Ekonomisk historia - Ekonomisk-historiska institutionen

Ekonomisk historia 

Allmänna upplysningar 

och kursplaner 

VT 2010

INNEHÅLL 

Del I. Allmänna upplysningar 

Vad är ekonomisk historia...........................................................................5 

Administration...............................................................................................6 

Undervisning .................................................................................................8 

Registrering ...............................................................................................8 

Undervisningsformer.................................................................................8 

Studieavbrott .............................................................................................8 

Adressändring............................................................................................8 

Utskrift och kopiering av PM och uppsats................................................8 

Datorer.......................................................................................................9 

UpUnet-S konto.........................................................................................9 

Studentportalen..........................................................................................9 

Kurslitteratur .............................................................................................9 

Institutionens hemsida...............................................................................9 

Institutionens lokaler och lärare..............................................................10 

Kursvärderingar.......................................................................................10 

Likabehandlings-, jämställdhets- samt tillgänglighetsarbete..................10 

Lärarnas rums- och telefonnummer ........................................................11 

Examination och betyg................................................................................14 

Examination.............................................................................................14 

Tentamen .................................................................................................14 

Betygsättning...........................................................................................14 

Gamla skrivningar ...................................................................................14 

Studieintyg ..............................................................................................14 

Tillträde till fortsättningskurserna...........................................................15 

Tillträde till avancerad nivå.....................................................................15 

Tillträde till forskarutbildningen.............................................................15 

Institutionsstyrelsen.....................................................................................16 

Uppgifter .................................................................................................16 

Sammansättning ......................................................................................16 

Val ...........................................................................................................17 

Styrelsearbete ..........................................................................................17 

Utlandsstudier..............................................................................................18 

ERASMUS/SOCRATES ........................................................................18 

Minor Field Studies.................................................................................20

Del II. Kursplaner 

Allmänna mål för grundutbildningen i ekonomisk historia vid 

Uppsala universitet......................................................................................23 

Grundnivå – baskurser 

Ekonomisk historia A, 30 högskolepoäng ..................................................24 

Ekonomi och samhälle, 15 högskolepoäng.................................................25 

Globalisering – ett historiskt perspektiv, 15 högskolepoäng......................29 

Kriser och konjukturer, 7,5 högskolepoäng (halvfart)................................32 

Sweden's Economic and Social Development in the 19th and 20th 

Centuries, 7.5 higher education credits.......................................................34 

Grundnivå – fortsättningskurser 

Ekonomisk historia B, 30 högskolepoäng...................................................36 

Business History, 15 högskolepoäng ..........................................................38 

Global ekonomisk utveckling, 15 högskolepoäng ......................................41 

Vetenskapligt skrivande, 15 högskolepoäng...............................................44 

Ekonomisk historia C, 30 högskolepoäng...................................................47 

Avancerad nivå 

Ekonomisk historia D 30, högskolepoäng ..................................................52 

Praktik med inriktning mot Ekonomisk historia, 20 poäng .......................55 

English translation of course titles ..............................................................57 

Kursplaner fastställda 2007/2008/2009

Del I 

Allmänna upplysningar

VAD ÄR EKONOMISK HISTORIA 

Ekonomisk historia syftar till att ge fördjupade kunskaper om olika samhällsformers 

ekonomiska utveckling. Slavsamhället, de feodala, kapitalistiska 

och socialistiska samhällena är exempel på ekonomiska och sociala 

system som studeras. Övergångar från ett system till ett annat tilldrar sig 

stort intresse liksom samspelet mellan ekonomiska idéer och den ekonomiska 

utvecklingen. De ekonomiska idéernas historia är i sig central och 

viktig för förståelsen av den allmänna historiska utvecklingen. 

Äldre tiders samhällsekonomiska utveckling behandlas mer övergripande 

i undervisningen. Det industriella genombrottet eller, som det 

också kallas, den industriella revolutionen i Västeuropa och Nordamerika 

under 1700- och 1800-talen och utvecklingen därefter tilldrar sig speciell 

uppmärksamhet. Kunskapen om denna process har också betydelse för förståelsen 

av u-ländernas problem. 

I ekonomisk historia söker man svaren på många samhällsekonomiska 

utvecklingsfrågor. Exempel på sådana är: Varför går den materiella utvecklingen 

olika fort i olika delar av vår värld Hur länge har det funnits 

konjunkturcykler Varför tillväxer tjänsteproduktionen snabbare än varuproduktionen 

i modern tid 

Även mer närliggande frågor på det nationella och regionala planet 

studeras. Kunskap om förändringar och förskjutningar i variabler som befolkning, 

produktion, branschutveckling, företagsstorlek, sysselsättning, 

levnadsstandard etc. ger insikter i den samhällsekonomiska utvecklingens 

karaktär. 

Hur har de svenska storföretagen uppnått sin nuvarande ställning Varför 

expanderar den offentliga sektorn Vilka krafter har påverkat arbetsprocesserna 

under den industriella utvecklingen Genom att studera det 

förflutna kan vi bättre förstå nutiden och vi får större möjligheter att 

påverka framtiden. 

Redan på grundutbildningen, där ovan nämnda frågor behandlas, får 

man en viss uppfattning om institutionens forskning. Forskningsprojekten 

och de enskilda forskarnas verksamhet ryms vanligtvis inom något av följande 

ämnesområden: Det förindustriella samhället (agrarhistoria och tidig 

industrialisering), industri, handel och näringar (branschstudier avseende 

modern tid), företags- och finanshistoria, arbetslivets historia, kvinno- och 

genushistoria, ekonomiska förhållanden i tredje världen och ekonomisk 

idéhistoria.

6 Administration 

ADMINISTRATION 

Adress: 

Plan 4 

Expedition: 

Rum A 456 

EKONOMISK-HISTORISKA INSTITUTIONEN, 

Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10 

Postadress: Box 513, 751 20 Uppsala 

Birgitta Ferm 

Mottagning: måndagar - fredagar kl 10-12 

Telefon: 471 12 18 

Expeditionen står till tjänst med bl a information om kurstider, 

tentamensresultat, intyg m.m. 

Professorer: 

Rum A 490 

Rum A 476 

Rum A 494 

Rum A 454 

Rum A 468 

Maths Isacson nås via e-post Maths.Isacson@ekhist.uu.se, 

per telefon 471 12 17 eller efter kontakt med expeditionen 

per telefon 471 12 18. 

Mats Larsson nås via e-post Mats.Larsson@ekhist.uu.se, 

per telefon 471 12 32 eller efter kontakt med expeditionen 

per telefon 471 12 18. 

Lars Magnusson nås via e-post 

Lars.Magnusson@ekhist.uu.se, per telefon 471 12 27 eller 

efter kontakt med expeditionen per telefon 471 12 18. 

Mats Morell nås via e-post Mats.Morell@ekhist.uu.se, per 

telefon 471 12 26 eller efter kontakt med expeditionen per 

telefon 471 12 18. 

Klas Nyberg nås via e-post Klas.Nyberg@ekhist.uu.se, per 

telefon 471 14 76 eller efter kontakt med expeditionen per 

telefon 471 12 18.

Administration 7 

Prefekt: 

Rum A 454 

Professor Mats Morell, se ovan. 

Ansvarar bl. a. för resursfördelningen på institutionen, 

både personal och pengar, och deras fördelning på olika 

verksamhetsområden. 

Studierektorer: 

Grundutbildningen 

Rum A 478 Universitetslektor Fredrik Sandgren nås via e-post 

Fredrik.Sandgren@ekhist.uu.se, per telefon 471 12 25 eller 

efter kontakt med expeditionen per telefon 471 12 18. 

Masterutbildningen: 

Rum A 472 Universitetslektor Lars Fälting nås via e-post 

Lars.Falting@ekhist.uu.se, per telefon 471 73 19 eller efter 

kontakt med expeditionen per telefon 471 12 18. 

Ansvarar för den pedagogiska uppläggningen av grundutbildningen 

resp. masterutbildningen, t.ex. kurslitteraturens 

sammansättning, samt är ansvarig för lärar- och timfördelningen 

mellan olika kurser. 

Studievägledning: 

Kontakta Fredrik Sandgren eller Birgitta Ferm 

Speciella behov 

vid funktionshinder: 

Kontakta Fredrik Sandgren eller Birgitta Ferm 

IT-ansvarig: 

Rum A 462 

Fil lic Lynn Karlsson nås via e-post 

Lynn.Karlsson@ekhist.uu.se eller per telefon 471 12 22. 

Är IT-ansvarig samt ansvarar bl. a. för institutionens 

scheman, skriftserier, litteraturinköp, bibliotek och WWWsida.

8 Undervisning 

Undervisning 

Registrering 

Varje termin du ämnar läsa vid institutionen skall du registrera dig i samband 

med kursstarten. Detta gäller även när du skall göra en omtentamen, 

oavsett om du deltar i undervisningen eller ej. 

Registrering sker via Studentportalen (se nedan). Information om detta 

finns på antagningsbeviset. 

Om du blivit antagen vid universitet under viss förutsättning, t ex att du 

före kursstarten kan styrka att du uppfyller särskilda förkunskapskrav, skall 

du visa upp betyg eller annan handling för institutionspersonalen i samband 

med kursstart. 

Schema 

Schema är tillgängligt via institutionens hemsida samt på kurshemsidan i 

Studentportalen. Eventuella ändringar i schemat meddelas av lärarna samt i 

Studentportalen. 

Undervisningsformer 

Undervisningen består av en eller flera av följande former: föreläsningar, 

seminarier, samt PM- och uppsatsskrivande. Moment med obligatorisk 

närvaro bestäms av kursansvarig lärare. Föreläsningar är i regel inte 

obligatoriska. 

Studieavbrott 

Tillfälligt eller definitivt studieavbrott skall anmälas till expeditionen på 

institutionen. 

