

råvara till slutprodukt anpassas till enhetliga kriterier utifrån miljöskydds- 

och användarbehov. 

Systemet har arbetats fram i samråd med lantbruks- och livsmedelsbranschen, 

tillverkare av kompost och biogödsel, jordtillverkare, 

myndigheter och forskare. 

Avfall Sverige har även infört ett frivilligt 

åtagande om att inventera biogas- och 

uppgraderingsanläggningar på utsläpp. 

Åtagandet innebär att anläggningarna förbinder 

sig till regelbundna inventeringar 

av utsläpp och att åtgärda dessa. 


VERKSAMHETEN 

Samarbete nationellt och internationellt 

Samverkan med andra organisationer nationellt och internationellt 

gynnar svensk avfallshantering och föreningens medlemmar. 

På det nationella planet sker samverkan med bland andra 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Svenskt Vatten, Svensk 

Fjärrvärme och Energigas Sverige. 

”Hållbara städer” är ett exempel på en form av samarbete med 

andra organisationer. Det inleddes av Avfall Sverige, Energigas 

Sverige, Svensk Fjärrvärme och Svenskt Vatten 2009. De fyra organisationerna 

har sedan dess arrangerat ett gemensamt seminarium 

i Almedalen varje år och uppvaktat riksdagen i gemensamma 

frågor. Samarbetet har även resulterat i en gemensam rapport för 

att lyfta den infrastruktur som är grundläggande för att bygga hållbara 

städer. Hållbara städer-samarbetet fortsätter även under 

2012. 

Andra samverkansformer följer den lagstadgade organisationen 

av svensk avfallshantering. Producentansvaret för el-avfall gör det 

till exempel naturligt att samarbeta med El-Kretsen, och i samverkansorganet 

Elreturrådet möts representanter för kommuner och 

producenter. Samarbetet med El-Kretsen fördjupades i och med att 

producentansvaret för batterier trädde i kraft 2009. 

Samarbetet med producenter för tidningar och förpackningar 

sker i Återvinningsforum, där SKL, Förpacknings- och 

Tidningsinsamlingen (FTI), Svensk GlasÅtervinning (SGÅ) samt 

Avfall Sverige ingår. Där ska parterna gemensamt utveckla informationsplaner, 

forskningsprojekt och utvärdera servicenivån. 

Avfall Sverige har ytterligare förstärkt bevakningen av EUs arbete 

genom de europeiska avfallsorganisationerna CEWEP 

(Confederation of European Waste-to-Energy Plants) och ECN 

(European Compost Network) men framför allt Municipal Waste 

Europe. CEWEP bevakar intressen kring energiåtervinning och ECN 

arbetar med frågor kring biologisk återvinning. Municipal Waste 

Europe är organisationen för nationella kommunala avfallsorganisationer. 

Municipal Waste Europe verkar i Bryssel och Avfall Sverige 

är en av grundarna till föreningen, vars syfte är att företräda kommunernas 

och de kommunala bolagens intressen inom EU. 

Municipal Waste Europe startade 2010 och har nu 13 medlemmar. 

Avfall Sverige är också en aktiv medlem i den internationella 

avfallsorganisationen ISWA (International Solid Waste Association). 

Även samarbetet med kollegerna i den nordiska avfallsföreningen 

NAF är mycket viktigt. Traditionellt har detta samarbete handlat om 

att utbyta praktiska erfarenheter av avfallshantering. 

Avfall Sverige deltar även i standardiseringsarbetet inom SIS, 

Swedish Standards Institute. 

Årsmöte och styrelse 

Avfall Sveriges högsta beslutande organ är årsmötet. Det är årsmötet, 

som beslutar om stadgar, policyfrågor, rambudget, styrelse och 

valberedning. Avfall Sveriges uppfattningar och ståndpunkter i specifika 

frågor beslutas i styrelsen sedan de bearbetats i arbetsgrupper 

och i utvecklingskommittén. I större frågor av ansvarskaraktär 

samarbetar Avfall Sverige alltid med Sveriges Kommuner och 

Landsting, SKL. 

Avfall Sveriges styrelse består av 18 ledamöter, tio förtroendevalda 

och åtta tjänstemän, som har en mandatperiod på två år. 

Styrelsen sammanträder fyra gånger per år. Valberedningen består 

av sju ledamöter. I valberedningens instruktion står bland annat att 

man ska ”sträva efter att styrelsens sammansättning speglar föreningens 

medlemmar i vad avser deras organisationsstruktur, storlek 

och geografiska fördelning samt sträva efter en så jämn könsfördelning 

som möjligt.” Revisorerna, en ordinarie och en ersättare, väljs 

av årsmötet. 

