Miljöekonomi i potatis- och grönsaksodling - Greppa näringen

Miljöekonomi i
potatis- och grönsaksodling

Företagsekonomiska
åtgärder för miljön i
potatis- och grönsaksodling
Innehåll
INLEDNING
Viktigt med rätt åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3
Hög skörd med bra kvalitet viktigt
för odlingsekonomin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5
EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER
Rampbevattning eller traditionell spridare . . 9
Välj vattengiva med omsorg . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11
Våtmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12
Fånggrödor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14
Vårplöjning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15
Säker påfyllning av bekämpningsmedel . . . . . . 15
Spruta vid rätt tillfälle och med bra
utrustning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Skyddszoner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16
Skyddsavstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Radmyllning i grönsaksodling . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18
Stallgödsel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20
Fosforgödsling . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21
AVSLUTANDE REFLEKTIONER . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 22
ÅTGÄRDSLISTA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 23
Det är sällan som en förmögenhet
byggs upp enbart genom ett enda stort
beslut eller en enda stor händelse.
Oftast består en kapitaluppbyggnad
av ett fåtal stora beslut och många
små beslut.
Åtgärderna i denna skrift handlar
om de många små besluten.
Om de små besluten upprepas under
många år eller på många hektar blir
den sammanlagda effekten betydande.
Håkan Rosenqvist
Lantbrukare och lantbruksekonom
© Greppa Näringen 2006
Text
Håkan Rosenqvist
Redaktör Håkan Sandin, Jordbruksverket
Layout
Colloco Grafisk Form
Omslagsbilder
Potatis. Håkan Sandin
Kantzon med nyslaget gräs. Håkan Sandin
Pengar. Sveriges Riksbank
2 Greppa Näringens Praktiska Råd nr 6 www.greppa.nu

INLEDNING
Viktigt med rätt åtgärder
Styrning och kontroll av företaget är bland det viktigaste för
företagare. Den som är medveten om hur han eller hon
kan styra sitt företag samt genomföra rätt beslut kommer
att ha lättare att uppnå sina mål och ha tillfredställande
ekonomiskt resultat. Genom kunskap och
förmåga att genomföra åtgärder som är lönsamma ges
företaget goda möjligheter att utvecklas i önskad riktning.
Miljöförbättrande åtgärder och sådana som förbättrar
ekonomin för företagaren går ibland att förena
och ibland är det en ekonomisk uppoffring att genomföra
vissa miljöförbättrande åtgärder. Därmed gäller
det att genomföra rätt åtgärder. Flera av de som
nämns i detta häfte är lönsamma på ett flertal företag
med potatis- och grönsaksodling, medan de inte kommer
att vara lönsamma på andra företag med samma
typ av odling. Därmed är det viktigt att du som företagaren
sätter dig ned och funderar på vilka åtgärder
som kan vara aktuella på just ditt företag, vilket
kanske inte är samma åtgärder som på grannens gård.
För miljön är första steget att finna ut tänkbara
åtgärder att göra, därefter ta ställning till vilka som är
intressanta att genomföra, planera för genomförandet
och till sist genomföra åtgärderna. Genom att arbeta
aktivt med denna arbetsgång finns det möjlighet att
öka antalet åtgärder som leder till en förbättrad lönsamhet.
Många av de miljömässigt bra åtgärderna är
även ekonomiskt bra för den enskilda företagaren. Det
gäller att finna ut vilka!
Börja brett
Första steget är att finna ut tänkbara åtgärder och
därefter sortera fram vilka man vill undersöka vidare.
Här har du som potatis- och grönsaksodlare säkert ett
OBS! ARBETSGÅNG
1. Finna ut tänkbara åtgärder
2. Finna ut vilka som är intressanta att genomföra
3. Planera för genomförandet
4. Genomför åtgärderna
antal åtgärder som du funderat på, men inte på allvar
analyserat vad de skulle innebära på just ditt företag.
Dessutom kan du skaffa dig information via informationsmöten,
kurser, studiecirklar, trädgårds-, lantbrukstidskrifter,
jordbruksverkets broschyrer och hemsida
samt Greppa Näringens informationsmaterial och hemsida
samt från rådgivare och kollegor. Detta häfte är
tänkt att vara en viktig hjälp för att finna ut intressanta
åtgärder.
Läs även i broschyren om stöd för miljövänligt jordbruk
från Jordbruksverket och se om det utbetalas
stöd för någon åtgärd som kan vara lönsam på just din
gård. Diskutera gärna med någon annan potatis- och
grönsaksodlare som utfört åtgärderna och hör om han
är nöjd samt har tips om de olika åtgärderna och deras
genomförande.
Sortera fram intressanta åtgärder
Nästa steg är att finna ut vilka åtgärder som du vill
genomföra. Här kan det vara lämpligt att sätta sig ned
vid skrivbordet med miniräknare eller dator och försöka
bedöma lönsamhet och konsekvenser. Avfärda
inte åtgärder i ett alltför tidigt stadium. Glöm inte att
många små belopp tillsammans kan utgöra ett hyfsat
belopp. Ett alternativ är att ta hjälp av rådgivare med
de åtgärder du vill ha studerade samt för att få inspiration
till nya idéer.
Några användbara adresser
för ekonomi och miljö
Statens Jordbruksverk: www.sjv.se
Greppa Näringen: www.greppa.nu
Hushållningssällskapen: www.hush.se
Sveriges Lantbruksuniversitet: www.slu.se
Institutet för jordbruks- och miljöteknik:
www.jti.slu.se
Improved: www.improvednp.com
Fødevareøkonomisk institut: www.kvl.foi.dk
Rent-Vatten: www.rent-vatten.com
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling 3

till att åtgärder inte genomförts. Några anledningar
kan vara:
• Att företagaren inte är medveten om och inte har
kunskap om vilka åtgärder som är lönsamma.
• Passivitet. Denna passivitet har säkert många olika
förklaringar. Det kan t ex bero på att det är relativt
små belopp för vissa åtgärder eller brist på tid
för planering och genomförande.
• Att det inte är lönsamt på just den aktuella gården.
• Det kan även finnas icke ekonomiska motiv för att
inte genomföra en åtgärd.
Exempel
Skrivbordsarbete är en viktig del av styrning av företaget
till förbättrad ekonomi och miljö.
Foto Håkan Rosenqvist
Planering av åtgärder
Under tiden de olika åtgärderna gås igenom kan det
vara lämpligt att föra minnesanteckningar, dels för
kommande års genomgång av åtgärder och dels som
hjälpmedel för de åtgärder som du tänker genomföra.
Det kan även vara bra att skriva ned en lista på de
åtgärder som inte skall genomföras samt motiven till
varför de inte skall genomföras. Det kan dels vara bra
att ha denna minneslista när man gör denna genomgång
något senare år och dels kan förutsättningarna
ändras, t ex på grund av ändring av stödregler.
För de åtgärder som verkar intressanta att genomföra
bör du planera hur genomförandet skall ske.
Vissa åtgärder innebär kanske inte särskilt mycket planering
medan andra kräver relativt mycket planering
som t ex att anlägga en våtmark. En hel del av denna
planering och förberedelse kan ske under vinterhalvåret.
Exempel på åtgärder är fånggrödor, vårplöjning,
skyddszoner, beräkningar av anpassade gödselgivor
efter årets förutsättningar, åtgärder för att utnyttja
stallgödseln på ett bättre sätt, utrustning och strategier
för bevattning, bekämpningsmedelsanvändning,
växtodlingsplan som kombineras med ekonomisk analys
samt anläggande av våtmarker.
Genomförande
När det gäller åtgärder som du finner intressanta men
inte genomfört bör du ställa dig frågan; Varför har jag
inte genomfört dessa Om det inte finns ett bra svar
bör du ta tag i åtgärden och genomföra den året därpå.
Det finns säkert många och skiftande anledningar
Genom att ägna en timme åt att läsa igenom detta häfte
till låt oss säga en timkostnad på 180 kronor innebär
detta en kostnad på 6 kr per hektar för en 30
hektars gård. Med en ekonomisk livslängd på 5 år
innebär det att resultatet skall förbättras med strax
över 1 kr per hektar och år. Med stor sannolikhet
kommer denna typ av kunskapsuppbyggnad som
leder till en bättre styrning av företaget att generera
bättre timpeng än vad delar av det praktiska arbetet
ute på gården kommer att generera.
Många små bäckar… För många av åtgärderna handlar
det om relativt små belopp. Varje enskild åtgärd
handlar kanske inte om så stora belopp, men tillsammans
ger de kanske effekt på resultaträkningen. Dessutom
finns det så mycket mer åtgärder som kan göras
utöver de som omnämns i detta häfte. Många små
beslut i rätt riktning leder till rejäla belopp. Utförs
dessutom åtgärderna på många hektar under många
år kan den ekonomiska betydelsen bli väsentlig.
En annan aspekt på lönsamheten är hur konsumenten
påverkas att välja svenska livsmedel med ett tro-
Det är sällan som en förmögenhet byggs upp enbart
genom ett enda stort beslut eller en enda stor händelse.
Oftast består en kapitaluppbyggnad av ett mindre
antal stora beslut och många små beslut. Åtgärderna
i denna skrift handlar om de många små besluten.
Speciellt om de små besluten upprepas under
många år eller på många hektar blir den sammanlagda
effekten betydande.
4 www.greppa.nu