Adressändring 

Har du ett studentkonto (UpUnet-S) kan du själva lägga in en adressändring 

i studeranderegistret Uppdok via Studentportalen. Du kan också anmäla 

adressändring till din institution eller till Studerandeexpeditionen. 

Utskrift och kopiering av PM och uppsats 

Du måste själv svara för utskrift och mångfaldigande av PM eller uppsats. 

Distributionen sker via expeditionen eller efter seminarieledarens anvisningar. 

Kopieringsmöjligheter finns i anslutning till Universitetstryckeriet och 

på Ekonomikums bibliotek. Kopieringskort finns att köpa vid Universitetstryckeriet. 

Korint är ett utskrifts- och kopieringssystem med kontantlös betalning 

som du kan använda för att skriva ut, kopiera och skanna in dokument på

Undervisning 9 

centrala skrivare på Ekonomikum. Betalning hanteras genom en onlinelösning 

med hjälp av PayEx. Kort för Korintsystemet förmedlas av Ekonomikums 

reception. (Se vidare korint.uu.se.) 

Datorer 

Datorer finns i några av de allmänna utrymmena på Ekonomikum. För att 

kunna utnyttja dem, behövs ett UpUnet-S konto. Det går även att koppla 

upp den egna datorn mot universitetets trådlösa nätverk. 

UpUnet-S konto 

Du bör skaffa dig ett s.k. UpUnet-S konto för att kunna utnyttja universitets 

datanät. Kontot ger dig tillgång bl.a. till epost, Studentportalen, 

universitetsbibliotekets internettjänster samt används för inloggning på 

Ekonomikums studentdatorer och universitetets trådlösa nätverk. 

Ansökningsblankett finns att hämta på institutionen eller på universitetets 

studentsida: http://www.student.uu.se. Se vidare där under länken ”ITtjänster”. 

Studentportalen 

Studentportalen, som nås via http://www.student.uu.se/, är universitetets 

studenthemsida. På den finns information om bl.a. de kurser/program du 

läser och annan information om dina studier. Här kan du även beställa intyg 

över studieresultat. På kurssidan finns länkar till kursplan, schema, 

deltagarförteckning m.m. Beroende på kurs, kan det även finnas 

kursmaterial som läraren har lagt ut samt möjlighet att anmäla sig till 

tentamen. För att använda funktionen, behöver du ett UpUnet-S konto. 

Kurslitteratur 

Kurslitteraturen framgår av litteraturlistan som finns i kursplanen (se avd. 

II). Där ges också närmare upplysningar om läskursernas omfång. 

Kurslitteratur finns i ett begränsat antal exemplar i Ekonomikum 

biblioteks avdelning för kurslitteratur. Böcker i denna avdelning är inte till 

hemlån. Kurslitteratur i ekonomisk historia finns även på GH:s nationsbibliotek. 

Viss kurslitteratur kan utgöras av skrifter som säljs genom institutionen, 

i regel av läraren vid första undervisningstillfället. Därefter finns detta 

material till försäljning på expeditionen. 

Institutionens hemsida 

Institutionens hemsida har adress http://www.ekhist.uu.se. Sidan innehåller 

aktuell information om seminarieserier, skrifter utgivna vid institutionen 

m.m. Även grundutbildningens kursplaner och scheman publiceras på 

hemsidan.


Institutionens lokaler och lärare 

Institutionen är belägen på Ekonomikum, Kyrkogårdsgatan 10, där det 

mesta av undervisningen bedrivs. 

Lärare nås via e-post (adressen är förnamn.efternamn@ekhist.uu.se) 

eller per telefon (se nedan). 

Kursvärderingar 

Under terminen brukar kursansvarig lärare göra en utvärdering av kurserna. 

Kursernas uppläggning, kurslitteraturen samt undervisnings- och examinationsformer 

hör till de punkter som tas upp i kursvärderingen. Syftet med 

utvärderingen är att skapa underlag för revideringar av kursplaner och litteraturlistor 

och att undanröja eventuella problem som uppstått. Sammanställda 

kursvärderingar finns tillgängliga hos studierektorn. 

Dessa återkommande kursvärderingar utesluter självfallet inte löpande 

diskussion med lärarna om kursernas uppläggning och innehåll. Du har 

även möjlighet att genom institutionsstyrelsearbete påverka kursernas utseende. 

Likabehandlings-, jämställdhets- samt tillgänglighetsarbete 

I enlighet med Uppsala universitets riktlinjer upprättas årligen likabehandlings-, 

jämställdhets- respektive tillgänglighetsplaner. Dessa finns tillgängliga 

under fliken ”Aktuell information” på institutionens hemsida. 

Studenter med funktionshinder har rätt till hjälp i linje med UU:s tillgänglighetspolicy. 

Kontakta Fredrik Sandgren, studierektor för grundutbildningen, 

eller Brigitta Ferm för mer information. 

Den student som känner sig diskriminerad eller sexuellt trakasserad i 

samband med sina studier vid institutionen kan kontakta prefekt eller någon 

av studierektorerna. Man kan alltid kontakta Enheten för lika villkor vid 

universitetes personalavdelning.


Lärarnas rums- och telefonnummer 

Bergström, Göran Rum L 414 Tel. 471 73 18 

FD, timlärare 

Berglund, Knut-Erland Rum K 420 Tel 471 14 81 

FK, timlärare 

Bäcklund, Dan RumA 482 Tel: 471 73 18 

Doc., universitetslektor 

Dahlkvist, Andreas Rum L 412 Tel: 471 57 57 


Eklund, Magnus Rum L 416 Tel: 471 14 82 


Funke, Michael Rum A 476 Tel: 471 57 54 


Fälting, Lars, Rum A 472 Tel: 471 73 19 

FD, universitetslektor 

Hasselberg, Ylva Rum A 488 Tel: 471 57 55 

Doc., timlärare 

Hedberg, Peter Rum L 416 Tel: 471 12 21 


Håkansson, Elias Rum 420 Tel: 471 14 18 


Isacson, Maths Rum A 490 Tel: 471 12 17 

Professor 

Larsson, Mats Rum K 414 Tel: 471 12 32 

Professor 

Lilja, Kristina Rum A 483 Tel: 471 12 19 

FD, universitetslektor


Liljefrost, Emilia Rum L 408 Tel: 471 12 16 


Magnusson, Lars Rum A 494 Tel: 471 12 27 

Professor 

Murhem, Sofia Rum A 477 Tel: 471 62 17 


Nyberg, Klas Rum A 468 Tel: 471 14 76 

Professor 

Nyström, Maurits Rum A 466 Tel: 471 12 15 

FD, universitetslektor Tel: 0760/829 37 

Petersson, Tom Rum L 414 Tel: 471 73 15 


Rydén, Göran IBF Tel: 471 65 18 

Professor 

Goran.Ryden@ibf.uu.se 

Sandgren, Fredrik Rum A 484 Tel: 471 12 25 

Doc., universitetslektor 

Salmonsson, Göran Rum L 417 Tel: 471 12 20 


Thörnquist, Annette Rum K 424 Tel: 471 61 28 


Ulväng, Marie Rum A 485 Tel: 471 12 24 


Ulväng, Göran Rum A 477 Tel: 471 73 10 


Wiell, Karolina Rum L 415 Tel: 471 12 31 


Värlander, Johanna Rum A 465 Tel: 471 12 65 

FK, timlärare


Ågren, Karin Rum A 482 Tel: 471 73 12 


Östman, Frida Rum A 479 Tel: 471 73 16 


Alla lärare nås via epost med adress: 

Fornamn.Efternamn@ekhist.uu.se

14 Examination och betyg 

EXAMINATION OCH BETYG 

Examination 

Examination sker i form av skriftliga tentamina (salskrivning eller hemtentamen), 

muntlig eller skriftlig redovisning i samband med seminarier, 

samt PM- och uppsatsskrivande. Alla former av examination är i regel individuella. 

På fortsättningskurserna C och D kan även individuella muntliga 

tentamina förekomma. 

Frånvaro vid obligatoriska moment gottgörs enligt instruktion från 

kursansvarig lärare. 

Tentamen 

Förhandsanmälan krävs vid ordinarie tentamen och omtentamen. Datum för 

anmälan framgår av kursschemat. Anmälan görs i Studentportalen. 

Omtentamen äger rum inom 2 till 4 veckor efter ordinarie prov. Uppsamlingstentamen 

rum i slutet av augusti. 

Betygsättning 

Institutionen tillämpar den gängse tregradiga betygsskalan Underkänd (U), 

Godkänd (G) och Väl Godkänd (VG). För lärarutbildningarna gäller den 

tvågradiga skalan Underkänd och Godkänd. Enskilda moment i kurser betygssätts 

enligt en 5-gradig skala, där 0=underkänd, 1=svagt godkänd, 

2=godkänd, 3=svagt väl godkänd och 4=väl godkänd. Vid sammanvägningen 

av flera moment krävs minst genomsnittbetyget 3 för att betyget ska 

bli Väl godkänd. Dock får i sådana fall betyget 1 inte förekomma på något 

moment. Är ingående delmoment av olika stor omfattning (så att det ena 

t.ex. omfattar 6 poäng och det andra 4 poäng) viktas medelvärdeberäkningen 

av betyget med hänsyn till omfattningen på respektive moment. På 

kursmoment med mindre omfattning än 2 poäng ges bara betyget underkänd 

eller godkänd. För betyget godkänd på kurs med flera ingående moment 

krävs minst betyget 1 på samtliga ingående moment. För kurser från 

B-nivå och uppåt, där uppsatsmoment ingår blir betyget för uppsatsmomentet 

vägledande för om betyget på kursen i sin helhet blir VG eller G. 

Gamla skrivningar 

Gamla skrivningar finns tillgängliga i en pärm på institutionens expedition. 

Studieintyg 

Du kan vid behov få studieintyg över dina registreringar och studieresultat. 

