Den energieffektiva staden
Den
energi
effektiva
staden
Göteborg - en
energieffektiv stad
Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar.
Runtom i världen försöker man minska klimatpåverkan
och öka energieffektiviten. I Göteborg arbetar vi med lokala
åtgärder för att minska våra utsläpp av växthusgaser.
genom att underteckna borgmästaravtalet
för lokal hållbar energi
har vi förbundit oss att gå längre än
EU:s klimatmål till år 2020. Det innebär
en rad utmaningar kopplade till
stadens storlek, geografi och industriella
historia. Exempelvis skapar
den utspridda bebyggelsen och den
låga andelen kollektivtrafikresande
svårigheter för ett energieffektivt
transportsystem. Samtidigt har vi
goda möjligheter i Göteborg att möta
dessa utmaningar.
Var stad
Efter stadens grundande 1621 dominerade
sjöfart och handel Göteborgs
stadsliv. Under 1800 talet utvecklades
Göteborg till en modern
industristad, en utveckling som
fortsatte under 1900-talet genom
framväxten av stora industriföretag
som SKF och Volvo. Idag är halvmiljonstaden
Göteborg hjärtat i en stor,
varierad och växande arbetsmarknadsregion.
Göteborg är även hem för
många studenter och forskare genom
Göteborgs universitet och Chalmers
tekniska högskola. Göteborgs historia
som handels- och industristad
har skapat en god samarbetsanda
mellan staden, universiteten och den
privata sektorn. Särskilda plattformar
har utvecklats för att stimulera
detta så kallade trippelhelix-samarbete,
exempelvis Lindholmen Science
Park, Business Region Göteborg
och den senaste stora satsningen
Mistra Centre for Urban Futures.
Vara lösningar
Genom samarbete med industrin
och universitet, har vi kunnat
utveckla ny teknik och nya metoder
för minskad miljöpåverkan. Det
har exempelvis lett till
stora investeringar i
fjärrvärmesystem och
en rad biogasprojekt.
30%
minskning av co2
utsläpp till 2020
Hela bostadssektorn
kommer att genomgå
en energieffektivisering
genom att gamla
bostadshus renoveras
till lågenergibyggnader och nya
byggnader lever upp till stränga
krav på energianvändning. Genom
medveten stadsplanering, informationsinsatser
och investeringar i
kollektivtrafik har vi tagit flera steg
mot ett hållbart transportsystem.
Målet är en tät blandstad som ger
förutsättningar för att resa hållbart.
Den här broschyren beskriver Göteborgs
Stads arbete för hållbarhet
inom energiproduktionen, transportsystemet
och bostadssektorn.
Vara mal
Göteborgs kommunfullmäktige
har antagit två lokala miljömål för
att minska klimatpåverkan. Det
långsiktiga målet är att Göteborg
år 2050 har en hållbar och rättvis
utsläppsnivå för
koldioxid (CO 2
). För
att nå målet behöver
göteborgarens genomsnittliga
utsläppsnivå
av CO 2
- ekvivalenter
sänkas från dagens
cirka 10 ton till mindre
än 2 ton. Vi har också
antagit ett delmål som anger att
utsläppen av koldioxid i Göteborg år
2020 ska ha minskat med minst 30
procent jämfört med 1990.
2
Göteborgs historia som handels- och sjöfartsstad har på många sätt format staden. Exempelvis anlades kanaler genom staden efter
nederländsk förebild. Dessa erbjöd ett enkelt sätt att lossa och lasta gods till och från fartyg. Under 1700-talet gjorde Ostindiska kompaniet
Göteborg till en viktig handelsstad och än står stenhus uppförda av dåtidens köpmän kvar. OVAN TILL VÄNSTER: Ostindiefararen “Götheborg
III” är en kopia av det ursprungliga fartyget från sjuttonhundratalet. OVAN TILL HÖGER: Kungsportsplatsen i centrala Göteborg.
NERE TILL VÄNSTER: Den snöklädda statyn av Poseidon blickar ut över Kungsportsavenyn. NERE TILL HÖGER: Kronhuset, den äldsta
byggnaden i Göteborg, var ursprungligen ett vapenförråd eller tyghus som det då kallades. Idag är det en populär turistattraktion.
