Ladda ner pdf
Ladda ner pdf
Ladda ner pdf
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Kompetens<br />
ger resultat<br />
Årsöversikt 2009
Vår e<strong>ner</strong>gi<br />
gör livet bättre<br />
idag och för kommande<br />
ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong><br />
Fortum är ett ledande e<strong>ner</strong>gibolag som fokuserar på Norden,<br />
Ryssland och området runt Östersjön. Vår affärsverksamhet<br />
omfattar produktion, försäljning och distribution av el och<br />
värme samt drift och underhåll av kraftverk. Vi erbjuder<br />
tjänster som leder till en hållbar utveckling - nu och i<br />
framtiden.<br />
Under 2009 uppgick Fortums omsättning till 5,4<br />
mil jarder euro och rörelseresultatet till 1,8 miljarder euro.<br />
Företaget har ca 11 500 anställda. Fortum Abp:s aktie är<br />
noterad på NASDAQ OMX Helsinki.<br />
Inre pärm: CO2-fri* vattenkraft är en av<br />
de mest använda e<strong>ner</strong>gikällorna i Norden.<br />
Pärm: En detalj från det nya kraftvärmeverket<br />
(CHP) i Esbo, Finland. Anläggningen<br />
återinvigdes i december 2009.
Fortum ABP 2009<br />
1<br />
Årsöversikt 2009<br />
Fortum i korthet 02<br />
Finansiell sammanfattning 04<br />
Kompetenser ‘09 06<br />
Kapitel 1: Fortum år 2009 15<br />
Intervju med den verkställande direktören 16<br />
Strategi 19<br />
Kapitel 2: Vår omvärld 23<br />
Marknadsutveckling 24<br />
Kapitel 3: Investeringar i framtiden 31<br />
Investeringar 32<br />
Trender 36<br />
Forskning och utveckling 38<br />
Kapitel 5: Divisio<strong>ner</strong> 53<br />
Power 54<br />
Heat 56<br />
Electricity Solutions and Distribution: Distribution 58<br />
Electricity Solutions and Distribution: Markets 60<br />
Russia 62<br />
Kapitel 6: Förvaltning 65<br />
Bolagsstyrningsrapport 66<br />
Ersättningar 74<br />
Styrelsen 78<br />
Koncernens ledningsgrupp 80<br />
* ) I denna rapport<br />
innebär CO2-fri<br />
utsläpp, som uppkommer<br />
under e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
med vind-,<br />
vatten- och kärnkraft<br />
samt under produktion<br />
med biomassa.<br />
Kapitel 4: Hållbar utveckling 41<br />
Miljöansvar 42<br />
Socialt ansvar 46<br />
Medarbetare 48<br />
Ekonomiskt ansvar 50
2<br />
Årsöversikt 2009<br />
Fortum ABP 2009<br />
Fortum i korthet<br />
Fortum är ett ledande e<strong>ner</strong>giföretag med<br />
fokus på Norden, Ryssland och Östersjöområdet,<br />
där företaget har en god grund<br />
för fortsatt tillväxt.<br />
Elnät<br />
Norge<br />
Värmeförsäljning<br />
0,2 TWh<br />
Elnät, kunder 99 500<br />
Elhandel, andel av kunderna 2,7 %<br />
Antal anställda 143<br />
Ryssland<br />
Kraftproduktionskapacitet 2 785 MW<br />
Värmeförsäljning<br />
25,6 TWh<br />
Antal anställda 4 853<br />
Ryssland<br />
OAO Fortum<br />
Sverige<br />
Estland<br />
Sverige<br />
Finland<br />
Ryssland<br />
TGC-1<br />
Kraftproduktionskapacitet 5 885 MW<br />
Värmeförsäljning<br />
9,8 TWh<br />
Elnät, kunder 894 700<br />
Elhandel, andel av kunder 11,4 %<br />
Antal anställda 2 445<br />
Värmeförsäljning<br />
1,0 TWh<br />
Elnät, kunder 24 100<br />
Antal anställda 357<br />
Norge<br />
Estland<br />
Finland<br />
Litauen<br />
Polen<br />
Lettland<br />
Litauen<br />
Kraftproduktionskapacitet 5 096 MW<br />
Värmeförsäljning<br />
8,0 TWh<br />
Elnät, kunder 610 700<br />
Elhandel, andel av kunder 13,4 %<br />
Antal anställda 2 700<br />
Värmeförsäljning<br />
0,1 TWh<br />
Antal anställda 72<br />
Polen<br />
Lettland<br />
Värmeförsäljning<br />
3,7 TWh<br />
Antal anställda 756<br />
Värmeförsäljning<br />
0,2 TWh<br />
Antal anställda 98
Fortum ABP 2009 Fortum I korthet 2009<br />
3<br />
Koncernstruktur<br />
Division<br />
Power<br />
Division<br />
Heat<br />
Division<br />
Electricity<br />
Solutions and<br />
Distribution<br />
Division<br />
Russia<br />
Division Power består av Fortums<br />
kraftproduktion, pla<strong>ner</strong>ing och trading<br />
på den fysiska marknaden för el samt<br />
drift, underhåll och utveckling av kraftverken.<br />
Divisionen förser dessutom<br />
övriga producenter på marknaden med<br />
servicetjänster.<br />
Division Heat har ansvar för kraftvärmeproduktion,<br />
fjärrvärmeverksamhet<br />
och värmelösningar för företag.<br />
Division Electricity Solutions and Distribution<br />
ansvarar för Fortums elförsäljning<br />
och ellösningar samt distribution<br />
av el. Divisionen består av två affärsenheter:<br />
Distribution och Markets.<br />
Division Russia består av kraft-och<br />
värmeproduktion samt försäljning i<br />
Ryssland. Den omfattar OAO Fortum<br />
och Fortums över 25 procentiga<br />
ägande i TGC-1.<br />
Omsättning, 5 435 milj. euro<br />
Jämförbart rörelseresultat, 1 888 milj. euro<br />
Operativt kapital, 15 347 milj. euro<br />
Antal anställda, 31.12., 11 613<br />
21 %<br />
Markets<br />
Russia<br />
9 %<br />
Övrigt<br />
1 %<br />
Power<br />
37 %<br />
Distribution<br />
14 %<br />
Heat<br />
12 %<br />
Markets<br />
1 %<br />
Russia<br />
–1 %<br />
Övrigt<br />
–4 %<br />
Markets<br />
1 %<br />
Russia<br />
15 %<br />
Övrigt<br />
2 %<br />
Power<br />
36 %<br />
Russia<br />
35 %<br />
Övrigt<br />
4 %<br />
Power<br />
27 %<br />
12 %<br />
Distribution<br />
20 %<br />
Heat<br />
Power<br />
78 %<br />
21 %<br />
Distribution<br />
25 %<br />
Heat<br />
5 %<br />
Markets<br />
10 %<br />
Distribution<br />
19 %<br />
Heat
4<br />
Årsöversikt 2009<br />
Fortum ABP 2009<br />
Finansiell sammanfattning<br />
Rörelseresultat exklusive<br />
poster av engångskaraktär,<br />
effekter från marknadsvärdering<br />
av derivat som<br />
ej erhåller säkringsredovisning<br />
och justeringar för<br />
kärnavfalls fonden.<br />
Jämförbart rörelseresultat<br />
inklusive resultat från<br />
andelar i intressebolag<br />
dividerat med jämförbart<br />
operativt kapital.<br />
Nyckeltal<br />
milj. euro eller enligt angivelse 2009 2008 2007<br />
Omsättning 5 435 5 636 4 479<br />
EBITDA 2 292 2 478 2 298<br />
Rörelseresultat 1 782 1 963 1 847<br />
Jämförbart rörelseresultat 1 888 1 845 1 564<br />
Periodens resultat, aktieägarnas andel 1 312 1 542 1 552<br />
Sysselsatt kapital 15 350 15 911 13 544<br />
Räntebärande nettoskuld 5 969 6 179 4 466<br />
Räntebärande nettoskuld/EBITDA 1) 2,6 2,5 2,2<br />
Avkastning på sysselsatt kapital, % 1) 12,1 15,0 14,0<br />
Avkastning på eget kapital, % 1) 16,0 18,7 15,8<br />
Investeringar i materiella anläggningstillgångar 862 1 108 655<br />
Bruttoinvesteringar i aktier 67 1 516 317<br />
Kassaflöde från den löpande verksamheten 2 264 2 002 1 670<br />
Nyckeltal per division/affärsenhet<br />
Omsättning Jämförbart resultat Jämförbart RONA%<br />
milj. euro eller enligt angivelse 2009 2008 2007 2009 2008 2007 2009 2008 2007<br />
Power 2 596 2 892 2 350 1 469 1 528 1 095 26,6 28,0 18,9<br />
Heat 1 394 1 466 1 356 227 250 290 7,2 7,3 9,2<br />
Distribution 800 789 769 262 248 231 8,6 8,2 7,6<br />
Markets 1 449 1 922 1 683 22 –33 –1 18,6 –15,3 –0,6<br />
Russia 623 489 - –26 –92 - –0,3 –3,8 0,0<br />
Övrigt 74 83 81 –66 –56 –51 –18,7 –1,7 –2,1<br />
Elimi<strong>ner</strong>ingar –1 501 –2 005 –1 760 - - -<br />
Totalt 5 435 5 636 4 479 1 888 1 845 1 564<br />
1)<br />
Justerat för vinster avseende REC och Lene<strong>ner</strong>go 2007.<br />
Nyckeltal per aktie<br />
Omsättning, milj. euro<br />
Rörelseresultat, milj. euro<br />
Avkastning på sysselsatt kapital, %<br />
euro eller enligt angivelse 2009 2008 2007<br />
Resultat per aktie 1,48 1,74 1,74<br />
Kassaflöde per aktie 2,55 2,26 1,88<br />
6 000<br />
2 000<br />
20<br />
Eget kapital per aktie 9,04 8,96 9,43<br />
Utdelning per aktie 1,00 (1 1,00 1,35<br />
Utdelning per aktie, % 67,6 (1 57,5 77,6<br />
Direktavkastning på<br />
utdelning, % 5,3 (1 6,6 4,4<br />
5 000<br />
4 000<br />
3 000<br />
2 000<br />
1 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
15<br />
10<br />
5<br />
Aktuellt<br />
mål<br />
1)<br />
Styrelsens förslag till bolagsstämman i mars<br />
2010.<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Avvecklade oljeverksamheter<br />
Avvecklade oljeverksamheter<br />
Avvecklade oljeverksamheter<br />
Inkl. vinster från REC och Lene<strong>ner</strong>go<br />
˭˭ Finansiella nyckeltal för åren 1998–2009 presenteras på www.fortum.se/investerare.<br />
˭˭ Definitio<strong>ner</strong> för nyckeltalen redovisas på www.fortum.se/investerare.
Fortum ABP 2009 Finansiell sammanfattning<br />
5<br />
Avkastning på eget kapital, %<br />
Kassaflöde från den löpande<br />
verksamheten, milj. euro<br />
Investeringar i materiella anläggningstillgångar<br />
och bruttoinvesteringar i<br />
aktier, milj. euro<br />
Räntebärande nettoskuld, milj. euro<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Aktuellt<br />
mål<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
3 000<br />
2 500<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
8 000<br />
6 000<br />
4 000<br />
2 000<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Avvecklade oljeverksamheter<br />
Inkl. vinster från REC och Lene<strong>ner</strong>go<br />
Avvecklade oljeverksamheter<br />
Avvecklade oljeverksamheter<br />
Nettoskuld/EBITDA<br />
Antal anställda, 31.12.<br />
Aktiens kursutveckling 2005–2009, index 100 = notering 3.1.2005<br />
3,0<br />
2,5<br />
2,0<br />
1,5<br />
1,0<br />
0,5<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
16 000<br />
12 000<br />
8 000<br />
4 000<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
350<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Ordinarie verksamheter<br />
Justerad exklusive reavinst från Lene<strong>ner</strong>go<br />
Totalt inkl. oljeverksamheter under avveckling<br />
Fortum (justerad för Neste Oil aktieutdelning)<br />
DJ European Utilities<br />
OMX Helsinki Cap
6<br />
Kompetens:<br />
Vi är starka<br />
producenter<br />
En av Fortums styrkor ligger i vår produktionsmix. Vår<br />
mångsidiga och flexibla produktionsmix gör att vi kan<br />
pla<strong>ner</strong>a vår handel och produktion på ett effektivt, ekonomiskt<br />
och miljövänligt sätt. Tillgängligheten på våra kraftverk<br />
är i världsklass och vi är stolta över att de specifika<br />
utsläppen från vår kraftproduktion ligger bland de lägsta i<br />
världen inom branschen: 91 % av Fortums produktion i EU<br />
2009 var koldioxidfri.<br />
Vi är internationellt erkända för vår höga kompetens inom<br />
kärnkraftsområdet. Vår gedigna kompetens inom drift,<br />
kärnsäkerhet och hantering av använt kärnbränsle – för<br />
att nämna några exempel – har säkerställt att vi under tre<br />
decennier har kunnat bibehålla en mycket hög driftssäkerhet<br />
vid vårt kärnkraftverk i Lovisa, Finland. De konsult- och<br />
tekniktjänster som enheten Nuclear Engineering erbjuder<br />
de kärnkraftsbolag där vi är delägare samt våra kunder runt<br />
om i världen är mycket uppskattade och omfattar alla delar<br />
av kärnkraftsverksamheten.<br />
Anni Nurmela, Manager, Nuclear Engineering
8<br />
Kompetens:<br />
Vi är experter på<br />
kraftmarknaden<br />
En av de viktigaste faktorerna bakom Fortums framgångar<br />
är kloka val på den nordiska och ryska kraftmarknaden.<br />
Det är därför vi så noga analyserar utvecklingen av<br />
priser på bränsle- och CO2-utsläppsrätter samt den ekonomiska<br />
utvecklingen globalt. Vår omvärldsbevakning är en<br />
av grundstenarna till Fortums framgång, hela vägen från<br />
vårt tradingrum till Fortums strategiska utvecklings- och<br />
investeringspla<strong>ner</strong>ing.<br />
Vi tror att en effektiv och marknadsdriven e<strong>ner</strong>gimarknad<br />
ökar leveranssäkerheten och konkurrensen, vilket i sin tur<br />
möjliggör konkurrenskraftig prissättning. Det är också<br />
förutsättningen för att vi kostnadseffektivt ska uppnå de<br />
europeiska klimatmålen. För att komma närmare dessa mål<br />
har Fortum under mer än ett decennium aktivt arbetat<br />
för att skapa en marknadsbaserad nordisk kraftmarknad.<br />
Fortum har också deltagit i arbetet att skapa en kraftmarknad<br />
i Ryssland. Under de kommande åren ser vi fram<br />
emot att kunna använda våra kunskaper också i integrationen<br />
av den europeiska marknaden.<br />
Johan Linnarsson, Chief Analyst,<br />
Trading and Industrial Intelligence
10<br />
Kompetens:<br />
Vi är föregångare i<br />
klimatvänlig Forskning<br />
och utveckling<br />
Som e<strong>ner</strong>gibolag är det vårt ansvar att delta i arbetet för att<br />
motverka klimatförändringen. Därför prioriterar vi att öka<br />
vår kompetens inom e<strong>ner</strong>giteknik och stöder övergången<br />
till ett så gott som koldioxidfritt e<strong>ner</strong>gisystem. Vårt långsiktiga<br />
mål är att bli ett helt koldioxidfritt företag. Vi är<br />
också övertygade om att åtgärder för att motverka klimatförändringen<br />
blir en affärsmässig framgångsfaktor för<br />
företag i framkant.<br />
Vi fokuserar på att utveckla system för avskiljning och<br />
lagring av koldioxid (CCS), undersöker möjligheterna att öka<br />
kraftvärmeproduktionen i anslutning till kärnkraftverk och<br />
möjligheterna att öka användningen av förnybara e<strong>ner</strong>gikällor.<br />
Vi ser också utvecklingen av hållbara samhällen<br />
som mycket viktig för vårt framtida klimat. I detta spelar<br />
smarta elnät och infrastruktur för elbilar en central roll i<br />
våra forsknings- och utvecklingsaktiviteter.<br />
Mikko Iso-Tryykäri, Manager,<br />
Business Development
12<br />
Kompetens:<br />
Vi kan Ryssland<br />
Fortum har verkat i Ryssland i över 50 år och under de<br />
senare åren har företaget aktivt deltagit i moderniseringen<br />
av Rysslands elmarknad. För mer än tio år sedan förvärvade<br />
Fortum en del av TGC-1 som ligger i nordvästra Ryssland<br />
och våren 2008 förvärvade Fortum OAO Fortum i området<br />
Ural där jag arbetar.<br />
Privatiseringen av elmarknaderna har gått framåt enligt<br />
pla<strong>ner</strong>na och vi är fast beslutna att vår verksamhet i<br />
Ryssland ska bli en framgång. Vårt effektivitetsprogram<br />
går framåt i god fart och våra årliga effektivitetsvinster<br />
beräknas öka till 100 miljo<strong>ner</strong> euro år 2011. Vi har framgångsrikt<br />
anammat Fortums arbetssätt och har ett nära<br />
samarbete med våra kollegor i Norden och Baltikum i syfte<br />
att ytterligare utveckla vår affärsverksamhet. Särskild nytta<br />
har vi haft av vår gemensamma kompetens inom kraftvärmeproduktion.<br />
Vi är mycket stolta över att vår koncern,<br />
OAO Fortum inräknat, är världens fjärde största värmeproducent.<br />
Verena Gatina, Head of Construction and Technical<br />
Development, OAO Fortum
14<br />
Fortum ABP 2009<br />
Vår kraftproduktion i EU<br />
är co2-fri till<br />
91 %<br />
Vattenkraft står för över en tredjedel av Fortums årliga kraftproduktion och är en ren e<strong>ner</strong>gikälla som inte förorenar klimat,<br />
vatten eller jord. Bilden är tagen vid ett av Fortums mindre vattenkraftverk i Svartån i södra Finland. Kraftverkets effekt är 6,5 MW.
