Näringslivets kompetensförsörjning – dags att agera! - Arena för tillväxt

arenafortillvaxt.com

Näringslivets kompetensförsörjning – dags att agera! - Arena för tillväxt

Näringslivets

kompetensförsörjning

dags att agera!


Sammanfattning

När det gäller den svenska arbetsmarknadens sätt att fungera, dess fördelar

och brister, är det naturligt att nivån på arbetslösheten står i centrum i

den dagsaktuella debatten. Det beror bland annat på att Sverige historiskt

har kunnat glädjas åt och vara stolta över låga arbetslöshetssiffror. Men det

vi vill visa med denna rapport är att frågan om det svenska näringslivets

kompetensförsörjning förtjänar större uppmärksamhet. Den gör det därför

att där finns redan i dag tydliga brister i matchningen mellan näringslivets

efterfrågan på arbetskraft med viss kompetens och utbudet av arbetskraft.

Och den gör det därför att den långsiktigt är förknippad med omfattande

utmaningar. Risken är uppenbar för en successivt tilltagande brist på arbetskraft,

i synnerhet arbetskraft med, sett utifrån näringslivets behov, matchande

kompetens. Kanske kommer vi att se en framtida kamp mellan olika

sektorer och branscher om den tillgängliga arbetskraften. En sådan kamp

har långsiktigt få om ens några vinnare; i det korta perspektivet lönestegringar

utöver faktisk produktivitetsutveckling, på sikt avtagande konkurrenskraft

och minskat välstånd.

Situationen är så pass allvarlig att den kräver uppmärksamhet och åtgärder

redan i närtid. Som vi kommer visa på så finns det åtgärder att ta till. En del

av dessa förutsätter att det i den allmänna opinionen finns en kunskap om

och förståelse för sambanden mellan problemställning och åtgärd. Det krävs

således en opinionsbildande insats med uppgift att skapa beredskap för de

mer eller mindre radikala grepp som behöver tas.

Den här rapporten ska ses som ett litet bidrag till en förskjutning av uppmärksamheten

från aktuella arbetslöshetsnivåer till den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Samtidigt finns det naturligtvis ett uppenbart samband

mellan arbetslöshet, både den i dag rådande och morgondagens, och

tillgången på kompetent arbetskraft. Matchningsproblematiken är uppenbar

redan i dag, vilket betyder att en del av arbetslösheten beror på i någon

mening ”felaktig” kompetens hos dem som söker jobb. Utan kraftfulla

åtgärder på exempelvis utbildningsområdet och för att stimulera kompetensutveckling

av yrkesaktiva individer, kan den problematiken komma att

förstärkas med en fortsatt hög arbetslöshet samtidigt som det råder brist på

arbetskraft med rätt kompetens.


För att undvika en sådan situation behöver en rad åtgärder vidtas som vi

visar exempel på i rapporten. Enligt vår mening måste frågan om näringslivets

kompentensförsörjning upp på bordet nu, inte i morgon eller i

övermorgon. Regelverk behöver ses över, system justeras och incitamentsstrukturer

anpassas. Dörrar behöver öppnas till nya rum där lösningar

kan finnas på morgondagens utmaningar. Konstruktiva samtal behöver

föras mellan parter som kanske kortsiktigt har motstridiga intressen men

som kan finna ett gemensamt intresse i att medverka till ett fortsatt framgångsrikt

svenskt näringsliv. Och befolkningen, vuxna och unga, personer i

dagens arbetskraft och i morgondagens, måste förberedas på de delvis nya

förutsättningar som kommer att föreligga och stimuleras att göra val som

gynnar såväl dem som individer som landets välstånd.

Vår sammanfattande uppmaning till politiska partier, arbetsmarknadens

parter, myndigheter och organisationer samt i förlängningen enskilda

individer blir därför följande:

• Se de utmaningar som ligger i näringslivets komptensförsörjning!

• Se de möjligheter som finns och som i dag är delvis dolda av utformningen

av nuvarande bestämmelser och rådande attityder!

• Gör näringslivets kompetensförsörjning till en prioriterad fråga!

Rapporten har tagits fram av Gunnar Johnson, Johnson Utveckling Vejby,

tidigare bl.a. regiondirektör i Uppsala, på uppdrag av Arena för Tillväxt

– ett samarbete mellan ICA, Swedbank och Sveriges Kommuner och Landsting.

Gunnar Johnson svarar för innehållet i rapporten. Roland Lexén och

Per Sandgren, Arena för Tillväxt, har genomfört intervjuerna i rapporten.

Arena för Tillväxt arbetar med att främja lokalt och regionalt tillväxtarbete

genom att erbjuda stöd i samverkansprocesser mellan privat och offentlig

sektor samt tillhandahålla kunskapsmaterial i form av skrifter, nyhetsbrev

och statistik.

Med hopp om inspirerande läsning!

Stockholm i juni 2012

Roland Lexén

Chef, Arena för Tillväxt


Innehåll

1 Sammanfattning

5 Från arbetslöshet till risk för kompetensbrist

7 Ungdomsarbetslösheten är stor men inte så stor

9 Skolan och arbetslivet måste närma sig varandra

10 Näringslivets kompetensförsörjning kräver helhetssyn

11 Näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

17 Tillträdande i relation till avgångar i arbetskraften, 2010–2025

19 Utbudet stimuleras …

21 Näringslivets framtida kompetensförsörjning kan säkerställas

25 Tidigare inträde i arbetslivet

29 Andel arbetslösa 18–24 år, april 2012

30 Omställning under arbetslivet

33 Senare utträde från arbetslivet

36 Fler utrikes födda i arbetslivet

39 Några visar vägen – lär av dem!

43 Hur kan kompetensförsörjningen i näringslivet säkras

48 Referenslista


© Arena för Tillväxt.

Ange källa vid användning av materialet i rapporten.

Tryck: Davidsons Tryckeri AB

Form: Ordförrådet

Text: Gunnar Johnson


Från arbetslöshet till

risk för kompetensbrist –

utmaningen ingen talar om

Samtidigt som den offentliga debatten som vanligt kretsar kring den dagsaktuella

nivån på arbetslösheten, och då inte minst ungdomsarbetslösheten,

redovisas följande bild i en färsk rapport från SCB:

• Efterfrågan på arbetskraft kommer under perioden mellan 2009 och

2030 att öka med 340 000 personer.

5

från arbetslöshet till risk för kompetensbrist

• Av dessa 340 000 personer kommer 280 000 att efterfrågas av den

offentliga tjänstesektorn, främst äldreomsorgen.

• Befolkningen i yrkesaktiv ålder väntas öka med 150 000 personer.

• Antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder bedöms minska med

130 000 personer.

Dessa siffror visar alltså att det finns ett glapp på hela 190 000 personer

mellan det antal personer som förväntas behövas och antalet tillgängliga

individer i yrkesaktiv ålder. Om man enbart tar hänsyn till den del av

arbetskraften som utgörs av inrikes födda, är glappet svindlade 470 000

personer. Under samma period kommer enligt prognosen från SCB den

offentliga tjänstesektorn att efterfråga ytterligare 280 000 och det privata

näringslivet 75 000 personer.

Rapporten från SCB har nästan gått spårlöst förbi. De som borde oroas

av den bild som skönjas bakom siffrorna har inte gett uttryck för det i

några initiativ eller förslag. Merparten av de tillkommande jobben avser

den offentliga sektorn. Men också det privata näringslivet förväntas alltså

behöva ett tillskott av arbetskraft. Dessutom vet vi att det är de resurser som

skapas i näringslivet som ska finansiera åtagandena inom välfärdsområdet,

åtaganden som inte blir mindre av det växande antalet äldre i befolkningen.


Näringslivet ser alltså ut att stå inför en rejäl utmaning när det gäller kompetensförsörjningen

de kommande åren.

6

från arbetslöshet till risk för kompetensbrist

Det är denna utmaning som den här rapporten handlar om. Förhoppningen

är att i någon mån medverka till att förflytta debattfokus från dagsfärska

decimalförändringar i statistiken över arbetslösa till den långsiktigt viktiga

frågan om näringslivets kompetensförsörjning. Ambitionen är att ge

underlag för kraftfulla åtgärder från många berörda parter och intressen för

att säkerställa att näringslivet får tillgång till den arbetskraft som kommer

att krävas. Det kommer i morgon liksom i dag att vara avgörande för vårt

gemensamma välstånd och förutsättningarna för en god välfärd.


Ungdomsarbetslösheten

är stor men inte så stor

Bland alla de ämnen som av och till flammar upp i den politiska debatten

är det två frågor som under senare år stått i fokus för debatten i Sverige och

som dessutom särskilt uppmärksammats av Arena för Tillväxt. Den ena

frågan är den förhållandevis höga nivån på ungdomsarbetslösheten och vad

som kan göras för att ta ner den till en mer rimlig nivå. Den andra frågan

rör påtalade brister i skolan som bland annat leder till att alltför många

elever lämnar gymnasieskolan utan godkända betyg, vilket påverkar deras

anställningsbarhet i framtiden. Under våren 2012 har diskussionen om

dessa frågor åter kommit att få en framträdande plats i den allmänna debatten

på ledarsidor och olika debattprogram i etermedia.

7

ungdomsarbetslösheten är stor men inte så stor

Arena för Tillväxt har i rapporter från 2010 och

2011 behandlat dessa båda Ungdomarna, frågor. jobben I rapporten

och framtiden!

En skrift om strukturomvandling med fokus på ungdomar

i ett lokalt och regionalt perspektiv

från 2010, ”Ungdomarna, jobben och framtiden!”,

Arena för Tillväxt är ett samarbetsprojekt mellan Swedbank, ICA

och Sveriges Kommuner och Landsting som syftar till att främja

stod just ungdomarna och lokalt deras och regionalt tillväxtarbete. situation på

Ungdomsarbetslösheten har tid varit föremål för en livlig diskussion

i Sverige. Debattartiklar, partipolitiska utspel och uttalanden är

arbetsmarknaden i fokus.

vanligt

I rapporten

förekommande. En fråga är emellertid

beskrevs

vilken saklig grund

som utspelen vilar på och hur realistiska förslagen till åtgärder är.

Det kan finnas anledning att bidra till faktaunderlaget för debatt

den snabba omställningen som på säkert kommer arbetsmarknaden,

att och gärna bör fortsätta. För visst, ungdomsarbetslösheten

är ett gissel, bidrar till att många ungdomar riskerar att

hamna i ett långvarigt utanförskap och är ett omfattande resursslöseri.

en omställning som främst I den orsakats här skriften försöker vi sätta in av ungdomsarbetslösheten en accelererande

global teknikutveckling band som kan finnas med och de kontinuerligt konkurrens.

förändrade mönster för

i ett litet

större sammanhang, dels genom att relatera den till den utveckling

och de utmaningar som följer av globaliseringen, dels visa på de sam-

främst högre studier och familjebildning, som präglar vår tid.

Nivån på ungdomsarbetslösheten analyserades

Upplysningar om rapporten

lämnas av Arena för Tillväxt,

ingående, och det konstaterades att nivån visserligen

är alltför hög, men Beställning inte av rapporten så görs på hemsidan hög som

Roland Lexén tel: 08-452 75 15

Per Sandgren tel: 08-452 78 86

www.arenafortillvaxt.com

siffrorna från AKU-studierna 1 eller

e-post: arenafortillvaxt@skl.se

lätt kan få oss att

tro. Rekommendationen i rapporten Arena för Tillväxt var att den

Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm • www.arenafortillvaxt.com

politiska debatten och de åtgärder som sätts in

därför bör utgå från den faktiska situationen och

inte från siffrorna från AKU-studierna som är

lätta att misstolka.