3
En framtid utan
fossila bränslen
Genom att använda befintlig infrastruktur på bästa möjliga
sätt och samtidigt tillföra nya hållbara lösningar närmar vi
oss ett energisystem baserat på enbart förnybara bränslen.
i göteborg växer ett hållbart energisystem
fram där vi använder de
resurser vi har på bästa möjliga sätt.
Vi försöker förbättra och utveckla
användningen av befintlig infrastruktur
och restprodukter från staden.
Fjärrvärmesystemet och gasnätet
byggdes tidigt ut i Göteborg och det
kommunala energibolaget Göteborg
Energi har fortsatt att genomföra
stora investeringar i systemen. Stora
satsningar sker också för att bättre
utnyttja solenergi och vindkraft.
Avfall utnyttjas
Redan på femtiotalet startade bygget
av fjärrvärmenätet som idag är över
1 000 km långt och förser mer än 90
procent av alla flerbostadshus och
kommersiella lokaler med värme.
För produktion av varmvatten i fjärrvärmesystemet
använder Göteborg
Energi huvudsakligen spillvärme
från industrier, energiproduktion
och förbränning av avfall. Detta
täcker runt 80 procent av bränslebehovet
och under sommarmånaderna
behövs ingen annan energikälla. Det
mesta av den återstående fjärrvärmen
producerar Göteborg Energi i
sina egna kraftvärmeverk. De drivs
huvudsakligen med olika former av
biobränsle och naturgas. Det långsiktiga
målet är att använda enbart
förnybara energikällor. Satsningen
på fjärrvärme är den enskilt viktigaste
orsaken till den kraftiga förbättring av
luftkvaliteten som skett i Göteborg
de senaste fyra decennierna. Under
samma period minskade även utsläppen
av CO 2
med över 90 procent (per
producerad värmeenhet). Minskningen
beror framförallt på ett bättre
utnyttjande av spillvärme, vilket drastiskt
minskat användningen av olja.
Lokala energiresurser
Den biomassa som blir kvar efter
gallring och beskärning i stadens
grönområden tas numera om hand
och används för att
p r o d u c e r a v ä r m e .
Energiproduk tionen
från denna biomassa
uppgår idag till ungefär
50 GWh per år. Målet
är 300 GWh per år till
2015. Inom centrala
Göteborg distribuerar
Göteborg Energi även
fjärrkyla. Den produceras
med frikyla som hämtas in från det
kalla vattnet i Göta älv. När det inte
räcker, exempelvis under sommarmånaderna,
kompletteras det med
absorptionskyla. Absorption är en
90%
av samtliga flerbostadshus
värms
med fjärrvärme.
process som omvandlar överskottsvärme
i fjärrvärmesystemet till kyla.
Biogas
Biogas är ett förnybart bränsle som
kan utvinnas ur avloppsslam, kompost,
skogsavfall eller annan biomassa. Idag
används både naturgas och biogas för
bilar, byggnader och kraftvärmeverk i
Göteborg. Genom att investera i forskning
och produktion av biogas drar Göteborg
nytta av befintlig gasinfrastruktur och
kan erbjuda ett förnybart alternativ. År
2007 öppnade Göteborg Energi Gasendal,
världens då största anläggning för uppgradering
av biogas med en årlig produktion
på cirka 60 GWh. Anläggningen tar emot
biogas från Gryaabs
avloppsreningsverk och
uppgraderar den till naturgaskvalitet.
Biogasen
säljs sedan som bränsle
till bilar och bussar i
Göteborgs-området via
naturgasnätet. Göteborg
Energi och återvinningsföretaget
Renova planerar
att bygga en ny anläggning
för rötning av biologiskt hushållsavfall i
Göteborg. Anläggningen beräknas producera
25 GWh biogas, som kan säljas till
gaskunder i Göteborg. Produktion av
biogas beräknas starta under 2011.
4
Vindkraft är en viktig del i ett hållbart system för elproduktion. Göteborg har en nästan outnyttjad potential för vindkraft.
