skolbladet - Sundsvall

rst.sundsvall.se

skolbladet - Sundsvall

Informations- och personaltidning för anställda vid Barn- och utbildningsförvaltningen, Sundsvalls kommun nr 2-2008

skolbladet

Höglundaskolan

i fokus

Ny förskola tar form

Gymnasieskolan satsar

på nya inriktningar

Praktisk IT-kompetens med PIM


Foto: Malte Larsson

Redaktörens rader

Välkomna till ett nytt nummer av Skolbladet! I förra numret fanns ett reportage om

Bergsåkers skola och när tidningen redan var tryckt upptäckte vi att det bara fanns

pojkar på fotona. Naturligtvis går det också flickor på Bergsåker skola och självklart

hade vi fotograferat dem, men när vi satte ihop layouten blev det en miss.

När vi planerar ett nummer av Skolbladet brukar vi försöka ta hänsyn till

att det ska finnas med något från förskolan, grundskolan och gymnasieskolan.

Vi brukar söka teman utifrån förvaltningsledningens ”prioriterade områden”

(genus, språkinlärning och elevinflytande). Vi vill variera så att inte

samma personer, platser och teman ska upprepas. Vi försöker också ha

balans när det gäller genus och etniskt ursprung. Det var alltså inte något

medvetet bortval av foton, utan ett misstag. Vi ber särskilt flickorna på

Bersåkers skola om ursäkt för detta och kommer i fortsättningen att

vara mycket noggranna. Nedan finns ett foto som verkligen representerar

Bergsåkers skola; glada tjejer och killar som tycker om musik!

innehåll

Höglundaskolan

– trivsel och lärande

går hand i hand 4

Gymnasieskolan satsar

på nya program 9

Södra bergets förskola

tar form 10

PIM – praktisk IToch

mediekompetens 12

Tre röster om PIM 14

Skoldatatek Sundsvall

underlättar lärandet 16

Samverkan

förskola - socialtjänst 18

Ulla-Lena Fransson

om praktik och teori 20


Foto: Pia Åkerström

I det här numret besöker vi Höglundaskolan som har en profil som

heter HELA JAG – hälsa, trivsel och lärande. Vi ger dig också en förhandstitt

på fasadskissen till Södra bergets förskola, som kommer att

börja byggas snart. Om du inte hört talas om PIM får du chansen i det här numret.

Skoldatateket är ett mycket lyckat projekt som drivs av AV Media för elever med inlärningsproblem.

På Katrinelunds skola finns ett lyckat exempel. I porträttet möter du en

intressant och engagerad pedagog, Ulla-Lena Fransson.

Till sist ett litet guldkorn. Hemma har vi en klädkammare och där hänger en stor spegel.

Den sjuårige sonen speglar sig i den och frågar:

– Mamma, varför har du en spegel härinne

– Jo, det kan ju vara bra om man vill prova kläderna så man ser hur det ser ut, svarar jag.

– Jaha, men har du inte provat dom innan du köpte dem

Tips & synpunkter till: pia.akerstrom@sundsvall.se

tel 060-19 14 82

skolbladet

Informations- och personaltidning för

anställda vid Sundsvalls kommuns skolor

Barn- och utbildningskontoret

Sundsvalls kommun

Norrmalmsgatan 4

851 85 Sundsvall

Redaktör Pia Åkerström

tel 19 14 82

pia.akerstrom@sundsvall.se

Ansvarig

utgivare Christin Strömberg

Redaktionskommitté

Staffan Sjölund

Kenneth Steiner

Ann-Britt Sörensen

Produktion Fryklunds

Tryck Tryckeribolaget, Sundsvall

Omslagsbild Elever vid Höglundaskolan.

Foto: Pia Åkerström

Skolbladet finns också på

www.skola.sundsvall.se


Håll liv i lusten

att lära och att klara uppgifter

allt eftersom förutsättningarna förändras

ledare

Skolfrågorna är högt uppe på dagordningen.

Har intresset för skolfrågor

någonsin varit större

Konferensen ”Världens bästa regionala utbildningssystem”

ägde rum i början av april

och huvudbudskapet var skolans enorma betydelse

för regionens fortsatta utveckling, allt

från förskola t o m universiteten och andra

högre utbildningar, för att göra det nödvändiga

ständiga lärandet på arbetsplatser möjligt.

Vi var många från Sundsvalls skolor som

deltog, flera visade konkreta exempel från

sin skola, och jag gissar att vi alla åkte hem

fyllda av insikter om vilka möjligheter vi har

att ta vara på.

Förändringar och omställningar

I lokalpressen kan man läsa att skolministern

varit på besök, en ny gymnasieutredning har

presenterats, de fackliga organisationerna uttrycker

stor oro för övertalighet inför hösten,

fler vill starta friskola i Sundsvall och föräldrar

och elever på Alnön vill att Vibackeskolan

ska fortsätta vara en bra skola för öns elever

och protesterar inför de förändringar som nu

behövs för att anpassa verksamheten.

Liknande omställningar sker på flera

skolor för att anpassa kostnaderna till antalet

elever. Jag litar på att varje rektor gjort en

bra bedömning utifrån sina elever och det är

min förhoppning att vi nu gemensamt kan

ta hand om situationen med att 90 tjänster

idag är oplacerade, på ett så konstruktivt och

långsiktigt hållbart sätt som möjligt. Vi kommer

ju att även fortsättningsvis ständigt behöva

nya medarbetare

Allt detta ackompanjeras på ledarsidorna

och av insändare.

Ta tillvara intresset!

Intresset för skola är stort, och nu är det upp

till oss att använda det på ett framgångsrikt

sätt.

Trots oron kring tjänsterna, ska vi hela

tiden ha en verksamhet av god kvalitet för de

barn som nu går i skolan. Det har de rätt till,

och deras tid går inte i repris!

Förändringar är tillåtna

Uppenbarligen finns det fortfarande behov

av fler sätt att bedriva skola i Sundsvall, om

man ser till friskoleansökningarna. Jag hör

alltför ofta att man inte får förändra arbetssättet

inom skolan, ett skäl t ex för anställda

som ansöker om att få starta sin egen skola.

De lockas av att få jobba på en skola där alla

har en gemensam uppfattning och alla vill

jobba för att utveckla och utvecklas tillsammans.

Men samma sak är alldleles tillåtet inom

de kommunala skolorna. Vi i förvaltningsledningen

vill se att ni bedriver en aktiv skolutveckling

på alla skolor och utarbetar arbetsformer

som tar vara på elevernas förutsättningar

och intressen, och verkligen gynnar

lusten att lära. Om det sedan går att göra förändringarna

handlar mycket om hur tillåtande

ni är mot varandra på din skola. Det

kanske är där man inte får förändra.

Nu vill ju inte jag tro att det är på det

viset, men kan jag vara säker

Rätt inställning behövs

Konferensen ”Världens bästa utbildningssystem”

gjorde det helt klart att förutom att

ha baskunskaper och kunna läsa, skriva och

räkna, så behöver alla barn och elever ha med

sig ”rätt inställning” när de lämnar skolan.

