Den energieffektiva staden

energiprincip.eu

Den energieffektiva staden

Den

energi

effektiva

staden


Göteborg - en

energieffektiv stad

Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar.

Runtom i världen försöker man minska klimatpåverkan

och öka energieffektiviten. I Göteborg arbetar vi med lokala

åtgärder för att minska våra utsläpp av växthusgaser.

genom att underteckna borgmästaravtalet

för lokal hållbar energi

har vi förbundit oss att gå längre än

EU:s klimatmål till år 2020. Det innebär

en rad utmaningar kopplade till

stadens storlek, geografi och industriella

historia. Exempelvis skapar

den utspridda bebyggelsen och den

låga andelen kollektivtrafikresande

svårigheter för ett energieffektivt

transportsystem. Samtidigt har vi

goda möjligheter i Göteborg att möta

dessa utmaningar.

Var stad

Efter stadens grundande 1621 dominerade

sjöfart och handel Göteborgs

stadsliv. Under 1800 talet utvecklades

Göteborg till en modern

industristad, en utveckling som

fortsatte under 1900-talet genom

framväxten av stora industriföretag

som SKF och Volvo. Idag är halvmiljonstaden

Göteborg hjärtat i en stor,

varierad och växande arbetsmarknadsregion.

Göteborg är även hem för

många studenter och forskare genom

Göteborgs universitet och Chalmers

tekniska högskola. Göteborgs historia

som handels- och industristad

har skapat en god samarbetsanda

mellan staden, universiteten och den

privata sektorn. Särskilda plattformar

har utvecklats för att stimulera

detta så kallade trippelhelix-samarbete,

exempelvis Lindholmen Science

Park, Business Region Göteborg

och den senaste stora satsningen

Mistra Centre for Urban Futures.

Vara lösningar

Genom samarbete med industrin

och universitet, har vi kunnat

utveckla ny teknik och nya metoder

för minskad miljöpåverkan. Det

har exempelvis lett till

stora investeringar i

fjärrvärmesystem och

en rad biogasprojekt.

30%

minskning av co2

utsläpp till 2020

Hela bostadssektorn

kommer att genomgå

en energieffektivisering

genom att gamla

bostadshus renoveras

till lågenergibyggnader och nya

byggnader lever upp till stränga

krav på energianvändning. Genom

medveten stadsplanering, informationsinsatser

och investeringar i

kollektivtrafik har vi tagit flera steg

mot ett hållbart transportsystem.

Målet är en tät blandstad som ger

förutsättningar för att resa hållbart.

Den här broschyren beskriver Göteborgs

Stads arbete för hållbarhet

inom energiproduktionen, transportsystemet

och bostadssektorn.

Vara mal

Göteborgs kommunfullmäktige

har antagit två lokala miljömål för

att minska klimatpåverkan. Det

långsiktiga målet är att Göteborg

år 2050 har en hållbar och rättvis

utsläppsnivå för

koldioxid (CO 2

). För

att nå målet behöver

göteborgarens genomsnittliga

utsläppsnivå

av CO 2

- ekvivalenter

sänkas från dagens

cirka 10 ton till mindre

än 2 ton. Vi har också

antagit ett delmål som anger att

utsläppen av koldioxid i Göteborg år

2020 ska ha minskat med minst 30

procent jämfört med 1990.

2


Göteborgs historia som handels- och sjöfartsstad har på många sätt format staden. Exempelvis anlades kanaler genom staden efter

nederländsk förebild. Dessa erbjöd ett enkelt sätt att lossa och lasta gods till och från fartyg. Under 1700-talet gjorde Ostindiska kompaniet

Göteborg till en viktig handelsstad och än står stenhus uppförda av dåtidens köpmän kvar. OVAN TILL VÄNSTER: Ostindiefararen “Götheborg

III” är en kopia av det ursprungliga fartyget från sjuttonhundratalet. OVAN TILL HÖGER: Kungsportsplatsen i centrala Göteborg.

NERE TILL VÄNSTER: Den snöklädda statyn av Poseidon blickar ut över Kungsportsavenyn. NERE TILL HÖGER: Kronhuset, den äldsta

byggnaden i Göteborg, var ursprungligen ett vapenförråd eller tyghus som det då kallades. Idag är det en populär turistattraktion.