Vårt mål är att producera 300 GWh vindkraftsel år 2020. I centrala Göteborg utvidgar vi fjärrkylenätet för att kunna
tillhandahålla energieffektiv kylning och ett bättre inomhusklimat till f ler kunder. Fjärrkyla distribueras till centrala
Göteborg i ett slutet tunnel- och rörledningssystem, liknande det som används för fjärrvärme. Det är en driftsäker och
effektiv form av kyla som ger f lera miljövinster.
GoBiGas - storsatsning pa biogas
Lokalt producerad biogas är ett av de bästa bränslena ur ett klimatperspektiv.
2016 väntas en ny anläggning producera biogas motsvarande 1000 GWh energi.
gothenburg biomass Gasification
Project, GoBiGas, är namnet på
Göteborg Energis stora satsning på
produktion av biogas genom förgasning
av biobränsle och spill från skogsbruket.
2016 förväntas anläggningen årligen
producera biogas motsvarande 1000
GWh energi. Det motsvarar drivmedel
till 75 000 bilar.
GoBiGas-anläggningen kommer
att producera biometan (Bio-SNG)
från skogsavfall som grenar, rötter och
toppar. Biomassan omvandlas till en
brännbar gas genom termisk förgasning
i anläggningen. Denna så kallade syntesgas
omvandlas sedan till biogas med
en kvalitet jämförbar med naturgas. En
stor fördel med biogas är att man kan
använda det nuvarande naturgasnätet
för distribution. Eftersom gasen produceras
från förnybara energikällor bidrar
den inte till ökade utsläpp av CO 2
så som
fossila bränslen gör. I valet av teknik och
anläggningsutformning strävar projektet
efter att få ut så hög verkningsgrad
som möjligt. Målet är att nå 65 procent
från biomassa till biogas och att den
totala energiverkningsgraden ska ligga
på över 90 procent.
Lokaliseringen i Ryahamnen vid
Göta Älvs utlopp är vald så att anläggningen
placeras nära en knutpunkt för
Göteborgs el-, gas-, och fjärrvärmenät.
Dessutom medger platsen en långsiktig
och flexibel bränslemottagning
eftersom den har förutsättningar för
både fartygs- och järnvägstransporter.
Kylvatten till processen kan tas från intilliggande
Göta älv.
5
Att bygga en
hallbar stad
I Göteborg finns några av de mest energieffektiva bostadshusen
i Sverige. Dessutom finns flera goda exempel på hur man kan
omvandla befintliga byggnader till lågenergibyggnader.
det bästa sättet att minska energisektorns
miljö- och klimateffekter är
att minska användningen av energi.
Därför strävar vi efter att minska
energianvändningen i våra byggnader
och arbetar för att alla framtida
byggnader blir så energieffektiva som
möjligt.
Under de kommande tio åren
kommer mer än hälften av alla lägenheter
i Sverige att behöva renoveras.
Många av dem byggdes under åren
före energikrisen i början av sjuttiotalet.
Då var energi billigt och
lättillgängligt och incitament för
att bygga energieffektivt saknades.
Detta innebär att det idag finns både
en möjlighet och en stor potential
att minska energianvändningen. I
den kommunala bostadskoncernen
Framtiden har detta arbete redan
påbörjats.
Prisbelönt exempel
Ett bra exempel på energieffektiv
ombyggnation är Solhusen i Gårdsten,
en prisbelönt omvandling av
ett bostadsområde från början av
1970-talet. Genom att tillämpa en
rad energibesparande tekniker och
installera solpaneler minskades energianvändningen
med 45 procent.
Renoveringsarbetet ledde även till
minskade driftkostnader, att modern
återvinningsteknik infördes och
att områdets estetiska och sociala
värden lyftes. En viktig orsak till att
projektet blev så framgångsrikt var
att hyresgästerna var delaktiga och
fick inflytande i planeringsprocessen.
Projektet har fått många utmärkelser,
bland dem World Habitat Award.
Nya och strängare krav
Många av Göteborgs gamla industriområden
har blivit tillgängliga när
verksamheter har flyttat eller lagt
ner. Det har skapat en unik möjlighet
at t omvandla
centr ala delar av
Göteborg till nya
levande områden.
