Övervakning av fåglarnas populationsutveckling ... - Forskning

Övervakning av fåglarnas populationsutveckling
Årsrapport för 2010
Åke Lindström, Martin Green & Richard Ottvall
Innehållsförteckning
Summary 2
Svensk sammanfattning 3
Inledning 3
Metoder 4
Resultat och Diskussion (inkl. Figurer 1–5) 7
Artkommentarer (inkl. Figurer 6–9) 17
Tack 26
Tabell 1. Antal inventerade punktrutter vintrarna 1975/1976–2009/2010 27
Tabell 2. Antal inventerade punktrutter somrarna 1975–2010 27
Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–2010 27
Tabell 4. Antal observerade individer på punkrutterna vintrarna 2008/2009–2009/2010 28
Tabell 5. Antal observerade individer på punkrutterna somrarna 2009–2010 30
Tabell 6. Antal observerade individer på standardrutterna somrarna 2009–2010 33
Tabell 7. Antal observerade individer på nattfågelrutterna sommaren 2010 36
Tabell 8. Antal observerade däggdjur på nattfågelrutterna sommaren 2010 36
Figur 10. Diagram som visar populationsindex vintertid, punktrutter 37
Figur 11. Diagram som visar populationsindex häckningstid, punktrutter och standardrutter 44
Appendix 1. Deltagarförteckning för punktrutter gjorda på vintern och sommaren 61
Appendix 2. Deltagarförteckning för standardrutter 2009 69
Appendix 3. Deltagarförteckning för nattrutter 2010 78
Biologiska institutionen, Lunds universitet
Lund 2011
Omslagsbild/Cover: Svartvit flugsnappare Ficedula hypoleuca
Alla bilder/All pictures: Åke Lindström

Summary
Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2011. Monitoring population changes of birds in Sweden.
Annual report for 2010, Department of Biology, Lund University. 79 pp.
We present the results of the Swedish Bird Survey, run by the Department of Biology, Lund
University, as a part of the National Monitoring Programme of the Swedish Environmental
Protection Agency. The results for 2010 include data from 622 winter point count routes in
2009/2010 (35 th winter), of which 281 were carried out during the Christmas/New Year count and
262 summer point count routes (36 th year). A third programme is running since 1996 with 716
Fixed routes, systematically (semi-randomly) distributed over Sweden (combined line transect and
point counts). In total 498 Fixed routes were completed in the summer of 2010 (third best year).
Trends were analyzed using TRIM. A new programme for covering night-active birds started in
2010 (point counts along roads with one route per 25x25 km square of the country). 105 routes
were covered at three occasions each (March, April and June) this year.
In the Christmas/New Year count 2009/2010, about 300,000 individuals of 133 species were
counted by 230 observers on 281 different routes (Fig. 1). Almost half of the birds were
Bramblings. Moderate to strong increases in winter populations over the last decade are present in
eleven species. Declines over the same period are prominent in four species (Fig. 10).
On the point count routes in summer 2010, about 100 000 birds of 204 species were counted
by 161 observers on 262 different routes (Fig. 1). From the Fixed routes 143,000 birds of 221
species were reported by 250 different persons. Trend graphs for a large number of species are
presented in Fig. 11. More graphs and indices can be found on the homepage (address below).
Over the last 10–12 years, 22 species have had moderate to strong positive trends, while 18 species
show clear negative trends during the same period. Following the hard winter of 2009/2010, the
summer population size of cold sensitive species like Grey Heron, Wren and Goldcrest dropped
dramatically from the year before.
The night routes yielded good data for five owl species and several other night-active birds.
In the future we expect to be able to calculate trends for at least ten species that none of the other
programmes have covered before. Larger mammals were also counted on the night routes,
suggesting that it will be possible to calculate trends for about ten species.
Bird indicators were calculated for Sweden based on summer point counts and the species
selection and methods of the Pan-European Common Bird Monitoring Scheme (page 10). Farmland
birds (“Vanliga jordbruksfåglar”, 11 species) show a more than 50% decline since 1975.
Woodland birds (“Vanliga skogsfåglar”, 26 species) have declined with about 30%, whereas a
group of other common birds (“Övriga vanliga fåglar”, 21 species) have declined with about 10%.
We also present the corresponding indicators based on the new system with Fixed routes (indices
since 1998). All but one of six indicators turned downwards during 2010. The birds in Sweden are
doing relatively better according to the Fixed routes, but also among them, farmland birds are
doing worst. Another set of indicators, official indicators of biodiversity within the national
Environmental Objectives set by the Swedish Parliament based on data from the Fixed routes, are
presented as well. Four indicators showed positive changes between 2009 and 2010 (farmland,
mountain tundra, mountain birch forest and northern wetlands) while two indicators remained
virtually unchanged between the years (forest and ‘a rich diversity of plant and animal life’). The
indicators for birds in lakes and streams and for southern wetlands showed lower values 2010
compared to 2009.
Homepage: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring
2

Svensk sammanfattning
Lindström, Å., Green, M. & Ottvall, R. 2011. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport
för 2010. Rapport, Biologiska institutionen, Lunds Universitet. 79 pp.
I denna rapport redovisas populationstrender för 175 svenska fågelarter för åren 1975–2010. Fåglarna
har räknats på vintern och på sommaren enligt strikt standardiserade metoder. Sommar- respektive
vinterpunktrutter har räknats sedan 1975, i huvudsak i södra Sverige. Standardrutterna räknas också på
sommaren men täcker hela Sverige. De har räknats sedan 1996. Vintern 2009/2010 räknades nästan
300 000 fåglar av 133 arter på 281 rutter. Sommaren 2010 räknades knappt 100 000 fåglar av 204 arter
på 262 punktrutter och 143 000 fåglar av 221 arter på 498 standardrutter. Mest anmärkningsvärt med
säsongen var att den kalla vintern 2009/2010 gick mycket hårt sommarpopulationerna av köldkänsliga
arter som häger, gärdsmyg och kungsfågel.
Över de senaste 10–15 åren uppvisar följande arter de mest oroväckande nedgångarna: dalripa,
storspov, brushane, gråtrut, tornseglare, spillkråka, sånglärka, hussvala, lappmes, nötkråka, kungsfågel,
hämpling, rosenfink, bergfink, ortolansparv och videsparv. Samma period har en påtaglig ökning
registrerats för snatterand, grågås, sångsvan, glada, tjäder, järpe, trana, småspov, skogssnäppa, fisktärna,
skogsduva, ringduva, tretåig hackspett, kaja, talgoxe, blåmes, nötväcka, dubbeltrast, svarthätta,
gransångare (båda raserna), steglits och mindre korsnäbb. Ser man på trender för hela grupper av arter
går det fortsatt dåligt för fåglarna i jordbrukslandskapet.
Nattfågeltaxeringen, ett helt nytt system med inventering av nattaktiva arter startades under 2010.
Under året inventerades 105 nattrutter (punktrutter, en rutt per 25x25 km ruta) vid tre tillfällen (mars,
april och juni). Detta gav glädjande nog goda data för åtminstone fem ugglearter och ytterligare ett antal
nattaktiva fåglar. Vår bedömning är att det med motsvarande inventeringsinsats kommer att vara möjligt
framöver att beräkna trender för minst tio arter som inte täckts av redan tidigare pågående system.
Dessutom kommer några arter som redan idag kan täckas av punktrutter och standardrutter att täckas
bättre av nattrutterna. Även större däggdjur räknades på nattrutterna och totalt observerades 18 arter.
INLEDNING
Inom Svensk Fågeltaxering övervakas de svenska fågelpopulationernas häckande bestånd så att
eventuella oroväckande tendenser kan upptäckas i
tid. Bevakningen sker genom årligen upprepade
inventeringar med standardiserade metoder. Denna
årsrapport omfattar vintern 2009/2010 och
sommaren 2010. Det är nu den 35:e vintersäsongen
och den 36:e sommarsäsongen som redovisas sedan
punkttaxeringarna startade 1975 och den 15:e
säsongen för standardrutterna som startade 1996. I
rapporten presenteras populationstrender för ett stort
antal svenska fågelarter. Värden för enskilda år skall
alltid tolkas försiktigt. Projektets stora värde ligger
istället i de långsiktiga trenderna, som visar
populationsutvecklingen för svenska fåglar under tre
och ett halvt decennium.
Under det gångna året påbörjades också ett
system för övervakning av nattaktiva fåglar. Totalt
105 nattfågelrutter, spridda från Trelleborg i söder
till Kiruna i norr, inventerades vid tre tillfällen
(mars, april och juni). Några trender kan givetvis
inte presenteras efter bara en säsong men en kortare
Månen har varit många inventerares sällskap under
2010, det år när de första 105 nattfågelrutterna
genomfördes i Svensk Fågeltaxerings regi.
The moon has been the company of many census
persons in 2010, the year when the first105night
routes were carried out.
3

edovisning av verksamheten och insamlade data ingår i denna årsrapport. Även däggdjur räknades,
något vi tänker utvidga till att gälla även standardrutterna under 2011.
Fåglarnas trender används inte bara för att beskriva hur det går för enskilda arter. Trender för
grupper av arter slås också samman till så kallade indikatorer, som visar hur går för biodiversiteten i
allmänhet och fåglarna i synnerhet, i olika habitat och geografiska områden. Sedan länge ingår
svenska punktruttsdata i tre olika gemensamma EU-indikatorer och vi beräknar motsvarande
indikatorer för Sverige separat. Dessutom bidrar Svensk Fågeltaxering, med hjälp av data från
standardrutterna, till att skapa indikatorer för hur riksdagens olika miljömål efterlevs
(www.miljomal.se). I denna rapport presenteras indikatorer för sjö-, våtmarks-, jordbruks-, skogsoch
fjällfåglar samt för det övergripande sextonde miljömålet Ett rikt växt- och djurliv.
Under året publicerade vi en vetenskaplig uppsats tillsammans med franska och holländska
forskare som analyserade hur populationsutvecklingen varit 1989–2008 för 62 olika fågelarter i
Frankrike, Holland och Sverige (Jiguet m.fl. 2010). Bird population trends are linearly affected by
climate change along species thermal ranges. Proc. R. Soc. Lond. B 277:3601–3608). Det generella
mönstret är att inom en art går det sämst för populationerna i den varmare delen av artens
utbredningsområde (normalt längst söderut) men successivt bättre ju närmre man kommer de
kallare delarna av utbredningsområdet. Detta tolkas som att de nordliga populationerna är de som
gynnas mest när de nordligaste trakterna av utbredningen blir allt varmare. I söder däremot kanske
det till och med börjar bli ”för varmt” emellanåt. Klimatuppvärmningen är alltså redan i full gång
med att påverka de svenska fåglarnas antal och utbredning.
Det goda samarbetet med landets länsstyrelser fortsätter. Under 2010 gick även Hallands län
med i standardruttsprogrammet. Nu är inte mindre än 20 av landets 21 län officiellt med!
Vi hoppas att landets runt 500 inventerare inom Svensk Fågeltaxering, samt övriga
intresserade i de svenska fåglarnas väl och ve, skall finna intresseväckande och upplysande
information i denna rapport.
METODER
Inventeringsmetoder
Tre huvudmetoder används inom fågelövervakningen för att räkna fåglar på ett jämförbart sätt: fritt
valda punktrutter, standardrutter samt nattrutter. Mer detaljerade metodbeskrivningar finns på
rapporteringsblanketterna och på projektets hemsida. Var i Sverige fåglar räknades under 2010
framgår av figur 1.
Fritt vald rutt med punkttaxering. Inventeraren väljer själv en rutt längs vilken 20 punkter
(stopp) placeras ut på sådant avstånd från varandra att man undviker att dubbelräkna fåglar från
olika punkter. Från varje punkt räknas alla hörda och sedda fåglar under fem minuter. Räkning sker
en gång om året sommartid och upp till fem gånger vintertid vid ungefär samma datum och med
start vid ungefär samma klockslag. Metoden har använts sedan 1975 i både Häckfågeltaxeringen
och Vinterfågelräkningen.
Standardrutt med kombinerad punkt- och linjetaxering. Rutten är åtta kilometer lång (kvadrat
om 2x2 km). I hörnen och mitt emellan hörnen ligger punkter där fåglarna räknas under fem
minuter. Mellan punkterna räknas fåglarna medan man går långsamt (linjetaxering), ungefär 30–40
minuter per km. Rutterna har fasta, förutbestämda positioner över hela landet, med 25 km lucka i
både nordsydlig och västöstlig riktning. Totala antalet rutter är 716. Metoden infördes 1996 för att
få jämn geografisk spridning och ett representativt stickprov av fågelfaunan i proportion till de olika
naturtypernas arealer.
Nattrutter. I grunden mycket lik punktrutterna på så vis att inventeraren själv väljer var rutten
ska gå. Rutten är dock styrd genom att det endast kan finnas en sådan per 25x25 km yta i landet
(motsvarande de gamla topografiska kartbladen) och den skall vara konstant mellan åren även om
4

inventeraren byts ut. Rutten ska gå längs allmänt tillgängliga vägar
som är farbara året runt. Längs rutten placerar inventeraren ut 20
punkter med minst två km avstånd mellan punkterna. Från varje punkt
räknas hörda och sedda fåglar under fem minuter vid tre tillfällen per år
(mars, april och juni). Metoden infördes 2010 men har testats i Uppsala
län under åren 2008-2009. På nattrutterna räknas även däggdjur, både
under de fem minuterna på punkterna samt under transportsträckorna
mellan punkter. Däggdjursräkningen är frivillig men 90 % av
nattinventerarna har valt att också räkna däggdjur på sina rutter.
Beräkning av index
Eftersom vi inte kan räkna alla fåglar måste vi förlita oss på stickprov,
vars värden vi förväntar oss skall vara proportionella mot det sanna
antalet fåglar. Resultaten från stickproven bearbetas sedan statistiskt
och presenteras i form av index. Det är viktigt att tänka på att index
inte ger sanningen, de speglar bara sanningen mer eller mindre bra.
Hur väl de speglar sanningen beror i sin tur på hur väl materialet
motsvarar de antaganden som alla indexberäkningar bygger på. Bland
annat är stickprovets storlek viktigt: ju fler rutter och ju fler fåglar,
desto bättre index. Vi använder en indexeringsmetod som kallas TRIM.
TRIM (TRends & Indices for Monitoring data) är ett avancerat index som tagits fram av
Via nattfågelinventeringen
får vi äntligen chans att
följa hornugglans
populationsutveckling i
Sverige.
Through the Night routes, the
population development of the
Long-eared Owl in Sweden
can now be tracked.
statistiska centralbyrån i Nederländerna. Med hjälp av TRIM beräknas för varje art och delprogram
(vinter- respektive sommarpunktrutterna, samt standardrutterna) ett index per år, samt en (log)linjär
trend. I trendanalysen beräknas den genomsnittliga förändringen över studieperioden, i % per år.
Notera att endast (log)linjära trender beräknas med TRIM. För vissa arter, till exempel rosenfinken,
med en kraftig uppgång följd av en kraftig nedgång blir en linjär trend relativt intetsägande, men
metoden passar väl för arter med långsiktiga stabila trender.
Rent statistiskt är TRIM en typ av loglinjär analys som bygger på ”maximum-likelihoodmetoden”
med antagandet att fågelantalen är Poisson-fördelade. Modellen kan ta hänsyn till de
problem som ofta finns i inventeringsdata, nämligen att fåglarna ibland uppträder i kolonier eller
stora flockar, samt att ett års data inte är helt oberoende av föregående år (”serial correlation” -
många fåglar blir äldre än ett år och finns alltså med två år i rad). I TRIM räknas de mest sannolika
värdena ut för de år en rutt inte inventerats och dessa används sedan tillsammans med de faktiska
räkningarna vid den statistiska behandlingen av index. De ifyllda värdena påverkar dock inte index
som sådana. När ett nytt år läggs till förändras tidigare års TRIM-index, normalt dock i mycket
marginell omfattning. För mer sofistikerade detaljer om TRIM-index hänvisas till manualen som
kan hämtas på www.ebcc.info.
Trenddata och årliga index beräknat med TRIM återfinns i figurerna 10 och 11. Varje års
index i siffror finns att tillgå i Excel-filer på hemsidan. För alla de tre inventeringsprogrammen har
vi använt 1998 som basår (index = 1). Anledning till att använda 1998 som basår är att det detta år
gjordes 166 standardrutter, vilket är 23 % av rutterna och vi tror att från och med detta år täcks
Sverige väl av standardrutterna. Vi uteslöt alltså de två första årens standardruttsdata, då för få
rutter gjordes. För de två sommarprogrammen har vi valt att rita kurvorna i samma figur för att göra
dem direkt jämförbara.
Så här läser du Vinterfågelräkningens figurer: Antalet fåglar (och därmed index) har för 1998
satts till 1. En blå linje binder ihop indexvärdena för de olika åren. I havsörnens fall betyder indexet
på ungefär 0,5 för 1975 att det fanns 0,5 gånger så många individer som basåret, dvs. populationen
1975 var bara hälften så stor som år 1998. Basårets värde kan av ren slump ha varit ovanligt högt
eller lågt och därför skall man inte lägga för stor vikt vid huruvida värden före och efter basåret
5

ligger över eller under 1. Det viktiga är istället vilka
trender som finns i kurvan. Den första siffran i
parentesen efter artnamnet (”42” för havsörnen) visar
det genomsnittliga antalet fåglar observerade per år.
Andra siffran (7), är den genomsnittliga årliga
procentuella förändringen i populationsstorleken.
Havsörnen har alltså ökat med i genomsnitt 7 % per
år över hela perioden. Parentesen avslutas med en
beskrivning av trendens statistiska säkerhet. NS
(”not significant”) betyder att ingen säker trend
finns, medan stjärnor *, ** eller *** visar att
förändringen är statistiskt säkerställd, motsvarande
p

Sedan sommaren 2007 används data från Svensk Fågeltaxerings
standardrutter även som officiella indikatorer på den biologiska
mångfaldens utveckling inom de nationella miljömålen samt därunder
liggande delmål (se Vår Fågelvärld 7/2007). Indikatorer för Ett rikt
odlingslandskap, Levande skogar, Storslagen fjällmiljö, Levande sjöar
och vattendrag, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv har
redan varit med i tidigare rapporter och uppdateras här med data från
2010. Grundtanken är att följa ett urval relativt specialiserade
fågelarters populationsutveckling, fåglar vars ekologi har god
koppling till de olika miljömålen och på så sätt få lättbegripliga
indikatorer på läget för den biologiska mångfalden. I indikatorn för Ett
rikt växt- och djurliv ingår samtliga arter som valts ut för övriga
indikatorer, kompletterat med ytterligare några från marina miljöer.
De sex indikatorerna presenteras, både på nationell och på regional
nivå, på miljömålsportalen (www.miljomal.se) där det också finns fördjupande
texter att läsa. Fågeldata från standardrutterna är en av de få
indikatorer på biologisk mångfald i Sverige som finns i dagsläget. En
mer detaljerad genomgång av tankegångarna bakom arturvalet för
miljömålsindikatorerna presenterades i årsrapporten för 2007.
Bergfinken är en av arterna i
fågelindikatorn för miljömålet
Storslagen fjällmiljö,
fjällbjörkskog.
The Brambling is one of the
species included in the Swedish
indicator for A magnificent
mountain landscape.
RESULTAT och DISKUSSION
Utfört arbete 2010
Deltagare
Huvuddelen av inventeringarna har utförts av ideellt arbetande ornitologer. Detta gäller nästan
samtliga punktrutter såväl sommar som vinter samt nattrutterna. Vad gäller standardrutterna så
arvoderas ett femtontal personer centralt av projektet för att inventera standardrutter i avlägsna och
svårtillgängliga delar av Sverige. För nattrutterna betalar projektet ut bilersättning för körda
sträckor. Dessutom har genom länsstyrelsernas försorg olika typer av ersättning utgått till många
standardruttsinventerare, vilket är mycket uppskattat. Totalt deltog under året 508 personer. En
förteckning över deltagare återfinns i Appendix 1 (fria punktrutter), Appendix 2 (standardrutter) och
Appendix 3 (nattrutter). Är du själv inventerare så kontrollera att dina uppgifter stämmer.
Fria punktrutter
Antalet inventerade vinterpunktrutter var det lägsta på mycket länge. För huvudperioden runt jul
och nyår var det första året sedan 1985 som antalet inventeringar var färre än 300 och totalt sett det
var det tredje lägsta antalet någonsin. För perioderna 1–2 och 4–5 var värdena de absolut lägsta
någonsin (Tabell 1). Delvis berodde de låga siffrorna på den stränga vintern som hindrade många
från att inventera, men trenden är i vilket fall långsiktigt vikande. Antalet sommarpunktrutter sjönk
också något jämfört med fjolåret (Tabell 2). Punktruttsprogrammet behöver alltså tillskott av nya
inventerare. På kort sikt hoppas vi att många av de personer som inventerar de mer krävande
standardrutterna även vill starta en egen punktrutt. Det är enkelt att lägga upp och inventera en
punktrutt och vore ett mycket viktigt tillskott för att upprätthålla de långa fina tidsserierna. På
längre sikt måste nya grupper av inventerare nås.
Totalt gjordes 281 vinterpunktrutter av 230 olika personer under huvudräkningsperioden runt
jul och nyår (period 3). Drygt 80 rutter gjordes alla fem vinterperioderna. Totalt rapporterade 237
7

Figur 1. Antal och fördelning
av inventerade vinterpunktrutter
(period 3),
sommarpunktrutter,
standardrutter respektive
nattfågelrutter per 25 x 25 km
yta vintern 2009/2010 och
sommaren 2010. För punktrutterna
betyder de olikstora
symbolerna 1, 2, 3–4, 5–7
respektive 8–10 unika rutter
per ruta. För standardrutterna
och nattfågelrutterna finns en
rutt per ruta och de vita
symbolerna visar vilka rutter
som gjorts.
The number and distribution
of free point counts per 25 x
25 km squares in winter
2009/2010 (upper left) and
summer 2010 (upper right).
The symbols represent 1, 2, 3–
4, 5–7 and 8–10 routes per
square. For the Fixed routes
(lower left) and night routes
(lower right) there is one
route per square and the
white symbols denote those
that were counted in 2010.
olika personer vinterfågelräkningar. Under period 3 räknades 2009/2010 totalt 298 967 individer av
133 arter (Tabell 4). Motsvarande siffror för 2008/2009 var 153 573 individer av 136 arter.
Perioderna 1, 2, 4 respektive 5 sågs 76 449, 57 618, 31 785 respektive 36 683 individer. TRIMindex
och trender för ett stort antal arter (period 3) finns i figur 10.
8