En skrift om

strukturomvandling

med fokus på

ungdomar i ett

lokalt och regionalt

perspektiv

Ungdomarna,

jobben och framtiden!

1

Arbetskraftsundersökningarna, månadsvis urvalsundersökning, http://www.scb.se/Pages/Product____23262.aspx


8

ungdomsarbetslösheten är stor men inte så stor

Det som först under våren 2012 kommit att få genomslag i debatten, nämligen

att nivån på ungdomsarbetslösheten som den mäts i AKU-mätningarna

innehåller ett stort antal ungdomar som är heltidsstuderande, tydliggjordes

redan i rapporten från 2010. Det som kunde uppfattas som att 31 procent

av ungdomarna i åldern 15–24 år var arbetslösa visade sig röra sig om 6

procent när man såg till hela gruppen 15–24 åringar och rensat för heltidsstuderande

som tidigare sökt jobb. Det är onekligen en viss skillnad. Motsvarande

siffror från april 2012 redovisas längre fram i årets rapport.

Det som kunde uppfattas som att 31 procent av ungdomarna i

åldern 15–24 år var arbetslösa visade sig röra sig om 6 procent.

Rapporten från 2010 avslutades med ett antal råd till beslutsfattare, debattörer

och ungdomarna själva. Ett sådant råd som riktade sig till såväl

nationella skolpolitiker som till kommuner och det lokala näringslivet, var

att mycket målmedvetet stärka kopplingen mellan skolan och arbetsmarknaden.


Skolan och arbetslivet

måste närma sig varandra

– anställningsbarheten är

en nyckelfråga

Till detta råd återkom Arena för Tillväxt i 2011 års rapport ”Skola, praktik

och jobb – hur svårt kan det vara”. Där beskrivs de omfattande förändringar

som gymnasieskolan nu genomgår, med bland annat en ny struktur

på de nationella programmen med tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande

program. I anslutning till yrkesprogrammen inrättas en lärlingsutbildning.

I motiveringarna till förändringarna

återkommer ambitionen att just stärka sambandet

– eller kanske snarare sambanden – mellan

Skola, praktik och jobb – hur svårt kan det vara

En skrift om vikten av samarbete mellan utbildning och arbetsmarknad

i ett lokalt och regionalt perspektiv

skolan och arbetslivet och Arena att för Tillväxt göra är ett samarbetsprojekt ungdomarna

mellan Swedbank, ICA och Sveriges

Kommuner och Landsting som syftar till att främja lokalt och regionalt tillväxtarbete.

Arbetsmarknaden är stadd i snabb förändring. Ny teknik, tilltagande global

anställningsbara på en i hög grad föränderlig

konkurrens samt olika branschers trendmässiga upp- respektive nedgång är tre

tydliga förändringsfaktorer. Utbildningssystemet har en nyckelroll för att den

långsiktiga kompetensförsörjningen ska lyckas. Men en stor andel ungdomar

arbetsmarknad när de lämnar fullföljer inte gymnasieskolan med godkända betyg. Eleverna stimuleras inte i

tillräcklig omfattning att välja en utbildning som ökar möjligheterna att få jobb

efter avslutad skolgång. Skolan upplevs ofta av arbetslivets företrädare som en

sluten värld med alltför litet intresse av att hämta kunskaper och erfarenheter

och för den delen också högskolan.

från ett arbetsliv i förändring.

Samtidigt så pågår en mängd aktiviteter och projekt runt om i landet som

på olika sätt arbetar för att minska det upplevda avståndet mellan skolan och

arbetslivet. Många med mycket goda erfarenheter som andra kan ta efter och

lära av.

I rapporten redovisas några En slutsats exempel i rapporten är att samarbetet på mellan skola initiativ

som tagits för att handfast fram goda exempel slå och visa broar på konkreta tips för att utveckla samarbetet.

och arbetslivet måste

förbättras för att Sverige långsiktigt ska klara kompetensförsörjningen. I den

här skriften försöker vi belysa vikten av samarbete mellan utbildning och

arbetsmarknad genom att visa på dess utmaningar och möjligheter, lyfta

Skola, praktik och jobb –

Upplysningar om skriften lämnas av Arena Tillväxt,

skolan och arbetslivet. Den förestående generationsväxlingen

gör det ännu Beställning av mer rapporten görs på angeläget hemsidan med

mellan utbildning och arbetsmarknad

hur svårt kan det vara

Roland Lexén tel: 08-452 75 15

Per Sandgren tel: 08-452 78 86

En skrift om vikten av samarbete

www.arenafortillvaxt.com eller

i ett lokalt och regionalt perspektiv

e-post: arenafortillvaxt@skl.se

medvetna och kanske också långtgående åtgärder

från alla inblandade parter. Arbetsförmedlingens

prognoser över tillträdande och avgångar

Arena för Tillväxt

Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm • www.arenafortillvaxt.com

mellan år 2010 och 2025 visar att i endast 28 av

Sveriges 290 kommer antalet tillträdande till

arbetsmarknaden att överstiga antalet avgångar

till följd av ålderspension. Detta är alarmerande siffror, och föga förvånade

är att samtliga dessa 28 kommuner ingår i storstadsområdena eller är kommuner

där det finns högskoleutbildning.

9

skolan och arbetslivet måste närma sig varandra


10

näringslivets kompetensförsörjning kräver helhetssyn

Näringslivets

kompetensförsörjning

kräver helhetssyn

Den framtida kompetensförsörjningen är en av nyckelfaktorerna för ett

fortsatt svenskt välstånd. Det gäller inte minst kompetensförsörjningen i

näringslivet. Kunskap i ordets allra vidaste mening blir successivt en alltmer

betydelsefull ingrediens, vare sig det gäller tillverkningsindustrin eller

den växande tjänstesektorn. Kravet på anställningsbarhet är en naturlig

reaktion på den tilltagande globala konkurrensen.

Men frågan om kompetensförsörjning är vidare än att enbart handla om

ungdomars förmåga att snabbt få fotfäste på arbetsmarknaden och bidra

till ett ökat förädlingsvärde. Näringslivets kompetensförsörjning måste ses

ur en rad andra aspekter. Den rymmer frågor som rör både kvantitet och

kvalitet. Dels måste perspektivet vidgas till att se också till andra grupper

som de redan yrkesverksamma, de äldre och de utrikes födda. Dels måste

den ekonomiska politikens balansering mellan utbuds- och efterfrågestimulerande

åtgärder belysas. Dels måste vår samlade förmåga till anpassning

till en arbetsmarknad i kontinuerlig och accelererande förändring vad gäller

innehåll och krav på kompetens, både på systemnivå och på individnivå,

tas med i bilden. Det ska vi göra i denna rapport, som därmed till viss del

knyter samman de underlag och rekommendationer som tagits fram i de

två senaste årens rapporter från Arena för Tillväxt.

Teman i de två tidigare rapporterna har varit dels ungdomarna och deras

möjligheter att få jobb och dels skolans förändrade struktur, innehåll och

roll för arbetsgivare och elever. I årets rapport riktas strålkastarljuset mot

näringslivet och dess förutsättningar för kompetensförsörjning i det korta

men framför allt det lite längre perspektivet. Även denna gång lämnas

avslutningsvis några rekommendationer riktade till dem som måste förhålla

sig till en verklighet i ständig förändring. Målgruppen för dessa rekommendationer

är de politiska partierna, skolan, parterna på arbetsmarknaden,

lokala och regionala politiker samt inte minst enskilda individer.


Näringslivets kompetensförsörjning

– utmaningar

och möjligheter

Prognoser med oroande siffror

Låt oss börja med att återvända till de siffror som vi redovisade i inledningen

till denna rapport. I SCB:s rapport från januari 2012 ”Trender och

prognoser 2011 – befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med sikte

på år 2030”, görs följande prognoser:

• Efterfrågan på arbetskraft väntas under perioden mellan 2009 och 2030

öka med 340 000 personer.

• Inom industrin väntas en minskad efterfrågan med 70 000 personer

medan tjänstesektorn väntas öka med 145 000 på den privata sidan och

hela 280 000 på den offentliga.

• Befolkningen i yrkesaktiv ålder, 20–64 år, väntas öka med 150 000 personer.

• Antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder väntas minska med 130 000 personer,

medan antalet utrikes födda i motsvarande åldrar ökar med 280 000.

11

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

Detta får anses vara tämligen dramatiska siffror med utgångspunkt i

näringslivets helt avgörande roll för landets välstånd och därmed för förutsättningarna

för välfärd.

Det privata näringslivet bedöms enligt SCB:s beräkningar behöva ett nettotillskott

på minst ca 75 000 personer. Frågan som måste ställas är var den

arbetskraften kommer att finnas, i synnerhet som den offentliga sektorn, och

då främst äldreomsorgen som förväntas stå för omkring hälften av den ökade

efterfrågan, kraftigt kommer att konkurrera om den tillgängliga arbetskraften.

Glappet mellan den ökade efterfrågan på arbetskraft och

antalet personer i yrkesaktiv ålder uppgår således till hela

190 000 individer under perioden fram till år 2030.


12

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

Hitta lokala lösningar

Den grundläggande utmaningen är att tillräckligt många unga

vill läsa utbildningar så att de kan ta jobb inom industrin. Hur

vi klarar detta beror bl.a. på bilden av industrin. Här finns en

del att göra! Många har en förlegad bild av hur det ser ut i

industrin med tempojobb, buller, utsläpp och annat negativt.

En bild som ligger långt från verkligheten. Inom industrin kan

vi säkerligen bättra oss för att förmedla en korrekt bild av de

arbeten som vi kan erbjuda. Det märks speciellt tydligt när

vi träffar unga personer som blir imponerade av vilka utvecklingsmöjligheter

som industrin kan erbjuda.

De stora globala företagen kommer att klara sin kompetensförsörjning,

men det är inte givet att det sker i Sverige. Om det råder brist på kompetens

kommer fler företag att söka sig utomlands och flytta produktionen.

Förutom att de löser kompetensförsörjningen kommer också företagen

närmare marknaden. Det är nog framförallt de mindre företagen som kan

få problem med kompetensförsörjningen. Här blir det tydligt att behovet

av att hitta lokala lösningar är centralt. Utbildningssystemet måste ha en

inriktning som stärker behovet av kompetensförsörjning i regionen.

För att få upp söktrycket till teknik och naturvetenskap behöver vi arbeta

ihop med utbildningsanordnarna så att vi kan stärka kopplingarna mellan

skolan och industrin. Det är inte lätt för lärarna att veta hur det ser ut

inom industrin i dag och vi behöver bli duktigare på att förmedla den kunskapen.

Men vi behöver också koppla samman forskning och utbildning så

att kluster kan skapas så att vi kan klara produktivitetsutvecklingen utifrån

den globala konkurrensen. Här spelar de regionala högskolorna en viktig

roll.

Många av de som invandrar till Sverige från andra länder har med sig kunskaper

som vi i industrin kan få användning av och utveckla vidare. Det är

en viktig grupp för oss för att klara kompetensförsörjningen.

För att underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden behöver vi sänka

trösklarna för att ta sig in. Därefter ska vi erbjuda bra löne- och kompetensutveckling

för dem som vill arbeta inom industrin. Det mesta av kompetensutvecklingen

sker i arbetet, men ett annat sätt att stärka de anställdas

ställning och attraktivitet är att öka rörligheten på arbetsmarknaden.

Så som LAS är konstruerat stimuleras inte individen till ökad rörlighet.