3


En framtid utan

fossila bränslen

Genom att använda befintlig infrastruktur på bästa möjliga

sätt och samtidigt tillföra nya hållbara lösningar närmar vi

oss ett energisystem baserat på enbart förnybara bränslen.

i göteborg växer ett hållbart energisystem

fram där vi använder de

resurser vi har på bästa möjliga sätt.

Vi försöker förbättra och utveckla

användningen av befintlig infrastruktur

och restprodukter från staden.

Fjärrvärmesystemet och gasnätet

byggdes tidigt ut i Göteborg och det

kommunala energibolaget Göteborg

Energi har fortsatt att genomföra

stora investeringar i systemen. Stora

satsningar sker också för att bättre

utnyttja solenergi och vindkraft.

Avfall utnyttjas

Redan på femtiotalet startade bygget

av fjärrvärmenätet som idag är över

1 000 km långt och förser mer än 90

procent av alla flerbostadshus och

kommersiella lokaler med värme.

För produktion av varmvatten i fjärrvärmesystemet

använder Göteborg

Energi huvudsakligen spillvärme

från industrier, energiproduktion

och förbränning av avfall. Detta

täcker runt 80 procent av bränslebehovet

och under sommarmånaderna

behövs ingen annan energikälla. Det

mesta av den återstående fjärrvärmen

producerar Göteborg Energi i

sina egna kraftvärmeverk. De drivs

huvudsakligen med olika former av

biobränsle och naturgas. Det långsiktiga

målet är att använda enbart

förnybara energikällor. Satsningen

på fjärrvärme är den enskilt viktigaste

orsaken till den kraftiga förbättring av

luftkvaliteten som skett i Göteborg

de senaste fyra decennierna. Under

samma period minskade även utsläppen

av CO 2

med över 90 procent (per

producerad värmeenhet). Minskningen

beror framförallt på ett bättre

utnyttjande av spillvärme, vilket drastiskt

minskat användningen av olja.

Lokala energiresurser

Den biomassa som blir kvar efter

gallring och beskärning i stadens

grönområden tas numera om hand

och används för att

p r o d u c e r a v ä r m e .

Energiproduk tionen

från denna biomassa

uppgår idag till ungefär

50 GWh per år. Målet

är 300 GWh per år till

2015. Inom centrala

Göteborg distribuerar

Göteborg Energi även

fjärrkyla. Den produceras

med frikyla som hämtas in från det

kalla vattnet i Göta älv. När det inte

räcker, exempelvis under sommarmånaderna,

kompletteras det med

absorptionskyla. Absorption är en

90%

av samtliga flerbostadshus

värms

med fjärrvärme.

process som omvandlar överskottsvärme

i fjärrvärmesystemet till kyla.

Biogas

Biogas är ett förnybart bränsle som

kan utvinnas ur avloppsslam, kompost,

skogsavfall eller annan biomassa. Idag

används både naturgas och biogas för

bilar, byggnader och kraftvärmeverk i

Göteborg. Genom att investera i forskning

och produktion av biogas drar Göteborg

nytta av befintlig gasinfrastruktur och

kan erbjuda ett förnybart alternativ. År

2007 öppnade Göteborg Energi Gasendal,

världens då största anläggning för uppgradering

av biogas med en årlig produktion

på cirka 60 GWh. Anläggningen tar emot

biogas från Gryaabs

avloppsreningsverk och

uppgraderar den till naturgaskvalitet.

Biogasen

säljs sedan som bränsle

till bilar och bussar i

Göteborgs-området via

naturgasnätet. Göteborg

Energi och återvinningsföretaget

Renova planerar

att bygga en ny anläggning

för rötning av biologiskt hushållsavfall i

Göteborg. Anläggningen beräknas producera

25 GWh biogas, som kan säljas till

gaskunder i Göteborg. Produktion av

biogas beräknas starta under 2011.

4


Vindkraft är en viktig del i ett hållbart system för elproduktion. Göteborg har en nästan outnyttjad potential för vindkraft.