Fortum ABP 2009 fortum år 2009<br />
15<br />
Kapitel 1 Fortum år 2009<br />
Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec<br />
17/3<br />
Fortum<br />
emitt erar<br />
obligat io<strong>ner</strong><br />
för 1,5 miljarder<br />
euro<br />
17/4<br />
Fortum<br />
och polska<br />
PGE inleder<br />
samarbete<br />
inom utveckling<br />
av av -<br />
skiljning och<br />
lagring av<br />
koldioxid<br />
1/5<br />
Tapio Kuula<br />
tillträder<br />
som Fortums<br />
nya<br />
verkställande<br />
direktör<br />
15/6<br />
Fortum<br />
erhåller ett<br />
lån på 250<br />
miljo<strong>ner</strong><br />
euro från<br />
Europeiska<br />
Investeringsbanken<br />
21/7<br />
Fortum<br />
väljer entreprenör<br />
till<br />
kraftverksprojektet<br />
i Njagan,<br />
Ryssland<br />
3/9<br />
Fortum fortsatt<br />
med i<br />
Dow Jones<br />
Sustainability<br />
Index<br />
1/10<br />
Ny organisationsstruktur<br />
för Fortum<br />
13/11<br />
Fortum och<br />
ABB inleder<br />
ett samarbete<br />
för<br />
utveckling av<br />
smarta elnät<br />
10/1<br />
Fortums nya<br />
kraftvärmeverk<br />
invigs i Esbo,<br />
Finland<br />
15/12<br />
Fortum, TVO<br />
och Maersk inleder<br />
samarbete för<br />
avskiljning och<br />
lagring av koldioxid<br />
i Meri-Pori<br />
16/12<br />
Fortum in på<br />
den polska<br />
elmarknaden<br />
17/12<br />
Fortum säljer<br />
sina aktier i Swedegas<br />
till EQT<br />
Infrastructure<br />
15/1 Fortum och Göteborg E<strong>ner</strong>gi inleder ett<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivt samarbete<br />
15/1 Fortum och Infratek slår samman sin<br />
infrastrukturverksamhet<br />
30/6 Fortum och Mitsubishi<br />
inleder ett samarbete för<br />
att påskynda övergången till<br />
elbilar<br />
6/8 Fortum och Valmet Automotive<br />
inleder ett samarbete<br />
för utveckling av elbilsteknik<br />
14/10 Fortum och TVO inleder<br />
samarbete med Siemens<br />
E<strong>ner</strong>gy gällande avskiljning och<br />
lagring av koldioxid<br />
31/7<br />
Fortum<br />
säljer sitt<br />
kraftverk<br />
i Karleby,<br />
Finland<br />
˭˭ Läs mer på: www.fortum.se<br />
5/2 Fortum lämnade in ansökan för att bygga<br />
en ny kärnkraftsenhet i Lovisa, Finland<br />
23/2 Fortum förnyar sin prissättning i Finland<br />
– Kesto-avtalets pris uppdateras varje kvartal<br />
26/2 Storebrands globala branschjämförelse<br />
- For tum rankat som mest ansvarsfulla<br />
e<strong>ner</strong>gibolag<br />
4/5 Fortum och Seabased Industry ansöker om<br />
investeringsstöd för vågkraftspark på den svenska<br />
västkusten<br />
5/5 Den första helt eldrivna taxin börjar köra i<br />
huvudstadsregionen i Finland<br />
11/5 Fortum och Metso inleder ett gemensamt<br />
FoU-projekt<br />
26/5 Fortum och Skanska inleder samarbete kring<br />
framtidens hållbara städer<br />
29/5 Fortum säljer torvverksamheten i Mellersta<br />
Finland till Vapo<br />
29/5 Fortums nya kraftvärmeverk invigs i Tartu,<br />
Estland<br />
28/8 Fortum investerar 170<br />
miljo<strong>ner</strong> euro i automatisk<br />
mätaravläsning i Finland<br />
25/11 Fortum påbörjar MKBförfarande<br />
för byggandet av<br />
fem vindkraftverk på ön Bergö<br />
i Malax kommun, Finland<br />
30/11 Metso, Fortum, UPM och<br />
VTT ska tillsammans utveckla<br />
ett rent e<strong>ner</strong>gialternativ med<br />
bio-olja
16<br />
fortum år 2009<br />
Fortum ABP 2009<br />
Intervju med den verkställande direktören<br />
Fortum klarade den svåra ekonomiska<br />
situationen under 2009 och levererade<br />
än en gång goda resultat. Företaget<br />
fokuserade på verksamhetens resultat<br />
och inledde en omstrukturering för att<br />
förbereda sig inför kommande möjligheter<br />
tillsammans med Fortums nya VD<br />
och koncernchef Tapio Kuula.<br />
Tapio Kuula, koncernchef och VD, vilka<br />
är Fortums styrkor<br />
När det gäller kraft- och värmeproduktion<br />
ligger vår styrka i produktionsportföljen<br />
där förnybara e<strong>ner</strong>gikällor<br />
stöder en hållbar utveckling med endast<br />
små koldioxidutsläpp. Vår mångsidiga<br />
produktion och gedigna kompetens inom<br />
e<strong>ner</strong>gimarknaden garanterar att vi även<br />
under skiftande marknadsförhåll anden<br />
kan vara flexibla och ha konkurrenskraftiga<br />
priser. Jämfört med många andra<br />
e<strong>ner</strong>gibolag i väst har vi lång er farenhet<br />
av verksamhet i Ryssland, vilket har<br />
förstärkts ytterligare efter förvärvet<br />
av OAO Fortum och bidragit till att vi<br />
närmat oss våra mål enligt plan.<br />
I drygt tio år har du arbetat i Fortums<br />
koncernledning – hur ska du i din nya<br />
roll som VD utveckla Fortum till ett<br />
ännu bättre företag<br />
Min ambition är att göra vår organisation<br />
smidigare och effektivare. Vår<br />
nya organisationsstruktur, som började<br />
gälla den 1 oktober 2009, förbättrar<br />
våra möjligheter att anpassa oss till<br />
om världens förändringar. Våra fyra nya<br />
affärsdivisio<strong>ner</strong> har bättre förutsättningar<br />
för effektivare beslutsfattande och<br />
verksamhetsstyrning, vilket gör oss mer<br />
flexibla på marknaden.<br />
Under 2010 kommer vi att noggrant<br />
utvärdera vilka framtida möjligheter och<br />
utmaningar som e<strong>ner</strong>gibranschen ställer<br />
Fortum inför.<br />
Vilka var de viktigaste förändringarna<br />
inom branschen under 2009<br />
Förra året såg vi tydligt att Norden och<br />
Europa inte är isolerade öar i den globala<br />
ekonomiska cykeln. På grund av den<br />
ekonomiska nedgången minskade den<br />
nordiska elanvändningen med cirka 5 %<br />
under 2009. I det läget är det ännu viktigare<br />
att utveckla branschens konkurrenskraft.<br />
För att öka effektiviteten inom<br />
e<strong>ner</strong>gimarknaderna och möta de utmaningar<br />
som klimatförändringen medför<br />
krävs en marknadsdriven integration<br />
och en konsekvent e<strong>ner</strong>gipolitik inom<br />
hela EU. Bland annat behövs en harmonisering<br />
av de nationella stöd systemen<br />
eftersom e<strong>ner</strong>gimarknaden inte längre är<br />
nationell eller regional utan i allt större<br />
utsträckning en europeisk marknad.<br />
Det ligger i allas intressen att skapa en<br />
europeisk elgrossistmarknad som ökar<br />
konkurrensen, förbättrar leveranssäkerheten<br />
och gör det möjligt att nå klimatmålen<br />
med lägsta möjliga kostnader för<br />
samhället.<br />
Hur skulle du beskriva Fortums<br />
resultat för 2009<br />
Vi är nöjda med vårt resultat för 2009.<br />
Trots förändringar i vår omvärld var<br />
vår lönsamhet god. Vi förbättrade vårt<br />
resultat jämfört med förra året och vårt<br />
jämförbara rörelseresultat ökade tydligt<br />
under det fjärde kvartalet. Fortum har<br />
en stark balansräkning, nettoskulden/<br />
EBITDA uppgick till 2,6. En stark balansräkning<br />
och god lönsamhet är viktiga för<br />
Fortum. Dessa faktorer ger oss flexibilitet<br />
i genomförandet av vår strategi och<br />
våra investeringar, samt säkerställer att<br />
vi är redo att ta tillvara och utnyttja nya<br />
möjligheter som blir aktuella.<br />
Ryssland har drabbats av finanskrisen.<br />
Hur kan Ryssland bli en framgång för<br />
Fortum<br />
Rysslands ekonomi kommer att återhämta<br />
sig snabbare än många europeiska<br />
ekonomier. Efterfrågan och prisutvecklingen<br />
på olja är viktiga för Fortum<br />
eftersom vår verksamhet ligger i den<br />
olje- och naturgasproducerande Tiumenregionen.<br />
Dessutom ser läget för tung-<br />
”Under 2010 kommer vi att utvärdera vilka möjligheter<br />
och utmaningar som e<strong>ner</strong>gibranschen står inför.”
Fortum ABP 2009 17<br />
metallindustrin betydligt bättre ut än<br />
under hösten 2009, vilket ökar efterfrågan<br />
i Tjeljabinsk, ett annat viktigt<br />
geografiskt område för oss. Detta gör<br />
att vi kän<strong>ner</strong> oss trygga med att resultatet<br />
för vår division Russia kommer vara<br />
tydligt positivt 2010 som vi tidigare har<br />
konstaterat.<br />
Trots finanskrisen har arbetet med<br />
kraftreformen i Ryssland fortsatt enligt<br />
plan. Vid årsskiftet privatiserades ytterligare<br />
10 % av elgrossistmarknaden och nu<br />
säljs totalt 60 % av elen på de avreglerade<br />
grossistmarknaderna. De ryska myndigheterna<br />
har deklarerat att grossistmarknaderna<br />
för el ska konkurrensutsättas<br />
helt i början av år 2011.<br />
Klimatförhandlingarna i Köpenhamn<br />
ses allmänt som en besvikelse. Hur<br />
bedömer du effekterna av detta<br />
I Köpenhamn nåddes visserligen inga<br />
konkreta åtaganden, men vikten av att<br />
minska utsläppen är nu globalt erkänd.<br />
Tillsammans med EU är nu även de stora<br />
utsläppsländerna för växthusgaser, som<br />
Kina och USA, beredda att motverka<br />
klimatförändringen. Det målmedvetna<br />
arbetet att motverka klimatförändringen<br />
kan därmed drivas på bredare front.<br />
Detta kommer även att ändra förutsättningarna<br />
för e<strong>ner</strong>gibranschens agerande.<br />
En konsekvens av detta är det ökade<br />
behovet av e<strong>ner</strong>gieffektivisering. Elens<br />
andel av den totala e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
kommer att öka väsentligt allteftersom<br />
den ersätter annan typ av e<strong>ner</strong>gi. Då
18<br />
fortum år 2009<br />
Fortum ABP 2009<br />
minskar den totala e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
och även utsläppen. Fortum har ett bra<br />
utgångsläge för att möta framtidens<br />
utmaningar eftersom hållbar utveckling<br />
är en av våra hörnstenar och så mycket<br />
som 91 % av den el vi producerar i Europa<br />
är koldioxidfri.<br />
Efterfrågan på el från industrin i<br />
Norden minskade och enligt vissa<br />
beräkningar kommer förändringen<br />
att bestå. Kommer vi då att behöva<br />
mer kärnkraft<br />
Det finns många skäl att öka produkt<br />
ionen av kärnkraft. Efterfrågan på el<br />
kommer att öka trots förra årets kris. På<br />
kort sikt beror efterfrågan på hur fort<br />
industriproduktionen återhämtar sig.<br />
Den ökade andelen el i den totala e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
kommer att skynda på<br />
tillväxten på längre sikt. Förutom förnybara<br />
e<strong>ner</strong>gikällor behövs även annan<br />
typ av miljövänlig e<strong>ner</strong>giproduktion, till<br />
exempel kärnkraft, för att möta efterfrågan.<br />
En annan viktig anledning är att en<br />
stor del av vår kärnkraftskapacitet blir<br />
för gammal och måste ersättas med ny<br />
produktion. Ny kärnkraft är ett mycket<br />
intressant och konkurrenskraftigt alternativ<br />
eftersom vi då har minimalt utsläpp<br />
av skadliga växthusgaser. Att bygga ett<br />
kärnkraftvärmeverk, som Lovisa 3, är<br />
en unik möjlighet att ytterligare minska<br />
koldioxidutsläppen. Jag anser att vi måste<br />
utnyttja denna möjlighet.<br />
Som ny VD har du möjlighet att<br />
utveckla företagets strategi och flytta<br />
fram Fortums position ytterligare.<br />
Hur kommer du att fortsätta driva<br />
utvecklingen framåt<br />
Jag är väldigt glad över att vår kundnöjdhet<br />
ökade förra året. Vi har förbättrat<br />
vårt anseende och har fått erkännande<br />
för våra satsningar på hållbar utveckling.<br />
Även antalet aktieägare blev avsevärt<br />
fler under 2009. Fortum har nu<br />
nästan 90 000 aktieägare. Jag anser att<br />
det tydligt visar att Fortum upplevs som<br />
ett intressant företag. Vi kommer att göra<br />
allt vi kan för att Fortums aktie även i<br />
framtiden kommer vara väl värd att köpa<br />
och äga.<br />
I samband med vår organisationsförändring<br />
förra året startade vi ett<br />
målmedvetet utvecklingsarbete och under<br />
2010 kommer vi att fokusera på strategiska<br />
frågor. Jag vill tacka alla medarbetare<br />
för deras engagemang och vilja<br />
att utveckla Fortum till ett ännu bättre<br />
företag trots en utmanande omvärld. Ett<br />
stort tack riktas även till våra kunder och<br />
samarbetspart<strong>ner</strong>s för ett framgångsrikt<br />
år. Vi befin<strong>ner</strong> oss i en bra position för<br />
att utveckla Fortum vidare.<br />
Fortums koldioxidutsläpp i EU är bland de lägsta av Europas kraftproducenter,<br />
Kraftproduktion gC0 2 /kWh, 2008<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
DEI<br />
Källa: PWC & E<strong>ner</strong>presse, 2009,<br />
Changement climatique et<br />
Electricité.<br />
Medeltal 350 g/kWh<br />
Drax<br />
RWE<br />
CEZ<br />
Nuon<br />
EDP<br />
Scottish&Southern<br />
Vattenfall<br />
Enel<br />
Union Fenosa<br />
E.ON<br />
Dong E<strong>ner</strong>gy<br />
GDF Suez Europe<br />
Iberdrola<br />
PVO<br />
British E<strong>ner</strong>gy<br />
EDF<br />
Verbund<br />
Fortum<br />
Statkraft<br />
Koncernens finansiella mål<br />
Mål 2009 2008<br />
Avkastning på sysselsatt kapital, % 12 12,1 15,0<br />
Avkastning på eget kapital, % 14 16,0 18,7<br />
Kapitalstruktur: nettoskuld / EBITDA 3,0–3,5 2,6 2,5
Fortum ABP 2009 strategi<br />
19<br />
Strategi<br />
Fortums strategiska fokus under<br />
det senaste decenniet har varit att<br />
koncentrera sig på kraft- och värmeverksamheten<br />
i Norden, Ryssland och<br />
Östersjöområdet samt att målmedvetet<br />
utveckla en koldioxidfri och<br />
flexibel produktionsportfölj. Som en<br />
marknadsorienterad aktör arbetar<br />
vi aktivt för att utveckla avreglerade<br />
e<strong>ner</strong>gimarknader.<br />
Fortums vision är att vara en förebild<br />
bland kraft- och värmebolagen och en<br />
föregångare inom hållbar utveckling.<br />
Visionen visar vårt starka engagemang<br />
för att skapa en verksamhet i världsklass.<br />
Den är också ett tecken på vår övertygelse<br />
på att hållbar utveckling – där det<br />
ekonomiska, sociala och miljömässiga<br />
ansvaret är i balans – är en framgångsfaktor<br />
för företaget. Vår strategi är direkt<br />
kopplad till Fortums grundläggande syfte:<br />
”Vår e<strong>ner</strong>gi gör livet bättre idag och för<br />
kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>”. Detta grundläggande<br />
syfte och våra gemensamma<br />
värderingar utgör grunden för vårt<br />
dagliga arbete.<br />
Ett marknadsorienterat<br />
produktionsbolag<br />
Klimatförändringen, begränsade naturtillgångar<br />
och den långsiktigt ökande<br />
efterfrågan på e<strong>ner</strong>gi ställer stora krav på<br />
hela e<strong>ner</strong>gibranschen. Som en ansvarsfull<br />
aktör arbetar Fortum ständigt för att<br />
hitta lösningar på dessa problem. Vi har<br />
konsekvent utvecklat vår produktionsportfölj<br />
med fokus på låga utsläpp och<br />
flexibilitet och den består därför främst<br />
av koldioxidfri kärnkraft och vattenkraft<br />
samt av e<strong>ner</strong>gieffektiv kraftvärmeproduktion<br />
(CHP). Tack vare detta är<br />
våra specifika utsläpp från elproduktion<br />
bland de lägsta inom branschen i Europa.<br />
Vi tror att sammansättningen av vår<br />
produktionsportfölj utgör grunden för<br />
vår framgång även i framtiden. Därför<br />
är vårt pågående investeringsprogram<br />
för Europa till 95 % CO2-fritt. I Ryssland,<br />
där Fortums produktion huvudsakligen<br />
baseras på naturgas, har vi förbundit oss<br />
till att e<strong>ner</strong>gieffektivisera våra anläggningar<br />
och på det sättet minska miljöpåverkan<br />
från våra kraft- och värmeverk<br />
i framtiden.<br />
Att vara ansvarsfull innebär enligt<br />
oss även att e<strong>ner</strong>giproduktionen och<br />
utsläppsminskningarna ska ske med de<br />
mest samhällsekonomiska metoderna.<br />
Enligt Fortum är det bästa sättet att<br />
stödja målet att skapa en konkurrenskraftig<br />
inre e<strong>ner</strong>gimarknad och börja<br />
Strategin har blivit konsekvent implementerad<br />
År 2000 och framåt<br />
Förvärv av<br />
XX<br />
CO 2-fri produktion<br />
XX 4 470 MW nordisk kraftproduktionskapacitet<br />
XX Birka E<strong>ner</strong>gi, E.ON Finland<br />
XX Tillväxtplattformar i Norge, Polen och Baltikum<br />
XX TGC-1 och OAO Fortum i Ryssland<br />
11<br />
miljarder<br />
euro<br />
18 TWh<br />
ökning av<br />
CO2-fri<br />