För att säkerställa att
nybyggnation sker
på ett hållbart sätt
finns ett program
för miljöanpassat
byggande. Den som
vill bygga på kommunal
mark, vilken är en
stor andel av den tillgängliga marken
i Göteborg, måste följa högt satta
miljökrav. Målet med programmet
är att all byggnation ska utföras efter
bästa praxis, det vill säga det bästa
som idag går att genomföra för hela
branschen. Byggnader ska ha så
lite påverkan på miljön som möjligt
under både bygg- och livstid.
Programmet är indelat i sju delar.
Det inkluderar frågor om byggnadens
livslängd, energianvändning,
fuktskydd, bullerskydd och miljöpåverkan
under hela livscykeln. Det
60 kWh
m 2
den högsta årliga
energianvändningen
i nybyggda bostäder
på kommunens mark.
område där ambitionen höjs mest är
energihushållningen. Till exempel får
ett flerbostadshus förbruka maximalt
60 kilowatt-timmar per kvadratmeter
och år (kWh/m 2 A temp
) för uppvärmning
och fastighetsel. Det kan
jämföras med Boverkets byggkrav på
110 kWh/m 2 (A temp
) vid nybyggnation.
De kommunala bostads- och
energibolagen arbetar även för att
ge boende i Göteborg mer direkt
kontroll över sin energ
i a n v ä n d n i n g o c h
sina energikostnader.
Genom att installera
mätutrustning som
ger mer exak t och
direkt återkoppling av
värme-, el- och varmvattenanvändning,
blir
det möjligt för kunden
att följa hur deras
beteende påverkar
energianvändning och kostnader.
Passivhus
Passivhus är en typ av lågenergihus
som kräver mycket lite extern
e n e r g i f ö r u p p v ä r m n i n g o c h
kylning. Göteborgsområdet har
spelat en ledande roll i utvecklingen
av passivhus i Sverige. I
Lindås i södra Göteborg byggdes de
första passivhusen i Sverige och i
Göteborg finns både det första och
största passivt uppvärmda flerbostadhuset
i landet.
6
Göteborg har genomgått förändringar som öppnat upp gamla varvsområden för nybyggnation i de centrala delarna av staden. Här byggs f lera
av stadens nya energieffektiva byggnader. Samtidigt finns det stora miljövinster att göra i de äldre områderna i Göteborg och det befintliga
byggnadsbeståndet. I staden finns f lera goda exempel på hur man kan omvandla dessa byggnader till lågenergibostäder.
7
Hamnhuset är ett bra exempel på vår ambition att bygga så energieffektiva och hållbara byggnader som möjligt.
Huset ligger längs kajen mitt i hjärtat av Sannegårdshamnen. Området är centralt lokaliserat i Göteborg och från
huset är det gångavstånd till köpcentrum, skolor, restauranger och kollektivtrafik.
Hamnhuset
Ett stort passivhus som bevisar att energieffektiva byggnader
kan vara mer lönsamma än konventionella.
när hamnhuset, med sina 115 lägenheter,
stod klart år 2008 blev det
Sveriges första passivt uppvärmda
flerbostadshus. Huset värms upp
med överskottsvärme från elektrisk
utrustning, de boendes egna kroppar
och solen. Resultatet är en energibesparing
på minst 50 procent jämfört
med en konventionell byggnad. Allt
utan att göra avkall på den standard
och komfort som förväntas i en
modern byggnad.
Bakom Hamnhuset står det
kommunala bolaget Älvstranden
Utveckling, som ansvarar för stadsutvecklingen
i stora delar av centrala
Göteborg. Huset är det tredje projektet
i rad i deras program för
utveckling av energieffektiva bostäder.
Med Hamnhuset har de nu tagit
programmet ett steg längre genom
att bygga ett passivhus.