Vårt mål är att producera 300 GWh vindkraftsel år 2020. I centrala Göteborg utvidgar vi fjärrkylenätet för att kunna

tillhandahålla energieffektiv kylning och ett bättre inomhusklimat till f ler kunder. Fjärrkyla distribueras till centrala

Göteborg i ett slutet tunnel- och rörledningssystem, liknande det som används för fjärrvärme. Det är en driftsäker och

effektiv form av kyla som ger f lera miljövinster.

GoBiGas - storsatsning pa biogas

Lokalt producerad biogas är ett av de bästa bränslena ur ett klimatperspektiv.

2016 väntas en ny anläggning producera biogas motsvarande 1000 GWh energi.

gothenburg biomass Gasification

Project, GoBiGas, är namnet på

Göteborg Energis stora satsning på

produktion av biogas genom förgasning

av biobränsle och spill från skogsbruket.

2016 förväntas anläggningen årligen

producera biogas motsvarande 1000

GWh energi. Det motsvarar drivmedel

till 75 000 bilar.

GoBiGas-anläggningen kommer

att producera biometan (Bio-SNG)

från skogsavfall som grenar, rötter och

toppar. Biomassan omvandlas till en

brännbar gas genom termisk förgasning

i anläggningen. Denna så kallade syntesgas

omvandlas sedan till biogas med

en kvalitet jämförbar med naturgas. En

stor fördel med biogas är att man kan

använda det nuvarande naturgasnätet

för distribution. Eftersom gasen produceras

från förnybara energikällor bidrar

den inte till ökade utsläpp av CO 2

så som

fossila bränslen gör. I valet av teknik och

anläggningsutformning strävar projektet

efter att få ut så hög verkningsgrad

som möjligt. Målet är att nå 65 procent

från biomassa till biogas och att den

totala energiverkningsgraden ska ligga

på över 90 procent.

Lokaliseringen i Ryahamnen vid

Göta Älvs utlopp är vald så att anläggningen

placeras nära en knutpunkt för

Göteborgs el-, gas-, och fjärrvärmenät.

Dessutom medger platsen en långsiktig

och flexibel bränslemottagning

eftersom den har förutsättningar för

både fartygs- och järnvägstransporter.

Kylvatten till processen kan tas från intilliggande

Göta älv.

5


Att bygga en

hallbar stad

I Göteborg finns några av de mest energieffektiva bostadshusen

i Sverige. Dessutom finns flera goda exempel på hur man kan

omvandla befintliga byggnader till lågenergibyggnader.

det bästa sättet att minska energisektorns

miljö- och klimateffekter är

att minska användningen av energi.

Därför strävar vi efter att minska

energianvändningen i våra byggnader

och arbetar för att alla framtida

byggnader blir så energieffektiva som

möjligt.

Under de kommande tio åren

kommer mer än hälften av alla lägenheter

i Sverige att behöva renoveras.

Många av dem byggdes under åren

före energikrisen i början av sjuttiotalet.

Då var energi billigt och

lättillgängligt och incitament för

att bygga energieffektivt saknades.

Detta innebär att det idag finns både

en möjlighet och en stor potential

att minska energianvändningen. I

den kommunala bostadskoncernen

Framtiden har detta arbete redan

påbörjats.

Prisbelönt exempel

Ett bra exempel på energieffektiv

ombyggnation är Solhusen i Gårdsten,

en prisbelönt omvandling av

ett bostadsområde från början av

1970-talet. Genom att tillämpa en

rad energibesparande tekniker och

installera solpaneler minskades energianvändningen

med 45 procent.

Renoveringsarbetet ledde även till

minskade driftkostnader, att modern

återvinningsteknik infördes och

att områdets estetiska och sociala

värden lyftes. En viktig orsak till att

projektet blev så framgångsrikt var

att hyresgästerna var delaktiga och

fick inflytande i planeringsprocessen.

Projektet har fått många utmärkelser,

bland dem World Habitat Award.

Nya och strängare krav

Många av Göteborgs gamla industriområden

har blivit tillgängliga när

verksamheter har flyttat eller lagt

ner. Det har skapat en unik möjlighet

at t omvandla

centr ala delar av

Göteborg till nya

levande områden.