produktion<br />
Avyttring av<br />
XX Oljetillgångar<br />
XX Kraft- och värmetillgångar utanför kärnverksamheten<br />
XX Teknologi utanför kärnverksamheten<br />
XX Rysk distribution<br />
7<br />
miljarder<br />
euro<br />
70 %<br />
ökning av<br />
CO2-fri<br />
kapacitet
20<br />
fortum år 2009<br />
Fortum ABP 2009<br />
använda marknadsbaserade stödmekanismer<br />
för förnybar e<strong>ner</strong>gi. Fortum har<br />
i över ett decennium aktivt stöttat den<br />
marknadsbaserade utvecklingen av den<br />
nordiska elmarknaden och har varit med<br />
och utvecklat de ryska elmarknaderna. Vi<br />
tror att vår er farenhet kommer vara en<br />
framgångsfaktor för Fortum när den inre<br />
elmarknaden i Europa skapas.<br />
Nya tekniker ger<br />
konkurrensfördelar<br />
Fortum tror att kampen mot klimatförändringen<br />
skapar möjligheter för<br />
dem som är föregångare. Vi forskar<br />
kring framtidens utsläppsfria och förnybara<br />
produktionsmetoder, som vågkraft<br />
och nya biobränslen, samt kring möjligheterna<br />
att i vår befintliga produktion<br />
minska utsläppen till exempel med hjälp<br />
av avskiljning och lagring av koldioxid.<br />
Den pla<strong>ner</strong>ade nya kärnkraftsenheten<br />
i Lovisa skulle ge en unik möjlighet att<br />
ytterligare minska koldioxidutsläppen<br />
om enheten blir ett kärnkraftvärmeverk.<br />
Eftersom Lovisa ligger nära Finlands<br />
huvudstadsregion kunde fjärrvärmen<br />
användas i stor skala. Enligt planen ska<br />
kärnkraftsanläggningen stå klar under<br />
2020-talet, vilket sammanfaller väl med<br />
att gamla kol- och naturgaskraftverk då<br />
kommer tas ur drift på grund av hög<br />
ålder.<br />
Allteftersom e<strong>ner</strong>gieffektivitetskraven<br />
blir striktare kommer elens relativa<br />
andel av den totala e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
att öka. När elen ersätter andra<br />
Kompassen<br />
Vår vision speglar vårt starka<br />
engagemang när det gäller<br />
förstklassiga prestatio<strong>ner</strong><br />
inom alla verksamhetsområden.<br />
Den förmedlar vår övertygelse<br />
om att motverk andet<br />
av klimatförändringarna är<br />
en framgångsfaktor för de<br />
som ligger i framkant.<br />
Fortums strategi definierar<br />
vårt marknadsområde och<br />
de element som ska göra<br />
att Fortum kan fortsätta<br />
att skapa lönsam tillväxt<br />
även i framtiden.<br />
Gemensamma värderingar<br />
styr det sätt vi arbetar på<br />
inom Fortum och även hur<br />
vi samarbetar med<br />
varandra och med våra<br />
part<strong>ner</strong>s och intressenter.<br />
Det grundläggande syftet<br />
sammanfattar varför Fortum<br />
finns.<br />
Vision<br />
Att vara förebilden för kraft- och värmebolag<br />
och en föregångare inom hållbar utveckling<br />
XX Fortum fokuserar på e<strong>ner</strong>gimarknaden<br />
i Norden,<br />
Ryssland och Östersjöområdet<br />
som en plattform för<br />
lönsam tillväxt<br />
Strategi<br />
Värderingar<br />
XX Att bygga det ledande<br />
kraft- och värmebolaget<br />
XX Att bli kundernas naturliga<br />
val av e<strong>ner</strong>gileverantör<br />
XX Förstklassiga resultat<br />
XX Förstklassiga resultat<br />
XX Samarbetsanda<br />
XX Etik<br />
XX Kreativitet och vilja till förnyelse<br />
Grundläggande syfte<br />
Vår e<strong>ner</strong>gi gör livet bättre idag och<br />
för kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>
Fortum ABP 2009 strategi<br />
21<br />
e<strong>ner</strong>giformer minskar det totala e<strong>ner</strong>gibehovet<br />
och även utsläppen. Exempel<br />
på detta är utvecklingen av passivhus<br />
och av elfordon. Fortums mål är att<br />
bidra till en snabb och storskalig lansering<br />
av elfordon, genom att erbjuda<br />
konsumenterna laddställen och genom<br />
att samarbeta med en mängd olika<br />
aktörer.<br />
Målet är att vara bland de bästa<br />
i all verksamhet<br />
Ett typiskt kännetecken för Fortum är<br />
vår strävan att ständigt bli bättre när<br />
det gäller effektivitet, resultat och verksamhet.<br />
Vi vill nå toppresultat i alla våra<br />
affärs- och stabsfunktio<strong>ner</strong>. För att nå<br />
detta mål förnyade och förenklade vi<br />
vår organisationsstruktur 2009. Den nya<br />
strukturen hjälper oss att göra strategiska<br />
prioriteringar och förbereda oss för framtidens<br />
utmaningar och tillväxt.<br />
Strategisk agenda<br />
Fortums strategiska agenda uppdateras årligen och kompletterar<br />
Fortums kompass och anger fokusområden för hela organisationen.<br />
Den ser till att utvecklingen går i samma riktning i hela företaget<br />
och ligger i linje med både vår strategi och vision. Respektive<br />
divisions affärspla<strong>ner</strong>, beslut och åtgärder ska spegla den relevanta<br />
strategiska agendan.<br />
Fokus på utmärkta prestatio<strong>ner</strong> och riskhantering<br />
XX säkra ekonomisk självständighet – fokus på resultat och kassaflöde<br />
XX skapa och upprätthålla en hög prestationsnivå på nyckelområden<br />
XX hantera strategiska och affärsmässiga risker<br />
XX ta initiativ för medarbetarnas delaktighet<br />
Fortums aktiekurs sedan 2000, index<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
1/00 1/03 1/06 1/09<br />
Fortum (1<br />
DJ European Utilities<br />
1)<br />
Justerad för Neste Oil aktieutdelning<br />
Ökat aktieägarvärde 23,2 miljarder<br />
euro, mrd. euro<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Börsvärde<br />
2,8 mrd.<br />
euro<br />
Totalt<br />
26 mrd. euro<br />
Totalt utdelningar<br />
9,1 mrd.<br />
euro<br />
jan 2000 31.12.2009<br />
Börsvärde<br />
Neste Oil aktier 3,3 miljarder euro och<br />
kontantutdelningar 4,8 miljarder euro<br />
Börsvärde<br />
16,9 mrd. euro<br />
Fortums aktie har överträffat sina jämförbara europeiska konkurrenter under de sex senaste åren. Under 2009 förstärktes<br />
Fortums aktie cirka 23 %, medan Dow Jones European Utility index sjönk med 1 %. OMX Helsinki Cap index<br />
höjdes med 31 %.<br />
Utveckla affärsmodellen och organisationen<br />
XX färdigställa den nya organisationen<br />
Hantera vårt anseende, våra samhällsrelatio<strong>ner</strong><br />
samt regelverk<br />
XX utveckla Fortums image<br />
XX främja en marknadsdriven utveckling av e<strong>ner</strong>gimarknaden<br />
XX säkra en fungerande affärsmodell på en reglerad marknad<br />
Hitta tillväxt genom FoU och utveckling av nya<br />
affärsmöjligheter<br />
XX avskiljning och lagring av koldioxid, el för transporter, e<strong>ner</strong>gi effektiva<br />
lösningar<br />
XX hitta strategiska part<strong>ner</strong>s för att driva utveckling<br />
Skapa beredskap för tillväxt och de nästa strategiska stegen
Stockholms stad har minskat sina SPECIFIKA<br />
kväveutsläpp med 51 % och svavel utsläpp<br />
sedan 1990<br />
med<br />
87 %<br />
Stockholms Stad har tagit flera ambitiösa initiativ för att minska klimatpåverkan. Hammarby Sjöstad är ett bostadsområde där Fortum, Stockholm Vatten<br />
och Stockholms Renhållningsförvaltning tillsammans har utvecklat ett demonstrationsprojekt för ett slutet kretsloppssystem. Alla hus i området, tekniska<br />
installatio<strong>ner</strong> och trafikmiljö har pla<strong>ner</strong>ats för att från första dagen uppfylla strikta miljökrav.
Fortum ABP 2009 Vår omvärld<br />
2 3<br />
Kapitel 2 Vår omvärld<br />
De största elproducenterna i Europa och Ryssland, TWh/år<br />
600<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
EDF (1<br />
1)<br />
inkl. förvärv av British E<strong>ner</strong>gy<br />
2)<br />
inkl. Essent<br />
3)<br />
inkl. Nuon<br />
E.ON<br />
Enel<br />
RWE (2<br />
Gazprom<br />
Vattenfall (3<br />
Rose<strong>ner</strong>goatom<br />
GDF SUEZ<br />
Iberdrola<br />
NNEGC E<strong>ner</strong>goatom<br />
RusHydro<br />
Fortum<br />
IES<br />
CEZ<br />
EnBW<br />
Statkraft<br />
Irkutske<strong>ner</strong>go<br />
PGE<br />
DEI<br />
WGC-1<br />
Edison<br />
SSE<br />
De största försäljarna av el i Norden<br />
~350 aktiva företag, 14 miljo<strong>ner</strong> kunder<br />
Fortum<br />
Vattenfall<br />
Dong E<strong>ner</strong>gy<br />
E.ON<br />
Hafslund<br />
Statkraft<br />
SEAS-NVE<br />
Helsingfors E<strong>ner</strong>gi<br />
Öresundskraft<br />
Syd E<strong>ner</strong>gi<br />
Övriga<br />
Den globala efterfrågan och de globala<br />
handelsvolymerna minskade under<br />
hösten 2008 vilket speglade de sjunkande<br />
e<strong>ner</strong>gipriserna. Nedgången stabiliserades<br />
dock under våren 2009. Under senare<br />
delen av året märktes en försiktig global<br />
förbättring och e<strong>ner</strong>gipriserna började<br />
återhämta sig. EU:s interna e<strong>ner</strong>gipaket<br />
godkändes sommaren 2009 och avregleringen<br />
av av den ryska elmarknaden<br />
fortsatte som pla<strong>ner</strong>at trots finanskrisen.<br />
De inter nationella klimatförhandlingarna<br />
acceler erade och kulmi<strong>ner</strong>ade på<br />
FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i<br />
december.<br />
De största värmeproducenterna i världen, TWh/år<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
IES (1<br />
1)<br />
inkl. TGC-5, TGC-6, TGC-7, TGC-9<br />
2)<br />
2007<br />
3)<br />
inkl. TGC-12, TGC-13<br />
Källa: Fortum, företagsinformation, 2008 års siffror.<br />
Effekten av de senaste strukturförhandlingarna har beaktats.<br />
Gazprom<br />
Dalkia (2<br />
Fortum<br />
Vattenfall<br />
RAO ES East<br />
SUEK (3<br />
Tate<strong>ner</strong>go<br />
Bashkire<strong>ner</strong>go<br />
Onexim<br />
Irkutske<strong>ner</strong>go<br />
TGC-2<br />
Lukoil<br />
Kieve<strong>ner</strong>go<br />
Minsk E<strong>ner</strong>go<br />
TGC-11<br />
Dong<br />
KDHC<br />
Beijing DH<br />
TGC-14<br />
ELCEN<br />
De största eldistributörerna i Norden, kunder, tusental<br />
~500 företag, 14 miljo<strong>ner</strong> kunder<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
500<br />
0<br />
Danmark<br />
Norge<br />
Sverige<br />
Finland<br />
Fortum<br />
Vattenfall<br />
E.ON<br />
Dong E<strong>ner</strong>gy<br />
Hafslund<br />
SEAS-NVE<br />
Helsingfors E<strong>ner</strong>gi<br />
Statkraft<br />
Syd E<strong>ner</strong>gi<br />
Göteborg E<strong>ner</strong>gi<br />
BKK<br />
Agder E<strong>ner</strong>gi
24<br />
Vår omvärld<br />
Fortum ABP 2009<br />
Marknadsutveckling<br />
Den globala finanskrisen kulmi<strong>ner</strong>ade<br />
under våren 2009, men den globala<br />
efterfrågan förblev svag under hela<br />
året. Under andra halvåret kunde vissa<br />
smärre förbättringar i den globala<br />
produktionen skönjas, stimulerade av<br />
offentliga åtgärder.<br />
Den ekonomiska krisen har drabbat<br />
exportdrivna europeiska ekonomier så<br />
som Sverige, Finland och Tyskland hårt.<br />
Även Norge drabbades av lägre exportpriser<br />
på olja och gas. De svenska och<br />
norska valutakurserna sjönk tidigt under<br />
krisen gentemot euron, och bidrog till en<br />
något förbättrad konkurrenskraft under<br />
2009. Den e<strong>ner</strong>giintensiva industrin i<br />
Norden led av svag exportefterfrågan<br />
under året. Detta speglades i lågt kapacitetsutnyttjande<br />
i produktionen under<br />
2009. Detta var speciellt synligt i Finland,<br />
på grund av strukturförändringar i skogsindustrin.<br />
Den totala elförbrukningen minskade<br />
med 5 % i Nord Pool-området, huvudsakligen<br />
beroende på den minskade industriproduktionen.<br />
Den största minskningen<br />
skedde i Finland, där elförbrukningen<br />
minskade med 7 %. I Sverige minskade<br />
elförbrukningen med 5 %, i Norge med<br />
5 % och i Danmark med 4 %. Det årliga<br />
genomsnittspriset på el på elbörsen Nord<br />
Pool var 35 euro per megawattimme<br />
(MWh) vilket jämfört med föregående år<br />
innebär en 22 % sänkning.<br />
Den ryska ekonomin visade sig under<br />
finanskrisen vara mer cyklisk än de nordiska<br />
ekonomierna. När råvaru priserna<br />
föll minskade den totala pro duktionen<br />
i Ryssland med en tiondel under våren<br />
2009. Dessutom förlorade rubeln<br />
närmare en tredjedel av sitt värde tidigt<br />
under våren. Under hösten 2009 började<br />
den ryska ekonomin återhämta sig i<br />
snabb takt, främst tack vare stigande<br />
råvarupriser och ökad efterfrågan på<br />
råvaror.<br />
Jämfört med 2008 sjönk elförbrukningen<br />
i Ryssland med 5 % under 2009.<br />
Under året varierade den regionala efterfrågan<br />
på el väsentligt. I Tiumenområdet,<br />
som domi<strong>ner</strong>as av stora olje- och gasindustrier,<br />
bibehölls den totala elförbrukningen<br />
på föregående års nivå medan<br />
elförbrukningen i Tjeljabinsk området,<br />
som domi<strong>ner</strong>as av metallindustri,<br />
minskade med 11 % under 2009. I nordvästra<br />
Ryssland sjönk elförbrukningen<br />
med 3 % under 2009. I den europeiska<br />
Ekonomisk återhämtning på Fortums<br />
marknader, BNP index: 2000=100<br />
Efterfrågan på primäre<strong>ner</strong>gi i världen,<br />
Mtoe/år<br />
Världens kraftproduktion, TWh/år<br />
Efterfrågan på el i Norden, TWh/år<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
Ryssland<br />
Polen<br />
Baltikum<br />
Sverige<br />
Finland<br />
Norge<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
Referensprognos<br />
450<br />
prognos<br />
(Klimat<br />
förändringens<br />
dämpningsprognos)<br />
40 000<br />
30 000<br />
20 000<br />
10 000<br />
Referensprognos<br />
450<br />
prognos<br />
(Klimat<br />
förändringens<br />
dämpningsprognos)<br />
500<br />
400<br />
300<br />
200<br />
100<br />
0<br />
00 05 10 15 20<br />
0<br />
00 07 15 20 25 30<br />
0<br />
00 07 15 20 25 30<br />
0<br />
00 05 10 15 20 25 30<br />
Källa: IMF World Economic Outlook (oktober<br />
2009) till 2014 och årens 2013–2014 medeltalstillväxt<br />
för perioden 2015–2020<br />
Källa: IEA WEO 2009, skalan är inte linjär<br />
Source: IEA WEO 2009, skalan är inte linjär<br />
Källa: Fortum analys
Fortum ABP 2009 Marknadsutveckling<br />
25<br />
delen av Ryssland och i Uralområdet<br />
minskade det genomsnittliga spotpriset<br />
på el, exklusive kapacitetspriset, till 666<br />
RUB per MWh 2009 (jämfört med 708<br />
RUB/MWh 2008).<br />
Återhämtningen till motsvarande<br />
produktionsnivåer inom Fortums marknadsområde<br />
som före den ekonomiska<br />
krisen beror på hur fort den globala<br />
ekonomin och efterfrågan återhämtar<br />
sig. Under 2009 kunde endast några<br />
större asiatiska ekonomier, som Kina och<br />
Indien, visa goda tillväxtsiffror, vilket<br />
stödde efterfrågan på vissa råvaror, så<br />
som metaller. En liten förbättring var<br />
synlig i de industrialiserade länderna<br />
senhösten 2009.<br />
Den ekonomiska krisen medförde att<br />
den primära e<strong>ner</strong>giförbrukningen sjönk<br />
på ett globalt plan under 2009, något<br />
som inte hänt sedan 1981. Den internationella<br />
e<strong>ner</strong>giorganisationen, International<br />
E<strong>ner</strong>gy Agency (IEA), bedömer<br />
att efterfrågan på e<strong>ner</strong>gi kommer att öka<br />
igen 2010. Den fortsatta utvecklingen<br />
påverkas mycket av hur omfattande de<br />
klimatmässiga åtgärderna, som pla<strong>ner</strong>as<br />
efter Kyotoperioden, kommer att se ut.<br />
IEA beräknar i sitt referensscenario att<br />
den globala efterfrågan på el kommer att<br />
öka med 2,5 % årligen fram till år 2030.<br />
För att den globala uppvärmningen ska<br />
stanna vid 2 grader måste kraftproduktionen<br />
i större utsträckning ske med låga<br />
koldioxidutsläpp eller helt koldioxidfria<br />
metoder.<br />
Motverka klimatförändringarna<br />
De internationella klimatförhandlingarna<br />
kulmi<strong>ner</strong>ade vid FN:s klimatkonferens<br />
i Köpenhamn i december 2009.<br />
Till mångas besvikelse ledde konferensen<br />
enbart till en politisk deklaration,<br />
den så kallade Copenhagen Accord,<br />
där värld ens politiska ledare enades om<br />
att den globala uppvärmningen måste<br />
begränsas till 2 grader, men de lyckades<br />
inte enas om en bindande utsläppsminskning.<br />
Länderna fick tid till slutet av<br />
januari 2010 att meddela sina utsläppsminskningsmål.<br />