värdigt miljöarbete. Ytterligare en aspekt är att om
sektorn själv arbetar med miljöfrågorna minskar
behovet av fortsatt detaljreglering avseende växtnäring
och växtskydd.
Ha god styrning av företaget
Att göra rätt åtgärder i rätt tid med bra precision är
viktigt både för företagets lönsamhet och för miljön.
God styrning och kontroll av verksamheten får med
andra ord både ta tid i anspråk och kosta pengar.
Kunskap i form av facklitteratur, utbildning, rådgivning
och studiebesök är några sätt att öka kunskapen
om att sköta odlingen på ett resurseffektivt sätt. Planera
aktivt för att bygga upp den kunskap som just ditt
företag behöver.
Utöver kunskap som verktyg för att styra ditt företag
finns det även tekniska hjälpmedel som t ex bra
utrustning för spridning av bekämpningsmedel och
växtnäring, bevattningsprognoser, evaporimeter, regnmätare,
Nitracheck, Kalksalpetermätare, N-sensorer,
jordprover, markkartor, GPS m m. Om det finns tillräckligt
arealunderlag finns det ofta både ett investeringsutrymme
och ekonomiska förutsättningar att
lägga ned tid på styrning och kontroll. Ofta innebär
ett större arealunderlag större ekonomiskt utrymme
för investeringar och användande av tid för kontroll
och styrning. Ett sätt att skapa detta ökade investeringsutrymme
är att samverka med andra odlare både
vad beträffar maskiner och vad gäller organisatoriska
frågor.
Varför t ex inte åka ut gemensamt och se på varandras
grödor och därmed få en diskussionspartner
och den andres kunskap om odlingstekniska aspekter.
På detta vis fördelas kostnaden att bygga upp kunskap på
en större areal.
Varje procent i inbesparade växtnäringskostnader, inbesparade
bekämpningsmedelskostnader, minskad energiförbrukning
för bevattning, ökad skörd eller bättre
kvalitet leder till bättre totalekonomi för företaget.
Varje procent i minskade kostnader eller ökade intäkter
utgör kanske 5 till 10 procent i inkomstökning.
Att hitta de sista procenten i kostnadsreduktioner
eller intäktsökningar utgör ofta skillnaden mellan att
ha ett ”normalbra” företag och ett ”frontföretag” vad
beträffar lönsamhet och miljöanpassning.
Dina produktionsvillkor
Bilden av ditt företag
Bilden av dig
påverkar din verkligenhet
Din verksamhet
Vad vill du vara Normalföretagare eller frontföretagare
Hög skörd med bra kvalitet
viktigt för odlingsekonomin
I grödor med hög omsättning behöver det inte vara
särskilt stora förändringar i skördens storlek eller kvalitet
för att det skall få stor betydelse på det ekonomiska
resultatet. Därmed är det viktigt att både arbeta
för att få höga hektarskördar och en kvalitet som
ger ett bra pris på produkten. Det finns flera olika faktorer
som styr skördens storlek och skördens kvalitet.
Några sådana är att styra odlingsinsatserna väl, ha en
bra växtföljd och lagom stor odling i förhållanden till
areal och vad man hinner med att sköta på ett bra sätt.
Är potatisarealen rätt anpassad
För gårdar med stor andel potatis eller andra specialodlingar
kan det vara svårt att hinna utföra odlingsåtgärder
som t ex bevattning och skörd i rätt tid och då
kan det vara lönsammare att minska odlingen. En
minskad odlingsareal med t ex 10 procent behöver inte
innebära en minskning av skördeintäkten med 10 procent.
Om växtföljden förbättras och odlingen slopas
på de minst lönsamma markerna, blir det lättare att
hinna med att bevattna samt att skörda vid en mer
lönsam tidpunkt. Då kommer både kvaliteten och hektarskördarna
att öka. Därmed är det viktigt att finna
ut vad som är en lagom potatis- eller grönsaksareal
kan vara för just dig.
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
5

Korta rader i spetsar på fältet samt vändtegar har
oftast en betydligt sämre odlingsekonomi än fältet i
helhet. Kostnaderna för att odla dessa delar av fältet
är högre än för fältet i helhet samtidigt som intäkterna
är lägre. Dels kommer det att sprutas och spridas
mer gödning utanför grödan eller dubbelköras vid
spetsar och vändtegsrader och dels kommer maskinkostnaderna
att bli högre. Korta rader leder även till
låg maskineffektivitet. På vändtegar är dessutom ofta
skörden lägre, samtidigt som kvaliteten på grödan på
vändtegen avviker från det övriga fältet. Dessutom
ligger ofta vattendrag intill vändtegar, vilket innebär
att det ur miljösynpunkt är extra utsatta ytor. Att
träda vändtegar eller att ha gräsbevuxna vändtegar är
ofta ett ekonomiskt intressant alternativ.
Det går att göra åtgärder för att öka den ekonomiskt
optimala potatis- eller grönsaksarealen för det
enskilda företaget. På maskinsidan kan det finnas
möjlighet till investeringar i ökad kapacitet samt samverkan
med andra potatis- eller grönsaksodlare. Det
kan även finnas organisatoriska lösningar som ökar
kapaciteten för enskilda arbetsmoment. Exempel på
organisatoriska sätt att öka kapaciteten kan vara att
en lantbrukare utan potatisodling kör iväg en leverans
potatis om dagen åt potatisodlaren med sina vagnar
och att potatisodlaren t ex hjälper den andra lantbru-
Blir det verkligen ett positivt odlingsnetto på de yttersta
raderna
Foto Håkan Rosenqvist
karen att med sina vagnar att köra undan spannmål
vid spannmålsskörden. På detta sätt ökar kapaciteten
vid potatisskörden utan nyinvesteringar. Ett annat
exempel på organisatoriska lösningar kan vara att två
lantbrukare hjälper varandra med att flytta bevattningsmaskinerna
så att de tar vartannat dygn och flyttar
maskinerna åt varandra. Då kanske det går lättare
att även flytta maskinerna om nätterna. På detta
sätt kanske maskinerna utnyttjas bättre och bevattningsgivan
kan bättre anpassas efter vad som är en
lämplig bevattningsgiva, än efter att maskinen skall
komma in vid lämplig tidpunkt på dygnet.
Ytterligare ett exempel på organisatoriska lösningar
är när lantbrukare odlar potatis- eller grönsaker på
andras mark. Genom att odla t ex potatis på en annan
gård som inte odlar potatis kan potatisarealen ökas
utan att växtföljden ansträngs. Eventuellt kan den
icke potatisodlande lantbrukaren i gengäld odla andra
grödor på potatisodlarens mark. På detta sätt har
båda gårdarna fått en förbättrad växtföljd. Dock bör
det finnas bevattningsmöjlighet där det odlas potatis
och grönsaker.
6 www.greppa.nu

Exempel
En förbättrad växtföljd kan leda till högre skörd, högre
kvalitet samt minskade kostnader för svampbekämpning.
Hur mycket detta är värt skiftar kraftigt mellan
olika gårdar, olika grödor och olika år, men i ungefärliga
belopp kan varje procent i högre skörd för matpotatis
värderas till strax under 300 kr per hektar
och varje procent högre pris till strax över 300 kr per
hektar vid skördenivån 35 ton matpotatis per hektar.
En minskning av svampbekämpningsbehovet med
10 procent minskar kostnaderna med strax under
300 kr per hektar potatis.
En viktig fråga som potatis- och grönsaksodlaren bör
ställa sig är: Har jag rätt areal med potatis och grönsaker
Nedanstående frågor kanske leder till reflektioner.
Hur skulle du som odlare besvara dessa frågor
• Vad skulle nettot bli av olika arealer
• Är nettot av potatis- grönsaksodling högre än andra
grödor eller uttagen areal på samtliga fält och delar
av fälten
• Räcker bevattningskapaciteten
• Hur skulle skörd och kvalitet ändras med mindre
areal att bevattna
• Vad är nettot på de först upptagna potatisarna, mitt
i säsongen samt de sista potatisarna
• Är det tillräckligt långt mellan växtföljdkrävande
grödor i växtföljden
• Hur är maskinkapaciteten anpassad
• Kan maskinkapacitet ökas på något billigt sätt, t ex
genom fler skördetimmar per dag, samverkan, att
andra arbeten lejs bort under skördesäsongen
• Skaffa mer mark att odla potatis eller grönsaker på,
markbyten
Samverkan kan i många fall både leda till bättre ekonomi
och bättre miljö. Att samverka genom att odla
grödor på varandras mark är ett sätt att kunna expandera
inom potatis och grönsaksodling utan att anstränga
växtföljden. Givetvis finns det både för- och
nackdelar med denna form av samverkan.
Positiva aspekter
+ göra det man är duktig på
+ storleksmässiga fördelar
+ förbättrad växtföljd ger högre skörd och mindre
bekämpning, bättre växtnäringsupptag
+ annat företag kanske är effektivare på omväxlingsgrödor
(t ex spannmål) till potatis och grönsaker
+ kan eventuellt minska maskinpark vid slopande av
annan odling (t ex spannmålsodling)
+ ökad potatis och grönsaksodling kan leda till ökad
omsättning och sysselsättning
+ ej potatis- och grönsaksodlare får också förbättrad
växtföljd.
Negativa aspekter
– specialisering kan öka företagets risk
– längre avstånd mellan fält
– år då det inte odlas potatis eller grönsaker på fälten
minskar kontroll och styrning på bl a ogräs, fosfor
och markpackning.
– finns det bevattningsmöjlighet
– organisatoriska frågor.
Vad innebär högre skörd och bättre kvalitet
När skörden ökar så ökar även kostnaderna, vilket
innebär att hela den ökade intäkten inte är vinst.
Nedan visas ett exempel på hur intäkter, kostnader
och netto ökar med ökad potatisskörd.
Som vi kan se av nedanstående exempel så är inte
hela intäktsökningen p g a högre skörd vinst. Förbättras
däremot kvaliteten så innebär detta inte samma ökning
av kostnaderna. Därmed kan vi konstatera att
Exempel på ekonomiskt värde
av ökad potatisskörd
Skördevärde höst
Reduceras med
N-gödsling
P-gödsling
K-gödsling
Upptagning
Transport
Summa
Nettot
90 öre/kg
2 öre/kg (2 kg N/ton potatis)
1 öre/kg (0,5 kg P/ton potatis)
1 öre/kg (4 kg K/ton potatis)
5 öre/kg
4 öre/kg
13 öre/kg
77 öre/kg
Exempel
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
7