För att säkerställa att

nybyggnation sker

på ett hållbart sätt

finns ett program

för miljöanpassat

byggande. Den som

vill bygga på kommunal

mark, vilken är en

stor andel av den tillgängliga marken

i Göteborg, måste följa högt satta

miljökrav. Målet med programmet

är att all byggnation ska utföras efter

bästa praxis, det vill säga det bästa

som idag går att genomföra för hela

branschen. Byggnader ska ha så

lite påverkan på miljön som möjligt

under både bygg- och livstid.

Programmet är indelat i sju delar.

Det inkluderar frågor om byggnadens

livslängd, energianvändning,

fuktskydd, bullerskydd och miljöpåverkan

under hela livscykeln. Det

60 kWh

m 2

den högsta årliga

energianvändningen

i nybyggda bostäder

på kommunens mark.

område där ambitionen höjs mest är

energihushållningen. Till exempel får

ett flerbostadshus förbruka maximalt

60 kilowatt-timmar per kvadratmeter

och år (kWh/m 2 A temp

) för uppvärmning

och fastighetsel. Det kan

jämföras med Boverkets byggkrav på

110 kWh/m 2 (A temp

) vid nybyggnation.

De kommunala bostads- och

energibolagen arbetar även för att

ge boende i Göteborg mer direkt

kontroll över sin energ

i a n v ä n d n i n g o c h

sina energikostnader.

Genom att installera

mätutrustning som

ger mer exak t och

direkt återkoppling av

värme-, el- och varmvattenanvändning,

blir

det möjligt för kunden

att följa hur deras

beteende påverkar

energianvändning och kostnader.

Passivhus

Passivhus är en typ av lågenergihus

som kräver mycket lite extern

e n e r g i f ö r u p p v ä r m n i n g o c h

kylning. Göteborgsområdet har

spelat en ledande roll i utvecklingen

av passivhus i Sverige. I

Lindås i södra Göteborg byggdes de

första passivhusen i Sverige och i

Göteborg finns både det första och

största passivt uppvärmda flerbostadhuset

i landet.

6


Göteborg har genomgått förändringar som öppnat upp gamla varvsområden för nybyggnation i de centrala delarna av staden. Här byggs f lera

av stadens nya energieffektiva byggnader. Samtidigt finns det stora miljövinster att göra i de äldre områderna i Göteborg och det befintliga

byggnadsbeståndet. I staden finns f lera goda exempel på hur man kan omvandla dessa byggnader till lågenergibostäder.

7


Hamnhuset är ett bra exempel på vår ambition att bygga så energieffektiva och hållbara byggnader som möjligt.

Huset ligger längs kajen mitt i hjärtat av Sannegårdshamnen. Området är centralt lokaliserat i Göteborg och från

huset är det gångavstånd till köpcentrum, skolor, restauranger och kollektivtrafik.

Hamnhuset

Ett stort passivhus som bevisar att energieffektiva byggnader

kan vara mer lönsamma än konventionella.

när hamnhuset, med sina 115 lägenheter,

stod klart år 2008 blev det

Sveriges första passivt uppvärmda

flerbostadshus. Huset värms upp

med överskottsvärme från elektrisk

utrustning, de boendes egna kroppar

och solen. Resultatet är en energibesparing

på minst 50 procent jämfört

med en konventionell byggnad. Allt

utan att göra avkall på den standard

och komfort som förväntas i en

modern byggnad.

Bakom Hamnhuset står det

kommunala bolaget Älvstranden

Utveckling, som ansvarar för stadsutvecklingen

i stora delar av centrala

Göteborg. Huset är det tredje projektet

i rad i deras program för

utveckling av energieffektiva bostäder.

Med Hamnhuset har de nu tagit

programmet ett steg längre genom

att bygga ett passivhus.