Totalt gjordes 262 fria sommarpunktrutter av 161 olika personer. Rapporterna för 2010 omfattade
98 228 fågelindivider av 204 arter (Tabell 5). Motsvarande siffror för 2009 var 103 405 fåglar av
208 arter. TRIM-index för ett större antal arter redovisas i figur 11.
Standardrutterna
Totalt inventerades 498 standardrutter under 2010, det tredje bästa året någonsin (Fig. 1, Tabell 3).
Sammanlagt deltog 250 olika personer. Sex rutter hade fram till sommaren 2010 inventerats endast
en gång. Fem av dessa blev inventerade 2010. Den sjätte rutten, 29H7C Marko, kunde inte
inventeras. Det första planerade besöket hindrades på grund av renkalvsmärkning i området och det
andra besöket fick avbrytas på grund av snöstorm. Sveriges 716 standardrutter har nu inventerats i
genomsnitt 6,9 gånger. Fjorton rutter har inventerats alla 15 åren.
På de 498 inventerade standardrutterna sågs 143 426 fåglar av 221 arter längs linjerna och 46
604 av 199 arter vid punkterna. Sammanlagt sågs 222 arter. En detaljerad listning över antalet
fåglar av olika arter sedda längs linjerna finns i Tabell 6. Totalt har genom åren 253 arter setts på
standardrutterna. Nya arter för året blev svarttärna och bläsgås. TRIM-index för standardrutterna
finns i figur 11. Indexen är beräknade på data från och med 1998.
Nattrutterna
Inom nattfågeltaxeringen inventerades 105 olika rutter, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder, av
101 olika personer (Fig. 1). Av dessa täcktes 95 rutter (90 %) vid alla tre tillfällen (mars, april,
juni). Samtliga 105 rutter inventerades vid minst två tillfällen. Totalt sett genomfördes 102 rutter
under period 1 (mars), 102 rutter under period 2 (april) och 101 rutter under period 3 (juni).
Nattfågeltaxeringar genomfördes i 18 av Sveriges 21 län. Flest rutter inventerades i Uppsala (14),
Skåne (14) och Östergötlands län (12). I Värmlands, Hallands och Blekinge län gjordes inga
nattrutter alls. I Norrland genomfördes 23 rutter, i Svealand 34 rutter och i Götaland 48 rutter.
I skrivande stund är samtliga fågelresultat ännu ej slutgiltigt kontrollästa varför vi här
redovisar preliminära resultat för 25 utvalda och särskilt intressanta nattaktiva arter som
registrerades på rutterna (Tabell 7).
För 19 av de 25 redovisade arterna räknades fler individer in än på sommarpunktrutterna och
standardrutterna (tabellerna 5–7). Från standardrutterna och de fria punktrutterna vet vi att arter som
totalt sett observeras på minst tio rutter och med minst 20 individer går det att beräkna trender med
godtagbar statistisk styrka. Vi räknar alltså med att med bibehållen fältinsats (ca 100 rutter) kommer
vi kunna beräkna trender för 16 av arterna i tabell 7. Nio av dessa är arter där trender inte har
kunnat presenteras baserat på de dagbaserade övervakningssystemen. Resterande är sådana där
dataunderlaget förstärks kraftigt med hjälp av nattrutter. Med fler inventerade rutter kommer
naturligtvis ytterligare arters populationsutveckling att kunna följas på ett tillfredsställande sätt.
Goda antal inräknades även av ytterligare ett antal arter som ej redovisas här (till exempel
storlom, sångsvan, trana, storspov, gök, rödhake, rödstjärt, trastar, rörsångare och sävsångare).
Dessa är arter som är både dag- och nattaktiva i olika omfattning och för vilka vi idag får in goda
data från standard- och punktrutter, men de kan alltså förstärkas med nattdata.
Totalt åtta ugglearter observerades under nattfågeltaxeringarna. För sju av dessa (alla utom
den till stor del dagaktiva jordugglan) registrerades betydligt fler individer än under standard- och
punktrutterna. För fem arter (sparvuggla, kattuggla, slaguggla, hornuggla och pärluggla) är antalet
inräknade individer tillräckligt stort för att någorlunda robusta nationella trender ska kunna
beräknas framöver. Med ytterligare inventerade rutter kommer troligen även berguv att kunna följas
på ett godtagbart sätt.
9

Figur 2. Antalet individer
observerade per nattfågelrutt av fem i
huvudsak nattaktiva arter. Ingen av
dessa arter täcks bra av de övriga
programmen inom Svensk
Fågeltaxering.
The number of individualsof five
mainly night-active species observed
on the night counts in 2010. The five
species are (from upper left to lower
right):Long-eared Owl, Tawny Owl,
Tengmalm’s Owl, Nightjar and
Corncrake.These species are not
covered well by the other schemes
within the Swedish Bird Survey.
Från nattrutterna begär vi också in uppgifter om antal ungkullar av olika ugglearter. Under 2010
inräknades goda antal ungkullar av kattuggla och hornuggla. Ungkullar av pärluggla och berguv
inräknades också, men endast en av varje. Förutom uppgifter om antal kullar (som redovisas här)
insamlas även data om uppskattat antal ungar per kull. Dessa två uppgifter kommer framöver att
10

kunna användas för att titta närmare på eventuella trender i ungproduktion och häckningsutfall för
åtminstone de vanligaste ugglearterna på nationell nivå.
Om uggleräkningarna slog väl ut blev de nattsjungande tättingarna något av en besvikelse.
Alla de arter som regelbundet förekommer i landet observerades, men endast fem arter i sådana
antal att det kan räcka till framtida trendberäkning (tabell 7). Av dessa är det enbart näktergal,
gräshoppsångare och kärrsångare där antalet observerade individer är tillräckligt högt för att
framtida robusta trender ska kunna beräknas. I samtliga fall är detta dock arter som även täcks av
standard- och punktrutterna. Datamängden för alla tre blir dock betydligt större med
nattaxeringarna. Detta gäller särskilt för gräshoppsångaren där fyra-sex gånger fler fåglar
registrerades på nattrutterna jämfört med standard- och punktrutterna.
De ovanligare arterna flod-, vass-, trast- och busksångare noterades bara med enstaka
individer och dessa arter är troligen alltför ovanliga i landet för att kunna fångas upp av
nattfågeltaxeringen, även om antalet inventerade rutter skulle utökas ordentligt. De delar av landet
varifrån flest individer av nämnda arter spontanrapporteras hade dessutom god täckning under 2010.
Om resultaten för de egentliga nattsångarna var lite av en besvikelse så var resultaten för
övriga nattaktiva arter i juni desto mera glädjande. Tio arter tas upp i tabell 7 varav åtta inräknades i
så stora antal att framtida trendberäkning bedöms som rimlig. Fyra av dessa kan vi idag inte följa på
ett godtagbart sätt genom standard- eller punktrutter (vaktel, kornknarr, vattenrall och nattskärra)
och för övriga fyra (rördrom, morkulla, enkelbeckasin och trädlärka) innebär nattruttsdata en
förstärkning av data. Särskilt gäller detta för rördrom och morkulla som idag har svag (rördrom)
eller måttlig (morkulla) täckning i standard- och punktrutterna.
Nattfågeltaxeringen ger även möjlighet att belysa nattfåglarnas utbredningsmönster och på sikt
förändringar i dessa. Önskvärt är då givetvis en bättre geografisk täckning av hela landet än vad som
var fallet 2010, men redan idag kan några tydliga mönster ses i de olika arternas utbredning (Fig. 2).
Däggdjur, större än smågnagare och exklusive fladdermöss, rapporterades (detta var frivilligt)
från hela 95 rutter (90 % av genomförda rutter). Från 83 rutter rapporterades däggdjur från alla tre
inventeringstillfällena, från 94 rutter vid två tillfällen och i ett fall endast från ett av
inventeringstillfällena. Däggdjur rapporterades från 92 rutter i mars, 90 rutter i april och 89 rutter i
juni. Totalt inkom data för 18 däggdjursarter från 271 inventeringstillfällen. Antalet inräknade
däggdjur visas i sin helhet i tabell 8. Där visas resultaten från punkter och transportsträckor separat
samt totalsummor.
Totalt rapporterades 15 däggdjursarter från punkterna och lika många från
transportsträckorna. Huvuddelen av arterna (12 stycken, 67 %) sågs på både punkter och längs
transportsträckor. För de flesta arter, 13 stycken (72 %), gav transportsträckorna inte helt oväntat
fler inräknade individer än punkterna. För vissa av de talrikare arterna var skillnaden stor, och
transportsträckorna stod för 70-88 % av totalantalet individer för fälthare, skogshare, vildkanin,
grävling, vildsvin, kronhjort och dovhjort. Skillnaden var mindre för älg och rådjur (59 resp. 54 %
av totalantalet individer inräknade på transportsträckorna). Av de talrikare arterna var det endast
rödräv som inräknades i högre antal på punkterna (66 % av totalantalet individer). Förklaringen
bakom detta är att en stor del av rävarna utgjordes av ropande sådana i mars och april.
Rådjur var den art som inräknades i högst antal följt av dovhjort och fälthare. Även rödräv
inräknades i tresiffriga antal. Rådjuret toppar även listan över antalet rutter med observationer av
arten, före fälthare, rödräv och grävling. Med samma bedömningsgrunder som för fåglarna ovan, att
arten ska ha inräknats med minst 20 individer på minst tio rutter, bör det med denna
inventeringsinsats framöver gå att beräkna godtagbara trender för fem arter baserat på data från
enbart punkterna (fälthare, rödräv, älg, rådjur och dovhjort). Från enbart transportsträckorna bör
materialet hålla för nio arter (fälthare, skogshare, vildkanin, rödräv, grävling, vildsvin, älg, rådjur
och dovhjort). Tittar vi på det sammanlagda materialet från både punkter och transportsträckor
bedöms även igelkott kunna vara en art för vilken data håller för trendberäkning.
Räkningen av däggdjur slog så väl ut att vi planerar införa detta även på standardrutterna
sommaren 2010.
11

Vi önskar givetvis att ännu fler nattrutter kan inventeras under kommande år och nya inventerare är
varmt välkomna. Som synes i figur 1 är det önskvärt med ökad täckning (fler rutter) i västra
Götaland och Svealand samt i hela Norrland, men utrymme för fler gjorda rutter finns i de flesta län.
Datarevision: Databasen för Svensk Fågeltaxering ökar varje år med nya data, men även gamla data
ses regelbundet över. Bland annat försöker vi för standardrutterna plocka bort dunungar och
boungar för en del arter, främst hönsfåglar och simfåglar. Den ökade informationen i samband med
detta har uppenbarligen haft effekt, för endast få rapporter kom under 2010 in som inkluderade
dunungar. Dessa skall på standardrutterna inte rapporteras. Om Du rapporterat in dunungar eller
boungar från en standardrutt, men inte indikerat detta i ditt protokoll, vänligen skriv en rad och låt
oss veta. Följande gäller:
Dunungar skall inte räknas. De flesta sådana fall rör borymmande arter såsom änder, gäss, svanar,
doppingar, vadare och hönsfåglar. Här kan det givetvis bli gränsfall, men i regel går det att avgöra
om ungarna fortfarande kan betecknas som dunungar eller om de ruggat till fjäderdräkt. I
protokollet för du in antalet fåglar som inte var dunungar, men kan gärna kommentera att det
dessutom fanns ”x” stycken dunungar.
När det gäller bostannande arter (såsom rovfåglar, hackspettar, tättingar) är problemet ovanligare
eftersom man i praktiken inte kan eller hinner med att separera nyligen flygga ungfåglar från
gamla fåglar. Räkna då alla individer du ser och som du kan bestämma till art. Ungar som
påträffas i bon skall dock inte räknas. Undantag är om man hittar ett aktivt bo utan att observera
någon förälder; då räknar man boet som en (1) individ av arten (om arttillhörighet säkert kan
bestämmas). Det finns naturligtvis gränsfall även här, t.ex. ännu oflygga ungar som just hoppat ur
boet. Använd samma princip då: räkna inte ungarna om föräldrarna räknas.
Helst skall inte dunungar rapporteras på punktrutterna heller, men det är OK så länge man alltid
gör det. På nattrutterna ska antalet kullar och ungar av ugglor räknas och rapporteras separat
från antalet gamla fåglar.
Under året har en större revision gjorts av äldre punktruttsdata, bland annat genom att en
stor mängd detaljerade punktdata införts. De första åren av dataläggning var minnesbristen på
datorerna ett stort problem och därför datalades fram till 1991 bara ruttsummorna.
Fågelåret 2010 jämfört med 2009
Vintern 2009/2010
För de 83 arter där årliga index beräknats för period 3 (jul/nyår), var det 35 arter (42 %) där index
ökade jämfört med 2008/2009 och 48 arter (58 %) där index minskade (alla årsindex finns i en
excel-fil på hemsidan). För 12 arter ökade index med så mycket som 50 % eller mer. Av dessa kan
nämnas salskrake, ringduva, björktrast, koltrast, stare, grönsiska, bofink och bergfink. Lägg därtill
den fantastiska mängden rödvingetrastar, något vi redan belyst i Fågelåret 2009. För sju arter
minskade index med mer än 50 % mellan åren, nämligen brunand, alfågel, blå kärrhök, sparvuggla,
gröngöling, ängspiplärka och varfågel. Som vanligt följdes alltså en generellt bra vinter av en
sämre.
Sommaren 2010
Av 140 arter/raser för vilka index beräknats för de fria punktrutterna var det 64 arter (46 %) vars
index ökade jämfört med sommaren 2009 och 76 arter (54 %) där index minskade (alla årsindex
12

finns i en excel-fil på hemsidan). För sju arter var siffrorna 50 % bättre än föregående år nämligen
sångsvan, gluttsnäppa, silltrut, backsvala, gråsiska, domherre och ob korsnäbb. För brunand och
gärdsmyg minskade index med mer än 50 %. Därtill kan läggas att inte en enda videsparv sågs på
punktrutterna. Det är första gången sedan startåret 1975 som detta händer.
För standardrutterna var motsvarande siffror för 182 arter/raser att 95 ökade (52 %) och 87
minskade (48 %, alla årsindex finns i en excel-fil på hemsidan). Bland de 20 arter som ökade med
mer än 50 % kan nämnas: fjällvråk, bivråk, fjällripa, fjällpipare, småspov, kärrsnäppa, brushane,
backsvala, ringtrast, blåhake, steglits och rosenfink. För arter i kursivt var detta speciellt glädjande
då de har långsiktigt vikande trender i våra serier. Bland de 9 arter som minskade med mer än 50 %
fanns dvärgmås, gråspett, gärdsmyg, sidensvans och större korsnäbb.
För de 137 arter/raser som registrerades i tillräcklig mängd i båda sommarprogrammen var det
94 (69 %) som hade förändringar i samma riktning (båda upp eller båda ner) och 43 (31 %) som
hade förändringar i olika riktning. För de 24 vanligaste arterna/raserna (påträffade i genomsnitt i
mer än 1000 exemplar på de fria punktrutterna) var mellanårsförändringarna den samma hos en
ännu större andel arter, 79 % (19 arter). Bland de 98 arter som i genomsnitt noterats i mer än 100
exemplar på punktrutterna var det bara backsvala och domherre som ökade med mer än 30 % i båda
sommarprogrammen och storskarv, häger, sothöna, gärdsmyg och kungsfågel som minskade med
mer än 30 % i båda delprogrammen. I alla fall fyra av de fem sistnämnda arterna är kända för sin
stora känslighet för vinterkyla. Deras kraftiga minskning var alltså att förvänta efter den stränga
vintern 2009/2010.
Fågelindikatorer
Nedan presenteras två grupper av indikatorer som baseras på data från Svensk Fågeltaxering. Båda
grupper indikatorer har formell status – den första gruppen i EU (och Sverige), den andra enbart i
Sverige. Det finns flera anledningar att det plockas fram många olika indikatorer. Viktigaste
orsaken är att de bakomliggande syftena har varit olika, såsom att belysa utvecklingen i olika
geografiska regioner eller i olika miljöer. Därmed
kommer både arturval och tidsperioder att bli olika.
Först presenteras de indikatorer som baseras helt
Svenska fågelindikatorer
på punktruttsdata och har ett europeiskt arturval.
2.0
1.8
Därefter visas de indikatorer som plockats fram för de
1.6
Övriga
svenska miljömålen, med ett för Sverige bättre anpassat
1.4
arturval. De sistnämnda indikatorerna baseras dessutom
1.2
1.0
på standardruttsdata.
De europeiska indikatorerna
Här presenteras indikatorer för svenska fåglar
grupperade som: Vanliga jordbruksfåglar, Vanliga
skogsfåglar respektive Övriga vanliga fåglar. Dessa
data rapporteras till European Bird Census Council,
som inkluderar dem i de officiella europeiska
fågelindikatorerna. Till höger sammanfattas de tre
indikatorerna för Sverige (Fig. 3). På nästa sida visas
varje indikator för sig (Fig. 4). Där presenteras också
motsvarande värden baserat på standardrutterna.
Trim index
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
1974
1978
1982
Skog
1986
1990
1994
Jordbruk
Figur 3. De tre fågelindikatorer för svenska
fåglar som ingår i EUs officiella
biodiversitetsindikator (mer detaljinformation
i Fig. 4).
The three bird indicators that are included in
the EU bird indicators (more details are
presented in Fig. 4).
1998
2002
2006
2010
13

Vanliga jordbruksfåglar
Vanliga skogsfåglar
Övriga vanliga fåglar
1.8
1.8
1.8
1.6
1.6
1.6
1.4
1.4
1.4
Trim index
1.2
1.0
0.8
0.6
Trim index
1.2
1.0
0.8
0.6
Trim index
1.2
1.0
0.8
0.6
0.4
0.2
0.0
0.4
0.2
0.0
0.4
0.2
0.0
1974
1978
1982
1986
1990
1994
1998
2002
2006
2010
1974
1978
1982
1986
1990
1994
1998
2002
2006
2010
1974
1978
1982
1986
1990
1994
1998
2002
2006
2010
Vanliga jordbruksfåglar: tofsvipa,
sånglärka, ladusvala, råka, buskskvätta,
törnsångare, ängspiplärka, gulärla,
törnskata, stare, hämpling, gulsparv,
ortolansparv, pilfink (n = 14).
Vanliga skogsfåglar: sparvhök,
skogsduva, mindre hackspett, spillkråka,
nötkråka, nötskrika, svartmes, tofsmes,
entita, talltita, nötväcka, trädkrypare,
dubbeltrast, rödstjärt, gransångare,
grönsångare, kungsfågel, svartvit
flugsnappare, trädpiplärka, grönsiska,
domherre (n = 21).
Övriga vanliga fåglar: ormvråk,
enkelbeckasin, drillsnäppa, ringduva,
turkduva, gök, tornseglare, gröngöling,
större hackspett, göktyta, trädlärka,
hussvala, korp, kråka, kaja, skata,
stjärtmes, talgoxe, blåmes, gärdsmyg,
björktrast, taltrast, rödvingetrast, koltrast,
stenskvätta, näktergal, rödhake,
gräshoppsångare, rörsångare, sävsångare,
härmsångare, svarthätta,
trädgårdssångare, ärtsångare, lövsångare,
grå flugsnappare, järnsparv, sädesärla,
grönfink, gråsiska, rosenfink, bofink,
bergfink, sävsparv, gråsparv (n = 45).
Figur 4. Indikatorer för tre grupper av svenska fåglar. Arturvalet är det samma som för EUs officiella fågelindikatorer.
Data är från sommarpunktrutterna (1975-2010, brun, grön eller blå linje) respektive standardrutterna
(1998-2010, orange linje). De tunna linjerna runt punktruttsindex visar 95 % konfidensintervall i förhållande till
basåret 1998. Habitatklassificeringen är inte alltid den mest relevanta för svenska förhållanden.
Indicators for three groups of Swedish birds, according to the species selection of the EU Common Bird Index.
Data are from free choice summer point counts (brown = farmland birds, green = woodland birds, blue = other
common birds, including 95% CI). The orange thin lines are the same indicators, but based on the Fixed routes.
Det är viktigt att tänka på att indikatorerna innefattar våra vanligaste fåglar. Många av de mest
kräsna arterna, till exempel de som föredrar äldre och mer orörd skog (lappmes, lavskrika, vissa
hackspettar och ugglor), är relativt ovanliga och kommer därför inte med i beräkningarna. De
representeras därför inte nödvändigtvis av dessa indikatorer.
Långsiktigt har det generellt gått sämst för jordbruksfåglarna, något mindre dåligt för
skogsfåglarna och jämförelsevis bäst för övriga arter. Det är noterbart att trenderna det senaste
decenniet är betydligt mer positiva enligt standardruttsdata. Orsakerna till trendskillnaderna mellan
punkt- och standardrutter, som fortfarande är delvis oförklarade, diskuterades i rapporten för 2006.
Grupperna sinsemellan är det dock fortfarande jordbruksfåglarna som det går sämst för. Vid årets
uppdatering var det dock endast jordbruksfågelindikatorn baserad på standardrutterna som gick upp,
övriga fem indikatorer gick ned.
Svenska miljömålsindikatorer
I figur 5 presenteras indikatorer för de sex miljömålen Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och
vattendrag, Myllrande våtmarker, Ett rikt odlingslandskap, Levande skogar och Storslagen
fjällmiljö baserat på data från standardrutterna. För Myllrande våtmarker visas två kurvor; en för
norra Sverige (Norrland+Dalarna) och en för södra Sverige (Götaland+Svealand, exkl. Dalarna).
Även Storslagen fjällmiljö har två kurvor; en för arter knutna till kalfjället och en för arter knutna
till fjällbjörkskogen. Fjällindikatorerna baseras endast på de rutter som ligger i fjällkedjan.
14