Gräsbevuxen vändteg i stället för potatis med svag
lönsamhet.
Foto Håkan Rosenqvist
1 procent högre pris är mer värt än 1 procent högre
skörd. Åtgärder för att förbättra kvaliteten är alltså
mycket viktiga för potatis- och grönsaksodlingens
ekonomiska utfall.
En stor del av kostnaderna i potatisodling är arealberoende,
vilket innebär att kostnaderna är mer beroende
av vilken areal vi odlar än av vilken skörd vi får.
Därmed kan vi i vissa fall öka nettot genom att minska
arealen och öka skörden.
En stor del av kostnaderna i potatisodling är arealberoende.
Då är det ofta bättre att sträva efter höjd
kvalitet, höjd skörd genom god styrning och kontroll
än ökad areal potatis.
Lönsamt att lägga ned tid på styrning och
kunskap om odlingen
Eftersom omsättningen är relativt hög inom potatisoch
grönsaksodling är det viktigt att styra odlingen
väl. Därmed är det ofta lönsamt att lägga ned tid på
både kunskapsuppbyggnad om potatis- och grönsaksodling
och tid på att styra odlingen väl. Lägger man
ned en timmes extra arbete krävs det en ökad potatisskörd
på totalt 230 kg vilket innebär 23 kg högre
skörd per hektar och nedlagd timme med 10 hektar
potatis. Kostnaden för en timme arbete motsvarar ett
högre pris på 0,05 procent (0,5 promille) p g a högre
kvalitet med en potatisareal på 10 hektar. Med andra
ord kan man med 10 hektar potatisodling lägga ned
ca 20 timmars merarbete för att höja priset med en
procent. Kontentan av ovanstående är att det är försvarbart
med både tidsåtgång och andra kostnader för
att styra sin potatis- och grönsaksodling mot en hög
kvalitet och en hög skörd. Att göra insatser med hög
precision vid rätt tidpunkt samt ha god växtföljd och
lämplig jord för grödan, är viktigt för att få en bra
ekonomi med låg miljöbelastning. God styrning och
kontroll är grunden till god ekonomi och god miljö.
Nedanstående punkter finns det nog enighet om,
dock finns förbättringsmöjligheter på de flesta företag.
Genom att tänka igenom hur nedanstående punkter
kan vara aktuella för ditt företag, finns det kanske
några punkter som kan vara intressanta för dig att
arbeta vidare med.
• Bra växtföljder – friska kulturer
• God styrning av vatten, växtnäring och bekämpning
• Anpassad maskinkapacitet
• Högt kapacitetsutnyttjande på maskiner med låga
läglighetskostnader. Samverkan
• Hög kunskapsnivå och genomförande av rätt
åtgärder vid rätt tidpunkt.
• Marginalkostnad = Marginalnytta.
• Endast odla potatis och grönsaker där det är lönsamt
att odla potatis och grönsaker (uppföljning av
kvantitet och kvalitet på olika fält, delar av fält
samt olika skördetidpunkter, därefter åtgärd för att
uppnå önskat produktionsresultat).
8 www.greppa.nu

EXEMPEL PÅ ÅTGÄRDER
Rampbevattning eller
tradionell spridare
Några viktiga saker som påverkar ekonomin av att
investera i rampbevattning är kvalitetsskillnader och
kvantitetsskillnader på grödan, vatteneffektivitet, investeringskostnad,
arealunderlag samt kostnader för
att flytta bevattningsmaskinerna.
Ränta och avskrivning
En bevattningsmaskin 100/500 med ramp har ett listpris
på 262 000 kr vilket blir 210 000 kr om det prutas
20 procent. En bevattningsmaskin 100/500 utan
ramp har ett listpris på 212 000 kr vilket blir 170 000
kr om det prutas 20 procent. Det skiljer alltså 40 000
kr i investering mellan dessa 2 maskiner vilket innebär
en ökad kostnad på ca 4 000 kr per år. Dessutom är
underhållet på en rampmaskin både högre i procent av
återanskaffningsvärdet samt att det är ett högre återanskaffningsvärde
på en rampmaskin. Med 5 procent
i underhåll för rampmaskinen blir årskostnaden 10 500
kr samt med 4 procent i underhåll på den traditionella
bevattningsmaskinen blir den årliga underhållskostnaden
6 800 kr. Rampmaskinen är alltså ca 4 000 kr
dyrare i underhåll per år.
Flyttningskostnader
Flyttningen tar ca 30 minuter med traditionell maskin
och 45 minuter med rampmaskin. Det tar alltså 15
minuter längre tid per flyttning att flytta en rampmaskin
jämfört med en traditionell maskin. Dessutom
kan det antas ca 15 minuter extra i ställtid per flyttning.
Med en timkostnad på 400 kr för traktor, förare
och bevattningsmaskin blir det en extrakostnad på
100 kr att flytta en rampmaskin jämfört med en traditionell
bevattningsmaskin. Dessutom blir det ca 50
procent fler flyttningar med rampmaskin jämfört med
Kommer det samma vattengiva i fältkanten som inne i
fältet Hade det varit lönsamt med rampbevattning
Foto Håkan Rosenqvist
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
9

Exempel
Några förutsättningar för bevattningsberäkningarna
Rampmaskin Kanon
Investering 210 000 kr 170 000 kr
Underhåll % av investering 5% 4%
Flyttning inkl ställtid 60 min 45 min
Timkostnad vid flyttning 400 kr 400 kr
Areal potatis 25 ha 25 ha
Antal bevattningar per år 4 st 4 st
Spridningsbredd 48 m 72 m
Genomsnittlig fältlängd 350 m 350 m
traditionell maskin, vilket innebär en kostnad inklusive
ställtid på ca 400 kr per extra flyttning med rampmaskin.
Med 25 hektar specialgrödor som årligen bevattnas
4 gånger per år blir detta 100 hektar per år som bevattnas.
Med en rampbredd på 48 meter och 350
meter i genomsnittlig längd på fälten blir varje bevattningsdrag
på 1,68 hektar vilket reduceras i beräkningarna
till 1,5 hektar p g a att inte hela bredden alltid
kan utnyttjas p g a fältformer. Detta innebär att rampbevattningsmaskinen
i detta exempel behöver flyttas
67 gånger under en bevattningssäsong. En traditionell
bevattningsmaskin kan beräknas ta 72 meter per drag
vilket blir 2,52 hektar per drag med 350 meter långa
drag. P g a fältformar reduceras denna siffra till ca 2,4
hektar. En traditionell bevattningsmaskin behöver alltså
flyttas 42 gånger per säsong enligt ovanstående
exempel med 4 ggr 25 hektar i bevattnad areal.
Extrakostnaden för flyttning av rampmaskin blir
alltså 42 ggr 100 kr plus 25 ggr 400 kr vilket tillsammans
blir 14 200 kr.
Vatteneffektivitet
För vanliga bevattningsmaskiner kan man räkna med
att 60-80 procent av vattnet utnyttjas av grödan för
ökad tillväxt. Med rampbevattning ökar vatteneffektiviteten
till 75-90 procent. Om det kalkyleras med ca
70 procent vatteneffektivitet med traditionell bevattning
och 82,5 procent för rampbevattning innebär
detta ca 18 procent högre effektivitet på rampbevattning.
Med en hektarkostnad per bevattningstillfälle på
t ex 1 400 kr per hektar när både fasta och rörliga
kostnader för bevattning beaktats och 18 procent i
ökad kapacitet p g a högre vatteneffektivitet blir detta
värt 250 kr per hektar och bevattningstillfälle. För en
gård med 25 hektar som bevattnas 4 ggr per år innebär
detta 25 000 kr per år. Kostnaden för olika gårdar
är dock mycket skiftande beroende på areal och förutsättningar
för bevattning. Värdet av ökad vatteneffektivitet
samt intäktsförändringar från grödan är de två
viktigaste posterna. Dessutom är båda dessa poster
mycket skiftande mellan olika gårdar. Kostnadsreduktionen
av förbättrad vatteneffektivitet är t ex större för
en gård med dieselmotor till pumpen jämfört med en
gård som har elmotor till pumpen. Bevattningsgivan påverkar
givetvis också kostnadsreduktionen per hektar.
Sammanställning av förändring av kostnader och intäkter
Enligt ovanstående antaganden blir extrakostnaden
för en bevattningsmaskin med ramp för en gård med
specialodlingar på 25 hektar och att dessa bevattnas 4
gånger per år ca 4 000 kr per år i ökad avskrivning
och ränta, 4 000 kr i ökat underhåll samt ca 14 000 kr
per år i ökade kostnader för att flytta maskinen. Den
ökade kostnaden för denna gård bedöms till 22 000 kr
per år. Från dessa 22 000 kronor skall det räknas bort
värdet av ökad vatteneffektivitet vilket bedöms till
25 000 kr per år. Värdet av ökad vatteneffektivitet är
alltså i samma storleksklass som de sammanlagda
ökade kostnaderna.
Exempel
Exempel på ändrade kostnader och intäkter
per år vid rampbevattning
Avskrivning och ränta
Underhåll
Flyttning av maskin
Summa
Ökad vatteneffektivitet
Ökad skörd och bättre kvalitet
Summa
-4 000 kr
-4 000 kr
-14 000 kr
-22 000 kr
+25 000 kr
kr
+3 000 kr
+ ökad skörd och bättre kvalitet
Dessutom finns det ökade intäkter i form av ökad
skörd och förbättrad kvalitet på grödan p g a jämnare
bevattning. Det kan även finnas andra fördelar med en
högre vatteneffektivitet i fall det inte finns obegränsat
med vatten tillgängligt för bevattning. Samma kvantitet
vatten räcker ju till en större areal. Om det är investerat
i frekvensstyrning av elpumpen, kan även elförbrukningen
per kubikmeter pumpat vatten minskas
med rampbevattning. Att det inte behövs lika stor
effekt till pumpen med ramp som med kanon, kan
vara ytterligare ett argument för ramp i samband med
10 www.greppa.nu