Årsmötet 2011, som hölls i Lund, blev välbesökt. 467 personer 

deltog. 


VERKSAMHETEN 

Höstmöte 

Våld och hot på återvinningscentraler, långa och trånga dragvägar, 

olyckstillbud och till och med dödsolyckor är obehagliga påminnelser 

om att avfallsbranschen inte är någon riskfri bransch att 

arbeta inom. Avfall Sverige Utveckling har sedan några år arbetsmiljö 

som ett prioriterat område och arbetsmiljö var också temat 

på 2011 års höstmöte. 

Avfall Sveriges medlemmar och organisation 

Det finns två olika kategorier medlemmar i Avfall Sverige: 

• Kommuner, kommunala bolag, kommunalförbund och liknande, 

som verkar utifrån ett samhällsuppdrag. Dessa 

medlemmar har rösträtt på årsmötet och beslutar över 

Avfall Sveriges stadgar, policyfrågor etc. 

• Associerade medlemmar, till exempel leverantörer av tjänster 

och utrustning eller konsulter. 

Avfall Sverige är en ideell förening. Den löpande verksamheten 

drivs inom det helägda dotterbolaget Avfall Sverige AB. Styrelse 

och ledning för förening och bolag är identiska. 

Medlemsutveckling 

2011 hade Avfall Sverige 385 medlemmar. Antalet kommunmedlemmar 

ökade från 247 till 250. De associerade medlemmarna 

var 135 (133). Avfall Sveriges kommunmedlemmar representerar 

286 (284) av landets 290 kommuner, direkt eller genom sina 

regionbolag eller kommunalförbund. 

Att bli medlem 

Avfall Sverige är en organisation som i första hand företräder 

kommuner och kommunala bolag. Privata företag kan erhålla ett 

begränsat medlemskap, men privatpersoner kan inte bli medlemmar 

i föreningen. Medlemmarna kan dra nytta av Avfall Sveriges 

specialistkunskaper genom rapporter och andra informationskanaler 

eller direktkontakt med kansliet. De kan även vända sig till 

föreningen för rådgivning när det gäller juridik och informationsfrågor. 

Medlemmarna får också tillgång till ett stort nätverk inom 

avfallsbranschen. Medlemmar betalar också ett lägre pris på 

kurser och konferenser samt prenumerationer. Intresserade kan 

ansöka om medlemskap via formulär på Avfall Sveriges hemsida. 

Ansökan behandlas sedan av styrelsen. 


Avfall Sveriges ekonomi 



A v f a l l S v e r i g e s e k o n o m i 

Avfall Sverige bedriver verksamheten inom ramen för den ideella 

föreningen Avfall Sverige och det helägda bolaget Avfall Sverige 

AB. Detta bildar den ”oäkta” koncernen Avfall Sverige. Detta är ett 

vanligt förfarande för föreningar med affärsverksamhet. 

INTÄKTER 

Verksamheten i Avfall Sverige är i huvudsak budgetbaserad och 

utgår från den verksamhetsbeskrivning som antas genom rambudgeten 

av årsmötet och detaljbudget av Avfall Sveriges styrelse. 

Intäkterna består till ungefär lika delar av avgifter från Avfall 

Sveriges medlemmar och intäkter från affärsverksamhet såsom 

kurser, konferenser, konsultuppdrag, publikationer med mera. 

Intäkterna 2011 uppgick till 65,3 (60,2) mkr. 

Samtliga medlemmar betalar medlems- och serviceavgift. För 

2011 var dessa avgifter oförändrade, jämfört med året innan. 

Avgifterna är oförändrade även 2012. Av de samlade avgifterna 

utgör medlemsavgiften till föreningen tio procent och serviceavgiften 

till servicebolaget 90 procent. Avgifterna fastställs av årsmötet. 

Medlems- och serviceavgifterna för kommunmedlemmar (kommuner, 

kommunbolag och liknande) beräknas utifrån befolkningsunderlaget. 

Avgiften är degressiv, dvs. avgiften per invånare avtar i takt med 

att invånarantalet ökar. Kommunmedlemmarnas medlems- och 

serviceavgifter motsvarar i genomsnitt en krona per invånare. 

Kommunmedlemmar betalar därutöver en utvecklingsavgift, för 

2011 med 1 (1) krona per invånare. 2006 introducerades en särskild 

informationsavgift och för 2011 var den 30 öre (30 öre) per invånare. 

Dessa avgifter används för utvecklingsprojekt respektive projekt inom 

kommunikationssatsningar. 