Om du har studentkonto (UpUnet-S) får du meddelande per e-post när 

resultat på en kurs inrapporterats och du kan dessutom själv kontrollera

Examination och betyg 15 

dina studieuppgifter samt beställa studieintyg via Studentportalen. Du kan 

även få studieintyg från institutionen eller Studerandeexpeditionen. Intyget 

kan fås på svenska eller engelska. 

Tillträde till fortsättningskurserna 

För tillträde till fortsättningskursen B krävs 20 p/30 hp i samhällsvetenskapliga 

ämnen eller 20 p/30 hp i historia eller idé- och lärdomshistoria. 

För tillträde till C-nivån krävs att A- och B-nivåerna är helt klara. 

Tillträde till avancerad nivå 

För tillträde till D-nivån krävs Ekonomisk historia, fortsättningskurs C, 20 

poäng/30 högskolepoäng. Kursen är sökbar endast för studenter som påbörjat 

C-nivå i ekonomisk historia senast VT 2007. 

För tillträde till masterutbildningen i samhällsvetenskap, ekonomisk historisk 

inriktning, krävs kandidatexamen om 120 poäng/180 högskolepoäng 

varav minst 60 poäng/90 högskolepoäng i ekonomisk historia/historia eller 

motsvarande, kandidatexamen inom annat samhällsvetenskapligt ämne med 

40 poäng/60 högskolepoäng i ekonomisk historia/historia eller motsvarande. 

Tillträde till forskarutbildningen 

Grundläggande behörighet har den som har avlagt en examen på avancerad 

nivå, fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 

högskolepoäng på avancerad nivå, eller på något annat sätt inom eller utom 

landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper. För särskild behörighet 

att antas till utbildning på forskarnivå i ekonomisk historia krävs att den 

sökande har godkänt resultat på kurser om 90 högskolepoäng i ekonomisk 

historia. 

Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven på grundläggande behörighet 

för tillträde till forskarutbildning, d.v.s. grundläggande högskoleutbildning 

om minst 120 poäng, av vilka 80 poäng i ekonomisk historia, eller 

motsvarande kunskaper som förvärvats i någon annan ordning inom eller 

utom landet, skall även därefter anses ha grundläggande behörighet för 

tillträde till utbildning på forskarnivå, dock längst till utgången av juni 

2015. 

Upplysningar om forskarutbildningen ges av studierektorn för forskarutbildningen, 

Göran Salmonsson, e-post Goran.Salmonsson@ekhist.uu.se.

16 Institutionsstyrelsen 

INSTITUTIONSSTYRELSEN 

Uppgifter 

Det högsta beslutande organet på institutionen är institutionsstyrelsen. Med 

prefekten som ordförande ansvarar styrelsen för institutionens skötsel. 

Bland styrelsens viktigaste uppgifter är att: 

— ge förslag till studieplaner för grund- och forskarutbildning 

— ge förslag och besluta om inrättande eller indragning av tjänster 

— besluta om hur institutionens resurser skall användas 

— om styrelsen finner det angeläget yttra sig över ärenden som 

remitteras till styrelsen 

Sammansättning 

I styrelsen ingår representanter för alla vid institutionen verksamma grupper. 

Styrelsen har följande sammansättning: 

1. Prefekt (självskriven) styrelsens ordförande 

2. Lärare 3 ordinarie ledamöter 

3 suppleanter 

mandatperiod: 3 år 

3. Tekn/adm personal 1 ordinarie ledamot 

1 suppleant 


4. Studenter på forskarutbildningen 1 ordinarie ledamot 

1 suppleant 


5. Studenter på grundutbildningen 1 ordinarie ledamot 

(gemensam valkorporation för 

1 suppleant 

A-, B-, C- och D-studerande) 


Styrelsen består således av prefekt samt 6 ordinarie ledamöter och 6 suppleanter. 

Studierektor är adjungerad till styrelsen utan rösträtt. 

Styrelsens ledamöter har närvaroplikt; giltiga skäl för frånvaro är t ex 

sjukdom, läkarbesök eller undervisning och skall anmälas till institutionens 

expedition för att suppleant skall kunna inkallas. 

Namn på styrelsens ledamöter publiceras på institutionens hemsida efter 

valet.

Institutionsstyrelsen 17 

Val 

Styrelseledamöter utses genom direkta val som brukar äga rum ungefär 1 

månad in på höstterminen. Valen sker i valkorporationer och de studerande 

på grundutbildningen skall alltså gemensamt utse 1 ordinarie ledamot och 1 

suppleant. 

Valproceduren, som fastställts av Konsistoriet, består av fastställande 

av definitiv röstlängd, nominering av kandidater samt själva röstningen. 

Valet pågår i ungefär två veckor. Mandattiden för gamla styrelsen utgår den 

15 oktober. 

Styrelsearbete 

Alla för institutionen väsentliga frågor behandlas i styrelsen. Frågor kan tas 

upp på initiativ av vem som helst på institutionen genom en styrelseledamot. 

Dylik övrig fråga anmäles till prefekten senast en vecka före styrelsemötet 

så att den kan beredas i tid och uppföras på dagordningen. Styrelsen 

brukar sammanträda tre gånger per termin och sammanträdena brukar 

ta omkring två timmar, beroende på ärendenas antal och omfattning. 

Styrelsearbete betraktas inte sällan som en merit, både inom och utom universitetet.

18 Utlandsstudier 

UTLANDSSTUDIER I EKONOMISK HISTORIA 

LÄSÅRET 2009/10 

ERASMUS/SOCRATES 

Sedan flera år tillbaka kan ekonomisk-historiska institutionen erbjuda 

ERASMUS/SOCRATES-stipendier som ger möjlighet för 10-15 studerande 

inom grundutbildningen att under ett läsår studera utomlands. Studierna 

i ekonomisk historia bedrivs under en eller två terminer på B- och/eller 

C-nivån. Den termin man inte läser ekonomisk historia kan ägnas åt något 

annat ämne, i regel något samhällsvetenskapligt. Avklarade kurser 

tillgodoräknas i sin helhet i den studerandes kommande examen. Dock 

måste överenskommelse om ämnesval göras i förväg med ansvarig koordinator 

vid ”hemmainstitutionen”. 

De universitet och institutioner med vilka vi samarbetar är följande: 

Land och under- Universitet Ämnesinstitution 

visningspråk 

Belgien (Eng) Katholieke Universiteit Historia 

Leuven 

www.kuleuven.ac.be 

England (Eng) University of Exeter Ekonomisk och 

www.ex.ac.uk 

social historia 

Frankrike (Fr) Université de Versailles Ekonomi 

www.uvsq.fr 

Université de Toulouse Historia 

www.univ-tlse2.fr 

Grekland (Gr) Ionian University Corfu Samhällsvetenskap 

www.ionio.gr 

Italien (It) Universitá degli studi Ekonomi 

di Bologna 

www.unibo.it 

Tyskland (Ty) Universität Bielefeld Historia och filosofi 

www.uni-bielefeld.de

Utlandsstudier 19 

VAD KRÄVS FÖR UTLANDSSTUDIER 

* avslutade studier på minst A-nivå i ekonomisk historia 

* intresse för studier utomlands 

* goda kunskaper i det utländska universitetets under 

visningsspråk 

Undervisningen i Leuven och Patra sker på engelska för ERASMUS- 

/SOCRATES-studenter. I övrigt gäller respektive lands språk. 

Antagning sker en gång per år i april. 

Ytterligare information lämnas av av Magnus Eklund, rum L 416, tel. 018- 

471 14 82.

20 Utlandsstudier 

Minor Field Studies – MFS 

För studerande på C- och D-nivåerna med särskilt intresse för utvecklingsfrågor 

i u-länder finns möjligheter att söka resestipendium för att täcka extra 

kostnader vid ett två till tre månaders fältarbete i u-land, s.k. Minor 

Field Study, som grund för uppsatsen. Stipendierna finansieras av SIDA 

men administreras av ekonomisk-historiska institutionen. För närvarande 

förfogar institutionen över medel som täcker 3-4 stipendier årligen. 

Som handledare i Sverige används ordinarie handledare vid ekonomiskhistoriska 

institutionen. De studenter som beviljas MFS skall också ha en 

handledare (kontaktperson) i det land där fältarbetet utförs. Denna handledare 

skall i första hand vara behjälplig i praktiska frågor men det är givetvis 

en fördel om personen också kan biträda vetenskapligt. Fälthandledaren 

ordnas av studenten själv, men institutionen bistår om möjligt med 

hjälp. 

Ett MFS-stipendium täcker kostnader för resor till, i och från landet, vaccinationer, 

hälsokontroll och kombiförsäkring samt merkostnader för kost 

och logi under vistelsen i landet. Fälthandledarens ev. ersättning skall också 

medtagas i den sökandes budgetunderlag. 

Ansökan skall bestå av en projektbeskrivning på engelska omfattande 3-5 

sidor. Projektbeskrivningen skall innehålla titel, syfte, problemställning och 

metod. Bifoga även ett förslag till budget, en meritförteckning och 

eventuell skriftväxling med u-landsinstitutionen/fälthandledaren. Ansökan 

lämnas i 3 exemplar till Johanna Värlander, MFS-ansvarig vid Ekonomiskhistoriska 

institutionen. 

Sista ansökningsdag för MFS-stipendier är 5 oktober 2010. 

Ytterligare information lämnas av Knut-Erland Berglund, tel. 018-471 14 81. 

Se även http://www.ekhist.uu.se/Utbildning/utland.htm.

21 

Del II 

Kursplaner

Allmänna mål för grundutbildningen i ekonomisk historia 23 

Allmänna mål för grundutbildningen 

i ekonomisk historia vid Uppsala universitet 

Undervisningen ska ske på vetenskaplig grund med nära anknytning till 

pågående forskning. Med det avses 

att undervisande lärare forskar. 

att kurslitteraturen står på vetenskaplig grund. 

att stoffet följer forskningsfronten. 

att fördjupningar och specialkurser i hög grad fokuserar områden där 

institutionen bedriver forskning och har särskild kompetens. 

