Niels säljer rapsen dyrt - Svensk Raps

Niels säljer rapsen dyrt
Större volymer ger bättre
pris. Det tror Niels Treschow
som samarbetar med grannarna
och samlar allas raps i
en pott. Den prissäkras med
kunskap och omdöme.
Av Jens Blomquist, Svensk Frötidning
Sannarps egendom ligger i gränslandet.
I ryggen skyddar skogen
och framför gården sprider skiftena
ut sig i riktning mot havet i väster.
Här brukar Niels Treschow 400
egna och 245 andras hektar i samarbete
på skötselavtal.
Samlat utbud
I år samlade han och hans grannar
ihop sin rapsskörd i en gemensam
pott för att kunna erbjuda ett
större parti. Det var första gången
som de agerade gemensamt, men
sannolikt inte den sista.
– Vi kommer att få ut ett rätt hyfsat
pris, kommenterar Niels Treschow
årets affärer.
Mer än så vill han inte säga om
nivån. Men han berättar gärna om
grundtanken bakom samarbetet.
– Med ett stort underlag kan vi
säkra ett bra pris.
Man behöver alltså inte vara stor
och stark för att kunna få ett hyggligt
pris enligt Niels Treschows filosofi.
Tillsammans kan man i stället
erbjuda handeln större volymer
och dra nytta av det. En större
kvantitet vill alltid fler aktörer vara
med och kriga om.
Niels och Asta. Niels Treschow utbildade sig till ekonomiagronom i USA. Där arbetade han
i tre år med terminshandel inom sockerindustrin och lärde sig marknadens villkor. Det hjälper
honom när han ska sälja raps och behålla marginalen på gården.
Rent praktiskt gick det till så att
gruppens höstrapsareal samlades
i en pool på sammanlagt 92 hektar
när allt hade etablerats ordentligt
i oktober 2003. Då började Niels
Treschow kika på rapsfröets prisrallyn
och lika plötsliga fall.
– Jag bedömde marknaden 3-4
gånger per vecka. Följde sojapriset,
kikade på fundamenta som
torka och kyla i olika odlingsområden.
En stor del av informationen
kom från Agronomics vars prognoser
och tips han prisar. Diskussioner
med kollegor och handlare
14
Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004

håller upp en osynlig telefonlur
vid örat när han repeterar vårens
frågor till kollegorna i gruppen.
I överkant. Torkens kapacitet är överdimensionerad för Sannarp. I framtiden hoppas dock
Niels Treschow att samarbete med grannar ska göra att den får gå på högre varv.
Här sålde Sannarp sin och grannarnas raps
Timing. Att pricka rätt med terminssäkringen är inte lätt med de stora svängningar som förekommer.
Men det blir enklare om man håller sig informerad med omdömesgilla tips och råd.
Fyll torken
I augusti passerade sedan alla 323
ton höstraps Sannarps tork. Den
byggdes under året och blev klar
alldeles lagom till skörden. Den
eldas med gårdens halm och torkar
16 ton i timmen från 20 till 16
procent vattenhalt vid 60 grader.
Ursprungstanken med torken var
inte att samla ihop traktens raps.
Men när Lantmännen stängde sitt
utsädesrenseri i Falkenberg fann
Niels Treschow ingen annan utväg.
– Torken är en förutsättning för
att kunna fortsätta odla utsäde,
förklarar han.
Den kontinuerliga, halmeldade
torken har rejäl kapacitet.
– Vi byggde stort för att kunna
dra till oss mer oljeväxter och
spannmål framöver.
Att utnyttja den väl är nämligen
lite av Niels Treschows affärsidé.
– Vi vill gärna ta 5-600 ton raps
genom torken innan spannmålen
kommer igång.
Att han själv tjänar på det sticker
han inte under stol med, men betonar
samtidigt att han inte är den
ende.
– Marginalen blir bättre och det
gynnar alla i gruppen.
Sedan lägger han ut texten med
ett exempel
– Det blir bara en enda slatt! Vi
fyller bilar och det är bara sista bilen
som inte blir full. På det sättet
slipper vi att alla får en liten slatt
över.
Sådant drar ner på kostnaden
per kilo raps.
bidrog också till att lägga pusslet
kring prisbilden.
I april såg Niels Treschow att
höstrapsen skulle klara vårvinterns
påfrestningar.
– På Västkusten har vi dålig erfarenhet
av höstrapsens övervintring
men i april kunde jag tro på den.
Så med den tron pytsade han
successivt ut den förväntade medelskörden
på 3 ton per hektar i
april och maj. Det föregicks av
många telefonsamtal.
– Ska vi ta 1 ton per hektar till
detta pris - jag tror det är bra, härmar
Niels Treschow sig själv och
Van förhandlare
Det affärsmässiga tänkandet är
ingen tillfällighet. Niels Treschows
kusin heter Michael och är ordförande
i Ericsson, så det ligger
i släkten. Själv utbildade han sig
till ekonomiagronom i USA. Efter
examen arbetade han på Californi-
Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004
15

an Hawaiian Sugar Company med
uppgift att ha koll på hur mycket
socker det fanns på markanden.
– Regn i Ryssland och torka på
Kuba var min vardag och min funktion
var att säkra upp priset.
Med en sådan erfarenhet med
sig hem från USA känns inte
spannmålshandel i Sverige så
brännande het för Niels Treschow.
–Kör in och dumpa dina lass på
plattan så får du ett bra pris, härmar
han ironiskt besked han fått
av spannmålshandlare.
Det passar inte den som vill behålla
marginalerna själv. Och just
därför är raps något som roar Niels
Treschow. Hans råd till andra rapsodlare
är tydligt och klart.
– Lär dig att det finns prisvariationer
och utnyttja dem! ■
FAKTA
Gård:
Sannarp
Kommun:
Falkenberg
Brukare:
Niels Treschow
Egen areal:
400 ha åker
Samarbete & skötselavtal: 245 ha åker
Anst. jordbruk:
3 + 1 säsongsanst.
Skog:
770 ha (0,5 anställd)
Höstgrödor:
Höstraps, höstvete, rågvete
Vårgrödor:
vårkorn, havre, vall, potatis, sockerbetor
Medelskördar 10 år: höstraps 30 dt/ha
höstvete 70 dt/ha
rågvete 72 dt/ha
vårkorn 48 dt/ha
havre 55 dt/ha
16
Svensk Frötidning nr 6 oktober 2004