Inom arbetsgrupperna för biologisk återvinning, energiåtervinning 

och deponering görs också särskilda utvecklingssatsningar från ett 

hundratal medlemmar som på likartat sätt är öronmärkta för projekt 

inom respektive område. Medlen, totalt 8 227 kr, satsas av medlemmarna, 

som ingår i respektive arbetsgrupp och tas inte upp till beslut 

på årsmötet. 

För övriga medlemmar, konsulter, leverantörer, entreprenörer, återvinnare 

med flera, är avgiften ett fast belopp i två nivåer, beroende på 

företagens storlek. 

KOSTNADER 

Avfall Sveriges kostnader utgörs huvudsakligen av verksamhetskostnader 

som följer av projektverksamheten och affärsverksamheten. Till 

detta ska läggas sedvanliga kostnader för lokaler, personal med 

mera. 

RESULTAT 

Omsättningen uppgick för 2011 till ca 65 mkr (60 mkr). Årets resultat i 

”koncernen” uppgår till cirka 1,1 mkr (0,9 mkr). Det egna kapitalet i 

föreningen och bolaget uppgår till cirka 10,8 mkr. 



F e m å r i s a m m a n d r a g 

A v f a l l S v e r i g e 

o c h A v f a l l S v e r i g e A B 

RESULTATRÄKNING (tkr) 2007 2008 2009 2010 2011 

Nettoomsättning 

Medlems- och serviceavgifter 11 742 12 002 11 885 11 994 11 875 

Utvecklings- informationsavgift/projekt 21 492 24 035 23 604 23 771 25 966 

Särskilda satsningar* 6 594 6 705 7 621 7 498 8 227 

Övrigt 14 342 17 191 19 159 16 911 19 201 

Summa nettoomsättning 54 170 59 933 62 268 60 174 65 268 

Verksamhetskostnader 

Utvecklings- informationsavgift/projekt -20 964 -23 560 -22 538 -22 731 -24 357 

Särskilda satsningar* -6 517 -6 642 -7 723 -7 336 -8 227 

Övriga verksamhetskostnader -11 322 -12 573 -13 445 -12 976 -14 219 

Summa verksamhetskostnader -38 802 -42 775 -43 707 -43 044 -46 803 

Personalkostnader -11 661 -14 542 -16 111 -13 027 -14 690 

Övriga externa kostnader -2 706 -2 834 -3 019 -2 910 -3 008 

Rörelseresultat 1 001 -218 -569 1 193 768 

Finansiella intäkter 951 1 506 287 335 813 

Bokslutsdisp., skatt -576 -412 559 -647 -457 

ÅRETS RESULTAT 1 377 876 277 881 1 123 

Not. Medel för påbörjade ej avslutade projekt överförs till kommande år inom satsningarna. 

*Inom arbetsgrupperna biologisk återvinning, energiåtervinning och deponering. 


AVFALL SVERIGES UT VECKLINGSSATSNING 

A V F A L L S V E R I G E S 

U T V E C K L I N G S S AT S N I N G 

Avfall Sveriges utvecklingssatsning, som startade 1998, har 

beviljat 330 utvecklingsprojekt till en kostnad av sammanlagt 

61,7 miljoner kronor. Särskilda utvecklingssatsningar drivs inom 

områdena energiåtervinning, biologisk återvinning och deponering. 

Utöver detta finns en särskild satsning för gemensam kommunikation. 

2011 publicerades sammanlagt 35 rapporter (25 

rapporter 2010). 

Under 2012 påbörjas arbetet för att införliva utvecklingssatsningarna 

i samma certifieringssystem som utbildningsverksamheten. 

Utvecklingssatsningen har en bred inriktning på konkreta projekt 

som bland annat beaktar: 

• ekonomiska och juridiska aspekter, 

• informations- och kommunikationsmässiga aspekter, 

• kvalitetsaspekter, 

• internationella jämförelser, 

• tekniska frågor och miljöfrågor. 

Avfall Sveriges styrelse tillsätter utvecklingskommittén, som består 

av ordförande i föreningens arbetsgrupper och ytterligare två representanter 

från Avfall Sveriges medlemmar. Kommittén ska besluta 

om vilka projekt som ska beviljas och fördelningen av medel för att 

genomföra dem. Utvecklingskommittén sammanträder fyra gånger 

per år. 

Arbetsgrupperna beslutar om sina respektive särskilda satsningar: 

utvecklingssatsningen på energiåtervinning, deponeringssatsningen 

och satsningen på biologisk återvinning. Varje arbetsgrupp 

har tillsatt en särskild styrgrupp, som beslutar hur medlen i den 

speciella utvecklingssatsningen ska fördelas. 

Den gemensamma satsningen på utvecklingsprojekt gör att även 

måttliga enskilda medlemsinsatser ger stor avkastning i användbara 

projekt. Satsningarna baseras också på ett starkt engagemang 

från medlemmarna, bland annat genom arbetsgrupperna 

inom olika områden. Detta borgar för att projekten får en stark 

användarprofil. 