Tack vare ett mycket välisolerat
klimatskal, som är tätt och har minimalt
med köldbryggor, så är husets
uppvärmningsbehov lågt. Solfångare
på taket och effektiv återvinning av
värmen i ventilationsluften gör huset
nästan självförsörjande när det gäller
uppvärmning. Den externa energi
som behövs tillgodoses med fjärrvärme
och miljömärkt driftsel. Totalt
sett så ger Hamnhuset 75 procent
lägre CO 2
utsläpp jämfört med ett
normalt nybyggt flerbostadshus
i Sverige.
Ett viktigt underlag
för planeringen
av Hamnhuset var
resultaten av en
mängd livscykelkostnadsberäkningar
(LCC-beräkningar).
Målet med beräkningarna var att
hitta sätt att sänka energianvändningen
utan att höja driftkostnaden
och därmed hyran för hyresgästerna.
För att lyckas med detta krävdes
extra investeringar. Den större
Sveriges första
passivt uppvärmda
flerbostadshus.
investeringen gav dock en lägre totalkostnad
då driftkostnaderna sjunker
mer än kapitalkostnaden ökar. Analyserna
visade att passivhus använder
mer material än vanliga bostäder,
men de extra CO 2
-utsläpp som skapas
vid tillverkning av dessa material
är “återbetalda” på mindre än tre år.
Erfarenheter från planeringen och
byggandet av Hamnhuset visar att
det inte krävs några
banbrytande innovationer
för att bygga
energieffektivt och
långsiktigt. Däremot
krävs nya synsätt på
hur man använder
tekniken i bostadshus. I Hamnhuset
används beprövad teknik på ett mer
optimerat sätt än tidigare. Det ställer
inte högre krav på hyresgästerna
än normalt, men genom att bo i
Hamnhuset bidrar de till att utveckla
framtidens energieffektiva bostäder.
8
Byggnaden på Katjas gata 119 sticker ut, både på grund av den orange färgen
och på grund av sin låga energianvändning. Den använder endast en tredjedel
av energin som en liknande byggnad från samma tid och hälften av ett
konventionellt svenskt f lerbostadshus.
Katjas gata 119
Ett bra exempel på hur vi antar utmaningen att minska
energianvändningen i våra befintliga byggnader.
på katjas gata 119, i hjärtat av Göteborgs
största sammanhängande
miljonprogramsområde och omgivet
av gråa 40 år gamla byggnader,
ligger en orange byggnad som ser
helt nybyggd ut. I själva verket är
den precis lika gammal som de omgivande
byggnaderna i Backa Röd, men
efter en renovering har byggnadens
energianvändning minskat till en
tredjedel av vad den tidigare var.
Detta är resultatet av ett pilotprojekt
utfört av det kommunala bostadsbolaget
Poseidon.
Att bygga nytt och energieffektivt
kräver att man löser ett antal
tekniska och ekonomiska frågor. Om
man vill tillämpa samma teknik vid
ombyggnation av äldre byggnader
kompliceras detta av att man måste
ta hänsyn till byggnadens förutsättningar.
Ombyggnationen av Katjas
gata 119 gav flera möjligheter att
hitta lösningar på dessa frågor. Det
erbjöd även en möjlighet att studera
hur hyresgästerna påverkas av
en sådan omfattande renovering.
Experter från Chalmers Tekniska
Högskola, Lunds Tekniska Högskola
och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
har deltagit i projektet.
Tekniska lösningar har utvecklats i
nära samarbete mellan konsulter och
entreprenörer, där alla bidragit med
sina kunskaper och erfarenheter.
Beräkningar av livscykelkostnader
har spelat
en stor roll för utformningen
och valet av
konstruktionslösningar.
Krypgrund, tak och
ytterväggar har tillläggsisolerats
och samtliga
fönster har bytts mot nya
med lågt energivärde.
Byggnaden är mycket
lufttät och för att garantera ett bra
inomhusklimat så installerades en
ny till- och frånluftsventilation med
värmeåtervinning. Det nya systemet
minimerar på så vis energiförluster
genom att använda inomhusluften
för att värma den inkommande luften.Sammantaget
skapar de här
66%
lägre energianvändning
efter
ombyggnationen.
insatserna ett så lågt uppvärmningsbehov
att huset endast kommer
att behöva tillskottsvärme via fjärrvärme
och vattenradiatorer under
årets kallaste månader. Total innebär
ombyggnationen en minskning av
energianvändningen från 178 kWh/
m 2 (A temp
) till cirka 60 kWh/m 2 (A temp
).