Indikatorn för Ett rikt växt- och djurliv bygger på data för alla de arter som ingår i övriga
miljömålsindikatorer samt ytterligare fem arter (se box i Fig. 5).
Indikatorerna är beräknade med startår 2002, vilket innebär att det är endast är korttidstrender
över nio år som redovisas. Valet av startår beror på att det var från detta år som antalet inventerade
rutter kom upp i en nivå där det är möjligt att även göra en regional uppdelning av materialet för
olika delar av landet (här visas dock endast de nationella indikatorerna, regionala indikatorer visas
på Miljömålsportalen). Arturvalen för de europeiska indikatorerna (sid 11) respektive
miljömålsindikatorerna för jordbruks- och skogsfåglar överlappar självfallet en del men inte helt.
Urvalet av skogsfåglar för miljömålsindikatorn är mer specifikt än
motsvarande för den europeiska indikatorn. Trots detta kommer inte alla
av de mest krävande arterna, som ofta finns i låga tätheter och därmed
fångas upp dåligt av standardrutterna, med i miljömålsindikatorn.
Fyra indikatorer (Rikt odlingslandskap, båda indikatorerna för
Storslagen fjällmiljö samt Myllrande våtmarker i norra Sverige)
uppvisade ett högre index 2010 jämfört med 2009. Mest ökade
indikatorn för kalfjällsfåglar (+15 %) och den för våtmarksfåglar i norra
Sverige (+13 %). Indikatorerna för Levande sjöar och vattendrag samt
Lavskrikan är en av arterna i
miljömålsindikatorn för
Levande skogar.
Siberian Jay, one of the
species included in the
Swedish indicator for Living
forests.
för Myllrande våtmarker i södra Sverige visar ett lägre index för 2010
jämfört med 2009 (-10 resp. -28 %). Indikatorerna för Levande skogar
och för Ett rikt växt- och djurliv var i princip desamma 2010 som 2009
(inom ± 1 %). Ingen av indikatorernas index för 2010 var signifikant
skiljt från startårets (2002) värde.
Flertalet av de mönster som vi har anat under tidigare år tenderade
att försvagas i och med tillägget av 2010 års data. Tidigare minskningar
försköts mot oförändrade index, ökningar förbyttes i minskningar och
totalt sett så kan läget sammanfattas med att förändringarna över de nio åren är ganska små. För
fåglar i sjöar och vattendrag och våtmarker i söder kan 2010 års låga index sannolikt till viss del
förklaras av den hårda vintern 2009-2010 som innebar att flera arter som övervintrar i norra och
västra Europa minskade i antal. Samma minskning fanns inte för fåglar knutna till våtmarker i norra
Sverige. Många vadararter inräknades i höga antal under 2010 vilket är en stor del av förklaringen
till det skilda mönstret mellan de ”blöta” indikatorerna. Indikatorn för norra Sveriges våtmarker
bygger till större del än den för Sydsverige på vadararter med mer sydliga övervintringsområden,
som troligen inte drabbats så hårt av den gångna vintern.
Från och med i år har vi inkluderat information om hur många av de ingående indikatorarter
som ökar eller minskar i antal. Trots de relativt stabila mönster som indikatorerna uppvisar, så är det
en övervikt av minskande arter. Av totalt 75 arter som ingår i indikatorn för Ett rikt växt och djurliv
ökade 14 (19 %) signifikant i antal under perioden 2002-2010 och 23 arter (31 %) minskade
signifikant i antal. För resterande 38 arter finns inga signifikanta förändringar i index 2002-2010.
Mönstren skiljer sig mellan olika indikatorer men nämnas kan att bland arterna för Ett rikt
odlingslandskap så minskade hela sju arter signifikant 2002-2010 (tofsvipa, storspov, sånglärka,
buskskvätta, stare, hämpling och gulsparv) medan bara tre arter ökade signifikant i antal under
samma period (ladusvala, sydlig gulärla och pilfink). Även i fjällen överväger antalet minskande
arter (sex stycken, dalripa, fjällripa, ängspiplärka, rödvingetrast, lövsångare och bergfink). Bara
fjällabben ökar.
För övriga indikatorer är ökningar och minskningar mera jämnt fördelade och antalet ökande
arter är fler än antalet minskande inom Levande skogar, Levande sjöar och vattendrag och
Myllrande våtmarker i södra Sverige. Detta mönster tolkar vi som att det, precis som vi
uppmärksammat tidigare och ovan, främst är odlingslandskapets fåglar som det går fortsatt dåligt
för. Fjällens fåglar kräver också fortsatt uppmärksamhet även om bilden efter 2010 inte ser lika
negativ ut som efter 2009. Att bilden kan ändras så snabbt redan när bara ett eller två nya år
tillkommer är typiskt för korta tidsserier.
15

Trim Index
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
+ 14
= 38
‐ 23
Ett rikt växt- och djurliv
Trim Index
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
+ 3
= 8
‐ 2
Levande sjöar och vattendrag
Ett rikt växt- och djurliv: Samtliga arter
som ingår i övriga indikatorer samt
ejder, strandskata, silltrut, havstrut och
glada (n = 75)
Levande sjöar och vattendrag:
storlom, smålom, skäggdopping, vigg,
knipa, småskrake, storskrake, fiskgjuse,
sothöna, drillsnäppa, fisktärna,
silvertärna, forsärla (n = 13)
0.2
0.2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Trim Index
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
Myllrande våtmarker, norra Sverige
+ 3
= 6
‐ 5
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Trim Index
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
Myllrande våtmarker, södra Sverige
+ 2
= 6
‐ 0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Myllrande våtmarker
Norra Sverige: smålom, kricka,
bläsand, sångsvan, trana, ljungpipare,
enkelbeckasin, småspov, grönbena,
svartsnäppa, gluttsnäppa, kärrsnäppa,
brushane, smalnäbbad simsnäppa
(n = 14)
Södra Sverige: rördrom, kricka,
sångsvan, brun kärrhök, trana,
sothöna, enkelbeckasin, grönbena
(n = 8)
2
1.8
1.6
1.4
1.2
+ 3
= 3
‐ 7
Ett rikt odlingslandskap
2
1.8
1.6
1.4
1.2
+ 3
= 3
‐ 2
Levande skogar
Ett rikt odlingslandskap: tofsvipa,
storspov, sånglärka, ladusvala,
buskskvätta, stenskvätta utanför fjällen,
törnsångare, sydlig gulärla, törnskata,
stare, hämpling, gulsparv, pilfink
(n = 13)
Trim Index
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Trim Index
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
Levande skogar: tjäder, järpe,
skogsduva, gröngöling, mindre
hackspett, tretåig hackspett, stjärtmes,
svartmes, tofsmes, entita, talltita,
lappmes, trädkrypare, domherre,
nötkråka, lavskrika (n = 16)
Trim Index
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
+ 1
= 4
‐ 2
Storslagen fjällmiljö, kalfjäll
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Trim Index
2
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
Storslagen fjällmiljö, fjällbjörkskog
+ 0
= 4
‐ 4
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Storslagen fjällmiljö
Kalfjäll: fjällripa, ljungpipare, fjällabb,
ängspiplärka, stenskvätta, lappsparv,
snösparv (n = 7)
Fjällbjörkskog: dalripa, blåhake,
rödstjärt, rödvingetrast, lövsångare,
svartvit flugsnappare, bergfink, gråsiska
(n = 8)
Figur 5. Indikatorer för åtta grupper av fåglar utvalda för sex av de svenska miljömålen (miljömålets namn i
rubriken). Data är från standardrutterna och åren 2002-2010. De tunna linjerna runt huvudlinjen visar 95 %
konfidensintervall i förhållande till basåret 2002. Siffrorna i de små rutorna anger antalet arter som är signifikant
ökande (+), minskande (-) respektive utan signifikant förändring (=). De ingående arterna listas i rutorna intill
figurerna. Artnamnet är i fet stil för arter med statistiskt säkerställd ökning 2002-2010, samt kursiv fet stil om trenden
är signifikant minskande.
Indicators for the Swedish Enviromental Objectives: A rich diversity of plant and animal life (black), Flourishing
Lakes and Streams (upper blue), Thriving Wetlands (northern Sweden - olive green, southern Sweden - pale blue), A
Varied Agricultural Landscape (brown), Sustainable Forests (green), and A Magnificent Mountain Landscape
(mountain birch forest – lower blue, tundra – red). Species in bold text had significant positive trends 2002-2010,
species in bold italics had significant declines. The numbers in the small boxes show the number of species with
significantly increasing (+), decreasing (-) and non-significant trends (=).
16

Samarbete med landets länsstyrelser
Det goda samarbetet med landets länsstyrelser fortsatte under 2010 och inför året gick även
Hallands län med. De 20 deltagande länen är nu AB, AC, BD, C, D, E, F, G, H, K, M, N, O, S, T,
U, W, X, Y och Z län.
Hemsidan
På Svensk Fågeltaxerings hemsida: www.zoo.ekol.lu.se/birdmonitoring kan du läsa om Historik,
Metoder, Resultat, Indikatorer och Publicerade arbeten, Länkar till andra hemsidor, Koordinatörer
(namn på viktiga regionala kontaktpersoner) samt finna Blanketter (inventeringsprotokoll). För
sommar- och vinterpunktrutter, standardrutterna, samt för nattrutterna finns excel-filer som kan
användas för rapportering (fylls i på egen dator och skickas bifogad till ett e-mail).
ARTKOMMENTARER
Här följer korta kommentarer till ett urval arter. Det är få arter som det bedrivits tillräcklig god
forskning på för att säkert kunna fastställa orsaker till populationsförändringar. Däremot finns det
ibland rimliga förklaringar. Kommentarerna skall i de flesta fall ses som kvalificerade gissningar.
För några arter finns en kod (t.ex. V+, SP-, STD+) som visar att det senaste årets index för
arten inom respektive program (vintern V, sommarpunktrutterna SP och standardrutterna STD) varit
det hittills högsta (+) eller lägsta (-). Dessa ”rekord” bör tolkas med försiktighet. Om ett sådant
värde ingår i en trend av ökande eller minskande värden utgör det en bekräftelse av denna trend.
Om värdet däremot avviker kraftigt från de tidigare värdena bör det behandlas med reservation. Det
gäller särskilt extremt kraftiga ökningar. En beståndsnedgång kan teoretiskt vara hur stor som helst,
medan en ökning måste vara biologiskt rimlig, dvs. inte större än ungproduktionen föregående år,
minskad med dödligheten under det passerade året (gäller dock ej invasionsarter).
I samband med arbetet med årsrapporten har vi för standardrutterna analyserat trender separat
för ”södra” respektive ”norra” Sverige. Vi drog då gränsen ungefär vid Limes Norrlandicus, genom
att låta Dalarnas län och Norrlandslänen bilda ”norra Sverige”. Övriga Svealandslän bildar
tillsammans med Götaland ”södra Sverige”. De detaljerade analyserna visas inte här (med ett
undantag), men vi hänvisar till dem i en del arttexter.
Information om populationsförändringar i Danmark har hämtats från Heldbjerg och Eskilsen
(2010, Overvågning af de almindelige fuglearter i Danmark 1975-2009. DOF), och för Europa från
EBCCs hemsida (www.ebcc.info/PECBMS). För Sveriges del refereras också till sträckräkningarna
vid Falsterbo (Nils Kjellén, www.skof.se/fbo), ringmärkningen vid Ottenby fågelstation
(http://www.sofnet.org/ofstn), de internationella sjöfågelräkningarna (Nilsson, L & Månsson, J.
2010). Inventering av sjöfågel, gäss och tranor i Sverige. Årsrapport 2009/10. Biologiska
institutionen, Lunds Universitet, www.zoo.ekol.lu.se/waterfowl ) samt LUVRE-projektet i
Ammarnäs (www.luvre.org) Referenserna ”SOF 2009” och ”SOF 2010” syftar på ”Fågelåret 2008”
respektive ”Fågelåret 2009”.
Storlom (STD-). Långsiktigt har arten ökat enligt punktrutterna. De senaste 10–15 åren verkar dock
beståndet ha varit stabilt även om standardrutterna gav det lägsta indexet hittills sedan starten.
Arten har på standardrutterna ökat signifikant i södra Sverige 1998-2010 medan mönstret i
norra Sverige varit svagt negativt.
17

Smålom. Index varierar starkt mellan åren på standardrutterna, dock utan tydlig trend. Även för
denna art finns det dock intressanta skillnader mellan norra och södra Sverige. Smålommen
ökar signifikant i norra Sverige medan tendensen i söder är den omvända. Detta stämmer väl
överens med tidigare signaler från Projekt Lom. Punktruttsmaterialet som domineras av södra
Sverige visar förvisso på en långsiktig ökning men underlaget är klent.
Skäggdopping. Både punktrutts- och standardruttsindex minskade rejält från 2009 till 2010, vilket
är helt naturligt efter den bistra vintern. Den positiva trend som standardrutterna visade tidigare
försvann därmed.
Storskarv. Båda sommarindex sjönk, möjligen en effekt av den kalla vintern 2009/2010. Generellt
verkar ökningen nu ha stannat av. Dansk Ornitologisk Forening rapporterade nyligen den
största minskningen som hittills noterats mellan två enskilda år just mellan 2009 och 2010,
sannolikt som en följd av den kalla vintern.
Häger (STD-). Hägerns låga index i standardrutterna 2010 kom inte som någon överraskning efter
den kalla vintern 2009/2010. Hägern är mycket känslig för kalla vintrar och sådana har
påverkat populationsstorleken mer eller mindre omedelbart även
tidigare. Index i punktrutterna sjönk följaktligen till det lägsta värdet
sedan 1980-talets kalla vintrar.
Rördrom (STD-). Ett direkt parallellfall till hägern. Även här föll
punktruttsindex ner till 1980-talets låga nivåer, rimligen med samma
bakomliggande förklaring – en kall vinter i Nordvästeuropa.
Snatterand (STD+). För första gången presenterar vi en trend för
snatterand. Även om materialet är klent är bilden entydig, arten har
ökat starkt i antal under de senaste sex åren, vilket stämmer väl
överens med annan fågelrapportering (SOF 2009, 2010).
Antalet hägrar i Sverige sjönk
Bläsand (STD-). Notera att den kurva från punktrutterna som var med i
dramatiskt mellan 2009 och
2010, mest troligt beroende fjolårets rapport var felaktig! Index 2010 var det lägsta under
på den mellanliggande standardruttsperioden och den negativa trenden är nu statistiskt
mycket bistra vintern.
säkerställd. Även punktrutterna, som sannolikt också innehåller
The Grey Heron numbers rastande fåglar på väg mot okända häckningsplatser, visar på en
dropped dramatically from
negativ trend. Vi har tidigare ställt frågan hur det egentligen går för
2009 to 2010, most probably
because of the very cold Sveriges häckande bläsänder och den känns nu än mer motiverad.
winter inbetween.
Materialet är trots allt begränsat och vi kan bara konstatera att vi inte
vet så mycket. Förbryllande i sammanhanget är att den i Västeuropa
övervintrande, och huvudsakligen i Ryssland häckande, bläsandspopulationen har ökat kraftigt
i antal under en längre period.
Vigg. Index steg något från 2009 till 2010 men trots detta finns en signifikant negativ trend i
standardruttsmaterialet. Vid närmare analys av denna visar det sig att viggen minskat kraftigt i
Göta- och Svealand under de senaste dryga tio åren medan ingen signifikant förändring skett i
norra Sverige under samma tid. Detta stämmer bara delvis med mönstret på punktrutterna.
Sentida inventeringar av olika skärgårdsområden samt exempelvis Mälaren stöder dock att en
minskning skett i södra Sverige.
Ejder. Punktrutterna visar på en minskning de senaste två decennierna medan standardrutterna inte
ger någon enhetlig bild. Ejdern var mycket i blickfånget under 2010 då kraftiga minskningar
noterades i vissa skärgårdar under året, samtidigt som rapporter om väldigt dålig ungproduktion
fått stort utrymme i media. Som nämnts i tidigare rapporter täcks inte kusthäckande och ofta
grupplevande fåglar likt ejdern speciellt bra av våra räkningar. En detaljerad sammanställning
av kustfågelinventeringar runt hela landet efter 2010 års säsong gav stöd för bilden av kraftiga
minskningar under senare år och möjligen finns det nu ca 20 % färre svenska ejdrar än vad som
fanns 1975. Däremellan ökade ejdern kraftigt fram till mitten av 1990-talet varefter antalen har
minskat kontinuerligt. Särskilt kraftig har minskningen varit under de allra senaste åren.
Anledningarna bakom ejderns uppgång och fall är troligen många och komplexa. Sannolikt är
18

det kopplat till övergödningsproblematik med åtföljande förändringar i födoförhållanden både
under vinter och sommar. Ökande bestånd av predatorer såsom havsörn nämns från Finland
som en sannolik orsak till ejderns tillbakagång där. Därtill kommer sentida rapporter om
sjukdomar och vitaminbrist.
Salskrake (V+). Salskrakens vinterindex fortsätter att stiga oförtrutet. Tidigare förklaringar om att
detta är kopplat till mildare vintrar och en omfördelning av fåglar inom övervintringsområdet
gäller möjligen fortfarande, trots den kalla vintern 2009/2010, men samtidigt måste man undra
om det inte även finns någon koppling till reella ökningar av beståndet, så även i Sverige
Grågås (STD+). Arten verkar fortsätta att öka utan tecken till avmattning. När nås taket
Sångsvan (SP+). Det fortsätter gå bra för sångsvanen. Punktruttskurvan tog ett rejält skutt uppåt
beroende på att det på flera rutter sågs de högsta antalen någonsin, bland annat med flera större
flockar i månadsskiftet maj/juni. Om detta var en tillfällighet för denna säsong får framtiden
utvisa.
Fjällvråk (STD+). Från bottenår till toppår! Så kan man kort och enkelt sammanfatta utvecklingen
från 2009 till 2010. En del lämmel fanns i fjällvärlden 2010 och index ökade mycket riktigt på
fjällrutterna. En ännu större ökning fanns dock i skogslandet nedanför fjällkedjan, precis som
var fallet vid den förra toppen i materialet. Vid Falsterbo inräknades under hösten den högsta
årssumman sedan 1984 och möjligen kan man hoppas att den långsiktiga minskning som pågått
sedan 1980-talet har vänt. Notera att trots det låga antalet registrerade individer så är
årsvariationen näst intill identisk med jordugglans och hökugglans kurvor; två andra
gnagarspecialister i norr.
Duvhök (STD-). Trenden utifrån standardrutterna är negativ, om än inte statistiskt säkerställd. Det
gångna året gav det hittills lägsta indexet och frågan är hur det går för Sveriges duvhökar totalt
sett. Det något mer omfattande, men fortfarande tunna, vintermaterialet visar inte på några
större förändringar i långtidsperspektivet. I de danska räkningarna har arten minskat markant de
senaste 25 åren.
Lärkfalk. Ännu en art som vi här för första gången presenterar en trendkurva för, med 2001 som
startår. Få lärkfalkar inräknas årligen på standardrutterna men materialet visar på en signifikant
ökning. Detta ska självklart tolkas med försiktighet men vi kan samtidigt notera att det
åtminstone stämmer överens med vissa lokala inventeringar samt med sträckräkningarna i
Falsterbo under samma period. Långtidstrenden i Falsterbo sedan 1975 visar dock inte på några
förändringar.
Stenfalk. Inte heller stenfalken inräknas i några högre antal på standardrutterna men trenden ser
bekymmersam ut. I Falsterbo har stenfalken förvisso visat på vikande siffror under de senaste
sex åren, men för hela standardruttsperioden finns inget
klart mönster i sträcksiffrorna. Sett i ett längre perspektiv
har antalet sträckande stenfalkar i Falsterbo ökat.
Dalripa (STD-). Dalripeindex faller som en gråsten sedan
2001. Mönstret är närmast identiskt i både fjällvärlden
och i skogslandet nedanför, vilket kan synas lite märkligt
då övriga hönsfåglar i den delen av landet (orre, tjäder
och järpe) faktiskt har ökat i antal under samma period.
Siffrorna antyder att vi under inledningen av förra
sommaren hade knappt hälften så många dalripor i landet
som vi hade för tio år sedan. Rykten finns om god
häckningsframgång under 2010 hos de få ripor som
fanns och det ska bli intressant att följa den fortsatta
utvecklingen.
Dalripan minskar kontinuerligt på
standardrutterna och hade 2010 sitt
sämsta år, för tredje året i rad.
The Willow Grouse in 2010 had its
poorest year the third year in a row.
19