Arbetslivet förutsätter ett ständigt lärande,

därför behövs en outtömlig lust att lära, och

att klara nya uppgifter allteftersom förutsättningarna

förändras. Och det kommer de att

göra hela livet!

Är din inställning en bra förebild

För visst håller du också liv i lusten att

lära och att klara uppgifter allt eftersom förutsättningarna

förändras. Det är ju själva

livsnerven!

Christin Strömberg

Skoldirektör

Foto: Malte Larsson


Höglundaskolan

Trivsel och lärande går hand i hand

Foto: Pia Åkerström


Höglundaskolan förenar den lilla skolans möjligheter med den stora skolans

resurser.

I arbetslagen bedriver man det dagliga arbetet självständigt – med

frihet under ansvar. Lokalerna disponeras så att man får känslan av att

det är flera små skolor inom Höglundaskolans väggar. Trots det är ”viandan”

och gemenskapen stark. Skolans profil, ”Hela jag”, genomsyrar all

verksamhet och utgör det sammanhållande kittet.

I år fyller Höglundaskolan 80 år. Det är en respektfullt samarbete mellan alla skolans

pigg och stilig 80-åring. Ansiktslyftet som parter ska stå i högsätet.”

gjordes för drygt tio år sedan var förstås

välbehövligt. Resultatet blev en öppen, ljus Attraktiv skola

och smakfullt inredd skola. Idag finns här Thomas Wiman och Ulla-Carin Åslund

drygt 550 elever i år 6-9 samt grundsärskola,

ett 50-tal pedagoger och ett 20-tal arbetet vid en skola som är attraktiv – allt

Andersson är skolans rektorer. De leder

övriga medarbetare, som arbetar utifrån fler elever söker sig till Höglunda från

visionen ”… en skola i tiden för framtiden.

Där en god miljö för lärande och ett – Vi har långsiktigt och medvetet

andra håll i kommunen.

jobbat

för att skapa en god miljö för lärande,

berättar Thomas.

– Vi är dessutom duktiga på att marknadsföra

oss på olika sätt, tillägger Ulla-

Carin. Vi bjuder in till ”Öppet Hus” varje

år, vi har utarbetat en broschyr som beskriver

vår skola, vi tar tillvara alla tillfällen att

berätta om vår fina skola. Lärare här på

skolan brukar också bli inbjudna att medverka

vid olika konferenser för att berätta

om hur de arbetar. Det bidrar också till att

Höglundaskolan låter höra talas om sig i

många olika sammanhang.

Hela jag

Grunden som Höglundaskolan bygger sin

verksamhet på utgörs av profilen ”Hela

jag”, som står för hälsa, trivsel och lärande.

”Hela jag” utgör det gemensamma förhål-


lningssättet och helhetstänkandet kring

skolans uppdrag.

Profilen har funnits länge och präglar

idag hela verksamheten.

– ”Hela jag” rymmer mycket, allt från

fruktförsäljning på biblioteket till kamratstödjande

verksamhet, trivsam miljö och

olika gemensamma aktiviteter bland annat

kring värdegrundsarbetet, beskriver Ulla-

Carin.

Målet med ”Hela jag-profilen” är en

god lärande miljö, så väl fysisk som psykisk,

en trygg skola där eleverna utvecklas

till hela människor i en vacker och trivsam

arbetsmiljö.

Självständiga arbetslag

Arbetet på skolan bedrivs i arbetslag. Varje

arbetslag består av cirka 100 elever och

åtta-tio pedagoger.

Arbetslagen förväntas agera utifrån sin

samlade pedagogiska kompetens och ekonomiska

resurs så att eleverna når sina mål.

I praktiken innebär det att skolans fem

arbetslag arbetar på lite olika sätt.

Rektorerna och företrädarna för

arbetslagen, de kallas för studieledare på

Höglundaskolan, träffas regelbundet för

uppdatering och avstämning av arbetet.

Arbetslagen har sina veckoträffar och

anteckningar från deras möten har alla

möjlighet att ta del av.

– Eftersom arbetslagen jobbar så pass

självständigt är det viktigt att det avsätts

tid att dela med sig av erfarenheter och att

lära av varandra, menar Ulla-Carin.

Både Ulla-Carin och Thomas har stor

tillit till skolans pedagoger.

– Vi har väldigt engagerade och duktiga

medarbetare. De är nyfikna och modiga

och vill gärna vara med och utveckla och

förbättra verksamheten.

Ulla-Carin Åslund Andersson och Thomas Wiman

är Höglundaskolans rektorer.

– Här blir det aldrig diskussioner om vi

ska göra något. Diskussionerna handlar i

stället om hur vi ska göra det och hur vi ska

lösa det, berättar Thomas.

Korsbefruktning

Det är högt till tak, på flera sätt, på Höglundaskolan.

Viljan att utveckla arbetssätt

och arbetsformer är stor. Organisationen

med arbetslag bidrar många gånger till

gränsöverskridanden och korsbefruktningar.

Till exempel samverkar ämnena

bild och slöjd i ett gemensamt projekt för

att utveckla arbetsmetod och innehåll.

Janne Fors är slöjdlärare och studieledare i

ett arbetslag med år 8 och 9-elever.

– Det är egentligen bara tiden som

begränsar oss, menar han. Tillsammans

med kollegan Carina Jading går han nu

en designutbildning för att bättre kunna

vidareutveckla det påbörjade bild- och

slöjdprojektet.

– Känner man trygghet kan man ta ut

Foto: Pia Åkerström

svängarna, konstaterar Britt Mattsson som

är matte- och no-lärare samt studieledare

för ett av arbetslagen.

I hennes arbetslag, som består av elever

i år 8 och 9, arbetar man väldigt projektinriktat.

–Ansvar, samarbete och kreativitet är

våra övergripande mål, berättar Britt.

Tydliga mål

Britt berättar att arbetslaget ofta diskuterar

balansgången mellan projektarbete och

ämnesstudier.

– I vårt uppdrag ingår ju även att bedöma

elevernas ämneskunskaper, så därför gäller

det att hitta ett varierat arbetssätt där både

ämnesstudier och projektarbeten ryms,

menar Britt och pekar på betydelsen av att

vara tydlig med vad som är kunskapsmål

och vad som är sociala mål.

Carina Jading, textilslöjdslärare, är

engagerad i frågor som rör just kunskapsutveckling,

måluppfyllelse och bedöm-


Foto: Pia Åkerström

ning. Hon har medverkat i arbetet med att

ta fram ett gemensamt bedömnings- och

dokumentationsverktyg.

– Syftet är att kvalitetssäkra, och på

sikt också kvalitetshöja, bedömningarna

av elevernas arbetsinsatser. För att klara

det måste vi ha en gemensam plattform,

ett gemensamt språk så att vi benämner

saker enhetligt här på skolan. Därför har vi

till att börja med tagit fram gemensamma

målformuleringar och betygskriterier,

berättar Carina.