Utbildningen syftar till att de studerande tillägnar sig ett historiskt perspektiv 

på olika samhällsföreteelser. Utbildningen ska vara probleminriktad 

och ge möjligheter till fördjupningar och tid för analys, kritik och reflektion. 

Utbildningen ger plats för olika teoretiska och metodologiska perspektiv. 

Ett genusperspektiv är integrerat i utbildningen. 

Efter genomgången grundutbildning i ekonomisk historia ska den studerande 

besitta kunskaper av värde för en rad olika yrkesroller – exempelvis 

som utredare, omvärldsanalytiker, lärare, journalist eller ekonom. Grundutbildningen 

ska också ge en god grund för forskarutbildning i ämnet.

24 Ekonomisk historia A 

Ekonomisk historia A 

30 högskolepoäng 

I detta kurspaket ingår följande kurstillfällen: 

Ekonomisk historia A/Ekonomi och samhälle 

Ekonomisk historia A/Globalisering – ett historiskt perspektiv 

Se respektive kursplan. 

Anmärkning: Kurspaketet kan ej medtagas i examen samtidigt med Historia 

baskurs A eller Historia AB.

A/Ekonomi och samhälle 25 

Ekonomi och samhälle 


Kurskod: 2EH310 

Beslut: 2007-01-24 

Beslutad av: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 

Förkunskaper: Grundläggande behörighet 

Utbildningsnivå: Grundnivå 

Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd, G Godkänd, 

U Underkänd 

Anmärkning: Inom ramen för samma examen kan endast två A-kurser om 

15 högskolepoäng medtages. Ingen av A-kurserna kan medtagas i examen 

samtidigt med Historia A eller Historia AB. 

Huvudområde 


Beslut och riktlinjer 

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet, lärarprogrammet 

140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng 

vid Uppsala universitet. Den kan också läsas som fristående kurs. Kursplanen 

är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse. 

Mål 

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna 

 

redogöra för innebörden i begreppet institutionella förhållanden samt 

med exempel från olika tider/epoker belysa samspelet mellan teknik 

och institutionella förhållanden 

 

 

översiktligt beskriva hur grundläggande ekonomiska, sociala och 

politiska förutsättningar för industrialiseringen växte fram i Västeuropa, 

hur detta ledde till en industriell revolution i Storbritannien och 

hur industrialiseringsprocessen spred sig till olika länder under 1800- 

talet 

redogöra för några huvuddrag i strukturförändringarna i svensk och 

europeisk ekonomi samt diskutera hur inhemska och internationella 

förhållanden samspelat i denna utveckling

26 A/Ekonomi och samhälle 

 

 

 

 

översiktligt diskutera den historiska bakgrunden till aktuella utvecklingsproblem 

i u-länderna och Östeuropa 

återge några huvuddrag i den ekonomiska doktrinhistorien och relatera 

dessa till strukturella och institutionella förändringar i ekonomin 

aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner, genomföra 

kortare muntliga presentationer samt skriftligt behandla en avgränsad 

ekonomisk-historisk frågeställning 

kritiskt bedöma och analysera kortare texter av ekonomisk-historisk 

karaktär 

Innehåll 

Denna introduktionskurs i ekonomisk historia ger en kronologisk översikt 

av den ekonomiska utvecklingen i främst Västeuropa och Nordamerika 

samt Sverige. Särskild vikt läggs vid utvecklingen från och med den industriella 

revolutionen. Ett genomgående tema är samspelet mellan förändringarna 

i teknik, produktionsstruktur och samhällets ekonomiska organisation. 

Kursen är uppdelad i två, huvudsakligen kronologiskt avgränsade, 

moment. 

Moment 1. Den moderna ekonomins grundläggning, 7,5 högskolepoäng. I 

moment 1 följs utvecklingen från den europeiska antiken fram till och med 

industrialiseringen under 1800-talet. Begrepp som ”feodalism”, ”kapitalism”, 

”merkantilism” och ”industriell revolution” definieras och problematiseras. 

Förutsättningarna för industrialiseringen uppmärksammas, liksom 

industrialiseringsprocessens förlopp och effekter i olika länder samt 

framväxten av internationella marknader. I samband därmed behandlas 

även hur de ekonomiska idéerna förändrades och hur en ekonomisk vetenskap 

växte fram. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige studeras i ett 

jämförande perspektiv. Demografiska, genushistoriska och socialhistoriska 

aspekter integreras i momentet. 

Moment 2. Perspektiv på 1900-talets ekonomiska utveckling, 7,5 högskolepoäng. 

Långsiktig ekonomisk tillväxt medför kamp om resurserna och kräver 

strukturell omvandling. I moment 2 behandlas hur detta i de ledande 

industriländerna gav upphov till växlingar mellan perioder då det materiella 

välståndet snabbt ökade och då vad som tidigare uppnåtts hotades genom 

krig och djupa ekonomiska kriser. Ett centralt tema är frågan om statens 

respektive marknadens roll i ekonomin, och hur synen på detta förändrades 

flera gånger under 1900-talet. Detta tema genomsyrar även behandlingen 

av Sverige, där fördjupningar görs kring bland annat strukturförändringar-

A/Ekonomi och samhälle 27 

nas cykliska karaktär, den ”svenska modellen” och arbetsmarknadens, inklusive 

genusarbetsdelningens, utveckling. Det geografiska perspektivet 

vidgas dessutom till att även innefatta utvecklingsproblemen och industrialiseringsförsöken 

i Östeuropa och u-länderna. 

Undervisning 

Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. 

Examination 

Respektive moment examineras genom aktivt deltagande i seminarier, inlämningsuppgifter 

samt skriftlig tentamen. 


Moment 1. Den moderna ekonomins grundläggning, 7,5 högskolepoäng 

Cameron, Rondo E., Världens ekonomiska historia från urtid till 

nutid. Lund: Studentlitteratur, 2001. Kapitel 1-11. 350 s. 

Easterlin, Richard A., Tillväxtens tidevarv: det tjugoförsta århundradet 

ur historiskt perspektiv. Stockholm: SNS förlag, 2001. Ca 265 s. 

Hedenborg, Susanna & Morell, Mats (red.), Sverige – en social och 

ekonomisk historia. Lund: Studentlitteratur, 2006. Urval ca 100 s. 

Isacson, Maths & Morell, Mats (red.), Industrialismens tid: ekonomiskhistoriska 

perspektiv på svensk industriell omvandling under 200 år. 

Stockholm: SNS förlag, 2002. Urval ca 50 s. 

North, Douglass C., Thomas, Robert Paul, Västerlandets uppgång: 

Europas ekonomiska historia 900-1700. Stockholm: SNS förlag, 

1997. Ca 221 s. 

Sandelin, Bo, Trautwein, Hans-Michael & Wundrak, Richard, Det 

ekonomiska tänkandets historia. 3., [rev.]uppl. Stockholm: SNS 

förlag, 2001. Kapitel 1-6. 70 s. 

Schön, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia: tillväxt och 

omvandling under två sekel. 2, [rev.] uppl. Stockholm: SNS förlag, 

2007. Kapitel 1-3. 200 s. 

Enl. lärares anvisningar ca 50 s. 

Totalt ca 1 280 s.

28 A/Ekonomi och samhälle 

Moment 2. Perspektiv på 1900-talets ekonomiska utveckling. 7,5 högskolepoäng 

Berend, T. I., An Economic History of Twentieth-century Europe: 

Economic Regimes from Laissez-faire to Globalization. 

Cambridge: Cambridge University Press, 2006. Ca 300 s. 

Cameron, Rondo E., Världens ekonomiska historia från urtid till 

nutid. Lund: Studentlitteratur, 2001. Kapitel 12-17. 120 s. 

Gunnarsson, Christer & Rojas, Mauricio, Tillväxt, stagnation, kaos: 

en institutionell studie av underutvecklingens orsaker och utvecklingens 

möjligheter. Stockholm: SNS förlag, 2004. 300 s. 

Hedenborg, Susanna & Morell, Mats (red.), Sverige – en social och 

ekonomisk historia. Lund: Studentlitteratur, 2006. Urval ca 110 s. 

Isacson, Maths & Morell, Mats (red.), Industrialismens tid: ekonomiskhistoriska 

perspektiv på svensk industriell omvandling under 200 år. 


Sandelin, Bo, Trautwein, Hans-Michael & Wundrak, Richard, Det 

ekonomiska tänkandets historia. 3., [rev.]uppl. Stockholm: SNS 

förlag, 2001. Kapitel 7-9. 70 s. 

Schön, Lennart, En modern svensk ekonomisk historia: tillväxt och 

omvandling under två sekel. 2, [rev.] uppl. Stockholm: SNS förlag, 

2007. Kapitel 4-6. Ca 320 s. 

Enligt lärares anvisningar 50 s. 

Totalt ca 1 360 s.

A/Globalisering – ett historiskt perspektiv 29 

Globalisering – ett historiskt perspektiv 



Beslut: 2007-01-24 





U Underkänd 




Huvudområde 







Mål 

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: 

 

återge hur ett lands naturresurser och ekologiska förutsättningar 

påverkar dess ekonomiska utveckling över lång tid 

 

 

 

diskutera på vilket sätt institutionella förutsättningar påverkar länders 

utveckling och underutveckling under olika epoker 

återge de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan de asiatiska 

och västeuropeiska ekonomierna före och under den industriella revolutionen 

diskutera vilken påverkan massmigration (frivillig och påtvingad) 

har på avsändar- och mottagarländernas ekonomi med avseende på 

tillväxt och inkomstfördelning

30 A/Globalisering – ett historiskt perspektiv 

 

 

 

 

återge och kritiskt pröva förekommande argument för och emot protektionism 

och frihandel samt diskutera på vilket sätt internationella 

kapitalrörelser påverkar tillväxt och utveckling 

exemplifiera och diskutera den ömsesidiga påverkan mellan ekonomisk 

tillväxt, globalisering, ekonomiska kriser och internationella 

konflikter 

kritiskt bedöma och värdera den nutida diskussionen om globalisering 

i ett långsiktigt ekonomisk-historiskt perspektiv 

aktivt delta i seminariediskussioner samt självständigt behandla en 

vetenskaplig fråga i en kortare PM 

Innehåll 

Kursen ger en översikt av den globala ekonomins utveckling de senaste tre 

hundra åren samt en orientering om förhållandena ända tillbaka till antiken. 

