Ladda ner gratis som pdf - Skogforsk

RESULTAT
FRÅN SKOGFORSK NR. 9 2009
Foto. Erik Viklund
Långliggande fältförsök – en kunskapsbas
för morgondagens skogsbruk
Staffan Jacobson Tel. 018-18 85 47
staffan.jacobson@skogforsk.se
Eva Ring Tel. 018-18 85 45
eva.ring@skogforsk.se
Curt Almqvist Tel. 018-18 85 57
curt.almqvist@skogforsk.se
Johan Westin Tel. 090-203 33 67
johan.westin@skogforsk.se
De långsiktiga fältförsöken är
en ovärderlig resurs, i såväl
svenska som internationella
forskningsprojekt.
Staffan Jacobson
Skogforsk har mer än 1 500 långliggande fältförsök spridda över hela landet.
De är en viktig resursbas för att vi ska kunna fortsätta att utveckla skogsbruket
mot ökad tillväxt och minskad negativ påverkan på miljön.
Merparten av Skogforsks fältförsök är
proveniens- och avkommeförsök som
används i skogsträdsförädlingen. Men
det finns också mer än 300 fältförsök för
tillväxt- och miljöstudier.
Resultat från långtidsförsöken har
genom åren bidragit med kunskapsoch
beslutsunderlag till skogsägare och
myndigheter. Några exempel är praktiska
rekommendationer av plantmaterial,
strategier för kvävegödsling och miljökonsekvensbeskrivningar.
I dag används datorbaserade modeller
alltmer för att beskriva skogen och för
att förutsäga framtiden. Mätdata från
långliggande försök är då ovärderliga,
dels för att kunna bygga modellerna,
dels för att testa (validera) dem.
Många långliggande försök har visat
sig vara användbara för andra frågeställningar
än vad som var tänkt från
början. Ett typexempel är att gamla
produktionsförsök med kvävegödsling
senare har kunnat utnyttjas för att
studera miljöeffekter.
I detta Resultat kan du läsa mer om
våra fältförsök, vad du ska tänka på om
du har sådana försök på din mark och
hur du får information om försöken.
Långsiktiga förändringar i skogsekosystemen
kan studeras genom dels miljöövervakning,
dels genom att manipulera skogen i
kontrollerade fältförsök. Miljöövervakningen
kan ge besked om att förändringar har
skett, medan fältförsöken kan visa vad som
har orsakat förändringarna.

Exempel 1
Listiga fältförsök ökar beredskapen för ett ändrat klimat
Enligt de flesta klimatscenarier kommer
vi under de närmaste 50 till 100 åren
att få uppleva ett allt varmare klimat.
Skogsträdsförädlarna ska förse skogsbruket
med odlingsmaterial som ska
växa säkert och bra i minst 100 år. För
att få reda på hur nya sorter fungerar i
olika klimat, testar vi dem alltid på flera
olika försökslokaler i olika klimatlägen.
Försöken ska ligga på ungefär samma
breddgrad, eftersom trädens årstidsrytm
till stor del styrs av ljuset, och dagslängden
kommer ju inte att påverkas av
växthuseffekten.
Generellt är erfarenheten från
Skogforsks avkommeprövningar och
proveniensförsök att en sort som växer
bra på en lokal också växer bra på andra
lokaler, även om klimatet skiljer en del.
Det är också ganska flacka optima, det
blir inga dramatiska skillnader i tillväxt
och överlevnad om man skulle hamna
lite utanför sortens bästa användningsområde.
Sammantaget tror vi därför att
dagens förädlade träd kommer att klara
sig bra även i ett förändrat klimat –
men att nya förädlade sorter kommer
att klara sig ännu bättre.
Skillnad mellan framtida klimatscenarier
(temperatur 2071–2100) och den simulerade
kontrollperioden (1961–90).
Scenarierna baseras på IPCC-SRES A2. De regionala simuleringarna
är utförda med modellsystemet RCAO och baseras
på globala resultat från den tyska modellen ECHAM4/OPYC3.
Källa: Rossby Centre, SMHI.
Exempel 2
Tillväxtförluster vid uttag av helträd
I flera gamla försöksserier kombinerades
gödsling med olika skötselåtgärder.
Det finns t.ex. en serie med ytor röjda
till olika stamantal och en serie som
gallrats till olika stamantal. Dessa
försök ger nu värdefull information om
långsiktig produktion och kvalitet vid
olika röjnings- och gallringsstyrkor.
I början av 1980-talet var intresset
för skogen som energikälla mycket stort
och då anlades försök för att studera
effekter av grotuttag – och senare även
av askåterföring.
Nu är åter skogens bidrag till energiförsörjningen
en het fråga. De gamla
försöken är guld värda, och tack vare
dem vet vi i dag att:
n skogen växer 10 till 20 procent sämre
i 10 till 12 år efter ett helträdsuttag i en
gallring
n omloppstiden för den nya skogen
förlängs med 1 till 3 år efter uttag av
grot i en slutavverkning.
n skogen på en bördig mark växer något
bättre efter en gödsling med vedaska.