Rampbevattning är ofta ett intressant alternativ när det finns rätt fysiska förutsättningar.
Foto Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad
nyinvestering i pump. Även utnyttjande av kväve kommer
att ske på ett effektivare sätt. För mindre arealer
än den här kalkylerade, kommer det att leda till ökade
kostnader för att övergå till rampbevattning. Eventuellt
kan samverkan med annan odlare vara ett alternativ
för att få ett större arealunderlag.
Dock måste det finnas rätt fysiska förutsättningar
för att ramp skall var ett intressant alternativ. Är det
t ex kuperade fält, dålig arrondering eller mycket hinder
på fälten är inte rampbevattning intressant. Här
kan det också vara aktuellt med samverkan för att få
tillräckligt arealunderlag för att både ha rampmaskin
och traditionell bevattning.
Välj vattengiva med omsorg
Kostnader
En minskad bevattningsgiva innebär dels kostnader
för fler flyttningar och dels förlorad bevattningskapacitet.
Om bevattningen skall flyttas 50 procent fler
gånger p g a minskad giva från 30 mm till 20 mm,
innebär detta 21 flyttningar extra per år med en
maskin som sprider 72 meter och 32 gånger för en
maskin med 48 meters bredd. Dessa beräkningar avser
en gård som bevattnar 25 hektar 4 ggr per år och har
i genomsnitt 350 meter långa drag. Kostnaden för
traktor, förare och outnyttjad maskin bedöms till 300
kr per gång för en traditionell maskin och 400 kr för
en rampmaskin. För en traditionell maskin kostar
detta alltså ca 6 000 kr per år och för en rampmaskin
kostar det ca 13 000 kr per år. Dessutom kan en extra
kostnad uppkomma i form av outnyttjad kapacitet om
inte maskinen flyttas direkt efter det att spridaren
kommit in.
Ökad skörd
Vid försök i potatisodlingen ändrades bevattningsgivan
från 30–35 mm till 20 mm och antalet bevattningstillfällen
ökades. Skörden blev ca 7 procent högre
vid den intensivare bevattningen. Det är troligen minst
lika stor skördehöjande effekt vid andra grönsakskulturer.
I matpotatisodling med skördenivån 35 ton per
hektar ökar nettot med ca 2 000 kr per hektar när
skörden ökar med 7 procent. Dessutom påverkas kvaliteten
av antalet bevattningstillfällen. I många situationer
kommer det att vara lönsamt att minska bevattningsgivorna
och öka antalet bevattningstillfällen.
Timpengen kommer i de flesta situationer att bli relativt
bra för att flytta bevattningsmaskinen fler gånger
per säsong. Det finns även ett investeringsutrymme för
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
11

evattningsmaskin med högre kapacitet. Utnyttjandet
av växtnäringsämnen kommer även att förbättras med
bättre anpassning av vattengivor.
Ändrad avdunstning och vatteneffektivitet
Avdunstningen i form av dimma i luften utgör mindre
än en procent av bevattningsgivan. En jämnare spridning
leder till mindre förluster och därmed en ökad
vatteneffektivitet. Tre tidpunkter där det är större risk
för förluster är i början på säsongen innan det att grödan
täcker 50 procent av marken, när det kommer
regn efter bevattning samt efter det att grödan är skördad
genom att det finns mycket vatten kvar i magasinen
i jorden. Ur vatteneffektivitetssynpunkt är det alltså
viktigare att minska givorna i början och slutet på
bevattningssäsongen samt om det finns chans till regn
strax efter det att bevattningen är gjord. Genom att
utnyttja tekniska hjälpmedel som t ex evaporimeter
och bevattningsprognoser blir det lättare att anpassa
bevattningen efter de aktuella förutsättningarna.
Med en kostnad per bevattningstillfälle på 1 400 kr
per hektar när både fasta och rörliga kostnader för
bevattning beaktats innebär varje procent i ökad kapacitet
p g a högre vatteneffektivitet ca 14 kr per hektar
och bevattningstillfälle. För en gård med 25 hektar
som bevattnas 4 ggr per år innebär varje procent i
högre vatteneffektivitet ca 1 400 kr per år i inbesparade
bevattningskostnader. Kostnaden för olika gårdar
är dock mycket skiftande beroende på jordarter, arealer
och andra förutsättningar för bevattning.
Våtmark
Kostnader för anläggande av våtmarker bör understiga
maximalt stöd
Det är viktigt att tänka igenom var våtmarken skall
placeras. Detta påverkar kostnaderna kraftigt. Där
naturliga förutsättningar finns i form av naturlig
svacka, bra fallhöjd och om det räcker med låga vallar
blir kostnaderna oftast lägst. Kostnaden för grävning
är den tunga posten och svarar ofta för ca 90 procent
av kostnaderna. Därmed är det viktigt att tänka igenom
så att det inte blir mer grävning än nödvändigt.
Utgifterna för att anlägga våtmarker och småvatten
skiftar beroende på förutsättningarna. Utgifterna ligger
mellan ca 30 000 kr och 500 000 kr per hektar.
I Halland har genomsnittskostnaden varit ca 160 000
kr per hektar för våtmarker.
Det finns statliga stöd för anläggande av våtmarker
och småvatten på jordbruksmark. Dessutom finns det
skötselersättning. Stöd till anläggandet lämnas med
viss andel av kostnaderna, dock högst 90 procent av
stödberättigade kostnader. I vissa områden är stödet
högst 50 procent av stödberättigade kostnader. Anläggningsstödet
beviljas bara till de våtmarker som
länsstyrelsen bedömer ha störst nytta för miljö- och
naturvärden. I områden med mycket potatis- och grönsaksodling
är ofta tillrinnande vatten näringsrikt. Våtmarkens
placering kan vara avgörande för bifall eller
avslag. Även eget arbete räknas som en stödberättigad
kostnad. Stöd för anläggande är beroende av vilket län
våtmarken anläggs i. I de län som stöd lämnas i är det
högst 100 000 kr per hektar utom för Skåne, Halland
och Blekinge där det är högst 200 000 kr per hektar.
Kanske det varit
en god timpeng
på att flytta
maskinen fler
gånger
Foto: Peter Malm,
Hushållningssällskapet
Kristianstad
12 www.greppa.nu

Det finns många tänkbara nyttor med en damm utöver att det kan vara vackert i landskapet.
Foto Peter Malm, Hushållningssällskapet Kristianstad
Ett villkor är att våtmarken skall finnas i minst 20 år.
Det finns en särskild ersättning för skötsel. Skötselersättning
lämnas med 3 000 kronor per hektar i grundersättning
och 800 kronor per hektar i tilläggsersättning
för slåtter eller bete.
Det är även viktigt att anlägga våtmarker så att
skötseln kan ske på ett rationellt sätt. Om det finns möjlighet
att tömma våtmarken på sensommaren underlättas
skötseln. Putsning av våtmarken eller kanterna
till våtmarken kan då eventuellt ske med t ex en vanlig
slåtterbalk.
Om våtmarken anläggs i ett län med ett maxstöd på
100 000 kr ökar lantbrukarens egen investering från
16 000 kr till 60 000 kr med en investeringskostnad på
160 000 kr exklusive bidrag. Detta försämrar
ovanstående kalkyl med 3 800 kr per år.
Dock finns det många fall då det kostar
mindre än 100 000 kr per hektar att anlägga
våtmark. I ovanstående kalkyl skall man
dock ha i bakhuvudet att intäkterna inte lär
öka med inflationen under de 10 första åren
av skötselavtalet. I områden där stöd utgår
med endast 50 procent av anläggningskostnaderna
blir lönsamheten avsevärt lägre än i
ovanstående kalkylexempel.
En stor post på kostnadssidan som varierar
kraftigt är markkostnaden. Alternativvärdet
på marken utgör markkostnaden.
På intäktssidan kan det även finnas nyttor utöver
bidraget. Exempel på sådana är bevattningsmöjlighet,
kräftor, fiske samt jakt. Dock kan länsstyrelserna ge
restriktioner om kräftor och fiske när det utbetalas
stöd för våtmarker. Om jaktvärdet skulle öka med t ex
10 kr per hektar på en 100 hektars fastighet, innebär
detta ett ökat netto med 1 000 kr på ett hektar våtmark.
En damm på 0,5 hektar vars vattenyta kan sänkas
med 1 meter innebär 5 000 kbm, vilket räcker för att
bevattna 25 hektar med 20 mm. Om det finns begränsningar
i mängden tillgängligt vatten för bevattning
är det extra värdefullt med detta tillskott av
bevattningsmöjlighet.
Exempel
Exempel på våtmarkskalkyl Max stöd Max stöd
200 000 kr 100 000 kr
Intäkter
Bidrag skötsel, grundersättning +3 000 +3 000 kr
Bidrag skötsel, tilläggsersättning +800 +800 kr
Kostnader
Avskr, ränta (8,7% av 16 kkr, 6% ränta, 20 år) -1 400 kr
Avskr, ränta (60 kkr, 6% ränta, 20 år) -5 200 kr
Putsning med slåttermaskin -800 kr -800 kr
Manuella arbeten, 2 timmar per år -300 kr -300 kr
Netto (över till att täcka markkostnad) 1 300 kr -2 500 kr
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
13