Tonvikten ligger på långsiktig ekonomisk omvandling, integration och 

tillväxt, särskilt tiden efter det industriella genombrottet i Västeuropa. De 

centrala ekonomisk-historiska frågeställningarna rörande globalisering 

presenteras och problematiseras och studenterna introduceras i de viktigaste 

teoretiska redskapen för hur man beskriver och kritiskt analyserar tillväxt 

och utveckling i ett internationellt långsiktigt perspektiv. I kursen 

behandlas hur ekologiska förutsättningar liksom användandet av resurserna 

jord, arbete och kapital påverkas när olika ekonomier integreras med varandra. 

Ekonomisk integration i form av varuhandel, internationella arbetskrafts- 

och kapitalströmmar och deras konsekvenser för tillväxt och utveckling 

behandlas likaså. Både de industrialiserade ländernas väg till 

välstånd och utvecklingsländernas tillväxtproblem behandlas. 

Kursen är uppdelad i två moment, där det första behandlar utvecklingen 

fram till första världskrigets utbrott 1914 och det andra globaliseringsaspekter 

från 1914 till nutid. 

Undervisning 

Undervisningen ges i form av föreläsningar, handledning och seminarier. 

Examination 

Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarier, PM-skrivande 

och skriftlig tentamen.

A/Globalisering – ett historiskt perspektiv 31 


Moment 1, Kolonialism, industrialisering och världsmarknadens framväxt, 

7,5 högskolepoäng 

Jörnmark, Jan, Skogen, staten och kapitalisterna: skapande förstörelse 

i svensk basindustri 1810-1950. Lund: Studentlitteratur, 2004. 

S. 11-102. 90 s. 

Kenwood, A. G. & Lougheed, A. L., Den internationella ekonomins tillväxt 

1820-1990. Lund: Studentlitteratur, 1996, S. 11-188. 90 s. 

Magnusson, Lars, Vad är marknaden Stockholm: SNS förlag, 2006. 93 s. 

Marks, Robert B., Den moderna världens ursprung. Lund: Arkiv, 

2004. 200 s. 

Polanyi, Karl, Den stora omdaningen: marknadsekonomins uppgång 

och fall. Lund: Arkiv, 2002. Ca 300 s. 

Rosenberg, Nathan & Birdzell, L. E., Västvärldens väg till välstånd. 


Wallerstein, Immanuel, Världssystemanalysen: en introduktion. 

Stockholm: Tankekraft, 2005. 175 s. 

Artiklar enl. lärares anvisningar ca 100 s. 

Totalt ca 1 340 s. 

Moment 2, Globaliseringen under 1900-talet, 7,5 högskolepoäng 

Frieden, Jeffry A., Global Capitalism: Its Fall and Rise in the 

Twentieth Century. New York: W.W. Norton. Urval ca 400 s. 

Kenwood, A. G. & Lougheed, A. L., Den internationella ekonomins tillväxt 

1820-1990. Lund: Studentlitteratur, 1996, S. 191-370. 180 s. 

Polanyi, Karl, Den stora omdaningen: marknadsekonomins uppgång 

och fall. Lund: Arkiv, 2002. s. 28-40, 218-298. 90 s. 


Litteratur för PM-skrivande ca 400 s. 

Totalt ca 

1 270 s

32 A/ Kriser och konjukturer 

Kriser och konjukturer 

7,5 högskolepoäng (halvfart) 


Beslut: 2009-05-15 

Beslutad av: Ekonomisk-historiska institutionens styrelse 




U Underkänd 




Huvudområde 







Mål 


definiera finansiell och ekonomisk kris, 

tolka ekonomiska kriser utifrån ett historiskt perspektiv, 

analysera och diskutera hur institutionella förändringar, risker och 

olika typer av kriser ömsesidigt påverkar varandra, 

jämföra och analysera olika krisers orsaker, förlopp och konsekvenser 

samt urskilja gemensamma trender.

A/ Kriser och konjunkturer 33 

Innehåll 

Finansiella kriser och konjunkturer följs ofta åt. Tidigare kriser har 

utvecklats på olika sätt beroende på förväntningar, realekonomiska 

förutsättningar och institutionella lösningar. Ofta leder en ekonomisk kris 

till smärtsamma påfrestningar för individer medan de för ekonomin i sin 

helhet medför nödvändiga omstruktureringar och förändringar av 

spelreglerna. I kursen sätts bland annat dagens finansiella och ekonomiska 

kris in i ett långsiktigt perspektiv – kan vi lära av historien 

Undervisning 

Kursen ges på halvfart. Undervisningen sker i form av föreläsningar och 

seminarier. 

Examination 

Examination sker genom tentamen. 


Galbraith, John Kenneth, Den stora börskraschen. Stockholm: 

Ordfront, 2000. 206 s. 

Krugman, Paul, Krisen : orsaker, verkan, åtgärder. Stockholm: 

Leopard, 2009. 191 s. 

Larsson, Mats, Staten och kapitalet: det svenska finansiella systemet 

under 1900-talet. Stockholm: SNS, 1998. Valda delar ca 170 s. 

Lybeck, Johan, Finanskrisen. Stockholm : SNS förlag, 2009 280 s. 

Schön, Lennart, Tankar om cykler: perspektiv på ekonomin, historien 

och framtiden. Stockholm: SNS förlag, 2006. 167 s. 

Temin, Peter, Lessons from the Great Depression. Cambridge, 

Mass.: MIT Press, 1989. 193 s. 

Artiklar enl. lärares anvisningar, ca 100 s. 

Totalt ca 1 360 s.

34 A/ Sweden’s Economic and Social Development 

Sweden's Economic and Social Development 

in the 19th and 20th Centuries, 

7.5 higher education credits 

Course code: 2EH371 

Established: 2007-01-24 

Established by: Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 

Revised: 2008-03-19 

Revised by: Ekonomisk-historiska institutionens styrelse 

Requirements: General admission requirements. A good knowledge of 

English is recommended. 

Level of education: Basic level 

Grading System: VG Pass with distinction , G Pass, U Fail 

Note: The same degree may include A-level courses comprising at most 30 

ECTS. None of the A-level courses may be included in the same degree 

together with History A eller History AB. 

Main Area of Studies 

Economic History 

Learning outcomes 

Upon completion of the course, the student should 

 

be able to describe the general development of the Swedish economy 

c. 1800-present 

 

 

be able to describe the content and importance of concepts such as 

“the agrarian revolution”, “industrialisation”, and “the welfare state” 

within the Swedish context 

be able to discuss the importance of social, economic and political 

factors for economic change. 

Contents 

This course deals in some depth with the extensive structural and economic 

changes which have characterized Sweden since the mid 19th century. This 

takes the form of a chronological analysis of the rapid transition from a 

typical poor agrarian society to an industrial welfare state. Which were the 

driving forces behind the development Why did they occur so late Which 

were the production factors so favourable to Sweden These are some of 

the questions activated in the course. The background and substance of the 

concept of The Swedish Model is also dealt with.

A/ Sweden’s Economic and Social Development 35 

Instruction 

Lectures and seminars. 

Examination 

Written examination. 

Course literature 

Magnusson, Lars, An Economic History of Sweden. London: 

Routledge, 2000. Ca 305 s. 

Assigned by teacher ca 270 pp. 

Total ca 550 p.

36 Ekonomisk historia B 

Ekonomisk historia B 



Ekonomisk historia B/Problemområden i ekonomisk historia 

Ekonomisk historia B/Vetenskapligt skrivande (se separat kursplan) 

Problemområden i ekonomisk historia, 15 högskolepoäng 


Beslut: 2007-01-24 


Reviderad: 2009-05-15 

Förkunskaper: 20 p/30 hp i samhällsvetenskapliga ämnen eller 20 p/30 hp 

i historia eller idé- och lärdomshistoria. 


Betygsskala: För denna kurs ges betygen VG Väl godkänd , G Godkänd, U 

Underkänd 

Anmärkning: Kursen kan ej medtagas i examen samtidigt med Historia 

AB eller Historia B. 

Huvudområde 



Kursen ges i två alternativa varianter: 

a) Business history, 15 högskolepoäng 

b) Global ekonomisk utveckling, 15 högskolepoäng 

Den studerande väljer något av dessa alternativ och följer kursplanen för 

vald kurs. Se respektive kursplan. 

För lärarstuderande kan VFU (verksamhetsförlagd utbildning) ersätta 

denna kurs. 

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet och 

lärarprogrammet 140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng 

vid Uppsala universitet. Hela B-kursen ingår också som Ekonomisk-

Ekonomisk historia B 37 

historisk inriktning (mom 5-8) i Historia AB 60 högskolepoäng. Den kan 

också läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomiskhistoriska 

institutionens styrelse. 

Se separat kursplan. 

Vetenskapligt skrivande, 15 högskolepoäng

38 B/ Business History 

Business History 



Beslut: 2007-01-24 



Reviderad av: Ekonomisk-historiska institutionens styrelse 

Förkunskaper: 20 poäng/30 högskolepoäng i samhällsvetenskapliga ämnen 

eller 20 poäng/30 högskolepoäng i historia eller idé- och lärdomshistoria. 