Fjällripa. Även om det övergripande mönstret är negativt
även för fjällripan så steg index något från 2009 till 2010.
Sammantaget är dock bilden i stort sett lika negativ som
för dalripan.
Orre, tjäder och järpe. Alla tre arterna ökar signifikant enligt
standardrutterna. Intressant nog visar en uppdelning av
standardruttsmaterialet att orre och tjäder har ökat både i
söder och i norr under de senaste 13 åren. Även för järpe
är mönstret likartat i norra och södra Sverige, positivt i
båda, men det är bara ökningen i Norrland som är
statistiskt säkerställd.
Fasan (SP-). Fasanen minskar långsiktigt trots den stora
mängden utplanterade fåglar varje år. Punktruttsindex
2010 var det lägsta hittills. Mönstret följder det för flera
andra fåglar som är knutna till jordbrukslandskapet.
Tofsvipa. Standardrutterna visar en signifikant ökning som
främst beror på en stark ökning i norra Sverige. I Götaoch
Svealand har beståndet varit stabilt under den
perioden, vilket även stöds av att punktruttskurvan visar
på mycket små förändringar under samma tid. Över de
senaste 36 åren har antalet vipor halverats, en minskning
som främst skedde 1975-1985. I Danmark har arten
minskat mer eller mindre konstant under 35 år. Artens
utbredning på standardrutterna framgår av figur 6.
Ljungpipare. Varken punkt- eller standardrutter visar på
några säkra förändringar under de perioder som de olika
systemen täcker. Bakom detta till synes status quo döljer
sig i standardrutterna en mycket kraftig minskning för det
lilla beståndet i Göta- och Svealand och en ökning i norra
Sverige. Kan man tänka sig att vi här ser resultatet av igenväxande mossar i söder samtidigt
som förhållandena i norr har förbättrats, kanske framförallt på fjällheden Eller har
förhållanden förbättrats längs flyttningsstråken och i vinterkvarteren Ljungpiparen befinner
sig utanför häckningstid i det moderna jordbrukslandskapet där den faktiskt verkar klara sig bra
(Lindström m.fl. 2010. – J. Avian Biol. 41:154–162).
Enkelbeckasin. Standardrutternas signifikanta ökning härstammar främst från de norra delarna av
landet. I södra Sverige finns inga säkra
förändringar under de senaste 13 åren vilket
stämmer väl med punktruttsresultaten under samma
period.
Storspov. Vi skrev i tidigare rapporter att den negativa
trenden i standardruttsmaterialet antyder att det
numera inte endast är i jordbrukslandskapet i söder
som det går dåligt för storspoven. Årets mer
detaljerade analys visar på en kraftig nedgång i
Göta- och Svealand, med bara en tendens till
minskning i norra delen av landet (Fig. 7). Det
skulle vara mycket intressant att veta om det är
någon skillnad mellan utvecklingen i olika miljöer,
exempelvis mellan myrar och odlingsmark i norra
Sverige.
TRIMIndex
1.8
1.6
1.4
1.2
1
0.8
0.6
0.4
0.2
0
Figur 6. Tofsvipans fördelning i
Sverige 1996–2010 enligt standardrutterna.
Punkternas färg anger hur
många fåglar som setts i genomsnitt
per rutt och år.
The distribution of Lapwing in
Sweden 1996–2010 according to
the Fixed Routes. The colour of the
dots shows the average number of
individuals seen per route and year.
Storspov
Fig. 7. Populationsutvecklingen för storspov enligt
standardrutterna i olika delar av landet. Norra
Sverige är Norrland samt Dalarna, södra Sverige är
resten av Svealand samt Götaland .
The Curlew declines more rapidly in southern
(“söder”) than in northern (“norr”) Sweden.
norr
söder
20

Småspov och skogssnäppa (STD+). Båda arterna nådde sitt hittills högsta index i
standardruttserien och har ökat rejält i landet under de senaste dryga tio åren. I inget av fallen
har vi någon bra förklaring till varför det går så bra. Notabelt är att skogssnäppan ökar både i
norr och söder enligt standardrutterna, även om ökningstakten är högre i norr. Även
punktrutterna visar på ett positivt mönster för skogssnäppan under perioden med standardrutter,
men sedan 1975 har beståndet inte ändrats.
Rödbena (STD+). Långsiktigt minskande enligt punktrutterna och ingen förändring enligt
standardrutterna. Detta går väl ihop med en signifikant minskning i Göta-Svealand och en
signifikant ökning i norra Sverige om man delar upp materialet från standardrutterna.
Minskningarna i söder är väl kända från strandängsmiljön där de flesta vadare under en längre
tid varit hårt trängda av högt predationstryck på ägg och ungar. Om detta gäller även i andra
miljöer i söder är mer oklart, men tecken finns på minskningar även i exempelvis
skärgårdsmiljö. Varför norra Sveriges rödbenor för närvarande ökar i antal är okänt, men
sentida studier i fjällmiljö har visat att bopredationen i dessa delar är betydligt lägre än vad den
varit på strandängar i söder under en lång följd av år.
Kärrsnäppa (STD+). För kärrsnäppan kan vi nu för första
gången presentera en rikstrend, med år 2000 som
startpunkt. Arten ses nästan uteslutande på standardrutter
i fjällen varför trenden speglar den nordliga
populationens utveckling. Inga påtagliga förändringar
kan ses under den senaste tioårsperioden. Detaljerade
studier i Ammarnäs visar att häckningsframgången är
god.
Brushane. Fortsatt en av de arter som minskar allra kraftigast
i Sverige även om index stigit något både 2009 och 2010.
Smalnäbbad simsnäppa. Även för den smalnäbbade
simsnäppan går det nu att presentera en trend.
Underlaget är ungefär lika stort som för kärrsnäppan och
inga tydliga förändringar kan ses från 2002 och framåt.
Gråtrut. Tillsammans med ejdern en art som har fått stort
utrymme i media under senare tid i samband med
diskussioner om havens allmänna hälsotillstånd. Båda
sommarsystemen visar på säkerställda minskningar
Kärrsnäppan har nu en egen trend,
framräknad från standardrutterna.
The Dunlin for the first time has its own
breeding period trend.
utgående från 1975 respektive 1998. Standardrutterna säger dessutom att det går precis lika illa
för gråtruten i norr som i söder. Tidigare sammanställningar av kustfågelinventeringar har visat
att minskningarna varit som kraftigast i södra Sverige men kanske måste denna bild nu
revideras. En brasklapp måste dock läggas in då standardrutterna inte täcker kust- och
skärgårdsmiljön särskilt väl. I vilket fall pekar samstämmiga uppgifter på att det nationella
beståndet av gråtrut är vikande. En fullständig förklaring till varför gråtruten minskar i antal
saknas men möjliga faktorer är förändrat fiske och sophantering, sjukdomar och vitaminbrist.
Det är i sammanhanget något förvånande att gråtruten ökar stadigt i Danmark.
Dvärgmås (STD-). Ännu en art som vi nu kan presentera en trend för. Enligt standardrutterna har
dvärgmåsen minskat i antal sedan 2003. En klumpad förekomst i miljöer som inte täcks särskilt
väl av standardrutterna, samt ett ganska klent dataunderlag, gör att inga stora växlar ska dras på
detta resultat. Den relativt samstämmiga bilden från den allmänna fågelrapporteringen visar
tvärtom på en fortsatt ökning, åtminstone fram till 2008 (SOF 2009, 2010).
Ringduva (STD+). Ökningen bara fortsätter enligt standardrutterna. Skillnaden gentemot
punktrutterna kan dock inte förklaras av det skulle gå bättre i norr (som för tofsvipa,
enkelbeckasin och bofink). På standardrutterna ökar ringduvan nämligen lika kraftigt i norr
som i söder! Den ökar även i Danmark.
21

Hökuggla och jorduggla. Nya trender sedan 2002 respektive 2000.
Bara sju fåglar har setts i genomsnitt per år och art, men
mellanårsvariationen är distinkt och likartad mellan arterna.
Även med så få observerade individer framkommer en bild av
gnagarnas treårscykler. Det var klart höga värden hos båda
arterna 2002, 2005 och 2008 och tydliga dippar 2003, 2006 och
2009. Jordugglan har dock en tendens att ha två bra år per
treårscykel (likt fjällvråken), hökugglan har bara ett.
Tornseglare (SP-, STD-). Ett av de stora sorgebarnen bland
Sveriges fåglar just nu. Trots att arten fortfarande är vanligt
förekommande är minskningstakten alarmerande och
oförklarad. Minskar lika kraftigt i både norra och södra Sverige.
Det går utför även i Danmark.
Gröngöling (SP-). En svårtolkad art. Den negativa långtidstrenden
från punktrutterna förstärktes och trenden matchar väl den
fallande kurvan i Danmark. Ingen minskning finns dock i det
svenska vintermaterialet och inte heller standardrutterna visar
på någon minskning under de senaste 13 åren.
Gråspett. Bara få gråspettar ses vilket ger utrymme för stora
variationer mellan åren. I år sågs bara 3 ex på standardrutterna,
jämfört med 15 ex året före, vilket var det bästa året någonsin.
Spillkråka (STD-). Punkt- och standardruttsmaterialet är
Hökuggla (och jorduggla) ses bara
fåtaligt på standardrutterna, men
deras trender visar tydligt hur
antalen påverkas av gnagarförekomsten
i Sverige.
Despite being based on few birds
only, the Hawk Owl trend clearly
follows the rodent cycles.
samstämmiga vad gäller utvecklingen från sent 1990-tal och framåt. Antalet spillkråkor har av
okänd anledning minskat under denna period. Standardrutterna visar också att det just nu går
sämre för arten i södra jämfört med norra Sverige. Minskar svagt även i Danmark.
Göktyta. Att göktytans minskning vänts till en ökning verkar nu stå utom allt tvivel. Separata
analyser av standardruttsdata visar att den sentida ökningen varit kraftigast i norra Sverige.
Tendensen är dock positiv även i söder. En schweizisk studie visade nyligen att arten är starkt
beroende både av mängden tillgängliga bohål (i studien = holkar) samt öppna sandiga marker
med myror (Coudrain m.fl. 2010 – J. Orn. 151:867–880). För den som bor nära sandiga marker
kan det alltså vara extra lönt att sätta upp göktyteholkar.
Hussvala (SP-, STD-). Det fortsätter att gå utför med hussvalan och årets index är de lägsta i båda
serierna. Tillsammans med tornseglaren och några jordbruksarter är detta den art som det går
sämst för i Sverige. Arten minskar lika kraftigt både i norra och södra Sverige och frågan är om
förklaringen till nedgången finns här hos oss eller utanför Sveriges gränser. Något förvånande
ökar arten i antal i Danmark, vilket möjligen talar för att vi har ett problem i Sverige.
Korp. Att korpens totala ökning i landet har kommit av sig är inget nytt men årets mer detaljerade
analys av utvecklingen i norra resp. södra Sverige i standardruttsmaterialet visar att arten
faktiskt minskat signifikant i de norra delarna av landet sedan 1998. I Göta- och Svealand
fortgår ökningen. Vinterpunktrutterna visar om något på en minskning under samma tid, men
långtidsmönstret är positivt. Minskningen i norr är inte särskilt stor men likväl förvånande.
Ökande bestånd av stora rovdjur, och därmed av bytesrester från dessa, i de norrländska
skogarna borde rimligen ha gynnat korpen.
Kråka (V-, SP-). Inga dramatiska minskningar, men de två lägsta-värdena speglar ändå att kråkan
är en art det inte går bra för. Den har nästan upphört helt att flytta ut vid Falsterbo och i
Danmark övervintrar allt färre.
Kaja (STD+). Ökningen fortsätter enligt standardrutterna och ökningstakten är lika hög i norr som i
söder.
Skata (V-). De två senaste åren har det gått dåligt för skatan, men på lång sikt har arten varit stabil.
22

Nötskrika (SP-). Fortsätter att minska i antal enligt sommarpunktrutterna medan standardrutterna
ger en ökning. Mönstret kan inte förklaras av det skulle gå bättre i norra än i södra Sverige då
standardrutternas ökning helt och hållet förklaras av en positiv trend i Göta- och Svealand
medan mönstret i norr tenderar till att vara negativt.
Svartmes (SP-). En av flera skogsmesar med oroväckande populationsutveckling. Standardrutterna
ger dock visst hopp eftersom de indikerar en stabil population det senaste dryga decenniet. På
standardrutterna går det något bättre i norr.
Lappmes. Det är få lappmesar som registreras på standardrutterna och allt färre blir de. Detta är
mycket oroande. Fram till standardrutternas start fanns mycket lite kvantitativa data på artens
populationsutveckling, men lokala ornitologer har varit övertygade om att arten minskat
långsiktigt. Våra siffror tyder på att en sådan minskning fortsätter.
Entita. Läget känns för tillfället någorlunda stabilt för entitan. I Danmark har en långsiktig
minskning sedan 2000 vänt och kurvan går nu uppåt. En snarlik utveckling den i Sverige alltså.
Talltita (V-, SP-). Under det gångna året nådde talltitan nya bottennivåer i båda punktruttssystemen
och hade ett relativt lågt index även i standardrutterna. Det är alltså fortsatt skakigt även om det
inte ser lika dåligt ut på standardrutterna. Intressant nog skiljer sig inte trenden mellan norra
och södra Sverige på standardrutterna.
Dubbeltrast (STD+), taltrast och koltrast (V+, STD+). Dessa tre trastarter ökar tämligen entydigt
enligt båda sommarprogrammen och ökningarna sker enligt standardrutterna både i norr och i
söder. För taltrast och koltrast är ökningarna kraftigast i norr. Koltrastens höga vinterindex
hänger sannolikt även ihop med en snö- och bärrik jul- och nyårsperiod som förde in fler fåglar
till människors närhet.
Björktrast (SP-) och rödvingetrast. Dessa två trastar har mycket likartade trendkurvor under
senare år med en uppgång under 2000-talets första år följt av en omfattande nedgång därefter. I
båda fallen finns dessa mönster både i norr och i söder. Det statistiska utfallet skiljer sig en del
mellan landsändarna samtidigt som det finns klara likheter arterna emellan. Sedan 1998 har
båda arterna minskat signifikant i södra Sverige. Rödvingetrasten har under denna period ökat i
norr medan björktrastens antal där inte har förändrats sett över hela perioden. Populationsutvecklingen
arterna emellan är så likartad att det rimligen är samma faktor(er) som påverkar
arternas numerär. Rödvingetrastens makalösa uppträdande i Sverige under vintern 2009/2010
finns beskrivet i SOFs Fågelåret 2009 (SOF 2010).
Ringtrast (STD+). Index tog ett rejält skutt uppåt 2010 och även om det bygger på relativt få fåglar
så har vi hört från många personer som rörde sig i fjällvärlden den gångna sommaren att det var
mycket gott om ringtrast.
Rödstjärt (STD+). Högsta index på länge i punktrutterna samt det allra
högsta hittills i standardrutterna. Efter den stora nedgången 1975-
1985 arbetar sig rödstjärten så sakta uppåt igen. Ökar i antal i norr
men ännu mer i söder. Den ökar kraftigt även i Danmark.
Rörsångare (SP-). Vad händer egentligen med rörsångarna Ser vi här
resultaten av allt bättre vattenrening och våtmarksrestaurering, och
därmed minskande mängder bladvass, eller är det något annat på
gång Standardrutterna ger dock en något bättre bild än
punktrutterna.
Härmsångare (STD+). En av flera långflyttande sångare med positiva
trender enligt standardrutterna. Ökar både i norr och i söder. Är det
förhållandena här hos oss som har förbättrats eller har något hänt i
Afrika som gör att fler klarar vintern och/eller flyttningen
Svarthätta (SP+, STD+) och gransångare (sydlig, SP+, STD+). Dessa
båda arters/rasers makalösa ökning bara fortsätter! Även för vår
nordliga gransångare har det gått bra i sen tid.
Rödstjärt, en vinnare, inte
inte minst i södra
Sverige.
The Common Redstart
increases, not least in
southern Sweden.
23

Kungsfågel (SP-, STD-). Kungsfågeln är som bekant känslig för kalla vintrar vilket understryks av
att tappet från 2009 till 2010 är likartat i båda sommarräkningarna. Den pågående minskningen
sker över hela Sverige och kan, sett i ett längre perspektiv, inte förklaras av kallt vinterväder.
Minskar även i Danmark.
Svartvit flugsnappare. Den ökning som ses i standardrutterna bygger främst på en ökning i Götaoch
Svealand. I Norrland har inga förändringar skett under perioden.
Järnsparv. Ökar kraftigt i norra Sverige enligt standardrutterna medan ökningen endast är
marginell i söder.
Ängspiplärka. En art med skilda mönster i norr och i söder just nu. Medan ängspiplärkan faktiskt
ökar signifikant i Göta- och Svealand så finns en antydd minskning i norr enligt
standardrutterna. Detta stämmer väl med lokala inventeringar på fjällhed i Ammarnäs,
Västerbotten där arten minskat under senare år men där inga tydliga mönster finns sett över
längre tid. Sydsveriges ökning är i linje med en ökning i Danmark.
Trädpiplärka (STD+). Ökar både i norr och i söder enligt standardrutterna.
Gulärla. Bakom standardrutternas oförändrade antal totalt sett döljer sig en antydd ökning i södra
Sverige samtidigt som Norrlands gulärlor minskat signifikant under de senaste 13 åren. Detta är
något förvånande med tanke på punktruttskurvans utseende, men skulle möjligen kunna
förklaras av att det går bättre för gulärlor i ren åkermark i söder jämfört med de på ängsmark,
och om den senare miljön täcks bättre av punktrutterna än den förra. Flera
strandängsinventeringar i södra Sverige visar nämligen att antalet gulärlor på ängsmark är
vikande.
Varfågel (V-). Vintersiffrorna är de lägsta hittills men det skrala
sommarmaterialet tyder inte på några större förändringar
under senare år. Givet artens stora utbredningsområde ses
förvånande få individer på standardrutterna. Här pratar vi om
en av de verkliga doldisarna bland svenska häckfåglar och vi
vet onekligen väldigt lite om hur det går för arten i Sverige.
Artens utbredning på standardrutterna visas i figur 8.
Törnskata (SP-). Efter några år med vikande siffror i
standardrutterna samt nu med nytt bottenrekord i
punktrutterna ser det ut som om törnskatorna tydligt minskar
i Sverige igen. Antalet förbiflyttare vid Ottenby minskar
också.
Stare (STD-). Starens trend är nu säkerställt negativ även i
standardruttsssytemet och följer därmed flera andra
jordbruksfåglars utveckling. Minskningen sker i nuläget
främst i södra Sverige medan oförändrade antal har noterats i
Norrland under standardruttsperioden.
Steglits (SP+, STD+). En av få jordbruksanknutna arter som det
går bra för!
Grönsiska. Ännu ett bra år för grönsiskan. Skilda mönster finns i
norr och i söder med ökande bestånd i norr och minskande
dito i söder enligt standardrutterna.
Mindre korsnäbb (STD+). Har ökat lika kraftigt i norr som i
söder under standardruttsperioden. Punktrutterna visar, om
man tittar på obestämd korsnäbb som till stor del troligen
representerar just mindre korsnäbb, att beståndet var nere på
en låg nivå just när standardrutterna påbörjades.
Punktrutterna säger även att trots den markanta ökningen
under 2000-talet så ligger vi idag en bra bit under 1980- och
1990-talets toppår.
Figur 8. Varfågelns fördelning i
Sverige 1996–2010 enligt standardrutterna.
Punkternas färg anger hur
många fåglar som setts i genomsnitt
per rutt och år.
The distribution of Great Grey Shrike
in Sweden 1996–2010 according to
the Fixed Routes. The colour of the
dots shows the average number of
individuals seen per route and year.
24

Bofink (STD+). Intressant nog
skilda mönster enligt de två
sommarsystemen. Till viss del
kan skillnaden förklaras av att
ökningstakten är betydligt
högre i Norrland, men detta är
inte hela sanningen.
Standardrutterna visar på en
signifikant men svag ökning
även i Göta- och Svealand
medan punktruttsindex där är
vikande under samma period.
Bergfink (V+). Ett gott bokollonår
i södra Sverige är den stora
förklaringen bakom det
mycket höga vinterindexet.
Det häckande beståndet
fortsätter dock att minska i
storlek. Av kartorna i figur 9
framgår bo- och bergfinkens
spännande inbördes
fördelning i landet.
Gulsparv (V-, SP-, STD-). De
lägsta siffrorna hittills i alla
tre systemen och gulsparven
faller tyvärr alltför väl in i
Figur 9. Bergfinkens och bofinkens fördelning i Sverige 1996–2010
enligt standardrutterna. Punkternas färg anger hur många fåglar som setts
i genomsnitt per rutt och år.
The distribution of Brambling (left) and Chaffinch (right) in Sweden
1996–2010 according to the Fixed Routes. The colour of the dots shows
the average number of individuals seen per route and year.
mönstret för jordbruksanknutna fåglar som det inte går bra för.
Ortolansparv (SP-, STD-). Man kan undra om vi får ha kvar ortolansparven som svensk häckfågel
så värst länge till. Att läget är prekärt i södra Sverige har varit känt länge men
standardruttskurvan antyder att även norra Sveriges ortolansparvar tenderar att minska i antal.
Videsparv (SP-). Inte en enda videsparv sågs på sommarpunktrutterna detta år, vilket är första
gången hittills och något som understryker den negativa långtidstrenden. Över hundra
videsparvar inräknades dock på standardrutterna men då ska man ha i åtanke att antalet
inventerade rutter i norr var högt. Det höga antalet inräknade fåglar fick förvisso index att stiga
något men förändrade inte den entydiga minskning som pågår. Om problemen ligger här i
häckningsområdet eller någon annanstans är inte känt, men med tanke på den snabba
exploatering av naturresurser som sker i övervintringsområdet i Kina kanske förklaringen finns
där.
Gråsparv (SP-, STD-). Nya lägstanoteringar i sommarsystemen och ett lågt index även på
vinterpunktrutterna förstärker bilden av att gråsparvarna fortsätter att minska, åtminstone i
anslutning till punktrutterna. Notera dock att standardrutterna trots allt antyder ett oförändrat
bestånd de senaste 13 åren.
25

