Kristus gÃ¶r oss fria Att leva i bÃ¶n Fader vÃ¥r i mitt liv Dags fÃ¶r ...

L 

till evangelisk-luthersk missionstidning nummer 5 2006 

evangelisk-luthersk missionstidning nummer 5 2006 

LÖSNUMMERPRIS: 40 KR 

Kristus gör oss fria 

Att leva i bön 

Fader vår i mitt liv 

Dags för diakoni

foto: linnea rådberg. fotomontage: cia andersson 

Redaktörstankar 

Lär för livet! 

– MÄSTARE, LÄR OSS ATT BE! Så fick lärjungarna 

säga till Jesus – och han lärde dem att be. 

Ett barns bön till sin Far, i överlåtelse och förtröstan. 

En konkret bön, både om frälsning 

och om bröd. – Jesus, lär nu mig att be! Så får 

också jag säga, och jag får börja på nytt i mitt 

bedjande, igen. Det är egentligen konstigt, att 

det ibland inte blir av… Jag har en som älskar 

mig, innerligt och trofast, utan förbehåll. 

Som gett sitt liv för att jag ska få leva, 

som gjort mig fri, ”förlåten och fri”. Honom 

vill jag väl ändå träffa, ofta Höra vad han 

har att säga mig, höra hans röst… Han är ju 

så nära mig. 

Mästaren Jesus vill också lära oss, hur vi 

möter våra medmänniskor. Först: han levde 

verkligen efter sin Faders vilja, gick hans 

ärende. Vi får börja dagen med att överlåta 

oss i samme Fars goda vilja, att tjäna och tillbe 

honom och att se Jesu minsta bröder. Hur 

vi handlat mot dem är ju något vi en dag ska 

stå till svars för. Sedan: när Jesus mötte 

kvinnan vid Sykars brunn (Joh. 4), kände han 

säkert till hennes innersta behov. Men han 

började samtalet rätt trivialt; han bad henne 

om vatten. Längre fram kom han in på hennes 

liv och bedrövliga sits. Vi kan lära av honom. 

Kanske börja med att bjuda grannen på 

en kopp kaffe vid köksbordet… 

Men ofta är problemet att tiden inte räcker 

till, vare sig för oss själva eller för andra. Men 

ju mer vi har att göra, desto mer behöver vi 

be. Och då kan det vi gör bli välsignat av Herren. 

Men vi (jag!) måste nog börja slå av på 

takten; få tid med Gud och få tid med medmänniskan 

– som också behöver komma 

nära Jesus, Frälsaren. 

EVA ANDERSSON, redaktör 

till.liv.red@telia.com 

Han är inte långt 

borta från någon 

enda av oss. 

apg 17:27 

Ord till liv • Fjärde söndagen i Påsktiden 

Jesus är nära! 

Amen, amen säger jag er: Ni kommer att gråta och jämra er, men världen skall 

glädja sig. Ni kommer att sörja, men er sorg skall vändas i glädje (ur Joh. 

16:16–22). 

JESUS HAR TALAT OM att han ska gå bort och lärjungarna är oroliga. Jesus ska försvinna. 

Han försvinner när han dör på korset. Han kommer tillbaka i uppståndelsen. 

Han försvinner i himmelsfärden, men hans löfte är orubbligt som klippan: 

Jag ska komma tillbaka. 

Så är det också för dig personligt. Jesus kan ha varit så nära dig och du nära honom. 

Men så är han borta. Att Jesus tycks försvinna kan ha olika orsaker, men är 

alltid kopplat till våra tre andliga huvudfiender: djävulen, världen och vårt eget 

kött. 

Er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem 

han skall sluka (1 Petr. 5:8). Det är inte bara ett bibelord utan en daglig verklighet. 

Djävulen har ingen barmhärtighet. Han passar på när du är svag. Världen är påträngande. 

Den gläder sig över att Jesus är borta. Jesus är borta ur vårt samhälles 

offentliga verksamhet. Guds ord är inte längre vägledande för skola, sjukvård och 

rättsväsende. Världens fräckhet är ytterst påtaglig och massiv. Det påverkar oss 

alla. Vårt kött är trögt till bön och bibelläsning. Det vill inte alls följa Jesus. 

Luther säger så här om dopets betydelse: ”Det betyder att den gamla människan 

(köttet) i oss skall genom daglig ånger och bättring förkvävas och dödas 

med alla synder och onda lustar och en ny människa dagligen framkomma och 

uppstå, vilken i rättfärdighet och helighet skall leva inför Gud evinnerligen.” 

Ja, ja, det där vet jag! Men vad skall jag göra Ingenting! Allt är gjort! Det är 

sant att din bibelläsning länge varit usel, din bön har knappt nått till taket, om 

den alls har förekommit, dina synder är många och grova och fula. Du har ingenting 

att falla tillbaka på hos dig själv. Du är dig ganska lik. Jesus är sig också lik. 

Han har lovat att komma tillbaka. Han kom i Andens utgjutande på pingstdagen. 

Han är hos dig. Han omsluter dig på alla sidor. När allt vacklar så skall min 

nåd inte vika ifrån dig, säger HERREN. Mitt fridsförbund skall inte vackla, säger 

HERREN, din förbarmare (Jes. 54:10). Det är inte du som räddar dig själv. Det 

är Jesus som är din Räddare. Hans död på korset och hans uppståndelse från de 

döda till liv har förändrat världen totalt. Allt det Jesus vunnit har du fått i dopet. 

Det kan inte ändras! 

Bön: Tack, Jesus, för vad du har gjort för mig! Amen. 

Innehåll 

3 ATT LEVA I BÖN 

ULRICA PRIEBE 

5 I FOKUS 

EVA APPELL 

6 FADER VÅR I MITT LIV 

PER MUNCH 

9 NÅGRA TANKAR OM HERRENS BÖN 

IVAN JOHANSSON 

10 DAGS FÖR BÖN 

CHRISTINA NILSSON 

11 SAXAT UR BEGRUNDA 

11 PÅ TRÅDEN 

MED ROS-MARIE WESTMARK 

12 KRISTUS GÖR OSS FRIA 

ROLAND GUSTAFSSON 

ALFONS LINDHOLM 

Kyrkoherde em, Mörlunda 

14 DAGS FÖR DIAKONI 

CHRISTER UNOSSON 

15 I MÖTET MED EN MEDMÄNNISKA 

LINNEA ÅSTRÖM 

17 MISSIONSNYTT & INFO 

BRODERLIGA SAMTAL I AFRIKA • NYTT FRÅN ELM 

18 BLAND MUSIKINSTRUMENT OCH BIBLAR 

KRISTINA ENGSTRÖM 

20 SJÄLAVÅRD • DET FJÄRDE BUDET 

GUSTAV BÖRJESSON 

21 MÅNADENS FÖRKLARING 

ALVE SVENSSON 

21 BIBELLÄSNINGSPLAN 

22 TACK- OCH BÖNEÄMNEN 

24 ORD OM BÖNEN 

2 TILL LIV 05#2006

Reflekterande reportage • Bön i vardagen 

I Bibeln finns det många uppmaningar 

om att vi ska be: Var uthålliga i bönen, 

vaka och be under tacksägelse (Kol. 4:2). 

Samtidigt ger Gud oss löften då vi ber: 

Gör er inga bekymmer för något utan låt 

Gud i allt få veta era önskningar genom 

åkallan och bön med tacksägelse. Då 

skall Guds frid, som övergår allt förstånd, 

bevara era hjärtan och era tankar 

i Kristus Jesus (Fil. 4:6–7). 

Ulrica Priebe stämde träff med två 

bedjande kvinnor, Valborg Bergman-Lövgren 

(mera känd som Bojan) och Gunnel 

Jönsson, för att ta del av deras erfarenhet 

på området. 

foto: linnea rådberg 

foto: ulrica priebe 

Ett modernt ord är bearbeta, be-arbeta. Det börjar med bön, 

då blir arbetet på Guds sätt (ora et labora = bed och arbeta). 

– Gud hör hjärtats suck. Gud hör även tafatta böner, säger Valborg, ‘Bojan’ (t.v.). –Vårt hjärta behöver 

få tala ut, annars dör det, menar Gunnel (t.h.). 

Att leva i bön 

Hur ska man be 

VALBORG: Man ska be till Gud som till en nära och kär vän. Gud 

bedömer inte om det är en bra eller dålig bön, han hör hjärtats 

suck. Gud hör även tafatta böner. Min bön blir aldrig färdig. 

Gud vill att vi ska åkalla honom i all nöd och i alla svårigheter, 

vi får vara Guds barn oavsett vilka omständigheter vi är i. 

GUNNEL: När lärjungarna sade: ”Herre lär oss bedja” lärde Jesus 

dem Fader vår. Den får vi också be. Böner ur Psaltaren har 

hjälpt mig mycket, och att skriva ner vad jag ska be om är bra 

för min egen koncentrations skull. När det gäller syndabekännelse 

är det så skönt att få be med kung David – och även med 

egna ord som ett barn till sin Far. Vårt hjärta behöver få tala ut, 

annars dör det. Och det är viktigt att be i Jesu namn. 

Har ert böneliv förändrats genom åren 

VALBORG: Ja, då min första make dog fick jag uppleva Guds närhet 

och att han bar mig genom den svåra tid som följde. Mitt 

böneliv blev mer levande efter det. 

TILL LIV 05#2006 3

GUNNEL: Jag tycker att ju längre tid som jag får vandra tillsammans 

med Jesus, desto mer behöver jag prata med honom. Det 

är som en kär vän som man är mer beroende av, ju mer tid man 

tillbringar tillsammans med honom. Det blir också mer och mer 

tack – och även bön om att bli bevarad hos honom. 

Ber ni regelbundet Det står ju att vi ska be oavlåtligen… 

GUNNEL: Jag tror det är nödvändigt med regelbundenhet i 

bönelivet, precis som när det gäller den lekamliga 

maten och bibelläsningen. Dels för att det ska 

bli av, dels för att vi behöver börja dagen 

med det. Det är skillnad på om det ska 

bli Herren Guds dag eller om det ska 

bli Gunnel Jönssons dag. Jag tänker 

mig ibland en bild av när jag och 

min man Sigurd är i trädgården och 

påtar. Då pratar vi lite med varandra 

och i nästa stund koncentrerar 

vi oss på arbetet, men vi är ju hela 

tiden tillsammans där i trädgården. 

Man pratar ju inte hela tiden, men 

man är medveten om varandras närvaro 

och mår gott av den, och går den 

andra sin väg, så nog blir det väldigt 

tomt. Det kan man kanske jämföra med 

oavlåtlig bön. Att ständigt var i Guds närhet. 

VALBORG: Jag upplever att det är så tryggt att få 

lämna allt i Guds händer. Alla bekymmer och alla glädjeämnen, 

jag får lämna allt. Gud överger oss inte. 

Vilka slags böner ber ni mest 

GUNNEL: För min del är det mest tacksägelse och förbön, både 

för mig själv och för omgivningen. Detta livet är ju inte ens ett 

ögonblick i jämförelse med evigheten, endast ett är nödvändigt. 

Jag ber även för små detaljer, både smått och stort, samt att allt 

får vara till Herrens ära. Sen är det ju inte så, att jag inte behöver 

göra någonting när jag har bett för en person så. Ett modernt 

ord är bearbeta, be-arbeta. Det börjar med bön, då blir 

arbetet på Guds sätt. 

VALBORG: Sen tycker jag att det är så viktigt att ställa frågan till 

Gud: Hör jag dig till Är jag verkligen din Det är ju det viktigaste 

av allt. 

Är det något i bönelivet som är svårt 

GUNNEL: Det finns nog inget som djävulen hellre vill än att förstöra. 

Man kan gå till en gudstjänst utan att hjärtat är med och 

man kan sitta där och tänka på allt annat. Jag tror djävulen försöker 

att distrahera oss på olika sätt, allt i syfte att vi inte ska ha 

tid att sitta ner och be och vara nära Gud. Vissa morgnar ber jag 

till Gud att han ska leda mig fram till de människor som behöver 

mig och andra morgnar gör jag det inte. De dagarna jag 

ber den bönen får jag väldigt ofta möjlighet att vittna om Gud. 

Gud hör bön men djävulen vill klippa av gudsrelationen. Både 

djävulen och vår tröghet vill hindra oss. 

VALBORG: Gud är inte beroende av om jag har tänkt att be just i 

den stunden, och det då inte blir av. Det viktiga är att vi gör det 

och att behovet av att be till Gud finns där. 

Har ni några praktiska tips att ge 

GUNNEL: Det underlättar om man har fasta rutiner för sitt böneliv, 

gärna också en särskild plats. Precis som jag har mitt köksbord 

då jag äter frukost. 

VALBORG: Det kan vara bra men det får ju inte bli ett hinder 

för mig så att jag inte kan be till Gud, oavsett vilken 

plats jag befinner mig på. Vi får be under alla 

förhållanden. 

Hur praktiserar vi förbönen enskilt 

och gemensamt 

GUNNEL: Jag är med i en bönegrupp 

som träffas en gång i veckan, där vi 

tackar och ber tillsammans. Jag 

uppfattar att det är lika viktigt att 

be tillsammans med andra som det 

är att be enskilt. Så levde Jesus och 

hans lärjungar, de bad tillsammans 

och enskilt. Det svetsar samman den 

mänskliga gemenskapen också. Församlingens 

gemensamma bön och lovprisning 

i gudstjänsten måste vi komma 

ihåg. 

Och vi kan hjälpa varandra genom att påminna 

om Herren själv och hans löften och omsorg om oss. Ibland 

dela bönesvar med varandra. 