Innan tidsgränsen hade<br />
55 länder, motsvarande 78 % av världens<br />
e<strong>ner</strong>giutsläpp, meddelat sina utsläppsminskningsmål.<br />
Klimatförhandlingarna<br />
fortsätter under 2010. Fortsättningen av<br />
klimatförhandlingarna innebär en fortsatt<br />
ovisshet om klimatpolitiken. Fortum<br />
anser att ett globalt pris för koldioxid bör<br />
fastställas och en global utsläppshandelsmarknad<br />
skapas. Osäkerheten om vad<br />
som ska hända efter Kyotomekanismerna<br />
år 2012 fortsätter.<br />
För den Europeiska unionen (EU) är<br />
det fortsättningsvis viktigt att visa ledarskap<br />
i processen. I Copenhagen Accord<br />
återger EU sitt tidigare mål att minska<br />
utsläppen med 20 % från 1990 års nivåer<br />
fram till år 2020. EU har dock antytt att<br />
medlemsländerna är beredda att minska<br />
utsläppen med upp till 30 % om andra<br />
stora utsläppsländer aviserar större<br />
utsläppsminskningar. Utsläppshandelssektorn<br />
ska hantera merparten av den<br />
ökade bördan.<br />
Inom EU började implementeringen<br />
av EU:s gröna paket (Klimat- och e<strong>ner</strong>gidirektiven)<br />
under 2009. I paketet ingår<br />
också förberedelserna av de allmänna<br />
auktionsreglerna för utsläppsrätter<br />
samt regler för hur de fria utsläppsrättigheterna<br />
distribueras 2013-2030.<br />
Direktivet baseras på det omarbetade<br />
utsläppshandelsdirektivet och ska leda<br />
till att utsläppshandeln harmoniseras i<br />
hela EU-området. Auktionsförfarandet<br />
av utsläppsrätter som startar år 2013<br />
kommer att beröra nästan hela kraftindustrin.<br />
Värmeproduktionen kommer<br />
att delvis vara avgiftsfri fram till år 2027.<br />
Också vissa industribranscher utsatta för<br />
koldioxidläckor kommer att vara avgiftsfria<br />
fram till år 2020.<br />
Priset på koldioxidutsläpp som<br />
skapades genom ett Cap and Trade<br />
System (CTS) anses allmänt som det<br />
ekonomiskt mest effektiva sättet att<br />
minska utsläppen. EU vill skapa en<br />
utsläppsmarknad där alla OECD-länder<br />
ingår. Den skulle kunna knytas till CTS<br />
senast 2015 och inkludera samtliga<br />
mest utvecklade länder senast år 2020.<br />
USA kommer troligen att godkänna ett<br />
nationellt CTS-system under 2010 och<br />
förhandlingar om liknande nationella<br />
utsläppshandelsystem pågår också bl.a. i<br />
Japan och Australien.<br />
I förhandlingarna om utsläppshandelsdirektivet<br />
i mars 2009 kom man<br />
överens om att 300 utsläppsrätter ska<br />
användas till att finansiera de fullskaliga<br />
demonstrationsprogrammen för<br />
avskiljning och lagring av koldioxid,<br />
Carbon Capture and Storage (CCS), samt<br />
innovativa förnybara e<strong>ner</strong>giprojekt. I<br />
oktober 2009 föreslog EU-kommissionen<br />
att sju CCS-projekt ska få stöd från<br />
EU:s ekonomiska återhämtningsfonder.<br />
Projekten som ska tas med i demonstrationsprogrammet<br />
(European Flagship<br />
Programme) väljs under 2011. Fortum<br />
strävar efter att kraftvärmeverket i Meri-<br />
Pori, Finland, som är ett samarbete med<br />
TVO, antas i demonstrationsprogrammet.<br />
Flera politiska initiativ för att motverka<br />
klimatförändringen togs i de nordiska<br />
länderna under 2009. Den svenska regeringen<br />
presenterade en klimat- och<br />
e<strong>ner</strong>gi politisk överens kommelse i februari<br />
2009. Huvudinriktningen är att öppna<br />
upp möjligheten för ny kärnkraft samt<br />
satsningar på förnybar e<strong>ner</strong>gi och e<strong>ner</strong>gieffektivisering.<br />
Istället för det tidigare<br />
målet att fasa ut kärnkraften har regeringen<br />
nu öppnat möjligheten att ersätta<br />
de nuvarande reaktor erna med ny kapacitet<br />
vartefter de gamla tas ur drift. Regeringens<br />
förslag innehåller också justeringar<br />
av flera e<strong>ner</strong>gi skatter som kommer<br />
att träda i kraft 2010–2011.<br />
I september 2009 kom Sverige<br />
och Norge överens om att skapa en<br />
gemensam marknad för gröna elcertifikat.<br />
Marknaden pla<strong>ner</strong>as komma igång<br />
under januari 2012 och vara teknikneutral.<br />
För att klara av den förväntade<br />
ökningen av förnybar elproduktion ska<br />
den stödjas av ”omfattande utveckling”<br />
av nya överförings- och distributionsnät
26<br />
Vår omvärld<br />
Fortum ABP 2009<br />
i Norden. Fortum stöder initiativet<br />
eftersom ett marknadsbaserat system för<br />
gröna certifikat vid sidan av ett utsläppshandelssystem<br />
(Emission Trading<br />
System, ETS), är det effektivaste sättet att<br />
introducera förnybara e<strong>ner</strong>giformer med<br />
minsta möjliga kostnad för konsumenterna<br />
och samhället i stort.<br />
I Finland pla<strong>ner</strong>ar regeringen att<br />
skapa inmatningstariffsystem för vindoch<br />
biogaskraft. Det systemet kommer<br />
troligen att bli mycket dyrare för<br />
samhället än systemet med gröna elcertifikat.<br />
I en proposition från april 2009<br />
föreslog det finländska arbetsmarknadsoch<br />
näringsministeriet att vind- och<br />
bioproducenter skulle garanteras speciella<br />
inmatarpriser för en tolvårsperiod,<br />
vilket elkonsumenterna står för. I mars<br />
2009 kom den finländska regeringen<br />
även överens om att skapa en “wind fall”-<br />
skatt på vinster som e<strong>ner</strong>gibolagen gör på<br />
utsläppsfri gammal produktionskapacitet.<br />
Som ett resultat av beslutet skulle skatten<br />
gälla äldre vatten- och kärnkraftproduktion<br />
från och med år 2011.<br />
I Ryssland godkändes i oktober 2009<br />
en lag om e<strong>ner</strong>gieffektivisering. Lagen<br />
innehåller de juridiska, ekonomiska<br />
och institutionella ramarna för stöd till<br />
tekniker som sparar e<strong>ner</strong>gi.<br />
Under 2009 ökade e<strong>ner</strong>giindustrin<br />
sina ansträngningar för att minska<br />
sina koldioxidutsläpp och för att skapa<br />
nya e<strong>ner</strong>gilösningar efter 2012. Fortum<br />
undertecknade Declaration of Climate<br />
Change, Electricity Markets and Supply<br />
Security tillsammans med andra e<strong>ner</strong>giföretag<br />
i mars 2009. Tillsammans<br />
representerar de undertecknande företagen<br />
70 % av EU:s e<strong>ner</strong>giproduktion.<br />
Deklarationen erkän<strong>ner</strong> behovet att gå<br />
över till koldioxidneutral kraftproduktion<br />
senast 2050. Effektiv elanvändning<br />
spelar en viktig roll för att kunna minska<br />
koldioxid utsläppen även i andra sektorer,<br />
som till exempel inom transport.<br />
De nordiska och baltiska<br />
kraftmarknaderna<br />
Integrationen av kraftmarknaderna<br />
Nord Pool, Centraleuropa (EPEX) och de<br />
baltiska länderna fortsatte under 2009.<br />
I EU:s stimulanspaket betonas vikten av<br />
att investera i kraftnät som möjliggör<br />
sammankopplingar av olika marknader.<br />
EU:s e<strong>ner</strong>giprogram för återhämtning<br />
stöder detta med medel för en ny elledning<br />
mellan Finland och Estland (Estlink<br />
2), mellan Sverige och Litauen (NordBalt),<br />
mellan Danmark och Nederländerna<br />
(Cobra Link) samt mellan Danmark och<br />
Tyskland (Kriegers Flak).<br />
De nordiska, baltiska och polska<br />
stamnätsoperatörerna (TSO) uttalade<br />
sommaren 2009 behovet att skapa fler<br />
elförbindelser både inom Baltikum och<br />
mellan olika regio<strong>ner</strong> för att ytterli-<br />
Nordiskt börspris på el, Nord Pool,<br />
euro/MWh<br />
Elpriset (1 på ”day ahead” marknaden i den europeiska delen av Ryssland, euro/MWh<br />
Oljepris (ICE Brent), USD/bbl<br />
90<br />
60<br />
30<br />
0<br />
07<br />
08 09 10 11<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
08 09<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
07<br />
08 09 10 11<br />
Källa: Nord Pool, termi<strong>ner</strong> från 30.12.2009<br />
1)<br />
Kapacitetstariffer exkluderade<br />
Källa: ATS<br />
Källa: ICE, terminpris från 31.12.2009
Fortum ABP 2009 Marknadsutveckling<br />
27<br />
gare kunna förbättra e<strong>ner</strong>gimarknadens<br />
effektivitet i Östersjöregionen. Estland<br />
förväntas bli ett nytt prisområde inom<br />
Nord Pool under 2010. Innan detta kan<br />
genomföras måste det estniska parlamentet<br />
dock godkänna vissa lagändringar.<br />
Till exempel måste elpriser avregleras<br />
för stora industriella kraftkunder. Det<br />
litauiska bolaget TSO Lietuvos E<strong>ner</strong>gija<br />
utvecklade tillsammans med Nord Pool en<br />
teknisk lösning för den litauiska elbörsen.<br />
Lösningen togs i bruk i januari 2010.<br />
Elbörsen fungerar ungefär på motsvarande<br />
sätt som Nord Pool och möjliggör<br />
en nordisk-baltisk marknadsintegration i<br />
framtiden.<br />
Ökad användning av de nuvarande<br />
Gaspris (ICE NBP), GBp/therm<br />
100<br />
75<br />
50<br />
25<br />
0<br />
Källa: ICE<br />
07<br />
08 09 10 11<br />
näten och bättre handelslikviditet är<br />
viktiga faktorer bakom integrationen<br />
av kraftmarknaderna. Marknaderna i<br />
Danmark (Nord Pool) och Tyskland (EEX<br />
Spot) är återigen sammankopplade sedan<br />
november 2009, vilket optimerar kraftflöden<br />
mellan dessa två områden. Under<br />
hösten 2009 kom nordiska och centraleuropeiska<br />
stamnätsoperatörer i nio<br />
länder överens om att utveckla ihopkopplingen<br />
av marknader enligt en så kallad<br />
priskopplingsprincip.<br />
Även den nordiska balanskraftmarknaden<br />
utvecklades under året då<br />
de nordiska länderna beslöt om gemensamma<br />
balansprinciper. I mars 2009<br />
togs även Norge med i balansmarknaden<br />
Kolpris (ICE Rotterdam), USD/t<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
Källa: ICE<br />
07<br />
08 09 10 11<br />
Elbas. I Elbas ingår nu Sverige, Finland,<br />
Norge, Danmark och Tyskland.<br />
I maj 2009 föreslog de nordiska regleringsmyndigheterna<br />
att de nordiska<br />
länderna borde skapa en harmoniserad<br />
privatkundsmarknad för el senast år 2015.<br />
De nordiska e<strong>ner</strong>gi ministrarna godkände<br />
förslaget i oktober 2009. Fortum stöder<br />
initiativet, eftersom fördelarna med<br />
ökad effektivitet och fler valmöjligheter<br />
för kunderna på en mer utvecklad och<br />
integrerad nordisk konsumenthandelsmarknad<br />
för el är klart påtagliga.<br />
Svenska Kraftnät föreslog i november<br />
2009 att Sverige bör delas upp i fyra<br />
separata prisområden på den nordiska<br />
elbörsen. Syftet med prisområdena<br />
CO 2 -utsläppsrätter (EU),<br />
euro/tCO 2<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
07<br />
08 09 10 11<br />
Källa: Nord Pool, termi<strong>ner</strong> från 30.12.2009<br />
är att hantera flaskhalsar på grund<br />
av begränsad distributionskapacitet.<br />
Fortum anser att systemet skulle försvåra<br />
konkurrensen på slutkundsmarknaden<br />
i Sverige men vi stöder samtidigt<br />
kommiss ionens ambition att skapa en<br />
gemensam europeisk grossistmarknad.<br />
EU:s interna elmarknad<br />
Lissabonfördraget godkändes slutligen<br />
i november 2009. Fördraget innehåller<br />
en särskild artikel om e<strong>ner</strong>gipolitik,<br />
vilket innebär att EU nu har en rättslig<br />
grund för sina e<strong>ner</strong>gipolitiska initiativ,<br />
vilket den inte har haft tidigare. Artikeln<br />
betonar vikten av solidaritet och ömsesidigt<br />
beroende mellan EU:s medlemsländer<br />
i e<strong>ner</strong>gifrågor, dvs. den stöder<br />
målet om en gemensam e<strong>ner</strong>gimarknad.<br />
Den nya EU-kommissionen, som börjar<br />
sitt arbete vintern 2010, kommer att ha<br />
ett ge<strong>ner</strong>aldirektorat avsett enbart för<br />
e<strong>ner</strong>gifrågor, vilket ytterligare förstärker<br />
EU:s roll i den framtida e<strong>ner</strong>gipolitiken.<br />
Under 2009 delade EU-kommissionen<br />
ut omfattande anslag till strategiska e<strong>ner</strong>giprojekt<br />
från det ekonomiska återhämtningspaketet.<br />
Totalt föreslås 3,5 miljarder<br />
euro för investeringar i avskiljning och<br />
lagring av koldioxid (CCS), vindkraftsprojekt<br />
utanför kusten och i sammanlänkningsprojekt<br />
av gas och el.<br />
Under 2009 fattades inte många<br />
stora politiska beslut inom EU eftersom<br />
det var valår till det europeiska parlamentet<br />
och förhandlingarna om den nya<br />
EU-kommissionen pågick under större
28<br />
Vår omvärld<br />
Fortum ABP 2009<br />
delen av hösten. Den nya kommissionen<br />
valdes i december 2009. Några viktiga<br />
beslut implementerades under 2009. EU:s<br />
inre marknadspaket godkändes formellt i<br />
juni 2009. Implementeringen av lagstiftningen<br />
för den inre marknaden inleddes<br />
med grundandet av nya samarbetsorganisatio<strong>ner</strong>:<br />
en för systemoperatörerna,<br />
ENTSO-E, och en för myndigheterna,<br />
ACER. Dessa kommer att ha en central<br />
roll i implementeringen av projektet.<br />
ENTSO-E startade sin verksamhet i juli<br />
2009 och ersätter de tidigare sammanslutningar<br />
som de 42 operatörerna i 34<br />
länder hade. Det inre marknadspaketet<br />
kräver också att distribution och produktion<br />
skiljs åt. Därför måste Fortum och<br />
Pohjolan Voima avstå från sitt innehav<br />
i den finländska stamnätsoperatören<br />
Fingrid från början av år 2012.<br />
Ett direktiv om kärnsäkerhet<br />
godkändes 2009. Direktivet anger de<br />
minimikrav för kärnsäkerhet som alla<br />
medlemsländerna ska följa. Under 2010<br />
pla<strong>ner</strong>ar EU-kommissionen att lämna ett<br />
direktivförslag om hanteringen av kärnavfall.<br />
Det här är början på gemensamma<br />
EU-lagar inom kärnkraftsområdet där<br />
medlemsländerna inte tidigare har klarat<br />
av att komma överens om en gemensam<br />
lagstiftning. Det här är ett exempel på<br />
konsekvenserna av marknadsintegrationen,<br />
då gemensamma regler blir en<br />
förutsättning för integrationen.<br />
Den ryska kraftmarknaden<br />
Liberaliseringen av den ryska elmarknaden<br />
har gått framåt som pla<strong>ner</strong>at trots<br />
finanskrisen. Sedan 2007 har andelen<br />
kraft som säljs till konkurrenskraftiga<br />
priser successivt ersatt den tariffbaserade<br />
prissättningen. Under första<br />
halvåret 2009 såldes 30 % av kraften till<br />
konkurr enskraftiga priser. Andelen ökade<br />
till 50 % i juli 2009 och vidare till 60 % i<br />
början av 2010. På den reglerade delen<br />
tilläts elpriserna följa ökningen av bränslepriser<br />
och inflationen. Enligt planen<br />
ska grossistmarknaden för elkraft liberaliseras<br />
helt i början av år 2011. Försäljningen<br />
till hushåll (och konsumenter<br />
som jämställs med hushåll) ska även efter<br />
2011 vara reglerad, men priserna ska<br />
gradvis öka mot marknadsprisnivån.<br />
Reglerna för den långsiktiga kapacitetsmarknaden,<br />
från 2011 och framåt,<br />
håller på att utarbetas och ett federalt<br />
regeringsbeslut väntas i början av 2010.<br />
Under tiden ska de nuvarande reglerna<br />
för effektmarknaden gälla fram till 2011.<br />
Kapacitetsmarknaden upprättades för att<br />
garantera säkerhet i systemet, öka e<strong>ner</strong>gieffektiviteten<br />
samt skapa förutsägbara<br />
förhållanden på kraftmarknaden.<br />
Rysslands grossistmarknad för framtida<br />
elhandel, ARENA, pla<strong>ner</strong>ar att börja<br />
handel med finansiella kraftderivat under<br />
första halvåret 2010. Marknaden för sidotjänster<br />
förväntas också lanseras under<br />
Kraftproduktion per källa i de nordiska länderna<br />
Kraftproduktion per källa i Ryssland<br />
TWh 2009 2008 2007 2006<br />
Vattenkraft 203 225 215 192<br />
Kärnkraft 72 83 87 87<br />
Övrig värmekraft 80 77 85 97<br />
Vindkraft 11 10 10 8<br />
Totalt 366 395 397 384<br />
TWh 2009 2008 2007 2006<br />
Vattenkraft 176 166 179 173<br />
Kärnkraft 164 164 160 156<br />
Övrig värmekraft 652 706 676 665<br />
Totalt 992 1 036 1 015 994<br />
Källa: 2006–2007 IEA, 2008-2009 från preliminär rysk statistik.<br />
Nettoimport (1 8 –1 3 11<br />
1)<br />
import-export<br />
Källa: Nationell Statistik. Preliminär information för 2009.