Fånggrödor
Fånggrödor och/eller vårplöjning är ekonomiskt intressant
på många gårdar i och med stöden på 900 kr
per hektar för fånggrödor och 400 kr per hektar för
vårbearbetning.
För att erhålla stöd för fånggrödor efter potatis, rotfrukter
eller grönsaker skall fånggrödan sås snarast
efter skörd av huvudgrödan. Fånggröda som sås efter
potatis, rotfrukter eller grönsaker får brytas tidigast
den 1 januari.
Exempel
Kalkylexempel på fånggrödor efter potatis, rotfrukter
eller grönsaker
antal à pris kr/ha
Intäkter
Miljöersättning för fånggrödor 1 900 900
Summa intäkter 900
Kostnader
Utsäde fånggröda, kg 6 25 150
Sådd av fånggröda, ggr 1 200 200
Kvickrotsbekämpning 1/3 270 90
Summa kostnader 440
Nackdelar
Det år fånggrödan odlas kan plöjningen försenas och
därmed komma att ske under mindre gynnsamma förhållanden,
än vad som annars skulle ha skett. Detta
kan leda till ökade plöjningskostnader det aktuella
året, lägre skörd året därpå samt fleråriga packningsskador
i marken. Dessa kostnader är mycket skiftande.
I synnerhet vid sen vårplöjning av fånggrödan ökar
risken för att fånggrödan tar upp kväve som annars
skulle ha varit tillgängligt för nästföljande gröda.
Kvävet i fånggrödan frigörs till stor del senare än vad
som är önskvärt för nästföljande gröda.
Fånggrödorna kan orsaka minskad flexibilitet i
växtföljden p g a att åtagandet med fånggrödor är flerårigt.
Dessutom finns det inte möjlighet att så höstsådda
grödor på fält med fånggrödor, vilket innebär
att anpassning av grödval med sena beslut minskar.
Att det inte kan sås höstraps med reducerad jordbearbetning,
utan i stället havre eller vårraps, kan innebära
resultatsänkningar på långt över 1 000 kr per hektar
för de aktuella fälten.
Resultat +460
Nettot av fånggrödor och vårplöjning är positivt i
många situationer. Kostnaden för sådd och utsäde
utgör en betydande post i kalkylen. Kostnaden för
sådden kan i vissa fall minskas genom t ex frösåddutrustning
på gödningsspridare. Utöver de faktorer som
medtagits i ovanstående kalkyl finns det ett antal
andra för- och nackdelar vars ekonomiska värde är
skiftande och osäkert. Nedanstående beräkning skall
inte tolkas som annat än exempelberäkningar.
Fördelar
Fånggrödor kan, särskilt på lättare jordar, bidra till
kväveförsörjningen till efterföljande gröda. Om kvävegödslingsbehovet
antas minska 2 kg med en antagen
effekt på 5 år förbättras fånggrödekalkylen med ca 70
kr per hektar.
Fånggrödor har en positiv inverkan på mullhalt och
aggregatstruktur i jorden. Detta kan leda till högre
skörd och därmed högre intäkter. Intäktsökningen är
bl a beroende av jordarter och grödor.
Bilden visar en insådd fånggröda. I potatis- och grönsaksodling
använder man sig av eftersådda fånggrödor.
Foto Rolf Lindholm
14 www.greppa.nu

Vårplöjning
Lönsamhetspåverkan av vårplöjning i stället för höstplöjning
är till stor del beroende av det enskilda företagets
situation. På gårdar med jordarter som passar
för vårplöjning kan det även vara ekonomiskt försvarbart
utan beaktande av stödet på 400 kr per hektar. Ur
stödsynpunkt räknas plöjning efter nyår som vårplöjning.
Möjligheter att sprida stallgödsel före vårplöjning
kan förbättra lönsamheten av vårplöjning. Sysselsättning
och maskinutnyttjande behöver också beaktas
vid ställningstagande om vårplöjning är ett intressant
alternativ och hur stor areal som skall vårplöjas.
Skördepåverkan är ofta den viktigaste faktorn vilket
både kan vara positivt och negativt beroende på jordart
och grödval. Kvickrotsförekomsten kan öka med
vårplöjning vilket innebär ett ökat bekämpningsbehov.
En extra körning med Roundup vart tredje år med
vårplöjning kostar ca 90 kr per år med vårplöjning.
Dessutom kan det ske en skördesänkning när kvickroten
ökar.
Säker påfyllning
av bekämpningsmedel
Biobädd
Bekämpningsbehovet i potatis- och grönsaksodling är
oftast större än i spannmålsodling. Sprutan används
vid många tillfällen under säsongen, vilket gör det viktigt
med bra påfyllnads- och rengöringsplats.
Det finns många olika sätt att göra en biobädd och
därmed blir även investeringskostnaden skiftande.
Många biobäddar byggs efter devisen ”man tager vad
man haver”, vilket gör att den enskilda lantbrukarens
finurlighet och förutsättningar påverkar kostnaderna i
väsentlig grad. En del material finns redan på gården
som t ex halm och jord vilket mestadels innebär en
arbets- och maskinkostnad. Torvmull, betong för gjutning
av plintar, balkar, körramper och gräs kan behöva
inhandlas. Kostnader för inköp av detta är
mycket skiftande men kan bedömas till ca 15 000 kr.
Grävningen bedöms kosta ca 1 000 kr. Tidsåtgång för
eget arbete med att bygga biobädden bedöms till 2
dagar vilket innebär en kostnad på 2 400 kr. Dessutom
åtgår det också egna traktor- och lastartimmar vilket
bedöms kosta 600 kr. Summa investeringskostnad blir
därmed ca 19 000 kr.
Utöver investeringskostnaden i själva biobädden
kan i vissa fall tank för vattenpåfyllnad behöva flyttas
eller rör behöva ändras. Kostnaderna för detta är
mycket skiftande.
Med en investeringskostnad på 19 000 kr för själva
biobädden samt 1 000 kr för att anpassa påfyllnadstanken
blir den sammanlagda investeringen 20 000 kr.
Med en livslängd på 15 år och 6 procent i real kalkylränta
motsvarar detta en årlig kostnad på 2 000 kr.
Underhåll
Material i biobädden kan behöva bytas ut ca vart sjätte
år. Det kan behövas ny torv, halm och jord samt nya
grästorvor på skadade fläckar. Kostnaden för detta
består till stor del av arbete. Med ca 8 timmars arbete
vart sjätte år samt 0,5 timmar årligen motsvarar detta
en arbetskostnad på ca 280 kr per år. Kostnader för
traktor- och lastartimmar bedöms till ca 400 kr vart
sjätte år, vilket blir ca 70 kr per år. Torvmullen bedöms
kosta ca 500 kr vilket motsvarar 80 kr per år.
Gräs att lägga ut på biobädden för att ersätta befintligt
gräs bedöms till 500 kr vart sjätte år vilket motsvarar
ca 80 kr per år. Genomsnittlig underhållskostnad
blir därmed ca 400 kr per år.
Om avståndet mellan bekämpningsmedelsförråd
och påfyllnadsplats förlängs ökar tidsåtgången i samband
med sprutning. Här bör timkostnaden tas upp
till en högre kostnad än för vanligt arbete p g a att
denna tid ofta är värdefullare än en genomsnittlig
timme. Tjugo minuter i extra tidsåtgång per år kan
kanske innebära ca 100 kr i årlig kostnad.
Sammanställning av kostnader
Avskrivning och ränta kan bedömas till ca 2 000 kr
per år och underhåll kan bedömas till ca 400 kr per år.
Om kostnad för extra tidsåtgång bedöms till 100 kr
per år blir årskostnaden 2 500 kr. På en femtio hektars
gård innebär biobädd en ökad kostnad med 50 kr per
hektar och år. För stora gårdar är hektarkostnaden
mindre och för små gårdar är hektarkostnaden större.
För många mindre och medelstora gårdar är det ett
ekonomiskt intressant alternativ att leja in sprutning
alternativt samverka med andra lantbrukare oberoende
av om det skall investeras i biobädd eller ej. Det kan
vara lämpligt att fundera i dessa banor innan en biobädd
anläggs.
Betongplatta
Om det finns en befintlig betongplatta som t ex en tidigare
gödselplatta kan detta utgöra ett billigt alternativ
till biobädd. Att bygga en ny betongplatta med en tät
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
15