Hur lär man sina barn att be 

GUNNEL: Det är viktigt att de hör oss vuxna be under andakten i 

hemmet. Vi kan då även uppmuntra dem att dela med sig av de 

böneämnen som de har. Och vi får inte glömma att den helige 

Ande är närvarande även vid en bordsbön! 

Vågar man be Gud om allt 

GUNNEL: Gud är så god att om han ser att det vi ber om inte är 

bra för oss, så ger han det inte till oss. Det är skönt att veta. Jag 

lägger ofta till: om det får vara till din ära, Gud. 

VALBORG: Han ger oss det som är bättre. Vi förstår inte alltid 

Guds vägar. 

DET ÄR SPÄNNANDE ATT VARA KRISTEN! Tänk att vi har en Far i 

himlen som hör varje liten suck från oss. Jag vill avsluta den här 

intervjun med en bön som aposteln Paulus bad. 

Jag ber att vår Herre Jesu Kristi Gud, härlighetens Fader, skall 

ge er vishetens och uppenbarelsens Ande, så att ni får en rätt 

kunskap om honom. Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att 

ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet 

hans arv är bland de heliga, och hur oerhört stor hans makt 

är i oss som tror, därför att hans väldiga kraft är verksam 

(Ef.1:17–19). 

ULRICA PRIEBE 

Företagssköterska, Kristianstad 

4 TILL LIV 05#2006

I fokus 

Ditt hem – en möjlighet! 

DU SOM HAR ETT HEM har något att tacka Gud för. Inte ens i vårt 

välståndsland är det någon självklarhet, allra minst ett tryggt 

hem med Jesus. Det är en verklig gåva. 

Allt det goda du har, har du fått för att du skall dela med dig 

av det. Det är inte en kristen tanke att behålla allt för sig själv. 

Även ditt hem är en gåva att förvalta. Jag tror att våra hem är en 

underskattad möjlighet bland många kristna i dag. En resurs 

som väntar på att användas. 

Först och främst är våra hem en plats, där vi i familjen tjänar 

varandra, och där barnen får växa upp i kärlek och med kristen 

fostran. Sedan är det också en plats där vi tjänar våra medmänniskor. 

Kristna syskon kan träffas i mindre grupper och uppmuntra 

och uppbygga varandra i vardagen. Vi behöver varandra 

då likaväl som i söndagens gudstjänst. Men vi får också 

sträcka oss längre ut – till dem som ännu inte är våra syskon i 

tron. Gud kallar oss att öppna våra hem även för dem. Det är en 

utmaning, men rik välsignelse väntar för den som vågar. 

För att ta några exempel på människor som skulle behöva att 

du öppnar ditt hem: Ensamma som önskar att någon bryr sig 

om och pratar med dem. Barn som behöver någonstans att vara 

när deras föräldrar måste få avlastning. Invandrare som är 

långt ifrån hemland och anhöriga, och behöver stöd att integreras 

i det svenska samhället. Tonåringar som har det struligt och 

behöver förebilder. Behoven är många och olika. Ibland tar det 

tid att upptäcka dem. Men man är inte tvungen att vänta med 

att bjuda hem någon tills man ser att den personen har problem. 

Man kan även bjuda hem dem som verkar ha det bra. 

Jag tror att våra hem är underskattade när det gäller evangelisation. 

Ett kristet hem är i sig själv evangeliserande, utan att vi 

anstränger oss. Vi är salt och ljus bara genom att vara och göra 

som vi brukar, t.ex. be bordsbön, använda ett språk fritt från 

svordomar osv. 

Om du i första hand är intresserad av en människa som hon 

är och är inriktad på att tjäna henne, kommer hon tids nog att 

bli intresserad av dig och vad du tror på. Relationen till människan 

måste alltid vara det viktigaste om vi ska bli trovärdiga. 

Då kommer du att få tillfällen att vittna om Jesus. Att visa omtanke 

är i sig själv ett vittnesbörd om honom, som inte bara 

frälste människor från synd utan också gjorde gott mot dem 

han mötte. 

Börja med att bjuda hem någon och be Gud om hur du ska 

kunna visa denna människa kärlek och omsorg. Gud låter dig 

gå i beredda gärningar och visar dig på människors behov. Och 

gör det inte så komplicerat. Låt inte människofruktan hindra 

dig. Be om kärlek från honom som först älskat dig, så att du vågar 

göra det som är gott för Kristi skull. Låt inte heller dina 

egna krav på ett städat hem, eller prestige gentemot andra hindra 

dig. Kärleken kallnar i samhället – låt ditt hem bli en plats 

där din medmänniska får bli fylld av kärlek! 

EVA APPELL 

Red.ledamot, Gårdstånga 

foto: per-olof nilsson 

Boktips 

Esbjörn 

Hagberg 

SJÄLAVÅRD 

VID KÖKS- 

BORDET 

Det djupa samtalet 

berikar och 

berör. En vänskapens 

själavård, 

konkreta 

råd hur du själv – hemma vid ditt 

eget köksbord – kan vara till hjälp 

också när samtalen handlar om det 

som gör ont. 

Libris förlag, inb. Pris: 236 kr 

Sven-Arne 

Svenungsson 

I GODA HÄNDER 

En andakts- och 

bönbok med korta 

texter som utgår 

från bl.a. sången 

”Blott en dag”. 

Texter till tröst 

och uppmuntran, 

när livet är svårt. Boken är framtagen 

i samarbete med sjukhuskyrkan 

i Uddevalla och författaren 

skrev boken i samband med egen 

erfarenhet av svår sjukdom. 

Församl.förlaget, inb. Pris: 77 kr 

Gunnar Elstad 

EN MÄKTIG 

KATEDRAL 

En grundbok i 

själavård för 

vanliga kristna 

som kommer i 

samtal med 

andra människor. 

Titeln 

understryker att man i mötet med 

andra människor bör känna samma 

vördnad som när man går i en mäktig 

katedral. 

Församl.förlaget, hft. Pris: 99 kr 

Peter Halldorf/ 

Per Åkerlund 

TIDEGÄRD 

– Dagliga böner 

ur Bibeln 

Bed med Psaltaren 

– när morgonen 

bryter fram 

och när kvällen 

nalkas. Psalmer 

och böner att läsas dag efter dag, i 

en vecka, vecka efter vecka. 

Artos & Norma Bokförlag AB 

Spiral. Pris: 81 kr 

HANDLA PÅ BV-FÖRLAG 

WWW.BV-FORLAG.SE 

TILL LIV 05#2006 5

Undervisning • Katekesen i vardagen 

Fader vår 

i mitt liv 

När Jesus skulle lära lärjungarna att be lärde han dem bönen Fader vår. Vi har också lärt oss bönen 

och vi ber den. Men ibland blir kanske den goda vanan endast ’ord’. Då behöver vi påminnas om det 

goda innehållet. Här kan Luthers Lilla katekes vara en hjälp, en dagsaktuell handbok – en bok som 

Till Liv lyft fram i två tidigare nummer. 

FADER VÅR ÄR HELT ENKELT EN BÖN om frälsning. De tio 

buden talar om vad vi ska göra. I trosbekännelsen 

bekänner vi vår tro på Gud; vad Gud gör 

och vad han ger oss. I Fader vår lär vi oss hur vi 

ska be om denna frälsning. 

Vem ber vi till 

I bönen vänder vi oss till den Allsmäktige: Skaparen och Frälsaren. 

Gud är vår Far, vår Far som är i himlen! Många människor 

ber utan att veta vem de ber till – och känner sig hjälpta av det. 

Men en kristen ber till Gud som sin Far. 

Barn kan ofta få intrycket att vi fäder ”inte vill bli störda”, 

”inte har tid just nu”. Men Gud är inte som en frånvarande, tidningsläsande 

far som inte vill bli störd. Gud är närvarande och 

har befallt oss att be, något som Luther lägger stark vikt vid. 

Gud vill att vi ständigt ska komma till honom i bön. Han vill bli 

avbruten och har genast tid för oss. Därför, säger Luther, ska vi 

fylla Guds öron med våra rop och böner. 

Vad menas med bön 

Jesus varnar lärjungarna för att bara låta munnen gå när de ber: 

Och när ni ber skall ni inte rabbla långa böner som hedningarna. 

De menar att de skall bli bönhörda för sina många ords 

skull. Var inte som de. Er Fader vet vad ni behöver, innan ni ber 

honom om det. Och sedan lär Jesus dem Fader vår (Matt. 

6:7–13). 

Bön handlar alltså inte om att använda många ord eller att 

vara i rätt stämning eller liknande. Bön handlar i stället om att 

komma till Gud, eftersom han har sagt att vi får göra det. Bön 

är att ropa till Gud i nöden. 

Lägg fram allt för Gud i bön 

I bönen får vi komma till Jesus med allt som ligger oss på hjärtat. 

Han sorterar inte bort något, utan uppmanar oss att lägga 

fram allt. I Fader vår ber vi om ett nytt förhållande till Gud, 

våra medmänniskor och skapelsen. Det är verkligen något stort 

Jesus vill att vi ska be om. 

Är vi alltför försiktiga, så försiktiga att vi inte använder bönens 

möjlighet I sin Stora katekes säger Luther: ”Det finns inte 

något som Gud hellre önskar än att man ber honom om många 

och stora ting. Däremot blir han vred om man inte frimodigt 

ber och tar honom på orden i sin bön. Det är som om den rikaste 

och mäktigaste kejsaren hade befallt en fattig tiggare att be 

honom om allt han önskade, och varit beredd att ge honom en 

6 TILL LIV 05#2006

skall hållas heligt också hos oss. Låt oss använda Guds namn så 

som det bör användas, nämligen i bön, lovsång och vittnesbörd, 

och dessutom leva med det för ögonen. 

ANDRA BÖNEN:Tillkomme ditt rike 

Om denna bön säger Luther: ”Guds rike kommer väl av sig 

självt utan att vi ber om det, men vi ber i denna bön, att det skall 

komma också till oss.” Det sker när han ”ger oss sin helige 

Ande, så att vi genom hans nåd sätter tro till hans heliga ord och 

så lever i honom här i tiden och sedan i evigheten”. 

Djupast sett finns det bara två riken: Guds rike och djävulens 

rike. Varje människa tillhör ett av dem. I denna bön ber vi att vi 

ska få komma in i Guds sanna och eviga rike och leva där. 

stor kejserlig gåva, och den narren bara hade bett om en tallrik 

tiggarsoppa.” 

När Gud har befallt oss att be och lovat oss bönhörelse, är det 

ett uttryck för högmod och arrogans att inte be. Det finns 

många böner som man kan använda, men Fader vår står i en 

särställning, eftersom Jesus har formulerat den. 

I Fader vår söker vi Guds rike 

De tre första bönerna handlar om Guds namn, Guds rike och 

Guds vilja. Här ber vi: Låt ditt namn hållas heligt, låt ditt rike 

komma och låt din vilja ske. Detta betonar verkligen att vi i bönen 

främst söker Guds rike. 

FÖRSTA BÖNEN: Helgat varde ditt namn 

Guds namn är i sig självt heligt, men vi ber i denna bön att det 

TREDJE BÖNEN: Ske din vilja, såsom i himmelen, 

så ock på jorden 

Luther säger: ”Guds goda och nådiga vilja sker väl utan att vi 

ber om det, men vi ber i denna bön, att den skall ske också hos 

oss.” Guds vilja är god, men här i världen finns ond vilja och 

onda krafter – djävulen, världen och vår onda natur. Djävulen 

försöker med våld och makt förstöra allt som är gott – också 

Guds goda vilja i våra liv. Inom oss finns starka och onda krafter, 

som egentligen bara är intresserade av att Guds goda och 

nådiga vilja ska förtrampas. Därför ber vi: Gud, vår Far, låt din 

vilja ske här på jorden, liksom den sker i himlen. 

Luther talar mycket om det onda och den onde. Han vet av 

erfarenhet att djävulen inte är att leka med. Ändå är Luther frimodig, 

inte på grund av sin egen styrka, utan tack vare att han 

känner honom som han ber till. Psalmen ”Vår Gud är oss en 

väldig borg” utstrålar en väldig trygghet mitt i kampen mot de 

starka motståndarna, detta eftersom Luther vet att den onde är 

besegrad. Det är inte vår bön som skyddar oss, utan Gud. De 

tre första bönerna understryker att Fader vår inte är någon 

’trivselbön’ utan en ’kampbön’, ett rop till Gud mitt under striden. 

FJÄRDE BÖNEN:Vårt dagliga bröd giv oss i dag 

Tio Guds bud 

– talar om vad jag ska göra 

1. Du skall inte ha några andra gudar vid sidan 

av mig. 

2. Du skall inte missbruka HERRENS, din Guds, 

namn. 

3. Tänk på vilodagen, så att du helgar den. 

4. Hedra din fader och din moder. 

5. Du skall inte dräpa. 

6. Du skall inte begå äktenskapsbrott. 

7. Du skall inte stjäla. 

8. Du skall inte bära falskt vittnesbörd mot din 

nästa. 

9. Du skall inte ha begärelse till din nästas hus. 

10. Du skall inte ha begärelse till din nästas hustru, 

ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, 

ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej 

heller till något annat som tillhör din nästa. 

Trosbekännelsen 

– talar om vad jag tror på 

1. Skapelsen 

Jag tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens 

skapare. 

2. Återlösningen 

Jag tror på Jesus Kristus, Guds enfödde Son, vår Herre, 

vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun 

Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och 

begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen 

uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, 

sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån 

igenkommande till att döma levande och döda. 