Åke Svensson, VD Teknikföretagen


En naturlig reaktion på dessa uppgifter är att det är långt till 2030. Mycket

oförutsett kan och kommer sannolikt att hända. Kanske är bilden inte så

allvarlig som det kan förefalla vid en första anblick. Men låt oss inte invaggas

i någon falsk trygghet. Frågan om varifrån tillskottet av arbetskraft till

ett konkurrensutsatt och föränderligt näringsliv ska komma måste bedömas

som i högsta grad relevant. Till detta ska givetvis också läggas frågan om

hur väl rustad denna arbetskraft kommer att vara med de kunskaper och

kompetenser som kommer att krävas.

Innan vi försöker svara på den frågan ska vi komplettera ovanstående bild

med ytterligare några faktorer och faktauppgifter av vikt för det fortsatta

resonemanget och som underlag för de rekommendationer som avslutar

rapporten.

Tilltagande global konkurrens

Allt tyder på att konkurrensen för det svenska näringslivet inte kommer att

avta utan i stället fortsätta att tillta. Allt fler länder integreras i den globala

ekonomin. Teknikutvecklingen accelererar. Specialiseringen i form av allt

smalare yrkesområden likaså. Gränsen mellan tillverkning och tjänsteproduktion

suddas ut genom att de varor som produceras får allt fler kunskapsbaserade

komponenter och att tillverkningsprocessen förutom att

automatiseras också blir mer individualiserad. På global nivå mångdubblas

utbudet av arbetskraft genom att nya länder och regioner ansluter till

världsekonomin. Och det är inte vilket arbetskraftsutbud som helst. Utbildningen

av civilingenjörer eller deras motsvarighet i länder som Kina och

Indien är för närvarande av en nästan ofattbar omfattning och framför allt

på en nivå, kvantitativt och kvalitativt, som kommer att förändra villkoren

för industrin i exempelvis Sverige.

13

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

För det svenska näringslivets kompetensförsörjning innebär denna utveckling

flera utmaningar. Dels ökar kraven ständigt på en produktion av

varor och tjänster med allt högre prestanda och kvalitet, dels kommer även

sådana varor och tjänster att i allt högre grad kunna produceras i andra

länder och i tilltagande grad i länder som tidigare inte deltagit i den ekonomiska

konkurrensen på detta sätt. För ett land som Sverige med en stor

exportandel innebär det en påtagligt tilltagande konkurrens.


Teknikutvecklingen skapar nya kompetenskrav

14

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

Inte minst teknikutvecklingen skapar nya kompetenskrav. Allt färre i

arbetskraften kommer att ha arbetsuppgifter som kan karaktäriseras som

enkla eller repetitiva. Kraven på den arbetskraft som ska producera morgondagens

varor och tjänster kommer att vara höga. Det gäller att skapa

utbildningssystem och välfungerande incitament, regler och övriga villkor

på arbetsmarknaden för att svara upp mot sådana krav. Kort sagt gäller det

att skapa förutsättningar för kompetensförsörjning till ett näringsliv i en

dynamisk, ständigt föränderlig ekonomisk värld, ett näringsliv som uppenbarligen

kommer att konkurrera om arbetskraft med en växande offentlig

tjänstesektor.

Andel med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning

1990–2010, procent

1990 2000 2010

Förgymnasial utbildning 33 21 14

Gymnasieutbildning 43 48 46

Eftergymnasial utbildning 22 29 37

Generationsväxlingen förstärker bilden

Enligt SCB:s prognos som redovisas tidigare kommer arbetskraften, mätt

som antalet inrikes födda i yrkesaktiv ålder 20–64 år, att minska med

130 000 individer fram till år 2030. Det är en siffra som på ett mycket tydligt

sätt illustrerar den generationsväxling som Sverige nu står inför och den

problematik som följer av den. Fyrtiotalisterna är på väg ut från arbetsmarknaden.

Situationen i andra länder i västvärlden är inte helt olik den i

Sverige.

I enbart ca 10 procent av landets kommuner kommer det fram till år 2025

att vara fler som tillförs arbetskraften än som träder ur den, enligt uppgifter

från SCB. Arbetsförmedlingen har tagit hänsyn till att pensionsåldern varierar

för respektive bransch, och för tillträdande ungdomar på arbetsmarknaden

har flyttmönstren beaktats. Utgångspunkten är den nuvarande nivån

på arbetskraften.

Om vi i stället tittar närmare på omfattningen av åldersavgångar inom olika

branscher framträder följande bild under perioden 2010–2025: Industrin

kommer att tappa ca 258 000 personer eller 36,9 procent av arbetskraften.


För de privata tjänstenäringarna är motsvarande siffror ca 564 000 eller 31,7

procent och för byggindustrin ca 94 000 vilket är 34,7 procent av arbetskraften.

För dessa tre näringar uppgår således åldersavgångarna till drygt en

tredjedel av arbetskraften under den kommande femtonårsperioden.

Dessa siffror kan sättas i relation till uppgifterna i början av denna rapport

om den framtida bristen på arbetskraft som förmodas vara omfattande,

men också till den generella dynamiken på den svenska arbetsmarknaden.

Jobb tillkommer och försvinner. Under senare år beräknas det ha tillkommit

någonstans mellan 250 000 och 300 000 arbetstillfällen varje år. Och ungefär

lika många har upphört. Det ger en kompletterande bild av dynamiken,

och därmed också till den konstanta underliggande förändringstrenden på

arbetsmarkanden. De nya jobben ersätter inte de gamla i den meningen att

de har likartade kompetenskrav eller ens är i samma bransch eller i samma

region. Den utvecklingen kommer med all sannolikhet inte att upphöra eller

minska i styrka utan snarare bli än mer tydlig.

… och den regionala obalansen är slående

Enligt Arbetsförmedlingens beräkningar kommer det i Sverige

under perioden fram till år 2025 att i nio kommuner vara så att

för varje hundratal som lämnar arbetskraften är det färre än 40

personer som tillträder den.

15

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

I ytterligare 30 kommuner är det färre än 50 som tillförs arbetskraften för

varje hundratal som lämnar den. Värst är det i detta avseende i några kommuner

i norra Sverige som Pajala, Övertorneå och Överkalix men också i

kommuner som Gullspång, Ljusnarsberg och Vellinge.

För Pajalas del skapas troligen helt nya förutsättningar genom ny gruvbrytning

och för Vellinge är detta knappast ett stort problem. Kommunen befinner

sig i en tät arbetsmarknadsregion, har redan i dag en stor utpendling

till näraliggande kommuner och kan tämligen enkelt försörja företagen i

kommunen med arbetskraft genom inpendling. Men för övriga nämnda och

onämnda kommuner och vissa hela regioner är bilden betydligt mörkare.

Hur ska näringslivet på dessa platser kunna hitta arbetskraft med efterfrågad

kompetens Kompetens som det ställs andra och högre krav på vad

gäller kunskaper och färdigheter än i dag och där matchningsproblematiken

kommer att accentueras.


16

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

Oroande mismatch

På uppdrag av regeringen har varje region under senare år tagit fram så

kallade kompetensplattformar. Uppdraget har sin grund i svårigheterna på

finansmarknaderna 2008–2010 med åtföljande problem på arbetsmarknaden,

men har ett vidare perspektiv än så. Utgångspunkten är bland annat

att ett långsiktigt, framgångsrikt näringsliv förutsätter att det finns ett utbud

av arbetskraft med ”rätt” kompetens som är tillgänglig inom ett rimligt

pendlingsavstånd. Intressant i sammanhanget är också att detta initiativ

togs i en situation med en, åtminstone kortsiktig, risk för hög arbetslöshet

och där siktet ställdes in på en framtid präglad av brist på arbetskraft och

behov av ökad träffsäkerhet i matchningen.

Enligt Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2012 med svar från 8000

arbetsgivare så uppger företagen att vart femte rekryteringsförsök misslyckas.

Enligt organisationen finns det tecken på att situationen försämrats

under senare år. Huvudorsaken till svårigheterna att rekrytera är en upplevd

brist på personer med rätt yrkeserfarenhet. Svenskt Näringsliv pekar

i rapporten på vikten av ökad rörlighet på arbetsmarknaden och av att

samverkan mellan skolan och näringslivet stärks.

Skolans roll och möjligheter

Skolan, främst gymnasieskolan, genomgår för närvarande en stor förändring.

Programstrukturen ändras genom att det fr.o.m. höstterminen 2011

skapats tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Lärlingsutbildning

införs med anknytning till yrkesprogrammen. Avsikten

med satsningen på lärlingsutbildning är att göra fler elever anställningsbara

direkt efter genomgången gymnasieskola. Ett generellt problem i gymnasieskolan

är dock att en alltför stor andel av eleverna avbryter sina studier i

förtid och därmed utan att få examen eller betyg.

Uppgifter från Skolverket säger att en så stor andel som ca en

fjärdedel av gymnasieeleverna inte går ut med kompletta betyg

inom 4 år.

Det är uppenbart att det behövs ytterligare åtgärder för att närma skolan till

arbetslivet, dels för att tydliggöra vilka utbildningar som leder till jobb, dels

för att genom olika praktiska moment förbereda ungdomarna för det valda

yrket, dvs. att göra dem mer anställningsbara direkt efter genomgången

utbildning.


Tillträdande i relation till avgångar

i arbetskraften, 2010–2025

(100 = lika många tillträdande som avgångar)

Mer än 79

55 till 79

Mindre än 55

17

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter


18

näringslivets kompetensförsörjning – utmaningar och möjligheter

Regeringen gör nu en satsning på det man kallar Tekniksprånget. Under

fyra månaders betald praktik ska ungdomar få en chans att lära sig vad

ingenjörsyrket innebär. Omfattningen är inledningsvis ca 1 000 platser med

ambitionen att den år 2015 ska vara 5 000. Satsningen görs tillsammans med

ett tiotal teknikintensiva företag, och utgångspunkten är att Sverige står

inför en brist på ingenjörer. Tekniksprånget kan ses som ett tydligt exempel

på vad som uppfattas som allvaret i situationen och att ansvaret för att vidta

åtgärder är delat, en uppfattning som både regeringen och näringslivet har.

Men fler åtgärder måste naturligtvis till, dels för att få fler sökande till de

utbildningar som leder till jobb i näringslivet, dels för att utveckla utbildningens

innehåll i takt med nya krav och villkor i arbetslivet.

Arbetsgivarna behöver engagera sig i skolan

Uppenbarligen lyckas vi inte speciellt bra med kompetensförsörjningen

eftersom många grupper är arbetslösa och står

utanför arbetsmarknaden. Vi måste ta hand om alla som kan

arbeta så att de kommer in på arbetsmarknaden. Det finns

många orsaker till att det ser ut som det gör men ett skäl till

den dåliga matchningen på arbetsmarknaden är ungdomar

utbildar sig till arbeten som det är svag efterfrågan på. Vi som

är arbetsgivare behöver engagera oss i skolan i större utsträckning

och berätta om hur arbetsmarknaden ser ut. Det är till

stor del ett kommunikativt problem där utbildningssystemet

behöver berätta om vilka utbildningar som ger jobb. Men det är

också en fråga om attityder och inställningar. Vad är ett bra jobb

Alla kan inte gå på Handels och bli ekonomer! Många drömmer om att ha

ett fritt jobb med stor självständighet, men hur många sådana jobb finns det

En stabil kunskapsbas är grunden för att komma ut på arbetsmarknaden,

men social kompetens är en faktor som blir allt viktigare. På många arbetsplatser

är förmågan till samarbete och flexibilitet central för att lyckas, och

detta behöver vi som arbetsgivare beskriva än tydligare. Vi som arbetsgivare

kan engagera oss i att ge ungdomar en första anställning såsom vi

gjort i vår satsning på Unga Jobb. Jag tror på mer dialog mellan skolan och

näringslivet men också att vi måste bli mer lättrörliga och agera snabbare

tillsammans för att möta behov och hantera arbetslösheten. Arbetsgivare

som tar emot sommarjobbare kan berätta om vilka skyldigheter och rättigheter

man har som anställd. Det borde väl alla arbetsgivare kunna göra

Marie Hallander Larsson, koncernpersonaldirektör Swedbank


Utbudet stimuleras …

Den nationella ekonomiska politiken har under senare år haft en mycket

tydlig inriktning mot kraftfulla utbudsstimulerande åtgärder. De har

omfattat en sänkning av ersättningsnivåerna i a-kassan, förkortad ersättningsperiod,

justerade avgifter till a-kassan med utgångspunkt i risken för

arbetslöshet och en generell uppstramning av regelverket. Ett jobbskatteavdrag

har införts i flera etapper. Ambitionsnivån för de utbildningar som

Arbetsförmedlingen arrangerar har sänkts. Samtidigt har skattestimulanser

införts för hushållsnära tjänster och nu senast i restaurangbranschen.