Hårdgjord platta, biobädd eller
kanske leja in bekämpningen
Foto Lars Törner, Odling i Balans
behållare enbart för att fylla på sprutan innebär högre
kostnader. Om en sådan platta byggs är det en stor
fördel om det även finns annan användning för denna
platta.
Byggkostnad för själva plattan bedöms till ca 14 000
kr. En tung post tillkommer för tät behållare, grävning
till denna, tak till behållare samt anslutning till behållare.
Kostnader för detta bedöms till ca 18 000 kr, men
varierar kraftigt mellan olika gårdar. Den sammanlagda
investeringen blir ca 30 000 kr vilket innebär en
årskostnad på ca 3 000 kr. Dessutom tillkommer en
årlig kostnad för att tömma behållaren. Om det i stället
finns en gödselbrunn att ansluta plattan till bedöms
investeringen till ca 17 000 kr vilket motsvarar en årskostnad
på ca 1 700 kr. Om vattentank behöver flyttas
tillkommer kostnad för detta.
Spruta vid rätt tillfälle med
bra utrustning
Genom att bekämpa kemiskt vid rätt tillfälle och med
bra utrustning kan preparatåtgången minskas och/
eller effekten ökas. En väl avvägd dos efter förutsättningarna
är också viktigt. Målet med bekämpning är
ju inte bara att få ut en viss mängd preparat per hektar
utan att få grödor av bra kvalitet och att få så
högavkastande grödor som möjligt i förhållande till
kostnaden. Preparatkostnaden per hektar kan uppgå
till ca 3 800 kr i potatisodling, 1 800 kr i palsternacksodling,
2 200 kr i morotsodling och 3 500 kr i lökodling.
Om det går att sänka dosen med 10 procent
utan att försämra effekten nämnvärt kommer det årliga
resultatet att stiga med ca 200 till 400 kr per hektar.
För varje procent i skördehöjning genom en väl
anpassad bekämpning ökar nettot i matpotatisodling
med ca 300 kr. Dessutom kan kvaliteten och därmed
priset på grödan förbättras. Man skall även ha i åtanke
att många preparat även har en negativ effekt på
nyttoväxtens tillväxt.
Bättre effekt av bekämpningsmedlen kan mycket
väl betala att man bekämpar utanför ordinarie arbetstid,
studerar gröda och väder så man hittar en bra tidpunkt
för bekämpning, har en spruta av bra kvalitet,
servar den väl, byter munstycken när de börjar bli slitna
och har rätt munstycke för respektive bekämpning.
Spruttest kan därmed i många fall vara en lönsam
åtgärd.
Om man har 100 hektar där nettot höjs med i
genomsnitt 100 kr per hektar p g a bättre sprututrustning
ökar lönsamheten med 10 000 kr per år. Detta
ger ett ökat investeringsutrymme i bättre utrustning på
ca 70 000 kr till 100 000 kr.
Skyddszoner
Några argument utöver de miljömässiga för att anlägga
skyddszon är: låg skörd vid fältkant, vändteg,
att använda mark för att köra till och från fält, att ställa
bevattningsmaskin på samt att foder från skyddszon
används till djur eller förbättrad jakt. Om alternativvärdet
på marken där skyddszonen skall ligga är lägre
än ca 2 500 kr per hektar exklusive gårdsstöd är troligen
skyddszon ett ekonomiskt intressant alternativ.
I och med att det utöver miljöersättning på 3 000 kr
per hektar även utgår gårdsstöd blir nettot av skydds-
16 www.greppa.nu

zoner ofta relativt bra. Dock är detta stöd stängt för
nya ansökningar under 2005 och 2006.
Tidigare har det funnits krav på årlig skörd av
skyddszoner för att få stödet på 3 000 kr per hektar.
Detta skördekrav har slopats. Möjligheten att skörda
skyddszoner efter 15 juli och använda gräset som
foder finns kvar.
Med en insåningskostnad på 675 kronor som fördelas
ut på 5 år, blir insåningskostnaden 160 kronor
per år. Kostnad för putsning bedöms till 260 kr, vilket
tillsammans blir 420 kronor per hektar och år. Dessa
kostnader förutsätter att det inte är alltför små ytor
som är skyddszoner på aktuell gård. Vid små ytor
antas hektarkostnaden öka med 50 procent, vilket
innebär en fast kostnad på ca 210 kronor per gård
som har skyddszon. För en skyddszon på 0,5 hektar
innebär det kostnader på ca 315 kr, vilket blir 630
kronor per hektar. Dessutom tillkommer markkostnaden
som är beroende markens alternativvärde.
Med en ersättning på 3 000 kronor per hektar i stöd
innebär det att åtgärden är lönsam för lantbrukaren
med ovanstående förutsättningar, om alternativkostnaden
på marken är lägre än ca 2 500 kr per hektar
exklusive gårdsstöd. Den mest avgörande posten är
alltså alternativvärdet på marken där skyddszonen ska
ligga. När det odlas grödor med hög omsättning som
t ex potatis blir ofta alternativvärdet på marken negativt
vid låga skördenivåer eller låga kvaliteter på produkten.
Därmed kan det vara intressant att ej odla
potatis på mark som har sämre odlingsförutsättningar.
En fråga man kan ställa sig som lantbrukare är:
Skulle jag vara beredd att arrendera den aktuella marken
där skyddszon ska ligga, till ett arrende av 2 500
kr per hektar exklusive gårdsstöd och bruka marken
som idag Om svaret är att man skulle vara beredd att
arrendera just denna mark för mer än 2 500 kr per
hektar exklusive arealstöd bör man inte anlägga
skyddszon, när vi endast ser på de penningmässiga
aspekterna. Skulle vi med de stödregler som gäller 2006
svara att vi inte skulle vara beredda att arrendera denna
mark för 2 500 kr per hektar exklusive gårdsstöd skulle
det ha varit ekonomiskt intressant med skyddszon
på denna mark.
Alternativvärdet på marken påverkas framförallt av
skördenivå, priser, grödval och arealstödets storlek.
Även maskinkostnaderna och andra kostnader påverkar
alternativvärdet på marken. Marker där skyddszoner
är belägna, kan vara kostsammare att bruka än
genomsnittlig mark p g a träd och buskar vid fältkanten.
Även skörden kan vara lägre om t ex skyddszoner
utgör vändteg eller det finns andra faktorer som reducerar
skörden vid denna fältkant som t ex markpackning
från körspår. Dessutom kan det vara praktiskt att
kunna köra vid fältkanten med traktorer, utan att man
kör ned någon gröda. För grödor i rader som t ex
potatis, morötter och sallad är det extra värdefullt att
få raka kördrag. Eftersom det ur stödsynpunkt går att
variera bredden på skyddszonen mellan 6 och 20
meter går det att få rakare fältkanter. Det finns ett flertal
andra faktorer för den enskilda lantbrukaren som
påverkar alternativvärdet på marken där skyddszonen
placeras, som t ex viltvårdsintresse.
Hade marken där skyddszonen är belägen ett positivt odlingsnetto innan den blev skyddszon Foto Erik Karlsson
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
17