På normal till svag mark riskerar man
däremot att tappa tillväxt.
I alla dessa fall tror vi att tillväxtminskningarna
beror på en minskad kvävetillgång
för träden.
Exempel 3
Inget ökat kväveläckage efter markberedning
Hittills har den allmänna uppfattningen
varit att markberedning ger ett
ökat kväveläckage. Men i ett försök i
Härjedalen kunde vi efter tio år inte se
någon sådan effekt. Tvärtom!
Försöket anlades 1967 som ett
kvävegödslingsförsök. Skogen avverkades
1987. Med hjälp av s.k. lysimetrar
nedgrävda i marken har vi under
hyggesfasen, 1988–2003, kunnat
studera effekter på markvattnet av tidigare
gödslingar, men även effekten av
markberedning (simulerad harvning).
De första fem åren var det ingen
tydlig skillnad i markvattnets kvävehalt
mellan markberett och icke markberett.
Under de därpå följande fem åren var
kvävehalten i markvattnet lägre på de
markberedda ytorna. Här hade vegetationen
kommit igång snabbare, och
det är troligt att tallplantor och övrig
vegetation hade tagit upp mer kväve än
på de icke markberedda ytorna.
Försöket visar hur viktigt det är att
följa skogen under lång tid – hade vi
slutat efter fem år hade vi dragit andra
slutsatser om markberedningens effekter.
Resultat nr 9 2009

Exempel 4
Liten kväveutlakningen efter avverkning av gödslad skog
Om vi i dag skulle anlägga försök för
att se om kväveutlakningen ökar när
en gödslad skog slutavverkas skulle vi
behöva vänta 20 till 40 år för att få ett
svar, eftersom ett normalt gödslingsintervall
är tio år. Ofta vill man se
effekten av flera gödslingar, och sedan
måste man vänta fem till tio år efter
avverkningen.
Men tack vare gamla fältförsök kunde
processen snabbas upp. Tre gamla gödslingsförsök
från 1960- och 1970-talen
avverkades. Vi visste i detalj hur skogen
hade gödslats, och kunde starta markoch
vattenundersökningar direkt.
Därför vet vi nu att utlakningen efter
slutavverkning kan påverkas av tidigare
gödsling och att det bl.a. beror på den
totala gödselgivan. Exakt var gränsen går
vet vi ännu inte, då de tidiga studierna
gjordes i försök som i gödslingsintensitet
avviker från dagens praxis. För att se hur
gödsling enligt dagens rekommendationer
påverkar den långsiktiga utlakningen
har två andra äldre gödslingsförsök
avverkats. Och vi släpper inte de här
försöken. Om ett antal år kommer vi
även bl.a. att kunna se hur gödsling i det
de gamla beståndet bestånden påverkar
föryngringen och det nya beståndets
tillväxt.
Exempel 5
Det går att förädla mot gremmeniella och törskate
Gremmeniella: Under 2001 drabbades
stora arealer medelålders tallskog i
Mellansverige och södra Norrland av
gremmeniella. Inventeringar av proveniens-
och avkommeförsök i området
visade entydigt att förädlade träd inte
var mer angripna än andra.
Inventeringar av proveniens- och
avkommeförsök i området visade
entydigt att förädlade tallar inte var mer
angripna än tall från beståndsfrö.
Det var också tydliga genetiska
skillnader mellan olika förädlade träd
i försöken, och träd med hög tillväxtförmåga
var inte mer angripna än träd
med låg tillväxtförmåga.
Vi kunde även se att förflyttningsrekommendationerna
för tallprovenienser
är bra – ”rätt” använda provenienser
var mindre skadade än de som flyttats
utanför rekommendationerna.
Törskate: Under senare år har omfattande
törskateangrepp förekommit i
tallungskog i Norrbotten. Inventering
av skador i ett avkommeförsök som
angripits av törskate visade på genetiska
skillnader mellan avkommor. Någon
genetisk koppling mellan törskateresistens
och fältöverlevnad eller tillväxt
kunde inte påvisas.
Dessa exempel visar att det genom
förädling finns goda möjligheter att
öka tallens motståndskraft mot olika
skadegörare.
Exempel 6
Förädlingsvinsten är långsiktig och uthållig
I förädlingen bestämmer vi trädens
tillväxtförmåga genom att mäta deras
höjd och diameter då de är cirka 15
år gamla. Detta ger ett indirekt mått
på det vi egentligen förädlar för – hög
volymproduktion per hektar under en
hel omloppstid.
Men genom att vi behållit fältförsöken
under lång tid vet vi idag att
mertillväxt uppmätt i ungskogsfasen
håller i sig i fram till slutavverkning,
d.v.s. att förädlingsvinsten är långsiktig
och uthållig.