Underkänd 



Huvudområde 





vid Uppsala universitet. Hela B-kursen ingår också som Ekonomiskhistorisk 

inriktning (mom 5-8) i Historia AB 60 högskolepoäng. Den kan 



Mål 

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna 

 

 

 

förstå industrialiseringens allmänna utveckling, resonera kring betydelsen 

av sociala och ekonomiska faktorer för produktion samt analysera 

betydelsen av politik kontra marknad i industrialiseringsprocessen 

analysera storföretagandets historiska utveckling mot en samhällelig 

kontext 

redogöra för argumentationen i resonemang om ekonomiska och 

politiska drivkrafter bakom långsiktiga globala utvecklingsprocesser

B/ Business History 39 

 

 

 

 

redogöra för hur såväl små- som storföretagande vuxit fram i olika 

geografiska regioner, 

självständigt formulera och diskutera avgränsade och undersökningsbara 

vetenskapliga problem, 

med hjälp av existerande forskningsresultat sammanställa en PM 

kring hur begreppet business systems kan appliceras på enskilda 

fallstudier, 

värdera och analysera olika källmaterial som belyser företagandets 

utveckling. 

Innehåll 

Denna kurs vänder sig förutom till studerande inom ekonomisk historia 

även till studenter vid ekonomprogrammet med intresse för att analysera 

företagandets utveckling i ett bredare samhälleligt och kronologiskt perspektiv. 

Kursen utgår från begreppet business history (företagandets historia) 

och hur detta utvecklats som forskningsområde. 

Kursen består av två moment. I moment 1 ligger fokus på den ekonomiska 

tillväxtens och utvecklingens problematik. Detta moment samläses med 

kursen Global ekonomisk utveckling. 

Under moment 2 analyseras hur företag fungerar ur ett samhälleligt perspektiv. 

Med utgångspunkt från begreppet business systems diskuteras 

framför allt hur nordiska företag utvecklats över tid. Kursen fokuserar 

främst på framväxten av nationellt och internationellt storföretagande, men 

även utvecklingen av mindre och medelstora företag i olika länder diskuteras. 

Kursen innefattar metodövningar där olika typer av företagshistoriskt material 

granskas källkritiskt och värderas i relation till varandra. 

Undervisning 

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och PM-handledning.

40 B/ Business History 

Examination 

Kursen examineras genom skriftlig tentamen på delar av kurslitteraturen, 

men även muntliga examinationer i grupp förekommer. I kursen författas 

även en PM där svenska och utländska företag analyseras mot bakgrund av 

de teorier som presenteras på kursen. 


Moment 1. Industrialisering, företagande och imperialism, 7,5 högskolepoäng 

Chandler, Alfred D., Scale and scope : the dynamics of industrial 

capitalism. Cambridge, Mass.: Belknap Press, 1994. Urval ca 250 s. 

Pomeranz, Kenneth, The great divergence: China, Europa, and 

the making of the modern world economy. Princeton, N.J.: 

Princeton University Press, 2000. Urval ca 300 s. 

Vries, Jan de, The industrious revolution: consumer behavior and 

the household economy, 1650 to the present. Cambridge: 

Cambridge University Press, 2008. Urval ca 250 s. 



Moment 2. Storföretagandets framväxt, 7,5 högskolepoäng 

Cassis, Youssef, Big Business: The European Experience in the 

Twentieth Century. Oxford: Oxford University Press, 1999. 277 s. 

Fellman, S. m. fl., Creating the Nordic model of Capitalism: the 

Development of a Competitive Periphery. Basingstoke: Palgrave 

Macmillan, 2008. Ca 450 s. 

McCraw, Thomas K., American Business, 1920-2000: How it Worked. 

Wheeling, Ill.: Harlan Davidson, 2000. 270 s. 

Artiklar och annan litteratur enligt lärares anvisningar, ca 250 s. 

Totalt ca 1 160 s.

B/ Global ekonomisk utveckling 41 

Global ekonomisk utveckling 



Beslut: 2007-01-24 



Reviderad av: Ekonomisk-historiska institutionens styrelse 

Förkunskaper: 20 poäng/30 högskolepoäng i samhällsvetenskapliga ämnen 

eller 20 poäng/30 högskolepoäng i historia eller idé- och lärdomshistoria. 



Underkänd 



Huvudområde 









Mål 

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 

 

 

 

förstå industrialiseringens allmänna utveckling, resonera kring betydelsen 

av sociala och ekonomiska faktorer för produktion samt analysera 

betydelsen av politik kontra marknad i industrialiseringsprocessen 

redogöra för hushållens roll i den ekonomiska utvecklingen 

analysera storföretagandets historiska utveckling mot en samhällelig 

kontext

42 B/ Global ekonomisk utveckling 

 

 

 

 

 

 

 

redogöra för drivkrafter bakom den brittiska imperialismen och analysera 

hur dessa verkade via brittisk ekonomisk politik och via Londons 

position som internationellt finanscentrum 

redogöra för de viktigaste likheterna och skillnaderna mellan de indiska 

och afrikanska ekonomierna sedan 1800 med avseende på föreställningar 

om utveckling, praktisk utvecklingspolitisk samt ekonomisk 

utveckling 

redogöra för hur klassificeringar av likhet och olikhet med avseende 

på kön, ras och etnicitet utgör integrerade delar av föreställningar om 

utveckling 

muntligt och skriftligt föra resonemang kring ekonomiska och politiska 

drivkrafter i långsiktiga globala utvecklingsprocesser 

redogöra för argumentationen i både kvalitativa och kvantitativa 

analyser av globaliseringsprocesser samt visa hur de olika beståndsdelarna 

i argumentationen bidrar till argumenten i sin helhet 

självständigt formulera och diskutera avgränsade och undersökningsbara 

vetenskapliga problem 

med hjälp av existerande forskningsresultat sammanställa en PM 

kring utveckling som en samhällsekonomisk process 

Innehåll 

Denna kurs behandlar långsiktig global ekonomisk utveckling under de 

senaste två hundra åren. Kursen kopplar samman politiska och teoretiska 

föreställningar om utveckling med utvecklingsprocesser i olika delar av 

världen sedan år 1800. Ett genomgående tema i kursen är att problematisera 

hur eurocentriska föreställningar om utveckling påverkat både det historiska 

förloppet och den historiska analysen av global utveckling. 

Kursen består av två moment. I moment 1 ligger fokus på den ekonomiska 

tillväxtens och utvecklingens allmänna problematik. Detta moment samläses 

med kursen Business History. Under moment 2 behandlas den 

brittiska imperialismen samt hur utvecklingspolitik i Indien och delar av 

Afrika utformats sedan år 1800. Vidare analyseras globala utvecklingsprocesser 

bland annat genom studier av internationella regelverk, faktormarknader 

och marknadsformer. Avslutningsvis författas och diskuteras en 

litteraturbaserad PM. Problemställningen skall ta sin utgångspunkt i den 

lästa kurslitteraturen. Varje enskild författare skall därtill i samråd med 

lärare sammanställa relevant kompletteringslitteratur.

B/ Global ekonomisk utveckling 43 

Undervisning 

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och PM-handledning. 

Examination 

Kursen examineras genom skriftlig tentamen, muntlig examination, aktivt 

deltagande i seminarier samt genom PM-författande och PM-ventilering. 


Moment 1. Industrialisering, företagande och imperialism, 7,5 högskolepoäng 

Chandler, Alfred D., Scale and scope : the dynamics of industrial 

capitalism. Cambridge, Mass.: Belknap Press, 1994. Urval ca 250 s. 

Pomeranz, Kenneth, The great divergence: China, Europa, and 

the making of the modern world economy. Princeton, N.J.: 

Princeton University Press, 2000. Urval ca 300 s. 

Vries, Jan de, The industrious revolution: consumer behavior and 

the household economy, 1650 to the present. Cambridge: 

Cambridge University Press, 2008. Urval ca 250 s. 



Moment 2. Utveckling som historisk praktik, 7,5 högskolepoäng 

Cain, P. J & Hopkins, Antony Gerald, British imperialism : 

innovation and expansion, 1688-1914. London: Longman, 

1993. Urval ca 200 s. 

Cooper, Frederick, Africa Since 1940: The Past of the Present. 

Cambridge: Cambridge University Press, 2002. 216 s. 

Johnson, Gordon & Metcalf, Thomas R., The New Cambridge History 

of India. 3: 4, Ideologies of the Raj. Cambridge: Cambridge 

University Press, 1995. 260 s. 


För PM-uppgiften väljs litteratur i samråd med undervisande lärare, ca 400 s. 

Totalt, ca 930 s.

44 B/Vetenskapligt skrivande 

Vetenskapligt skrivande, 



Beslut: 2008-02-17 

Beslutad av: Institutionsstyrelsen 

Förkunskaper: 20 p/30 hp i samhällsvetenskapliga ämnen eller 20 p/30 hp 

i historia eller idé- och lärdomshistoria. 



Underkänd 

Huvudområde 









Mål 


 

urskilja hur teori/hypoteser, empiriska påståenden och empiriskt underlag 

är kopplade till varandra i en vetenskaplig text 

 

 

 

 

identifiera olika typer av förklaringar samt bedöma deras svaga respektive 

starka sidor 

redogöra för vad som menas med källkritik samt praktiskt tillämpa 

dess huvudregler 

självständigt samla in data och sammanställa tabeller och diagram, 

beräkna central- och spridningsmått samt konstruera index 

tolka kvantitativ information som redovisas i någon av de former 

som nämns i föregående mål

B/Vetenskapligt skrivande 45 

 

 

genomföra en begränsad, väl sammanhållen vetenskaplig undersökning 

företrädesvis baserad på primärt källmaterial samt avrapportera 

denna i en mindre uppsats som uppfyller formella kriterier på vetenskapligt 

författande 

vid uppsatsseminarium försvara sin uppsats, opponera på uppsats 

som annan student skrivit samt aktivt delta i seminariediskussioner 

rörande olika delar av uppsatsarbetet 

Innehåll 

Huvudsyftet med denna kurs är att studenterna ska tillägna sig de färdigheter 

och den kompetens som krävs för att skriva en vetenskaplig uppsats 

av mindre omfång. Kursen är uppdelad i två moment. I det första ges 

grundläggande undervisning i ekonomisk-historisk arbetsmetod. Vissa vetenskapsteoretiska 

spörsmål behandlas, exempelvis frågan om hur empriska 

påståenden (slutsatser) skall göras relevanta, liksom frågan om olika sätt att 

förklara historiska förlopp. Stor vikt läggs också vid att öva färdighet i 

källkritik. Dessutom introduceras centrala statistiska begrepp som 

medelvärde, median, standardavvikelse, fraktiler och index. Studenterna får 

öva sig i att tolka tabeller och diagram samt att med hjälp av kalkylprogrammet 

EXCEL beskriva kvantitativa data med grafiska och numeriska 

redovisningssätt. 