Den gemensamma utvecklingssatsningen inom Avfall Sverige 

bygger på att alla kommunmedlemmar – kommuner, kommunala 

bolag, kommunalförbund – betalar en årlig utvecklingsavgift. För 

år 2011 var avgiften 1 krona per invånare. Sedan 2006 avsätts 

en årlig avgift till den gemensamma kommunikationssatsningen, 

2011 var den 30 öre per invånare (30 öre 2010). År 2011 tillfördes 

utvecklingssatsningen 9,0 miljoner kronor, samma summa 

som 2010. Av dessa avsätts medel för att täcka administrativa 

kostnader, därefter beslutar utvecklingskommittén om fördelningen 

av medlen till olika utvecklingsprojekt. 

När ett projekt beviljas, reserveras ett belopp motsvarande 

Avfall Sveriges del av projektkostnaden. Utbetalning av medlen 

kan sedan ske successivt under en kortare eller längre period, i 

en del fall över flera år. På samma sätt sker utbetalning från de 

övriga tre satsningarna också ofta över en längre tidsperiod än 

innevarande kalenderår. 

RAPPORTER 

Resultaten från Avfall Sveriges utvecklingssatsning presenteras i 

första hand som rapporter. Från 2008 distribueras rapporterna 

enbart elektroniskt via hemsidan, men ett tryckt sammanfattningsblad 

skickas till medlemmarna för att informera om innehållet i 

rapporterna. Även andra sätt att förmedla resultat och kunskaper 

används, till exempel temadagar och kurser, pressmeddelanden, 

artiklar i tidningen Avfall och Miljö och på hemsidan. Från våren 

2010 presenteras information från Avfall Sverige Utveckling i ett 

helt nytt nyhetsbrev, som utkommer fyra gånger per år. Det distribueras 

enbart digitalt och innehåller information om utvecklingsprojekt 

och rapporter. Successivt förs tidigare utgivna rapporter, 

som bara funnits som trycksaker, över till elektroniska 

filer. Under 2011 publicerades samtliga utvecklingsrapporter, 

från år 2001 och framåt, på hemsidan. 

Resultaten och kunskaperna från projekten ska vara tillgängliga 

och praktiskt användbara i medlemmarnas verksamheter. De särskilda 

satsningarna inom energiåtervinning, biologisk återvinning 

och deponering förmedlar sina resultat även genom egna, interna 

rapporter. Resultaten från de olika utvecklingssatsningarna fyller 

en viktig funktion också för Avfall Sveriges arbete med att företräda 

medlemmarna i olika sammanhang. 

Avfall Sverige har genom sin utvecklingsverksamhet blivit en 

viktig aktör för att främja branschen och deltar i ett antal satsningar 

på forskning och utveckling inom universitet och institut 

med mera där andra, främst staten, står som finansiärer. Det 

gäller exempelvis Mistra, Waste Refinery, SNS och forskningsprogrammet 

Hållbar avfallshantering. 

Satsningen inom biologisk återvinning 

2006 inrättades en särskild utvecklingssatsning inom området 

biologisk återvinning. Det är 23 anläggningar som 2011 tillsammans 

satsade 305 000 kronor på gemensamma utvecklingspro- 


AVFALL SVERIGES UT VECKLINGSSATSNING 

jekt. En kommitté har tillsatts av de finansierande anläggningarna 

med uppgift att besluta om och fördela de ekonomiska medlen 

till projekten. Hittills har 28 projekt initierats. 2011 startade 

6 nya projekt. 

Satsningen inom energiåtervinning 

Avfall Sveriges arbetsgrupp för energiåtervinning beslutade redan 

1990 att etablera en gemensam utvecklingssatsning. Denna har 

en stark anknytning till drifttekniska frågor med erfarenheter och 

sammanställningar. Sedan starten har 110 projekt initierats för 

cirka 25 miljoner kronor, 2011 startade 6 nya projekt. Satsningen 

finansieras av samtliga svenska avfallsförbränningsanläggningar 

inom Avfall Sveriges arbetsgrupp för energiåtervinning med tillsammans 

nästan 2 miljoner kronor för år 2011. Arbetsgruppen 

har utsett en egen projektkommitté som beslutar om projekten. 

Deponeringssatsningen 

Bland landets cirka 75 deponeringsanläggningar satsade 30 

anläggningar 680 000 kronor i en gemensam satsning på utvecklingsprojekt. 

Även här rör det sig om projekt av mer eller mindre 

driftsmässig karaktär. Sedan starten 1998 har 83 projekt satts 

igång för drygt 11 miljoner kronor, 2011 startade 7 nya projekt. 