– För att göra målen mer konkreta och

begripliga för eleverna kommer vi också att

visa dem goda exempel på arbeten för de

olika betygsstegen, förklarar hon.

Variera schemat

Även om det praktiska arbetet ser lite olika

ut i arbetslagen, så går det inte att avläsa

några uppenbara skillnader i resultat, det

vill säga i måluppfyllelse, enligt Thomas

Wiman.

– Det är så många fler faktorer än enbart

arbetssätt som spelar roll för resultatet,

menar han och tillägger att det är snarare

en kvantitetsskillnad än en kvalitetsskillnad

mellan arbetslagen och deras arbetssätt.

Arbetslagen ägnar helt enkelt olika

mycket tid åt olika saker.

– Hur vi bedriver arbetet med eleverna

beror även på vad vi gör, berättar

Erika Krantz, matte och no-lärare i år 6-7.

Eftersom vi själva lägger upp arbetet inom

arbetslaget finns möjlighet att till viss del

variera schemat och till exempel arbeta i

längre pass när eleverna behöver det eller

vill det.


Maten, miljön och gästerna står i fokus

för skolrestaurangens personal – allt i

linje med Höglundaskolans grundtanke,

att trivsel och lärande går hand i hand.

Satsat på många vuxna

På Höglundaskolan har man ett hälsoteam

som arbetslaget kan ta hjälp av när en elev

behöver särskilt stöd. I teamet ingår speciallärare-

och pedagoger, beteendevetare,


Trivsam miljö och utrymmen för gemensamma aktiviteter spelar viktig roll i skolans profil ”Hela jag”. Därför betyder biblioteket, lugna rummet, skolrestaurangen

och slöjdsalarna mycket för verksamheten.

Foto: Pia Åkerström

skolsköterska, studie- och yrkesvägledare,

Grundsärskolan

Grundsärskolan jobbar åldersintegre-

fritidspedagog och rektorer. Med hjälp av

Mitt i Höglundaskolan huserar grundsär-

rat, men uppdelat i tre grundgrupperingar.

teamet tas en plan fram för varje elev som

skolan. Här finns cirka 30 elever i år 6-10,

Varje grupp har ett eget hemarbetsrum, där

behöver stöd och det fortsatta arbetet med

fyra lärare med specialpedagog- eller spe-

varje elev har sin egen arbetsplats ordnad

eleven styrs av denna elevhälsoplan.

ciallärarutbildning och tre elevassistenter.

på det sätt som passar individen bäst.

Skolan har fyra speciallärare/-pedago-

Agneta Jonsson är grundsärskolans sam-

ger, motsvarande 3,5 tjänster. De utgör en

ordnare.

Tränar förändring

informell grupp och jobbar nära arbetsla-

– Placeringen av grundsärskolan, mitt

Enligt ett rullande schema flyttar pedago-

gen. Speciallärarna ansvarar också för en

i skolan, gör att vi blir en naturlig del i

gerna mellan grupperna.

liten undervisningsgrupp, ”Lyftet”, som

verksamheten. Det är bra för alla, både för

– Man arbetar i en grupp i tre veckor,

finns för dem som behöver särskilt stöd i

grundsärskolans elever och skolans övriga

sedan byter vi lärare plats med varandra

ett eller flera ämnen.

elever, menar Agneta.

och arbetar i nästa grupp i tre veckor, för-

– Vi är välrustade vad gäller personal,

Det finns fönster i korridoren in mot

klarar Maria Nyberg.

tycker Thomas. Men det är ett medvetet

grundsärskolans klassrum, något som

– Vi märker att våra pedagogiska dis-

val. Vi har satsat på att ha många vuxna

bidrar till att avdramatisera grundsärsko-

kussioner blir mycket bättre med det här

bland eleverna och då kanske antalet dato-

lan. Alla kan se att klassrummen ser helt

arbetssättet. Nu lär vi känna alla elever och

rer är lite färre på Höglundaskolan jämfört

vanliga ut och att eleverna sitter där och

vi vet hur grupperna fungerar och därför

med andra skolor.

arbetar precis som vilka elever som helst.

kan vi bidra bättre och effektivare till elev-


ernas utveckling. Det är också mer utvecklande

för våra elever att möta fler vuxna

och upptäcka att det går att arbeta på olika

sätt. Det är helt enkelt ett bra sätt att träna

på förändringar, säger Maria.

Elevassistenterna flyttar dock inte

mellan grupperna. De utgör alltid en fast

punkt i hemarbetsrummet.

Med lärarnas rotering mellan de olika

grupperna följer förstås en omfattande

överlämningsprocedur. Allt dokumenteras

och sammanställs i skriftliga överlämningar.

– Det är tidskrävande, erkänner Maria.

Men det är värt att lägga ner den tiden, fördelarna

med rotationssystemet överväger.

Lugna rummet, biblioteket och skolrestaurangen

är något av skolans stoltheter.

Det förstår man eftersom både elever och

lärare på skolan för dessa lokaler på tal när

man pratar om Höglundaskolan.

Lugna rummet har skapats som ett

komplement till klassrummen. Det ligger

avskilt och är skönt möblerat med fåtöljer

och kuddar. Här kan den lilla gruppen dra

sig undan för samtal och reflektion. Det är

hit man går när det till exempel är dags för

”kill- och tjejsnacksgrupper”.

Biblioteket används av alla – både till

nytta och nöje. Här sitter det praktiskt

taget alltid elever och läser eller arbetar.

Här kan man köpa frukt, ta det lugnt en

stund och låna böcker förstås. I biblioteket

ställs också många elevarbeten ut, så att

alla kan ta del av vad som görs på skolan.

Skolrestaurangen är verkligen som en

restaurang, där personalen månar om så

väl maten som miljön som gästerna. Det

är ljust och vackert, med blommor eller

annan utsmyckning på de runda borden

– allt i linje med Höglundaskolans grundtanke,

att trivsel och lärande går hand i

hand.

Hur är det på er förskola/skola Vilka tankar

har ni kring verksamheten Hur jobbar ni

och hur går det

Hör gärna av er till Skolbladet så kan vi

sprida goda exempel.

Telefonnumret finns på sidan 2.


Pedagoger på Höglundaskolan. Från vänster Britt Mattsson, Carina Jading, Thomas Wiman, Agneta Jonsson, Jan Fors, Ulla-Carin Åslund Andersson, Maria

Nyberg och Erika Krantz.

Foto: Pia Åkerström


Gymnasieskolan satsar på

nya program och inriktningar

Från och med höstterminen erbjuder Sundsvalls gymnasium

flera nya program. Ambitionen är att erbjuda breda

ingångar till program och en kursstruktur som gör att

eleverna på ett flexibelt sätt kan sätta samman ett utbildningsinnehåll

som svarar mot var och ens önskemål under

gymnasietiden.