Fortum ABP 2009 Marknadsutveckling<br />
2 9<br />
2010. Tjänster som primär och sekundär<br />
frekvensreglering, reaktiv kraftreglering,<br />
och kontroll av reservkraftsnäten<br />
kommer att säljas på separata auktio<strong>ner</strong><br />
som systemoperatören arrangerar.<br />
Regeringen beslöt att revidera den<br />
långsiktiga plann för elkraft, ge<strong>ner</strong>alplanen,<br />
som antogs år 2007. Dokumentet<br />
sätter mål för utvecklingen av kraftbranschen<br />
fram till år 2020 med syftet att<br />
garantera tillförlitliga och effektiva leveranser<br />
av el och värme. En ändring av<br />
planen behövdes eftersom det finns en<br />
avsevärd avvikelse mellan aktuell efterfrågeutveckling<br />
och de ursprungliga<br />
målen. En uppdaterad långsiktig ge<strong>ner</strong>alplan<br />
förväntas bli klar under 2010.<br />
Elförbrukning i Norden och Ryssland<br />
Värmedistribution i Ryssland är en<br />
reglerad verksamhet och priserna sätts<br />
årligen med hjälp av en kostnadsmetod.<br />
Förändringen av prissystemet är i gång<br />
och man diskuterar att införa ett RAB<br />
(Regulatory Asset Base) system år 2012.<br />
Ökade krav på e<strong>ner</strong>gieffektivitet har ökat<br />
trycket på att ändra det nuvarande regelverket<br />
så att det sporrar till höjd effektivitet<br />
och investeringar. Det finns även<br />
pla<strong>ner</strong> på att stegvis minska stödformer<br />
mellan olika kundgrupper under de<br />
kommande åren.<br />
Fokus på effektiva e<strong>ner</strong>gitjänster<br />
Efterfrågan på e<strong>ner</strong>gitjänster ökade kraftigt<br />
innan finanskrisen slog till. Den<br />
TWh 2009 2008<br />
NORDEN 374 395<br />
Finland 81 87<br />
Sverige 136 144<br />
Norge 122 128<br />
Danmark 35 36<br />
RYSSLAND 959 1 019<br />
Källa: ENTSO-E, Nationell Statistik. Preliminär information för 2009.<br />
Efterfrågan på el i Ryssland, TWh<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
00 05 10 15 20<br />
Referensprognos<br />
Konservativ<br />
prognos<br />
Källa: APBE (institution som ansvarar för uppdateringen<br />
av grundplanen)<br />
globala lågkonjunkturen och nedgången<br />
i efterfrågan tvingade elbolagen att senarelägga<br />
och stoppa investeringar. Lågkonjunkturen<br />
satte press på elbolagen att<br />
fokusera på effektivitet och lönsamhet.<br />
Europeiska aktörer har presenterat många<br />
olika åtgärder och program för att öka<br />
effektiviteten. Många bolag har pla<strong>ner</strong>at<br />
att rationalisera verksamheter och organisatio<strong>ner</strong><br />
samt sälja tillgångar som inte<br />
tillhör kärnverksamheten. Vissa bolag har<br />
också lyft nytt kapital från marknaden för<br />
att stärka sina balans räkningar.<br />
Det kommer att finnas ett stort behov<br />
av investeringar i kraftproduktion överallt<br />
i Europa. Under de kommande decennierna<br />
kommer en stor del av produktionskapaciteten<br />
tas ur bruk av åldersskäl.<br />
Efterfrågan på el förväntas också öka efter<br />
lågkonjunkturen, dock i mindre utsträckning<br />
än tidigare förväntat.<br />
Organisk tillväxt är fortfarande med<br />
på agendan för de flesta bolag, eftersom<br />
marknaderna integreras och efterfrågan<br />
beräknas öka i Europa. Dock är det troligt<br />
att större förvärv inte förväntas ske<br />
under den närmaste tiden eftersom de<br />
flesta aktörerna är ovilliga att genomföra<br />
stora lånefinansierade förvärv. Men<br />
konsolideringen fortsätter troligen på<br />
lång sikt.<br />
Större politiskt fokus på klimatförändringarna<br />
och på produktion<br />
med låga koldioxidutsläpp ökar istället<br />
intresset för organisk tillväxt. Eftersom<br />
EU:s medlemsländer vill fullfölja sina mål<br />
för förnybar produktion måste ny kapacitet<br />
för förnybar kraft byggas. Dessutom<br />
håller många länder på att ändra sin<br />
inställning till kärnkraft. IEA säger i sin<br />
årliga rapport World E<strong>ner</strong>gy Outlook<br />
2009 att den globala kärnkraftskapaciteten<br />
måste fördubblas fram till 2050 om<br />
vi ska kunna nå målet att minska koldioxidutsläppen<br />
med 80 %. Många europeiska<br />
länder pla<strong>ner</strong>ar därför att bygga<br />
nya kärnkraftverk, bland annat Finland,<br />
Frankrike, Litauen, Slovakien, Italien,<br />
Storbritannien, Bulgarien, Rumänien,<br />
Ungern, Polen och Tjeckien. Även bl.a.<br />
USA, Kina och Sydafrika har liknande<br />
pla<strong>ner</strong>. Sverige och Tyskland har ändrat<br />
sina tidigare pla<strong>ner</strong> för utfasning av<br />
kärnkraft.
jämfört med en bensindriven biL kan elbilens co2-<br />
utsläpp BLI<br />
90 %<br />
lägre under bilens hela livscykel<br />
Transportsektorn står för ca 14 % av<br />
de globala växthusgasutsläppen. Tack<br />
vare elmotorns mycket högre e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
minskar ett eldrivet fordon<br />
den primära e<strong>ner</strong>giefterfrågan med<br />
75 % jämfört med ett fordon med<br />
förbränningsmotor. Om en tredjedel av<br />
alla bilar i världen skulle vara eldrivna<br />
år 2030 skulle 1-3,5 gigaton CO2-utsläpp<br />
kunna undvikas.
Fortum ABP 2009 Investeringar i framtiden<br />
31<br />
Kapitel 3 investeringar i framtiden<br />
E<strong>ner</strong>giföretagen har ett stort ansvar.<br />
De måste ha stor kapacitet för kraft- och<br />
värmeproduktion, säker distribution av el<br />
samt tjänster med hög kvalitet för både<br />
hushåll och industrin. Samtidigt spelar<br />
de en viktig roll för att motverka klimatförändringarna<br />
eftersom den största<br />
delen av växthusgaser alstras ur både<br />
produktion och konsumtion av e<strong>ner</strong>gi.<br />
Investeringsbeslut som fattas i dag<br />
påverkar ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong> framöver eftersom<br />
den genomsnittliga livslängden på kraftverk<br />
är 40–60 år.<br />
År 2030 kommer grunden i e<strong>ner</strong>gisystemet<br />
inte att ha ändrats dramatiskt,<br />
även om nya innovatio<strong>ner</strong>, vars mål är att<br />
öka e<strong>ner</strong>gieffektiviteten och att minska<br />
klimatpåverkan i elproduktion, har tagits<br />
ibruk.<br />
För Fortums investeringar är utgångspunkten<br />
att alltid nå en ekonomiskt<br />
lönsam balans mellan ökad efterfrågan<br />
och målen att minska utsläppen. Fortum<br />
vill utveckla och använda nya teknologier<br />
för att stödja utvecklingen mot ett<br />
koldioxidfritt e<strong>ner</strong>gisystem. Alla resurser<br />
behövs – det är inte bara en fråga om<br />
teknik. Det mest effektiva sättet att<br />
minska miljöpåverkan är att använda<br />
e<strong>ner</strong>gi på ett smart sätt.<br />
Europeiska e<strong>ner</strong>gisystem 2030<br />
Kärnkraftvärme<br />
Kärnkraft används i stor omfattning i<br />
produktionen av el och värme. Moderna<br />
kärnkraftverk producerar koldioxidfri<br />
baslast e<strong>ner</strong>gi för europeisk industri. Kärnkraftvärme<br />
används för att ersätta fossila<br />
bränslen i värmeproduktion.<br />
CCS<br />
Fossila bränslen kommer att vara viktiga<br />
e<strong>ner</strong>gikällor under flera decennier framåt. Deras<br />
klimatpåverkan kan minskas genom att avskilja<br />
och lagra koldioxid. Genom att även använda<br />
tekniken på biokraftverk kan mängden koldioxid<br />
som avskiljs och lagras öka kraftigt.<br />
Vattenkraft<br />
Vattenkraft används mycket särskilt i Norden.<br />
Elen som vattenkraftverken producerar<br />
är helt koldioxidfri och har en viktig roll som<br />
reglerkraft till vindkraftproduktionen.<br />
Bio-CHP<br />
Biomassa används mycket i skogsområden i<br />
Norden där bränslet kan användas kostnadseffektivt.<br />
Biomassa är ett koldioxidneutralt<br />
sätt att producera el, värme och bränsle.<br />
Solkraft, vindkraft, vågkraft<br />
I västra Europa produceras mycket vinde<strong>ner</strong>gi<br />
och i söder används allt mer sole<strong>ner</strong>gi. Vid<br />
kusterna kan även vågkraft användas.<br />
Smarta nät<br />
Decentraliserad elproduktion är vanligt.<br />
Smarta nät gör det bl.a. möjligt att hantera<br />
en större mängd oregelbunden elproduktion<br />
i systemet.<br />
Elbilar<br />
En europeisk standard för laddning av<br />
elfordon har antagits. Med rätt infrastruktur<br />
och beskattning på basis av bilarnas utsläpp<br />
kommer antalet elbilar öka snabbt. Batterierna<br />
i elbilar kan också användas för att<br />
lagra e<strong>ner</strong>gi.<br />
Sameuropeisk elmarknad<br />
Tack vare bättre distributionsförbindelser<br />
och en gemensam europeisk marknad kan<br />
elkonsumenten själv välja varifrån elen köps.
32<br />
Investeringar i framtiden<br />
Fortum ABP 2009<br />
Investeringar<br />
Under den globala finanskrisen stramade<br />
Fortum upp sitt investeringsprogram,<br />
vilket nu uppgår till cirka<br />
0,8-1,2 miljarder euro om året. Med<br />
en stark balansräkning och flexibilitet<br />
i det årliga investeringsprogrammet<br />
kommer Fortum att kunna positio<strong>ner</strong>a<br />
sig väl när marknaden nu börjar återhämta<br />
sig.<br />
929 milj. euro<br />
Fortums investeringar i anläggningstillgångar<br />
och placeringar i aktier<br />
uppgick till 929 miljo<strong>ner</strong> euro.<br />
Den globala finanskrisen bromsade den<br />
ekonomiska tillväxten under 2009 och<br />
den påverkade även efterfrågan på el.<br />
Fortum fokuserade starkt på att behålla<br />
sin finansiella flexibilitet och lade<br />
mycket kraft på att strama upp kostnadsstrukturen<br />
och investeringarna i anläggningstillgångar.<br />
Fortum står nu starkt<br />
rustat när ekonomierna börjar återhämta<br />
sig igen från den svåra krisen.<br />
Enligt den aktuella investeringsplanen<br />
kommer huvuddelen av Fortums ökade<br />
investeringar att ske inom divisio<strong>ner</strong>na<br />
Heat och Russia. Inom affärsenheten<br />
Distribution kommer Fortum att investera<br />
i automatisk mätaravläsning i<br />
Finland, efter att ha slutfört detta projekt<br />
i Sverige under 2009.<br />
Lönsamma investeringar är<br />
högsta prioritet<br />
Fortums investeringar i anläggningstillgångar<br />
och placeringar i aktier<br />
uppgick till totalt 929 (2008: 2 624)<br />
miljo<strong>ner</strong> euro. Investeringar exklusive<br />
förvärv uppgick till 862 (2008: 1 108)<br />
miljo<strong>ner</strong> euro.<br />
Investeringarna i underhåll och<br />
produktivitetshöjande åtgärder uppgår<br />
till cirka 400-500 miljo<strong>ner</strong> euro om året.<br />
Investeringarna i ny kraftproduktionskapacitet<br />
i Ryssland kommer att fortsätta<br />
under 2010-2015 och beräknas uppgå till<br />
cirka 1,8 miljarder euro. I genomsnitt<br />
innebär detta 300 miljo<strong>ner</strong> euro om<br />
året. Resterande del av investeringarna<br />
i anläggningstillgångar kommer att ske<br />
i Norden och i Baltikum. Huvudsakligen<br />
kommer man att bygga nya kraftvärmeverk<br />
(CHP).<br />
Investeringar inom Heat fortsätter<br />
Under 2009 började produktionen i två<br />
nya kraftvärmeverk (CHP):<br />
• Tartu, Estland (mars, biomassa/torv,<br />
25 MW el, 50 MW värme)<br />
• Finno, Finland (december, gas, 240<br />
MW el, 220 MW värme)<br />
Under 2010 förväntar sig Fortum att två<br />
nya kraftvärmeverk ska tas i kommersiellt<br />
bruk:<br />
• Częstochowa, Polen (tredje kvartalet,<br />
biobränslen och kol, 65 MW el,<br />
Fortums europeiska investeringsplan från och med 2009<br />
120 MW värme)<br />
• Pärnu, Estland (i slutet av 2010,<br />
biobränslen och torv, 20 MW el, 45<br />
MW värme)<br />
Division Heat pla<strong>ner</strong>ar dessutom att<br />
avsevärt minska koldioxidutsläppen i<br />
kraft- och värmeproduktion under nästa<br />
årtionde. I Stockholm innebär det en<br />
ökad andel förnybar e<strong>ner</strong>gi, från nuvarande<br />
45 % till 70 % 2015, vid kraftvärmeverket<br />
Värtan i Stockholm. Värtan är<br />
den största produktionsanläggningen i<br />
Stockholm med kapacitet om 389 MW<br />
el, 1 700 MW värme och 125 MW fjärrkyla.<br />
Vidare undersöker Heat möjligheten<br />
att investera i flera nya produktionsen-<br />
Pla<strong>ner</strong>ad<br />
kraftproduktionskapacitet (MW)<br />
Anläggning Bränsle Värme Elektricitet Driftsättning<br />
Tartu, Estland Biomassa/pellet 50 25 2009<br />
Finno, Finland Gas 220 240 2009<br />
Oskarshamn 3, Sverige Kärnkraft 110 (1 2009<br />
Częstochowa, Polen Biobränsle/kol 120 65 2010<br />
Pärnu, Estland Biobränsle/torv 45 20 2010<br />
Forsmark 1 och 2, Sverige Kärnkraft 50 (1 2009–2011<br />
Oskarshamn 2, Sverige Kärnkraft 100 (1 2011<br />
Olkiluoto 3, Finland Kärnkraft 400 (1 2012<br />
Forsmark 3, Sverige (2 Kärnkraft 30 (1 2013<br />
Brista, Sverige (2 Avfall 20 60 2013<br />
Klaipėda, Litauen Biobränsle/avfall 50 20 2013<br />
Renovering av vattenkraftverk, Norden Vatten 100–150 > 2015<br />
1)<br />
Fortums andel<br />
2)<br />
Inväntar beslut
Fortum ABP 2009 invEsteringar<br />
33<br />
heter. Dessa inkluderar en ny enhet för<br />
avfallförbränning i Brista kraftvärmeverk<br />
som ska kunna tas i drift under<br />
2013. Enligt pla<strong>ner</strong>na kommer den nya<br />
enhetens kapacitet vara 20 MW el och 60<br />
MW värme. I de preliminära pla<strong>ner</strong>na<br />
ingår också en ny biobränsleeldad enhet<br />
i Värtan kraftvärmeverk som ska kunna<br />
tas i drift under 2016.<br />
Investeringar i rysk kraftproduktions<br />
kapacitet fortsätter<br />
Under 2008 tog Fortum ett viktigt strategiskt<br />
steg i Ryssland genom förvärvet<br />
av ryska Territorial Ge<strong>ner</strong>ating Company<br />
10 (TGC 10) som är verksamt i det oljeoch<br />
gasproducerande Ural-området<br />
och i de västra regio<strong>ner</strong>na i Sibirien.<br />
2009 ändrades företagets namn till OAO<br />
Fortum. I slutet av 2009 uppgick Fortums<br />
ägarandel i OAO Fortum till cirka 95 %.<br />
Fortum har förbundit sig att genomföra<br />
OAO Fortums investeringsprogram<br />
om 2 300 megawatt fram till år 2015.<br />
När programmet är genomfört kommer<br />
kraftproduktionskapaciteten på OAO<br />
Fortum att öka med cirka 80 %, från<br />
dagens cirka 2 800 MW till 5 050.<br />
Investeringsprogrammet omfattar<br />
sju enheter. Fortum pla<strong>ner</strong>ar att skjuta<br />
upp byggandet av tre av de pla<strong>ner</strong>ade sju<br />
enheterna med 1-3 år. Den sammanlagda<br />
kapaciteten på dessa tre kraftverk är<br />
cirka hälften av den pla<strong>ner</strong>ade nya<br />
kapaciteten på 2 300 MW.<br />
I slutet av 2009 beräknades värdet på<br />
investeringsprogrammet för 2010-2015<br />
uppgå till cirka 1,8 miljarder euro.<br />
Under 2010 pla<strong>ner</strong>as tre nya enheter att<br />
tas i bruk i Ryssland:<br />
• Tiumen 1, kapacitet 190 MW el (tredje<br />
kvartalet, gas)<br />
• Tobolsk, kapacitet 210 MW el (tredje<br />
kvartalet, gas)<br />
• Tjeljabinsk 3, kapacitet 220 MW el<br />
(fjärde kvartalet, gas)<br />
Investeringsprogrammet fortlöpte väl<br />
under 2009. Utöver de tre enheterna<br />
som förväntas tas i kommersiellt bruk<br />
under 2010 fortsätter byggandet av det<br />
nya kraftverket i Nyaganskaya i norra<br />
Uralområdet. När kraftverket blir klart<br />
kommer det att ha tre 400 MW naturgaseldade<br />
kraftverksenheter. När det gäller<br />
Tiumen CHP-2 fortsätter pla<strong>ner</strong>andet<br />
för att bygga den femte enheten. När den<br />
naturgaseldade enheten blir klar kommer<br />
den att ha en kraftproduktionskapacitet<br />
om 450 MW.<br />
Stark agenda för kärnkraft<br />
Inom division Power kommer bolag där<br />
Fortum är delägare att bygga ny kärnkraftskapacitet<br />
i Finland och i Sverige<br />
sker kapacitetsökningar genom uppgraderingar<br />
vid de existerande kärnkraft-<br />
Omfattande investeringsprogram i Ryssland<br />
Kraftproduktionskapacitet (MW)<br />
Anläggning Bränsle Befintlig Pla<strong>ner</strong>ad Totalt<br />