STIPENDIER 

Sedan 2005 delar Avfall Sverige årligen ut stipendier inom områdena 

avfallshantering och återvinning. 20 stipendier har delats 

ut under åren 2005–2011. Stipendierna delas ut till de mest 

förtjänstfulla uppsatserna och examensarbetena på grundnivå 

vid svenska universitet och högskolor och det är utvecklingskommittén 

som fattar beslut. 2011 utdelades två stipendier på vardera 

10 000 kronor och två på vardera 15 000 kronor. De gick 

till följande arbeten: 

• Teknikneutrala miljöanpassade offentliga upphandlingar av 

bioavfall Anders Arvidsson, Institutionen för Nationalekonomi 

med Statistik, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. 

• Vem påverkar ditt avfall – En studie av aktörers deltagande i 

kommissionens öppna avfallskonsultationer Anders 

Arvidsson, Statsvetenskapliga institutionen, Europaprogrammet, 

Göteborgs universitet. 

• Förbehandling av matavfall med skruvpress – Utvärdering av 

effektiviteten i förbehandlingsanläggningen på NSR i Helsingborg Ylva 

Eriksson och David Holmström, Vatten försörjningsoch 

Avloppsteknik, Institutionen för Kemiteknik, Lunds universitet. 

• Skyltkoncept på Stenby Återvinningscentral: med färg, bild 

och form Anette Ekman, Akademin för innovation, design och 

teknik, Mälardalens högskola. 


Rapporter 

R a p p o r t e r 

Rapporter från utvecklingssatsningen 

U2011:01 På spåret: Transporter av avfall på järnväg 

– en möjlighet 

U2011:02 Förebygga avfall med kretsloppsparker. 

Analys av miljöpåverkan. 

U2011:03 Biogödselförädling – tekniker och leverantörer 

U2011:04 Nationell kartläggning av plockanalyser av 

hushållens kärl- och säckavfall 

U2011:05 Goda exempel på förebyggande av avfall för 

kommuner – idébok för en mer hållbar produktion 

och konsumtion 

U2011:05 Good Examples of Waste Prevention in 

Municipalities – A compilation of ideas for more 

sustainable production and consumption 

U2011:06 Med blicken mot 2020 – omvärldsanalys och 

scenarier för kommunernas roll i framtidens 

avfallshantering 

U2011:07 Byggande och anläggande på och i anslutning 

till gamla avfallsupplag 

U2011:08 Förstudie av olika system för matavfallsutsortering 

med avfallskvarnar 

U2011:09 Bedömning av långtidsegenskaper hos tätskikt 

bestående av flygaskstabiliserat avloppsslam, FSA. 

Beständighet, täthet och utlakning 

U2011:10 Viktbaserad avfallstaxa – en litteraturöversikt 

U2011:11 Volymvikter för avfall 

U2011:12 Handbok metanpotential 

U2011:13 Miljöeffekter av polymerer inom biogasbranschen. 

Förstudie 

U2011:14 Kartläggning av vittrings- och korrosionsskador på 

biologiska behandlingsanläggningar, Etapp II. 

Tätskikt på betong – State of the Art 

U2011:15 Avfallshantering i några europeiska länder. 