Fordonsprogrammet

inriktning reservdel

Fordonsprogrammet lanserar en ny inriktning

inom reservdelar. Erfarenheten visar

att elever som gått fordonsprogrammet fått

jobb inom reservdelshantering. I samråd

med branschen anses också att en inriktning

inom reservdelar har ett behov att

fylla.

Första året kommer att vara gemensamt

för hela fordonsprogrammet. Inriktningen

påbörjas sedan år två.

Hantverksprogrammet

inriktning hälsa stil design

Ytterligare en kreativ utbildning startar inom

ramen för hantverksprogrammet. Programmet

vänder sig till dem med känsla för

färg och form, intresse för stil och hälsa och

som drömmer om att jobba som till exempel

hälsocoach, smyckesdesigner, stylist eller

makeupartist.

Under det första året arbetar eleverna

med olika områden för att därefter rikta in

sig mot sitt specialintresse. 15 veckor av utbildningstiden

är arbetsplatsförlagd med

yrkeskunniga handledare. I utbildningen

ingår också bland annat marknadsföring,

kommunikation, försäljning och service.

Handelsprogrammet

inriktning turism

Handelsprogrammet erbjuder ett specialutformat

program, HP Turism, som ska

ge kunskaper och god grund för att arbeta

inom området turism och resor. Teoretiska

studier kommer att varvas med studiebesök

och praktik.

Arbetet vid programmet planeras och

utvärderas inom ramen för en partssammansatt

styrgrupp med representanter från

bransch, skola och naturligtvis elever.

Ledarskapsprogrammet

Ledarskapsprogrammet är ett specialutformat,

studieförberedande program som ger

en bra grundutbildning inom ledarskap

och människors utveckling.

Olika former av ledarskap och samarbetsförmåga

tränas aktivt under utbildningen,

som också innehåller APL, arbetsplatsförlagt

lärande.

Hantverksprogrammet

inriktning frisör

Förutom hantverkskunskaper ingår bland

annat marknadsföring, ekonomi och kundrelationer

i utbildningen. 15 veckor av utbildningstiden

kommer att vara förlagd på

företag, hos yrkeskunniga handledare.

Efter utbildningen kan eleven ge sig ut

på arbetsmarknaden och satsa mot gesällbrev

eller fortsätta läsa på högskola, universitet

eller kvalificerad yrkesutbildning.

Samhällsvetenskapsprogrammet

inriktning juridik

Samhällsvetenskapsprogrammet får en ny

inriktning – juridik. Det är ett studieförberedande

program för vidare studier inom

juridik, men som även ger särskild behörighet

till många andra högskoleutbildningar.


Elisabet Tallving, projektledare på fastighetskontoret, Hans Ekman och Pia von Schmalansee, båda från barn- och utbildningsförvaltningen, ingår i projektgruppen

som planerar bygget av och verksamheten vid Södra bergets förskola.

Foto: Pia Åkerström

Södra bergets förskola tar form

10

Planerna börjar ta form för den

nya förskolan vid foten av Södra

berget. Nästa år kommer det att

finnas 70-75 förskoleplatser här.

För den oinvigde ser det idag mest ut som

oländig terräng. Men Pia von Schmalansee

och Hans Ekman från barn- och utbildningsförvaltningen

ser något annat:

– En stimulerande, inspirerande och

bra miljö för så väl barn som vuxna.

Stort behov

När det aktuella området, mitt emot Södra

bergets företagsby (före detta LV5), detaljplanerades

reserverade kommunen mark

för en förskola.

– Behovet av förskoleplatser är stort på

Södermalm, här bor många barnfamiljer,

berättar Hans Ekman som ingår i projektets

styrgrupp.

Lärdom och inspiration

Just nu håller han och de andra i projektgruppen

på att vrida och vända på arkitektens

skisser.

– Det gäller till exempel att placera

byggnaden på ett bra sätt på tomten och

att fastställa vilka lokaler och funktioner

som ska rymmas i byggnaden, förklarar

Elisabet Tallving som är ansvarig projektledare

på fastighetskontoret.

Projektgruppen har arbetat fram riktlinjer,

som arkitekten Jan Westin från Gery

arkitekter utgår ifrån när han ritar förskolan.

– I stora drag vet vi hur vi vill ha det,

men många detaljer återstår, säger Pia von

Schmalansee, representant för barn- och

utbildning i projektgruppen.

Man har sneglat på nybyggda förskolor

på andra håll i landet för att dra lärdom av

dem och man hittar också inspiration hos

italienska förskolor.

Flexibilitet och möten

– I planeringen är flexibilitet ett nyckelord,

berättar Hans Ekman. Tanken är att lokalerna

ska fungera för förskola lika väl som

för tidig grundskola, alltså förskoleklass

och år 1.

Möten är ett annat nyckelord.

– Hela utredningsfasen har genomsyrats

av tanken på möten – naturliga möten, berättar

Pia.

Bland annat därför kommer det att bli

en gemensam huvudentré till förskolan och


Gery arkitekters idéskiss till den nya förskolans fasad, sedd från innergården samt från gaveln.

den gemensamma hallen kommer att bli

något av en piazza, ett torg.

– Med separata ingångar till varje avdelning

kan det bli ett ”vi och dom-tänkande”.

Det undviker vi med en gemensam

ingång, menar Pia.

– Ur säkerhetssynpunkt är det också en

fördel med enbart en entré, utöver utrymningsvägar,

konstaterar Hans. Det blir färre

dörrar att komma ihåg att låsa. Dessutom

blir det mer lättstädat.

Gemensam matplats

Ett stort rum i mitten av byggnaden

kommer att bli gemensam matplats.

– Det frigör plats på avdelningarna och

man slipper besväret att alltid plocka

undan när det är dags för mat, förklarar

Hans.

Det stora rummet kommer också att

användas till annat än enbart ätande. Här

finns plats för många personer och gott om

svängrum för olika aktiviteter.

– Vi planerar för en åldersintegrerad

verksamhet, berättar Pia. De olika åldersgrupperna

kommer att ha sina egna hemvister,

men det kommer att finnas många

möjligheter och tillfällen för alla barn att

mötas under dagen.

Naturlig utemiljö

I projektgruppens uppgift ingår också att

engagera sig i utemiljön.

– Vårt utgångsläge är att förskolan ska

erbjuda något annat än det man har hemma,

förklarar gruppens representanter.

Det betyder att man till exempel inte

prioriterar den klassiska lekparken, eftersom

de flesta har tillgång till lekpark i närheten

av hemmet.

I stället vill man ta vara på det den

naturliga miljön som omger förskolan har

att erbjuda i form av berg, skog och strövområden.

Angenäma problem

En intressant fråga som nu diskuteras är

hur man ska hitta en bra struktur på ålders-

Pia von Schmalansee, Elisabet Tallving och Hans

Ekman vid Södra bergets fot där den nya förskolan

ska byggas.

fördelningen redan från start av den nya

förskolan.