3. Helgelsen 

Jag tror på den helige Ande, en, helig, allmännelig 

kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, kroppens 

uppståndelse och ett evigt liv. 

Fader vår 

– hjälper mig att tro 

och följa Guds ord 

Fader vår som är himmelen. 

1. Helgat varde ditt namn. 

2. Tillkomme ditt rike. 

3. Ske din vilja, såsom i himmelen, 

så ock på jorden. 

4. Vårt dagliga bröd giv oss i dag. 

5. Och förlåt oss våra skulder, 

såsom ock vi förlåter dem oss 

skyldiga är. 

6. Och inled oss inte i frestelse. 

7. Utan fräls oss ifrån ondo. 

Ty riket är ditt och makten och 

härligheten i evighet. 

Amen. 

TILL LIV 05#2006 7

I denna bön ber vi att Gud ska ge oss allt vi behöver för livets 

uppehälle. Det handlar inte bara om mat och dryck, utan också 

om skor, kläder, hem, livskamrat, god regering, hälsa, lämpligt 

väder och fred i landet osv. Här får vi stava på varje ord: Vårt – 

dagliga – bröd – giv – oss – i dag. 

Ärligt och hjälplöst erkänner vi vårt beroende av Gud. Hela 

livet behöver vi honom. Gud öppnar sin hand och mättar oss 

(Ps. 104:28). 

FEMTE BÖNEN: Och förlåt oss våra skulder, 

såsom ock vi förlåter dem oss skyldiga är 

Denna bön handlar om att vi är syndare inför Gud och bara förtjänar 

att straffas för vår synd. Straffet är den eviga döden och 

fördömelsen (=förtappelsen). Alla har vi syndat, både mot Gud 

och våra medmänniskor, i tankar, ord och handlingar. I denna 

bön ber vi att Gud inte ska se till vår synd och fördöma oss på 

grund av den, utan förlåta oss. Inför Gud är vi skyldiga, inte 

bara på grund av våra onda gärningar, utan också eftersom vi 

försummar att göra det som är gott. Här kommer vi till honom 

som har gett sitt liv för att betala vår skuld och ber: Förlåt oss! 

”Förlåt oss, såsom ock vi förlåter…” Men kommer Gud 

verkligen inte att förlåta oss vår skuld om inte vi förlåter Direkt 

efter bönen Fader vår tar Jesus upp denna fråga: Ty om ni 

förlåter människorna deras överträdelser, skall er himmelske 

Fader också förlåta er. Men om ni inte förlåter människorna, 

skall inte heller er Fader förlåta era överträdelser (Matt. 

6:14–15). Vår enorma skuld har blivit efterskänkt. Men det är 

väl inte så att vi kräver vår bror på en struntsumma Här behöver 

själavården tala klarspråk. 

SJÄTTE BÖNEN: Och inled oss inte i frestelse 

Gud är god och vill oss bara väl. Djävulen är ond och vill oss 

bara det som är ont. Frestelserna kommer från honom, den 

onda världen och vår egen natur. Gud frestar ingen, men i denna 

bön ber vi att Gud skall hjälpa oss när vi frestas. Vi ber att 

Gud ska beskydda oss, så att vi inte ger efter för lusten till det 

onda. 

SJUNDE BÖNEN: Utan fräls oss ifrån ondo 

Detta är en bön om att Gud ska bevara oss från allt det onda 

som kan skada oss till kropp och själ, och att vi till sist får komma 

hem till den eviga saligheten hos Gud. Det onda kan vara 

sorg, olyckor, oro osv. Vi ber att Gud ska hjälpa oss och stå vid 

vår sida, när vi möter så mycket ont här i livet. 

Vem kan skilja oss från Kristi kärlek Nöd eller ångest Förföljelse, 

svält eller nakenhet Fara eller svärd Nej, säger Paulus, 

i allt detta vinner vi en överväldigande seger genom honom 

som har älskat oss (Rom. 8:35–37). 

Fader vår är en öppen och ärlig bön. Vi ska därför inte vara 

rädda för att tala om för Gud precis hur vi har det. När vi ber 

ska vi vara lyhörda för Gud. Han varnar oss för frestelser och 

det som är ont. Att be utan att låta sig vägledas av Herren är att 

fresta honom. 

Ty riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen 

Bönen slutar med en väldig lovprisning till Gud: Här lovar vi 

honom som vi just har bett till, och vi bekänner att hans rike, 

makt och ära är eviga, medan andra riken står och faller. Vi kan 

inte nog värdera bönen Fader vår. Vårt ”amen” betyder inte 

”Bönen är avslutad”, utan ”Det står fast, det är visst, det ska 

ske”. Amen. 

PER MUNCH, sognepræst, Nyker, Bornholm 

Översättning: Gunilla Davidsson 

En liten bok om bönen 

Martin Luther 

I denna bok utlägger Luther det väsentliga 

i den kristna tron, bl a buden, trosbekännelsen 

och Fader vår. En bok att 

studera och att hämta lärdomar ur. 

Artos förlag, pocket, 141 sidor. 119 kr 

www.bv-forlag.se 

tel. 0435-521 77 

Kort & gott 

Direkt från fältet! 

EN OCH EN HALV VECKA har gått och jag är fortfarande 

vid liv. Skämt å sido, jag har det bra 

här på Chesinende. Ibland tror jag att jag 

hamnat på en bondgård. Här finns får som 

bräker, kossor som muar, hundar som skäller, 

katter som jamar och höns som kacklar, 

så det finns mycket att vänja sig vid och landa 

i. 

Om en vecka börjar jag på mina swahilistudier 

och det ser jag fram emot! Längtar 

redan efter att kunna ’snacka” lite så där vardagligt 

med kenyanerna, att säga något mer 

än bara ”Habari”. 

Jag känner en sån ro, det gjorde jag redan 

innan jag skulle åka hit. Det innebär inte att 

jag upplever allt så enkelt och lätt men den ro 

jag känner gör mig trygg mitt i allt. Och det 

känns som om jag har börjat ett stort och 

spännande äventyr! 

Fortsätt att be för mig och speciellt språkstudierna, 

som känns angelägna! Be också 

att jag blir öppen för vad Gud vill använda 

mig till! 

Och jag hörde Herrens röst. Han sade: 

”Vem skall jag sända och vem vill vara vår 

budbärare” Då sade jag: ”Här är jag, sänd 

mig!” (Jes. 6:8.) 

LINA JÄMSTORP 

Chesinende, Kenya 

8 TILL LIV 05#2006

Meditation över Fader vår 

Fader vår, som är i himmelen, 

helgat varde ditt namn, 

tillkomme ditt rike, 

ske din vilja, såsom i himmelen, 

så ock på jorden… 

foto: eva andersson 

Några tankar om Herrens bön 

NÄR JAG BER FADER VÅR VILL JAG SÄGA: 

KÄRE FAR, jag vet att du varje dag i det himmelska hemmet lyssnar 

efter mina steg. 

NU KOMMER JAG TILL DIG och redan när jag är långt borta anar 

jag, när du i din godhet kommer mig till mötes, en styrka och 

en makt men också en barmhärtighet och förlåtelse, som är 

större än mitt hjärta kan fatta. Herre, aldrig har jag förstått 

hur stort ditt namn är! Hur upphöjt och heligt! Herre, låt det 

namnet från den här stunden ta sin rätta plats i mitt liv! 

DU BJUDER MIG IN och jag får till och med komma till ditt bord. 

Tack, Herre! Förundrad ser jag mig omkring i ditt rike. Så annorlunda 

mot världen utanför! Jag ber: Låt mig alltid få vara 

så här nära dig! Låt det bli jag i dig och du i mig! 

JAG SER DET HIMMELSKA RIKET, där alltid din vilja sker. Jag ser 

jorden, där fortfarande kampen pågår. Jag ropar: Förbarma 

dig! Låt mig redan här få höra till ditt himmelska rike! Låt din 

vilja ske i mig och genom mig! 

HERRE, JAG BEHÖVER BRÖD. Jag är beroende av dig. Du ger mig 

av markens skördar här på jorden men av nåd ger du mig också 

av det bröd som kommer ner från himlen: din Son. Genom 

honom får jag dag efter dag del i vad han har gjort för mig. Jesus 

är mitt manna i livets öken. Herre, nu ber jag om bröd. Ur 

din hand vill jag ta det: brödet för ännu en dag på jorden men 

också brödet som ger evigt liv! 

JAG HAR SYNDAT och jag vill inget hellre än att du ska förlåta 

mig, men din vilja är att jag ska göra detsamma med dem som 

står i skuld till mig. Herre, det går inte. Jag kan det inte! Men 

nu har jag förstått det: utan din Son, som du sänt till min räddning, 

kan jag ingenting göra. Bara han kan ge mig ett förlåtande 

sinne. Jag hör hur han klappar på mitt hjärtas dörr. Jesus, 

kom in! Kom just i den här stunden! 

DU HAR LÅTIT MIG FÖRSTÅ att det pågår en kamp om min själ, en 

kamp mellan dig och ondskans andemakter. Herre, jag har nog 

inte fattat vilket pris du betalat för min räddning. Vad ska inte 

ditt fadershjärta ha känt när du tvingades utlämna din Son till 

att dö Hur mycket möda lägger du inte dagligen ner för att 

leda mig rätt Mitt förstånd kan inte ta in det. Det enda jag vet 

är att jag utan din vapenrustning – den som du köpt med Jesu 

blod – är räddningslöst förlorad mot den starke. Hjälp mig att 

i dag ta på mig den rustningen utan att glömma någon del. 

Ändå, förskona mig av nåd från frestelserna – du vet ju hur 

ofullkomlig jag är – ja, förskona mig från det onda. 

SÅ VILL JAG, käre Far, nu och sedan i all evighet prisa dig för din 

outgrundliga nåd! 

IVAN JOHANSSON 

Ingenjör, Varberg 

TILL LIV 05#2006 9

Aktuellt • Bön i ELM 

Dags för bön 

Herre, jag har hört om dina gärningar, jag har sett dina verk, Herre. Förnya dem i denna tid, ge dig till 

känna i denna tid, minns i dess oro din barmhärtighet. HAB. 3:2 

OM MAN SER UT över ELM Syds verksamhet upptäcker man 

både glädjeämnen, problem och behov. Det är många som ber 

för ELM Syds arbete, och det behövs, särskilt med tanke på den 

gjorda organisationsförändringen. 

Arbetet utvärderas och nya initiativ tas. Mycket händer inom 

och utom kristenheten, som gör att frågor behöver bearbetas 

på nytt eller för första gången. Bibelns budskap behöver aktualiseras 

bland de kristna och nya behöver nås med evangeliet. 

Dessa frågor är något styrelsen brottas med – och därför vill 

vi initiera en extra bönesatsning. Vi har bett några ställa sig i 

spetsen för en bönering, som primärt varar under ett år. På den 

plats vi råkar befinna oss vill vi vid en gemensam tidpunkt be – 

en gång per vecka. På det sättet bildas en osynlig gemenskap. Vi 

har bett några lite äldre personer att se det som en uppgift att 

vara aktiva föregångare i detta bönearbete och att uppmuntra 

sina vänner till detsamma. Samtidigt vill vi erbjuda alla, i alla 

åldrar, att vara med i böneringen. 

I böneringen deltar bl.a.: Anna-Lisa o Ove Bengtsson, Örkelljunga; 

Tea o Karl Erlansson, Knislinge; Inez o Ingvar Gränemark, 

Ängelholm; Inga o Lennart Henrysson, Malmö; Ella- 

Britt Johansson, Olofström; Paula o Helge Lundh, Hässleholm; 

Ingrid o Per Olof Nilsson, Karlshamn. 

Böneringen 

När Varje söndagskväll antingen kl 21 eller vid kvällsandakten. 

Var Där du råkar befinna dig. 

Hur Be för bönepunkterna till höger samt det arbete och de 

människor inom ELM Syd som Gud lagt på ditt hjärta. 

BE ATT GUD SKA VÄGLEDA 

• i ELM Syds strategiarbete 

• i förnyelsen av arbetet i städerna 

• i bildandet av växtplatser för dem som konfirmerats 

• oss när vi möter nykristna 

• en förnyelse av bibelstudiearbete och bokutgivning 

• en förnyelse av arbetet på mindre orter (bl.a. månadsturer 

m.m.). 

• i att kunna möta människors sociala nöd och att då också 

peka på Kristus 

• barnverksamheten 

• i arbetsfördelningen mellan ELM Syd och ELU 

• musik- och sångverksamheten 

BE OM 

• en förnyad glöd i tron 

• att Gud ska kalla tillbaka dem som lämnat tron 

• att hemmen får bli en plats för Jesus 

• att fler i vår omgivning ska förstå vem Jesus är och ta emot 

honom 

• att tron ska bli så viktig för oss att det reflekteras i våra liv 

• att djävulens försök att förstöra ska avslöjas 

• att Guds stora godhet ska ropas ut (Ps 145:7). 

TACKA 

• för att Gud har lovat höra oss när vi lägger fram vår sak 

inför honom. 

På uppdrag av ELM Syds styrelse 

CHRISTINA NILSSON 

På dina murar, Jerusalem, har jag ställt väktare. Varken dag eller natt får de någonsin 

tystna. Ni som ropar till Herren, unna er ingen ro. Och ge honom ingen ro, förrän 

han fast grundar Jerusalem och gör det till en lovsång på jorden. JES. 62:6 

Be för predikanterna! 

EN VÄLFYLLD KYRKA I RYA, EKET. Jag ser ut över 

de församlade. Det finns hela rader av ELM- 

BV-predikanter, kanske 50–60 stycken. Jag 

har aldrig sett så många, unga, medelålders 

och gamla predikanter samlade på en gång. 