Skyddszoner intill vattendrag kan förbättra förutsättningarna
för det vilda. Om det görs viltvårdande
åtgärder på 0,5 procent av gårdens åkerareal och värdet
av förbättrad jakt bedöms till 5 kr per hektar för
hela gården, innebär detta att viltvårdsvärdet blir
1 000 kr per hektar skyddszon.
Skyddsavstånd
Kostnaden för osprutade skyddsavstånd är mycket varierande.
Dels skiftar kostnaden mycket mellan olika
år och olika grödor och dels mellan olika gårdar. Ofta
handlar det om en relativt liten areal sprutfri skyddszon
per gård, vilket gör att det inte blir någon stor kostnad.
Den yttersta metern på fältet har dessutom andra
odlingsförutsättningar än fältet i helhet vad beträffar
ogräsförekomst och gödsling. Det innebär att det ekonomiska
nettot av den yttersta metern och runt brunnar
inte blir detsamma som för det övriga fältet.
Både skördens storlek och kvaliteten påverkas negativt
av osprutade skyddsavstånd samtidigt som kostnaden
för bekämpningsmedel minskar. Utöver kostnader
för lägre skörd och lägre kvalitet tillkommer kostnad
för ökad mängd ogräs i kommande grödor, alternativt
en ökad jordbearbetning på de sprutfria skyddsavstånden.
Dock är det en relativt liten areal som inte är aktuell
att bekämpa på grund av skyddsavstånd och då
speciellt om areal intill bäckar utgör skyddszon med
ett stöd på 3 000 kronor per hektar (se åtgärd om
skyddszoner).
Väljer man att ha gräsbevuxen skyddszon med stöd på
3 000 kronor per hektar vid bäckkanten återstår endast
4 000 kvm.
Om det odlas specialgrödor som t ex potatis, rotfrukter,
sockerbetor eller grönsaker blir kostnaderna
för skyddsavstånd högre än inom spannmålsodling.
Exempel
Låt oss ta ett exempel med en gård på 100 hektar
åker med 500 meter bäckkant, 500 meter diken
och 5 brunnar.
Areal skyddszon för denna gård blir:
Bäckkanter 500 x 6 meter = 3 000 kvm
Diken 500 x 6 meter = 3 000 kvm
Brunnar 5 st x 200 kvm = 1 000 kvm
Summa
7 000 kvm
Ett i många fall lämpligt alternativ kan vara att ha en
permanent gräsremsa vid fältkanten intill öppna
diken. Den i många fall största kostnaden för detta utgörs
av markkostnaden, vilken är beroende av markens
alternativvärde. Kostnaden för insådd av gräs
samt eventuell putsning av detta gräs skiftar mycket
beroende på om det finns andra gräsbevuxna marker
på gården, men kan i många fall bedömas till under
1 000 kronor per hektar exklusive markkostnad. Hektarkostnaden
för putsning och insådd av gräsremsor
kan dock bli relativt hög p g a att det är små arealer
som är aktuella.
Osprutade skyddsavstånd har även en positiv effekt
för födointaget för vilda djur vilket förbättrar jaktmöjligheterna.
Radmyllning i grönsaksodling
Det finns olika sätt att radmylla. Exempel på placering
av myllningsaggregat är på precisionssåmaskin eller på
planteringsmaskin, vilket innebär en investering på ca
20 000 kr. Investeringens storlek varierar beroende av
kostnader för montering, antal rader etc. Det finns
även separata myllningsaggregat som antingen kan
kopplas baktill på traktorn i trepunktslyften eller i
fronten när det finns frontlyft på traktorn. Dessa separata
myllningsaggregat kostar 30 000 kr till 35 000 kr.
Monteringskostnader är mycket skiftande beroende
på situationen. Djupmyllning kan även ske med hjälp
av såmaskiner med bearbetande såbillar som t ex
Väderstads Rapid. Radgödsling kan ske i samband
med radhackning om man önskar dela upp handelsgödselgivan
ytterligare under odlingssäsongen.
De fasta extra kostnader som uppkommer p g a att
man innehar radmyllningsutrustning är ränta, värdeminskning,
underhåll, förvaring och försäkring. Alternativet
kan vara att leja in ett radmyllningsaggregat.
Dessutom tillkommer det kostnader i samband med
användandet av utrustningen, vilket till stor del är
beroende av hur utrustningen används.
Den årliga fasta kostnaden för ett radmyllningsaggregat
som placeras på en planteringsmaskin med
behållare för gödning framtill på traktorn kan bedömas
till ca 4 000 kr i ränta och värdeminskning vid en
ekonomisk livslängd på 10 år samt ca 1 500 kr per år
i underhåll, förvaring och försäkring, vilket tillsammans
blir ca 5 500 kr per år. Utöver dessa fasta kostnader
tillkommer rörliga kostnader för tidsåtgång för
påfyllning av gödning i samband med plantering.
18 www.greppa.nu

Inbesparade kostnader utgöres av att första körningen
med traditionell gödningsspridare kan slopas
vilket kostar ca 120 kr per hektar enligt maskinringstaxa.
Med egen gödningsspridare kan kostnaden
i vissa fall vara lägre. Dock är påfyllningen kostsammare
för myllningssystemet p g a att det kan ta längre
tid med påfyllning i anslutning till plantering jämfört
med en traditionell gödningsspridare, ökade läglighetskostnader
vid plantering samt att plantörer blir
fördröjda av påfyllningsmomentet. Beroende av planeringssituation
kan detta extra moment skifta mycket
i kostnad, men en tänkbar kostnad är ca 50 kr per
hektar om en 3-4 radig planteringsmaskin används.
Dessutom kan den totala kvävegivan minskas något
utan att det växttillgängliga kvävet minskas. En tänkbar
minskning är 15 procent till 20 procent. Det är
svårt att säga exakt hur mycket kvävegivan kan minskas.
Detta beror bl a på om det kommer en stor mängd
nederbörd som transporterar ner kväve i marken och
djupet på grödans rotsystem. I kulturer med stor tidig
kvävegiva och grunda rotsystem går det att minska
kvävegivan mest jämfört med traditionell bredspridning.
Vissa år och för vissa grödor kan detta spara ca
80 kg kväve medan andra år sparar radmyllning inte
något nämnvärt med kväve. Om den totala kvävegivan
kan minskas med 20 kg per hektar innebär detta
inbesparade kostnader för kväve på 160 kr per hektar.
Om det sparas 120 kr per hektar i utkörningskostnad
med traditionell spridningsteknik, extra kostnad
för påfyllnad med 50 kr och t ex inbesparat kväve för
160 kr blir de inbesparade kostnaderna 230 kr (120 –
50 + 160 = 230) per hektar. Med en utrustning som
Maskinkostnad beroende på årlig användning (ha)
kr/ha
1600
Radmyllare plantering frontmont
1400
Aktuellt antal ha I
Radmyllare plantering integrerad
1200
Aktuellt antal ha II
1000
800
600
400
200
Radgödsling vid hackning
Aktuellt antal ha III
Om arealunderlaget är tillräckligt är myllning en
lönsam åtgärd.
Foto Göran Jonsson, RJ Maskiner AB
kostar ca 30 000 kr i inköp krävs det strax under 25
hektar för att denna utrustning skall sänka kostnaderna.
Ett sätt att få större areal och därmed bättre ekonomiskt
utrymme för bättre maskiner är att samverka
med andra odlare om specialutrustning. Arealunderlaget
har mycket stor betydelse för att de fasta kostnaderna
per hektar skall bli låga.
Radmyllning i samband med sådd
Genom att maskiner kan användas på stor areal blir
hektarkostnaden måttlig för radmyllning. För t ex
löksådd och betsådd kan samma såmaskin och
gödslingsutrustning användas. Genom att anlita
maskinstation kan kostnaderna för radmyllning hållas
på en måttlig nivå. Skillnaden mellan sådd med
respektive utan radmyllningsutrustning för växtnäring
varierar men är ca 200 kr per hektar med såmaskin
för sockerbetor och lök. Om det sparas en körning
med traditionell bredspridare, vilket kan bedömas
kosta ca 120 kr per hektar, kommer det att vara
lönsamt med radmyllning i samband med sådd när
maskinstation anlitas, om det sparas ca 10 kg kväve
per hektar eller det uppnås en skördeökning p g a radmyllningen.
I sockerbetsförsök finns det en tendens till att radmyllad
gödning gett en något högre skörd än bredspridning.
Det är även tänkbart att kvävegivan kan
sänkas något vid nedmyllning jämfört med bredspridning
utan att det uppkommer negativa skördeeffekter
(Källa: SBU 2001. Radmyllning och bredspridning av
NPK-produkter 2001. SBU, Bjärred).
0
5 10 15 20 25 30 35 40
Källa Sven-Erik Svensson, SLU
Antal ha
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
19

Stallgödsel
Beräkningarna i nedanstående tabell är gjord med
hjälp av stallgödselportalen www.greppa.nu/stallgodsel/.
Du kan själv testa med egna siffror för att finna ut lönsamhet
och kväveeffekter med olika spridningsalternativ.
Några honnörsord för att uppnå god lönsamhet och
god ekonomi inom ett företag är styrning, precision,
kontroll och samverkan. Vid användande av stallgödsel
tappar man en del av styrningen p g a att man
kanske inte får stallgödsel lika jämnt spridd som handelsgödsel.
Näringsinnehållet i gödseln är inte exakt
känd och kan variera mellan olika delar i gödselbehållaren.
Kväve i stallgödsel är dessutom inte lika lättillgängligt
som i handelsgödsel. Argument för spridning
av stallgödsel till potatis är en lång växtsäsong samt
att stallgödseln innehåller mikronäringsämnen. Vi kan
inte tillgodose växternas växtnäringsbehov med samma
precision med stallgödsel jämfört med handelsgödsel.
Detta innebär att man skall fundera på att styra de
större givorna av stallgödsel till sådana grödor som är
mindre beroende av precision i växtnäringstillförseln.
Grönsaker och potatis har hög ekonomisk omsättning
per hektar, vilket gör det mer betydelsefullt att styra
odlingsinsatserna väl, jämfört med t ex vall- eller
spannmålsodling. Detta kan vara ett skäl att ifrågasätta
stora givor av stallgödsel till potatis eller grönsaker.
Dessutom kan stallgödsel påverka produktkvaliteten.
Dessa kvalitetskrav är dock olika för olika användningsområden
av produkten, som t ex de mindre känsliga
stärkelsepotatisarna eller mer känsliga matpotatisarna.
Det kanske kan vara lämpligare att öka gödslingen
av andra grödor i växtföljden och ge mindre
mängd stallgödsel till potatis och grönsaker. Om det
inte finns tillräckligt utrymme till andra grödor i den
egna växtföljden kan det vara intressant att sprida
stallgödseln hos någon annan lantbrukare som inte
har egna djur.
Nedplöjning av stallgödsel
För nötflytgödsel förbättras lönsamheten på lättleror
med ca 5 kr per ton gödsel jämfört med nedharvning
eller spridning i växande spannmål, vilket blir strax
över 100 kr per hektar med en giva på 25 ton per hektar,
vilket kan utläsas av nedanstående tabell. För svinflytgödsel
är förtjänsten ännu högre, nämligen ca 6 kr
per ton. Anledningen till att spridning före plöjning
uppvisar högre lönsamhet än spridning före harvning
är de minskade packningsskadorna. Om inte gödseln
brukas ned snabbt minskar värdet av kvävet i alternativen
med plöjning och harvning som nedbrukningsmetod.
Plöjningskapacitet oftast lägre än spridningskapacitet
Vid inlejd spridning av flytgödsel har gödseltunnan
oftast betydligt högre kapacitet än plogen. Detta innebär
på flertalet gårdar att det är svårt att hinna med att
bruka ned gödseln någorlunda snart efter spridningen.
Om det körs ut gödsel en hel dag på en gård, kan det
t o m dröja tills påföljande dag innan nedbrukning
sker. I vissa områden finns krav på nedbrukning inom
fyra timmar. Om gödseln skall plöjas ned inom rimlig
tid efter spridningen kan detta lösas genom att gödseln
Kväveeffekt och värde av stallgödsel vid spridning på våren eller försommaren genom nedbrukning genom plöjning,
harvning eller spridning i växande gröda.
Djurslag Tidpunkt Nedbrukning N-effekt N-effekt Markpackning Värde
% kg/ton kr/ton kr /ton
Svin Vårbruk Plöjning 85 2,7 -2,5 33,7
Svin Vårbruk Harvning 85 2,7 -7,6 28,6
Svin Försommar Väx. gröda 70 2,2 -3,9 29,0
Nöt Vårbruk Plöjning 65 1,7 -2.5 24,2
Nöt Vårbruk Harvning 65 1,7 -7,6 19,1
Nöt Försommar Väx. gröda 40 1,0 -3,9 18,3
Förutsättningar : Skördevärde 6 000 kr/ha, 12 kbm tunna, 12 m ramp, 25 ton per ha, 1,8 bar, 2 axlar, fältavstånd 1 km, 7 kr / kg N, vårsådda
grödor, nedbrukning efter 4 timmar när nedbrukning sker, flytgödsel från slaktsvin och mjölkkor, släpslangspridare samt jordarten lättlera.
20 www.greppa.nu