Om man enbart plockar in nya barn

från den befintliga förskolekön blir åldersstrukturen

skev – de flesta kommer att vara

1-2 år. Är det bättre att flytta barn från

andra förskola

– Det är trots allt ganska angenäma problem,

tycker de som planerar den nya förskolan.

11


Skolan

på webben

@

Sundsvalls skolwebb, det nya

gemensamma IT-stödet för Sundsvalls

kommunala skolor, har successivt

börjat användas på skolorna.

Introduktionen går enligt planerna.

Nu jobbar alla grundskolor, utom åtta,

med ”Skolan på webben”. På skolwebben

finns scheman, planering, läxor, provtillfällen,

närvaro, utvecklingsplaner, omdömen

och mycket annat samlat och lättillgängligt.

Innan vårterminen avslutas kommer

samtliga, inklusive den kommunövergripande

verksamheten, att vara utbildade i

användning av skolwebben.

Ända sendan i höstas har utbildning

och introduktion pågått på skolorna, som

löpande har börjat utnyttja skolwebben,

om än i varierande grad.

PIM-ansvariga. Eva Marsh från Myndigheten för skolutveckling, Heléne Oskarsson och Helena

Westin.

Foto: Pia Åkerström

Pröva och öva

– PIM ger dig praktisk

IT- och mediekompetens

12

Gymnasieskolan

Vid Sundsvalls gymnasium har alla lärare

och elever nu tillgång till ”Skolan på

webben”. Till exempel registrerades höstterminens

betyg via webben och alla gymnasieval

sker nu on-line och överlag tycks

det fungera bra.

Ambitionen är att gymnasieelevernas

föräldrar ska få tillgång till skolwebben

under nästa läsår.

Förskolan

Förskolan har tillsvidare valt att satsa på

Föräldramötet som mötes- och informationsplats.

I dagsläget använder fler

än hälften av kommunens 89 förskolor

Föräldramötet. Introduktion pågår för

resterande förskolor.

Kan du hjälpa dina elever att

använda ljud och rörliga bilder i

redovisningarna Kan du göra

ett snyggt och tydligt veckobrev

i datorn Är du bra på att söka

information på Internet Har du

koll på källkritik och upphovsrätt

när det gäller Internet När

du har genomgått PIM kan du

svara ja på alla frågorna!

PIM står för praktisk IT- och mediekompetens.

I praktiken är det en fortbildning

som erbjuds alla pedagoger

och skolledare vid Sundsvalls kommuns

förskolor, grundskolor och gymnasieskola.

Målet är att höja pedagogernas

kompetens kring IT som pedagogiskt

verktyg.

Ökad tillgång till nya verktyg i skolan

som till exempel digitalkameror, dataprojektorer

och lärresurser på Internet har

skapat nya möjligheter att använda datorn

i undervisningen.

Det här ställer naturligtvis nya krav på

pedagogerna i dagens och morgondagens

skola. Därför har Myndigheten för skolutveckling,

på uppdrag av regeringen, tagit

fram PIM, ett webbaserat, kostnadsfritt,

studiematerial som ska främja utvecklingen

och användningen av informationsteknik i

skolan.

Vardagsnytta

– Forskning visar att kopplingen mellan IT

och pedagogik har stor betydelse för ökad

måluppfyllelse i skolan, berättar Helena

Westin, som är ansvarig för PIM i Sundsvall


tillsammans med Heléne Oskarsson.

– Utnyttja IT för att öka elevernas intresse

och motivation, föreslår Helena. Att

till exempel göra en redovisning i Power-

Point, så att det ser proffsigt ut, höjer självkänslan

och arbetsglädjen hos de flesta.

– Med hjälp av IT kan vi också bemöta

olika inlärningsstilar och underlätta vardagen

för många elever, menar Heléne. Till

exempel lär sig en del lättare genom att se

bilder, diagram, modeller och andra bildbaserade

fakta. IT erbjuder mängder med

möjligheter för dem. IT kan också vara ett

bra pedagogiskt verktyg om du har elever

som tycker det är svårt att prata inför klasskamraterna.

Med programvaror som Power-

Piont eller Photo Story kan eleven i lugn

och ro spela in sin presentation, berättelse

eller redovisning och sedan visa det för

klassen.

”Hands on”

PIM har fokus på de praktiska möjligheterna

med IT. Som fortbildning och kompetensutveckling

är PIM verkligen ”hands on”.

Materialet består av tio handledningar

där pedagoger med skolerfarenhet beskriver

hur IT kan användas praktiskt i skolans

verksamhet. Med hjälp av tydliga förklaringar,

instruktionsfilmer och praktiska

övningar och exempel lotsas man genom

materialet. Man väljer själv sin väg genom

materialet, beroende på förkunskaper.

– PIM har något för alla, oavsett om

man är lärare på medieprogrammet eller

nybörjare, säger Heléne.

Eftersom studiematerialet finns på

webben kan man jobba med det när som

helst och var som helst, förutsatt att man

har en dator med Internetuppkoppling.

– Med fördel kan man jobba med PIM

tillsammans i arbetslaget, men lika väl kan

man använda materialet som stöd i sitt

egna dagliga arbete, säger Helena. I handledningarna

hittar man instruktioner om

allt från att ställa in marginaler och spalter

i ett dokument till hur man redigerar en

video och hur man gör planeringsarbetet

enklare och effektivare.

IT-inspiratörer

PIM i Sundsvall startade på allvar i höstas

med att samtliga skolledare arbetade med

materialet för att få förståelse för innehåll

och upplägg. Förutom skolledarna har

också ett antal ”IT-inspiratörer” från alla

skolor genomfört PIM. Tanken är att ITinspiratörerna

ska kunna just inspirera och

stödja sina kollegor när de kommit igång

med sitt ”pimmande”.

– Nu har de första grupperna med pedagoger

påbörjat PIM, berättar Helena.

Utbildningen fortsätter sedan ända till och

med våren 2011. Vid det laget är det tänkt

att alla pedagoger i förskolan och skolan

ska ha genomgått PIM.

Under resans gång examineras deltagarna

i praktiska färdigheter och teoretiska

kunskaper. Examinatorerna, ett antal pedagoger

från kommunens skolor, har utbildats

av Myndigheten för skolutveckling.

PIM är indelat i fem nivåer och tanken

är att alla pedagoger ska nå nivå tre, minst.

På nivå tre har man tillägnat sig tillräckligt

med kunskaper för att kunna använda sig

av IT med elever och kan ge dem ett medieverktyg

i sitt berättande och skapande.

Examinationerna sker individuellt, när

man själv känner sig mogen. För deltagarna

i PIM arrangeras också olika workshops

där man kan få hjälp och stöd i sina

studier.

– När arbetslagen jobbar tillsammans

med PIM, vid workshops och vid examinationerna

blir det många intressanta och

lärorika pedagogiska diskussioner kring IT

som pedagogiskt verktyg, försäkrar Helena.