Anledningen är predikantdagarna på Missionsgården 

Strandhem med förmiddagsgudstjänst 

förlagd till Rya kyrka. 

Jag känner en stor tacksamhet till Gud, 

när jag ser dem. Tänk så rika vi är! Att det 

finns så många frivilliga arbetare i ELM-BV, 

beredda att offra något av sin fritid, sitt umgänge 

med familjen för att fara iväg och förkunna 

Guds ord! 

Vi ska inte glömma att tacka Gud för att 

vi ännu får samlas och höra ett gott budskap. 

Vi bör vara angelägna att ta vara på 

tillfällena som bjuds att lyssna och ta emot 

Ordet. Och vi ska inte glömma att be för 

våra predikanter, be att Gud rikt välsignar 

dem, be att Guds Ande får leda dem, fylla 

dem, värma dem i förberedelsen och förkunnelsen, 

be att Gud ger dem kraft och mod att 

fortsätta, även då de inte får se någon frukt. 

Men en del föll i god jord och bar frukt 

(Matt. 13:8). 

EN AV GUDSTJÄNSTDELTAGARNA 

10 TILL LIV 05#2006

Saxat & utblickar 

På tråden 

Åtskilligt att begrunda 

– igen 

MED DETTA NUMMER av Till Liv går Begrunda 

ut – till dem som prenumererar. 

I innehållsförteckningen står ”Ämbetsfrågan 

– en fråga om teologi” av 

Lars-Åke Nilsson, ”Hur mår jag – Om 

psykologiserad kristen tro” av Johannes 

Hellberg, ”Med Paulus på livsåskådningstorget” 

av Lars Dahle, ”Petrus och 

syndernas förlåtelse” av Martin Luther – 

samt ”Tyckt och tryckt”. Det senare, i 

’saxat-form’, liksom ledaren ”Tron på 

evangeliet måste erövras i varje generation” 

är skrivet av tidskriftens redaktör 

Peter Henrysson. 

Saxat & utblickar hämtar denna gång 

lite material från denna Begrunda – kanske 

kan några citat väcka intresse för vidare 

läsning. 

Utgångspunkten för ledaren är den 

verklighet som vi troligen är medvetna 

om. Peter Henrysson skriver: ”Det är ett 

visst avstånd som präglar förhållandet 

mellan generationerna i kyrka och missionshus. 

… Att kommunicera över generationsgränserna 

kan te sig som en övermäktig 

uppgift. 

Att överräcka tron till nästa generation 

innebär därför en inte obetydlig utmaning. 

Härtill kommer att tron även 

måste tas emot personligt och uppriktigt. 

… Apostlarna och profeterna har gett oss 

en tro på Kristus. Denna tro är en lära eller 

undervisning. … Trosläran har ett objektivt 

innehåll bestämt av Bibelns 

undervisning. Men den tron gör ingen 

enskild salig utan ett moment av tillägnelse, 

av subjektivt bejakande. Det uttrycks 

väl genom bilden av den mottagande 

tomma handen. 

… Om än den kristna trons objektiva 

innehåll inte förändras över tid, kommer 

de troende subjekten att prägla det faktiska 

och personliga uttrycket för sin 

kristna tro utifrån sina egna yttre och 

inre levnadsomständigheter. … Det är en 

rikedom i trosuttryck som bör erkännas 

och välkomnas.” 

Läs hela ledaren och samtala med varandra 

– över generationsgränserna! 

I artikeln ”Ämbetsfrågan – en fråga 

om teologi” skriver Lars-Åke Nilsson om 

ämnet i ett lite vidare perspektiv. Han belyser 

bl.a. hur frågan om kvinnan och 

prästämbetet påverkades av diskussionen 

om kyrkans förhållande till staten. 

Sv.K. hade enl. LÅN ”… själv föreslagit 

en ny kyrklig lekmannatjänst, öppen för 

båda könen”. Men riksdagen ville gå ett 

steg längre: Det som gällde i samhället 

skulle gälla också i kyrkan. Därför togs 

1958 beslutet att prästämbetet skulle 

vara tillgängligt för kvinnor. 

En bibelkommission (tillsatt av biskopsmötet) 

skriver i en rapport ett drygt 

årtionde senare: ”Så bör det inte gå till 

när en ordning ändras, som har hävd 

ända från urkristendomen och stöds av 

auktoritativa ord i NT.” 

LÅN lyfter fram olika argumenteringar 

i frågan men vidgar den också till aktuella 

frågor som jämlikhet, manligt och 

kvinnligt i samhället, hemmens betydelse 

och särskilt uppgiften att ta ta hand om 

barnen. 

Även syndafallets påverkan betonas – 

det betyder ”… inte att grundläggande 

uppgifter och relationer upphävs. Men 

det betyder att allt påverkas, skadas och 

förgiftas”. 

En inspirerande läsning i ett svårt och 

ibland sönderdebatterat ämne. RED. 

Läs Begrunda! 

PRENUMERERA PÅ TIDSKRIFTEN via hemsidan 

www.tillliv.se eller genom att betala 

in på pg 607 98 94-9 

60 kr/år för den som är 

Till Liv -prenumerant 

80 kr/år för den som endast 

önskar Begrunda 

40 kr för ett enstaka nummer 

(beställes via www.bv-forlag.se 

eller tel. 0435-521 77) 

Till Liv öppnar gärna Öppet forum för 

samtal kring artiklarna i Begrunda. 

Välkomna med inlägg! 

ELMUS är på gång – med sång 

Musikverksamheten i 

södra Sverige hör numera 

till ELM Syd. Arbetet håller 

på att ta form – och det 

finns frågor man funderar 

över. Men fortfarande vill 

man lova Herren, vår uppståndne 

Frälsare! 

Vad har hänt med gamla KUM 

KUM som förening finns inte mer, men musikverksamheten 

finns kvar med hjälp av en kommitté 

under ELM Syd. 

Kommittén kallar sig ELMus och består av 

mig (Ros-Marie Westmark), Gösta Hansson, 

Annika Nilsson, Thomas Suki, Tobias Persson, 

Andreas Hector, Ola Lundin och Daniel Ringdahl 

(representant från ELU). 

Hur kommer ELMUS att arbeta 

Vi håller för tillfället på att göra strukturer för 

vårt arbete. Uppgiften att stödja och uppmuntra 

våra körer Tripla, Prim Öst och -Väst samt 

Canticum är något som vi vill prioritera. Körverksamheten 

är jätteviktig för många. 

När det gäller not- och skivproduktion är 

strukturerna inte klara, men i dagsläget verkar 

det som om denna kommer att ske i samarbete 

med bl.a. BV-Förlag.Vi funderar även en del på 

vad som behövs i vår verksamhet, som t.ex. 

kördagar, inspirationsdagar, utbildningar m.m. 

Efter omorganisationen ser vi oss helt och 

hållet som föreningarnas musikkommitté, därför 

funderar vi mycket på vår uppgift: Ska vi 

ordna evenemang för föreningarna eller ska 

föreningarna ordna evenemangen och vi finnas 

med för att stödja, samordna och uppmuntra 

Nya idéer och visioner 

Sången och musiken förenar människor och är 

en viktig del i kristenliv och gudstjänst. Därför 

hoppas vi att alla känner ansvar för att verksamheten 

ska fungera väl. Det vore riktigt kul 

om både gamla och unga hörde av sig till oss 

med idéer och tankar som skulle kunna föra arbetet 

framåt. 

Min stora önskan är att vi med Guds hjälp ska 

kunna se klart, så att vi inte hamnar i något dike, 

utan att gamla och unga även i framtiden ska 

kunna lovprisa vår uppståndne Frälsare tillsammans 

i en sund, nytänkande organisation. 

Kontaktpersoner i ELMUS 

Gösta Hansson, tel. 044-670 37, eller 

Ros-Marie Westmark, tel. 0451-223 42. 

EVA ANDERSSON 

TILL LIV 05#2006 11

Bibelstudium • Romarbrevet 8 

Brevet till församlingen i Rom skrevs av aposteln Paulus år 56–57 från Korint. Temat är Evangelium – Guds kraft till frälsning. 

Läs bibelstudierna över Rom 6 och 7 i Till Liv nr 2 resp. nr 3. Här kommer Roland Gustafssons tredje bibelstudium, över Rom 8. 

Kristus gör oss fria 

– livet i frälsningen (III) 

Rom. 1–8 handlar om 

• synden – livet under lagen (1:18–3:20) 

• rättfärdiggörelsen – nåden i Kristus, vad han gjort för mig (3:21–5:21) 

• helgelsen – livet under nåden, vad Kristus gör i mig, om livet som 

kristen (6:1–8:39). 

Rom. 6–8 handlar om 

• förutsättningen för en kristens liv (Rom. 6:1–7:6) 

• kampen i den kristnes liv (Rom. 7:7–25) 

• kraften i den kristnes liv (Rom. 8:1–39) 

Upptäck Romarbrevet på nytt! Upptäck evangeliet på nytt! 

I TIDIGARE ARTIKLAR belystes förhållandet mellan rättfärdiggörelsen 

genom tron och helgelsen. Benådningen i Jesus Kristus är 

både grund och drivkraft för det kristna livet. 

Genom dopet och tron är vi döda från synden och lever för 

Gud. Evangelium ger oss det som var omöjligt för lagen: ett nytt 

liv. Lagen aktiverar nämligen bara synden, har ingen förmåga 

att framkalla det goda utan leder till förtvivlan. Evangelium 

däremot är Guds kraft till frälsning – det skapar tro, hopp och 

förvissning om seger över synden. 

I Rom. 8 beskriver aposteln det kristna livet, helgelsen under 

Andens ledning. Vi vandrar mot härligheten – under kors och lidanden, 

men med barnaskapets visshet. 

Seger över synden – genom nåden (v. 1–4) 

Det som beskrivits positivt i 6:1–7 och negativt i 7:7–25 sammanfattas 

på underbart sätt i v. 1–3: Så finns nu ingen fördömelse 

för dem som är i Kristus Jesus… Det som var omöjligt för 

lagen, svag som den var genom den syndiga naturen, det gjorde 

Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer. För Kristi 

skull är synden borttagen som skuld inför Gud, och den synd 

som jag dagligen kämpar med kan inte fördöma mig. Vem kan 

anklaga Guds utvalda Gud är den som frikänner (v. 33). 

Gud har i Kristus fördömt synden och brutit dess herravälde, 

för att lagens krav skulle uppfyllas i oss (v. 4). Det står varken 

”för oss” eller ”av oss” – utan ”i oss”! Evangelium kungör att 

lagens avsikt är uppfylld: Kristus är lagens slut, till rättfärdighet 

för var och en som tror (10:4), ett faktum för den som är i Kristus, 

och som inte lever efter köttet utan efter Anden (v. 4). 

Anden helgar och ger liv (v. 5–11) 

Helgelsen är omöjlig utan Guds Ande (v. 5–9). Den naturliga 

människan förverkligar sig själv, lever i fiendskap med Gud, 

oförmögen att underordna sig Guds lag. Den syndiga naturen 

kan inte förbättras, utan ska genom Kristus korsfästas (6:6) och 

betraktas som död (6:11). Att vi följer vår syndiga natur behagar 

inte Gud. Aposteln säger att inga orättfärdiga ska få ärva 

Guds rike (1 Kor. 6:9–10), men evangeliet förmår frälsa: Ni har 

tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i 

Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande (1 Kor. 6:11). 

Även vi får gå från död till liv (v. 10–11). Kristus ”för mig” 

och ”i mig” leder till att Anden ger liv för rättfärdighetens skull, 

trots att kroppen en gång måste dö för syndens skull (v. 10). 

Det som skedde med Jesus kommer att ske med varje kristen: 

Då skall han som uppväckte Kristus från de döda göra också era 

dödliga kroppar levande genom sin Ande som bor i er (v. 11). 

Helgelsen är viktig! Utan helgelse kommer ingen att se Herren 

(Hebr. 12:14). 

Anden ger liv, barnaskap och arvsrätt (v. 12–17) 

Aposteln beskriver ännu en gång konsekvenserna av att följa 

den onda naturen, köttet – det leder till död! Men evangeliet säger 

att jag – i Kristus – inte har några skyldigheter att följa detta 

livsmönster. Köttets gärningar dödas, inte genom lagen, utan 

genom Anden. På så sätt är jag ett Guds tempel (1 Kor. 3:16) 

och får leva i förvissningen om att …alla som drivs av Guds 

Ande är Guds söner (v. 14). Jag är inte ett Guds barn för att jag 

har Guds Ande – jag har Guds Ande eftersom jag får vara ett 

Guds barn (Gal. 4:6). 

Anden skapar visshet om frälsning (v. 15–16) – från slaveri 

och fruktan, till en innerlig och förtrolig förening med Fadern. 

Vittnesbördet är tvåfaldigt: dels vår ande och dels Anden. Samvetet 

betygar att jag låtit mig dömas av lagen och frikännas av 

evangeliet – jag ger Gud rätt när han talar. Dessutom vittnar Anden; 

han övertygar mig om att det som Jesus gjort för mig är nog. 

C O ROSENIUS OM ROMARBREVET 8: Detta kapitel innehåller 

den rikaste sammanfattning av allt vad nåd heter, såväl nåden 

hos Gud som nådens verk i våra hjärtan. Men det börjar 

och slutar med den stora huvudläran om nåden hos Gud eller 

rättfärdiggörelsens nåd. Denna huvudlära har också varit det 

egentliga ämnet för allt det föregående i brevet … I det åttonde kapitlet 

återkommer aposteln till hur vi endast i Kristus är fria från all fördömelse 

och har evigt liv. Ära och lov vare honom som var, som är och som skall 

förbliva i all evighet! Amen. Ur Pauli brev till Romarna, EFS Bokförlag,1931. 