19

Utbudet stimuleras …

Sammantaget innebär den makroekonomiska politiken en kraftigt utbudsstimulerande

effekt. Skillnaden mellan att ha ett jobb och att vara utan har

blivit än tydligare med den uttalade avsikten att fler mer aktivt än tidigare

ska söka jobb, eftersom villkoren för att stå utanför arbetslivet gjorts mer

oförmånliga.

… men det räcker inte

En rimlig bedömning är att en så kraftig utbudstimulerande ekonomisk

politik måste mötas av en ökad efterfrågan på arbetskraft från näringslivet.

Det räcker inte att ensidigt stimulera utbudssidan. Också

efterfrågesidan behöver stimuleras för att politiken ska få

full effekt. En aktiv näringspolitik som det då är frågan

om kan i hög grad även motiveras av en ständigt

”Det krävs

pågående och sannolikt även fortsättningsvis accelererande

global konkurrens. Det krävs efterfrågestimulerande

åtgärder och en aktiv näringspolitik för att lerande åtgärder och

efterfrågestimu­

de jobb som enligt prognoserna ska tillkomma inom en aktiv näringspolitik.”

det privata näringslivet, såväl på tillverkningssidan

som på tjänstesidan, också verkligen kommer till stånd.

Kompetensförsörjningen blir onekligen ett mindre problem

om vi sänker ambitionsnivån för näringslivets globala

konkurrenskraft. Men det vägvalet vill vi givetvis inte göra.


20

utbudet stimuleras …

Beståndsdelarna i en aktiv näringspolitik är kända sedan tidigare. Det

handlar om åtgärder som stöder innovationer och förnyelse i näringslivet,

som exempelvis brobyggande mellan forskning och företagande, satsningar

på entreprenörskap, åtgärder för att säkra tillgången på riskkapital och

resursallokering till infrastrukturområdet. En aktiv näringspolitik måste ta

sin utgångspunkt i att det i dag, och än mer i framtiden, kommer att vara

små och medelstora företag som är ryggraden i det svenska näringslivet, ett

skifte från den storföretagsdominans som varit så utmärkande för Sverige.

Det skiftet bör exempelvis kunna avspeglas i hur skattesystemet utformas.

Exportfrämjande insatser bör vara en annan viktig del i den makroekonomiska

paletten, särskilt när det nu tycks vara så att Sveriges andel av

exporten till världsmarknaden sjunker och sjunker snabbare än för EU som

helhet.

När det gäller den aktiva näringspolitiken har också den offentliga sektorn

en given roll, förutom den som gäller åtgärder på det makroekonomiska

planet. Omfattningen och inriktningen av den högre utbildningen och

forskningen är politikområden som bör prioriteras, och för att exemplifiera

från ett annat område bör medvetna insatser göras av såväl statliga som

regionala och kommunala offentliga organ för att stimulera så kallade innovationsupphandlingar.


Näringslivets framtida

kompetensförsörjning

kan säkerställas

Läget förutsätter långsiktiga åtgärder – med början nu

Den framtida kompetensförsörjningen i det svenska näringslivet kommer

inte att vara ett självspelande piano. Tillgången till, eller snarare bristen på,

arbetskraft är en rejäl utmaning oavsett om man ser till den kvantitativa

eller den kvalitativa delen. Målmedvetna, långsiktiga åtgärder måste vidtas

på flera plan och på flera områden.

Näringslivet, och då främst den privata tjänstesektorn, förväntas behöva

ett tillskott på minst 75 000 personer fram till år 2030. Under samma period

uppstår ett glapp mellan prognostiserat tillskott av jobb och tillgången till

individer i yrkesaktiv ålder på 190 000 personer.

21

näringslivets framtida kompetensförsörjning kan säkerställas

Även om det är långt till år 2030 inträffar detta läge givetvis inte som

genom ett trollslag vid ett givet tillfälle, utan utvecklingen sker successivt.

Dessutom är merparten av de åtgärder som måste vidtas för att motverka

prognosens mörka framtidsbild av långsiktig natur. Frågan kräver således

uppmärksamhet nu och av många olika aktörer på många olika nivåer. Till

rekommendationerna återkommer vi avslutningsvis i denna rapport. Här

ska vi redovisa fyra källor ur vilka arbetskraft kan hämtas.

Utgångspunkten är således att det långsiktigt behövs fler individer i arbetskraften

i Sverige, att näringslivet även med en påfyllnad av arbetskraften

har att konkurrera med en snabbt växande offentlig tjänstesektor och att

den tekniska utvecklingen och en tilltagande global konkurrens kommer att

kräva en kontinuerlig utveckling av kunskap och färdigheter i den arbetskraft

som näringslivet har att förfoga över.


22

näringslivets framtida kompetensförsörjning kan säkerställas

Högre utbildning behöver anpassas bättre

till arbetsmarknadens behov

Ett dilemma i dag är att övergången mellan skola och arbetsliv

inte fungerar bra. Samarbetet borde här förbättras, mer

av utbildningen borde vara arbetsplatsförlagd. En stor del av

dem som får jobb i dag får det genom kontakter, och direkta

kontakter mellan elever och näringsliv kan bidra till att underlätta

möjligheterna till jobb. För att få till ett bättre samarbete

så krävs öppenhet och vilja från både skola och arbetsmarknad.

Skolan behöver i högre grad kopplas till arbetsmarknaden, men

arbetsmarknaden behöver också aktivt knyta starkare band

till skolan. Även i de högre utbildningarna kunde mer praktiska inslag och

en närmare kontakt mellan utbildning och arbetsmarknad underlätta övergången

till arbetslivet. Rörligheten på arbetsmarknaden beror inte i första

hand på strukturomställning utan är mer kopplat till växande och krympande

företag inom olika branscher. Att stödja en väl fungerande matchning för att

åstadkomma en funktionell omställning är en självklarhet, men omställning av

personal har också en naturlig koppling till vidareutbildning när kompetenskraven

förändras.

Oskar Nordström Skans, professor IFAU

De fyra faktorer som kan få arbetskraften att omfatta fler personer och personer

med intressant kompetens som vi har valt att titta närmare på är följande:

• Tidigare inträde i arbetslivet

• Omställning under arbetslivet.

• Senare utträde från arbetslivet.

• Fler utrikes födda i arbetslivet


Fler äldre och fler utrikes födda

Innan vi tittar närmare på möjligheterna hos dessa fyra källor ska vi se på

aktuella prognoser över befolkningsutvecklingen i Sverige.

Sveriges befolkning ökar för närvarande i snabb takt. Vid årsskiftet

2011/2012 var vi 9,5 miljoner invånare. Folkmängden bedöms år 2030 ha

ökat till ca 10,3 miljoner. Den snabbast växande åldersgruppen är personer

äldre än 65 år. Den gruppen består för närvarande av drygt 1,7 miljoner

personer och väntas år 2030 uppgå till 2,3 miljoner, vilket är en ökning med

ca 30 procent. Sverige är ett av de länder i Europa som har högst andel

äldre. Ökningen av antalet äldre kommer dock att vara snabbare i flera

andra länder i Europa än i Sverige under den kommande perioden.

Som framgår ovan kommer antalet personer i yrkesaktiv ålder att öka med

ca 150 000 personer, en ökning som i sin helhet beror på ett kraftigt tillskott

av antalet utrikes födda. För närvarande är ca 15 procent av Sveriges befolkning

födda utomlands. Andelen förväntas stiga till ca 17 procent till år

2030. Att inte ökningen av andelen utrikes födda är större trots en så kraftig

ökning av antalet utrikes födda i gruppen som befinner sig i yrkesaktiv

ålder, beror på att det i stor utsträckning är just personer i denna åldersgrupp

som invandrar till Sverige.

Sverige har en med europeiska mått mätt hög fruktsamhet. År 2009 var

antalet barn per kvinna bland de 27 EU-länderna 1,6 medan fruktsamheten

i Sverige uppgick till 1,98. Fruktsamheten väntas i Sverige stabiliseras på

en nivå något över 1,8. För att upprätthålla oförändrad folkmängd krävs en

genomsnittlig nativitet på 2,1 barn per kvinna.

23

näringslivets framtida kompetensförsörjning kan säkerställas

Medellivslängden ökar snabbt. År 2010 var den för män 79,3 år och för

kvinnor 83,5 år. Den väntas öka något snabbare för män än för kvinnor och

år 2030 vara för män 82,4 år och för kvinnor 85,3 år.


24

näringslivets framtida kompetensförsörjning kan säkerställas

Sverige måste bli bättre på att validera

invandrarnas kunskaper och kompetenser

Invandringen till Sverige har varit och är väldigt betydelsefull för

utvecklingen av det svenska näringslivet. Men all den kunskap

och kompetens som invandrarna besitter nyttjas alldeles för

dåligt i dag. Den svenska processen borde förbättras vad gäller

validering av invandrarnas kunskaper och kompetenser.

Det är underkänt för samhället som helhet att en fjärdedel av

gymnasieeleverna går ut utan kompletta betyg, där vi sedan tidigare

vet att godkända betyg från gymnasiet är väldigt viktigt för

att kunna komma ut på arbetsmarknaden. Det borde generellt

vara mer praktiska inslag i utbildningen där näringslivet ingår

som en aktiv och naturlig del. Det skulle öka möjligheterna för

ungdomarna att få jobb. Många arbetsgivare behöver hjälp med kompetensförsörjningen,

och att utforma ett kompetensförsörjningssystem som fack,

arbetsgivare och stat är överens om är en högt prioriterad fråga. Att jobba

till 75 år är en fullt rimlig tanke, men då måste den psykosociala situationen

på många arbetsplatser förbättras.

Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef Unionen


Tidigare inträde

i arbetslivet

Unga etableras allt senare på arbetsmarknaden

Ungdomars etablering på arbetsmarknaden har förskjutits allt längre upp i

åldrarna. En ålderskull anses etablerad på arbetsmarknaden när 75 procent

har fått fotfäste där.

25

tidigare inträde i arbetslivet

För 20 år sedan var 75 procent av 21-åringarna etablerade. I dag

är en så stor andel av årskullen etablerad först vid 26 års ålder.

Självfallet hänger det samman med att en allt större andel av ungdomarna

genomgår högskoleutbildning, vilket är en utveckling som har uppmuntrats

och bör fortsätta att uppmuntras med tanke på stegrade kompetenskrav i

många yrken och en tilltagande global konkurrens. Omkring en tredjedel av

en årskull går vidare till högre studier. Dessutom har den allmänna värnplikten

slopats, vilket borde medverka till att inträdet på arbetsmarknaden

för män i generella termer skulle kunna tidigareläggas eller åtminstone inte

förskjutas ytterligare upp i åldrarna.