TACK
Svensk Fågeltaxerings verksamhet bygger nästan uteslutande på den stora grupp hängivna
inventerare som varje år till ringa eller bara symbolisk ersättning räknar fåglar på punkt-, standardoch
nattrutter. Därtill kommer ett antal personer som mot arvodering gör standardrutter som annars
inte skulle bli gjorda, inte minst i Norrlands inland och fjälltrakter. Vi vill framföra vårt stora och
varmt kända tack till landets alla inventerare för den enormt värdefulla insats ni gör för
övervakningen av den svenska fågelfaunan.
Stort tack också till följande personer som fungerat som koordinatorer och kontaktpersoner
för standard-, punkt- och nattrutter på lokal och regional nivå: Therese Asp, Leon Axelsson,
Susanne Backe, Tomas Bergström, Henrick Blank, Per Ekerholm, Therese Ericsson, Lars Gezelius,
Urban Grenmyr, Per Gustafsson, Per Hedenbo, Karl Ingvarsson, Leif Johansson, Thomas
Johansson, Olle Kellner, Ulf Kolmodin, Kristian Nilsson, Peter Nilsson, Elisabeth Odhult, Frans
Olofsson, Erik Owuso-Ansah, Stefan Persson, Helena Rygne, Peter Schmidt, Lars Schütt, Anna
Stenström, Lars Stibe, Mats Thuresson och Tomas Viktor.
Ola Olsson, Anders Larsson och Henrik Dahl har varit oumbärliga för utvecklandet av
analysverktyg för de mycket stora datamängder som projektet har. Per Andell har i många år svarat
för snabb och noggrann inmatning av data och Daniela Figueroa har hjälpt till med kontrolläsning
av dataläggningen. Samarbetet med Sveriges Ornitologiska Förening vad gäller exponering av
inventeringsresultat och därmed rekrytering av nya inventerare är mycket uppskattat. Svensk
Fågeltaxering finansieras genom Naturvårdsverkets miljöövervakning, tema Landskap, under
ledning av Maria Sjö.
Ett stort och varmt tack till er alla!
26

Tabell 1. Antal inventerade fria punktrutter under vintrarna 1975/76–2009/10.
The number of free point count routes during winter in 1975/76–2009/10 for the five different
count periods.
Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5 Vinter Per 1 Per 2 Per 3 Per 4 Per 5
1975/76 133 108 351 102 125 1993/94 155 147 386 138 141
1976/77 160 133 644 116 139 1994/95 147 145 384 139 139
1977/78 211 163 537 148 197 1995/96 135 130 379 126 128
1978/79 162 152 353 130 126 1996/97 137 129 374 126 135
1979/80 123 120 346 114 114 1997/98 135 133 377 137 135
1980/81 133 129 333 120 117 1998/99 116 119 358 117 123
1981/82 163 151 304 138 135 1999/00 118 118 337 115 124
1982/83 120 117 281 120 116 2000/01 135 135 394 133 132
1983/84 103 101 246 95 102 2001/02 136 132 362 131 135
1984/85 117 118 309 102 106 2002/03 120 118 333 117 124
1985/86 103 98 274 95 89 2003/04 111 101 330 109 108
1986/87 283 275 505 260 250 2004/05 105 96 315 100 100
1987/88 219 208 439 201 193 2005/06 92 91 309 89 91
1988/89 184 177 428 177 170 2006/07 97 92 341 91 93
1989/90 199 195 436 185 186 2007/08 95 91 310 90 92
1990/91 179 167 384 157 161 2008/09 92 89 316 84 88
1991/92 151 151 362 151 156 2009/10 89 85 281 83 84
1992/93 150 149 412 154 152
Tabell 2. Antal inventerade fria punktrutter under häckningstid åren 1975–2010.
The number of free point count routes during summer in 1975–2010.
År N År N År N År N År N
1980 143 1990 204 2000 290 2010 262
1981 109 1991 190 2001 325
1982 94 1992 242 2002 310
1983 84 1993 246 2003 305
1984 117 1994 269 2004 304
1975 88 1985 128 1995 245 2005 274
1976 139 1986 121 1996 275 2006 284
1977 154 1987 199 1997 308 2007 309
1978 146 1988 196 1998 305 2008 300
1979 137 1989 190 1999 307 2009 272
Tabell 3. Antal inventerade standardrutter 1996–2010.
The number of Fixed routes censused in 1996–2010.
År 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
N 48 86 166 180 204 226 329 402 401 402 411 463 585 519 498
27

Tabell 4. Totala antalet fåglar observerade under vintern på de fria punktrutterna 2009/2010
(”2009” i tabellhuvudet), jämfört med 2008/2009 (”2008” i tabellhuvudet). Endast data från period
3 är medtagna. Antal gjorda rutter var 316 (2008/2009) och 281 (2009/2010).
The total number of birds observed in mid-winter 2009/2010 on the free point count routes, with
data for 2008/2009 as comparison. ”Sedda individer” = observed individuals,”Antal rutter med
arten” = number of routes with the species. No. of routes the two years were 316 (2008/2009) and
281 (2009/2010).
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2008 2009 2008 2009
Storlom 1 1
Smålom 33 1 3 1
Skäggdopping 238 465 19 15
Gråhakedopping 4 1
Svarthakedopping 10 1 1 1
Smådopping 52 42 12 6
Havssula 5 4 1 1
Storskarv 1783 706 61 32
Toppskarv 4 9 1 1
Häger 210 162 65 40
Vit stork 1 4 1 1
Rördrom 1 1
Gräsand 13343 12436 122 92
Kricka 145 26 12 4
Snatterand 22 26 2 2
Bläsand 1582 1019 17 13
Stjärtand 1 1
Skedand 3 1 1 1
Bergand 18 29 3 2
Vigg 13827 10424 38 23
Brunand 867 141 8 3
Knipa 2079 2646 89 54
Alfågel 66 23 7 3
Svärta 56 5
Sjöorre 526 4 2 1
Ejder 790 822 12 8
Småskrake 165 131 21 15
Storskrake 1547 884 67 47
Salskrake 379 533 16 9
Gravand 1 1
Grågås 4997 1459 44 25
Bläsgås 942 710 7 5
Spetsbergsgås 6 3
Sädgås 8241 5141 19 10
Stripgås 1 1
Kanadagås 7250 7508 48 42
Vitkindad gås 4426 385 8 6
Knölsvan 1969 1652 78 49
Sångsvan 1265 938 91 66
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2008 2009 2008 2009
Mindre sångsvan 6 2
Kungsörn 13 18 12 14
Ormvråk 352 238 100 86
Fjällvråk 34 37 25 23
Sparvhök 35 37 30 35
Duvhök 24 32 22 27
Glada 115 121 27 23
Havsörn 99 79 46 43
Blå kärrhök 15 6 12 6
Pilgrimsfalk 9 4 9 3
Jaktfalk 1 1
Tornfalk 42 18 29 13
Orre 118 148 19 22
Tjäder 9 8 7 7
Järpe 13 16 9 8
Rapphöna 35 43 4 6
Fasan 145 120 38 31
Vattenrall 2 3 2 2
Rörhöna 24 13 8 4
Sothöna 5035 4342 31 20
Tofsvipa 18 1
Ljungpipare 1 1
Enkelbeckasin 3 2 3 1
Morkulla 8 5
Storspov 33 30 7 4
Rödbena 14 3 5 1
Skärsnäppa 2 4 1 2
Kärrsnäppa 3 2
Havstrut 544 427 34 25
Silltrut 1 1
Gråtrut 7130 3462 93 68
Fiskmås 1704 1101 40 44
Skrattmås 991 440 28 20
Sillgrissla 5 2 2 2
Tobisgrissla 1 1
Tamduva 1126 1161 69 69
Skogsduva 18 50 3 5
Ringduva 1284 3879 59 66
Turkduva 94 47 16 12
28

Tabell 4. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2008 2009 2008 2009
Sparvuggla 15 4 13 4
Kattuggla 6 4 5 3
Slaguggla 1 1
Jorduggla 1 1
Kungsfiskare 3 4 3 4
Gröngöling 140 49 87 44
Gråspett 18 17 14 14
Större hackspett 728 777 233 219
Mindre hackspett 14 12 14 12
Tretåspett 9 4 9 4
Spillkråka 141 66 92 50
Sånglärka 5 1 3 1
Korp 1299 900 238 195
Kråka 9069 6609 273 239
Råka 2127 2132 36 28
Kaja 14260 12055 195 171
Skata 3170 2231 276 241
Nötkråka 18 9 14 9
Nötskrika 568 660 177 189
Lavskrika 15 2 4 1
Stjärtmes 248 229 46 34
Talgoxe 5316 4608 300 270
Blåmes 3836 3234 287 255
Svartmes 238 207 97 87
Tofsmes 302 178 94 71
Entita 416 400 142 117
Talltita 436 308 114 92
Nötväcka 1505 1292 255 219
Trädkrypare 137 135 85 75
Strömstare 66 51 35 25
Gärdsmyg 294 213 110 97
Dubbeltrast 2 65 2 31
Björktrast 3128 32932 147 209
Taltrast 10 2 1 2
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2008 2009 2008 2009
Rödvingetrast 26 1816 14 83
Koltrast 1457 3531 179 216
Rödhake 181 107 65 52
Skäggmes 21 18 7 4
Kungsfågel 907 653 159 124
Järnsparv 1 2 1 2
Ängspiplärka 57 17 3 2
Skärpiplärka 17 1 3 1
Forsärla 1 1
Sidensvans 545 732 41 32
Varfågel 39 14 36 12
Stare 137 266 7 23
Stenknäck 72 212 31 33
Grönfink 3076 2312 218 177
Steglits 83 137 25 31
Grönsiska 470 7350 50 145
Hämpling 4 2 2 1
Gråsiska 2076 1720 110 89
Snösiska 12 4
Vinterhämpling 37 9 2 2
Domherre 1569 1765 200 208
Tallbit 17 2 4 2
Mindre korsnäbb 38 969 13 81
Större korsnäbb 28 25 5 7
Korsnäbb ob. 125 626 19 50
Bändelkorsnäbb 1 1
Bofink 214 909 41 63
Bergfink 133 136358 16 82
Gulsparv 6370 3692 198 163
Sävsparv 8 4 5 4
Snösparv 64 8 3 2
Gråsparv 664 566 69 61
Pilfink 1639 1512 154 151
29

Tabell 5. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på de fria punktrutterna 2010, jämfört
med 2009. Antal gjorda rutter var 272 (2009) och 262 (2010).
The total number of birds observed in summer 2010 on the free point count routes, with data for
2009 as comparison. ”Sedda individer” = observed individuals and ”Antal rutter med arten” =
number of routes with the species. No. of routes the two years were 272 (2009) and 262 (2010).
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Storlom 132 107 49 42
Smålom 22 25 15 20
Skäggdopping 366 268 48 48
Gråhakedopping 37 41 13 15
Svarthakedopping 14 18 6 6
Smådopping 21 10 10 5
Storskarv 636 384 49 40
Häger 90 51 47 33
Rördrom 16 11 7 4
Vit stork 3 4 1 1
Gräsand 1370 1032 157 159
Kricka 111 66 33 26
Årta 1 1
Snatterand 24 34 5 4
Bläsand 69 60 19 24
Stjärtand 2 1
Skedand 34 15 12 7
Vigg 212 227 40 41
Brunand 17 7 5 4
Knipa 650 607 130 120
Alfågel 8 1 3 1
Svärta 14 15 4 3
Sjöorre 8 14 2 2
Ejder 1009 1170 21 20
Småskrake 161 113 21 25
Storskrake 281 157 59 59
Salskrake 1 1
Gravand 299 356 25 30
Grågås 2391 1883 72 80
Sädgås 1 8 1 3
Kanadagås 696 697 97 101
Vitkindad gås 578 1966 13 12
Prutgås 303 160 2 3
Knölsvan 499 500 55 54
Sångsvan 376 1069 68 69
Kungsörn 6 1 2 1
Ormvråk 162 135 88 77
Fjällvråk 1 4 1 3
Sparvhök 18 11 15 10
Duvhök 4 5 4 5
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Glada 49 51 21 18
Brunglada 1 1
Havsörn 6 6 4 6
Bivråk 8 10 6 8
Brun kärrhök 48 45 27 30
Blå kärrhök 1 11 1 6
Ängshök 2 4 2 2
Fiskgjuse 43 42 27 25
Lärkfalk 11 14 9 13
Pilgrimsfalk 1 1
Stenfalk 1 1
Tornfalk 32 36 21 19
Orre 264 265 46 56
Tjäder 7 8 7 6
Järpe 10 11 9 7
Rapphöna 1 1
Vaktel 1 1 1 1
Fasan 401 318 79 70
Trana 655 911 125 108
Vattenrall 4 2 4 2
Småfl. sumphöna 1 1
Kornknarr 4 7 4 5
Rörhöna 14 12 12 9
Sothöna 402 227 50 37
Strandskata 331 276 39 37
Tofsvipa 1110 1323 128 131
Större strandpipare 23 13 10 7
Mindre strandpipare 10 11 7 6
Ljungpipare 22 30 11 9
Enkelbeckasin 259 265 103 97
Dvärgbeckasin 1 1 1 1
Morkulla 48 25 25 17
Storspov 868 912 72 71
Småspov 20 23 11 12
Rödspov 5 2 1 1
Myrspov 61 1
Skogssnäppa 131 122 79 76
Grönbena 94 104 36 40
Drillsnäppa 126 114 67 59
Rödbena 189 211 42 41
30

Tabell 5. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Svartsnäppa 4 2
Gluttsnäppa 35 41 22 27
Mosnäppa 7 3 2 1
Kärrsnäppa 26 1
Brushane 45 5 6 3
Skärfläcka 46 29 4 3
Labb 1 2 1 1
Havstrut 104 91 31 30
Silltrut 198 400 22 21
Gråtrut 1206 1181 90 94
Fiskmås 2774 2550 199 187
Dvärgmås 80 98 18 15
Skrattmås 6161 4962 125 112
Svarthuvad mås 1 1
Svarttärna 11 16 2 1
Vitvingad tärna 19 1
Skräntärna 6 1 3 1
Fisktärna 303 293 68 65
Silvertärna 162 107 20 19
Småtärna 26 25 6 5
Kentsk tärna 1 4 1 2
Tordmule 7 1
Tobisgrissla 1 1
Tamduva 228 277 45 41
Skogsduva 263 190 78 65
Ringduva 4867 4787 261 250
Turkduva 35 25 11 12
Gök 896 780 177 171
Berguv 1 1 1 1
Sparvuggla 2 1 2 1
Kattuggla 19 17 9 14
Slaguggla 1 1
Lappuggla 1 1
Hornuggla 1 2 1 1
Jorduggla 17 5 12 3
Pärluggla 2 7 2 5
Nattskärra 12 10 1 3
Tornseglare 1901 1302 119 108
Kungsfiskare 2 2
Gröngöling 160 121 98 71
Gråspett 6 2 4 2
Större hackspett 611 543 195 190
Mindre hackspett 18 21 16 16
Tretåspett 4 4 3 3
Spillkråka 144 129 89 76
Göktyta 92 91 50 53
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Trädlärka 40 52 21 24
Sånglärka 1317 1430 144 142
Ladusvala 1373 1377 184 177
Hussvala 625 533 98 92
Backsvala 251 391 23 22
Sommargylling 9 3
Korp 451 416 151 146
Kråka 2340 2309 246 230
Råka 545 857 23 24
Kaja 3993 3571 174 174
Skata 1082 946 193 193
Nötkråka 12 9 10 6
Nötskrika 261 238 116 97
Lavskrika 4 7 2 2
Stjärtmes 36 36 18 14
Talgoxe 2562 2425 263 249
Blåmes 1389 1369 229 211
Svartmes 160 122 80 70
Tofsmes 82 68 42 36
Entita 67 77 44 43
Talltita 112 90 59 47
Nötväcka 375 382 131 125
Pungmes 1 1
Trädkrypare 126 102 63 61
Strömstare 22 1 2 1
Gärdsmyg 1153 372 194 127
Dubbeltrast 190 132 82 66
Björktrast 3583 2804 185 186
Taltrast 2046 1910 239 230
Rödvingetrast 1454 1100 152 146
Ringtrast 1 4 1 3
Koltrast 3122 3089 242 232
Stenskvätta 126 109 46 44
Buskskvätta 421 382 124 119
Svart rödstjärt 2 1 2 1
Rödstjärt 382 391 126 122
Näktergal 332 390 63 62
Blåhake 3 3 3 3
Rödhake 1293 1450 219 214
Skäggmes 2 1
Gräshoppsångare 9 13 6 11
Trastsångare 2 2 2 2
Rörsångare 186 151 65 65
Kärrsångare 78 72 24 24
Busksångare 1 1
Sävsångare 129 112 42 39
31

Tabell 5. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Härmsångare 133 152 66 69
Svarthätta 1645 1679 196 191
Höksångare 2 1 2 1
Trädgårdssångare 1022 1028 202 189
Törnsångare 584 553 136 127
Ärtsångare 296 253 128 111
Lövsångare 6593 6624 267 253
Gransångare 338 400 89 81
Grönsångare 289 283 110 93
Lundsångare 3 2
Kungsfågel 361 210 118 95
Grå flugsnappare 240 235 97 101
Sv-v flugsnappare 1333 1268 216 211
Halsb.flugsnappare 16 14 4 3
Mindre flugsnappare 3 2 3 2
Järnsparv 327 332 139 124
Ängspiplärka 191 161 52 54
Fältpiplärka 1 1
Trädpiplärka 1407 1454 216 198
Skärpiplärka 4 1 1 1
Sädesärla 1077 1034 216 219
Forsärla 43 26 24 15
Gulärla 246 240 52 46
Sidensvans 21 12
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Varfågel 1 1 1 1
Törnskata 66 56 41 39
Stare 4728 3665 192 192
Stenknäck 71 58 29 27
Grönfink 1395 1247 222 213
Steglits 79 92 35 31
Grönsiska 1455 1370 177 165
Hämpling 196 216 50 51
Gråsiska 33 80 12 26
Gulhämpling 4 1
Domherre 80 145 48 69
Rosenfink 79 77 38 38
Mindre korsnäbb 428 642 43 59
Större korsnäbb 18 10 5 4
Korsnäbb ob. 448 629 56 49
Bofink 6931 6976 267 256
Bergfink 164 165 32 26
Gulsparv 1563 1353 215 202
Ortolansparv 29 27 15 13
Videsparv 3 2
Dvärgsparv 1 1
Sävsparv 253 240 116 103
Gråsparv 398 345 82 71
Pilfink 736 727 124 123
Blåhaken hade ett bra år på standardrutterna och hjälpte därmed till att höja indikatorn för fåglar i fjällbjörkskog. Här en
diskret färgad hona.
The Bluethroat had a good year on the Fixed routes, which helped to raise the indicator for Subalpine Birch forest. Here
a discretely coloured female.
32

Tabell 6. Totala antalet fåglar observerade under sommaren på standardrutterna 2010, jämfört med
2009. Enbart data från linjetaxeringsdelen av standardrutten är listade. Antal inventerade rutter var
519 (2009) och 498 (2010).
The total number of birds observed in summer 2010 on the Fixed routes, with data for 2009 as
comparison. Only data from the line transect part of the routes are included. ”Sedda individer” =
observed individuals and ”Antal rutter med arten” = number of routes with the species. No. of
censused routes the two years were 519 (2009) and 498 (2010).
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Storlom 209 176 106 97
Smålom 81 72 53 37
Skäggdopping 110 63 24 21
Gråhakedopping 6 7 4 2
Svarthakedopping 8 6 4 4
Smådopping 5 2 4 1
Storskarv 1552 730 40 30
Toppskarv 1 1
Häger 88 54 49 36
Rördrom 12 5 10 4
Gräsand 643 576 147 126
Kricka 122 142 49 52
Årta 4 1 1 1
Snatterand 10 14 3 3
Bläsand 29 13 19 5
Stjärtand 9 2 2 1
Skedand 11 6 1 4
Bergand 7 3 4 1
Vigg 129 184 34 40
Brunand 14 1
Knipa 375 323 169 131
Alfågel 22 13 7 5
Svärta 38 32 9 8
Sjöorre 37 39 11 10
Ejder 398 495 17 16
Småskrake 69 108 27 28
Storskrake 124 142 46 45
Salskrake 1 6 1 5
Gravand 93 86 11 12
Grågås 799 1268 50 67
Sädgås 16 17 4 7
Bläsgås 1 1
Kanadagås 483 432 115 124
Vitkindad gås 1260 2363 8 10
Knölsvan 131 112 34 30
Sångsvan 204 243 97 95
Kungsörn 5 6 4 6
Ormvråk 217 202 112 122
Fjällvråk 2 33 2 22
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Sparvhök 24 24 20 23
Duvhök 22 12 20 12
Glada 52 37 14 13
Havsörn 17 9 10 8
Bivråk 12 22 11 19
Brun kärrhök 30 22 20 14
Blå kärrhök 5 5 3 5
Fiskgjuse 48 36 36 25
Lärkfalk 23 16 18 14
Pilgrimsfalk 2 1
Stenfalk 17 14 14 11
Tornfalk 26 27 22 22
Dalripa 98 88 44 49
Fjällripa 29 43 11 15
Orre 606 512 198 156
Tjäder 229 208 141 127
Järpe 68 65 52 46
Rapphöna 6 5 6 2
Vaktel 4 2 3 2
Fasan 251 211 68 62
Trana 810 526 229 203
Vattenrall 3 4 3 3
Kornknarr 6 5 5 4
Rörhöna 2 2 1 2
Sothöna 72 38 29 18
Strandskata 195 150 27 26
Tofsvipa 748 721 111 112
Större strandpipare 79 36 23 12
Mindre strandpipare 8 8 5 4
Fjällpipare 24 22 11 7
Ljungpipare 627 591 76 76
Roskarl 6 1
Enkelbeckasin 424 413 191 176
Dubbelbeckasin 4 3
Dvärgbeckasin 1 1
Morkulla 77 64 61 51
Storspov 146 216 62 70
Småspov 184 326 63 71
Myrspov 60 3 1 2
33