12 TILL LIV 05#2006

I allt detta vinner vi en överväldigande 

seger genom honom som har älskat oss! 

ROM. 8:37 

Barnaskapet medför även arvsrätt: vi är Guds arvingar och 

Kristi medarvingar (v. 17). I 1 Joh. 3:1–4 beskrivs detta: När 

han uppenbaras, kommer vi att bli lika honom, ty då får vi se 

honom sådan han är. Till dess får vi vandra här på jorden, ofta 

under kors och lidanden, men med härligheten i sikte! 

Genom lidanden – till härligheten (v. 18–30) 

Motgångar och lidanden gör oss modlösa och tvivlande. Därför 

ger oss aposteln inte mindre än fem skäl till tröst och hopp: 

• Den korta tidens lidanden är inget mot den oändliga evighetens 

härlighet (v. 18). Det gäller att ha ett rätt tidsperspektiv! 

• Skapelsens förnyelse och härlighet (v. 19–23). Det finns en 

analogi mellan skapelsen och barnaskapet. Synden har ställt till 

oreda, i skapelsen och i det personliga livet. Allt kommer dock 

att återställas i sinom tid! 

• Frälsningens hopp (v. 24–25). Frälsningen är en verklighet, 

men den präglas av ett redan nu- och inte ännu-perspektiv. Genom 

uthållighet går hoppet i fullbordan! 

• Andens hjälp (v. 26–27). Den Helige Ande kommer oss till 

hjälp, såsom ’advokaten’, som försvarar oss inför Fadern. 

• Guds frälsningsplan (v. 28–30). Ännu ett själavårdande avsnitt! 

Anden själv vittnar med vår ande att vi är Guds barn 

(8:16). För dem som älskar Gud samverkar allt till det bästa, för 

dem som är kallade efter hans beslut (8:28). En kristens liv är 

aldrig ödesbestämt. Med- eller motgång, hälsa eller sjukdom, 

sorg eller glädje – allt måste tjäna Guds plan: vår eviga frälsning! 

Texten har en tydlig disposition: först Guds rådslag till 

frälsning (v. 28), därefter hans målsättning (v. 29) och till slut 

förverkligandet (v. 30). Det är värt att notera tempus: Har kallat, 

har förklarat rättfärdiga, har förhärligat. Även det som hör 

framtiden till beskrivs som ett faktum! Så talar Gud när han vill 

förvissa mig om min frälsning! 

Dessa verser kan missbrukas, som tidvis skett: ”En gång frälst 

– alltid frälst!” Men en kristen kan dra sig undan till förtappelse 

(Rom. 11:22, Gal. 6:7–8 och Hebr. 10:38–39). Den i tron anfäktade 

själen ska dock bli förvissad om Guds kärleksfulla omsorg, 

något som genomsyrar den följande lovsången. 

Lovsången om Jesus Kristus (v. 31–39) 

Detta avsnitt avslutar vårt kapitel och hela brevets framställning 

om rättfärdiggörelsen genom tron. I förundran och tacksamhet 

ställer aposteln frågan: Vad skall vi nu säga om detta 

Han besvarar den med retoriska frågor: Är Gud för oss, vem 

kan då vara emot oss Han som inte skonade sin egen Son, utan 

utlämnade honom för oss alla, hur skulle han kunna annat än 

skänka oss allt med honom Vem kan anklaga Guds utvalda 

Vem kan skilja oss från Kristi kärlek (v. 31–34). 

Frälsningen i Jesus Kristus är så stor och rik att allt annat förlorar 

sin betydelse: Kristus Jesus är den som har dött, ja, än mer, 

den som har blivit uppväckt och som sitter på Guds högra sida 

och ber för oss (v. 34). Vi hör ett eko av Jesu egna ord: Ingen 

skall rycka dem ur min hand (Joh. 10:28). Det är enbart otron, 

föraktet för Guds nåd, som utgör ett riskmoment. 

Sammanhanget visar att en kristen måste gå igenom svårigheter; 

det är oundvikligt för den som följer Jesus. Men mitt i 

motgångarna vinns, paradoxalt nog, seger. Guds rike utbreds – 

missionsuppdraget är i funktion: I allt detta vinner vi en överväldigande 

seger genom honom som har älskat oss (v. 37). 

Lovsången avslutas med en jublande försäkran och förvissning, 

att inget – absolut ingenting – skall kunna skilja oss från 

Guds kärlek i Kristus Jesus, vår Herre (v. 39). 

ROLAND GUSTAFSSON 

ELM-BVs missionsföreståndare, Örkelljunga 

illustration: ingrid ipsen 

TILL LIV 05#2006 13

Aktuellt • Diakoni i ELM 

Dags för diakoni 

I ELM SYDS STADGAR finns det under rubriken ”ändamål och syfte”, en 

rad om att vi ska stödja och bedriva diakonalt arbete. Därför har dess 

styrelse bildat en grupp för diakoni med Margareta Jämstorp och 

Christer Unosson som ansvariga. Uppdraget är att fokusera på diakoni 

och inspirera föreningar och enskilda att upptäcka glädjen med diakonalt 

arbete. Till Liv avser att i kommande nummer spegla olika engagemang 

som enskilda och föreningar har inom det diakonala området – 

och lördagen den 11 november knyts allt samman på Åhus Missionsgård 

i en Dag om Diakoni. 

DIAKONI HAR FUNNITS MED i ELMs verksamhet på många sätt, 

utan att vi har använt ordet diakoni. Jag tänker på den besöksverksamhet 

som många föreningar utövar på äldreboenden. 

Lokala föreningar har sedan länge regelbundet besökt fängelserna 

i Kristianstad och Norrköping. Dessa verksamheter har 

varit mycket uppskattade och till stor glädje både för utövaren 

och för mottagaren. 

Är det samhällets ansvar… 

Vi svenskar har vant oss vid att via skattsedeln kunna betala oss 

fria från att engagera oss i olika slags hjälparbeten. En kristen 

människa är inget undantag. Kommunens socialtjänst och sjukvården 

har tagit över det sociala ansvaret, och vi förväntar oss 

att skyddsnätet är finmaskigt. Vi menar att kommunen klarar 

äldreomsorgen, missbrukarvården m.m. 

Vi vet också att det finns mycket nöd i vårt samhälle. Människor 

runt om oss behöver en hjälpande hand eller ett tröstande 

ord. Många kommuner har ett stort behov av engagerade människor 

som ställer upp som kontaktpersoner och stödfamiljer. 

En annan angelägen uppgift kan vara att bli ”god man”. Kontakta 

gärna kommunens socialtjänst och överförmyndare! 

ELMs verksamhet har av tradition mest präglats av Ordets 

gudstjänst och inte så mycket av handlingens gudstjänst. Jag är 

övertygad om att kristna har ytterligare ett ansvar utöver att betala 

skatt och det är att göra gott mot sin nästa. Att göra gott 

och utöva barmhärtighet är varje kristens skyldighet – så långt 

är vi alla diakoner. Det kan räcka att ge en medmänniska ett 

handtag, ringa ett telefonsamtal eller något liknande. 

Sätt diakonin på din dagordning! 

Dessutom tror jag det är nödvändigt i vår tid – för enskilda och 

för föreningar – att ha diakonin högt upp på dagordningen. Vi 

lever i en tid då ord har svårt att nå fram, så även Guds ord. Det 

är i stället handling som räknas. Jag är säker på att om vi prioriterar 

handlingens gudstjänst, så kommer människor att också 

lyssna till Ordet. Är det något som uppskattas i vår tid, så är det 

osjälviska handlingar, där man bjuder på sig själv. 

Lär av Jesus! 

Jesus är som alltid en god förebild. När han frågar den blinde på 

vägen till Jeriko: Vad vill du att jag ska göra för dig efter det att 

mannen ropat om förbarmande, rymmer frågeställningen en 

stor respekt för den blinde mannens integritet. Jesus tränger sig 

inte på, utan ger honom valmöjligheter. Jesus lämnar över till 

den blinde att själv bestämma, att också kunna säga nej. Detta 

är ett bra exempel på en öppen fråga som vi kan ta efter när vi 

träffar på människor i kris eller i nöd. Är det något jag kan göra 

för dig Kan jag hjälpa till med något Jag tror att diakonin 

jämsides med vår traditionella verksamhet är nyckeln till att vi 

ska kunna växa och nå ut i vidare kretsar. Människor i nöd ska 

känna att vi som kristna bryr oss om dem. 

I Pauli brev finns det många förmaningar att göra gott mot 

alla människor: …vinnlägger sig att göra goda gärningar (Tit. 

3:8). Sträva efter att göra gott mot varandra och mot alla människor 

(1 Tess. 5:15). Låt oss inte tröttna på att göra gott (Gal. 

6:9). …sträva efter det som är gott inför alla människor (Rom. 

12:17). 

Så – följ med i Till Livs reportageserie och låt dig inspireras! 

Och planera in Åhus den 11 november. 

CHRISTER UNOSSON 

Individ- och familjeomsorgschef, Örkelljunga 

14 

TILL LIV 05#2006

Diakoni • I mötet med en medmänniska 

När det ringer på dörren 

Diakoni handlar om att se och möta sin medmänniska. Vi gör ett första nedslag i Västerbotten, i Vännäs, 

hos Inger Heikki, i hennes hem. Där har hon mött människor – som fått möta Gud. 

EN TORSDAGSFÖRMIDDAG RINGER JAG PÅ hos Inger Heikki. Om 

jag inte vetat att hon precis flyttat från Korpilombolo till missionsgården 

Fridhem i Vännäs, och om det inte vore för lukten 

av nytapetserat, skulle jag tro att hon bott länge i sin hemtrevliga 

lägenhet. Det första Inger utbrister är, att hon nästan ångrat 

att hon sagt ja till intervjun, tycker inte att hon gjort så mycket. 

Hon har ju bara lyssnat på människor och släppt in dem som 

ringt på dörren. Sedan jag fått en kopp kaffe och nybakta bullar, 

börjar vi ett intressant samtal. Jag lyssnar till en varm och 

uppriktig kvinnas tankar om människor, om folks åsikter, om 

Guds beskydd, om att orka och om den kärlek som driver oss. 

Inger är 63 år, har tre döttrar, kommer från ett väckelsekristet 

hem i Danmark, men har bott över 30 år i Sverige. ”Jag är ju 

helt vanlig. Men det tycker inte alla. ’Den där ängeln’ säger de.” 

Inger drar lite på munnen åt sitt rykte i Korpilombolo, men med 

en bekymrad underton, så jag ber henne förklara. 

Börjar med en bön 

Varje morgon ber Inger en bön som hon lärde sig av sin far: 

”Välsigna du mig så att jag får vara till välsignelse för en enda 

människa.” Till varje människa som kommer vill hon säga något 

om Jesus. Skulle hon bara ’dalta’ med dem som kommer, 

som hon ofta får höra att hon gör, tror hon inte att någon skulle 

komma tillbaka. 

Inger hade kontakt med en man som ansåg att kristendomen 

bara var svammel och inte ville prata om den. En dag när mannen 

var på besök började han bläddra i andaktsboken Ett är 

nödvändigt (av H.E.Nissen). Nästa gång mannen kom frågade 

han Inger: ”Vad säger boken” Mannen fick nu själv läsa högt 

ur ”boken”, och plötsligt lyssnade han till det han tidigare vägrat 

höra. 

På köksbordet står ett fotografi av en tonårig flicka som 

Ett öppet hem 

Förr, berättar Inger, försökte hon vara som andra och ”passa in 

i mallen”. Men, kanske särskilt sedan hon blivit änka, måste 

hon vara sig själv. Hon pratar med människor som andra ser 

snett på. Många tittar in, hon bjuder på mat, det ringer i telefonen, 

någon behöver låna kläder. Dessa människor rör vid hennes 

hjärta. 

Varför folk kommer till henne, vet hon inte. Varje gång förvånas 

hon: ”Tänk att någon ringer på min dörr.” Inger växte upp i 

ett hem, där det alltid fanns plats för andra, även om det var fattigt. 

Själv har hon fått uppleva att grytan aldrig tar slut om man 

bjuder andra, även om det mänskligt sett inte alltid funnits något 

att stoppa i den! 

TILL LIV 05#2006 15

Trygg under Guds beskydd 

Jag får allt mer intryck av att Inger är en modig kvinna, och jag 

undrar om hon aldrig känner sig rädd. Nej, svarar Inger spontant, 

men tillägger: ”Aldrig för människor.” I höstas ringde en 

onykter man på dörren, han var förföljd av en annan man med 

kniv. Inger, som alltid varit tydlig med att den som är onykter 

får komma tillbaka i ett annat tillstånd, ville inte släppa in mannen. 

Men, efter att mannens fru ringt och vädjat till Inger, släppte 

hon in honom med orden: ”Nu får dämpa dig, annars ringer 

jag polisen.” Hon skrattar: ”Jag visste inte vilket nummer jag 

skulle kunna ringa, för där fanns ingen polis, men jag litar till 

hundra procent på Guds beskydd. Så länge Gud behöver mig, 

beskyddar han mig.” 

Vid andra hotfulla tillfällen har Inger gjort korsets tecken, eller 

sagt åt människor att Gud ser vad de gör. Hon har upplevt 

att Gud bokstavligen ställer en mur av osynliga änglar omkring 

sina barn. 