Byggnadens energianvändning
kommer
kontinuerligt att mätas
och kan när som helst
avläsas i en webbaserad
programvara.
Användningen kommer
att jämföras med
ett exakt likadant
befintligt punkthus i
området som inte är
ombyggt. För att ytterligare hjälpa de
boende att minska sin energianvändning
har det installerats utrustning för
energimätning i varje lägenhet. Hyresgästerna
kommer att få detaljerad
information om sin användning och
endast betala för det varmvatten och
den el som de använder.
9
Vägen till hallbara
transporter
Genom stadsplanering och investeringar i kollektivtrafik skapar
vi förutsättningar för framtidens hållbara transportsystem.
Satsningar på cykling, miljöfordon och godspendlar på järnväg
minskar vår klimatpåverkan redan idag.
göteborg har en relativ t låg
b efolkningstäthet o ch många
enfunktionella bilberoende områden.
Kollektivtrafikanvändningen
ökar men är fortfarande lägre än i
många andra nordeuropeiska städer
av liknande storlek. Det finns alltså
många utmaningar, men det innebär
också att det finns ett stort utrymme
för förbättringar.
Ett viktigt verktyg i denna process
är Göteborgs översiktsplan. Enligt
den ska staden utvecklas främst
genom komplet teringsbyg gnation
i de centrala delarna av staden
i kombination med byggande vid
strategiska knutpunkter för kollektivtrafiken.
Blandsstad eftersträvas med
attraktiva stadsmiljöer där bostäder,
kommersiella, institutionella och
industriella funktioner blandas. Om
bostäder, arbetsplatser och affärslokaler
är bättre samlokaliserade kan
fler behov tillgodoses lokalt och fler
resor undvikas. Genom policyarbete
och stadsplanering begränsas parkeringsplatser
i områden med god
tillgång till kollektivtrafik.
För att öka andelen resor med kollektivtrafik
har Göteborgsregionens
kommunalförbund (GR) tagit fram en
långsiktig strategi för utvecklingen av
kollektivtrafiken i Göteborgsregionen.
Syftet med ”Kollektivtrafikprogram
för Göteborgsregionen” (K2020) är
att binda ihop och utveckla de stora
transportnoderna, prioritera kollektivtrafiken
och på så sätt uppnå
kortare restider. Kollektivtrafiken
ska också vara en integrerad
del av stadens
utveckling.
Samarbete mellan
myndigheter och olika
aktörer är avgörande
för att nå framgång
med arbetet. Strategin
har därför utvecklats i
samverkan med lokala
kollektivtrafikbolag
och nationella transport- och trafikmyndigheter.
Målet är en kraftig
ökning av andelen resor med kollektivtrafik,
det innebär att antalet resor
ökar från 450 000 per dag år 2005 till
1 miljon per dag år 2025.
Cykel- och gangtrafik
Göteborgs Stad arbetar med flera
projekt som syftar till att uppmuntra
invånarna i Göteborg att cykla och
promenera mer. Vi förbättrar och
utvidgar nätet av cykelvägar vilket
möjliggör snabbare, säkrare och
90%
av kommunens
fordonspark är
miljöfordon.
bekvämare cykelresor. Investeringar
görs även för att öka antalet cykelparkeringar
och införa lånecykelsystem.
Genom att skapa fler bilfria gågator i
centrala Göteborg vill vi uppmuntra
fler människor att gå, cykla och
använda kollektivtrafik.
Varje år under Europeiska
mobilitetsveckan
uppmanas cirka 100
000 anställda att lämna
bilen hemma. Företag
och organisationer tävlar
mot varandra för att
få den högsta andelen
deltagare som lovar
att ställa bilen under
veckan och resultaten
publiceras på projektets webbplats.
Initiativet innebär kraftigt minskade
utsläpp från biltransporter under den
årliga kampanjveckan, och förhoppningsvis
kommer det att få bestående
effekter då fler människor upptäcker
alternativ till bilkörning till och från
arbetet.