Det andra momentet består huvudsakligen av enskilt arbete med uppsatsen, 

färdigställande och försvar av denna samt opposition på annan uppsats. 

Inledningsvis presenteras de formella kraven för uppsatser, skrivprocessen 

analyseras och studenterna får tillfälle att öva sig i informationssökning. 

Undervisning 

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier, handledda övningar 

vid dator samt individuell uppsatshandledning. 

Examination 

Moment 1 examineras genom aktivt seminariedeltagande och lösande av 

hemuppgifter. På moment 2 ligger studentens egen uppsats, försvaret av 

denna, oppositionen på annan uppsats samt aktivt seminariedeltagande till 

grund för examinationen.

46 B/Vetenskapligt skrivande 


Moment 1. Ekonomisk-historisk metod, 7,5 högskolepoäng 

Jarrick, Arne & Söderberg, Johan, Praktisk historieteori. 4. uppl. 

Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen., 2001. 

Urval ca 130 s. 

Körner, Svante & Wahlgren, Lars, Praktisk statistik.3. uppl. 

Lund: Studentlitteratur, 2002. 252 s. 

Artiklar enl. lärares anvisningar 600 s. 


Moment 2. Uppgiftsövningar (uppsats), 7,5 högskolepoäng 

Engelbertsson, Bob & Karlsson, Lynn, Seminarieuppsatsen : en 

genomgång av formella krav. 4. utökad uppl.Uppsala: Uppsala 

univ., 1998. 50 s. 

Samtliga uppsatser som studenter inom gruppen färdigställt för ventilering. 

Referenslitteratur 

Jarrick, Arne& Josephson, Olle, Från tanke till text : en språkhandbok 

för uppsatsskrivande studenter. 2., [översedda]uppl. 

Lund: Studentlitteratur, 1996. 

133 s

Ekonomisk historia C 47 

Ekonomisk historia C 



Ekonomisk historia C/Teori- och metodkurs 

Ekonomisk historia C/Uppsatskurs 

Teori- och metodkurs, 15 högskolepoäng 


Beslut: 2007-01-24 



Förkunskaper: 40 p/60 hp i ekonomisk historia, där Ekonomisk historia 

A/Ekonomi och samhälle, 10 p/15 hp samt Ekonomisk historia B/Vetenskapligt 

skrivande, 10 p/15 hp eller motsvarande ingår. Historia AB, 40 p/60 

hp, Historia B, 20 p/30 hp, Idé- och lärdomshistoria, 40 p/60 hp. 



Underkänd 

Huvudområde 





vid Uppsala universitet. Den kan också läsas som fristående kurs. 

Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse. 

Mål 


 

redogöra för vad som skiljer vetenskaplig kunskap från vardagskunskap 

samt problematisera uttrycket ”god vetenskap” 

 

redogöra för vad som menas med intersubjektivitet och vilken roll 

denna spelar för utvecklingen av vetenskaplig kunskap

48 Ekonomisk historia C 

 

 

 

 

 

ange skillnader mellan hypotetiskt-deduktiv och induktiv vetenskaplig 

metod samt diskutera teorianknytningens roll i ekonomisk-historisk 

forskning 

reflektera över hur problemformulering, metodval och materialtillgång 

som steg i forskningsarbetet inverkar på varandra och på en 

undersöknings resultat och slutsatser 

kort redogöra för några textanalytiska inriktningar samt självständigt 

lösa uppgifter inom någon av dessa 

redogöra för huvudinnehåll och tillvägagångssätt i vetenskapliga 

texter med kvantitativa inslag och själv använda grundläggande 

kvantitativa metoder 

göra seminariepresentationer (muntliga och skriftliga), aktivt delta i 

seminariediskussioner samt leda seminarier där konkreta, avgränsade 

metodfrågor diskuteras 

Innehåll 

Kursen bygger vidare på och fördjupar de grundläggande kunskaperna från 

Ekonomisk historia B/ Vetenskapligt skrivande, 15 högskolepoäng och 

syftar till att stärka studenternas förmåga att självständigt genomföra och 

skriftligt redovisa vetenskapliga undersökningar. Innehållet sträcker sig 

från basala vetenskapsteoretiska spörsmål till praktiska övningar i ekonomisk-historisk 

arbetsmetod. I fokus står hela tiden den särpräglade karaktär 

som ämnet får av att befinna sig i gränslandet mellan samhällsvetenskap 

och historia, och hur detta återverkar på sådant som den roll teorianvändningen 

respektive källkritiken och empirin spelar i ekonomisk-historisk 

forskning. 

I den mer praktiskt inriktade metoddelen av kursen läggs stor vikt vid frågan 

om hur valet av problemställning, metod och material hör samman och 

vilken roll alternativa val kan spela för en undersöknings resultat. Skillnader 

och likheter mellan kvalitativ och kvantitativ metod diskuteras och 

problematiseras. Som ett exempel på kvalitativ metod behandlas textanalys 

mer ingående, och praktiska övningar genomförs. Även i fråga om kvantitativ 

metod sker en väsentlig fördjupning av tidigare kunskaper, framför 

allt genom att regressions- och tidsserieanalys behandlas. Denna del av 

metodundervisningen är också kopplad till praktiska övningar, där användningen 

av Minitab introduceras. Läsning och diskussion av vetenskapliga 

texter baserade på kvantitativ metod utgör ett viktigt komplement.


Undervisning 

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och handledda övningar 

vid dator. 

Examination 

Kursen examineras genom aktivt seminariedeltagande, muntliga och 

skriftliga seminariepresentationer, självständig ledning av seminarier samt 

hemuppgifter. 


Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.), Textens mening och 

makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 

2., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur, 2005. Urval ca 200 s. 

Dahlgren, Stellan & Florén, Anders, Fråga det förflutna: en introduktion 

till den moderna historieforskningen. Lund : Studentlitteratur, 

1996. Urval ca 200 s. 

Hudson, Pat, History by Numbers: An Introduction to Quantitative 

Approaches. London: Arnold, 2000. Urval ca 200 s. 

Jarrick, Arne & Söderberg, Johan, Praktisk historieteori. 5. uppl. 

Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, 2003 Urval ca 50 s. 

Molander, Bengt, Vetenskapsfilosofi: en bok om vetenskapen och 

den vetenskapande människan. 2. uppl. Stockholm: Thales, 2003. 

Urval Kap. 1, 2, 5-9. 210 s. 

Svensson Torsten & Teorell Jan, Att fråga och att svara. Liber, 

2006. 200 s. 

Övningsuppgifter och övningstexter enligt lärares anvisningar, ca 500 s. 

Totalt, ca 1 960 s.

50 Ekonomisk historia C 

Uppsatskurs, 15 högskolepoäng 


Beslut: 2007-01-24 



Förkunskaper: 40 p/60 hp i ekonomisk historia, där Ekonomisk historia 

A/ Ekonomi och samhälle, 10 p/15 hp samt Ekonomisk historia 

B/Vetenskapligt skrivande, 10 p/15 hp eller motsvarande ingår. Historia 

AB, 40 p/60 hp, Historia B, 20 p/30 hp, Idé- och lärdomshistoria, 40 p/60 

hp. 



Underkänd 

Huvudområde 







Mål 

Efter avslutad kurs ska studenten kunna: 

 

med tillämpning av ekonomisk-historisk metod självständigt avgränsa, 

utforma och genomföra en vetenskaplig undersökning som 

svarar mot formulerad frågeställning och som har relevans för forskningsområdet 

 

 

 

självständigt författa och i seminarium försvara en vetenskaplig uppsats 

självständigt genomföra en uppsatsopposition 

presentera egen uppsats-PM samt aktivt och konstruktivt bidra i 

seminariediskussioner kring andra studenters PM och uppsatser 

Innehåll 

Kursen omfattar dels författande av en uppsats av självständig karaktär och 

dels seminarieverksamhet i anslutning till uppsatsförfattandet.


Undervisning 

Undervisningen ges i form av seminarier och handledning i anslutning till 

uppsatsarbetet. Deltagande i seminarierna är obligatoriskt. 

Examination 

Kursen examineras genom författande och försvar av egen uppsats, opposition 

på annan uppsats samt aktivt seminariedeltagande. 

Övriga föreskrifter 

För lärarstuderande kan uppsatsen skrivas som lärarexamensarbete, 15 

högskolepoäng. 


Uppsats-PM och seminarieuppsatser som behandlas inom terminens seminarieserie.

52 Ekonomisk historia D 

Ekonomisk historia D 



Beslut: 2007-01-24 



Reviderad av: Institutionsstyrelsen 

Förkunskaper: 80p/120 hp inkl. Ekonomisk historia, fortsättningskurs C, 

20 p/30 hp. 

Utbildningsnivå: Avancerad nivå 


Underkänd 

Anmärkning: Sökbar endast för studenter som påbörjat högskolestudier i 

ämnet senast vt 2007. 