Tabell 6. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Skogssnäppa 435 442 228 203
Grönbena 538 756 136 171
Drillsnäppa 224 212 108 116
Rödbena 152 208 40 44
Svartsnäppa 11 19 8 15
Gluttsnäppa 315 319 120 117
Skärsnäppa 13 12 1 1
Mosnäppa 13 12 7 4
Kärrsnäppa 29 47 7 10
Myrsnäppa 5 2 2 2
Brushane 11 24 5 8
Skärfläcka 2 1
Smaln. simsnäppa 22 28 7 10
Fjällabb 97 90 6 18
Labb 2 1
Havstrut 77 378 28 21
Silltrut 102 301 15 20
Gråtrut 858 864 107 82
Fiskmås 2132 1769 239 242
Dvärgmås 165 26 5 3
Skrattmås 1799 1452 98 93
Svarttärna 1 1
Skräntärna 1 2 1 2
Fisktärna 313 225 75 74
Silvertärna 208 169 43 43
Småtärna 4 9 2 2
Kentsk tärna 1 1
Tordmule 4 1
Tobisgrissla 6 147 1 1
Tamduva 145 169 23 21
Skogsduva 211 187 68 64
Ringduva 4370 4174 371 352
Turkduva 17 13 10 7
Gök 1575 1434 439 407
Berguv 1 1 1 1
Hökuggla 2 5 2 5
Sparvuggla 8 3 8 3
Kattuggla 10 11 9 9
Slaguggla 1 4 1 4
Hornuggla 1 1 1 1
Jorduggla 2 7 2 7
Pärluggla 10 10
Nattskärra 6 2 4 2
Tornseglare 1243 1012 154 146
Kungsfiskare 1 1
Gröngöling 162 129 104 89
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Gråspett 15 3 10 3
Större hackspett 1020 883 340 310
Mindre hackspett 25 14 21 10
Tretåspett 41 33 33 24
Spillkråka 327 219 209 158
Göktyta 80 94 62 73
Trädlärka 41 40 25 30
Sånglärka 1336 1328 109 107
Ladusvala 1080 1121 217 196
Hussvala 522 374 93 84
Backsvala 40 69 10 9
Sommargylling 3 4 3 3
Korp 598 556 255 243
Kråka 2003 1861 325 300
Råka 434 599 12 12
Kaja 2911 2908 146 150
Skata 738 694 173 169
Nötkråka 7 12 6 8
Nötskrika 469 430 194 171
Lavskrika 178 189 60 63
Stjärtmes 98 110 33 49
Talgoxe 3686 3604 418 393
Blåmes 1293 1194 249 226
Svartmes 480 458 190 153
Tofsmes 422 322 171 143
Lappmes 16 15 10 9
Entita 171 148 81 72
Talltita 778 576 266 222
Nötväcka 434 353 149 124
Trädkrypare 408 284 172 133
Strömstare 7 9 7 5
Gärdsmyg 2261 910 303 213
Dubbeltrast 659 736 268 245
Björktrast 1550 1400 264 234
Taltrast 3944 3656 457 442
Rödvingetrast 2407 2053 369 333
Ringtrast 25 63 10 16
Koltrast 3983 3810 349 332
Stenskvätta 291 316 87 86
Buskskvätta 653 633 236 222
Svart rödstjärt 1 1 1 1
Rödstjärt 1876 2083 327 313
Näktergal 257 198 62 54
Blåhake 133 207 36 29
Rödhake 4014 4038 424 416
Gräshoppsångare 15 20 12 16
34

Tabell 6. forts. (cont.)
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Flodsångare 2 1 1 1
Trastsångare 9 5 4 3
Rörsångare 130 142 44 48
Kärrsångare 79 75 27 30
Sävsångare 95 107 32 30
Härmsångare 164 189 66 80
Svarthätta 2591 2922 273 262
Höksångare 3 6 2 4
Trädgårdssångare 1702 1850 329 300
Törnsångare 879 795 150 135
Ärtsångare 618 571 260 249
Lövsångare 19088 20394 511 491
Gransångare 421 475 125 135
Grönsångare 530 488 173 173
Lundsångare 3 1 3 1
Nordsångare 1 1
Kungsfågel 1866 1137 354 280
Grå flugsnappare 1071 1033 311 276
Sv-v flugsnappare 1430 1433 356 339
Halsb.flugsnappare 13 10 3 2
Mindre flugsnappare 5 9 5 9
Järnsparv 1031 1054 313 313
Ängspiplärka 1405 1378 141 122
Trädpiplärka 4700 4964 450 430
Rödstrupig piplärka 1 1
Skärpiplärka 1 6 1 2
Sädesärla 989 816 267 253
Forsärla 14 9 10 7
Gulärla 594 743 138 151
Antal rutter
Sedda individer med arten
Art 2009 2010 2009 2010
Sidensvans 129 83 47 45
Varfågel 4 9 3 5
Törnskata 123 106 79 67
Stare 3004 2431 172 174
Stenknäck 63 66 34 35
Grönfink 1178 982 233 206
Steglits 64 111 28 40
Grönsiska 5524 4648 418 400
Hämpling 171 217 52 44
Gråsiska 1159 996 124 136
Snösiska 5 4 3 2
Domherre 215 302 133 155
Rosenfink 34 60 24 33
Tallbit 9 15 5 10
Mindre korsnäbb 2047 2240 190 174
Större korsnäbb 543 153 73 49
Korsnäbb ob. 2697 2015 198 174
Bändelkorsnäbb 14 4 3 4
Bofink 14256 15423 457 445
Bergfink 3432 3574 201 191
Gulsparv 1858 1549 255 242
Ortolansparv 23 19 9 11
Videsparv 46 104 20 46
Dvärgsparv 2 2
Sävsparv 448 455 171 173
Lappsparv 237 204 26 13
Snösparv 70 36 6 7
Gråsparv 479 492 62 54
Pilfink 545 735 91 87
35

Tabell 7. Antalet individer av utvalda fågelarter observerade på 105 nattrutter 2010. ”Individer”
anger summan av det högsta antalet adulta individer som noterats vid något av de tre
inventeringstillfällena per rutt under säsongen. För kullar anges antalet kullar, inte antal ungar.
The number of individuals (“Individer”) of selected species observed on the 105 night routes in
2010.”Rutter” = number of routes with the species.
Art Individer Rutter Art Individer Rutter
Rördrom 32 15 Pärluggla 173 48
Rapphöna 17 7 Pärluggla kull 1 1
Vaktel 30 17 Hornuggla* 104 50
Kornknarr 58 23 Hornuggla kullar 74 33
Vattenrall 28 16 Jorduggla 2 2
Småfläckig sumphöna 7 6 Nattskärra 93 35
Morkulla 324 94 Trädlärka 27 16
Enkelbeckasin 323 73 Näktergal 474 56
Berguv 15 13 Gräshoppsångare 74 31
Berguv kull 1 1 Flodsångare 5 4
Sparvuggla 29 25 Vassångare 1 1
Kattuggla 416 81 Trastsångare 5 5
Kattuggla kullar 54 35 Kärrsångare 78 29
Slaguggla 42 19 Busksångare 1 1
Lappuggla 5 4
* För ”hornuggla” visas dock summan av det högsta antalet adulta individer och kullar per rutt eftersom det på flera rutter endast
observerades ungkullar. En ungkull har i de fallen räknats som en adult individ.
Tabell 8. Antalet däggdjur observerade på 105 nattrutter 2010, observerade på punkter respektive
transportsträckor, samt det sammanlagda antalet. Antalen anger summan av det högsta antalet
individer som noterats vid något av de tre inventeringstillfällena per rutt under säsongen.
The number of individuals of larger mammals observed on the night routes in 2010 for point counts
(punkt) and during transport between points (transport). ”Antal individer” = observed individuals
and ”Antal rutter med arten” = number of routes with the species.
Art Antal individer
punkt
Antal rutter
punkt
Antal individer
transport
Antal rutter
transport
Totalt antal
individer
Totalt antal
rutter
Igelkott 3 3 17 12 20 13
Bisam 3 2 0 0 3 2
Ekorre 1 1 0 0 1 1
Bäver 2 2 1 1 3 3
Fälthare 101 43 337 63 438 65
Skogshare 17 13 55 30 72 37
Vildkanin 6 4 44 13 50 15
Lodjur 0 0 1 1 1 1
Rödräv 99 51 51 34 150 62
Iller 0 0 4 4 4 4
Mård 0 0 4 4 4 4
Utter 1 1 0 0 1 1
Grävling 9 8 59 43 68 46
Vildsvin 23 6 57 11 80 14
Älg 23 18 33 22 56 32
Rådjur 253 69 296 66 549 77
Kronhjort 8 3 30 4 38 5
Dovhjort 80 10 447 17 527 18
36

Figur 10. Beståndsindex för vintern för 68 arter baserat på de fria punktrutterna. Data för
period 3 (jul/nyår) har använts. Index är beräknat med TRIM (se Metoder). Indexvärdena
anger beståndsnivån i förhållande till år 1998, som satts till 1. Talen i parentes efter artnamnet
är medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt nivån på statistisk
signifikans (se Metoddelen). Data i siffror för dessa och fler arter på hemsidan.
TRIM-indices for 68 species based on winter point count routes. Only data from Period 3
(Christmas/New Year) were used. Index 1 is the population level in 1998. The figures within
brackets after the species name are the average no. of birds observed per year, the average
trend in numbers (% per year), and level of statistical significance. Indices for these and other
species can be found on the homepage.
4
Häger, Ardea cinerea - (139, 6, ***)
1.5
Gräsand, Anas platyrhynchos - (9950, 3, ***)
3
2
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
4
Bläsand, Anas penelope - (353, 34.2, NS)
2
Vigg, Aythya fuligula - (9481, 3.6, ***)
3
1.5
2
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
Knipa, Bucephala clangula - (1954, 1.5, ***)
4
Salskrake, Mergus albellus - (148, 9.4, ***)
1
0.5
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
1
0.5
Knölsvan, Cygnus olor - (1743, 1.9, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Sångsvan, Cygnus cygnus - (1030, 2.5, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
37

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
1.5
Kungsörn, Aquila chrysaetos - (17, 0.7, NS)
1.5
Ormvråk, Buteo buteo - (267, 0.6, **)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
3
Fjällvråk, Buteo lagopus - (44, -0.1, NS)
2
Sparvhök, Accipiter nisus - (59, -1.3, **)
2
1
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
Duvhök, Accipiter gentilis - (29, -1, NS)
8
Glada, Milvus milvus - (40, 17.9, ***)
1.5
6
1
4
0.5
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
5
4
3
2
1
Havsörn, Haliaeetus albicilla - (42, 7, ***)
Orre, Tetrao tetrix - (128, -1.9, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
4
3
2
1
Blå kärrhök, Circus cyaneus - (11, 1.1, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Tjäder, Tetrao urogallus - (10, 1.5, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
38

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2.5
2
1.5
1
0.5
Järpe, Bonasa bonasia - (14, 0, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
4
3
2
1
Sothöna, Fulica atra - (2178, 1.6, **)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
Havstrut, Larus marinus - (378, -0.5, NS)
1.5
Gråtrut, Larus argentatus - (5626, 1.7, ***)
1.5
1
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Fiskmås, Larus canus - (949, 3.9, ***)
Ringduva, Columba palumbus - (857, 1.7, *)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
4
3
2
1
Skrattmås, Larus ridibundus - (793, -3, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
8
6
4
2
Turkduva, Strept. decaocto - (43, -4.5, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
Sparvuggla, Glauc. passerinum - (9, 5.7, ***)
1.5
Gröngöling, Picus viridis - (122, 0.3, NS)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
39

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
Gråspett, Picus canus - (7, 8.3, ***)
St. hackspett, Dendrocopos major - (845, 0.2, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
M. hackspett, Dendrocopos minor - (15, 0.2, NS)
4
3
2
1
2
1.5
1
0.5
Spillkråka, Dryocopus martius - (132, 0.6, *)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
Korp, Corvus corax - (1194, 1.8, ***)
2
Kråka, Corvus corone cornix - (10435, -1.3, ***)
1
0.5
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
Råka, Corvus frugilegus - (893, 5.7, ***)
1.5
Kaja, Corvus monedula - (9463, 0.9, ***)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
1
0.5
Skata, Pica pica - (3675, 0.1, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Nötkråka, Nucif. caryocatactes - (26, -2.6, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
40

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2
Nötskrika, Garrulus glandarius - (890, -0.7, ***)
1.5
Stjärtmes, Aegithalos caudatus - (352, 0.3, NS)
1.5
1
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
Talgoxe, Parus major - (6075, 0.3, ***)
2
Blåmes, Parus caeruleus - (3183, 2.6, ***)
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
Svartmes, Parus ater - (388, -0.4, NS)
1.5
Tofsmes, Parus cristatus - (367, -0.3, NS)
1.5
1
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Entita, Parus palustris - (936, -2.7, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
1.5
1
0.5
Talltita, Parus montanus - (863, -2.7, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
Nötväcka, Sitta europaea - (1300, 1.5, ***)
2
Trädkrypare, Certhia familiaris - (215, -1.2, ***)
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
41

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
2
Strömstare, Cinclus cinclus - (86, 0.2, NS)
3
Gärdsmyg, Trogl. troglodytes - (124, 4.5, ***)
1.5
1
0.5
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
4
Björktrast, Turdus pilaris - (10814, 0.2, NS)
4
Koltrast, Turdus merula - (1143, 2.5, ***)
3
3
2
2
1
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
6
Rödhake, Erithacus rubecula - (62, 5, ***)
2
Kungsfågel, Regulus regulus - (1826, -2, ***)
4
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sidensvans, Bombycilla garrulus - (1318, 3.2, ***)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Varfågel, Lanius excubitor - (34, -0.7, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Stenknäck, Cocc. coccothraustes - (137, 5.5, ***)
8
6
4
2
2
1.5
1
0.5
Grönfink, Carduelis chloris - (4114, 1.4, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
42

Figur 10. forts. Beståndsindex för vintern. Winter point count indices (cont.).
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Steglits, Carduelis carduelis - (122, 1.3, NS)
Gråsiska, Carduelis flammea - (3713, -3.5, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Grönsiska, Carduelis spinus - (4314, -3, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
1
0.5
Domherre, Pyrrhula pyrrhula - (2951, -1, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
Korsnäbb ob., Loxia species - (693, -2.1, ***)
8
Bofink, Fringilla coelebs - (465, -0.5, NS)
1.5
6
1
4
0.5
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Bergfink, Fringilla montifringilla - (14119, -4.9, NS)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Gulsparv, Emberiza citrinella - (8127, -1.3, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Gråsparv, Passer domesticus - (1221, -2.2, ***)
*Index för 1975-1989 skall
ökas med ca. 0,3 enheter
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2
1.5
1
0.5
Pilfink, Passer montanus - (2044, -0.9, ***)
*Index för 1975-1989 skall
ökas med ca. 0,4 enheter
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
43

Figur 11. Beståndsindex för häckningstiden för 168 arter enligt fria punktrutter (röd kurva) och
standardrutter (streckad kurva). Beståndsnivån är satt till 1 för 1998. Siffrorna under artnamnet
visar medelantalet fåglar räknade per år, genomsnittlig trend i % per år, samt statistisk signifikans
(se Metoddelen). Siffrorna till vänster gäller punktrutterna 1975-2010, de till höger gäller
standardrutterna 1998-2010. Data i siffror för dessa och ytterligare arter finns på hemsidan.
Breeding period indices for 168 species based on free point counts (red curve) and Fixed routes
(black curve). The population level in 1998 is set at 1. The figures within brackets are the mean no.
of birds observed per year, the average trend (% per year), and level of statistical significance, for
the two datasets respectively. Individual index figures can be found on the homepage.
2
Storlom, Gavia arctica
(93, 1.6, **; 154, -0.3, NS)
2
Smålom, Gavia stellata
(15, 7, *; 55, 2.6, NS)
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Skäggdopping, Podiceps cristatus
(291, 0, NS; 60, 3, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Storskarv, Phalacrocorax carbo
(463, 11, ***; 482, 25.7, ***)
40
30
20
10
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Rördrom, Botaurus stellaris
(19, -0.5, NS; 8, 3.4, NS)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Svarthakedopping, Podiceps auritus
(14, -6.3, ***; 8, 10.1, NS)
15
10
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Häger, Ardea cinerea
(108, 1.7, **; 65, -2.1, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gräsand, Anas platyrhynchos
(953, 1, ***; 444, 3.1, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
44

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
5
4
3
2
1
Kricka, Anas crecca
(71, -2.2, *; 116, -2.1, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Bläsand, Anas penelope
(56, -1.5, NS; 38, -5.9, *)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Knipa, Bucephala clangula
(465, 0.3, NS; 287, -0.2, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Svärta, Melanitta fusca
(-, -, ; 25, 4.6, NS)
10
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ejder, Somateria mollissima
(1314, -2.4, ***; 397, -0.4, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
5
4
3
2
1
Snatterand, Anas strepera
(-, -, ; 7, 36, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Vigg, Aythya fuligula
(186, -1.2, NS; 139, -5, **)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Alfågel, Clangula hyemalis
(-, -, ; 17, -2.7, NS)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sjöorre, Melanitta nigra
(-, -, ; 32, -5.7, NS)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Småskrake, Mergus serrator
(76, 0.4, NS; 67, -2.2, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
45

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
Storskrake, Mergus merganser
(187, 1, NS; 94, -0.2, NS)
1.5
Gravand, Tadorna tadorna
(267, -0.7, NS; 87, -3.6, NS)
1.5
1
0.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Grågås, Anser anser
(913, 6.5, ***; 734, 19.3, ***)
20
15
10
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Knölsvan, Cygnus olor
(381, 1.7, **; 85, 0.9, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ormvråk, Buteo buteo
(130, 0.8, *; 171, 1.2, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sparvhök, Accipiter nisus
(14, 0.8, NS; 19, 2, NS)
3
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Kanadagås, Branta canadensis
(523, 7.9, ***; 409, -0.1, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sångsvan, Cygnus cygnus
(171, 8.6, ***; 157, 3.5, **)
10
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Fjällvråk, Buteo lagopus
(-, -, ; 17, -7.1, *)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Duvhök, Accipiter gentilis
(-, -, ; 15, -2.9, NS)
1.5
2
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
46

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
3
Glada, Milvus milvus
(25, 6.4, ***; 24, 13.7, ***)
20
Bivråk, Pernis apivorus
(11, -1.3, NS; 13, 2.3, NS)
2
1
15
10
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Brun kärrhök, Circus aeruginosus
(29, 6.7, ***; 19, 3.6, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Lärkfalk, Falco subbuteo
(-, -, ; 15, 9.9, *)
3
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Fiskgjuse, Pandion haliaetus
(34, 2.8, **; 31, 1.2, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Stenfalk, Falco columbarius
(-, -, ; 12, -6, *)
1.5
2
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Tornfalk, Falco tinnunculus
(22, 2, NS; 25, -2.3, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Fjällripa, Lagopus mutus
(-, -, ; 28, -4.8, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Dalripa, Lagopus lagopus
(-, -, ; 116, -7.2, ***)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Orre, Tetrao tetrix
(246, -2, ***; 347, 5.2, ***)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
47

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
Tjäder, Tetrao urogallus
(12, -1.5, NS; 151, 3.9, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Fasan, Phasianus colchicus
(364, -1, ***; 193, -0.8, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sothöna, Fulica atra
(197, -0.3, NS; 39, 10.3, ***)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Tofsvipa, Vanellus vanellus
(679, -1, ***; 623, 2, **)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Fjällpipare, Charadrius morinellus
(-, -, ; 13, -5.9, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Järpe, Bonasa bonasia
(10, -1, ***; 55, 3.9, *)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Trana, Grus grus
(273, 6.3, ***; 471, 6.8, ***)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Strandskata, Haemat. ostralegus
(229, -0.8, NS; 125, 1.3, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
St. strandpipare, Charadrius hiaticula
(16, 2.1, NS; 30, 4.9, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ljungpipare, Pluvialis apricaria
(66, 0.1, NS; 380, 1.4, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
48

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
3
2
1
Enkelbeckasin, Gallinago gallinago
(198, -2.4, ***; 312, 3.3, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Storspov, Numenius arquata
(299, -1.8, ***; 160, -2.8, ***)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Skogssnäppa, Tringa ochropus
(90, 0.2, NS; 304, 3.5, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Drillsnäppa, Actitis hypoleucos
(119, -1.9, ***; 141, -0.5, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Svartsnäppa, Tringa erythropus
(-, -, ; 24, -4.9, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Morkulla, Scolopax rusticola
(25, 3, *; 52, 2.2, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Småspov, Numenius phaeopus
(-, -, ; 132, 5.7, ***)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Grönbena, Tringa glareola
(59, -0.1, NS; 444, -0.7, NS)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Rödbena, Tringa totanus
(107, -2.3, **; 96, 1.3, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gluttsnäppa, Tringa nebularia
(30, 2.4, NS; 221, -0.5, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
49

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
1.5
Kärrsnäppa, Calidris alpina
(-, -, ; 24, 0.8, NS)
1.5
Brushane, Philomachus pugnax
(-, -, ; 18, -10.6, ***)
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Smaln. simsnäppa, Phalaropus lobatus
(-, -, ; 24, 5, NS)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Havstrut, Larus marinus
(367, -0.5, NS; 138, -1.4, NS)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gråtrut, Larus argentatus
(2751, -5.3, ***; 755, -6.4, ***)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Dvärgmås, Larus minutus
(-, -, ; 67, -16.2, **)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Fjällabb, Sterc. longicaudus
(-, -, ; 52, 1.2, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Silltrut, Larus fuscus
(148, -1.3, NS; 134, -1.9, NS)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Fiskmås, Larus canus
(2193, -1.9, ***; 1456, 0.6, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Skrattmås, Larus ridibundus
(3977, -4, ***; 1298, -2.7, **)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
50

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
4
3
2
1
Fisktärna, Sterna hirundo
(270, 0.5, NS; 193, 4.2, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Skogsduva, Columba oenas
(167, -3.4, ***; 127, 6.1, ***)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Turkduva, Strept. decaocto
(18, 3.7, *; 10, 1, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hökuggla, Surnia ulula
(-, -, ; 7, -8.6, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Jorduggla, Asio flammeus
(-, -, ; 7, -6.5, NS)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
5
4
3
2
1
Silvertärna, Sterna paradisaea
(106, 0.7, NS; 137, -1.2, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ringduva, Columba palumbus
(2892, -0.2, NS; 2956, 4.7, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gök, Cuculus canorus
(666, -2.4, ***; 990, 2.4, ***)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Kattuggla, Strix aluco
(-, -, ; 5, 7.5, NS)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Tornseglare, Apus apus
(2111, -2.8, ***; 1214, -5, ***)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
51