…ett hem, där det alltid 

fanns plats för andra, 

även om det var fattigt… 

döps. Inger lyser upp och berättar att det är dottern till två missbrukare, 

som i dag blivit kristna. ”Tänk att vi får dela den glädjefest 

som blir i himlen över en enda människa som kommer till 

tro!” 

Kristi kärlek driver 

Även om Inger tycker att mötena med andra människor är givande, 

har hon emellanåt känt sig väldigt trött och tänkt att hon 

inte orkar mer. Men så har Gud gett henne en god natts sömn, 

och nästa morgon har hon fått nya krafter. Ibland har hon frestats 

till irritation över att hon lånar ut saker, men sällan får tillbaka 

dem. Inger pekar på sin bibel – där står det ju faktiskt att vi 

bara har gjort vad vi är skyldiga att göra, därför att Kristi kärlek 

driver oss. ”Det är en daglig kamp mot djävulen! Det är inte på 

söndagen tillsammans med andra kristna, som det är svårt att 

vara kristen, utan på måndagen, i vår vardag.” 

Innan vi avslutar vårt samtal, är jag intresserad av att veta 

varför Inger flyttat till Fridhem i Vännäs. Hon berättar att hon 

länge bett om Guds ledning över var hon ska bo, men själv ’gått 

före’ och bett Gud välsigna hennes val. Så en dag i höstas ringde 

Jan-Ulrik Smetana och frågade om hon kunde komma till Fridhem 

och hjälpa till med bland annat vandrarhemmet. Det var 

ett bönesvar för människorna på Fridhem, och det var ett bönesvar 

för Inger. 

Innan jag går hem ser jag att någon har lagt ut påskdukar på 

borden i matsalen. Inne i kontoret hänger nya gardiner. Ingers 

ord ringer i mina öron: ”Det handlar om att se sin nästa. Den 

man möter i affären; en kasse någon inte orkar bära. Tänk om 

jag kan vara till lite hjälp, till välsignelse för någon” På Ingers 

dörr ringer jag gärna fler gånger. 

LINNEA ÅSTRÖM 

Student, Umeå 

Låt oss inte älska med ord och fraser, utan i handling, 

med verklig kärlek. 1 JOH. 3:18 

16 TILL LIV 05#2006

Missionsnytt & info 

EKONOMIN. EELCs ordförande, ato Milkias Petros, 

konstaterade att ett integrationsavtal för 31 år 

sedan signerades mellan mission och kyrka. Här 

betonas självförsörjningsgraden och det är tydligt 

att kyrkan är medveten om denna utmaning. 

Vi tror att ELMs strategi, att minska bidraget till 

löpande kostnader, är nödvändig för att kyrkan på 

sikt skall kunna ha en sund självförsörjningsgrad. 

foto: jens aage nielsen 

Broderliga samtal under Afrikas sol 

STYRELSEN FÖR DEN EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN i Etiopien (EELC) 

hade bjudit in ELM till konsultationer i Addis Abeba 29–31 mars (se 

info i Till Liv 1/06 s. 19). ELM representerades av Roland Gustafsson, 

Jens Aage Nielsen och undertecknad. Här följer en sammanfattning 

från överläggningarna: 

KONSTITUTIONEN. Sedan tre år tillbaka har kyrkan försökt arbeta efter 

en ny konstitution. Trots svårigheter har samtliga fem synoder fungerande 

styrelser sedan december 2005. Frågan om kyrkans enhet 

dryftades grundligt. EELCs ledning betonade vikten av en sammanhållen 

kyrka. Vi meddelade att detta är en förutsättning för fortsatt 

stöd från ELMs sida. 

LUTHERSKA TEOLOGISKA SEMINARIET I ASELLA. Kyrkan ser ett stort behov 

av teologisk utbildning, men under senare tid har verksamheten bedrivits 

i begränsad omfattning. Därför bör en utvärdering genomföras. 

Det är viktigt att se vilka interna resurser som kan utnyttjas. 

Denna process kommer att ta tid och får ta tid. ELM är beredd att bistå 

om tydligt specificerade behov presenteras. 

MISSIONÄRERNA. Kyrkan har behov av missionärer i alla fem synoderna. 

Från ELMs sida framhölls vikten av att kyrkan belyser behoven 

och presenterar tydliga arbetsbeskrivningar. Kyrkan behöver 

också förbättra sina rutiner när missionärer anländer till landet. Det 

vore önskvärt att varje missionär introduceras i kyrkans arbete och 

via en mentor lotsas vidare till en tjänande roll i kyrkan. 

ARSI OUTREACH COMMITTEE (AOC). EELCs ordförande och styrelse informerade 

om beslut som fattats dagen före konsultationerna: 

• Beslut från EELCs årsmöten 2005 och tidigare har ännu inte 

genomförts. EtiopienHjälpens ekonomiska stöd skall kanaliseras 

genom kyrkans centrala kassa, och ansvaret för arbetet skall ligga 

under Arsi-synoden och EELCs styrelse. Ato Milkias hade fått styrelsens 

uppdrag att till Jens Ipsen framföra kraven. 

• Pengar som sänds från EtiopienHjälpen öronmärks och garanteras 

för AOC. 

• Ultimatum hade ställts till ato Milkias, att välja mellan ordförandeposten 

i AOC eller EELC. Vi informerades om att han valt att 

fortsätta som EELCs president. 

• EELC kallar till gemensamma konsultationer med ELM och EtiopienHjälpen 

i november 2006. 

Konsultationerna avslutades i en atmosfär av ömsesidig respekt, 

broderlig kärlek och med en uppriktig vilja att tillsammans arbeta vidare 

för att evangelium skall spridas. 

CARLÅKE SÖDERLIND, missionssekreterare 

Nytt från ELM-styrelsen 

I SAMBAND MED de skandinaviska missionärernas syskonmöte besöker 

Arne Engström Kenya den 25/4–9/5. Harald Waldemarson 

och Roland Gustafsson besöker Eritrea den 10-16/5, när de två lutherska 

kyrkorna (LCE och ECE) blir en evangelisk-luthersk kyrka 

(ELCE). 

Med anledning av att ELM-BVs ordförande, Bengt Hjort, p.g.a. 

överansträngning tvingats att ta ’time-out’ från styrelsearbetet (se 

info i Till Liv 4/06 sid. 24), har styrelsen beslutat: 

• att utse Harald Waldemarson som tillförordnad ordförande fram 

till årsmötet 2006 

• att utse Gösta Eklund till att leda styrelsens sammanträden under 

denna period samt att ge Harald nödvändigt stöd i övrigt 

• att ge Harald fortsatt 100% anställning fram till årsmötet för att 

ge utrymme för denna extra insats 

För att kompensera för Bengts frånvaro i ELMs AU valdes Linus 

Sjödahl till att ingå i AU fram till sommarens årsmöte. 

Det blir självklart också en extra belastning på administration 

och styrelse, och vi uppmanar till förbön för situationen, och särskilt 

för Bengt, Harald, Gösta och Linus. 

Och kasta alla era bekymmer på honom, ty han har omsorg om er. 

… Han skall upprätta, stödja, styrka och befästa er... Hans är makten 

i evighet! (1 Petr. 5:7, 10–11). 

PER HENRIKSSON, sekr. ELM-BV 

ELM Syds årsmöte 

ELM-BVs årsmöte 

ELM-BVs årsberättelse – nå't nytt, nå't annorlunda! 

Beställ Till Livs evangeliserande juninummer! 

Läs mer i vår extrabilaga. 

TILL LIV 05#2006 17

Missionen i Eritrea 

Bland musikinstrument 

och biblar 

På musikskolan i Asmara arbetar sedan slutet av februari Kristina Engström, 

Stockholm – tillsammans med ordinarie läraren och rektorn Barnabas Mebrahtu. 

Hon hjälper bl a till med undervisningen i tvärflöjt, gitarr och piano. 

En tisdagskväll får hon följa med eleverna till deras ”Bible discussion”. Och 

det blev även bön och lovsång – allt för att lära känna målet, himlen. 

Den lutherska kyrkans musikskola i Asmara, Eritrea 

På musikskolan i Asmara råder en avslappnad och fin stämning. En av dem som arbetar där är Simrett. 

I ASMARAS VIMMEL OCH VÄRME känns det ganska skönt att komma 

in på den lutherska kyrkans kringbyggda område. Jag välkomnas 

av vakten Mesginna och 400 blåklädda dagisbarn, 

som vill hälsa på ”italiano”, och jag kryssar mellan dem fram 

till musikskolans kontor. Utom under siestan mitt på dagen 

hörs det alltid ljuva toner från skolbyggnaden. I fem rum finns 

fyra pianon och en elorgel. Gitarrer, blockflöjtar och tvärflöjtar. 

Musikteori, komposition och psalmspel (inför söndagens 

gudstjänst) samt ett band med kongastrummor och elbas som 

spelar till kyrkans körer. 

Av ca trettio elever är flertalet i åldrarna 12–20 år, några är 

upp till 28 år. De flesta går i vanlig skola halva dagen, antingen 

förmiddag eller eftermiddag. Andra halvan är de på musikskolan 

och en avslappnad stämning råder. Eleverna glider in på 

kontoret för att hämta noter och 

pratar med sekreterare Simrett ett 

tag, skämtar och skrattar vid kopieringsmaskinen 

eller går över till 

skolan och övar, ensamma och tillsammans. 

Alla känner alla och jag 

gör mitt bästa för att memorera de 

ovanligaste namnen. Men namnen 

tar aldrig slut för hela tiden kommer 

nya människor, från den lutherska 

kyrkan eller varifrån som 

helst. De dricker te och har något de 

vill prata med Barnabas Mebrahtu 

om. Alla vill diskutera med Barnabas, 

viktiga ämnen, ibland tror jag 

att han är navet i hela Asmaras musikliv. 

Araya och Aron spelar piano och blockflöjt. När jag frågar 

varför de går på musikskolan svarar Araya: ”I really like music!” 

Kanske är det så enkelt, och de här killarna hade tur, för 

många som jag mött i Eritrea suckar och säger att de alltid velat 

lära sig att spela ett instrument. Men inte alla får chansen. 

Aron hörde en känd sångerska spela blockflöjt och tyckte det 

var vackert och nu övar han D-durskala och John Pitts’ musik. 

Piano spelar han för att han tycker om att spela psalmer för sig 

själv. Nivån på eleverna är självklart väldigt skiftande, vissa 

går sitt sjätte år och andra har inte spelat så länge. Men de flesta 

övar och är glada, och då kan det bara bli bättre och bättre. 

Jag är glad och tacksam över att få vara här, det är en otrolig 

förmån! 

18 TILL LIV 05#2006

Ny kyrka i Eritrea 

I FJOR RAPPORTERADES att två kyrkor i Eritrea, ECE och LCE, med 

ursprung och bakgrund i svenska missionsinsatser från EFS resp ELM- 

BV, planerat för en sammanslagning under år 2006 (se Till Liv 11/05, 

sid. 16–18). I slutet av mars meddelade de båda kyrkorna att den historiska 

sammanslagningen äger rum i Asmara den 12–14 maj och att 

ELM inbjuds att delta vid högtidligheterna. Namnet på den nya kyrkan 

är Evangelisk-Lutherska Kyrkan i Eritrea (ELCE). ROLAND GUSTAFSSON 

foton: kristina engström 

– Får allt detta plats på bussen 

Jag måste lära känna himlen 

PÅ TISDAGSKVÄLLAR TRÄFFAS många ungdomar och en del vuxna 

ur lutherska kyrkan för ”Bible discussion” i grupper. Jag 

blev medbjuden av elever på musikskolan och anlände någon 

minut tidigt. Det som mötte mig var fem ungdomar försjunkna 

i bön, inte småpratande om vad som helst, som man kanske 

kunde väntat sig! 

Jag satte mig på en stol och kände mig inspirerad till att be. 

Så jag bad. Fler människor kom till och stämde tyst in i bönen, 

och när ledaren kom stämde de upp i lovsång. Igenkännandets 

glädje var stor när jag sjöng med i refrängen ”Då brister själen 

ut i lovsångsljud. O, store Gud...”. Yacob satt bredvid mig och 

viskade vad vi bad om för tillfället eftersom allt skedde på tigrinja. 

Vi bad för fred i världen – det känns mer angeläget för 

Robel är en av deltagarna i bibelstudierna på musikskolan. 

mig än någonsin tidigare – vi bad för sjuka och behövande och 

vi tackade för Guds löften, länge och väl. 

Efter tre kvart hade vi blivit drygt tjugo personer. I skenet av 

stearinljus (strömavbrott) slog vi upp biblar som delats ut och 

läste Efesierbrevet 1:15 ff. Ungdomarna diskuterade och refererade 

och slog i sina biblar. Alla följde med, jag så gott jag 

kunde med Yacobs sporadiska viskningar, och flera delade 

med sig av sina tankar. Jag fastnade för vers 18: Må han ge ert 

inre öga ljus, så att ni kan se vilket hopp han har kallat oss till, 

vilket rikt och härligt arv… 

Det sägs att hoppet är det sista som överger en. Jag önskar 

att det ska vara sant för den lutherska kyrkan i Eritrea, att vi 

uthålligt ska fortsätta att be och hoppas på en ljusare framtid. 

Robel sade efteråt till mig att han är med på bibelsamtalen för 

att han ska överleva. Han behöver Guds ord, och han fortsatte: 

”I must get to heaven, so then I must know heaven!” Siktet är 

inställt och målet är himlen. En fascinerande beslutsamhet. 