Tiumen CHP-1 Gas 472 190 662<br />
Tobolsk CHP Gas 452 210 662<br />
Tjeljabinsk CHP-3 Gas 360 220 580<br />
Tiumen CHP-2 Gas 755 450 1 205<br />
Njagan GRES Gas 3x400 1 200<br />
Argajasj CHP Kol, gas 195 195<br />
Tjeljabinsk CHP-1 Kol, gas 149 149<br />
Tjeljabinsk CHP-2 Kol, gas 320 320<br />
Tjeljabinsk GRES Gas 82 82<br />
OAO Fortum 2 785 2 270 5 055<br />
Njagan<br />
Tobolsk<br />
Tiumen<br />
Argajasj<br />
Tjeljabinsk<br />
Moskva
34<br />
Investeringar i framtiden<br />
Fortum ABP 2009<br />
verken i Forsmark och Oskarshamn. Hur<br />
mycket som ska investeras i detta redovisas<br />
av de bolag där Fortum är minoritetsägare,<br />
vilka inte är konsoliderade i<br />
Fortums redovisning.<br />
Framsteg i Olkiluoto 3<br />
Fortum deltar i byggandet av den femte<br />
kärnkraftsenheten (Olkiluoto 3, 1 600<br />
MW) i Finland. Fortum äger cirka 25 % av<br />
aktierna i Teollisuuden Voima (TVO) som<br />
bygger anläggningen. AREVA-Siemens<br />
Consortium som är huvudleverantör<br />
till Olkiluoto 3 har meddelat att anläggningens<br />
startdatum kommer att skjutas<br />
upp till år 2012. TVO tror att projektet<br />
kan komma att försenas ytterligare.<br />
TVO:s investering finansieras huvudsakligen<br />
med externa lån (cirka 75 % av<br />
den totala investeringen), emissio<strong>ner</strong><br />
och med aktieägarlån från TVO:s ägare.<br />
Under TVO:s årsmöte 2009 beslöt man<br />
att öka bolagets aktiekapital med 100<br />
miljo<strong>ner</strong> euro, varav Fortums andel var<br />
25 miljo<strong>ner</strong> euro. Det ökade aktiekapitalet<br />
ingick som en del i Fortums totala<br />
finansiering av projektet Olkiluoto 3.<br />
Totalt investerar Fortum 180 miljo<strong>ner</strong><br />
euro i projektet. Fortums inbetalning av<br />
det ökade aktiekapitalet till TVO skedde<br />
under 2009. Dessutom undertecknade<br />
TVO:s aktieägare 2009 ett avtal om ett<br />
aktieägarlån på 300 miljo<strong>ner</strong> euro till<br />
TVO. Det här arrangemanget gäller till<br />
slutet av 2013. Fortums andel av lånet är<br />
högst 75 miljo<strong>ner</strong> euro.<br />
Tillväxt genom ny kärnkraft i Finland<br />
I februari 2009 lämnade Fortum in en<br />
ansökan till den finländska regeringen<br />
för att få ett principbeslut om byggandet<br />
av en ny kärnkraftsenhet i Lovisa. Den<br />
nya enheten kommer att byggas som ett<br />
kärnkraftvärmeverk (CHP-redo). Enligt<br />
planen kommer den nya enheten att<br />
kunna tas i bruk i början av 2020 och dess<br />
livslängd ska vara minst 60 år. Ansökan<br />
består av fem olika anläggningsalternativ<br />
som alla uppfyller de stränga finländska<br />
säkerhetsnormerna när kraftverket är<br />
färdigställt. Fortum är en av tre sökande<br />
som har lämnat in en ansökan om principbeslut<br />
i Finland.<br />
Fortum är också minoritetsägare i<br />
TVO som 2008 lämnade in sin ansökan<br />
om principbeslut för byggandet av en<br />
fjärde kärnkraftsenhet i Olkiluoto.<br />
Den finländska regeringen kommer<br />
troligen i början av 2010 lämna sitt<br />
förslag till den finländska riksdagen om<br />
vilka av de tre sökande som får ett positivt<br />
principbeslut. Riksdagen förväntas<br />
rösta om förslaget under slutet av 2010.<br />
Svenska reaktorer uppgraderas<br />
Kapacitetsökningen vid kärnkraftsverken<br />
i Forsmark och Oskarshamn<br />
är pla<strong>ner</strong>ade att genomföras inom de<br />
Ny kapacitet, förutom kärnkraft, kräver ett kraftpris på över 60 euro/MWh<br />
euro/MWh euro/MWh<br />
Fortums kapacitet i kraftproduktion<br />
före och efter investerings programmet,<br />
MW<br />
Fortums kraftproduktion före och efter<br />
investeringsprogrammet, TWh/år<br />
120<br />
80<br />
40<br />
0<br />
95<br />
Källa: Nord Pool<br />
Termi<strong>ner</strong><br />
29.1.2010<br />
00 05 10 15<br />
120<br />
80<br />
40<br />
0<br />
Kol<br />
CO 2<br />
kostnader<br />
Andra kostnader (<br />
Gas<br />
Kärnkraft<br />
Vattenkraft<br />
Vind<br />
variation)<br />
Rent kol<br />
Beräknad genomsnittlig nominell livstidskostnad<br />
enligt 2014 terminpris.<br />
Stora kostnadsvariatio<strong>ner</strong> i fråga om ny vattenoch<br />
vindkraft på grund av lokalisering och villkor.<br />
20 000<br />
15 000<br />
10 000<br />
5 000<br />
0<br />
OAO Fortum<br />
I Europa<br />
Nuvarande Efter<br />
investeringar<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
OAO Fortum<br />
I Europa<br />
Nuvarande Efter<br />
investeringar
Fortum ABP 2009 investeringar<br />
35<br />
närmaste åren. Fortum äger cirka 23 % av<br />
Forsmarks Kraftgrupp AB och cirka 43 %<br />
av OKG AB (Oskarshamn). Som minoritetsägare<br />
kommer Fortum att delta i<br />
dessa kapacitetsökningar. Fortums andel<br />
av de pla<strong>ner</strong>ade kapacitetsökningarna<br />
är cirka 290 MW. Vissa av dessa projekt<br />
väntar fortfarande på tillstånd. Investeringarna<br />
i de svenska kärnkraftbolag där<br />
Fortum är delägare finansieras huvudsakligen<br />
med aktieägarlån och storleken på<br />
de lån som varje aktieägare ger baseras<br />
på aktieägarnas ägarandel i kärnkraftbolagen.<br />
Uppgraderingen av Oskarshamn 3<br />
började 2009 och kärnreaktorn på 1 152<br />
MW var stängd från början av mars till<br />
mitten av december 2009. Kärnreaktorns<br />
kapacitetseffekt ökades från 1 152 MW<br />
till cirka 1 400 MW. Fortums andel av<br />
effektökningen är cirka 110 MW.<br />
Den svenska kärnkraften är pla<strong>ner</strong>ad att<br />
uppgraderas enligt följande tidtabell:<br />
• 2010: Oskarshamn 3, som togs i bruk<br />
i slutet av 2009, ska börja producera<br />
med full kapacitet (Fortums andel 110<br />
MW, cirka 0,8 TWh om året)<br />
• 2009-2011: Kapacitetsökningen av<br />
kärnkraftenheterna Forsmark 1 och<br />
Forsmark 2 ska genomföras (Fortums<br />
andel 50 MW, cirka 0,4 TWh om året)<br />
• 2012: Kapacitetsökningen av Oskarshamn<br />
2 (Fortums andel 100 MW, cirka<br />
0,7 TWh)<br />
• Efter 2013: Kapacitetsökningen av<br />
Forsmark 3<br />
I Sverige har regeringen presenterat en<br />
klimat- och e<strong>ner</strong>giöverenskommelse som<br />
öppnar upp för diskussio<strong>ner</strong> att ersätta<br />
de befintliga reaktorerna med nya.<br />
Investeringar i förnybar e<strong>ner</strong>gi<br />
Investeringsprogrammet för division<br />
Power innehåller också investeringar<br />
i många vattenkraftverk för att öka<br />
produktionskapacitet och säkerhet samt<br />
för att upprätthålla en hög tillgänglig het.<br />
Investeringarna ingår i kapitalkostnaderna<br />
för underhåll/produktivitet<br />
på koncernnivå. Moderniseringen av<br />
vattenkraftverken kommer att öka<br />
Fortums elproduktionskapacitet med<br />
20–30 MW om året fram till år 2015.<br />
Fortum undersöker flera olika vindkrafts<br />
projekt i de nordiska länderna,<br />
både vindkraftsparker utanför kusten och<br />
på land.<br />
I Finland har Fortum och den statliga<br />
skogsstyrelsen Forststyrelsen startat ett<br />
samarbetsprojekt för att undersöka om<br />
det är möjligt att bygga en vindkraftspark<br />
i området Kuolavaara-Keulakkopää,<br />
som ligger i kommu<strong>ner</strong>na Kittilä och<br />
Sodankylä i norra Finland. Enligt preliminära<br />
pla<strong>ner</strong> går det att bygga cirka<br />
18 vindkraftverk om 2–3 MW vardera<br />
i området. Totalt kan de producera<br />
100–120 GWh förnybar e<strong>ner</strong>gi per år.<br />
Dessutom har Fortum börjat för handlingar<br />
om de miljömässiga konsekvenserna<br />
för byggandet av fem vind kraftsverk<br />
på ön Bergö i kommunen Malax, Finland.<br />
Den totala kapaciteten för vindkraftsverken<br />
skulle bli 15–20 MW.<br />
I Sverige har Fortum och vågkraftsleverantören<br />
Seabased Industry i februari<br />
2010 fått beslut om investeringsstöd om<br />
14 miljo<strong>ner</strong> euro av E<strong>ner</strong>gimyndigheten<br />
för att utveckla och bygga en fullskalig<br />
anläggning på Västkusten. När den är<br />
färdigställd och börjar producera el blir<br />
anläggningen den största i sitt slag, med<br />
en kapacitet på 10 MW, i världen. Investeringen<br />
uppgår till cirka 25 miljo<strong>ner</strong> euro.<br />
Fortum har ännu inte fattat ett investeringsbeslut.
36<br />
Investeringar i framtiden<br />
Fortum ABP 2009<br />
Trender<br />
För att motverka klimatförändringarna<br />
krävs grundläggande förändringar i<br />
hur vi bygger och lever i våra städer.<br />
Morgondagens moderna ”ekostäder”<br />
baseras på intelligenta lösningar när<br />
det gäller elnät, miljöeffektiva byggnader,<br />
klimatvänliga transporter och<br />
förnybara värmelösningar.<br />
60 %<br />
Den urbana populationen i världen<br />
beräknas stiga till 60 % före år 2030.<br />
Den snabba urbaniseringen av världens<br />
befolkning från 1900-talet och framåt<br />
finns beskrivet i FN:s World Urbanization<br />
Prospects -rapport från 2005. Den<br />
världsomfattande urbaniseringen har<br />
ökat dramatiskt, från 13 % (220 miljo<strong>ner</strong>)<br />
år 1900, till 29 % (732 miljo<strong>ner</strong>) år 1950<br />
och till 49 % (3,2 miljarder) år 2005. År<br />
2008 blev majoriteten av världens befolkning<br />
för första gången stadsbor och enligt<br />
FN kommer urbaniseringen att öka på<br />
alla kontinenter. Den urbana befolkningen<br />
kommer troligen öka globalt till<br />
60 % (4,9 miljarder) före 2030. Denna<br />
urbana utveckling skapar ofta problem<br />
med utsläpp i vattnet och luften, trafikstockningar,<br />
bostadsbrist och sociala<br />
problem.<br />
Morgondagens hållbara städer<br />
skapar ett minimalt koldioxidavtryck<br />
En hållbar stad är en stad som har pla<strong>ner</strong>ats<br />
med hänsyn till att minimera dess<br />
miljöpåverkan. I en hållbar stad strävar<br />
invånarna efter att både minimera<br />
förbrukningen av e<strong>ner</strong>gi, vatten och mat<br />
samt reducera mängden av överskottsvärme<br />
och klimatpåverkande utsläpp i<br />
luft och vatten.<br />
En hållbar stad kan med hjälp av<br />
förnybara e<strong>ner</strong>gikällor producera den el<br />
som staden använder. Målet är minsta<br />
möjliga ekologiska fotavtryck, minimalt<br />
ge<strong>ner</strong>erade utsläpp och effektiv markutnyttjan.<br />
Använt material ska komposteras,<br />
återanvändas eller användas för<br />
e<strong>ner</strong>giproduktion. Alla dessa åtgärder<br />
minskar stadens totala klimatpåverkan.<br />
Fortum har aktivt deltagit i utvecklingen<br />
av hållbara städer. Ett storskaligt<br />
exempel på en hållbar miljö är stadsdelen<br />
Hammarby Sjöstad i Stockholm. Fortum,<br />
Stockholm Vatten AB och Stockholm<br />
Avfalls AB samarbetar kring ett hållbart<br />
system där e<strong>ner</strong>gin tas tillvara i alla led.<br />
Alla fastigheter i området, de tekniska<br />
installatio<strong>ner</strong>na samt trafiklösningarna<br />
har sedan starten pla<strong>ner</strong>ats för att<br />
uppfylla strikta miljökrav.<br />
Smarta nät och tekniker gör det<br />
möjligt att bygga hållbara städer<br />
Fortums mål är att bli en ännu bättre<br />
samarbetspart<strong>ner</strong> när det gäller att bygga<br />
hållbara städer. Smarta nät, som med<br />
hjälp av tvåvägs digitalteknik kan distribuera<br />
el från elproducenter till konsumenter<br />
och som möjliggör att konsumenter<br />
kan bli producenter samt att den<br />
småskaliga produktionen kan integreras,<br />
är en av de viktigaste komponenterna<br />
i morgondagens hållbara städer. En av<br />
de främsta drivkrafterna bakom utvecklingen<br />
av smartare elnät är behovet att<br />
kunna integrera mer förnybar e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
i systemet och förbättra<br />
e<strong>ner</strong>gi effektiviteten. Den snabba utvecklingen<br />
av e<strong>ner</strong>giteknik och informationsteknologi<br />
gör det möjligt att skapa intelligentare<br />
nätlösningar.<br />
När det gäller byggandet av framtidens<br />
smarta nät har Fortum sär skilt<br />
koncentrerat sig på att utveckla elnät,<br />
lösningar för integrering av små skalig<br />
lokal produktion i e<strong>ner</strong>gisystemet<br />
och smarta lösningar för hemmen.<br />
Ett exempel på Fortums nyskapande<br />
arbete är det flexibla, effektiva elnät<br />
som Fortum utvecklar i Stockholms nya<br />
miljöstadsdel Norra Djurgårdsstaden i<br />
samarbete med ABB.<br />
˭˭ Läs mer på sidan 39.<br />
Smarta hem med möjlighet att<br />
styra e<strong>ner</strong>gianvändningen<br />
Smarta hem-lösningar kommer att finnas<br />
i hus som använder extremt lite e<strong>ner</strong>gi<br />
och som har olika mät- och kontrollinstrument<br />
för att optimera e<strong>ner</strong>gianvändningen.<br />
Fjärravlästa elmätare kan<br />
ge en mängd information om hushållets<br />
e<strong>ner</strong>gianvändning. Med hjälp av tjänster<br />
som möjliggörs av fjärravlästa elmätare<br />
blir det möjligt för konsumenterna<br />
att ta del av hur mycket el som används<br />
i hemmet, när och till vad. Fortum har<br />
redan installerat 844 000 elmätare i<br />
Sverige, och i Finland börjar installatio<strong>ner</strong>na<br />
i början av 2010.<br />
Framtidens hållbara städer erbjuder<br />
helt nya affärsmöjligheter när det gäller<br />
småskalig e<strong>ner</strong>giproduktion, till exempel<br />
små vindkraftverk eller solpaneler på<br />
hustaken. Ibland producerar kunderna<br />
mer el än de behöver för eget bruk och<br />
då vill de kanske sälja överskottselen till<br />
sin elproducent. Därmed kan konsumenterna<br />
även bli elproducenter.
Fortum ABP 2009 Trender<br />
37<br />
Fjärrvärme<br />
Kärnkraftvärme<br />
Renare trafik för stadsbor<br />
En viktig aspekt i utvecklingen av smarta<br />
hem-lösningar är utvecklingen mot en<br />
ökande användning av el istället för fossila<br />
bränslen i transportsektorn. Utöver bättre<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivitet ser Fortum att elbilarna<br />
ger goda möjligheter till att minska<br />
utsläppen, särskilt om elen som bilarna<br />
laddas med produceras utan koldioxidutsläpp.<br />
Då blir elbilens koldi oxidutsläpp<br />
nära noll under sin livstid. Bilarnas batterier<br />
kan i framtiden laddas hemma,<br />
antingen med el från elnätet eller med el<br />
från lokal, småskalig elproduktion.<br />
Fortum, YIT och Uponor har utvecklat<br />
ett bergvärmesystem för ett helt bostadsområde<br />
och systemet tas först i bruk<br />
i bostadsområdet Nupurböle i Esbo,<br />
Finland. Området kommer att ha 500-600<br />
bostäder och både bostäderna och varmvattnet<br />
ska värmas upp e<strong>ner</strong>gieffektivt<br />
och helt utan koldioxidutsläpp.<br />
Elbilar<br />
Distribuerad e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
Smarta nät<br />
Regional bergvärme,<br />
fjärrvärme och fjärrkyla<br />
Ett konkret exempel på hur en hållbar stad kan fungera jämfört med dagens system av enbart centraliserad kraftproduktion<br />
och envägs kraftflöde.<br />
Miljövänliga värmelösningar<br />
minskar utsläppen<br />
Fortum har aktivt utvecklat kraftvärmeproduktion,<br />
vilket betyder att ett kraftverk<br />
producerar både el och värme. Kraftvärmeproduktionens<br />
höga effekt, med en<br />
verkningsgrad på nästan 90 %, gör kraftvärme<br />
till ett intressant alternativ för<br />
kommu<strong>ner</strong>.<br />
Ett annat exempel på miljövänlig<br />
värme är avfall som används som bränsle<br />
i produktionen av el och fjärrvärme eller<br />
nedkylning. Genom att använda avfall<br />
som bränsle kan växthusgasutsläppen<br />
minskas eftersom avfallet ersätter andra<br />
bränslen. Fortums kraftvärmeanläggning<br />
i Högdalen, Stockholm, har producerat<br />
e<strong>ner</strong>gi av avfall sedan 1970. Anläggningen<br />
har ständigt utvecklats och är idag en av<br />
Europas modernaste anläggningar.<br />
Bergvärme är också ett ekonomiskt<br />
sätt att producera miljövänlig värme.