Tack vare ett mycket välisolerat

klimatskal, som är tätt och har minimalt

med köldbryggor, så är husets

uppvärmningsbehov lågt. Solfångare

på taket och effektiv återvinning av

värmen i ventilationsluften gör huset

nästan självförsörjande när det gäller

uppvärmning. Den externa energi

som behövs tillgodoses med fjärrvärme

och miljömärkt driftsel. Totalt

sett så ger Hamnhuset 75 procent

lägre CO 2

utsläpp jämfört med ett

normalt nybyggt flerbostadshus

i Sverige.

Ett viktigt underlag

för planeringen

av Hamnhuset var

resultaten av en

mängd livscykelkostnadsberäkningar

(LCC-beräkningar).

Målet med beräkningarna var att

hitta sätt att sänka energianvändningen

utan att höja driftkostnaden

och därmed hyran för hyresgästerna.

För att lyckas med detta krävdes

extra investeringar. Den större

Sveriges första

passivt uppvärmda

flerbostadshus.

investeringen gav dock en lägre totalkostnad

då driftkostnaderna sjunker

mer än kapitalkostnaden ökar. Analyserna

visade att passivhus använder

mer material än vanliga bostäder,

men de extra CO 2

-utsläpp som skapas

vid tillverkning av dessa material

är “återbetalda” på mindre än tre år.

Erfarenheter från planeringen och

byggandet av Hamnhuset visar att

det inte krävs några

banbrytande innovationer

för att bygga

energieffektivt och

långsiktigt. Däremot

krävs nya synsätt på

hur man använder

tekniken i bostadshus. I Hamnhuset

används beprövad teknik på ett mer

optimerat sätt än tidigare. Det ställer

inte högre krav på hyresgästerna

än normalt, men genom att bo i

Hamnhuset bidrar de till att utveckla

framtidens energieffektiva bostäder.

8


Byggnaden på Katjas gata 119 sticker ut, både på grund av den orange färgen

och på grund av sin låga energianvändning. Den använder endast en tredjedel

av energin som en liknande byggnad från samma tid och hälften av ett

konventionellt svenskt f lerbostadshus.

Katjas gata 119

Ett bra exempel på hur vi antar utmaningen att minska

energianvändningen i våra befintliga byggnader.

på katjas gata 119, i hjärtat av Göteborgs

största sammanhängande

miljonprogramsområde och omgivet

av gråa 40 år gamla byggnader,

ligger en orange byggnad som ser

helt nybyggd ut. I själva verket är

den precis lika gammal som de omgivande

byggnaderna i Backa Röd, men

efter en renovering har byggnadens

energianvändning minskat till en

tredjedel av vad den tidigare var.

Detta är resultatet av ett pilotprojekt

utfört av det kommunala bostadsbolaget

Poseidon.

Att bygga nytt och energieffektivt

kräver att man löser ett antal

tekniska och ekonomiska frågor. Om

man vill tillämpa samma teknik vid

ombyggnation av äldre byggnader

kompliceras detta av att man måste

ta hänsyn till byggnadens förutsättningar.

Ombyggnationen av Katjas

gata 119 gav flera möjligheter att

hitta lösningar på dessa frågor. Det

erbjöd även en möjlighet att studera

hur hyresgästerna påverkas av

en sådan omfattande renovering.

Experter från Chalmers Tekniska

Högskola, Lunds Tekniska Högskola

och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

har deltagit i projektet.

Tekniska lösningar har utvecklats i

nära samarbete mellan konsulter och

entreprenörer, där alla bidragit med

sina kunskaper och erfarenheter.

Beräkningar av livscykelkostnader

har spelat

en stor roll för utformningen

och valet av

konstruktionslösningar.

Krypgrund, tak och

ytterväggar har tillläggsisolerats

och samtliga

fönster har bytts mot nya

med lågt energivärde.

Byggnaden är mycket

lufttät och för att garantera ett bra

inomhusklimat så installerades en

ny till- och frånluftsventilation med

värmeåtervinning. Det nya systemet

minimerar på så vis energiförluster

genom att använda inomhusluften

för att värma den inkommande luften.Sammantaget

skapar de här

66%

lägre energianvändning

efter

ombyggnationen.

insatserna ett så lågt uppvärmningsbehov

att huset endast kommer

att behöva tillskottsvärme via fjärrvärme

och vattenradiatorer under

årets kallaste månader. Total innebär

ombyggnationen en minskning av

energianvändningen från 178 kWh/

m 2 (A temp

) till cirka 60 kWh/m 2 (A temp

).