En timme senare hade vi läst fyra verser i Efesierbrevet och 

många, många andra i resten av Bibeln. Samlingen avslutades 

med bön innan vi bröt upp. Yacob frågade om jag vill vara med 

och fasta och be fyra timmar på söndag efter gudstjänsten. Jag 

ska fundera på det... 

KRISTINA ENGSTRÖM 

Asmara 

TILL LIV 05#2006 19

Själavård • Det fjärde budet 

Gud gav en gång det utvalda, befriade Israels folk ord att följa. Orden gäller även i dag, Kristus har befriat oss och vi är kallade att leva efter hans vilja. Under 

år 2006 undervisar Gustav Börjesson om tio Guds bud, ett bud varje månad. 

4 

Jag är Herren, din Gud… 

Hedra din fader och din moder, för att det må gå 

dig väl och du må länge leva i ditt land. 

HÄR STÄLLER GUD MIG inför livets hemlighet. När vi tagit del av 

Lennart Nilssons bilder har vi gripits av förundran. Så märkligt 

är det med livet. Det är en gåva av Gud. Och jag har fått den 

genom min far och min mor. 

Därför har Gud gett dem en särställning. Han vill att jag ska 

älska min nästa, både grannen och främlingen, både vännen 

och ovännen. Men mina föräldrar ska jag hedra. De bildar en livets 

länk mellan Gud och mig. Genom dem har jag fått mitt liv. 

Och det är mer. De har lett mig fram i livet. De skötte mig och 

matade mig. De lärde mig att gå och tala. De har lotsat mig 

fram, undan för undan till dess jag blivit vuxen och kan ”stå på 

egna ben”. Det är Gud som har drivit dem till detta. 

Vi ser det omkring oss i naturen. Vi ser hur fåglarna matar 

sina ungar och lär dem att flyga. Så har Gud skapat alla varelser, 

han har lagt denna omsorg i deras natur. Det gäller också 

oss människor. 

Vi kan läsa härom på de första bladen i Bibeln: Gud har gett 

mannen och kvinnan åt varandra, han har instiftat äktenskapet 

och uppdragit åt makarna att föröka sig. ”Kan då en mor glömma 

sitt barn så att hon inte förbarmar sig över sin livsfrukt” 

(Jes. 49:15.) Föräldrar drivs till att ta vara på sina barn, leda 

dem, fostra dem och stödja dem tills de kan ge sig ut i livet. Nu 

påminner Gud mig om detta, och säger: Hedra din far och din 

mor! 

Och det är ännu mer. De har skolat mig för att leva i samhället. 

Familjen är samhället i miniatyr, ja, den är kärnan i samhället. 

Så om jag i mitt hem har fått lära mig att leva i lydnad och 

gemenskap, har jag blivit förberedd för de krav som ställs på 

mig i samhället. I detta bud har Gud också gett mig ett löfte: 

”Hedra din fader och din moder för att det må gå dig väl och du 

må leva länge i ditt land.” 

Här talar Gud till oss som vår gode Fader. Han vill att vi ska 

ta hans ord till oss i tro på honom som vår Fader. 

Detta gäller dig som har blandade känslor när du tänker på 

ditt hem. Dina föräldrar har haft sina svagheter och sina fel. 

Ändå har Gud tagit dem i sin tjänst. Nu vill han hjälpa dig att se 

hur han står bakom din far och mor. De är givna åt dig – av honom. 

Därför ska du ha aktning för dem. Detta kan bli en process 

som tar tid, men den befriar dig och lyfter bördan av dig. 

Och det gäller dig som nu själv är förälder, och kämpar med 

problemen. Här – i detta bud – kan du se att det är Gud själv 

som har ställt dig där du står. Han står bakom dig. Han har gett 

dig denna uppgift. Låt detta ge dig mod och trygghet när du leder 

och fostrar dina barn. Samtidigt är han din Far, och du får 

komma till honom som ett barn, bekänna dina misslyckanden 

och hämta både förlåtelse och kraft. 

Det gäller också dig som står mitt uppe i livet med föräldrar 

som än så länge inte behöver dina praktiska omsorger. Här talar 

Gud om för dig vad du ska göra för dem. Du ska visa dem 

din aktning. Du ska hedra dem. Detta ska du prioritera. För din 

far och din mor har en särställning. Det är genom dem som Gud 

har gett dig livet. 

GUSTAV BÖRJESSON 

Prost, Sätila 

illustration: margrethe johansson 

20 TILL LIV 05#2006

Månadens förklaring 

Vad gör Jesus på Faderns högra sida 

I BIBELNS SPRÅKBRUK står den högra sidan eller den högra handen för aktivitet och 

verksamhet. Jesus inledde missionsbefallningen med orden: Jag har fått all makt i 

himmelen och på jorden. Den tid då han vandrat synlig här på jorden var slut och 

hans gudomliga egenskaper i funktion igen. Han upphörde därmed inte att vara en 

verklig människa. 

Inkarnationens under kan vi inte förstå: att Gud och människa är helt förenade 

till en person, utan att hans båda naturer blandas samman. Hela tiden var han verklig 

Gud med alla Guds egenskaper: allmakt, allvishet, närvaro överallt osv. Under 

sitt jordelivs dagar avstod han frivilligt från att använda dessa egenskaper. Vi fick 

bara se glimtar av dem när han gjorde tecken och under. Samtidigt var han en verklig 

människa. ”Omöjligt att förstå, att det kan vara så…” 

Jesu tillvaro efter hans död och uppståndelse är inte lättare för vårt förstånd. Han 

är fortfarande Gud och människa i en person. Han har alla Guds egenskaper och är 

på samma gång Jesus från Nasaret, Marias son och vår broder. Tänk, vår broder Jesus 

har all makt i himmelen och på jorden! Han sitter på Faderns högra sida och utövar 

sin makt, samtidigt är han här hos oss alla dagar intill tidens ände. Vår broder 

och vän är alla Kungars Kung och alla Herrars Herre! 

Han regerar över dem som tror och bekänner hans namn i det vi kallar nådens 

rike. Han är också kung i himmelriket hos sina heliga änglar och för alla dem som 

kommit lyckligt hem till Gud. Slutligen ska han på den sista, stora dagen triumfera 

inför hela världen i makt och härlighet. Då ska alla få se honom sådan han är. 

Just nu ber han! Johannes skriver i sitt första brev: Om någon syndar har vi en 

som för vår talan inför Fadern, Jesus Kristus. Han ber för alla sina vänner. Han manar 

gott för dem inför Fadern. Han ber som han bad i sin översteprästerliga förbön: 

att de inte ska vara splittrade genom kiv, avund eller misstänkliggörande. Han ber 

att de ska vara ett. 

Han ber att Fadern ska bevara dem i tro och i ett helgat liv. Han ber också för alla 

dem som kommer till tro genom apostlarnas ord ( = Guds Ord). Han ber att det ska 

bli en sådan synlig enhet bland de troende att det blir ett tecken för dem som står 

utanför, … för att världen skall tro att du har sänt mig (Joh. 17:21). Slutligen ber 

han att de alla ska komma till honom i härlighetens underbara rike och för evigt 

vara där han är. 

ALVE SVENSSON 

Be med handen! 

BISKOP GEORGE REINDROP berättar om en 

sjuksköterska, som hjälpte en patient genom 

att dela med honom hur hon bad. Hennes 

högra hand tjänade som mönster. Då 

hennes tumme var närmast henne, bad hon 

för dem som var närmast henne, alla dem 

som hon älskade var de än var. Det andra 

fingret, det som lärarna i skolan använt för 

att peka med när hon fick frågan – det påminde 

henne om att be för alla dem som på 

olika sätt undervisat henne. Det tredje fingret, 

det längsta, stod för de betydande personligheterna 

– och hon bad för drottningen 

Föreståndare, Åhus Missionsgård 

och myndigheterna i nationen. Om du prövat 

att spela piano, vet du, att det fjärde 

fingret är det svagaste av dem alla. Så hon 

bad sedan för de sjuka och dem som hade 

det svårt. När hon kom till lillfingret, som 

kanske är det minst viktiga, bad hon för sig 

själv i sitt arbete och sina behov. 

Någon form av sådan enkel struktur är 

till stor hjälp. Har vi det, kan vi göra något 

bra av de stunder vi får över, när vi reser eller 

väntar på ett avtalat möte. 

(Derek Prime, Practical Prayer, s, 83–84.) 

Bibelläsningsplan 

Rut 

Boken är en kort novell och 

handlar om moabitiskan 

Rut, som genom familjerelationer 

knyts till Israels 

folk och blir farfars mor till 

konung David. Handlingen 

utspelas under domartiden, 

alltså omkring 1200–1000 f 

Kr. (Konung David regerade 

ungefär 1000–960.) 

Moabs land låg öster om Döda havet och motsvarar 

på dagens karta en del av det nuvarande 

Jordanien. Moab och Israel är i den bibliska historien 

besläktade genom att moabiterna förs tillbaka 

på Abrahams brorson Lot. Moabiterna talade 

också ett språk som stod nära hebreiskan, ungefär 

som svenskan i förhållande till norskan. 

Den gammaltestamentliga historien berättar 

ofta om krigiska förvecklingar mellan de båda folken. 

Under den senare kungatiden hade Israel för 

det mesta övertaget, till dess att småstaterna 

underkuvades av Assyrien på 700-talet f Kr och 

därefter kom att lyda under Babylonien och andra 

världsriken. Men liksom i vår egen nordiska historia 

har det inte bara varit fråga om krig. Människorna 

har haft normala kontakter och relationer 

med varandra (kanske rentav som våra ”bondefreder” 

i Norden i protest mot de styrandes krigföring). 

Vi möter därför i de bibliska texterna dels 

de grymma krigen och de hårda buden i lagstiftningen 

om att en moabit inte ens i tionde led skall 

få komma in i Herrens församling – och dels berättelsen 

om den moabitiska kvinnan, som bara 

ligger tre led före konung David. 

APRIL 7 Rut 1:1–10 

8 Dom 3:12–30 

9 5 Mos 23:1–8 

10 2 Mos 4:1–20 

11 2 Mos 5:1–23 

12 2 Mos 7:1–25 

13 2 Mos 8:1–32 

Rädslan mellan de folk som ligger i fiendskap 

med varandra avspeglas i berättelsen om Bileam, 

som kallas av Moabs konung för att uttala en profetisk 

förbannelse över Israel, men som i stället 

leds av Gud till att välsigna Israel. 

14 4 Mos 22:1–21 

15 4 Mos 23:1–12 

Drömmen om fred, som vi möter i profetorden 

om svärden som skall smidas till plogbillar, är i såväl 

Gamla som i Nya testamentet knuten till väntan 

på Messias, konungen av Davids ätt, som 

skall bli en fridskonung. Då skall också spänningen 

mellan folken vara borta. 

16 Mika 4:1–8 

17 Matt 26:47–56 

18 1 Sam 22:1–10 

19 1 Krön 22:1–13 

Den stränga lagstiftningen, som slog vakt om det 

egna folkets intressen, är på samma gång ett 

värn för den fattiges rätt. Och inte bara det: den 

illustration: jonas ahlner 

TILL LIV 05#2006 21

Bibelläsningsplan 

Tack- och böneämnen 

faderlöse och änkan nämns ofta tillsammans 

med främlingen, som inte får glömmas bort. Det 

inskärps gång på gång att den fattige skall ha rätt 

att gå bakom skördemännen och plocka upp vad 

de lämnar. 

20 Rut 2:1–13 

21 3 Mos 19:1–10 

22 3 Mos 23:9–22 

23 5 Mos 24:14–22 

Till den sociala omvårdnaden hörde vidare att en 

kvinna, som blev änka och inte hade barn som 

kunde svara för hennes försörjning, skulle tas om 

hand av närmaste manliga släkting i första hand 

den dödes broder. Han skulle gifta sig med änkan, 

och den första son som då föddes skulle räknas 

som son till den döde brodern och föra hans 

namn och arv vidare. Den man som fullgjorde 

denna skyldighet kallas för änkans ”bördeman” 

(så i 1917 års översättning). I berättelsen är det 

Boas som fullgör denna plikt, sedan Rut (efter en 

vink från sin svärmor Noomi) har påmint honom 

om vad han bör göra. 

24 Rut 2:14–23 

25 Ps 23:1–6 

26 Ps 67:1–8 

27 Rut 3:1–18 

28 3 Mos 25:23–55 

29 5 Mos 25:5–10 

Insatt i sitt sociala sammanhang blir Rut alltså en 

person som fungerar inom sin samtids ramar. 

Men på samma gång är hon den som gör ett val. 

Till skillnad från sin medsyster Orpa satsar hon i 

sin lojalitet och sin kärlek till sin svärmor Noomi 

på att följa henne hela vägen tillbaka till hennes 

folk och därmed till en osäker framtid för egen 

del. 

Hon har därigenom kommit att stå som ett exempel 

på försoning mellan folk och folk, för den 

medmänskliga linjen i stället för de krigiska konfrontationerna, 

och som ett framtidslöfte riktat 

mot fridskonungen. 

30 Rut 4:1–12 

31 Ps 127:1–5 

JUNI 1 Apg 17:22–34 

2 Ef 2:11–22 

3 Kol 3:1–15 

4 Rut 4:13–22 

5 1 Sam 2:1–11 

6 Luk 3:23–38 

NÄSTA MÅNAD: DAVID 

Ur Med människor i GT – en bibelvandring med Bo Johnson. 

Illustrationerna är gjorda av Jonas Ahlner. Med tillstånd från förf. 

och Proprius förlag. 