38<br />
Investeringar i framtiden<br />
Fortum ABP 2009<br />
Forskning och utveckling<br />
Fortum anser att framtidens e<strong>ner</strong>gisystem<br />
borde baseras på elproduktion<br />
utan koldioxidutsläpp och möjliggöra<br />
en hög e<strong>ner</strong>gieffektivitet. Detta<br />
bekräftas också i Fortums forskningsoch<br />
utvecklingsarbete vars mål är<br />
att skapa en koldioxidfri och hållbar<br />
framtid.<br />
Utgifter för forskning och<br />
utveckling, milj. euro<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Kunskap om e<strong>ner</strong>giteknik är nödvändig<br />
vid utvecklingen av effektiv, tillförlitlig<br />
och utsläppsfri e<strong>ner</strong>giproduktion samt<br />
nya hållbara e<strong>ner</strong>gilösningar. För att vi<br />
ska lyckas bromsa klimatförändringen<br />
måste övergången till ett i stort sett<br />
koldioxidfritt e<strong>ner</strong>gisystem ske under en<br />
relativt kort period. Fortums forskning<br />
och utveckling (FoU) har fyra fokusområden<br />
som gör det möjligt att förverkliga<br />
visionen om att skapa en koldioxidfri och<br />
hållbar framtid för Fortum. Områdena<br />
fokuserar på ständig förbättring av nuvarande<br />
verksamhet, skapande av tillväxtmöjligheter,<br />
motverkade av klimatförändringen<br />
och bidragande till den långsiktiga<br />
utvecklingen av ett e<strong>ner</strong>gisystem utan<br />
Kärnkraftvärme<br />
utsläpp. Utgångspunkten för Fortums<br />
forsknings- och utvecklingsarbete bygger<br />
på att skapa nätverk och part<strong>ner</strong>skap<br />
med ledande forskningsorganisatio<strong>ner</strong>,<br />
konstruktionsföretag samt med teknikoch<br />
anläggningsleverantörer.<br />
Under 2009 togs viktiga initiativ inom<br />
Fortums FoU för utveckling av kraftvärmeproduktion<br />
(CHP) på kärnkraftverk,<br />
smarta elnät och infrastruktur för<br />
laddning av elbilar.<br />
Kärnkraftvärme<br />
Kärnkraft har alltid varit ett viktigt<br />
område för Fortums forskning och<br />
utveckling. När ansökan om principbeslutet<br />
för Lovisa 3 lämnades in 2009<br />
inleddes ett aktivt utvecklingsarbete för<br />
att göra det möjligt att producera fjärrvärme<br />
av överskottsvärmen från kärnkraftverket.<br />
Möjligheten att använda överskottsvärme<br />
från kärnkraftverket i Lovisa till<br />
fjärrvärmeproduktionen skulle minska<br />
behovet att producera värme med koloch<br />
gaseldade kraftvärmeverk. Detta<br />
skulle minska Finlands koldioxidutsläpp<br />
med cirka fyra miljo<strong>ner</strong> ton om året.<br />
I Helsingfors och dess närkommu<strong>ner</strong><br />
skulle koldioxidutsläppen minska med<br />
60 %. Den här lösningen ökar avsevärt<br />
verkningsgraden i kärnkraftverket från<br />
cirka 40 % till 55-70 %, beroende på storleken<br />
på kärnkraftverket.<br />
All ånga som ett kärnkraftverk producerar<br />
används normalt för kraftproduktion,<br />
men i kraftvärmeproduktion kan en<br />
del av ångan användas som fjärrvärme<br />
eller som processvärme för industrin.<br />
Fortum samarbetar med turbintillverkare<br />
för att utveckla metoder att<br />
avskilja ånga för att hitta en optimal<br />
balans mellan el- och värmeproduktion.<br />
En av de största tekniska utmaningarna<br />
är att bygga ett transportsystem för<br />
värmen. Enligt preliminära pla<strong>ner</strong> kan<br />
rören placeras i en stor bergtunnel, vilket<br />
skulle ge stabila förhållanden och underlätta<br />
underhållsarbeten.<br />
Fortum har modellerat och simulerat<br />
värmetransportsystem med hjälp<br />
av dataprogrammet Apros som är ett<br />
resultat av ett långvarigt samarbete<br />
mellan Fortum och forskningsorgani-
Fortum ABP 2009 Forskning och utveckling<br />
39<br />
sationen VTT i Finland. Resultaten ger<br />
information om hur säkerhetssystemen<br />
bör byggas och hur väl värmetransportlösningen<br />
fungerar. Senare kan man integrera<br />
simuleringsmodellen av värmetransport<br />
med kärnkraftverkets modell<br />
för omfattande kärnsäkerhetsanalyser.<br />
På så sätt kan man försäkra sig om att<br />
kärnsäkerheten inte påverkas negativt då<br />
överskottsvärmen tas tillvara i kärnkraftverket.<br />
Utvecklingen av smarta elnät<br />
Smarta elnät blev år 2009 en viktig prioritet<br />
för Fortums forskning och utveckling.<br />
Smarta nät är elnät som kan integrera<br />
aktiviteterna för de som är kopplade<br />
till nätet, dvs. elproducenter och konsumenter.<br />
Med smarta nät kan man distribuera<br />
el effektivt, hållbart, ekonomiskt<br />
och säkert.<br />
Fortum har under 2009 startat flera<br />
konkreta utvecklingsprojekt kring smarta<br />
nät. Tillsammans med ABB har Fortum<br />
inlett ett samarbetsprojekt med målsättningen<br />
att bygga Europas första smarta<br />
nät i stor skala i en ny stadsdel i Stockholm.<br />
Detta forsknings- och utvecklingsprojekt<br />
syftar till att möjliggöra för stadsdelens<br />
aktörer och de boende att bidra<br />
till de högt ställda miljö- och klimatmålen<br />
för den nya stadsdelen Norra<br />
Djurgårdsstaden i Stockholm. Fortum<br />
och ABB pla<strong>ner</strong>ar att utveckla flera olika<br />
lösningar för att garantera att områdets<br />
överskottsel, producerad av förnybara<br />
e<strong>ner</strong>gikällor som till exempel solpaneler<br />
på hustaken, kan leverera el till elmarknaden<br />
via det smarta elnätet. Även elbilar<br />
ska kunna laddas från nätet eller omvänt<br />
leverera el till nätet. Systemet ska också<br />
göra det möjligt att lagra e<strong>ner</strong>gi, vilket gör<br />
e<strong>ner</strong>gikonsumtionen och -produktionen<br />
mer flexibel. Detta bidrar till att minska<br />
konsumptionen och miljöbelastningen.<br />
Smarta elnät och e<strong>ner</strong>gimarknader<br />
(SGEM) är ett fem år långt FoU-program<br />
som inleddes i Finland år 2009. Det är<br />
det första programmet som starta des av<br />
företaget Cleen Ab, strategiskt centrum<br />
för teknik och innovatio<strong>ner</strong> inom<br />
e<strong>ner</strong>gi- och miljöområdet i Finland.<br />
Fortum deltog aktivt i pla<strong>ner</strong>ingen av<br />
programmet under året. Demonstration<br />
av olika innovativa lösningar i praktiken<br />
är en viktig del av programmet. Fortum<br />
deltar i många delprogram, till exempel<br />
gällande trender i kundbeteenden när<br />
nya nät utvecklas. En annan viktig aspekt<br />
är att förstå hur de olika faserna kommer<br />
att påverka verksamheten i övergången<br />
från dagens nät till ett nytt smart nät.<br />
Fortum handleder flera diplomarbeten<br />
samt en doktorsavhandling inom ramen<br />
för detta program.<br />
Elbilar för renare körning<br />
Elbilar spelar en viktig roll när man<br />
pratar om framtidens transporter. När<br />
man använder förnybar el i elbilar är det<br />
helt utsläppsfritt att köra dem. Fortum<br />
stöder introduktionen av laddhybrid-<br />
och elbilar genom att utveckla laddinfrastruktur<br />
för bilarna. Detta kommer att<br />
öka efterfrågan på dessa bilar.<br />
Under 2009 fortsatte Fortum att aktivt<br />
utveckla initiativ kring el inom transportsektorn.<br />
Till Fortums samarbetspart<strong>ner</strong>s<br />
i Finland och Sverige hör städerna Esbo,<br />
Stockholm och Karlstad. Dessutom påbörjade<br />
Fortum ett samarbete med Valmet<br />
Automotive för att utveckla en ny och<br />
helt eldriven konceptbil som ska presenteras<br />
på bilutställningen i Genève i mars<br />
2010. Under 2009 samarbetade Fortum<br />
också med Mitsubishi för att marknadsföra<br />
iMiEV, den första batteridrivna elbil<br />
som är utvecklad för en större marknad.<br />
Dessutom har Fortum deltagit i ett<br />
mm CCS<br />
Tillsammans med Siemens och Maersk<br />
utvecklar Fortum och TVO ett system med<br />
avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) till<br />
anläggningen i Meri-Pori, vilken ska stå klar<br />
år 2015. Projektet FINNCAP har som mål att<br />
Meri-Pori blir godkänd som ett av EU:s storskaliga<br />
demonstrationsprojekt med avskiljning<br />
och lagring om 1,2 miljo<strong>ner</strong> ton koldioxid<br />
om året. Projektet kommer att minska<br />
Finlands koldioxidutsläpp med cirka 1,5 %.<br />
Även utsläppen av svaveldioxid och partiklar<br />
kommer att minska avsevärt. Projektet har<br />
förutsättningar att ha en stor positiv inverkan<br />
på den lokala och nationella ekonomin och<br />
kan skapa ett nytt teknikkluster i Finland.<br />
pionjär projekt på gräsrotsnivå som heter<br />
”Finska elbilar - nu!”. I Sverige har Fortum<br />
inlett ett samarbete med bensinbolaget<br />
Preem, med vilket Fortum testar olika<br />
laddsystem vid Preems bensinstatio<strong>ner</strong>.<br />
FoU-investeringar<br />
Fortumkoncernens samlade FoU-investeringar<br />
uppgick 2009 till 30 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
(2008: 27). Den ökade investeringen beror<br />
framför allt på ökade aktivitetsnivåer<br />
inom avskiljning och lagring av koldioxid<br />
och kring el inom transportsektorn.<br />
Fortums FoU-investeringar var 0,5 % av<br />
nettointäkterna under året (2008: 0,5 %)<br />
och 0,9 % av totala utgifter (2008: 0,8 %).<br />
˭˭ Läs mer på www.fortum.com/research
Vintervy från Hästholmen, där<br />
kärnkraftverket i Lovisa är lokaliserat.<br />
Produktionen av kärnkraft<br />
skapar inga koldioxidutsläpp och har<br />
därför en viktig roll när det gäller att<br />
motverka klimat förändringen. Under<br />
sin livscykel skapar kärnkraften<br />
lika lite koldi oxidutsläpp som vind-,<br />
vatten- och solkraft.<br />
Fortum har minskat De specifika koldioxidutsläppen<br />
i sin e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
* mellan 1990 och 2009<br />
med<br />
50 %<br />
* De totala koldioxidutsläppen från Fortums e<strong>ner</strong>giproduktion 1990 och 2009 divideras<br />
med den sammanlagda produktionen av el och värme under respektive år.
Fortum ABP 2009 Hållbar utveckling<br />
41<br />
Kapitel 4 Hållbar utveckling<br />
Hållbar utveckling är en integrerad del av<br />
Fortums strategi och vision som tydligt<br />
visar vår tro att hållbar utveckling är en<br />
framgångsfaktor i vår affärsverksamhet.<br />
Etik, ett av Fortums kärnvärden, har en<br />
stark koppling till våra åtaganden inom<br />
hållbar utveckling.<br />
Vår hållbarhetspolicy och dess relaterade<br />
arbetsmetoder, vilka finns att<br />
läsa på vår hemsida, anger fokusområden<br />
och verktyg för Fortums hållbarhetsarbete.<br />
Policyn förverkligas genom<br />
Fortums agenda för hållbar utveckling,<br />
vilken anger koncernens långsiktiga och<br />
medellånga mål. Agendan utgör riktlinjer<br />
för varje divisions årliga mål och verksamhetsplan.<br />
Resultaten rapporteras på<br />
Fortums hemsida (www.fortum.se/hallbarutveckling)<br />
och i årsöversikten.<br />
Fortums önskade position när det<br />
gäller hållbar utveckling är baserad på<br />
företagets grundläggande syfte ”Vår<br />
e<strong>ner</strong>gi gör livet bättre idag och för<br />
kommande ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>”. Vi vill möjliggöra<br />
ett samhälle med låga koldioxidutsläpp<br />
och bli erkända som ett ansvarsfullt<br />
e<strong>ner</strong>gibolag som erbjuder hållbara<br />
e<strong>ner</strong>gi lösningar till våra kunder.<br />
Fortums uppförandekod ställer upp<br />
ge<strong>ner</strong>ella principer för affärsrelatio<strong>ner</strong><br />
inom hela koncernen. Alla Fortums<br />
medarbetare förväntas följa denna kod<br />
utan undantag. Uppförandekoden bygger<br />
på Fortums värderingar och innehåller<br />
bland annat principer för medarbetarnas<br />
rättigheter, våra relatio<strong>ner</strong> gentemot<br />
kunder och affärspart<strong>ner</strong>s, socialt<br />
ansvar, miljöansvar samt arbetsmiljö och<br />
säkerhet.<br />
Fortums internrevision bevakar att<br />
företaget följer gällande lagar och regler<br />
samt företagets egna verksamhetsprinciper<br />
och riskhanteringspolicy.<br />
Fortums hållbarhetsmål för år 2020<br />
Önskad position<br />
XX Marknadsledare inom klimatsmarta produkter och e<strong>ner</strong>gieffektiva lösningar<br />
XX Framgångsrika tillämpningar av klimatanpassad forskning och utveckling<br />
XX E<strong>ner</strong>giföretaget med ett av de lägsta utsläppen<br />
XX Minimal miljöpåverkan från egen verksamhet<br />
XX Förebild i att ge alla medarbetare lika möjligheter<br />
XX Bästa säkerhetsresultaten inom branschen<br />
XX Respekterad för vårt samhällsansvar<br />
Resultatindikatorer<br />
Möjliggöra<br />
ett koldioxid -<br />
snålt<br />
samhälle<br />
Hållbara<br />
e<strong>ner</strong>gilösningar<br />
Fortums<br />
grund läggande syfte:<br />
Vår e<strong>ner</strong>gi gör livet<br />
bättre idag och<br />
för kommande<br />
ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong><br />
E<strong>ner</strong>giföretaget<br />
som tar<br />
ansvar
42<br />
Hållbar utveckling<br />
Fortum ABP 2009<br />
Miljöansvar<br />
Fortums mål är att förbli ett av de<br />
e<strong>ner</strong>gibolag som släpper ut minst<br />
växthusgaser. Att motverka klimatförändringen<br />
är en central del i<br />
Fortums strategi.<br />
99 %<br />
Produktion och användning av e<strong>ner</strong>gi<br />
skapar huvuddelen av världens växthusgasutsläpp.<br />
Därför har e<strong>ner</strong>giindustrin<br />
en skyldighet att ta en aktiv roll när det<br />
gäller att bromsa klimatförändringen.<br />
Klimatförändringen är också en grundläggande<br />
drivkraft för Fortum, med både<br />
risker och möjligheter.<br />
Ambitiösa utsläppsmål<br />
Fortums långsiktiga vision är att bli ett<br />
koldioxidfritt kraft- och värmebolag.<br />
För att nå dit har Fortum satt upp mål<br />
för koldioxidutsläppen från sin el- och<br />
värmeproduktion. Med dessa mål strävar<br />
Fortum efter att ha bland de lägsta koldioxidutsläppen<br />
inom branschen. Under<br />
2009 var 69 % av hela Fortums kraftproduktion<br />
koldioxidfri och inom EU var<br />
91 % av kraftproduktionen koldioxidfri.<br />
Fortums specifika koldioxidutsläpp 2009:<br />
• CO2-utsläpp från elproduktion i Europa,<br />
ett femårigt genomsnitt: 58 g/kWh<br />
• Utsläpp från kraftproduktion minskade<br />
med 4,1 % från 2006 års nivå<br />
Fortums resultat under 2009, andra<br />
miljöansvarsmål:<br />
• 87 % av all verksamhet miljöcertifierat,<br />
inom EU 99 %<br />
• Koldioxidutsläppen från bolagsrelaterade<br />
flygresor minskade med 9 %<br />
under 2009 jämfört med 2007 års nivå<br />
CO2-utsläpp från Fortums e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
2009:<br />
• Totalt: 22,0 miljo<strong>ner</strong> ton (2008: 17,6)<br />
• Utanför EU, totalt: 13,8 miljo<strong>ner</strong> ton<br />
(2008: 9,8)<br />
• Totala CO2-utsläpp som omfattas<br />
av EU:s utsläppshandel (ETS): 7,7<br />
miljo<strong>ner</strong> ton (2008: 7,2; 2005–2007:<br />
cirka 8,7 om året)<br />
• Specifika utsläpp från elproduktion<br />
(inklusive Ryssland): 176 g/kWh<br />
(2008: 134)<br />
Produktionen inom och utanför EU har<br />
olika mål för koldioxidutsläppen.<br />
˭˭ Läs mer på www.fortum.se/hallbarutveckling.<br />
I slutet av 2009 var uppskattningsvis<br />
99 % av Fortums affärsverksamheter<br />
inom EU miljöcertifierade.<br />
Nyckeltal, Fortum totalt<br />
2009 2008<br />
Koldioxidutsläpp, tusen ton 21 796 17 600<br />
Svavelutsläpp, tusen ton 14,3 16,8<br />
Kväveutsläpp, tusen ton 30,8 29,5<br />
Kraftproduktionens koldioxidutsläpp, g/kWh (hel- och delägda anläggningar) 176 134<br />
Förnybara e<strong>ner</strong>gikällors andel av kraftproduktionen, % 36 38<br />
Koldioxidfria e<strong>ner</strong>gikällors andel av kraftproduktionen, % 69 75<br />
Förnybara e<strong>ner</strong>gikällors andel av värmeproduktionen, % 17 19<br />
CO 2 -utsläpp från elproduktion i EU,<br />
ett femårigt genomsnitt, g/kWh<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Mål
Fortum ABP 2009 Miljöansvar<br />
4 3<br />
Koldioxidfri e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
Fortums viktigaste verktyg för att<br />
motverka klimatförändringen är att öka<br />
den koldioxidfria produktionen. Förnybara<br />
e<strong>ner</strong>gikällor är en viktig del av framtida<br />
e<strong>ner</strong>gilösningar och användningen<br />
av dem kommer att skapa nya affärsmöjligheter<br />
för Fortum. Kärnkraft är en<br />
viktig del i Fortums koldioxidfria e<strong>ner</strong>giproduktion.<br />
Företaget utvecklar ständigt<br />
sin vattenkraftproduktion och strävar<br />
efter att öka användningen av biomassa,<br />
avfallsbaserade bränslen och vindkraft.<br />
Fortum investerar också i utvecklingen<br />
av framtidens förnybara e<strong>ner</strong>gitekniker,<br />
som till exempel vågkraft.<br />
˭˭ Läs mer på sidorna 32–35.<br />
Under 2009 stod förnybara e<strong>ner</strong>gikällor<br />
för 48 % (2008: 46) av Fortums elproduktion<br />
och 36 % (2008: 32) av värmeproduktionen<br />
i EU-länderna. Den totala<br />
användningen av biomassa var 8,0 terawattimmar<br />
(TWh) (2008: 8,1). År 2009<br />
var andelen biobränslen i Fortums elproduktion<br />
2 % och i värmeproduktionen<br />
11 %. Fortum använder även avfall som<br />
bränsle i e<strong>ner</strong>giproduktionen. Under<br />
2009 användes 1,4 TWh avfallsbaserade<br />
bränslen (2008: 1,7).<br />
I mars 2009 undertecknade Fortum<br />
tillsammans med 61 andra europeiska<br />
e<strong>ner</strong>gibolag en deklaration med målet att<br />
kraftproduktionen ska vara koldioxidneutral<br />
kring år 2050. Tillsammans repre-<br />
Fortums klimatmål inom EU fram till år 2020<br />
XX Specifika koldioxidutsläpp från kraftproduktionen ska, genomsnittligt under en femårsperiod,<br />
ligga under 80 g/kWh.<br />
XX Specifika koldioxidutsläpp från värmeproduktionen i varje land ska minskas med<br />
minst 10 % från 2006 års nivå.<br />
Fortums klimatmål utanför EU<br />
XX Ökad e<strong>ner</strong>gieffektivitet i kraftverken och minskade specifika utsläpp.<br />
Fortums andra miljöansvarsmål<br />
XX Miljöcertifikat för alla verksamheter år 2010 (OAO Fortum år 2012).<br />
XX Koldioxidutsläppsgräns på 180 g/km för Fortums tjänstebilar från och med april 2009.<br />
XX Koldioxidutsläppen från bolagsrelaterade flygresor under 2009 ska minska med 10 %<br />
jämfört med nivån år 2007.<br />
Koldioxidutsläpp, milj. ton<br />
Andel CO 2 -fria e<strong>ner</strong>gikällor i<br />
kraftproduktionen, %<br />
CO 2 -utsläpp från kraftproduktion<br />
g/kWh<br />
CO 2 -utsläpp från värmeproduktion,<br />
g/kWh<br />
25<br />
100<br />
35<br />
200<br />
250<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Fortum<br />
Fortum inkl. OAO Fortum<br />
Fortum<br />
Fortum inkl. OAO Fortum<br />
Fortum<br />
Fortum inkl. OAO Fortum<br />
Fortum<br />
Fortum inkl. OAO Fortum<br />
Graferna på sidorna 42–44: Miljöindikatorerna har ännu inte verifierats och kan komma att ändras under en senare granskningsprocess. Siffrorna för totala utsläpp<br />
inkluderar Meri-Pori och Kirkniemi kraftverk, även om de var uttarrenderade under 2009.