Många fullföljer inte gymnasieskolan

Vi vet att en alltför stor andel av ungdomarna inte fullföljer studierna i

gymnasieskolan, och därför inte heller lämnar den med godkända betyg. Ett

antal av dem vänder inom något eller några år tillbaka till studier genom

att komplettera sin avbrutna gymnasieutbildning genom att gå i den kommunala

vuxenutbildningen. Den möjligheten finns det all anledning att

bibehålla och värna. Samtidigt finns det flera skäl, såväl ur kompetensförsörjningens

perspektiv som ur rent mänskliga, att vidta åtgärder som

exempelvis att stärka stödinsatserna i gymnasieskolan för att färre ska välja

att hoppa av utbildningen och därmed slippa återvända till skolan i form av

Komvux.


26

tidigare inträde i arbetslivet

10 000 på Teknikcollage räcker inte,

det behövs fler!

Att det nu utbildas ca 10 000 på Teknikcollage är positivt

för ungdomarna och positivt för industrin. På dessa collage

finns närheten och den naturliga kopplingen mellan skola

och industri. Erfarenheterna visar att många får jobb efter

avslutad utbildning där teori varvas med praktik. Men det

skulle behövas ännu fler ungdomar på Teknikcollage för

att industrin ska klara kompetensförsörjningen kopplat till

den stora generationsväxling som just nu pågår. Industrin

är väldigt konjunkturberoende vilket bl.a. innebär krav på

omställning, och här gäller det för oss att stödja att våra medlemmar håller

en hög kompetens och är anställningsbara. I dag har vi i IF Metall 30

000 långtidsarbetslösa. Arbetsförmedlingen borde ta ett större ansvar för

dessa och för andra långtidsarbetslösa. För att klara kompetensförsörjningen

behövs utveckling parat med långsiktighet. Bland industriföretagen

utgör bemannings företagen ofta 15–20 procent av personalstyrkan. Det är

att skjuta sig i foten att i så stor omfattning nyttja bemanningsföretag, det

ger kortsiktighet, detaljstyrning och bidrar inte till att jobben utvecklas.

Ola Asplund, utredningschef IF Metall

I det sammanhanget finns anledning att peka på de möjligheter som en

utbyggd lärlingsutbildning kan medföra enligt det system som nu införts

i den reformerade gymnasieskolan. Lärlingsutbildningen har fördelen att

blanda teori, som för en del kan uppfattas som föga stimulerande, med

omfattande praktikinslag under sakkunnig handledning. De ungdomar

som går ut gymnasieskolan via en lärlingsutbildning bör också ha en högre

grad av anställningsbarhet redan direkt efter avslutade studier, och därmed

kunna stå till arbetsmarknadens förfogande med omedelbar verkan. Erfarenheterna

från den nu avslutade försöksverksamheten med lärlingsutbildning

är inte enbart positiva. Det är därför viktigt att skolmyndigheter och

skolhuvudmän på alla sätt nu medverkar till att ge denna utbildningsform

en rejäl chans.

Detsamma gäller också de teknikcollage som finns på olika platser runt om

i landet. För närvarande studerar ca 10 000 elever i den utbildningsformen.

Genom närheten mellan utbildningen och arbetsplatsen skapas förutsättningar

för att eleverna efter avslutade studier har en god anställningsbarhet.


I nedanstående figur visas arbetslösheten för ungdomar 15–24 år i april 2012

enligt den modell som nu används i Sverige och i resten av EU, den så

kallade arbetskraftsundersökningen (AKU). Av figuren framgår att nivån på

den faktiska arbetslösheten bland ungdomar inte är så hög som man skulle

kunna tro av den debatt som ibland förs. Utifrån alla 15–24 åringar och exkl.

heltidsstuderande som tidigare sökt arbete så uppgår den till 4,8 procent.

Det kan fortfarande anses vara för högt, men det är knappast nivån som är

det mest oroande. Mer alarmerande är det i stället att det, om man går lite

djupare in på statistiken, visar sig vara ungdomar som inte fullföljt sin gymnasieutbildning

som är de som står utanför arbetsmarknaden.

Arbetskraftsundersökningens (AKU:s) beräkning av

ungdomsarbetslöshet i april 2012

Totalt antal 15–24 år

1 237 000

27

tidigare inträde i arbetslivet

I arbetskraften 15–24 år

610 000 (49 %)

Ej i arbetskraften 15–24 år

627 000 (51 %)

Sysselsatta

457 000 (75 %)

Arbetslösa

153 000 (25 %)

Därav heltidsstuderande

94 000 (61 %)

Därav ej heltidsstuderande

59 000 (39 %)

Fotnot: I oktober 2007 ändrades den officiella arbetslöshetsdefinitionen. Heltidsstuderande som sökt arbete ingick

tidigare i gruppen ”ej i arbetskraften” men ingår numera ”i arbetskraften”.

Arbetslösheten bland ungdomar rör alltså i mycket stor

utsträckning dem som inte fullföljt sina gymnasiestudier.

Det finns också ett påtagligt regionalt mönster. I delar av norra Sverige, västra

Mälardalen och sydöstra Götaland är andelen ungdomar som är registrerade

arbetslösa eller sökande i program med aktivitetsstöd hög medan

den i exempelvis storstadsområdena är låg.

För närvarande förs en diskussion på nationell politisk nivå om lämpliga

vägar för att åstadkomma att en större andel av ungdomarna, helst samtliga,

får en fullständig gymnasieexamen. Här är inte platsen att ta ställning

till vilken modell som i det avseendet är den bästa. Men vi pekar gärna på

vikten av att målmedvetna och långsiktiga åtgärder vidtas. Företagen behö-


ver få tillgång till den ännu ej fullt utnyttjade arbetskraft som dessa ungdomar

utgör. Och ungdomarna behöver utbildningen för att kunna etablera

sig på arbetsmarknaden och få en bra start på sina yrkesliv.

28

tidigare inträde i arbetslivet

”Gamla” högskolestuderande

När det gäller högskoleutbildningen kan det vara värt att notera att Sverige

har en mycket hög genomsnittsålder för dem som avlägger högskoleexamen.

Den är i Sverige så hög som 29 år och endast ett fåtal länder inom

OECD-området har en ännu högre. Två faktorer framträder som orsaker till

det förhållandet. De svenska studenterna inleder studierna sent, för närvarande

vid drygt 22 års ålder, mot ett OECD-snitt på ca 20,5 år och tar också

längre tid på sig att fullgöra studierna, dvs. den så kallade genomströmningshastigheten

är låg.

Genomsnittlig ålder vid examen, år 2009

Genomsnittlig ålder vid examen

Sverige 29,5

Tyskland 27,3

Danmark 27,3

Storbritannien 26,6

Nederländerna 24,5

Källa: Education at a Glance 2011, OECD Indicators, bearbetat av Ratio 2012


Andel arbetslösa 18–24 år,

april 2012, procent

< 9,0 procent

9,1–16,0 procent

16,1 procent >

29

tidigare inträde i arbetslivet


30

omställning under arbetslivet

Omställning

under arbetslivet

Ett ökat konkurrenstryck bör mötas

av en ökad rörlighet

Allt tyder på att kompetenskraven i näringslivet kommer att fortsätta att

förändras i takt med en fortsatt och accelererande teknisk utveckling och

en tilltagande global konkurrens. Det som ibland brukar beskrivas som en

senare tids tämligen radikala förändringar av den ”ekonomiska geografin”,

med fler länder och regioner successivt allt mer integrerade i världsekonomin,

har knappast nått vägs ände. Fler länder kommer att ansluta till det

integrerade systemet av utbyte av varor och tjänster. Utbudet av arbetskraft

på global nivå kommer att öka kraftigt och kompetensen hos den arbetskraft

som tillförts och nu tillförs kommer också successivt att öka. Allt mer

kunskapsintensiv produktion kommer att kunna äga rum i länder som

tidigare på sin höjd deltog i den globala ekonomin som råvaruleverantörer.

En sådan högst sannolik utveckling ställer givetvis nya krav på de företag

som länge varit integrerade i den globala ekonomin. Sverige är sedan

många år ett sådant land med en tämligen stor andel av ekonomin som

utgörs av export och därmed ett tämligen stort så kallat exportberoende.

Det torde vara ställt utom allt tvivel att just kompetensförsörjningen kommer

att vara och sannolikt redan är en nyckelfaktor för en fortsatt stark

ekonomisk ställning för dessa företag och därmed för Sveriges välstånd.

Tidigare har vi framhållit det angelägna i att få fler ungdomar att etablera

sig tidigare på arbetsmarknaden. I detta avsnitt ska vi på motsvarande

sätt belysa vikten av att arbetskraften också utvecklas under sin yrkesaktiva

tid för att kunna ta sig an nya uppgifter och kanske rentav helt byta

yrkeskarriär. Det kommer inte att ge något tillskott i kvantitativa termer till

arbetskraften, men däremot skulle det kunna medverka till en nödvändig


mer eller mindre kontinuerlig kompetensutveckling av arbetskraften för att

möta omvärldens tilltagande konkurrenstryck.

Under många år har begreppet ”det livslånga lärandet” stått för något

värdefullt och eftersträvansvärt. Samtidigt är det sannolikt så att det fortfarande

är tämligen få individer som de facto byter yrkesinriktning. Fortbildning

i avsikt att så långt som möjligt hålla jämna steg med tekniska och

organisatoriska förändringar i det egna yrket är en sak. Vidareutbildning

och byte av yrkesbana något helt annat. Samtidigt är det troligt att det är

just det senare som kommer att bli allt mer angeläget och efterfrågas av ett

näringsliv i ständig förändring.

Individuella kompetenskonton bör övervägas

Yrken inte bara utvecklas. Yrken upphör och nya yrken, ja, hela branscher

tillkommer. För att motsvara de krav på kompetensförsörjning som näringslivet

kommer att ha i morgon kommer det att bli nödvändigt att gå från

ord till handling när det gäller ”det livslånga lärandet”. Det kräver att fler

individer än i dag inte ser sitt första yrke som ett val för livet utan som en

start på en varierad yrkeskarriär. Men ett sådant synsätt behöver stimuleras

och göras mindre riskfyllt genom att arbetsmarknadens parter, helst tillsammans

med regering och riksdag, utvecklar systemet med så kallade kompetenskonton

(se bl.a. SOU 2000:107) som länge varit enbart en idé som aldrig

genomförts.

31

omställning under arbetslivet

Flera initiativ har under det senaste decenniet tagits för att skapa ett system

som ger incitament till vidareutbildning och kanske karriärbyte och ett livslångt

lärande i begreppets bästa mening. Globaliseringsrådet

som 2009 lämnade sitt slutbetänkande hör till dem som

slagit ett slag för en form av kompetenskonto.

”Ett lands omställningsförmåga beror till stor del

på vilka möjligheter som finns för vuxna att skaffa

sig kompletterande kunskaper”, skriver Globaliseringsrådet

och fortsätter med att konstatera att

”möjligheterna för personer som sedan ett antal

år befinner sig i arbetslivet att skaffa sig en ny eller

kompletterande utbildning (är) en av de svaga punkterna

i det svenska utbildningssystemet”.

”Ett lands

omställningsförmåga

beror till stor del

på vilka möjligheter

som finns för vuxna att

skaffa sig kompletterande

kunskaper.”