Kontakta din skolledare om du vill anmäla

dig till PIM.

Nivå 3-godkända pedagoger samlade vid ett diplomseminarium där deltagarna visade sina produktioner

och diskuterade IT som pedagogiskt verktyg i det dagliga arbetet.

Foto: Pia Åkerström

13


Tre ”pimmare” tycker:

Jag blev mycket förtjust i programmet

Photo Story och har gjort flera dokumentationer

av händelser i skolarbetet.

Ungefär hur mycket tid har du lagt på

PIM för att klara nivå 3

– Mellan tummen och pekfingret så där

drygt en 40 timmar. Jag är noggrann

och ville att presentationerna skulle vara

så perfekta som möjligt. Ett bra ljud var

också något som jag tyckte var viktigt,

så där lade jag ner lite extra tid. Jag ville

dessutom att presentationerna skulle

vara användbara i min undervisning.

Anna-Lena Adolphson,

Sundsvalls gymnasium.

Vad tycker du om PIM

– Det är en bra satsning. Det är intressant

att lära sig hur datorn kan användas som

ett redskap i undervisningen. Upplägget

är väldigt pedagogiskt men ibland känns

det nog lite väl övertydligt, men det positiva

överväger. Informationen som ges

dels genom instruktionsfilmerna och dels

genom lättlästa manualer är omöjlig att

missförstå.

Har du nytta i ditt dagliga arbete av det

du lärt dig genom PIM

– Ja, jag har nytta av det jag lärt mig.

Mycket kunde jag sedan tidigare, men en

hel del ny kunskap har jag tillägnat mig.

Har du några tips och goda råd till dem

som inte börjat ”pimma” ännu

– Gör uppgifterna när du har gott om

tid och inte är stressad. Lägg bra bilder

och foton i mappar. Se till att du har en

bra mikrofon. Använd din kreativitet,

allt är möjligt! Fråga om du kör fast.

PIM är kul, lärorikt och jobbigt!

Catrin Elmehög,

Kulans förskola.

Vad tycker du om PIM

– Upplägget är väldigt pedagogiskt. Om

det är något man behöver lära dig för att

lösa uppgiften på nivån så finns svaret i

PIM-handledningen eller så kan man använda

dig av Multiemediabyråns kurser,

deras små filmer är jättebra. Man vill gärna

använda sig av det man lär sig på en gång.

Har du nytta i ditt dagliga arbete av det

du lärt dig genom PIM

– Ja, jag har gjort flera Power Point-presentationer.

En presentation av förskolans

verksamhet, en saga till barnen i julklapp

och en saga som barnen gjort. Nu håller vi

på med en grej med 4-åringarna som foto-

14


grafer. Kanske att vi gör den i Photo

Story.

Ungefär hur mycket tid har du lagt på

PIM för att klara nivå 3

– Ungefär 20-25 timmar har det gått åt.

Mest tid till 3:an, det krånglade lite med

ljudet. Jag hade inte provat på att spela

in ljud och använda bakgrundsmusik så

mycket tidigare. Jag hade aldrig använt

programmet Photo Story förut heller,

men det var inte svårt, det gick fort att

lära sig hur det fungerade.

Har du några tips och goda råd till dem

som inte börjat ”pimma” ännu

– Samla på dig lite bilder från verksamheten

så du har lite att jobba med på nivå

3. Gå på workshoparna som anordnas,

där får du hjälp och kan fråga om saker.

Utnyttja Multimediabyråns kurser, där

kan man få tips. Fråga oss som har gjort

nivåerna så kanske vi kan hjälpa till.

Birgitta Engström,

Sundsvalls gymnasium.

Vad tycker du om PIM

– De handledningar som finns med i PIM

materialet är jättebra. Vad gäller upplägget

så finns kanske för mycket information att

söka i, men det finns många bra tips och

instruktioner i materialet.

Ungefär hur mycket tid har du lagt på

PIM för att klara nivå 3

– Det är svårt att säga, men jag tror att det

är 30-35 timmar om jag inkluderar läsning,

lyssning samt sökande av information.

Har du några tips och goda råd till dem

som inte börjat ”pimma” ännu

– Avsätt lång, sammanhängande tid till

”pimmandet”. Jag tror det är bra om du

hinner sätta dig in i uppgifterna och hinner

börja/göra klar en uppgift utan att bli

störd av annat.

– Ytterligare ett tips är att skriva ut alla

handledningar och sätt in dem i en pärm.

Det är ofta lättare att hitta och läsa material

från en papperskopia än från datorn.

Har du nytta i ditt dagliga arbete av det

du lärt dig genom PIM

– Eftersom jag undervisar i kursen Datagrund

tänker jag mig använda PowerPoint/

Impress för ett bildspel som elever arbetar

med. Eleverna ska också få producera en

film. Jag tror nog att jag också kommer att

ha användning av mina ”PIM-kunskaper”

när det gäller andra kurser.

15


Skoldatatek Sundsvall

– underlättar lärandet

I varje klass finns det ett antal elever

som behöver läs- och skrivstöd.

Deras skolvardag kan bli betydligt

enklare och mer jämlik med hjälp

av olika kompensatoriska hjälpmedel.

Skoldatatek Sundsvall vet vad

som finns och vad som fungerar.

16

Hans Burefjord är specialpedagog på Skoldatatek

Sundsvall. Han och Monica Nyberg

jobbar för att öka kompetensen kring och

tillgången till kompensatoriska hjälpmedel

för elever med läs- och skrivsvårigheter.

Skoldatatek Sundsvall är ett treårigt projekt,

som nu är inne på sitt andra år. I dagsläget

har man kontakt med cirka 60 elever

i Sundsvalls kommun. Men betydligt fler

står i kö för att få hjälp.

– Vi vänder oss till lärare som arbetar

med elever som behöver särskilt stöd i sin

inlärning, berättar Hans Burefjord. Det är

skolhjälpmedel vi arbetar med. Därför är

det pedagogerna och skolan, inte föräldrarna,

som står i fokus för vårt arbete.

– När vi på Skoldatatek blir kontaktade

av en lärare är det för att man behöver

hjälp att hitta alternativa verktyg, som kan

hjälpa en elev med inlärningsproblem. Tillsammans

med skolans specialpedagog,

elevens klasslärare eller handledare ringar

vi in problemet och ger förslag på hjälpmedel,

förklarar Hans.

Stort utbud

Utbudet av kompensatoriska hjälpmedel är

stort. Det kan handla om allt från mobiltelefon

och mp3-spelare till dataprogram

med talsyntes och speciella skrivhjälpmedel.

Monica Nyberg och Hans Burefjord är Skoldatatek Sundsvalls specialpedagoger.

Foto: Pia Åkerström

– Vårt mål är alltid att hitta en lösning,

ett verktyg, som fungerar så bra som möjligt

för eleven – till så låg kostnad som

möjligt för skolan, berättar Hans.