Byggnadens energianvändning

kommer

kontinuerligt att mätas

och kan när som helst

avläsas i en webbaserad

programvara.

Användningen kommer

att jämföras med

ett exakt likadant

befintligt punkthus i

området som inte är

ombyggt. För att ytterligare hjälpa de

boende att minska sin energianvändning

har det installerats utrustning för

energimätning i varje lägenhet. Hyresgästerna

kommer att få detaljerad

information om sin användning och

endast betala för det varmvatten och

den el som de använder.

9


Vägen till hallbara

transporter

Genom stadsplanering och investeringar i kollektivtrafik skapar

vi förutsättningar för framtidens hållbara transportsystem.

Satsningar på cykling, miljöfordon och godspendlar på järnväg

minskar vår klimatpåverkan redan idag.

göteborg har en relativ t låg

b efolkningstäthet o ch många

enfunktionella bilberoende områden.

Kollektivtrafikanvändningen

ökar men är fortfarande lägre än i

många andra nordeuropeiska städer

av liknande storlek. Det finns alltså

många utmaningar, men det innebär

också att det finns ett stort utrymme

för förbättringar.

Ett viktigt verktyg i denna process

är Göteborgs översiktsplan. Enligt

den ska staden utvecklas främst

genom komplet teringsbyg gnation

i de centrala delarna av staden

i kombination med byggande vid

strategiska knutpunkter för kollektivtrafiken.

Blandsstad eftersträvas med

attraktiva stadsmiljöer där bostäder,

kommersiella, institutionella och

industriella funktioner blandas. Om

bostäder, arbetsplatser och affärslokaler

är bättre samlokaliserade kan

fler behov tillgodoses lokalt och fler

resor undvikas. Genom policyarbete

och stadsplanering begränsas parkeringsplatser

i områden med god

tillgång till kollektivtrafik.

För att öka andelen resor med kollektivtrafik

har Göteborgsregionens

kommunalförbund (GR) tagit fram en

långsiktig strategi för utvecklingen av

kollektivtrafiken i Göteborgsregionen.

Syftet med ”Kollektivtrafikprogram

för Göteborgsregionen” (K2020) är

att binda ihop och utveckla de stora

transportnoderna, prioritera kollektivtrafiken

och på så sätt uppnå

kortare restider. Kollektivtrafiken

ska också vara en integrerad

del av stadens

utveckling.

Samarbete mellan

myndigheter och olika

aktörer är avgörande

för att nå framgång

med arbetet. Strategin

har därför utvecklats i

samverkan med lokala

kollektivtrafikbolag

och nationella transport- och trafikmyndigheter.

Målet är en kraftig

ökning av andelen resor med kollektivtrafik,

det innebär att antalet resor

ökar från 450 000 per dag år 2005 till

1 miljon per dag år 2025.

Cykel- och gangtrafik

Göteborgs Stad arbetar med flera

projekt som syftar till att uppmuntra

invånarna i Göteborg att cykla och

promenera mer. Vi förbättrar och

utvidgar nätet av cykelvägar vilket

möjliggör snabbare, säkrare och

90%

av kommunens

fordonspark är

miljöfordon.

bekvämare cykelresor. Investeringar

görs även för att öka antalet cykelparkeringar

och införa lånecykelsystem.

Genom att skapa fler bilfria gågator i

centrala Göteborg vill vi uppmuntra

fler människor att gå, cykla och

använda kollektivtrafik.

Varje år under Europeiska

mobilitetsveckan

uppmanas cirka 100

000 anställda att lämna

bilen hemma. Företag

och organisationer tävlar

mot varandra för att

få den högsta andelen

deltagare som lovar

att ställa bilen under

veckan och resultaten

publiceras på projektets webbplats.

Initiativet innebär kraftigt minskade

utsläpp från biltransporter under den

årliga kampanjveckan, och förhoppningsvis

kommer det att få bestående

effekter då fler människor upptäcker

alternativ till bilkörning till och från

arbetet.