32

omställning under arbetslivet

De svagheter Globaliseringsrådet pekar på är att utbildningar som Komvux,

Yrkeshögskolan m.fl. visserligen är gratis, men att den studerande saknar

finansiering av uppehället under studietiden. Företagsinterna utbildningar

stärker i normalfallet inte arbetstagarens möjligheter att byta bransch och

arbetsmarknadsutbildningarna är förbehållna arbetslösa individer.

Den idé som återkommande väckts under senare år innebär att det svenska

studiefinansieringssystemet skulle kunna kompletteras med någon form av

individuella kompetenskonton. För att få den effekt som är önskvärd förutsätts

att staten på ett eller annat sätt delfinansierar systemet på individnivå.

Det kan ske på olika sätt och här är inte platsen att förorda något av dem.

Det är emellertid angeläget att inte idén, som varit tämligen osynlig nu när

arbetslösheten varit i fokus, begravs för evigt.

Det kan säkert också finnas andra metoder och modeller för att stimulera

mer eller mindre radikala skiften mellan olika yrkesbanor. EU:s socialfond

är ett exempel på stimulansåtgärder som kanske inte i första hand är inriktad

på byte av yrkesidentitet och framför allt inte på byte av arbetsgivare,

utan snarare på fortbildning och/eller vidareutbildning inom ramen för

yrket och arbetsplatsen. Inte desto mindre kan socialfonden med dess

inriktning tjänstgöra som ett intressant exempel på instrument som behöver

finnas på listan över stimulansåtgärder.


Senare utträde

från arbetslivet

Kan vi arbeta längre – och måste vi

Det är på få andra områden som statistiska uppgifter ger en så tydlig bild

av morgondagens utmaningar som när det gäller försörjningsbördan för

den yrkesaktiva delen av befolkningen. I Pensionsåldersutredningens

betänkande ”Längre liv, längre arbetsliv” (SOU 2012:28) som offentliggjordes

under våren 2012 konstateras att:

33

senare utträde från arbetslivet

… om sysselsättningsgraden fortsätter att minska i samma

takt som under de senaste 30 åren, kommer 100 sysselsatta om

ca 20 år att behöva försörja 100 icke sysselsatta personer över

15 år, inklusive pensionärer.

”Det är svårt att föreställa sig hur ett sådant alternativ skulle kunna fungera”,

skriver utredningen.

Statistik visar att vi tycks arbeta allt längre upp i åldrarna. Och det gör vi

utan att regelverk och bestämmelser på området genomgått någon mer

avgörande förändring. År 2009 var genomsnittsåldern på den som lämnade

arbetslivet för att gå i pension 64,3 år. Åtta år tidigare, år 2001, var den

faktiska pensionsåldern 62,1 år. Ca 80 procent av alla äldre väljer att pensionera

sig vid 65 års ålder eller tidigare. Sett i ett europiskt perspektiv ligger

vi i topp tillsammans med bland andra Island, samtidigt som skillnaderna

inte är särskilt stora mot flera andra länder. Några länder sticker dock ut i

statistiken, och det är Ungern med en faktisk pensionsålder på drygt 59 år

och Slovakien på strax under 59 år.

Dessa siffror säger ingenting om eventuella skillnader mellan olika yrkesgrupper.

Det är väl ingen djärv gissning att där emellertid finns stora skillnader,

skillnader som givetvis bör finnas med i varje diskussion om att inte


34

senare utträde från arbetslivet

bara höja den faktiska pensionsåldern utan också senarelägga den tidpunkt

då vi blir folkpensionärer enligt lagens mening. Statistiken visar dessutom

att för dem med eftergymnasial utbildning är medellivslängden så mycket

som fem år högre. Likaså sammanfaller riskerna för förtidspensionering

med graden av fysisk påfrestning i arbetet.

Men vi har all anledning att ta upp diskussionen om en förlängning av den

yrkesaktiva tiden.

Det sker en snabb höjning av medellivslängden, och av dem som föds i dag

kommer en tämligen stor andel att få uppleva sin 100-årsdag. Under 1900-

talet ökade medellivslängden med så mycket som 25 år för både kvinnor

och män. En liknande utveckling under det innevarande seklet kan vi inte

vänta oss, men som vi redovisar ovan förväntas medellivslängden under

perioden fram till år 2030 fortsätta att öka med tre år för män och med två

för kvinnor. Äldre personer blir allt friskare och blir också allt mer välutbildade.

En höjning av pensionsåldern förtjänar

en seriös diskussion

Att seriöst diskutera pensionssystemet bör mot den bakgrunden vara högst

naturligt. Att sedan göra det också utifrån att näringslivet på sikt står inför

en utmaning när det gäller kompetensförsörjningen bör vara minst lika

naturligt. Men det försök att väcka den diskussionen till liv som våren 2012

gjordes av statsministern visar föga överraskande att frågan är

svår samtidigt som den kräver en seriös prövning. Men den

finns där och den måste angripas. Ansvaret vilar tungt

på arbetsmarknadens parter och de politiska partierna

på riksnivå för att få till stånd en seriös prövning av

hur vi ska hantera en successiv förskjutning av pensionsåldern.

I den diskussionen får dessutom gärna kopplingar

göras till frågan om kompetenskonton som berördes

i föregående avsnitt eller till andra metoder som kan

underlätta övergångar från ett yrke till ett annat.

”Ansvaret vilar

tungt på arbetsmarknadens

parter

och de politiska

partierna.”

Det finns naturligtvis ett antal hinder för en höjning av pensionsåldern eller

för att radikalt underlätta näringslivets kompetensförsörjning genom ett

mer omfattande tillskott av äldre arbetskraft. Hindren är av såväl formell

som av mer praktisk natur. Andra hinder handlar om attityder. Pensionsregler

och pensioneringsnormer styr påtagligt de individuella besluten om


att lämna arbetslivet. Likaså har bestämmelser i tjänstepensionerna samma

effekt. De ekonomiska incitamenten att kvarstå i arbetslivet ett antal år efter

65-årsdagen är för vissa grupper också tämligen blygsamma.

Det är inte bara arbetstagarna som behöver få anledningar att se ljusare på

att fortsätta arbeta ytterligare en period. Undersökningar visar att intresset

hos arbetsgivare ofta är svalt. Av en enkät från Pensionsmyndigheten till

arbetsgivare och fackliga företrädare framgår att föreställningen att äldre

bör ge plats åt yngre, inte minst för att bidra till en lägre ungdomsarbetslöshet,

är tämligen spridd. En omfattande studie gjord av Manpower Group

som omfattar 30 000 arbetsgivare i 28 länder visar att enbart var femte

arbetsgivare har en strategi för att behålla det man kallar senior arbetskraft.

Och vad värre är, för Sveriges del är motsvarande siffra enbart åtta procent.

Enbart var femte arbetsgivare har en strategi för att

behålla det man kallar senior arbetskraft. Och vad värre är,

för Sveriges del är motsvarande siffra enbart åtta procent.

35

senare utträde från arbetslivet

Det är uppenbart att frågan om den äldre arbetskraftens bidrag till morgondagens

kompetensförsörjning i näringslivet behöver komma upp på bordet

och att flera parter har ett ansvar för att så sker och att diskussionen blir

kreativ och konstruktiv.

Breda lösningar behövs

Flera åtgärder behöver vidtas för att ytterligare ett antal äldre ska ge ett

påtagligt tillskott till näringslivets framtida kompetensförsörjning. Bestämmelser

i pensionsreglerna behöver ses över. Arbetsmarknadens parter har

anledning att gå in i förhandlingar om tjänstepensionerna utifrån en ny

syn på de förutsättningar som gäller. Attityder behöver förskjutas. Också

pensionsförvaltare behöver korrigera sin bild av de äldres medverkan i

arbetslivet och hur de påverkar och påverkas av de incitament som ligger i

systemen.

Det behövs alltså ett helt batteri av åtgärder från många parter för att

påverka utvecklingen i riktning mot ett senare utträde ur arbetslivet. Små

återkommande steg, gärna kopplade till utvecklingen av medellivslängden,

kan vara en framkomlig väg när det gäller fixeringen av den allmänna pensionsåldern.

Kraftfulla opinionsbildande inslag med en bred uppslutning på

avsändarsidan måste komplettera åtgärdspaketen.


36

fler utrikes födda i arbetslivet

Fler utrikes födda

i arbetslivet

Utrikes födda utgör en stor potential

Sverige har en förhållandevis hög invandring. Vår politik är med globala

mått generös men vi har samtidigt inte mycket att skryta med när det gäller

att få den invandrade befolkningen att komma in på arbetsmarknaden.

Arbetslösheten för såväl första som andra generationens invandrare är hög.

Vi har tidigare i denna rapport visat att antalet personer i yrkesaktiv ålder

till år 2030 kommer att växa med ca 150 000 enligt en prognos från SCB. Att

gruppen individer i yrkesaktiv ålder växer beror i sin helhet på en kraftig

ökning av utrikes födda. Gruppen utrikes födda beräknas ha ökat med

280 000 vid motsvarande tidpunkt, och gruppen inrikes födda i yrkesaktiv

ålder väntas alltså minska med 130 000. En rimlig slutsats av dessa uppgifter

är att mycket medvetna åtgärder måste vidtas för att få ett större deltagande

i arbetslivet av personer som valt att invandra till Sverige.

Utvecklingen med förhållandevis låg nativitet (för att få ett positivt födelseöverskott)

och stigande medelålder på den inrikes födda befolkningen

är något som Sverige delar med flertalet andra länder i Europa. En effekt

av detta är att den svenska arbetsmarknaden också har sällskap av andra

länder vad gäller behovet av att förse arbetsmarknaden med arbetskraft. En

konkurrenssituation kan därmed uppstå om dem som är beredda att bryta

upp och utvandra till ett främmande land. Det i sin tur betyder att villkoren

för arbetskraftinvandringen och såväl det mer formella som det attitydmässiga

mottagandet blir satt på prov. Här finns således en insats att göra, en

insats som måste innehålla en översyn av regelverk men också helhjärtade

attitydpåverkande inslag.


Invandrarnas utbildningsnivå hög – och låg

Statistiken visar att av de ungdomar med utländsk bakgrund som går

igenom gymnasieskolan med godkända betyg går en större andel vidare till

högskolestudier än motsvarande grupp med inhemsk bakgrund. Av framför

allt utrikes födda kvinnor går en stor andel vidare till universitet eller

högskola.

Men den generella bilden är inte entydig.

Bland inrikes födda personer 25 år och äldre har i dag

25 procent en högskoleutbildning som är tre år eller längre.

Motsvarande andel för utrikes födda är 31 procent.

Samtidigt visar utbildningsstatistiken att en betydligt större andel av den

invandrade befolkningen än av de inrikes födda enbart har förgymnasial

utbildning. De faktiska siffrorna är för inrikes födda 12 procent, mot för

utrikes födda hela 20 procent. Utbildningsprofilen för de utrikes födda

liknar därmed ett timglas: tämligen stora grupper i botten och toppen med

kortare respektive längre utbildning, och däremellan en smal midja. Midjan

i detta fall motsvaras av personer med gymnasieutbildning eller en kortare

eftergymnasial utbildning.

37

fler utrikes födda i arbetslivet

Bilden av utbildningsprofilen hos de utrikes födda kombinerad med uppgifterna

om det förstärkta beroendet som den svenska arbetsmarknaden har

av denna grupp, ger minst två tydliga signaler: dels om vikten av att generellt

förbättra arbetskraftsdeltagandet för dessa individer, dels, och kanske

framför allt, om vikten av att medverka till att en större andel av de utrikes

födda ungdomarna fullföljer sina gymnasiestudier.