En jämförande studie 

U2011:16 Strategi för biogödsel och kompost 

U2011:17 Förbättring av bottenaskors kvalitet 

U2011:18 Värdering och utveckling av mätmetoder för 

bestämning av metanemissioner från 

biogasanläggningar - Fas I 

U2011:19 Hjälpmedel för introduktion av system för insamling 

av källsorterat matavfall samt Guide #2 Införande 

av system för insamling av källsorterat matavfall 

U2011:20 Servicenivå för insamling av hushållens farliga 

avfall och grovavfall – goda exempel och 

rekommendationer 

U2011:21 Avfall Web – för din skull! En idébank till 

Avfall Web’s funktioner och möjligheter 

U2011:22 Lämplig metodik för grundläggande karakterisering 

av aska för acceptans på deponi 

U2011:23 Substratmarknadsanalys. Sammanställning och 

analys av substratmarknaden 

U2011:24 Innovationer och nya företag – resultat av 

kommunernas ansvar för avfallet 

U2011:25 Vägledning för upphandling av 

avfallsbehandlingstjänster 

Rapporter SATSNINGEN INOM biologisk 

ÅTERVINNING 

B2011:01 Handbok metanmätningar 

B2011:02 Torrötning av rejekt från förbehandling av matavfall 


Rapporter 

Rapporter SATSNINGEN INOM DEPONERING 

D2011:01 Utformning av skyddsskikt, Beständighet 

D2011:02 Syntesrapport lakvatten 

D2011:03 Syntesrapport deponigas 

D2011:04 Kontroll av lakvattenrening genom toxicitetstester 

statistiskt korrelerat med kemisk-fysikaliska mätningar 

Rapporter SATSNINGEN INOM ENERGIÅTERVINNING 

F2011:01 Mätvärdeshantering vid avfallsförbränningsanläggningar 

med anledning av avfallsförbränningsdirektivet 

F2011:02 Measurements of suspended solids – How does 

the salt content and the quantity of rinsing water 

affect the result 

F2011:03 Processoptimering av asktvätt 

F2011:04 Askor – Långsiktiga ekotoxikologiska miljörisker 

ÖVRIGA PUBLIKATIONER 

• Mall för upphandling av avfallshämtning 

• Guide #2: Införande av system för insamling av källsorterat 

matavfall 

• Guide #3: Undantag från kommunala föreskrifter för 

avfallshantering 

• Guide #4: Innebörden av begreppet hushållsavfall 

Samtliga rapporter från Avfall Sverige Utveckling och från arbetsgruppernas 

olika satsningar finns för nedladdning på www.avfallsverige.se 


Remissvar och skrivelser 

R e m i s s v a r o c h s k r i v e l s e r 

Boverket 

• Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 

• REMISSVAR: Regeringsuppdrag Vision Sverige 2025 

Energimyndigheten 

• REMISSVAR: Ny remiss av Energimyndighetens uppdaterade 

föreskrifter för registret för utsläppsrätter 

• REMISSVAR: Markanvändning och verifieringen av markkriterier 

i Sverige 

• REMISSVAR: Förslag till vägledning om hållbarhetskriterier 

• REMISSVAR: Remiss avseende Energimyndighetens 

föreskrifter om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande 

biobränslen 

• REMISSVAR: Remiss av föreskrifter om hållbarhetskriterier 

Finansdepartementet 

• REMISSVAR: Remiss av OFUKI-utredningens betänkande (SOU 

2011:43) Offentlig upphandling från eget företag! – och 

vissa andra frågor 

Miljödepartementet 

• Skrivelse angående lagen om godkända insamlingssystem 

• REMISSVAR: Remiss av två rapporter från Kemikalieinspektionen 

som rör produktregistret och uttaget av kemikalieavgifter 

• REMISSVAR: Miljömålsberedningens betänkande Etappmål i 

miljömålssystemet (SOU 2011:34) samt Naturvårdsverkets 

rapport Miljömålen på ny grund (rapport 6420) 

• REMISSVAR: Naturvårdsverkets rapport om Nedskräpande 

och uttjänta fritidsbåtar 

• REMISSVAR: Promemoria Nedskräpning – förslag till ändring i 

miljöbalken 

• REMISSVAR: Tydligare och enklare fördelning av tillsynsansvar 

över förorenade områden 

• REMISSVAR: Remiss av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag 

om omhändertagande av bilar 

Naturvårdsverket 

• REMISSVAR: Från avfallshantering till resurshushållning - 

Sveriges avfallsplan 2012-2017 

• REMISSVAR: Remiss av Naturvårdsverkets vägledning om 

inventering, undersökning och riskklassning av nedlagda 

deponier 

Näringsdepartementet 

• Kommentarer i anledning av Kommissionens förslag till nya 

statsstödsregler för tjänster av allmänt ekonomiskt intresse 

(SGEI) 

• REMISSVAR: Statens energimyndighets rapport för biogasstrategi 

• REMISSVAR: Remiss av Utkast till ny förordning om Elcertifikat 

• REMISSVAR: Remiss av TPA-utredningens betänkande 

Fjärrvärme i konkurrens (SOU 2011:44) 

Strålsäkerhetsmyndigheten 

• REMISSVAR: Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om 

hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad 

med cesium-137 eller naturligt förekommande radioaktiva 

ämnen 

• REMISSVAR: Förslag till Föreskrifter och Allmänna råd om 

hantering av torv- och trädbränsleaska som är kontaminerad 

av cesium-137 eller naturligt förekommande radioaktiva 

ämnen 

Svanen 

• REMISSVAR: Remiss av förslag till första versionen på kriterier 

för Svanenmärkning av förnybara engångsartiklar till mat 


KURSER, TEMADAGAR OCH KONFERENSER 

K U R S E R , T E M A D A G A R 

O C H K O N F E R E N S E R 

Avfall Sverige arrangerar årligen ett 40-tal kurser, temadagar och 

konferenser för att höja kompetensen och utbyta erfarenheter inom 

branschen. Över 2 400 personer deltog i något av dessa arrangemang 

under 2011. 