Miljöfordon

För resor som kräver bil är det viktigt

att fordonen är energieffektiva och

körs på bränslen baserade på hållbara

energikällor. Mer än 90 procent

1 0


Hållbara transportlösningar kan utvecklas på många olika sätt. I Göteborg har vårt arbete med järnvägspendlar, fordonsgas, pendeltåg och

cykelbanor bidragit till ett energieffektivare och mindre klimatpåverkande transportsystem. Genom kampanjer och tävlingar har Göteborgs

invånare uppmuntrats till att lämna bilen hemma en dag i veckan, cykla mer och att använda bilpooler. Genom telefonkampanjer har tiotusentals

invånare i Göteborgsområdet intervjuats om sina transportvanor och informerats om alternativa färdsätt och fördelarna med dem.

av fordonen i stadens fordonsflotta

är miljöfordon (med låga CO 2

utsläpp). Många av dem är gasfordon

som drivs med biogas från stadens

gasproduktionsanläggningar. År

2020 kommer all busstrafik att drivas

med biogas, helst med hybridbussar.

Stadens spårvagnar drivs med Bra

Miljöval-märkt el från hållbara energikällor.

Vi deltar även i strategiskt

arbete för att stödja övergången till

elbilar och plug in-hybrider.

Järnvägspendlar

Med endast en och en halv timme

från öppet hav till kaj har Göteborgs

Hamn ett idealiskt läge. 70 procent av

industrin och befolkningen i Norden

kan nås inom en radie på sex timmar

och två tredjedelar av containertrafiken

i Sverige passerar genom

hamnen. Dessutom är det den enda

nordiska hamnen med transoceana

direktförbindelser från Fjärran

Östern, Centralamerika och Nordamerika.

Göteborgs Hamn satsar stort

på at t öka andelen gods som

transpor teras på tåg. År 20 0 0

transporterades 22 procent av alla

containrar till och från hamnen med

tåg. 2009 hade denna andel ökat till

50 procent. Samma år begränsades

därmed CO 2

-utsläppen med 50 000

ton genom att gods transporterades

på tåg istället för på lastbil. Det

motsvarar de årliga utsläppen från

14 000 personbilar. Den positiva

utvecklingen beror på ett system

med tågpendlar som Göteborgs

Hamn, tillsammans med järnvägsoperatörer,

speditörer, rederier,

Banverket och svensk import- och

exportindustri, byggt upp. För tio

år sedan startade den första pendeln

till Karlstad. Idag finns det 26

pendlar med dagliga avgångar till

23 städer i Sverige och Norge. Tågpendlarna

gör det möjligt att ha en

direktlinje mellan städer runt om i

Sverige och Nordens största hamn.

Istället för att företagen fraktar godset

på lastbil till hamnen körs det

till närmaste inlandsterminal för att

därefter lastas om på tåg till Göteborg.

1 1


Göteborg

genom att underteckna borgmästaravtalet har Göteborgs Stad förbundit sig att

gå längre än EU:s klimatmål. I denna broschyr presenterar vi exempel från vårt

arbete med klimat och energifrågor i Göteborg.

på borgmästaravtalets hemsida finns mer information om avtalet och

stadens arbete: www.eumayors.eu

Länkar

göteborgs stad: www.goteborg.se

göteborg energi ab: www.goteborgenergi.se

gryaab ab, regionalt avloppsreningsverk: www.gryaab.se

renova ab, regionalt avfalls- och återvinningsföretag: www.renova.se

förvaltning ab framtiden, kommunal bostadskoncern : www.framtiden.se

gårdstensbostäder, dotterbolag i framtidenkoncernen: www.gardstensbostader.se

bostads ab poseidon, dotterbolag i framtidenkoncernen: www.poseidon.goteborg.se

älvstranden utveckling ab, kommunalt utvecklingsbolag: www.alvstranden.com

göteborgs hamn ab, kommunalt hamnbolag: www.portgot.se

kollektivtrafikprogram för göteborgsregionen: www.k2020.se

resvanekampanjen nya vägvanor: www.nyavagvanor.se

åt t o n d e h u s e t r e k l a m b y r å

More magazines by this user
Similar magazines