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
3
Gröngöling, Picus viridis
(190, -2.3, ***; 123, 0.4, NS)
3
St. hackspett, Dendrocopos major
(461, -0.4, NS; 714, 4.3, ***)
2
2
1
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
M. hackspett, Dendrocopos minor
(16, 2, NS; 13, 7.5, NS)
15
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Tretåspett, Picoides tridactylus
(-, -, ; 27, 8.5, **)
3
10
2
5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Spillkråka, Dryocopus martius
(180, 0.2, NS; 245, -2.1, ***)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Trädlärka, Lullula arborea
(28, 4.5, ***; 34, -0.4, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ladusvala, Hirundo rustica
(953, 0.4, NS; 866, 1.3, *)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Göktyta, Jynx torquilla
(87, -3.6, ***; 60, 5.5, ***)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sånglärka, Alauda arvensis
(1256, -3.3, ***; 1158, -1.9, ***)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hussvala, Delichon urbica
(836, -2.6, ***; 500, -3.1, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
52

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
5
4
3
2
1
Backsvala, Riparia riparia
(285, -3, ***; 126, -5.1, *)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Kråka, Corvus corone cornix
(2220, -1.9, ***; 1510, -0.4, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Kaja, Corvus monedula
(2445, 0.2, NS; 2069, 3.8, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Nötkråka, Nucif. caryocatactes
(14, -2.9, **; 9, -4.5, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Lavskrika, Perisoreus infaustus
(-, -, ; 116, -0.4, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
1.5
1
0.5
Korp, Corvus corax
(298, 2.8, ***; 400, 1, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Råka, Corvus frugilegus
(356, 2.2, NS; 422, -0.6, NS)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Skata, Pica pica
(832, 0, NS; 561, 1.2, *)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Nötskrika, Garrulus glandarius
(255, -1, ***; 341, 1.3, *)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Stjärtmes, Aegithalos caudatus
(32, 1.1, NS; 73, 7.1, ***)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
53

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
1.5
1
0.5
Talgoxe, Parus major
(2090, -0.7, ***; 2442, 5.1, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Svartmes, Parus ater
(194, -1.7, ***; 349, -0.4, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Lappmes, Parus cinctus
(-, -, ; 20, -4.9, NS)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Talltita, Parus montanus
(181, -5, ***; 527, 1.1, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Trädkrypare, Certhia familiaris
(119, -1.4, ***; 254, -0.2, NS)
1.5
2.5
2
1.5
1
0.5
Blåmes, Parus caeruleus
(854, 1.2, ***; 791, 5.9, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Tofsmes, Parus cristatus
(78, -1, *; 285, 3.4, ***)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Entita, Parus palustris
(127, -4.5, ***; 116, 2.1, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Nötväcka, Sitta europaea
(289, 0.9, **; 265, 5.2, ***)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gärdsmyg, Trogl. troglodytes
(446, 4.3, ***; 1127, 3.6, ***)
3
1
2
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
54

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
3
Dubbeltrast, Turdus viscivorus
(103, 2.5, ***; 404, 6.4, ***)
3
Björktrast, Turdus pilaris
(2145, -1.1, ***; 1480, -2.1, ***)
2
2
1
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Taltrast, Turdus philomelos
(1406, 0.4, **; 2505, 3.4, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ringtrast, Turdus torquatus
(-, -, ; 17, 4.8, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Stenskvätta, Oenanthe oenanthe
(101, -2.4, ***; 225, -0.6, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Rödstjärt, Phoen. phoenicurus
(204, -1.4, ***; 1189, 1.9, ***)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Rödvingetrast, Turdus iliacus
(857, -0.3, NS; 1849, 1.8, ***)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Koltrast, Turdus merula
(2467, 1.1, ***; 2806, 2.9, ***)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Buskskvätta, Saxicola rubetra
(280, -1.5, ***; 520, -0.6, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Näktergal, Luscinia luscinia
(379, -2.6, ***; 184, -0.3, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
55

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
Blåhake, Luscinia svecica
(-, -, ; 108, 0, NS)
2
Rödhake, Erithacus rubecula
(1284, -0.3, *; 2913, 1.9, ***)
1.5
1.5
1
1
0.5
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gräshoppsångare, Locustella naevia
(17, -3.3, ***; 14, -1.1, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Kärrsångare, Acroc. palustris
(60, 1.7, **; 62, 2.9, *)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Härmsångare, Hippolais icterina
(120, -0.1, NS; 129, 4.3, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Trädgårdssångare, Sylvia borin
(1121, -0.1, NS; 1428, 1.4, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Rörsångare, Acroc. scirpaceus
(180, -0.5, NS; 99, 0.1, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sävsångare, Acroc. schoenobaenus
(91, -2.6, ***; 79, 1.7, NS)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Svarthätta, Sylvia atricapilla
(946, 2.7, ***; 1595, 7.6, ***)
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Törnsångare, Sylvia communis
(475, 0.3, NS; 650, 1.8, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
56

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2.5
2
1.5
1
0.5
Ärtsångare, Sylvia curruca
(221, -0.1, NS; 448, 3.4, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Lövsångare (N), Ph. t. acredula
(878, 0.1, NS; 5007, -0.5, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gransångare (N), Ph. c. abietinus
(83, -2.4, ***; 199, 4.7, ***)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Kungsfågel, Regulus regulus
(525, -1.6, ***; 1621, -3.9, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sv-v flugsnappare, Ficed. hypoleuca
(1080, -0.9, ***; 1062, 2.2, ***)
1.5
1.5
1
0.5
Lövsångare (S), Ph. t. trochilus
(5026, -0.7, ***; 9589, 1.7, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gransångare (S), Ph. c. collybita
(70, 9.7, ***; 75, 15.6, ***)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Grönsångare, Phylloscopus sibilatrix
(322, 0.1, NS; 413, 0.9, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Grå flugsnappare, Muscicapa striata
(180, -1.4, ***; 684, 3.4, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Järnsparv, Prunella modularis
(301, -2.9, ***; 717, 3.8, ***)
3
1
2
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
57

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
4
3
2
1
Ängspiplärka, Anthus pratensis
(173, -2, *; 991, -0.6, NS)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sädesärla, Motacilla alba
(867, -1.1, ***; 712, 1.7, ***)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gulärla, Motacilla flava
(124, -4.5, ***; 487, -1, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Varfågel, Lanius excubitor
(-, -, ; 8, 1.3, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Stare, Sturnus vulgaris
(3723, -2.3, ***; 2919, -2, **)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
2.5
2
1.5
1
0.5
Trädpiplärka, Anthus trivialis
(1429, -2.7, ***; 3390, 2, ***)
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Forsärla, Motacilla cinerea
(25, 3.1, *; 11, 6.4, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sidensvans, Bombycilla garrulus
(-, -, ; 85, 13.9, ***)
15
10
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Törnskata, Lanius collurio
(95, -2.1, ***; 112, -0.5, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Stenknäck, Cocc. coccothraustes
(44, 0.8, NS; 43, 2.7, NS)
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
58

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
2
Grönfink, Carduelis chloris
(1127, 1, ***; 949, 2.5, ***)
8
Steglits, Carduelis carduelis
(38, 10.3, ***; 48, 11.6, ***)
1.5
6
1
4
0.5
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Grönsiska, Carduelis spinus
(1020, -0.1, NS; 2870, 1, *)
1.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Hämpling, Carduelis cannabina
(196, -3.8, ***; 175, -3.4, ***)
3
1
2
0.5
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gråsiska, Carduelis flammea
(92, 8.1, *; 769, -1.4, NS)
6
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Domherre, Pyrrhula pyrrhula
(145, -3.2, ***; 202, -0.9, NS)
3
4
2
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Rosenfink, Carpodacus erythrinus
(80, 1.9, *; 50, -5.3, ***)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Större korsnäbb, Loxia pytyopsittacus
(-, -, ; 194, 3.5, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Mindre korsnäbb, Loxia curvirostra
(-, -, ; 1088, 13, ***)
8
6
4
2
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Korsnäbb ob., Loxia species
(509, 0.8, NS; 1235, 11.8, ***)
15
10
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
59

Figur 11. forts. Beståndsindex för häckningstiden. Summer count indices (cont.).
1.5
Bofink, Fringilla coelebs
(6593, -0.3, ***; 10682, 1.9, ***)
15
Bergfink, Fringilla montifringilla
(276, -6.4, ***; 2477, -1.9, ***)
1
10
0.5
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gulsparv, Emberiza citrinella
(1469, -2.2, ***; 1519, 0.1, NS)
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Videsparv, Emberiza rustica
(7, -10, ***; 57, -4.9, **)
15
10
5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Lappsparv, Calcarius lapponicus
(-, -, ; 215, -1.7, NS)
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Gråsparv, Passer domesticus
(428, -4.8, ***; 425, -0.7, NS)
3
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Ortolansparv, Emberiza hortulana
(31, -4.9, ***; 23, -2.4, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Sävsparv, Emberiza schoeniclus
(243, -1.9, ***; 355, 0.3, NS)
2.5
2
1.5
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Snösparv, Plectrophenax nivalis
(-, -, ; 36, -0.9, NS)
5
4
3
2
1
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
Pilfink, Passer montanus
(443, -0.2, NS; 470, 0.1, NS)
1.5
2
1
1
0.5
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
0
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010
60

Appendix 1. Förteckning över punkttaxeringar vintern 2009/2010 och sommaren 2010. Kolumnen ”Ext”
anger det tillägg till födelsedata som ersätter de tidigare fyra sista siffrorna i personnumret. Kolumnen ”Vin”
anger de vinterperioder då inventering utförts. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant]
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
3 Bratteborg 06DNO --3--
1 Granloholm 17HSO --3--
2 18484stegslomm 02CNO 12345
3 Lommaöset 02CNO X
2 Nunnebanan 09GSO --3-- X
1 Valhyltan 06DSV --3--
1 Karlskrona Runt 03FNO --3--
2 Vallerundan 08DNV 12345
1 Flarken 25LSV --3--
1 Mulörundan 24LNO --3--
1 Fritsla 06CNV X
1 Ans-Abiskojåkka 30INV X
2 Abisko-Björklid 30INV X
3 Landskrona S 02CNV --3--
4 Landskrona N 03CSV --3--
1 Norsholm 08GNV --3--
2 Norsholm Östra 08GNV X
1 Åsrutten 11CNV --3--
1 Fjällboträsk 12JSV X
2 Gml Grisslehamn 12JSV X
2 Järpenskogen 19DNO --3-- X
5 Järpen-Kvitsle 19DSO --3-- X
2 Bollstanäs 10I7C 12345
1 Orrbyn 25LNO --3--
2 Kävlingecykeln 02CNO 1-3-5 X
1 Ahla 04CSO --3--
1 Yddinge Fjällfo 02CSO --3-- X
2 Klövhus 03CSO X
4 Tullgarn 09INV X
5 Påldalen 10HSO X
1 Dalby-Vomb 02CNO --3--
1 Lillmossen 11INV --3--
1 Nyfors 10ISO --3--
2 Mockträsk 25LSV --3--
3 Avan 25LSV X
1 Rådasjön 06BNO --3--
2 Kärr 08BSV --3-- X
1 Övre Buddbyn 25LSV X
2 Heden 25LSV X
3 Norra Bredåker 25LSV X
4 Inbyn 25LSV X
5 Avan 25LSV X
6 Hemmingsmark 23LNV X
7 Blåsmark 24LSV X
8 Roknäs 24LSV X
9 Lillpite 24KSO X
10 Orrbyn 25LNO X
11 Södra Orrbyn 25LNO X
12 Råneå 25LSO X
13 Brobyn 25LSO X
14 Juoksengi 27NSV X
15 Soukolojärvi 26MNO X
16 Övertorneå 26MNO X
17 Karungi 25NNV X
18 Innanbäcken 25MSO X
19 Bondersbyn 25MNV X
20 Kusträsk V 25LSV --3--
61

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
21 Kusträsk S 25LSV X
22 Boden 25LSV --3--
1 Sundsjöåsen 18FNV X
2 Norasjön 11FSV --3--
1 Aspö 03FSO --3--
2 Kummeln 03FNO X
2 Jonsered 07BSO --3--
1 Flosjön-Mockfj 13ESO 12345 X
1 Åbbåsrundan 18ENO 12345
1 Ebbes-Stensholm 07ESV --3--
1 Visjön 08ESO X
2 Rynningeviken 10FSV --3--
3 Grytås 06DNO --3--
2 Vindö 10JNV 12345
2 Änge-Rog 13FNO 12---
1 Nybrännavägen 21GSV --3-- X
2 Finnborundan 13FSO --3--
8 Gemträskvägen 25LNO --3--
9 Bodforsen 25LSV --3--
1 Singö 12JNV --3--
2 Marsberget 20KNV --3-- X
3 I20 Skjutfält 20KNV --3-- X
4 Vorrmyran 20KNV X
1 Seglora 06CNV --3--
1 Kulla 06ENO 12345
8 Högland 06ENO --3--
1 Höljen 05FSO --3-- X
3 Merhult 05FSO X
1 Fågelrutten 17HSO --3--
1 Granåsen 06CNV --3--
2 Närkeslätten Ii 10FNV --3-- X
2 Mönarp 07DNV --3--
3 Slafsan 08DSV --3--
4 Gryten 08DSV --3--
2 Kasamark 20KNV 12345 X
4 Rödtjärn 20KNV 12345
3 Rönnby 11INV --3--
4 Kvarnmyra 11INV X
5 Bottenbergen 11INO X
6 Lohärad 11JNV --3--
1 Vidbo-Skepptuna 11ISO --3--
1 Södra Vägen 04GNV 12345 X
1 Januarirutten 08BSO --3--
1 Steninge 11ISV 12345
1 Myckelmossen 11GNV 12345 X
3 Björktjärnen 11GNV --3--
4 Ormossrutten 11GNO --3--
5 Larsborutten 12GSO --3--
6 Myckelänget 11GNO 12345 X
7 Prästhyttan 11GSV --3--
9 Nyhyttan 12GSV X
1 Hunsen 13GNV 12345 X
2 Ljungs Församl 08FNO --3--
3 Bjärka Säby 08FSO X
2 Korsmon 09FNO 12345
2 Skärsjön 04FNO X
1 Ottenby Lund 03GNO X
1 Knösö Udde 03FNO --3--
62

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
1 Striern Rundan 07FNO --3-- X
2 Timmerviken 08CNV X
1 Angarnsjöängen 11ISO 12345
1 Ke01 12ISV 12345
1 Förlanda 06BSO --3--
1 Torekovsrundan 04CSV 12345
4 Nya Bjärerundan 04CSV 12345 X
5 St. Bjärerundan 04CSV 12-45 X
2 Sunnansjö 17GNO 12345 X
4 Tovhult 05DNV X
8 Änggårdsbergen 07BSV X
9 Björnlunda 10HSV X
3 Tyvika By 06CNO 12345
2 S. Tärnan 11ISO X
1 Djura 13FSV --3--
1 Ricksättra 10INV 12345 X
1 Omberg 08ESO --3--
1 Julia 07BSV --3--
2 Amanda 07BSV 12345
3 Kärven 13ISV --3--
4 Sommar-Kärven 13ISV X
5 Tegelsmora 12INV X
6 Tobovinter 12INV --3--
1 Kinneved 07DNV --3--
1 St.Råby-Bjäller 02CSO --3--
2 Kungsmarken 02CNO --3--
3 Häckeberga 02DSV --3--
1 Uppsala Årike 11INV --3--
1 Lillmörtsjön 17GNV --3-- X
3 Skinnsjön 17GNV X
4 Finnsjön 17GSV ---4-
5 Naggen 17GSV X
1 Krönrundan 07FSO --3--
1 Stora Råby 10GNO 12345 X
1 Aneby Nv 07ESO --3--
1 Hemmesjö 05ESO 12345
3 Alvik 24LSO X
4 Persöfjärden 25LSO X
3 Norra Mark 25LSO X
6 Mjöfjärden 25LSO --3--
7 Ormberget 24LNO 12345
1 Östervåla 12HNV --3--
1 Holmarutten 08BSV --3--
2 Gyön 03FNV --3--
1 Paradiset 08DSO 123-- X
1 Räfsnäs 06BSO X
2 Härlanda 07BSO --3--
1 Hornsjön Runt 05HNV X
1 Björkesåkrasjön 02CSO --3-- X
2 Ravlundafältet 02DNO X
6 Håltjärn Juni 11FNO X
7 Skräddarb Maj 11FNO X
1 Lästvik 09BNO 12345 X
2 Steneby Kyrka 09BNO X
3 Ulvsbyns Mader 09BNO X
4 Stenebydalen 09BNO 12345 X
5 Börje Sjö 11HNO 345 X
6 Bysjön Runt 12GSO --34- X
63

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
4 Frykforsen 11DSV --3--
1 Kåikul 26KSV X
2 Vårkumla 07DNV X
1 Rödja 06ESO X
2 Rödja Ii 06ESO 12345
1 Hamnaryd 06ENO X
2 Kommunrundan 06ENO 12345
1 Brorundan 10INV 12345
1 Värsnäs-Stävlö 04GNO --3--
2 Kvänumsrundan 08CSO X
3 Kvarnö-Lidan 08CSO X
4 Bastöna 08DSV X
5 Bjertorp 08CSO X
2 Flinkasjön 03CNO --3--
1 Allerums Skog 03CNV 12345
4 Hallabäcken 03CSO X
1 Björsäter 09DSO --3--
1 Tiggargaterutt 04DNO --3--
3 Sandvik 10INV 12345 X
4 Kungsholmen 10INO X
1 Sjön Igeln 09FNV --3-- X
1 Lidingöloppet 10INO 12345
2 Höga Kusten 18INO --3--
1 Billingen 08DNO --3-- X
1 Voxna 01 15FNV X
2 Hamravinter 15FNV --3--
3 Filmvinter 12INV --3-- X
4 Boovinter 10INO --3-- X
3 Rävsryd 07CSO 12345 X
1 Fysingen 11ISV --3--
1 Fjärås 06BNO --3--
1 Gräsholmen 10ESV --3--
2 Rörviken 10BSO --3--
1 Välseröd 08ANO 12345 X
2 Bärfendal 08ANO 12345 X
3 Valön 08ANO 12345 X
4 Bottna 08ANO --3-- X
5 Brastad 08ANO --3-- X
6 Kynnefjäll 09BSV --3-- X
7 Brådal 08ANO X
1 Borg-Jordala 08CSV X
2 Mellby-Koberg 08CSV --3--
2 Brokhult 04DSO X
2 Karlslund 10FSV 12345 X
3 Gäddesta 10FSV --3-- X
2 Stigsjö 17INV --3--
4 Skärsjön 11FNO --3--
2 V. Tyresta 10ISO X
1 Lommarundan 02CNO --3-- X
1 Snörundan 07ENO 12345
3 Svinö Vibberbo 12GNV 12345
1 Yngsjö 02ENV 12345
1 Upplands Väsby 11ISV --3--
1 Sjösa-Nynäs 09HSO ---4-
2 Falhult 06GSV --3--
1 Räften 02CNO X
2 Skjutfältet 08DSO X
1 Visingsömitten 07ENV 12345 X
4 Björnturen 21ENO X
64

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
1 Hälgrutten 13FNV --3--
2 Vassunda-Odensa 11ISV 12-45
2 Tureholm 09INV X
1 Viksjö 10INV --3-- X
2 Askö 09ISV X
2 Sköndal 10ISO 1234-
1 Vänersnäs Norr 08CNV --3--
1 Vedema 03DNV --3--
3 Knisa 05HNV X
1 Dellenbygden 16GSO 12345
2 Som.Dellenbygd 16GSO X
6 Alsjö-Skärås 16GSO X
7 Alsjö-Ländsjö 16GSO 12-45
7 Skennaren Juni 11GNV X
1 Älvrutten 13DSO --3--
7 Vänersnäs 08CNV --3--
2 Trädgårdsbevakn 02CSO --3--
1 Djupevik 07BSO 12345 X
2 Sandsjödal 07BNO --3-- X
5 Björktjärnen Mj 11GNV X
5 Sköldinge 09GNO --3--
4 Solingerundan 11GNO X
3 Braås 05FNV X
4 Sv Lindshammar 05FNV X
1 Trolmen 08DNV 12345
1 Rådaturen 08CNO --3--
1 Buarutten 08BSV --3--
3 Sorby Juni 10GNO X
4 Lena Ny 07CNV X
1 Gyllebo 02DSO X
6 Dörby 04GNO --3--
3 Sottern 09F7H 12345
1 Torna Hällesta 02CNO --3--
2 Knäbäckshusen 02ESV X
4 Linköping C 08FNO 12345 X
5 Sträp 08FSO 12345
6 Fröjerum 08GNV 12345
3 Linjevägen 03ENO --3-- X
4 Vesan 03ESO --3-- X
6 Sonnekulla Tdg 03FNV --3--
8 Sonnekulla Sen 03FNV X
1 Gammelstad 24LNO --3-- X
2 Sunderbyn 24LNO --3-- X
1 Skatelöv 04ENO 12345
4 Strånsjön 07FNV --3--
6 Höreda 06FNV X
7 Kvarnarpsjön 06FNV 12345 X
8 Skedhult 06FNV X
9 Älghulta Qvens 06FNV X
10 Lundstorp 06FNV X
1 Gregered 06BNO --3-- X
2 Opensten 06DNV --3-- X
4 Älvshult N 06CSO --3-- X
1 Snyten-Blomdal 12GSV 5 X
5 Fårö Lansa 07JSO X
7 Fårö Avanäs 07KNV X
8 Fårö Dämba 07JSO X
65