Miljöfordon
För resor som kräver bil är det viktigt
att fordonen är energieffektiva och
körs på bränslen baserade på hållbara
energikällor. Mer än 90 procent
1 0
Hållbara transportlösningar kan utvecklas på många olika sätt. I Göteborg har vårt arbete med järnvägspendlar, fordonsgas, pendeltåg och
cykelbanor bidragit till ett energieffektivare och mindre klimatpåverkande transportsystem. Genom kampanjer och tävlingar har Göteborgs
invånare uppmuntrats till att lämna bilen hemma en dag i veckan, cykla mer och att använda bilpooler. Genom telefonkampanjer har tiotusentals
invånare i Göteborgsområdet intervjuats om sina transportvanor och informerats om alternativa färdsätt och fördelarna med dem.
av fordonen i stadens fordonsflotta
är miljöfordon (med låga CO 2
utsläpp). Många av dem är gasfordon
som drivs med biogas från stadens
gasproduktionsanläggningar. År
2020 kommer all busstrafik att drivas
med biogas, helst med hybridbussar.
Stadens spårvagnar drivs med Bra
Miljöval-märkt el från hållbara energikällor.
Vi deltar även i strategiskt
arbete för att stödja övergången till
elbilar och plug in-hybrider.
Järnvägspendlar
Med endast en och en halv timme
från öppet hav till kaj har Göteborgs
Hamn ett idealiskt läge. 70 procent av
industrin och befolkningen i Norden
kan nås inom en radie på sex timmar
och två tredjedelar av containertrafiken
i Sverige passerar genom
hamnen. Dessutom är det den enda
nordiska hamnen med transoceana
direktförbindelser från Fjärran
Östern, Centralamerika och Nordamerika.
Göteborgs Hamn satsar stort
på at t öka andelen gods som
transpor teras på tåg. År 20 0 0
transporterades 22 procent av alla
containrar till och från hamnen med
tåg. 2009 hade denna andel ökat till
50 procent. Samma år begränsades
därmed CO 2
-utsläppen med 50 000
ton genom att gods transporterades
på tåg istället för på lastbil. Det
motsvarar de årliga utsläppen från
14 000 personbilar. Den positiva
utvecklingen beror på ett system
med tågpendlar som Göteborgs
Hamn, tillsammans med järnvägsoperatörer,
speditörer, rederier,
Banverket och svensk import- och
exportindustri, byggt upp. För tio
år sedan startade den första pendeln
till Karlstad. Idag finns det 26
pendlar med dagliga avgångar till
23 städer i Sverige och Norge. Tågpendlarna
gör det möjligt att ha en
direktlinje mellan städer runt om i
Sverige och Nordens största hamn.
Istället för att företagen fraktar godset
på lastbil till hamnen körs det
till närmaste inlandsterminal för att
därefter lastas om på tåg till Göteborg.
1 1
Göteborg
genom att underteckna borgmästaravtalet har Göteborgs Stad förbundit sig att
gå längre än EU:s klimatmål. I denna broschyr presenterar vi exempel från vårt
arbete med klimat och energifrågor i Göteborg.
på borgmästaravtalets hemsida finns mer information om avtalet och
stadens arbete: www.eumayors.eu
Länkar
göteborgs stad: www.goteborg.se
göteborg energi ab: www.goteborgenergi.se
gryaab ab, regionalt avloppsreningsverk: www.gryaab.se
renova ab, regionalt avfalls- och återvinningsföretag: www.renova.se
förvaltning ab framtiden, kommunal bostadskoncern : www.framtiden.se
gårdstensbostäder, dotterbolag i framtidenkoncernen: www.gardstensbostader.se
bostads ab poseidon, dotterbolag i framtidenkoncernen: www.poseidon.goteborg.se
älvstranden utveckling ab, kommunalt utvecklingsbolag: www.alvstranden.com
göteborgs hamn ab, kommunalt hamnbolag: www.portgot.se
kollektivtrafikprogram för göteborgsregionen: www.k2020.se
resvanekampanjen nya vägvanor: www.nyavagvanor.se
åt t o n d e h u s e t r e k l a m b y r å