Till att börja med, under en utprovningstid,

lånar Skoldatateket ut hjälpmedel.

När man hittat en lösning som passar

eleven och när elev och lärare lärt sig

använda hjälpmedlet får skolan antingen

köpa eller leasa det.

– Småelektronik, till exempel en digital

diktafon eller en mp3-spelare, brukar skolorna

köpa in. När det handlar om datorer

med tillbehör är det leasing som gäller, förklarar

Hans. Kostnaden brukar inte bli

mer än 300-500 kronor i månaden.

Enkla hjälpmedel

Det allra enklaste och billigaste hjälpmedel

Hans kan föreslå är elevens egen mobiltelefon.

Rätt använd kan den ge bra struktureringshjälp

i vardagen. Med mobiltelefonens

kalenderfunktion kan eleven få hjälp att

hålla ordning på händelser och dessutom

bli påmind om olika aktiviteter och tidpunkter.

Ett annat enkelt och billigt hjälpmedel,

som gör stor skillnad för många elever, är

en digital diktafon.

– Läraren kan läsa in instruktioner eller

frågorna på provet på diktafonen och låta

eleven lyssna. Det underlättar mycket för

den som har lässvårigheter. Eleven kan i sin


Utbudet av kompensatoriska hjälpmedel är stort.

Skoldatateket erbjuder visning av hjälpmedel,

utbildningar och workshops.

tur läsa in sina provsvar eller sin redovis-

exempel genom att erbjuda möjligheten att

valls utbildningar, eller vill du komma och

ning, i stället för att skriva, beskriver Hans.

lyssna på instruktioner i stället för att bara

se vilka resurser som erbjuds

ge dem skriftligt. Det måste helt enkelt

Kontakta Hans Burefjord, telefon 060-

Inlästa läromedel

finnas en stark vilja att hitta alternativa

19 21 98, hans.burefjord@skola.sundsvall.se

För elever med lässvårigheter är inlästa

vägar till inlärning. Olika tekniska hjälp-

eller Monica Nyberg, telefon 060-19 18 96,

läromedel ett bra alternativ. På Skoldatate-

medel utgör enbart en bit i pusslet.

monica.nyberg@skola.sundsvall.se

ket kan skolorna låna läromedel och Daisy-

Monica Nyberg understryker att peda-

spelare för att prova innan man bestämmer

gogernas bemötande, förhållningssätt och

sig för inköp.

pedagogiska målsättning är viktigare än

– Man kan förstås själv scanna in texter

på datorn också och kompletterat med talsyntes

så kan man få den inscannade texten

uppläst. Men det tar tid att göra det själv,

konstaterar Hans men tillägger att det ju

ingår i lärarens uppgifter att ta fram läromedel

till alla elever.

Lärmiljöer i behov av särskilt stöd

Hans är noga med att påpeka att tekniken

inte löser allt.

– Det är framför allt lärmiljön och lärarens

eller arbetslagets förhållningssätt som

är betydelsefull. Alla runt eleven – klass-

tekniken.

– För att tekniken ska kunna integreras

och fungera bra i det dagliga arbetet med

eleverna, måste alla pedagoger ha kunskap

om datorer och alternativa verktyg, menar

hon.

Visningar och utbildning

Skoldatateket erbjuder visning av hjälpmedel,

utbildningar och workshops. I AVmedias

lokaler på Tivolivägen, bakom kommunhuset,

kan Hans och Monica ta emot

såväl stora som små grupper av pedagoger

som vill veta mer om kompensatoriska

Tips om litteratur och länkar

Litteratur

• ”Därför inkludering” – Birgitta Andersson

& Lena Thorsson, (SIT,Specialpedagogiska

institutet, www.sit.se)

• ”Läslust och skrivglädje för alla – om

skoldatatekens arbete för elever i behov

av särskilt stöd, (Hjälpmedelsinstitutet,

www.hi.se)

• www.arvsfonden.se

Publikationer

• ”På andras villkor - skolans möte med

elever med funktionshinder,

www.skolverket.se

• Handlingsplan för arbete med de handikappspolitiska

målen inom skolsektorn för

åren 2002-2010, www.skolverket.se

lärare eller handledare, specialpedagog,

skolledning med flera – måste vara införstådda

i elevens särskilda behov. De måste

hitta sätt att jobba som stöttar eleven, till

hjälpmedel. Här finns också ett labb där

man kan testa olika verktyg eller träna sig i

att använda dem.

Vill du veta mer om Skoldatatek Sunds-

Skoldatatek

• www.skola.sundsvall.se/avmedia/skoldatatek

• www.skoldatatek.se

17


Ett lyft i Maritas skolvardag

Marita Lyroth Malm går i nian på

Katrinelunds skola och trivs jättebra.

Men så har det inte alltid varit.

18

Fram till för två år sedan var skolan inte

riktigt Maritas grej. Det gick inte särskilt

bra för henne, hon var tyst och inåtvänd

och vågade inte prata så mycket.

Vändningen kom när hon fick diagnosen

dyslexi. Då kom hon också i kontakt

med Skoldatateket och tack vare det fick

hon och hennes lärare tillgång till både

teknik och pedagogik som har medfört ett

stort lyft i vardagen.

– Människorna på Skoldatateket är helt

fantastiska. De har hjälpt mig så mycket och

det är tack vare dem som jag trivs så bra i

skolan idag, menar Marita, som nu hoppas

att hon ska komma in på gymnasiets estetiska

program.

Information till alla

Maritas mamma kom med idén til ”dyslexipass”. Genom att visa

upp det för t ex vikarier slipper Marita förklara så mycket.

Marita Lyroth Malm, Anna Eriksson och Karin Hedman på Katrinelunds skolan är jättenöjda med det

stöd och den hjälp som Skoldatateket erbjuder.

Foto: Pia Åkerström

– Hans Burefjord från Skoldatateket informerade

och instruerade alla oss i arbetslaget

runt Marita, berättar Karin Hedman,

en av Maritas lärare. Även skolans övriga

lärare fick information av Hans.

– Bara man får en bra introduktion är

tekniken inte svår, tycker Anna Eriksson,

en annan av Maritas lärare.

Både Karin och Anna

konstaterar att hjälpen

via Skoldatateket har

medfört att Marita gjort

stora framsteg.

Ansvarsfull

– En viktig och bidragande

orsak till att det

går så bra för Marita är

att hon själv är så

arbetsvillig, ansvarsfull

och positiv, säger Karin.

En annan framgångsfaktor

är vår skolas organisation,

med tighta

arbetslag som ger närhet

och goda förutsättningar för samarbete.

Dessutom är kommunikationen mellan alla

inblandade – skolan, Skoldatateket och

inte minst Maritas familj – väldigt bra.

Tips och råd

• Kontakta Skoldatateket för att alla inblandade

ska få bra introduktion och

instruktioner.

• Skaffa ”Läs- och skrivpärm” från LÄSKprojektet.