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
9 Fårö-Bondans 07JNO X
1 Ringsjön Runt 02DNV 12345 X
1 Ö-Ubbarp 06ENV --3--
1 Stenungsön 07BNV --3-- X
2 I 1:S Övnings 11ISV --3--
1 Njaka 29JNO X
6 Askimrutten 06BNV --3--
1 Härnön 17INV --3--
1 Grönlidrutten 06FNO --3--
1 Kastlösakusten 04GSO X
2 Alvarrundan 04GSO 12345
1 Långshytterutt 13GSV --3-- X
1 Eriksbyn 09CSV --3--
2 Främshyttan Jun 11FNO X
2 Örbäck 19HSV X
3 V. Tranås 07ENO --3--
2 Självvik-Lasse 07CSO X
1 Svedberga 03CNV --3--
2 Kullen 03CNV X
3 Kockenhus 03CNV X
4 Brunnby 03CNV 12345
2 Svalebo 07BSV --3-- X
6 Park O Hamn 07BSO --3--
5 Tåkern Runt 08ESO X
1 Lund-Staff 02CNO 12345 X
2 S.Sandby-Torre 02CNO 12345 X
3 Skrylle 02CNO 12345 X
4 Ö. Staffanstorp 02DSV 12345 X
5 Åkersberga 11JSV --3--
3 Axsjöfallet 09FNV --3--
1 Tullgarn 09INV --3-- X
2 Lundby 10ISV --3-- X
1 Rolfstorp Runt 05BNO --3--
1 Öresjö 07CSO X
1 Lunddalen Tidig 09FSO 12345 X
2 Lunddalen Sen 09FSO X
1 Laxbäcken 22GSO 12345 X
1 Erstavik 10INO --3-- X
1 Hessle 03D --3--
1 Stegelviksr. 11ESV 12345
1 Vallentunasjön 10INO 123-5 X
3 Arninge 10INO X
1 Nällåkra 03CNV --3-- X
2 Össjö-Rössjön 03CNO --3-- X
1 Sandared 07CSV --3-- X
1 Klippan-Vedby 03CNO --3--
1 Sölvesborg 03ESV --3--
1 Trestugespåret 05ESO --3--
4 Fogdön 10HNV --3--
2 Nukutusvaara 29JNO 12345
1 Holkrutten 09GSV --3--
1 Lindarve 05ISO --3--
2 Siknäs 25MSV X
4 Ängesbyn 25LSO X
5 Vibbyn 25LSO X
1 Hörda 05DSO --3--
1 Börjerundan 11HNO --3--
2 Tidö D Maj 10GNO X
66

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
1 Utviksvägen 14HNV X
2 Sturefors 08FSO 12345
2 Torsåker 13GSO --3--
3 Silverdalen 13GSO X
1 Kårböle 16FNV --3--
2 Lerkärret 06GSV --3--
1 Hallavara 04CSV --3-- X
2 Nissakäll 03CNO --3-- X
1 Skiråsen 23HSV 12345
1 Ljungslättrunda 08DNO 12---
2 Nordbillingen 08DNO X
3 Sparresäter 08DNO X
1 Svärdsjö 13GNV 12345
1 Bergsrutten 16FNV --3--
1 Kiruna C 29JNO 1-345
1 Dalby 02CNO 12345 X
3 Johannishus 03FNO X
4 Skuremåla 03FNV X
1 Visingsbol N 11INV X
3 Grusväg Vinter 11INV --3--
1 Krp.Tullingsås 20FSO X
2 Rotnäset 20FNV X
3 Österkälen 20FNV X
4 Lövberga 20FNO X
1 Skäralid 03CSO 12345
2 Inre Herrbergs 20ISO X
3 Inre Trehörning 20ISO 12345
1 Evlingerundan 10JNV X
1 Tyresö-Flaten 10ISO X
1 Johannesberg 10GSV X
1 Pålskog 06DSO X
1 Jörtsön 12HNO --3--
1 Delsjön 07BSO --3-- X
1 Skiren-Kvicken 10GNO --3--
2 Frösshammarsön 10GNV
1 Dalasjö 22GSO --3--
2 Skogsbygden 07CNV --3--
4 Skogsbygden Som 07CSV X
5 Larsbo 07CSV X
6 Alingsås Sjöar 07CSV X
8 Nårunga 07CSV -2---
10 Skbygd & Al Lf 07CSV 5
13 Siene S Del 07CSV X
2 Bussjövägen 20KSV --3--
3 Nya Örnrundan 03CNV --3--
1 Kämsta 10HSO --3--
4 Norrsalbo Maj 11GNO X
5 Islingby Juni 11GNO X
1 Lunnamossen 05DSV X
1 Sörbyskogen 10FNV --3--
1 Grogarn 06JSO X
3 Svartårutten 08FNO --3--
1 Veddö 09ASO 1-3--
1 Silvberg 12FNO --3--
1 Binga-Bottorp 04GSV --3-- X
1 Vargefjället 08BSO X
2 Gröna Äng 08BSO X
4 St Skarsjön 08BSV 12---
1 Skuggbol 09GNO X
67

Appendix 1. forts.
Efternamn Förnamn Ext Adress Postnr Ort Nr Ruttnamn Karta Vin Som
2 Viggaren 09GNO X
3 Hjulbo 09GNO --3--
1 Västerhejde 06INO --3--
2 Ekstakusten 06ISO X
1 Hågadalen 11HSO X
1 Ymerrutten 07CSO X
3 Rya Åsar 07CSO X
1 Krankesjön 02DNV 12345 X
1 Bokarby 12INV --3--
1 Svarttjärn 07BSO --3-- X
1 Djurgården 07BNO 1-3-5 X
1 Kättismåla 03FNO --3-- X
2 Gö-Rundan 03FNV --3--
1 Lien Maj 11FNO X
1 S.Ljunga Dalen 04DNO --3--
1 Långhult 06BNO 12345 X
2 Sandryd 06CNV 12345 X
8 Skarpnäck 10ISO X
1 Västra Fårö 07JNO --3--
1 Grötlingboudd 05JNV --3--
1 Säteråsen 12CNO --3-- X
2 Nätra Fjällskog 19ISV -2--- X
1 Torsebro 03DSO --3--
2 Rustorp 07DSO 1-3-- X
3 Risbrodammen 06ENV 1---- X
7 Rogberga 07ESV X
10 Hallbyrundan 07ESV X
12 Vassnöden 07ESV X
13 Rocksjön 07ESV X
14 Visingsö 07ENV X
1 Sundstorp 06BNO 12345 X
2 Hassle-Säby 09DSO --3--
1 Lövsjön Ost 10ISV X
2 Bornsjörundan 10ISV --3--
2 Skämsta 12HNO --3--
1 Lundby 10ISV X
1 Bulltofta 02CSV --3--
1 Vapnödalen 04CNV X
2 Källaryd 07CNO --3--
1 Farslycke 03ENO --3--
2 Eriksberg 03ENO X
1 Gåtahult 04FNV --3--
1 Hultrundan 06ESV X
4 Strömsholm Maj 11GSO X
1 Hatet 11ISV X
2 Tobo Runt 12INV --3--
2 Skrotten 16GSO --3--
4 Opphem 07FNO 12345
1 Gårdby 04GNO X
1 Ugglerutt Vallt 11ISO X
1 Uspen Runt 07BSO --3-- X
1 Golvsta 12ISO --3--
68

Appendix 2. Förteckning över inventerade standardrutter 2010. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant]
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
02C2H Hyby
02C7H Örtofta
02D2C Blentarp
02D2H Spjutstorp
02D7C Sebbarp
02D7H Slätteberga
03C2C Raus
03C2H Kongaö
03C7C Vegeholm
03C7H Rya
03D2C Tjörnarp
03D2H Bockeboda
03D7C Humlesjö
03D7H Tydingen
03E2C Trolle-Ljung
03E7C Skärsnäs
03E7H Svängsta
03F7C Tubbarp
03F7H Rödeby
03G7C Kristianopel
03G7H Grönhögen
04C2C Norrviken
04C2H Ålstorp
04C7C Tylösand
04D2C Markaryd
04D2H Hallaryd
04D7C Mäen
04D7H Ivla
04E2C Havhult
04E2H Urshult
04E7H Tjugeboda
04F2H Vissefjärda
04F7C Linnehult
04F7H Algutsboda
04G2H Mörbylånga
04G7C Nybro
05B7H Varberg
05C2C Norakull
05C2H Örken
05D2C Unnen
05D2H Lagan
05D7C Reftele
05D7H Kassasjön
05E2C Älganässjön
05E2H Växjö
05E7C Gällaryd
05E7H Asa
05F2C Herråkra
05F2H Målerås
05F7C Norrhult
05F7H Fagerhult
05G2H Ålem
05G7C Högsby
05G7H Påskallavik
05H2C Löt
05J7C Grötlingbo
06B2H Frillesås
06B7H Kungsbacka
06C2C Älekulla
06C2H Gravsjön
69

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
06C7C Bua
06C7H Sexdrega
06D2C Båraryd
06D2H Flaten
06D7C Nittorp
06D7H Bondstorp
06E2C Vrigstad
06E2H Sävsjö
06E7C Falla Ödestu
06E7H Hultarp
06F2C Vetlanda
06F2H Järeda
06F7C Skedesjön
06F7H Mariannelund
06G2C Björnhult
06G2H Fårbo
06G7C Vassemåla
06G7H Blankaholm
06J2C Etelhem
06J7C Ekeby
07B2C Björlanda
07B2H Lerum
07B7C Hakefjord
07B7H Skepplanda
07C2C Töllsjö
07C7C Lena
07C7H S. Björka
07D2C Ulricehamn
07D2H Nackebo
07D7C Brismene
07D7H Utvängstorp
07E2C Hökhult
07E7C Visingsö
07E7H Äpplehult
07F2C Östra Lägern
07F2H Möckeln
07F7C Älgaberget
07F7H Långsjön
07G2C Anen
07G2H Blekhem
07G7C Tolången
07G7H Eds Bruk
07J2C Stenkyrka
07J2H Valleviken
08A2H Bonden
08A7H Hunnebostran
08B2C Myckleby
08B2H Vesten
08B7C Hensbacka
08B7H St Hästefj
08C2C Främmestad
08C7C Vänersnäs
08C7H St. Ro
08D7C Lundsbrunn
08D7H Stöpen
08E2H Disevid
08F2C Persmålen
08F2H Skeda Udde
08F7C Rocklunda
08F7H Snavudden
70

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
08G2C Kungsvik
08G2H Narebo
08G7C Norsholm
08G7H Hjärterum
08H7C Öbnebo
09A2H Kolmyrarna
09A7H Hedängen
09B2C Kynnefjäll
09B7C Mellankornsjön
09B7H Hällan
09C7C Ånimskog
09D2H Mariestad
09E2C Bomängen
09E2H Olshammar
09E7H Stavsjön
09F2C Godegård
09F2H Hällestad
09F7C Lerbäck
09F7H Hinnern
09G2C Getsjön
09G2H Stavsjö
09G7C Beckershov
09G7H Täljaren
09H2C Svalsta
09H2H Rågö
09H7C Sibro
09H7H Solberga
09I7C Lisö
09I7H Rånö
10C2C Ömmeln
10C7C Öv Lofterud
10C7H Värmerud
10D7C V. Karlstad
10D7H Väse
10E2H Mullhyttan
10E7H No Karlskoga
10F2C Mosås
10F2H Segersjö
10F7C Lockenkil
10F7H Fellingsbro
10G2C Julita
10G2H Gamlamon
10G7C Kungsör
10G7H Hällbybrunn
10H2C Ekensholm
10H2H Ekudden
10H7C Fogdön
10H7H Mälsåker
10I2H Tyresta
10I7C Lövsta
10I7H Askrikefjärd
10J2C Mörtö
10J7C Abborrkroken
11B2H Sågtorpet
11C7H Humsjön
11D2C Flosjöed
11D2H Lindfors
11D7H Milberget
11E2H Lundsfjärden
11E7C Långban
71

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
11E7H Grönhult
11F2C Lindesb Sv
11F2H Iresjön
11F7C Ljusnarsberg
11F7H Riddarhyttan
11G2C Odensvi
11G2H Västerås
11G7C Virsbo
11G7H Sätra Brunn
11H2C Hummelsta
11H2H Ekolsund
11H7C Ådalen
11H7H Vänge
11I2C Valsta
11I2H Vada
11I7C Lövsta
11I7H Kornan
11J2C Vettershaga
11J7C Estuna
11J7H Idö
12C2H Kvarnhöjden
12C7H Bjursjön
12D2C Östersäter
12D2H Hagfors
12D7H Uvanå
12E2H Jägaråsen
12E7H Luxberget
12F2C Ställberget
12F2H Söderbärke
12G2C Norberg
12G2H Nässelbo
12G7C Hamre
12G7H Masarberget
12H2C Huddunge
12H2H Mångelbo
12H7C Gysinge
12H7H Tierp
12I2C Skyttorp
12I2H Ekeby
12I7C Florarna
12I7H Östhammar
12J2C Häverö
13C2H Nyskoga
13C7H Sysslebäck
13D2C Värsjön
13D7H Edbergsmyran
13E2C Vansbro
13E2H Täcksberget
13E7H Israelssjön
13F2C Arvslindan
13F2H Oberget
13F7C Skvissberget
13F7H Rog
13G2C Högåsklack
13G2H Torsåker
13G7C Ljusnäs
13G7H Kungsberget
13H2C Lomsjön
13H2H Storfjärden
72

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
13I2C Hållnäs
14C2C Halåsätern
14C2H Örsjön
14C7H Ängesåsen
14D2H Norrgårdssäl
14D7C Digernäs
14D7H Storsjön
14E2C Bramaråsen
14E2H Nusnäs
14E7H Hornberga
14F2C Östbjörka
14F2H Fagerberget
14F7C Näset
14F7H Snörnäset
14G2C Sixåsen
14G2H Åmot
14G7C Grannäsen
14G7H Bofarssjön
14H7C Järvsjön
15D2C Fänn-Larsköl
15D2H Afstasrand
15E2C Gyrisberget
15E7C Skuckusvall
15E7H Korpmägg
15F2C Ormtjärn
15F2H Nv Edsbyn
15F7C Hamra
15G2C Enstabo
15G2H Växbo
15G7C Milsjön
15G7H Nyvallen
15H2C Alebo
16C2H Idre
16D2H Blekvallen
16D7C Lofsdalen
16D7H Sandbäcken
16E2C Lillhärdal
16E7C Sveg Nv
16E7H Sveg No
16F2C Storsillret
16F7H Tevansjö
16G7H Hassela
16H2C Ilsbo
16H7C Nyvallsåsen
17C2H Gunnars
17C7C Vigelskaftet
17C7H Torbygget
17D2C Rannsundet
17D2H Sånfjället
17E2H Vitvattsköle
17E7C Fättjan
17E7H Nordkölen
17F2C Rörmyrberget
17F7C Ånge Nv
17G7C Borgsjö
17G7H Nordanede
17H2H Juniskär
17H7C Brattfallet
17H7H Söråker
73

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
18C2C Grönvålen
18C2H Öv Daddsjön
18C7H Ljungsjöarna
18D2C Härslätten
18D2H Flåsjön
18D7H Glen
18E2C Bäkermyren
18E7C Lockåsbodarn
18E7H Fåker
18G7C Kälarne
18H2C Vitmossamyran
18H7C Bullerbo
18I2C Åbordsön
19C2C Bustvalen
19C2H Bunnerfjäll
19C7H Tångböle/Ånn
19D2C Ottsjö
19D2H Håckren
19D7C Åre
19D7H Järpen
19E2C Hallen
19E7C Änge
19G7H Ramneå
19H2C Långsele
19H7H Lövsjön
20D7H Oldfjällen
20E7C Ansätten
20F7C Flykälen
20F7H Strömsund
20G2C Krokfors
20G2H Lillterrsjö
20G7C Kälberget
20H2C Eden
20H7C Hömyran
20I2C Översjön
20I2H Hemling
20I7H Bredträsk
20J2C Byviken
20J2H Torsmyran
20K7C Klabböle
20K7H Ostnäs
21E2H Jalketsåjja
21E7H Munsfjället
21F2H Alanäs
21G2C Skirsjöede
21G2H Ullsjön
21G7C Röningsberg
21G7H Dorotea
21H2C Granberget
21H7H Åsele No
21I2H Käringberget
21I7C Hemstad
21I7H Lomfors
21J2C Örträsk
21J2H Tvärålund
21J7C Vidstrandsnä
21J7H Hällnäs
21K2C Ådala
21K2H Bullmarks
74

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
22E2C Frostviken
22E7C Vallarna
22F2C Storsjouten
22F7C Borgafjäll
22F7H Risbäck
22G2H Vilhelmina
22G7H Nästansjö
22H2C Siksjö
22H2H Spettliden
22H7C Strandkullen
22I2C Svanamyran
22I2H Stretberget
22J2C Åmsele
22J2H Ekträsket
22J7C Rockträsk
22J7H Grankälen
22K2H Sörbyn
22L7C Skellefteham
23E2H Stikkenjokk
23E7H Fasovardo
23F2C Fiskonfjället
23F2H Grytsjö
23F7C Ransarn
23F7H Kittelfjäll
23G7H Gaskeluokt
23H2C Skarvsjöby
23H7H Sandsjön
23I2C Lycksaberg
23J2C Gissträsket
23J7C Långträsk
23L7C Jävre
24F2C Järvoken
24F2H Björkås
24F7C Tärnamo
24F7H Juksjaur
24H7H Oksåivemyr
24I2H Hedberg
24I7C Bergnäs
24I7H Övre Långträsk
24J2C Grundträsk
24J7C Bäcklund
24J7H Lauker
24K2C Långträsk
24K2H Fagerheden
24K7C Visttjärnlid
24K7H Älvsbyn
24L2C Öjebyn
24L7C Rosfors
24L7H Bergnäset
24M7C Långön
25F2C Hemavan
25F2H Tärnasjön S
25F7C Lill-Uman
25F7H Laiva
25G2C Äivesåive
25G2H Suttsjaure
25H2H Myrås
75

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
25H7C Laisvall
25H7H Bukt
25I2H Östansjö
25I7C Rebraure
25I7H Gardevaratj
25J2C Moskosel
25J2H Ljusträsk
25J7C Kuotelisj
25J7H Kainolatjv.
25K2C Vidsel
25K2H Bullerberget
25K7C Päsokvare
25K7H Ö. Bovallen
25L2H Sundom
25L7C Gåsträsk
25L7H Ängesträsk
25M2H Storöhamn
25M7C Oppmyrheden
25M7H Mansheden
25N2C Seskarö
25N7C Haapasaari
26G2C Glibbovardo
26G2H Tjallas
26G7H Väddunis
26H2C Bredviken
26H2H Änamus
26J2H Kuoratjåive
26J7H Mattisudden
26K2C Subbat
26K2H Lakaträsket
26K7C Kalludden
26K7H Murjek
26L2H Tallån
26L7C Suobbat
26L7H Marsjärv
26M2C Kälvjärv
26M7C Stråkan
26N2C Hirsikangas
27H2C Viltok
27H2H Skaite
27H7H Stuor-Tata
27I2H Maivesjaure
27J2C Paktevare
27J2H Ligga
27J7C Stuor-Talput
27K2C Sotaure
27K2H Siekavaara
27K7H Raatukkav.
27L2C Kattån
27L2H Lansjärv
27L7C Hakkas
27L7H Repovaara
27M2C Jock-Alsjärv
27M2H Ylinenjärvi
27M7C Korpilombolo
27M7H Aapua
28H7H Kukkesvagge
28I7H Satihaure
28K2C Malmberget
76

Appendix 2. forts.
Rutt Namn Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
28K7H Skaulo
28M7H Törmäsniva
29I7H Nikkaluokta
29J7C Buollanorda
29J7H Kiruna
29K7C Paksuniemi
29L2C Merasjärvi
29L7C Pasmavaara
29L7H Lainio
29M2C Kursulehto
29M7C Tjäderbo
30I7C Kårsavagge
30I7H Stordalen
30J2C Avrevarri
30J2H Pällel
30J7C Ripa
30J7H Marsujavri
30K2H Soppero
30K7C Tjåura
30L2H Kierrejoki
30L7C Koppavvuoma
30L7H Suijavaara
30M2C Petäjävuoma
31J2H Sinuk
31J7H Råstojaure
77

Appendix 3. Förteckning över inventerade nattrutter 2010. [Namn och adresser bortplockade i denna hemsidevariant]
Rutt Län Efternamn Förnamn Adress Postnr Ort
01CNO M
02CNO M
02CNV M
02CSO M
02DNO M
02DNV M
02DSO M
02DSV M
03CNO M
03CNV M
03CSO M
03DSO M
03DSV M
03ENV M
04ESO G
04HNV H
05DNO F
05ENO G
05ESV F
05GNV H
05GSO H
05HSV H
06ESO F
06ESV F
06FNV F
06FSO H
06GSO H
06INO I
07BSO O
07BSV O
07DSO F
07ENO F
07ENV F
07FNO E
07FNV E
07FSV E
07GNV E
07JSV I
08CSO O
08DSV O
08ESO E
08FNO E
08FNV E
08FSV E
08GNV E
08GSV E
09ENO T
09FSO E
09GNO D
09GSV E
09HSV D
10FNV T
10GSV D
10HNV D
10HSO AB
10ISV AB
11FNO U
11GNO U
11GSV U
11HNO C
11HNV C
11HSO C
11HSV C
78

79
Appendix 3. forts
Rutt Län Efternamn Namn Adress Postnr Ort
11INO
AB
11INV
C
11ISO
AB
11ISV
AB
11JNV
AB
11JSV
AB
12FNO
W
12FSV
W
12HNO
C
12HSO
C
12HSV
C
12INO
C
12INV
C
12ISO
C
12ISV
C
13FNO
W
13FSO
W
13GSO
X
13HSO
C
13ISV
C
17CNO
Z
17HNV
Y
17HSO
Y
18CSO
Z
18HSO
Y
18INO
Y
19ENO
Z
19ESV
Z
19HSO
Y
20ISO
Y
20JNO
AC
20KNO
AC
20KNV
AC
21GSV
Z
21JSO
AC
21KSO
AC
24LNO
BD
25LNV
BD
25LSO
BD
25LSV
BD
27JSO
BD
29JNO
BD