Blev gödningsgivan ekonomiskt optimal
Foto Anders Anderson, Yara AB
endast sprids halva dagen på gården och att gödseltunnan
kommer tillbaka dagen därpå. Kostnaden för
gödselspridningen ökar dock på detta sätt. Inbesparat
kväve p g a snabb nedbrukning uppväger oftast inte
denna extrakostnad. Att leja in plöjningskapacitet i
samband med gödselspridning uppfattas oftast som ett
dyrt sätt att bruka ned gödseln snabbt. Det är dock
många gårdar som har problemet att spridningskapaciteten
är betydligt högre än plöjningskapaciteten.
Genom att samverka med någon annan gård som har
samma problem kan kostnaden för snabb nedbrukning
hållas nere genom att man plöjer med två plogar
på den gård där gödsel sprids. Detta är en billig lösning
för att åstadkomma snabb nedbrukning. Om det
är liknande arealer på de två gårdarna som plöjer åt
varandra blir det oförändrat utnyttjande av den egna
plogen, jämfört med att var och en plöjer för sig.
Fosforgödsling
För att finna ut en lämplig fosforgödslingsstrategi kan
det vara lämpligt att börja med att fastställa vad som
är en ekonomiskt lämplig P-AL klass för de olika fälten.
Nästa steg är att lägga upp en gödslingsstrategi för
att ta sig till den ekonomiskt lämpliga P-AL klassen.
Ekonomiskt lämplig P-AL varierar för olika grödor.
Det är högre för potatis och sockerbetor än spannmål,
oljeväxter och vall. Det betyder med prisförhållanden
ungefär som dagens och en real kalkylräntekostnad på
två procent, att alla jordar med högre P-AL än ca 11
ligger onödigt högt och kan med fördel minskas.
Odlas bara spannmål, vall och oljeväxter är motsvarande
P-AL ca 8. För höstvete är ekonomiskt optimalt
P-AL lägre än för vårkorn. Se till helheten och anpassa
fosforgödslingen för hela växtföljden. Gödsla till de
grödor som har högst betalningsförmåga för fosfor.
Eftersom potatis har ett högre ekonomiskt optimalt P-
AL än spannmål, vall och oljeväxter kan därmed en i
många fall lämplig gödslingsstrategi vara att lägga fosforgivan
i anslutning till högomsättningsgrödor som
potatis, grönsaker och sockerbetor och slopa eller reducera
fosforgödslingen till spannmålsgrödorna. Vid
växtföljder upp till fyra år och endast potatis eller
grönsaker en gång per fyra år, kan det vara lämpligt
att räkna fram hela växtföljdens fosforbehov och att
Faktorer som påverkar val av ekonomiskt
optimal fosforklass är bl a nedanstående:
• Prisförhållanden mellan grödor och fosfor
• pH-värde och mullhalt
• Vilka grödor som odlas
• Företagarens framtid
• Markens framtid
• Kalkylränta
• Likviditet och soliditet
• Övrigt investeringsbehov i företaget
Företagsekonomiska åtgärder för miljön i potatis- och grönsaksodling
21

lägga denna fosforgiva till den fosforkrävande grödan.
Det bör också observeras att potatisen behöver
lättlöslig fosfor. Vid skördenivån 30 ton potatis per
hektar är en lämplig ersättningsnivå ca 20 kg fosfor
per hektar. Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling
och kalkning finns i rapporten ”Riktlinjer för gödsling
och kalkning 2005” (www.sjv.se/download).
Ofta gäller att ersättningsgiva betalar sig för potatis om
P-AL är under 11. Vilket då betyder att också klass III
skall gödslas över underhållsgiva. Nedanstående skulle
kunna gälla för de fem klasserna:
Klass
P-AL-tal
Klass I 20+++ < 2,1
Klass II 20++ 2,1 – 4
Klass III 20+ 4,1 – 8
Klass VI 20 8,1 – 16
Klass V 20 > 16
Alltför höga fosforklasser innebär att det ligger kapital
i marken i form av fosfor, som ger en alltför låg
ekonomisk avkastning. Kalkylräntekravet är en viktig
faktor vid fastställande av ekonomiskt lämplig P-AL
klass. Ett högre kalkylräntekrav innebär lägre ekonomiskt
optimal P-AL klass. Det kan vara bättre att leta
upp andra investeringsmöjligheter som ger bättre avkastning
eller amortera skulder än att ha kapitalet liggande
som höga fosforklasser i marken.
AVSLUTANDE REFLEKTIONER
Förbättrad miljö och förbättrad ekonomi går i många
fall att förena för den enskilde företagaren för relativt
många åtgärder. En vanlig orsak till detta är att en
ökad resursanvändning inom odlingen kostar pengar
samtidigt som det i många fall finns ett samband mellan
ökad resursanvändning och ökad miljöbelastning.
Exempel på detta är jordbearbetning, användning av
kemiska bekämpningsmedel samt gödsling med kväve
och fosfor.
En fråga man ibland bör ställa sig är varför lönsamma
åtgärder för att minska miljöbelastningarna
inte utföres. Det finns säkert många vitt skilda förklaringar
till detta. Var och en som vill arbeta för bättre
miljö och bättre lönsamhet för Sveriges potatis- och
grönsaksodlare kan fundera på denna frågeställning.
Bland åtgärderna i denna skrift återkommer några
honnörsord för ett flertal av åtgärderna. Dessa honnörsord
är:
Samverkan i många olika former om många olika
saker
Precision med rätt åtgärder i rätt kvantitet vid rätt
tidpunkt och på rätt plats
Kontroll av verksamheten
Styrning av verksamheten
Genom att arbeta med sitt företag utifrån dessa fyra
honörsord finns det både goda möjligheter att förbättra
sin lönsamhet och samtidigt minska miljöbelastningen.
22 www.greppa.nu

ÅTGÄRDSLISTA
Genom styrning och kontroll på vilka miljöåtgärder som väljs går det att genomföra
miljöförbättring med vinst eller en medvetenhet om vad kostnaden är.
Nedanstående lista kan användas som en del av planeringsarbetet. Genom att systematiskt
gå igenom listan för det egna företaget bearbetas, upptäcks och utvecklas de olika åtgärderna
för att förbättra företagets ekonomi, samtidigt som företagets miljöpåverkan kan minskas.
Åtgärderna som finns med i listan är sådana som tas upp i denna skrift. Utöver dessa
14 åtgärder finns det många andra som kan vara aktuella. Det är bara att fylla på listan med
de åtgärder som du själv ser som intressanta att arbeta vidare med.
Åtgärd Investering Årligt netto Prioritering Genomförandeår
Anpassning av potatisareal
Rampbevattning
Anpassning av vattengivor
Våtmarker
Fånggrödor
Vårplöjning
Påfyllning bekämpningsmedel
Ökad effekt av bek. preparat
Skyddszoner
Skyddsavstånd
Radmyllning
Stallgödsel vid rätt tid och till rätt gröda
Samverkan nedbrukning stallgödsel
Anpassa fosforgiva

Greppa Näringen är en stor samordnad satsning för att minska förluster av växtnäring och bekämpningsmedel
till våra vatten. Den nya vattenlagstiftningen och miljömålen är basen i verksamheten.
Denna skrift är framtagen som ett utbildningsmaterial för rådgivare och kommer att användas
i kurser som handlar om potatis- och grönsaksmodulerna. Agr. dr. Håkan Rosenqvist har tagit
fram materialet på beställning av Jordbruksverket.
Rådgivare kan hämta skriften på Greppa Näringens administrativa hemsida under potatis- och
grönsaksmodulerna. En kortare version kommer att ges ut i Greppa Näringens publikationsserie
Praktiska Råd och distribueras till alla potatis- och grönsaksodlare.
www.greppa.nu • tel 0771-573 456