Sverige införde med början höstterminen 2011 avgifter för gäststuderande

vid svenska universitet och högskolor som kommer från ett land utanför

EU. Ett antal av de studerande väljer att efter studierna stanna i landet och

vara en värdefull resurs på arbetsmarknaden, ett tillskott som borde kunna

välkomnas. I jämförelse med höstterminen 2010 hade antalet studerande

med denna bakgrund vid svenska universitet och högskolor höstterminen

2011 minskat med 80 procent.


38

fler utrikes födda i arbetslivet

Arbetskraftsinvandringen har underlättats

Sedan december 2008 har Sverige regler för arbetskraftsinvandring som

innebär att det är lättare för en arbetsgivare att rekrytera arbetskraft från

tredje land. Utgångspunkten för regelverket är att det är arbetsgivarens

bedömning av om det finns ett behov av utländsk arbetskraft som ska vara

avgörande när ställning tas till uppehålls- och arbetstillstånd. Det ska således

finnas ett erbjudande om en anställning som personen bedöms kunna

försörja sig på. Arbetstillstånd kan beviljas för högst två år men kan sedan

förlängas.

OECD har utvärderat denna ännu så länge tämligen färska modell för

arbetskraftsinvandring och funnit att den fungerar väl. Det har emellertid

inte skett någon mer omfattande arbetskraftsinvandring med stöd av de

nya bestämmelserna. Enligt uppgifter från Migrationsverket är den överlägset

största yrkesgruppen av arbetstagare utanför EU som beviljats uppehållstillstånd

dataspecialister. Andra större grupper är storhushålls- och

restaurangpersonal, tecknare, underhållare och idrottsutövare samt civilingenjörer

och arkitekter. Den snabbast växande gruppen under

första kvartalet 2012 i jämförelse med motsvarande period

2011 är ingenjörer och tekniker.

OECD rekommenderar i sin utvärdering Sverige att

mer aktivt verka för en ökad arbetskraftsinvandring

inom definierade bristyrken, men pekar också

på behovet av att följa upp att erbjudna löner och

andra arbetsvillkor fullföljs i praktiken. Det sistnämnda

är också frågor som av och till dyker upp i

den inhemska debatten.

”OECD

rekommenderar

i sin utvärdering

Sverige att mer

aktivt verka för en

ökad arbetskraftsinvandring.”

Ytterligare en aspekt med koppling till värdet av att

anställa arbetskraft med utländsk bakgrund ges i en nyligen

publicerad artikel i tidskriften Ekonomisk debatt. Där framkommer att det

finns ett statistiskt säkerställt samband mellan mångfald i arbetskraften och

omfattningen av företagens utrikeshandel. För ett exportberoende land som

Sverige är det givetvis ytterligare en anledning att se och nyttja potentialen

hos gruppen utrikes födda.


Några visar vägen

– lär av dem!

Det finns flera goda exempel på sådana som går före och visar vägen för

att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen. Här redovisar vi tre sådana

exempel. Det finns givetvis fler som förtjänar att omnämnas men låt oss

stanna vid dessa tre: ett hämtat från ett stort industriellt företag, ett annat

som avser en nära samverkan lokalt mellan en kommun och ett stort antal

företag och ett tredje som är ett exempel från en statlig myndighet.

39

några visar vägen – lär av dem!

Volvo startar en ettårig utbildning

för arbetslösa ungdomar

”Ungdomar behöver jobb och svensk industri behöver ungdomarna.” Så

inleds en artikel på DN Debatt i april 2012. Artikeln är undertecknad av

Olof Persson, vd för AB Volvo. I artikeln redogör Volvokoncernens chef för

en satsning som företaget startar. Satsningen innebär att företaget under en

treårsperiod tar in 400 arbetslösa ungdomar per år och ger dem en ettårig

utbildning i vad man kallar ”industriproduktion”. Under utbildningstiden

får ungdomarna avtalsenlig lön. Avsikten är att utbildningen ska göra ungdomarna

direkt anställningsbara. Volvo garanterar dem ingen anställning

men konstaterar att med den utbildning och det utbildningsbevis de får bör

de vara attraktiva inte bara för jobb inom Volvo utan inom industrin i stort.

Utgångspunkten för Volvo är uttalat att medverka till att säkra den framtida

kompetensförsörjningen. Utpräglade industrijobb har blivit allt mindre attraktiva

för ungdomarna, och det trots stora framgångar för svenska industriföretag.

Volvo har under 2000-talet ökat antalet anställda i Sverige med

ca 5 000 personer, och för att kunna fortsätta att växa och utvecklas måste

fler unga vara intresserade av arbete inom industrisektorn, konstaterar Olof

Persson och fortsätter: ”Kompetens är en helt avgörande konkurrensfaktor

– det gäller såväl på tjänstemannasidan som inom vår industriproduktion.

Att säkra vår framtida kompetens är därmed inget mindre än en ödesfråga

för ett kunskapsintensivt industriföretag som Volvokoncernen.”


40

några visar vägen – lär av dem!

Samhällsslöseri med underutnyttjande

av kompetenser

Det är jätteviktigt att ungdomarna klarar av grundskola

och gymnasium för att vara attraktiva på arbetsmarknaden.

Men den grundläggande utbildningen är bara en del av det

livslånga lärandet där mycket handlar om att vidareförädla

kompetenser. Som ett stöd för det livslånga lärandet behöver

utbildningssystemet och arbetsmarknaden gå mer hand

i hand. Det finns väldigt mycket kompetenser som inte nyttjas

i dag, och det är ett slöseri både för samhället och för

individen. Formella krav och behörighetssystem stänger ute

många med hög kompetens men som inte har den formella behörigheten.

Vi måste hitta smidigare system som förenklar inträde och rörlighet. Många

företag, inte minst de mindre, behöver också hjälp med strategisk planering

kring kompetensförsörjning. Yrkeshögskolorna har nära koppling till näringslivet.

Dessa utbildningar ger ju jobb, det borde satsas mer på den här typen

av utbildningar där skola och näringsliv jobbar tillsammans. Det borde också

satsas på att utveckla ett lärlingssystem som gör att de unga får in en fot på

arbetsmarknaden och får förståelse för vad arbetslivet innebär.

Maria Svensson, utvecklingsledare Regionförbundet Örebro

Kommun och företag i samverkan i Västerås

Jobba i Västerås är namnet på en stor satsning för att klara kompetensförsörjningen

såväl i ett kortare som i ett litet längre perspektiv. Satsningen är ett

samarbete mellan Västerås stad och ett stort antal företag i regionen. Visionen

för samarbetet är att ”skapa Sveriges bästa lokala arbetsmarknad”.

Jobba i Västerås drivs som en ekonomisk förening med ett trettiotal medlemmar

inklusive Västerås stad. De anställda hos medlemmarna utgör

halva arbetsmarknaden i Västerås. En inventering som föreningen gjort

visar att bara under 2012 kommer medlemmarna att behöva rekrytera ca

2 500 personer.


Satsningen har sitt ursprung i det oroliga läge för världskonjunkturen

som inträffade under 2008 och bedrivs i ett antal projekt med olika inriktning.

Jobba i Västerås har tagit fram ett utbildningspaket eller en kurs i

arbetsmarknadskunskap som man erbjuder skolor i hela Västmanslands

län. Målet är att under en treårsperiod nå 28 000 elever med kunskap om

arbetsmarknaden och arbetslivet och ge inspiration till olika ingångar till

arbets livet. Ett annat projekt, YOU, är inriktat på att få ner ungdomsarbetslösheten

genom att arbetsgivare i olika branschpooler berättar vilka jobb

som finns och vad som krävs för att få dem och är med och ger ungdomarna

en individuell väg dit. Ett tredje projekt handlar om att genom egna

kanaler till andra länder stimulera arbetskraftinvandring framför allt av

tekniker och ingenjörer.

Nationell matchning av irakiska akademiker

Nationell matchning är ett projekt som Arbetsförmedlingen har drivit för att

underlätta inträdet på arbetsmarknaden för irakiska akademiker som kom

till Sverige i samband med kriget i hemlandet. Arbetsförmedlingen kartlade

kompetensprofilerna hos dem som flytt till Sverige och matchade dem mot

de av Arbetsförmedlingen kända behoven på arbetsmarknaden. Matchningen

utmynnade sedan i möten mellan arbetsgivare och irakiska sökande

med en kompetensprofil som bedömdes intressant och de sökande fick göra

tester i praktiskt arbete. Satsningen ledde till att alla utom en av de sökande

fick en anställning.

41

några visar vägen – lär av dem!


42

några visar vägen – lär av dem!

Sök ny och annan kompetens!

Generationsväxlingen i näringslivet är en stor utmaning.

Många företag har inte insett vad som väntar för att de ska

klara kompetensförsörjningen. Deras perspektiv är ofta

kortsiktigt där de behöver kompetens omgående. Företagen

skulle vinna på att se över hur pensionsavgångar och

framtida behov kan mötas i tid. Tyvärr känner inte företagen

till den kompetens som finns att tillgå på arbetsmarknaden

p.g.a. att många söker enligt invanda traditioner.

Ett exempel på detta är de akademiker som invandrat till

Sverige och har relevant arbetslivserfarenhet. De främsta

skälen till att de inte kommer ut på arbetsmarknaden är att de saknar

referenser i Sverige och att det i många fall dröjt för länge innan de har

kunnat bli aktuella för arbetsmarknaden. Om det har gått flera år från att

de arbetade i sitt hemland till att de kan börja arbeta i Sverige, så upplevs

det som alltför lång frånvaro från arbetsmarknaden för att de ska kunna

komma i fråga. Arbetsförmedlingen har en bred verktygslåda för att hjälpa

till att rusta individerna genom praktik, yrkeskompetensbedömning, yrkessvenska,

kompletterande arbetsmarknadsutbildningar och anställningsstöd

att de lättare kan möta arbetsmarknadens behov. Vi vill gärna utveckla

den verktygslådan ytterligare i dialog med arbetsgivarna.

Den diskussion vi i dag för i Sverige om ungdomsarbetslösheten förmedlar

inte en korrekt bild. När vi bl.a. räknar in dem som studerar heltid på gymnasiet

eller högskolan leder det till att vi i den allmänna debatten överdriver

nivån på ungdomsarbetslösheten. På detta sätt gör vi ungdomarna en

otjänst genom att förmedla en bild av att det nästan är omöjligt att ta sig in

på arbetsmarknaden, och det påverkar självförtroendet negativt.

Jag hoppas att företagsledningarna i näringslivet i framtiden är beredda att

söka ny och annan kompetens utanför de traditionella kriterier som i dag

råder. Det är inte bara en fråga om socialt ansvar utan också om kompetens.

Soledad Grafeuille, chef för enheten nationella kunder,

arbetsförmedlingen


Hur kan kompetensförsörjningen

i näringslivet säkras

– några summerande råd

och uppmaningar

Vi har i den här rapporten visat att det såväl i det korta som i det lite längre

perspektivet finns stora utmaningar när det gäller kompetensförsörjningen

på arbetsmarknaden i allmänhet och i näringslivet i synnerhet. Vi har också

försökt visa att det finns stora möjligheter att hantera dessa utmaningar

genom att vidta åtgärder som innebär att arbetsmarknaden tillförs arbetskraft

och kompetens. Flera av dessa åtgärder kommer att ta tid att genomföra

och några kräver såväl uthållighet som politiskt mod. Andra kommer

att vara både snabbare och mindre politiskt riskfyllda att vidta.

