SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova

vinnova.se

SMART LEDNING - Drivkrafter och förutsättningar för ... - Vinnova

SMART LEDNING

Utbyggnaden innebär också att Sverige har förutsättningar att bli bland de första att

införa efterfrågeprissatta elleveranser. De smarta mätare som är installerade kan i 90

procent av fallen samla in data per timme, därtill finns i många fall lämplig kommunikationsteknik

redan tillgänglig. 3 Problemen finns längre bak i kedjan inom till exempel

datalagring och datahantering hos elnätsbolagen. Genomförandet av ett dynamiskt elprissystem

i Sverige är därför nu till stor del en fråga om investeringar i administrativa

system och om regler och lagstiftning. Tidigare i år meddelade Näringsdepartementet att

regeringen överväger att ändra debiteringssystemet från dagens månatliga genomsnittspriser

till timdebitering. 4 Energimarknadsinspektionens rekommendationer innebär en

stegvis anpassning till timvis mätning. Till att börja med ska abonnenter som förbrukar

minst 8000 kWh per år omfattas, men elnätsbolagen ska kunna ansöka om ett tidsbegränsat

anstånd med att införa modellen. 5

Tydlig timmätning och timdebitering har många fördelar och är önskvärda av flera

anledningar: tillsynsmyndigheterna stödjer det, elhandeln skulle minska risken för prisosäkerhet

och konsumenterna skulle kunna spara energi och pengar. Till de kortsiktiga

nackdelarna hör de investeringar i förändrade interna processer och stödjande IT-system

som krävs för att hantera de avsevärt större datamängderna. Men konsumentengagemang

är utan tvekan nyckeln till ett energieffektivt samhälle. Timdebitering (eller

på sikt kanske ännu oftare) skulle maximera potentialen hos Sveriges installerade smarta

mätare och ge konsumenterna möjlighet att kapa efterfrågetoppar. För det krävs förutom

infrastruktur också kontraktsformer som uppmuntrar förändrade beteenden.

Timdebitering har införts i Sverige i industrin (från 1996 - 2006 beroende på abonnemang)

vilket innebär att 70 procent av den totala elförbrukningen i Sverige redan tilllämpar

principen. Det är också här som den största effekten av nya regler uppstår. Energimarknadsinspektionens

förväntningar är att ett ökat industriellt engagemang i elkraftreserven

6 också ökar insikt och motivation för att ytterligare förbättra situationen.

En studie från Mälardalen högskola i Västerås 7 har visat på att svenska hushållskonsumenter

är positiva till ett incitamentsbaserat prissystem. I studien jämförs data från

hundra svenska hushåll, med direkt elvärme, elpanna, värmepump, kombinerade system

och icke-elektrisk värme. Även data per timme från distributören undersöktes. Studien

visar att konsumenter med elektrisk uppvärmning som också hade tillgång till timuppgifter

om energiförbrukningen vidtog åtgärder för att avsevärt sänka sina elräkningar.

Den menar också att tätare mätvärdesinsamling bör minska konsumtionen av fossila

bränslen.

3 Energimarknadsinspektionen, EI R2008:13

4 Riksdag & Departement, 8 mars 2010

5 Energimarknadsinspektionen, EI R2010:22

6 D v s att vid effekttoppar vara beredda att mot ersättning minska elförbrukningen med kort varsel.

7 Bartuscha et al., 2010, Potential of Hourly Settlements in the Residential Sector of the Swedish Electricity

Market - Estimations of Risk Reduction and Economic Result

14

More magazines by this user
Similar magazines