Årsmötet hölls i Lund. I anslutning till årsmötet hölls en utställning 

där Avfall Sveriges medlemmar visade upp sina tjänster eller 

produkter. 32 medlemmar, främst leverantörer och konsulter, 

fanns representerade som utställare. 

Höstmötet hölls i Stockholm och temat var arbetsmiljö. 

Avfall Sveriges hela utbildningsverksamhet är certifierad sedan 

2009. 

• Fortsättningskurs Avfall Web 

• Taxekonstruktion 

• Fördjupningskurs taxekonstruktion 

• Fosforfällor – ett hushållsavfall 

• Avfallsekonomi 

• Grundkurs energiåtervinning 

• Aktuellt inom energiåtervinning 

• Beacon 

• Driftkurs inom energiåtervinning 

• Hushållens farliga avfall 

• Aktuellt inom farligt avfall 

19 deltagare 

28 deltagare 

17 deltagare 

65 deltagare 

17 deltagare 

60 deltagare 

64 deltagare 

122 deltagare 

20 deltagare 

66 deltagare 

86 deltagare 

• Nya avfallsregler 

401 deltagare 

• Avfallsutrymmen 

27 deltagare 

• Avfallslagstiftning 

21 deltagare 

• Personal vid åvc 

70 deltagare 

• Avfallsföreskrifter och taxa 

40 deltagare 

• Arbetsledare 

25 deltagare 

• Animaliska biprodukter 

69 deltagare 

• Säkerhet vid åvc 

17 deltagare 

• Driftoptimering av biogasprocessen 

29 deltagare 

• Plockanalyser 

28 deltagare 

• Kompostering av hästgödsel 

34 deltagare 

• Inspiration till kommunikation 

18 deltagare 

• Insamling av matavfall 

32 deltagare 

• Temadag kommunikation 

27 deltagare 

• Certifiering 

11 deltagare 

• Utvärderingsmodeller 

15 deltagare 

• Grundkurs i biogasteknik 

30 deltagare 

• Offentlig upphandling 

15 deltagare 

• Deponikonstruktioner 

26 deltagare 

• Årsmöte 

467 deltagare 

• FoU deponering 

45 deltagare 

• Höstmöte 

339 deltagare 

• Deponigas 

41 deltagare 

• Grundkurs Avfall Web 

10 deltagare 

Totalt 

2 401 deltagare 


Organisation 

O r g a n i s at i o n 

AVFALL SVERIGES STYRELSE 

FörtroendeVALDA 

Kjell-Arne Landgren (s), Malmö stad, ordförande (2012) 

Peter Danielsson (m), Helsingborgs stad (2013) 

Ann-Christin Andersson (s), Göteborgs Stad (2012) 

Erik Andersson (m), Täby kommun (2013) 

Eva Hellstrand (c), Åre kommun (2012) 

Birgitta Mörk (s), SRV återvinning, Huddinge (2012) 

Ann-Mari Nilsson (c), Jönköpings kommun (2012) 

Åke Pettersson Frykberg (mp), Karlstad Energi (2013) 

Peter Wretlund (s), Oskarshamns kommun (2013) 

Åsa Ögren (s), UMEVA, Umeå (2013) 

Tjänstemän 

Christian Baarlid, Renova, Göteborg (2012) 

Magdalena Bosson, Trafikkontoret, Stockholms Stad (2013) 

Stellan Jacobsson, Tekniska Verken, Linköping (2012) 

Lisbeth Martinsson, Dala Vatten och Avfall, Leksand (2012) 

Eva Myrin, Vafab Miljö, Västerås (2012) 

Lars Persson, Avfallshantering Östra Skaraborg, Skövde (2013) 

Gunnar Peters, Borås Energi och Miljö (2013) 

Håkan Rylander, SYSAV, Malmö (2013) 

Årtal inom parentes anger när nuvarande mandatperiod löper ut. 

VALBEREDNING 

Mikael Gäfvert, REKO Sundsvall, sammankallande 

Eva Johansson, Eskilstuna Energi & Miljö 

Vivi-Anne Karlsson, Vivab, Varberg/Falkenberg 

Agneta Lantto Forsgren, Skellefteå kommun 

Pär Larsson, Karlstad Energi 

Elwe Nilsson, SÖRAB, Vallentuna 

Kim Olsson, NSR, Helsingborg 

REVISORER 

Ordinarie: 

Franziska Larsson (s), NSR, Helsingborg 

Olof Andersson, aukt. revisor KPMG , Malmö 

Ersättare: 