De äldsta avkommeförsöken är i dag
runt 60 år gamla. En del av dessa lever
kvar än i dag och genom att återvända
till dem har vi kunnat följa volymproduktionen
under lång tid. Ett bra
exempel är ett försök med gran från
1948. Där var de bästa plusträdsfamiljerna
vid 12 års ålder 25 procent högre
än medeltalet för hela försöket. Samma
familjer hade vid 56 års ålder en mertillväxt
i volym på 17 procent.
En framtidsbild: Den 60-åriga högförädlade
granen i det nu varmare klimatet i Norrlands
inland har redan vuxit ur klaven.
Resultat nr 9 2009

Har du ett försök på din mark
För att bevara försökens värde krävs ett
löpande underhåll. Detta görs alltid i
samförstånd med markägarna.
Att stå som markvärd för ett försök
medför i de flesta fall inga inskränkningar
i skogsbruket, men det är
viktigt att kontakta Skogforsk i god tid
inför en planerad avverkning. Då hinner
vi göra eventuella mätningar och
stämplingar innan maskinerna rullar in.
Ja, vi kanske kan utnyttja maskinerna
för att gallra skogen på något speciellt
sätt.
Vet du inte vem som är Skogforsks
kontaktperson för ett försök kan du
kontakta Skogforsks växel på telefon
018-18 85 00 så kan de guida dig
vidare till rätt person.
Mer information på nätet
Vill du veta mer om Skogforsks och
andra skogliga institutioners fältförsök;
besök Noltfox (http://noltfox.metla.fi)
eller Biocomp
(www.silvaboreal.com/biocomp).
Ett fältförsök är ofta en miljoninvestering
Kartan visar lokaliseringen av samtliga
Skogforsks långliggande fältförsök.
English
Long-term field trials — a knowledge
base for tomorrow’s forestry
Skogforsk has more than 1500 long-term field
trials scattered all over the country. This valuable
resource base enables work to continue on the
development of forestry with a view to increased
growth, and a reduction in negative impacts on
the environment.
The majority of Skogforsk’s field trials are focused
on provenance and progeny trials for use in
forest-tree breeding, but there are also more
than 300 field trials involved in growth and
environmental studies.
The findings of the trials over the years
have contributed knowledge and decisionsupport
tools for forest owners and the
authorities. Examples of this include practical
recommendations for plant stock, strategies for
nitrogen fertilizing, and environmental impact
assessments.
An increasing number of computer-based models
are being used today for specifying the forest,
and also for predicting future changes. Thus,
the data collected from the long-term trials are
invaluable in the work of building the models,
and in testing and validating them.
Many of the long-term trials have also proved
useful in solving other problems that had not
been considered when the trials were set up. A
typical example is that of old production trials
with nitrogen fertilizing, which are now proving
useful in studying environmental effects.
In this issue of Resultat, users can read more
about the field trials, what they need to keep in
mind if they have field trials on their own land,
and where they can find information on the trials.
Keywords: Field trials.
Kostnaderna för att anlägga och driva ett
skogligt fältförsök är mycket varierande.
Ett rent produktionsförsök har den största
kostnadsposten vid den arbetsintensiva
anläggningsfasen, men kan därefter följas
relativt extensivt. Ett försök med mer
miljörelaterade frågor måste däremot oftast
följas upp med provtagningar flera gånger
per år och kostnader för kemiska analyser är
ofta höga.
Försöket är ett kombinerat produktions- och
miljöförsök och inkluderar en del tekniska
installationer och det görs kemiska analyser
av vegetation, mark och markvatten.
Försöket är tänkt att följas under lång tid.
Det är som ett slottsvin – värdet bara ökar
med tiden.
Tabellen visar kostnaderna för försöket 266
Kågeröd de första fem åren.
Exempel: försök 266 Kågeröd
Vart tar kvävet vägen
Försöket etablerades år 2000 för att studera
effekterna av kvävenedfall och jämföra dem
med effekterna av konventionell gödsling
med kväve.
Försöket är ett av tre med likadana behandlingar
– (från början var det fyra, ett
försvann med Gudrun).
Arbetskostnader
Material/apparatur
Kemiska analyser
Summa
900 000 kr
150 000 kr
350 000 kr
1 400 000 kr
Ämnesord: Fältförsök.
Ansvarig utgivare: Jan Fryk
Redaktion: Areca Information AB
Foto: Skogforsk om inte annat anges
ISSN: 1103-4173
Tryck: Gävle Offset AB
© Skogforsk
ADRESSER
UPPSALA, Uppsala Science Park, SE-751 83 Uppsala
Tel. 018-18 85 00
EKEBO, Ekebo 2250, SE-268 90 Svalöv
Tel. 0418-47 13 00
UMEÅ, Box 3, SE-918 21 Sävar
Tel. 090-203 33 50
www.skogforsk.se