• Bra kommunikation är en förutsättning,

prata med eleven och föräldrarna och

kom överens om hur man bäst kan hjälpa

och samarbeta.

• Visa de andra eleverna i klassen hur hjälpmedlen

fungerar och förstår att det är OK

att göra olika.

• Viktigt att eleven känner trygghet att

kunna säga till och säga ifrån om man gör

fel.

• Gör ”Dyslexipass”.

• Se detta som en pedagogisk vinst. Alla

måste fundera över vad och hur vi gör

och förbättra inlärningen.


Samverkan förskola - socialtjänst

Alla grundskolor

i en katalog

Sundsvalls grundskolor – fyllda

med lust och lärande” är namnet

på en sedan länge efterfrågad

trycksak, som precis kommit från

tryckeriet och finns också på www.

sundsvall.se.

För första gången finns samlad information

om alla våra kommunala grundskolor

i en och samma katalog. Syftet är att alla

som bor i Sundsvall, eller funderar på att

flytta hit, ska få en överblick över varje

skolas kännetecken. Katalogen visar också

att alla våra skolor har tillgång till en omfattande

organisation som kan ge elever stöd

när det behövs. Vår avgiftsfria Kulturskola

och AV Media och den stora satsning på

e-tjänsten ”Skolan på webben” presenteras

också. Barn- och utbildningsnämndens mål

och vision går som en röd tråd genom hela

katalogen och det finns en sida med adresser

och kontaktuppgifter till de fristående

skolorna.

Du som är intresserad av en katalog, hör

av dig till barn- och utbildningskontoret

eller till din skolledare.

För andra året i rad har förskolan

och socialtjänsten haft en samverkansdag.

Eva Leijon, barn- och familjestöd, Eva Frölander, barnstödteamet och Anncharlotte

Karlsson, barn- och familjestöd, är initiativtagarna till samverkansdagen för

förskolan och socialtjänsten.

Foto: Pia Åkerström

Initiativet till dagen har tagits

av Eva Frölander, barnstödteamet,

Eva Leijon och Anncharlotte Karlsson

från Barn- och familjestöd, Socialtjänsten.

– Många gånger råder osäkerhet kring

vad som sker i varandras verksamheter.

Hur arbetar man med barnen i verksamheten

Vad händer när man lämnar in en

anmälan Varför gör man på ett visst sätt

Frågorna är många, därför är det viktigt

att höra om varandras verksamheter och

hur man arbetar, säger Eva Frölander.

– Vi kompletterar varandra, när barn

har det svårt är det bäst att jobba parallellt.

Vi har olika kompetenser och behövs

samtidigt kring barnet. Det är alltid

bäst att ta en tidig kontakt med oss,

menar Eva Leijon.

– Man vinner mycket på att träffas

under en samverkansdag. Samtalsklimatet

har varit jättebra och alla har visat nyfikenhet

och intresse för varandras verksamheter.

Det har varit en mycket lyckad

dag, summerar Anncharlotte Karlsson.

19


Posttidning B

Skolbladet

Barn- och utbildningskontoret

Sundsvalls kommun

851 85 Sundsvall

Ulla-Lena Fransson:

Bygg praktiken på vetenskaplig grund

För att utvecklas man måste veta vad det finns att veta. Därför är kopplingen

mellan vetenskap och praktik nödvändig.

Det menar Ulla-Lena Fransson, filosofie magister i pedagogik, lärarfortbildare,

författare, forskare med mera, med mera…

Ulla-Lena tar emot i sitt arbetsrum, högst

manhang, verklig kunskap som sitter för

upp under Högoms skola takåsar. Det är

livet och påverkar vårt sätt att tänka och

här hon sitter och jobbar när hon inte är

handla. Hon har även skrivit en bok om

ute i landet och föreläser eller leder utbild-

Sammanhangspedagogik.

ningar.

– Dessvärre är den slutsåld på förlaget,

Här hemma arbetar hon bland annat

berättar Ulla-Lena.

med samordning av den verksamhetsförlagda

utbildningen, vfu, för lärarstudenter.

Segeleka

Ulla-Lena Fransson

I det arbetet ingår även att ha ett fördjupat

pedagogiskt ansvar för lärarstudenterna och

deras lokala lärarutbildare. Det blir en hel

del didaktiska och praktiska diskussioner

med så väl blivande lärare som ”gamla” och

erfarna.

Sammanhangspedagogik

Ulla-Lena har själv jobbat som lärare i 27

år, på mellanstadiet. Kombinationen jobb

och studier har alltid varit en självklarhet

för henne.

– Det ena har lett till det andra. Jag

tycker det är spännande och intressant att

kombinera mina praktiska pedagogiska

erfarenheter med forskarnas teorier. Ju mer

teori jag har läst desto mer spännande har

prövandet i praktiken blivit, säger hon.

Ur sin mångåriga praktiska och teoretiska

erfarenheter av hur barn lär har Ulla-Lena

När hon beskriver vad det är hon strävar

efter att åstadkomma med sina föreläsningar

och utbildningar för pedagoger

använder hon en metafor:

– Tänk dig en plasteka på ett stormigt

hav. Den är så lätt att den kastas hit och dit

av vindarna och det är svårt att hålla rak

kurs med den. Tänk dig sedan en segeleka,

med en riktig köl som sticker ner en bra bit

under vattenytan. Konstruktionen gör den

stabil och trygg att färdas i. Jag vill att

lärarprofessionen ska vara som segelekan.

Det ska finnas en vetenskaplig grund i

botten, i kölen, som skapar stabilitet och

trygghet. Det försöker jag förmedla och

inspirera till i mina utbildningsprogram

samtidigt som jag kopplar teorierna till

praktiska exempel och verkliga projekt.

Samspel

Dialog och samtalsgrupper är bra, men

att enbart starta en samtalsgrupp är inte

tillräckligt för att utveckla skolan, pedagogerna

och pedagogiken, menar hon.

Om inte tankar och idéer utmanas kan

man inte heller höja horisonten. Koppla

det praktiska görandet till en vetenskaplig

grund, utför och reflektera, är hennes råd.

Hon vet att behovet och intresset är

stort bland pedagoger av att förnya eller

friska upp kunskaperna om den vetenskapliga

grund som deras arbete bygger på.

Hon skulle gärna se utvecklade kontakter

och ett samspel mellan universitetet, skolorna,

skolledarna och utvecklingsansvariga

i kommunen.

– Ett sådant samspel skulle alla parter

vinna på – särskilt lärarprofessionen, menar

Ulla-Lena.

20

utarbetat en pedagogik, sammanhangspedagogik.

Förenklat kan man säga att det

handlar om hur kunskap bildas i sina sam-

– Utveckling och lärande är en ständigt

pågående process, ingenting som klaras av

genom en punktinsats, säger Ulla-Lena.

Tips: Mer information om Ulla-Lena Franssons

fortbildningar och kompetensutvecklingsprogram

hittar du på http://ullalena.se

More magazines by this user
Similar magazines