Gunnar Andersson (m), Örebro kommun 

Dan Kjellqvist, aukt. revisor KPMG, Malmö 

ODRFÖRANDE I AVFALL SVERIGES ARBETSGRUPPER 

Beställarfrågor Marita Söderqvist, Trafikkontoret, 

Stockholms stad 

Biologisk återvinning Per-Erik Persson, Vafab Miljö, Västerås 

Deponering 

Carl Odelberg, 

Vetlanda Energi och Teknik 

Energiåtervinning Håkan Rylander, SYSAV, Malmö 

Export 

Thomas Nylund, 

Gästrike Återvinnare, Gävle 

Farligt avfall 

Åsa Winkler, NSR, Helsingborg 

Kommunikation Ingrid Olsson, SÖRAB, Vallentuna 

Logistik 

Hans Zackrisson, Renova, Göteborg 

Materialåtervinning Helena Karlsson, Telge Återvinning, 

Södertälje 

Återvinningscentraler Carina Eklund, SYSAV, Malmö 

UTVECKLINGSKOMITTÉN 

Utvecklingskommittén har tolv ledamöter. Det är ordförandena i 

Avfall Sveriges arbetsgrupper samt Maria Sigroth, Stenungsunds 

kommun, och Tomas Blomqvist, Umeva, Umeå. Avfall Sveriges VD 

är adjungerad till kommittén. Håkan Rylander, SYSAV, är ordförande 

och Ingrid Olsson, SÖRAB, vice ordförande i kommittén. 


ORGANISATION 

P e r s o n a l 

Weine Wiqvist  

Verkställande direktör 

Direkttel. 040-35 66 05 Mobiltel. 0708-93 15 99 

weine.wiqvist@avfallsverige.se 

Anders Asp 

Rådgivare för producentansvar (projekt) 

Placerad i Stockholm 

Mobiltel. 070-431 44 71  

anders.asp@avfallsverige.se 

Angelika Blom 

Rådgivare för biologisk återvinning: kompostering och rötning 


angelika.blom@avfallsverige.se 

Jessica Christiansen 

Utbildningschef 

Rådgivare för farligt avfall och elektronikavfall 


jessica.christiansen@avfallsverige.se 

Anna-Carin Gripwall 

Kommunikationschef 


anna-carin.gripwall@avfallsverige.se 

Peter Flyhammar 

Rådgivare för deponering, energiåtervinning 


peter.flyhammar@avfallsverige.se 

Inge Johansson 

Rådgivare för energiåtervinning, kvalitetsansvarig 


inge.johansson@avfallsverige.se 

Karin Jönsson 

Redaktör Avfall och Miljö, www.sopor.nu 

Direkttel. 040-35 66 17 

karin.jonsson@avfallsverige.se 

Ewa Koverman 

Ekonomiassistent, fakturering 

Direkttel. 040-35 66 04 

ewa.koverman@avfallsverige.se 

Petra Kvist Carlsson 

Kursansvarig 

Direkttel. 040-35 66 03 

petra.carlsson@avfallsverige.se 

Håkan Larsson 

Rådgivare för samhällskontakter 

Placerad i Stockholm. Mobiltel. 070-535 66 42 

hakan.larsson@avfallsverige.se 

Sven Lundgren 

Jurist, rådgivare 


sven.lundgren@avfallsverige.se 

Jon Nilsson -Djerf 

Rådgivare för materialåtervinning, insamling, transport 

Placerad i Stockholm. Mobiltel. 070-526 35 27 

jon.nilsson-djerf@avfallsverige.se 

Per Nilzén  

Utvecklingsansvarig 

Avfall Sverige Utveckling 


per.nilzen@avfallsverige.se 

Ingegerd Svantesson 

Informatör och webbredaktör 


ingegerd.svantesson@avfallsverige.se 

Pernilla Svensson  

Kursadministratör 

Direkttel. 040-35 66 11 

pernilla.svensson@avfallsverige.se 

Jenny Westin 

Rådgivare för statistik, upphandling, avfallstaxor 


jenny.westin@avfallsverige.se 

Peter Westling 

Administrativ chef 

Direkttel. 040-35 66 06 

peter.westling@avfallsverige.se 

Jenny Åström 

Rådgivare för exportfrågor (projekt) Inhyrd konsult 

Mobiltel. 0766-34 75 10 

jenny.astrom@avfallsverige.se 


Adress 

Telefon 

Fax 

E-post 

Hemsida 

©Avfall Sverige AB 

Prostgatan 2, 211 25 Malmö 

040-35 66 00 

040-35 66 26 

info@avfallsverige.se 

www.avfallsverige.se 

PETER FORSNOR - INGELA HANSSON/T R A D E M A R K M A L M Ö A B FOTO: André de Loisted

Ã ret 2011 - Avfall Sverige

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?

Ãret 2011 - Avfall Sverige