Bön 

KÄRE HERRE, LÄR OSS ATT BEDJA. Ge oss en sådan längtan efter dig själv att vårt hjärta alltid ber 

även när vi inte gör det med ord. Låt oss leva i en sådan bön som alltid känner att ditt öga 

vilar på oss och som alltid kan lyfta blicken till dig i glädjen över att du finns där. Men ge 

oss också ord till att tala med dig om allt och viljan att göra det i alla livets lägen. 

HERRE JESUS,VI BER DIG om en sådan kärlek till dig att den räcker för alla människor. Vi vet ju 

att du inte vill att vi ska fråga vem vi har framför oss. Visa oss vad gott vi kan göra mot 

dem du sänder i vår väg. Hjälp oss att möta dem så att de möter litet av din kärlek och ser 

en skymt av dig själv. Herre, du vill ju att vi ska göra det för din skull. … Amen. 

• • 

TACKA SÄRSKILT FÖR 

• att Jesus är nära, närmre än vi anar 

• att det inte finns någon fördömelse för 

den som är i Jesus Kristus 

• frälsningen, friheten och kärleken hos 

Jesus 

• att vi får kalla Gud vår Far och be till 

honom 

• bönens och förbönens rika möjlighet 

• att Jesus ständigt ber för oss 

• Inger Heikkis arbete på Fridhem, hennes 

öppna hem och Guds verk genom henne 

• nya numret av Begrunda och be att det 

får vara till välsignelse 

• musikskolan och arbetet i Eritrea 

BÖN AV BO GIERTZ 

BE SÄRSKILT 

• varje dag, om att få möta någon att vara 

till hjälp för 

• om en förnyad böneiver och ett troget 

förbönsarbete 

• om vilja att vara Guds utsträckta händer 

på jorden 

• för våra hem, att de får vara öppna för 

medmänniskor och rum för Guds-möten 

• för ELM Syd, styrelse, årsmöte och planerat 

arbete – diakoni, bön, musik m.m. 

• för ELM-BVs styrelse, för Bengt H, 

Harald W, Gösta E och Linus S, se s. 17 

• för fortsatta samtal om Etiopien och för 

missionsarbetet där 

Söndagen 

– uppståndelsens dag Herrens ögon överfar hela jorden, för att han skall kunna hjälpa 

den som av hela sitt hjärta håller sig till honom. 2 KRÖN 16:9 

foto: cia björk 

22 TILL LIV 05#2006

ELMs årsmöte 

Falketorp,Vikbolandet 

16–18 juni 

Se programmet i annonsbilagan. 

ELM Syds årsmöte 

Hjärsåslilla missionshus 

den 13–14 maj 

För mer info, se annonsbilagan! 

Missionshögtid 

6 juni 

Missionärsinvigning av Maggan 

& Erik Andersson kl 14–18 på 

Strandhem, Örkelljunga. 

Predikan, förbön, sång, fika, 

kollekt, hälsningar m.m. 

Alla är välkomna! 

PLANERA IN REDAN NU! 

Kyrkodag i Örkelljunga 

18 november 

ARR: KYRKL. SAML. I LUNDS STIFT 

Missionsmöte 

1–3 juli 2006 

i Ängelholms missionshus 

Lö 14.00 Alve Svensson m.fl. 

Sång Maria Henriksson 

Sö 10.00 Högmässa i Ängelholms 

kyrka 

Enkel måltid serveras, anmälan 

0431-142 47 

Sö 13.30 Stefan Johansson 

Fredrik Hector 

Håkan Ekström med familj 

Sång av ”Sjung på nytt-kören” 

Må 14.00 Samtalsmöte 

Missionsgårdens dag 

4 juni kl 11 

Börje Karlsson, Karin och Christer 

Johansson berättar om en 

resa till Etiopien. 

Kören Sanctus. 

Anmäl för middagen. 

044-24 75 55 

Kristen semestervecka 

24–28 juli 

Medv. John Breneman m.fl. 

Anmälan och frågor: 

044-24 75 55 eller 

info@ahusmissionsgard.se 

www.ahusmissionsgard.se 

Kära syskon 

i Kristus, nu måste 

vi hjälpas åt! 

Vi är många som är tacksamma 

för det utbud av läger, aktiviteter 

och arrangemang som finns 

på Strandhem. Både för barn, 

ungdomar, vuxna och äldre. 

Men alla oss, som så lätt glömmer 

att visa vår uppskattning för 

detta, vill jag uppmuntra att 

skänka en gåva. 

Vi frågar oss ofta: Hur mycket 

har jag råd att lägga i kollekt 

Men borde vi inte i stället fråga 

oss: Hur mycket av Guds kapital 

har jag rätt att behålla för 

mig själv 

Det har varit en mycket kall 

vinter, och för någon månad 

sedan gick diskmaskinen sönder. 

Detta är ett par av anledningarna 

till att Strandhems 

ekonomi nu är i kris och i väldigt 

stort behov av stöd. 

Du kanske frågar dig varför 

inte Gud hjälper oss i denna 

situation och gör något åt den. 

Men det gör han! Han har skapat 

dig och gett dig så mycket 

till låns att du har möjlighet att 

ge tillbaks av det till honom och 

hans arbete på Strandhem. 

Om du är generös kommer 

du kanske att bli anklagad för 

själviska motiv. 

– Var generös ändå. 

För i slutändan är det här 

en sak mellan dig och Gud. 

– Det var trots allt aldrig en sak 

mellan dig och dem ändå. 

MODER TERESA 

Postgiro: 36 98 24-8 

Bankgiro: 794-8110 

/STRANDHEMS STYRELSE 

GENOM SALOME HECTOR 

MC-dag på 

Bjärehalvön 

Söndagen den 11 juni 

Kl. 9.30 samling 

m. kaffe i 

Missionshuset, 

Östergatan 

20, Ängelholm. 

Gudstjänst kl. 10.00 Arne 

Engström. Efter en skön MC-tur 

m. medhavd matsäck avslutas 

dagen med en måltid. Anmäl 

senast 7/6 till Ekhems, 0431-45 

11 10, info@ekhemsgard.nu 

Välkommen! 

Kristna 

sommarläger 

för barn 

2006 

STRANDHEMS MISSIONSGÅRD, 

Örkelljunga, v. 29 och v. 30 

Info o anm: 0435-500 77 

ÅHUS MISSIONSGÅRD, 

Åhus, v.29 

Info o anm: 044-24 75 55 

BREANÄS MISSIONSGÅRD, 

Sibbhult, v. 30 

Info o anm: Maria N 046-7713 69 

Välkomna! 

Anmäl er i tid! 

Begränsat antal platser. 

PLUSLÄGER 

sommar 

2006 

För dig som slutat sexan och 

ännu inte är konfirmerad! 

Undervisning i kristen tro, ”fireworks” 

(praktiska aktiviteter), 

gemenskap och mycket mer! 

Åhus Missionsgård, 

Åhus, 7/8 –11/8 

Info o anm: 044-24 75 55 

Strandhems Missionsgård, 

Örkelljunga, 8/8 –11/8 

Info o anm: 0435-500 77 

Kallelse till 

bolagsstämma 

Du som är aktieägare i BV-Förlag 

AB kallas till ordinarie 

bolagsstämma på Falketorp 

Missionsgård fredagen den 16 

juni 2006 kl 14.00. 

Välkommen! STYRELSEN 

Övriga möten 

Maj 

21 Bjärnum 14 Helge Lundh, 

Arthur Einarsson. Sång 

Kors & Tvers 

Juni 

4 Snärshult 14 Ungdomsfest 

Sven-Ingvar Tuvesson, Gert 

Lindell. Sång Karin Göransson 

4 Truedstorp14 Bertil Henriksson, 

Rune Månsson 

Smala Gränd 5, 111 39 Stockholm 

Tel 08-700 51 60, fax 08-700 51 69 

www.elmbv.se pg 5 58 43-7, bg 476-1144 

Vice ordförande Harald Waldemarson 

Tel 0125-320 42, 070-749 32 50 

E-post haraldwaldemarson@telia.com 

Missionsföreståndare Roland Gustafsson 

Tel 0435-503 55, 070-657 55 32 

Fax 0435-522 05 

E-post roland.gustafsson@elmbv.se 

Adminstrativ chef Jakob Birgersson 

Tel 08-700 51 64, 0735-33 95 88 

E-post jakob.birgersson@elmbv.se 

Kassör Ingegerd Johansson 

Tel 08-700 51 62 

E-post ingegerd.johansson@elmbv.se 

Missionssekreterare 

Carlåke Söderlind (Etiopien) 

Tel o fax 0613-430 00, 070-658 30 33 

E-post carlake.soderlind@elmbv.se 

Karin Gunnarsson (Kenya) 

Tel 0435-522 75, 070-241 82 30 

E-post karin.gunnarsson@elmbv.se 

Henrik Birgersson (Peru) 

Tel 0241-79 40 79 

E-post henrik.birgersson@elmbv.se 

Jan-Åke Johansson (Sverige) 

Tel 0435-506 65 

E-post jan-ake.johansson@elmbv.se 

Daniel Giselsson (ungdomsmissionsekr) 

Tel 070-413 14 18 

daniel.giselsson@elmbv.se 

Evangelisk Luthersk Mission-Syd ELM SYD 

www.elmbv.se pg 38 16 87-3, bg 917-4418 

Ordförande Anders Månsson Tel 0431-290 56 

E-post bodil.mansson@mbox301.swipnet.se 

Expedition: ELM Syd c/o Erling Hansson, 

Boarp PL 2047, 280 23 Hästveda. 

Tel 0451-370 97. Fax 0451-370 18. 

E-post erling.hansson@lm.lrf.se 

Evangelisk Luthersk Mission-Ungdom ELU 

www.kus.org pg 3 16 86-9, bg 305-0960 

Ordförande Simon Nilsson. Tel 035-21 18 77 

E-post simon_nilsson@swipnet.se 

Kassör Sven Gunnar Gunnarsson 

Lavendelvägen 18, 227 38 Lund 

Tel 046-12 00 32, fax 046-37 35 15 

BV-Förlag 

www.bv-forlag.se pg 87 81 74-2, bg 503-3147 

Smålandsvägen 48, 286 35 Örkelljunga 

Tel 0435-521 77, fax 0435-522 05 

E-post info@bv-forlag.se 

Kristen bokhandel i Helsingborg 

Tel 042-14 57 22. Bollbrogatan 8. 

TILL LIV 

www.tillliv.se pg 607 98 93-1, bg 5545-1330 

Ägare och utgivare ELM-BV 

Ansvarig utgivare Nils-Göran Nilsson 

Redaktör för Till Liv 

Eva Andersson, tel 046-39 93 65 

Till Liv, Sandgatan 14B, 223 50 Lund 

E-post till.liv.red@telia.com 

Redaktionsråd för Till Liv 

Eva Appell, Lars Göran Brandt, 

Roland Gustafsson, Lars-Åke Nilsson, 

Sam-Arne Nilsson 

Redaktör för Begrunda 

Peter Henrysson, tel. 046-211 84 61 

E-post begrunda.red@telia.com 

Grafisk form Cia Björk 

Expedition & annonser 

Till Liv, Sandgatan 14B, 223 50 Lund 

Tel 046-39 93 60, fax 046-39 93 61 

E-post till.liv.design@telia.com 

Annonser insändes senast: 10:e jan, mars, maj, 

aug, okt, nov. 

Kostnad för privata/kommersiella annonser: 

9:50 kronor/spaltmillimeter, min pris 125 kr 

(ELM/ELU-föreningar: 5:00 kr/mm) 

Till Liv, 11 nr/år 

Ordinarie 410 kr; stud. m. eget boende 220 kr 

”Pastorsprenumeration” 250 kr 

Begrunda, 2 nr/år 

Bilaga i Till Liv 60 kr/år för Till Liv-prenumeranter 

Endast Begrunda 80 kr, lösnummer 40 kr 

Prenumeration pg 607 98 94-9 

Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31 

Storkågeträsk 11, 934 94 Kåge 

E-post i.e.holmqvist@telia.com 

Taltidning Ingrid Holmqvist, tel 0910-960 31 

Tryck Norra Skåne Offset Hässleholm 

10:e årgången ISSN 1402-1838 

TILL LIV 05#2006 23

POSTTIDNING 

B 

Vid obeställbarhet återsänds tidningen till: 

Ingrid Holmqvist, Storkågeträsk 11, 934 94 Kåge 

Ropa till mig... 

I bönen har den ensamme någon att tala med, 

den lidande någon som förstår, 

den lycklige någon att tacka, 

och syndaren någon att bekänna inför. 

J NILSSON 

Ropa till mig, så vill jag svara dig och låta dig höra 

om stora ting, hemligheter du inte känner till. 

HERREN GUD I JEREMIA 33:3 

Skulle han som gett er öron inte höra, 

han som har skapat ögat inte se PS 94:9 

foto: johan salomonsson 

Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och 

dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, 

han får, och den som söker, han finner, och för den 

som bultar skall dörren öppnas. JESUS I MATT 7:7–8 

NÄSTA NUMMER UTKOMMER CA 2 JUNI 

Guds goda tanke 

Människans hunger och längtan 

Jesus är livets bröd 

Bibelskolans resa och på besök i fängelse 

OM RUT: 

Boas födde Obed, 

vars mor var Rut. 

Obed födde Isai och 

Isai födde David, 

kungen. MATT 1:5F 

ANNONSBILAGA MEDFÖLJER

Kristus gÃ¶r oss fria Att leva i bÃ¶n Fader vÃ¥r i mitt liv Dags fÃ¶r ... - Till Liv

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Kristus gÃ¶r oss fria Att leva i bÃ¶n Fader vÃ¥r i mitt liv Dags fÃ¶r ... - Till Liv

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?