43

hur kan kompetensförsörjningen i näringslivet säkras

I detta avslutande avsnitt ger vi några summerande råd och uppmaningar

till ett antal aktörer eller aktörsgrupper. Det är råd och uppmaningar som

syftar till att tydliggöra vad som behöver göras och vem som behöver ta

initiativ och ansvara för att det görs. Avsikten är också att visa på bredden

i aktörsbilden. Det är många olika parter och intressenter som måste agera

för att den hotbild inte ska bli verklighet som skönjas bakom prognoserna

över det långsiktiga glappet mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft

och de mer kortsiktiga bristerna i kompetensförsörjningen.

De politiska partierna

De politiska partierna, i första hand på nationell nivå, behöver driva opinion,

utreda och sedan genom sina företrädare i regering och riksdag fatta

beslut som innebär en anpassning av pensionssystemet så att fler äldre kan

och vill stanna i arbetslivet i ytterligare några år.


På motsvarande sätt behöver utbildningssystemet genom politiska centrala

beslut fortsätta att utvecklas så att fler ungdomar dels fullföljer sin utbildning,

dels bedöms vara anställningsbara när de lämnar skolan eller högskolan.

44

hur kan kompetensförsörjningen i näringslivet säkras

Bestämmelserna på arbetsmarknaden behöver ses över för att stimulera

ökad rörlighet och byte av såväl arbetsgivare som av yrkeskarriär. Det kan

handla om hur avvägningen för den enskilde mellan trygghet och lusten

och modet till nya karriärsteg ska ta sig uttryck och om hur vidareutbildning

och inhämtande av nya kunskaper och färdigheter ska stimuleras för

dem som är mitt i yrkeslivet. Staten behöver delta i finansieringen av någon

form av kompetenskonton.

Partierna måste också ta ett huvudansvar för opinionsbildningen när det

gäller att öppna famnen för den kompetens som finns och kommer att

finnas hos de utrikes födda. Även på det området kan fortsatta mer eller

mindre kontinuerliga förbättringar av regelverket behöva göras, i detta fall

för att underlätta och öka omfattningen av arbetskraftinvandring.

Exempel på insatser för vidare diskussion

Kompetenskonto – sätt av en viss andel av lönen till ett kompetenskonto

Arbetsgivaravgifter – slopa arbetsgivaravgiften för pensionärer

Attityder – öka kunskapen om utrikes föddas betydelse för kompetensförsörjningen

med målsättning att sysselsättningsgraden bland de utrikes födda

uppgår till minst genomsnittet för respektive kommun

Skolan

Utbildningen, främst på gymnasienivå men även på högskolenivå och

faktiskt redan i grundskolan, måste utformas så att kopplingen blir mycket

tydligare till arbetslivet såväl innehållsmässigt som i den pedagogiska vardagen.

Det kan ske på många sätt, vilket vi redovisade i förra årets rapport

från Arena för Tillväxt. Här ligger givetvis ett stort ansvar hos utbildningshuvudmännen

men också hos arbetsgivarna.

De har också tillsammans ett stort ansvar för att ungdomar vid val av

utbildning, inte minst till gymnasieskolan, får information om villkoren på

arbetsmarknaden och om efterfrågan kort- och långsiktigt på arbetskraft

inom olika branscher och yrkesområden.


Exempel på insatser för vidare diskussion

Betyg – målsättningen är att 100 procent är behöriga till gymnasiet och

100 procent fullföljer gymnasieutbildningen

Utbildningsval – förstärk ungdomarnas kunskap om arbetsmarknaden i

nära samarbete med arbetsmarknadens parter, bl.a. genom erfarenhetsutbyte,

mötesplatser och erbjudande om lärlings- samt praktikplatser

Yrkeshögskolan – fortsatt satsning på utbildningsmöjligheter genom

yrkeshögskolan i nära samarbete med arbetsmarknadens parter

Utbildningsvalidering – snabbare och enklare valideringsförfarande av

utländska utbildningar

Arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter måste utifrån sina olika roller ta ett gemensamt

ansvar för lönebildningen, för det livslånga lärandet och för introduktionen

av inte minst unga och invandrare i arbetslivet. Det måste göras med

utgångspunkt i dagens och morgondagens förutsättningar, och inte från

gårdagens situation i näringslivet. Konkret betyder det bland annat att kompetensutveckling

bör stimuleras ännu kraftigare, att inlåsningar i yrken eller

på arbetsplatser motverkas och att program, gärna i samverkan med andra

företag och/eller myndigheter, tas fram för introduktion av individer och

grupper med bristande erfarenhet av den svenska arbetsmarknaden.

45

hur kan kompetensförsörjningen i näringslivet säkras

Arbetsmarknadens parter måste också lokalt på alla sätt underlätta för

exempelvis äldre arbetstagare att ta arbetsuppgifter i företaget som är bättre

anpassade till förändrade förutsättningar vad gäller exempelvis fysisk

ansträngning.

Parterna har också ansvar för att tjänstepensionssystemen utvecklas i sådan

riktning att det stimulerar arbetstagare att stanna kvar på arbetsmarknaden

längre än i dag.

Exempel på insatser för vidare diskussion

Kompetenskonto – stimulera och premiera anställda till att använda

kompetenskonto för vidareutbildning


46

hur kan kompetensförsörjningen i näringslivet säkras

Politiker på lokal och regional nivå

På den lokala och regionala nivån är en huvuduppgift att bygga attraktivitet,

att medverka till att platsen är attraktiv för såväl företag som individer.

Kompetensförsörjningen blir en allt mer avgörande faktor för företags val

av etableringsort, vilket understryker vikten av attraktivitetsskapande

åtgärder i ett brett spektrum.

Med alltmer specialiserade yrkesområden blir matchningen mellan utbud

och efterfrågan på arbetsmarknaden en allt mer betydelsefull faktor för det

lokala näringslivets utveckling. Därför utvidgas arbetsmarknadsregionerna,

dvs. arbetspendlingen blir mer omfattande vad gäller antalet pendlande

individer och avser allt längre pendlingsavstånd. Därför är det en strategisk

fråga för politiker på lokal och regional nivå att verka för att pendlingsförutsättningarna

kontinuerligt förbättras genom ett utbyggt transportsystem.

Det måste givetvis ske tillsammans med statliga myndigheter och nationella

politiska organ.

I rollen som skolhuvudmän måste lokala politiker verka för att näringslivet

har tillgång till den kompetenta arbetskraft som kommer att krävas och på

vissa håll vara helt avgörande för att bygden ska leva vidare och på andra

håll för att bibehålla välstånd och välfärd. Här behöver matchningen mellan

efterfrågan på arbetsmarknaden och utbildningssystemets inriktning

stärkas.

Exempel på insatser för vidare diskussion

Matchning – kommunerna bjuder med stöd av Arbetsförmedlingen in

personer med utländsk bakgrund att få möta arbetsgivare med syfte att visa

upp sin kompetens

Enskilda individer

En större beredskap måste finnas hos var och en till en flexibel yrkeskarriär

som sannolikt innehåller flera olika yrken hos flera olika arbetsgivare och

kanske också på flera orter. De attityder måste ändras som i alltför hög grad

vilar på gårdagens verklighet att man tidigt i det vuxna livet valde såväl

yrke som boendeort för resten av livet. Det är givetvis lättare sagt än gjort.

Det kräver därför stimulansåtgärder främst vad gäller det livslånga lärandet,

av uppluckring av bestämmelser som i dag har inlåsningseffekter och

av opinionsbildning.


Ungdomar bör stimuleras att etablera sig på arbetsmarknaden tidigare än

i dag.

Vi måste alla förbereda oss på att det aktiva yrkeslivet inte upphör med en

pensionering vid 65 års ålder. Vi kommer att förväntas stå till arbetsmarknadens

förfogande i ytterligare några år, men med uppgifter som bör vara

anpassade till förändrade främst fysiska förutsättningar.

Det finns ett ansvar hos oss alla att helhjärtat välkomna också individer som

är födda i ett annat land och kanske i en annan kultur till arbetsgemenskapen

i det svenska näringslivet.

Sammanfattningsvis måste både systemen och individerna prioritera långsiktighet

avseende rörlighet och omställning före kortsiktigt ekonomiskt

tänkande och obenägenhet till förändring.

47

hur kan kompetensförsörjningen i näringslivet säkras


48

referenslista

Referenslista

Agenda för Sverige (Jan Edling 2010)

Beviljade uppehållstillstånd 2011 och 2012 (Migrationsverket)

Bortom krisen. Om ett framgångsrikt Sverige i den nya globala ekonomin

(Globaliseringsrådet Ds 2009:21)

Diverse statistiskt material (SCB och Eurostat)

Full sysselsättning. Styrelsens rapport till LOs 27e kongress 2012 (Landsorganisationen)

Global undersökning om senior arbetskraft (Manpower Group)

Kompetens och tillgänglighet – två huvudfrågor för regional tillväxt (Tillväxtanalys 2011)

Kompetenslyftet – en utbildningsinvestering (Unionen 2009)

Längre liv, längre arbetsliv (SOU 2012:28)

Missade möjligheter – Rekryteringsenkäten 2012 (Svenskt Näringsliv)

Mångfald främjar företagens handel (Ekonomisk debatt nr 5/2012)

Nya regler för arbetskraftsinvandring (Justitiedepartementet prop. 2007/08:147)

Rekryteringsenkäten 2012 – Missade möjligheter, Svenskt Näringsliv, 2012

Skola, praktik och jobb – hur svårt kan det vara (Arena för Tillväxt 2011)

Strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och

sysselsättning (Näringsdepartementet skrivelse 2009/10:221)

Trender och Prognoser 2011 – befolkningen, utbildningen, arbetsmarknaden med

sikte på år 2030 (SCB 2012)

Ungdomarna, jobben och framtiden! (Arena för Tillväxt 2010)

Var finns jobben Bedömning för 2012 och en långsiktig utblick

(Arbetsförmedlingen URA 2012:1)

Vi vill ge 1200 unga chansen till ett jobb (Olof Persson, DN Debatt april 2012)


Näringslivets kompetensförsörjning

dags att agera!

Arena för Tillväxt är ett samarbete mellan Swedbank, ICA och Sveriges

Kommuner och Landsting som syftar till att främja lokalt och regionalt

tillväxtarbete.

Denna rapport belyser situationen och betydelsen av kompetensförsörjningen

inom näringslivet, visar på dess utmaningar och möjligheter, lyfter

fram erfarenheter och visar på konkreta åtgärder för att klara framtidens

kompetensförsörjning.

Rapporten är ett litet bidrag till förskjutning av uppmärksamheten från

aktuella arbetslöshetsnivåer till den långsiktiga kompetensförsörjningen.

Enligt vår mening måste frågan om näringslivets kompentensförsörjning

upp på bordet nu, inte i morgon eller i övermorgon. Vår sammanfattande

uppmaning till politiska partier, arbetsmarknadens parter, myndigheter

och organisationer samt i förlängningen enskilda individer blir därför

följande.

• Se de utmaningar som ligger i näringslivets komptensförsörjning!

• Se de möjligheter som finns och som i dag är delvis dolda av

utformningen av nuvarande bestämmelser och rådande attityder!

• Gör näringslivets kompetensförsörjning till en prioriterad fråga!

Upplysningar om skriften lämnas av Arena för Tillväxt,

Roland Lexén tel: 08-452 75 15

Per Sandgren tel: 08-452 78 86

Beställning av rapporten görs på hemsidan

www.arenafortillvaxt.com eller

e-post: arenafortillvaxt@skl.se

Arena för Tillväxt

Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm • www.arenafortillvaxt.com

More magazines by this user
Similar magazines