Huvudområde 







Mål 

Efter avslutad kurs förväntas den studerande kunna: 

 

 

 

självständigt och kritiskt diskutera centrala frågeställningar i några 

av de klassiska verken i ekonomisk historia 

med utgångspunkt i forskningsläget inom ett visst problemområde 

formulera relevanta och kritiskt prövande frågeställningar samt 

operationalisera dessa 

med hög grad av självständighet och användning av ekonomiskhistorisk 

metod avgränsa, utforma och genomföra en vetenskaplig 

undersökning som svarar mot formulerad frågeställning och som har 

hög relevans för forskningsområdet

Ekonomisk historia D 53 

 

 

 

självständigt författa och i seminarium försvara en vetenskaplig 

uppsats 

självständigt genomföra en uppsatsopposition 

presentera egen uppsats-PM samt aktivt och konstruktivt bidra i 

seminariediskussioner kring andra studenters PM och uppsatser 

Innehåll 

Moment 1. Ekonomisk-historiska problemställningar 7,5 högskolepoäng 

Momentet syftar till att ge ekonomisk-historisk fördjupning inom något av 

följande områden. 

1. Hvuddrag i allmän och svensk ekonomisk historia under senmedeltid och 

tidigmodern tid. Kursen syftar till att ge fördjupad kunskap kring den 

ekonomiska utvecklingen i Sverige och världen, särskilt Europa från senmedeltid 

och fram till det industriella genombrottet. Fyra olika teman och 

sambandet mellan dem betonas: Det förindustriella jordbrukets förutsättningar 

och omvandling; Den demografiska utvecklingen, inbegripet levnadsstandardens 

utveckling; Hantverkets och den tidiga förädlingsindustrins 

(protoindustrins) förutsättningar, betydelse och utveckling; Handelns 

utveckling. Den institutionella utvecklingen kommer att beröras inom 

samtliga fyra problemområden, särskild vikt ges härvidlag åt statens roll. 

Litteraturen kommer i undervisningen att problematiseras med avseende på 

klass- och genusperspektiv. 

Kurslitteraturen innefattar några ”klassiska” och tongivande ekonomiskhistoriska 

verk. Valda delar i dessa verk läses av samtliga. De problematiseras 

i föreläsningar och seminarier med hjälp av några modernare framställningar 

som fått stor betydelse för forskningsläget på viktiga områden 

och viktigare artiklar och kortare framställningar som ur olika metodologiska 

perspektiv fokuserar specifika, men centrala problem. På så sätt 

kommer ett historiografiskt perspektiv att växa fram för studenten. 

2. Huvuddrag i allmän och svensk ekonomisk historia under 1800-talet och 

1900-talet. I denna kurs fördjupas studierna av några centrala teman och 

frågeställningar i allmän och svensk ekonomisk historia för tiden från och 

med den industriella revolutionen. De teman som behandlas är industrialiseringsprocessen, 

industriföretagandets och arbetsmarknadens förnyelse 

samt betydelsen av institutionella förhållanden. Förutom rent ekonomiska 

aspekter på samhällsförändringen, tas även sociala och kulturella aspekter 

upp. Utgångspunkten tas i vetenskapliga verk som starkt påverkat utveck-

54 Ekonomisk historia D 

lingen av ämnet och därigenom blivit något av ekonomisk-historiska klassiker. 

Litteraturen väljs så att olika teoretiska och metodologiska angreppssätt 

representeras och kommer i undervisningen att problematiseras med 

avseende på klass- och genusperspektiv. 

Moment 2. Forskningsöversikt 7,5 högskolepoäng 

I anslutning till D-uppsats genomför varje student en litteraturstudie som 

mynnar ut i en PM om forskningsläget på det problemområde som D-uppsatsen 

täcker. 

Moment 3. Uppsats, 15 högskolepoäng 

Momentet innefattar självständigt författande och försvar av uppsats, opposition 

på annan students uppsats samt aktivt seminariedeltagande. 

Undervisning 

Undervisningen på moment 1 ges i form av seminarier. Undervisningen 

inom moment 2 omfattar individuell handledning och seminarier. Undervisningen 

i moment 3 omfattar dels en seminarieserie, dels handledning i 

anslutning till uppsatsarbetet. Seminarierna utgör en central del av institutionens 

metodundervisning. Opposition och aktivt seminariedeltagande 

motsvarar 3 av momentets 10 poäng. Aktivt deltagande i undervisningen är 

obligatoriskt. 

Examination 

Moment 1 examineras genom aktivt seminariedeltagande och skriftlig examination. 

Moment 2 och moment 3 examineras genom PM- och uppsatsarbete 

samt aktivt seminariedeltagande. Graderade betyg ges på varje moment 

och sammanvägs till ett graderat betyg på hela kursen. 


Kurslitteraturen meddelas av ansvarige lärare.

Praktik med inriktning mot Ekonomisk historia, 20 poäng 55 

Praktik med inriktning mot 

Ekonomisk historia, 20 poäng 


Kursen ingår som en frivillig del i Samhällsvetarprogrammet och tillgodoräknas 

som 20 poäng i Fil Mag-examen. Kursen genomförs i anslutning till 

den ämnesfördjupning som ingår i Samhällsvetarprogrammet. Platser kan 

dock endast erbjudas i begränsad omfattning. Kursplanen är fastställd av 

Ekonomisk-historiska institutionens styrelse 1999-04-12 

Syfte och innehåll 

Kursen syftar till att den studerande ska träna sig i att använda förvärvade 

kunskaper och färdigheter i arbetsuppgifter på en arbetsplats, samt tillämpa 

sina kunskaper från den teoretiska utbildningen i konkret utrednings- eller 

projektarbete. Kursen syftar vidare till att utveckla förmågan att arbeta såväl 

självständigt som i samverkan med andra, liksom att utveckla förmågan 

att i tal och skrift behandla svenska språket. Kursen ger också den studerande 

en möjlighet att bilda sig en uppfattning om framtida arbetsmarknadsmöjligheter 

samt tillfälle att bygga upp ett personligt kontaktnät. 

Uppläggning och verksamhetsform 

För att syftet med kursen ska uppnås är det viktigt att den studerande får 

möjlighet att arbeta med en mer omfattande arbetsuppgift (utredning eller 

projektarbete) som löper över en längre tidsperiod. Liksom i den ämnesmässiga 

utbildningen utgör problemformulering, insamling av data, analys 

och presentation viktiga inslag. Ansvarig handledare utses både på institutionen 

och på arbetsplatsen. 

De arbetsplatsförlagda studierna kan genomföras vid myndigheter, 

organisationer eller företag, i första hand i Sverige, som kan erbjuda arbetsuppgifter 

av värde för den studerandes ämnesinriktning och framtida 

yrkesverksamhet. Praktik kan endast ske på en av institutionen godkänd 

praktikplats. 

Kursen omfattar en termin (ca 20 veckor) och fullgörs normalt under 

terminstid. 

Förkunskaper 

Kursen schemaläggs till termin 7 eller 8 och för antagning till kursen krävs 

slutförd C-kurs inom fördjupningsämnet (ekonomisk historia).

56 Praktik med inriktning mot Ekonomisk historia, 20 poäng 

Examination 

För att bli godkänd på kursen fordras att den studerande på ett tillfredsställande 

sätt utfört tilldelade arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Den studerande 

ska dessutom göra en skriftlig beskrivning och utvärdering av 

genomförda arbetsuppgifter under kursens slutskede. 

Kursen bedöms med något av betygen Godkänd eller Underkänd.

57 

English translation of course titles 

Basic Study Courses – A-level 

Economic History A, 30 hp. 

Course 1. Economy and Society, 15 hp. 

Part 1. The Foundation of the Modern Economy, 7,5 hp. 

Part 2. Perspectives on Twentieth Century Economic Development, 7,5 

hp. 

Course 2. Globalization – A Historical Perspective, 15 hp. 

Part 1. Colonialism, Industrialization and the Development of the 

World Market, 7,5 hp. 

Part 2. Globalization During the Twentieth Century, 7,5 hp. 

Economy and Society, 15 hp. 

Part 1. The Foundation of the Modern Economy, 7,5 hp. 

Part 2. Perspectives on Twentieth Century Economic Development, 7,5 hp. 

Globalization – A Historical Perspective, 15 hp. 

Part 1. Colonialism, Industrialization and the Development of the World 

Market, 7,5 hp. 

Part 2. Globalization During the Twentieth Century, 7,5 hp. 

Crises and Business Cycles, 7,5 hp. 

Sweden’s Economic and Social Development in the 19 th and 20 th 

Centuries, 7,5 hp 

Continuation Study Courses – B-level 

Economic History, B, 30 hp. 

Course 1. Problems in Economic History, 15 hp. 

Alternatives: 

a) Business History 

b) Global Ekonomic Development 

Course 2. Social Scientific Writing, 15 hp. 

Part 1. Methods in Economic History, 7,5 hp. 

Part 2. Research Paper, 7,5 hp.

58 

Business History, 15 hp. 

Part 1: Industrialization, Entrepreneurship and Imperialism, 7,5 hp. 

Part 2: The Growth of Big Business, 7,5 hp. 

Global Economic Development, 15 hp. 

Part 1: Industrialization, Entrepreneurship and Imperialism, 7,5 hp. 

Part 2: Development as Historical Practise, 7,5 hp. 

Social Scientific Writing, 15 hp. 

Part 1. Methods in Economic History, 7,5 hp. 

Part 2. Research Paper, 7,5 hp. 

Continuation Study Course – C-level 

Economic History C, 30 hp. 

Part 1. Theory and Methods, 15 hp. 

Part 2. Research Paper, 15 hp. 

Advanced Study Course – D-level 

Economic History D, 30 hp. 

Part 1. Problems in Economic History, 7,5 hp. 

Part 2. Reading Course, 7,5 hp. 

Part 3. Research Paper, 15 hp. 

Vocational Training within the Program for the Social Sciences, 30 hp.

Ekonomisk historia - Ekonomisk-historiska institutionen - Uppsala ...

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Ekonomisk historia - Ekonomisk-historiska institutionen - Uppsala ...

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?