44<br />
Hållbar utveckling<br />
Fortum ABP 2009<br />
senterar dessa bolag 70 % av hela Europas<br />
elproduktion. I deklarationen anses<br />
användningen av nya e<strong>ner</strong>gitekniker<br />
viktiga för att minska koldioxidutsläppen<br />
även i andra nyckelbranscher.<br />
Utöver att minska koldioxidutsläppen<br />
följer Fortum de miljömässiga krav som<br />
gäller för till exempel utsläpp av svavel,<br />
kväveoxider och partikelutsläpp inom EU.<br />
Fortums mål är att minska dessa utsläpp<br />
från sina verksamheter i Ryssland.<br />
Kyotomekanismerna<br />
Kyotomekanismerna är en viktig del av<br />
Fortums klimatstrategi. Företaget har<br />
aktivt förbättrat sin kunskap och hantering<br />
gällande mekanismerna och har<br />
därmed lyckats förbättra kostnadseffektiviteten<br />
i utsläppsminskningarna.<br />
Under 2009 fortsatte Fortum att förbereda<br />
det gemensamma projektet för<br />
genomförande i Ryssland. Projektplansdokumenten<br />
(Project design documents,<br />
PDD) för fyra TGC-1-projekt och ett OAO<br />
Fortum-projekt gjordes klara under 2009.<br />
Fortum beräknar att erhålla cirka 3,5<br />
miljo<strong>ner</strong> ton utsläppskrediter (ERU) från<br />
de gemensamma projekten i Ryssland<br />
under Kyoto-perioden 2008–2012, istället<br />
för de tidigare beräknade 6,5 miljo<strong>ner</strong> ton.<br />
Fortums investeringar i internationella<br />
koldioxidfonder började ge utsläppsreduceringar<br />
under 2009. Världsbankens<br />
Prototype Carbon Fund (PCF) har delat ut<br />
certifierade utsläppsminsknings enheter<br />
(CER) sedan januari 2009. Fonden ”The<br />
Testing Ground Facility Fund”, som<br />
verkar i Östersjöregionen började dela ut<br />
utsläppsrätter till sina medlemmar under<br />
december 2009. Fortum beräknar att<br />
erhålla cirka en miljon utsläppskrediter i<br />
utdelning från koldioxidfonderna.<br />
Miljöcertifikat<br />
Omfattande miljöcertifiering är ett sätt<br />
att utveckla Fortums verksamheter på ett<br />
miljövänligt sätt. Fortums mål är att alla<br />
miljösystem i affärsenheter och dotterbolag<br />
ska certifieras enligt ISO 14001.<br />
I slutet av 2009 var 99 % (2008: 97 %)<br />
av Fortums affärsverksamheter inom<br />
EU miljöcertifierade. Många av verksamheterna<br />
har också ISO 9001/9002 och<br />
OHSAS 18001 certifikat.<br />
För OAO Fortum i Ryssland är målet<br />
att verksamheter ska ha ISO 14001 certifikat<br />
år 2012. Miljö-, arbetsmiljö- och<br />
kvalitetscertifikaten för affärsverksamheten<br />
i Polen var klara i slutet av oktober<br />
2009. Värmeverksamheten i Polen har<br />
idag OHSAS 18001 arbetsmiljöcertifikat,<br />
ISO 9001 kvalitetscertifikat och ISO<br />
14001 miljöcertifikat.<br />
Vattendrag och den biologiska<br />
mångfalden<br />
Vattenkraftproduktionen påverkar<br />
vattendrag eftersom både vattennivåer<br />
Andel CO 2 -fria e<strong>ner</strong>gikällor i<br />
kraftproduktion, %<br />
Andel CO 2 -fria e<strong>ner</strong>gikällor i kraftproduktion<br />
i Europa, %<br />
Andel CO 2 -fria e<strong>ner</strong>gikällor i värmeproduktion,<br />
%<br />
Andel CO 2 -fria e<strong>ner</strong>gikällor i värmeproduktion<br />
i Europa, %<br />
Övriga<br />
31,1<br />
Övriga<br />
8,7<br />
CO 2<br />
-fria<br />
17,2<br />
CO 2<br />
-fria<br />
36,1<br />
68,9<br />
CO 2 -fria<br />
91,3<br />
CO 2 -fria<br />
82,8<br />
Övriga<br />
63,9<br />
Övriga
Fortum ABP 2009 Miljöansvar<br />
4 5<br />
och flödeshastigheter ändras från deras<br />
naturliga tillstånd. I syfte att minska<br />
denna påverkan deltar Fortum i projekt<br />
för att restaurera älvsystem i Finland<br />
och Sverige. Fortum deltar också aktivt i<br />
skyddandet av Östersjön.<br />
Fortum antog 2009 nya riktlinjer för<br />
biologisk mångfald (Biodiversity Guideline)<br />
för att stödja arbetet för den biologiska<br />
mångfalden. Fortums direkta påverkan på<br />
den biologiska mångfalden kommer främst<br />
från användningen av mark- och vattenområden<br />
i produktion och distribution av e<strong>ner</strong>gi.<br />
Ansvar<br />
Fortum strävar efter att systematiskt<br />
identifiera miljörisker i sin verksamhet.<br />
Vi tillämpar ett internt förfarande för År 2009 registrerade Fortum 17 (2008:<br />
att bedöma alla betydande förvärv och 16) fall av överträdelser av miljöbestämmelserna.<br />
De flesta fallen gällde<br />
investeringsprojekt utifrån ett hållbarhetsperspektiv.<br />
I de fall där skador på mindre tillfälliga överträdelser av gränserna<br />
för vattennivåerna i reglerade älvar<br />
miljön orsakats av Fortums tidigare verksamhet<br />
har vi utvärderat vårt ansvar och och reservoarer. Inget av dessa fall har<br />
gjort avsättningar för eventuella framtida resulterat i någon påföljd för Fortum.<br />
återställningskostnader. I bokslutet för<br />
2009 utgjorde 11 miljo<strong>ner</strong> euro avsättningar<br />
för miljöansvar. De hänför sig<br />
i första hand till projekt för sa<strong>ner</strong>ing<br />
av förorenad mark. I enlighet med den<br />
finländska kärnkraftslagen har Fortum<br />
gjort avsättningar för framtida kostnader<br />
för kärnavfallshantering.<br />
˭ Finansiell information redovisas på<br />
˭www.fortum.se/investerare.<br />
Partikelutsläpp, 1 000 ton<br />
Svavel- och kväveutsläpp, 1 000 ton<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Fortum<br />
Fortum inkl. OAO Fortum<br />
Fortum SO 2<br />
Fortum NO X<br />
Fortum + OAO Fortum SO 2<br />
Fortum + OAO Fortum NO X
46<br />
Hållbar utveckling<br />
Fortum ABP 2009<br />
Socialt ansvar<br />
Fortums mål är att nå erkännande<br />
för sitt samhällsansvar. Detta innebär<br />
att Fortum ska driva företaget på ett<br />
ansvarsfullt sätt, ha en aktiv dialog<br />
med viktiga intressenter samt stödja<br />
särskilt utvalda program och projekt.<br />
0<br />
Vårt slutgiltiga mål är en arbetsplats<br />
helt utan olycksfall.<br />
Aktiv dialog och verksamhetsutveckling är<br />
viktiga mål i Fortums målinriktade strategi<br />
att vara ett ansvarsfullt e<strong>ner</strong>gibolag<br />
även i framtiden. Fortum vill utveckla<br />
sina aktiviteter i samarbete med olika<br />
intressenter, som medarbetare, kunder,<br />
myndigheter, aktieägare, investe rare,<br />
affärspart<strong>ner</strong>s, organisatio<strong>ner</strong> och media.<br />
˭˭ Läs mer på www.fortum.se/hallbarutveckling<br />
Nyckeltal, arbetsmiljö<br />
Bäst resultat för arbetsmiljö<br />
i branschen<br />
Fortum strävar efter att ständigt förbättra<br />
arbetsmiljön för sina medarbetare och<br />
entreprenörer. Den slutgiltiga målsättningen<br />
är att skapa en arbetsplats helt<br />
utan olycksfall. Som ett resultat av systematiskt<br />
och uthålligt arbete har antalet<br />
olyckor minskat avsevärt under de senaste<br />
åren. Arbetsmiljöfrågorna togs med på<br />
företagets strategiska agenda 2009 och<br />
målet är att minska olycks frekvensen<br />
till mindre än två. Målet nåddes nästan<br />
eftersom frekvensen var 2,4, den bästa<br />
prestationen inom arbetsmiljö hittills<br />
för Fortum. Inga arbetsrelaterade dödsolyckor<br />
inträffade bland Fortums medarbetare.<br />
På grund av den pågående integrationsprocessen<br />
är OAO Fortum ännu<br />
inte inkluderat i denna statistik. OAO<br />
Fortum har ett program för yttre miljö,<br />
hälsa och arbetsmiljö (EHS) vars syfte<br />
är att utveckla verksamheten i Ryssland<br />
närmare Fortums standard.<br />
1)<br />
Antalet olyckor som har lett till frånvaro under en eller flera hela arbetsdagar eller arbetsskift<br />
per miljon arbetstimmar.<br />
2009 2008 2007<br />
Olycksfrekvens (1 , egna medarbetare 2,4 4,3 2,9<br />
Olycksfrekvens (1 , entreprenörer 6,5 8,2 12,5<br />
Totalt antal registrerade olyckor/miljo<strong>ner</strong> arbetstimmar 6,0 9,4 7,6<br />
Antal observationsrundor för arbetsmiljö 8 479 8 731 6 450<br />
Antal förbättringsförslag och tillbudsrapporter 4 075 4 317 2 670<br />
Olyckor<br />
2009 2008 2007<br />
Arbetsolyckor, egna medarbetare 37 63 40<br />
Arbetsolyckor, entreprenörer 51 47 47<br />
Dödsolyckor, egna medarbetare 0 0 1<br />
Dödsolyckor, entreprenörer 2 1 0<br />
Nyckeltalen inkluderar inte OAO Fortum, förutom olyckorna från 2009.<br />
Arbetsmiljön för entreprenörer är lika<br />
viktig för Fortum som arbetsmiljön för<br />
de egna medarbetarna. 2009 koncentrerades<br />
verksamheten på riskbedömning,<br />
olycksutredning och utbildning. Ett extra<br />
åtagande för arbetsmiljö infördes också<br />
som urvalskriterium när avtal skrivs med<br />
nya entreprenörer. Under 2009 minskade<br />
olycksfallfrekvensen bland entreprenörer<br />
till 6,5 (2008: 8,4). OAO Fortum<br />
hade under 2009 två arbetsrelaterade<br />
döds olyckor bland anställda hos entreprenörer.<br />
Dessa och alla andra olyckor<br />
utreddes noggrant, vilket ledde till många<br />
förbättringar av arbetsmiljöruti<strong>ner</strong>na.<br />
Den goda säkerhetsutvecklingen under<br />
2009 beror på många positiva faktorer,<br />
till exempel ledningens fokus, olyckfallsutredningar<br />
med förbättringsåtgärder,<br />
hög fokus på iakttagelse och utvärdering<br />
av risker samt arbetsmiljökampanjer och<br />
revisio<strong>ner</strong>.<br />
Målet för 2010 är att minska olycksfallsfrekvensen<br />
till mindre än ett och<br />
att helt undvika dödsolyckor både i hela<br />
koncernen och hos entreprenörer.<br />
Ansvarsfulla inköpsförfaranden<br />
Vid sidan av utvärderingen av ekonomi<br />
och kvalitet är hållbarhet en naturlig<br />
och integrerad del i alla inköps processer.<br />
Fr.o.m. 2008 har målet varit att bifoga<br />
riktlinjer till alla inköpsavtal över 50 000<br />
euro. 2009 bifogades riktlinjerna till 85 %<br />
av dessa avtal i Finland och Sverige. Under<br />
2009 togs riktlinjerna även i bruk i Polen<br />
och i de baltiska länderna.
Fortum ABP 2009 socialt ansvar<br />
4 7<br />
Tillförlitliga elleveranser och stöd<br />
till e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
Tillförlitliga elleveranser är en förutsättning<br />
för ett välfungerande samhälle.<br />
Därför är Fortums mål leveranser av el<br />
och värme till alla kunder ska fungera<br />
utan avbrott. Driftsäkerheten i Fortums<br />
elnät var 99,9 % år 2009. Driftsäkerheten<br />
i fjärrvärme distributionen i Norden, de<br />
baltiska länderna och Polen var mycket<br />
god och inga större störningar inträffade.<br />
En annan viktig verksamhet för<br />
Fortum är investeringen i fjärravlästa<br />
elmätare. De nya elmätarna förbättrar<br />
kundernas möjligheter att följa sin<br />
e<strong>ner</strong>gi användning, eftersom e<strong>ner</strong>gisparåtgärder<br />
syns direkt på nästa faktura.<br />
˭˭ Läs mer på sidan 59.<br />
Ansvarsfull aktör på<br />
marknaden<br />
Enligt Fortums uppförandekod följer<br />
företaget god affärssed i alla delar av<br />
verksamheten. I alla länder där verksamhet<br />
bedrivs definieras verksamheten<br />
av integritet och höga etiska normer.<br />
Fortums riktlinjer för marknadsbeteende<br />
säkerställer att företagets verksamhet<br />
inom grossisthandel bedrivs i enlighet<br />
med elmarknadslagen och Nord Pools<br />
riktlinjer samt god affärssed. Överensstämmelse<br />
med riktlinjerna säkerställs<br />
dessutom genom fysiska och tekniska<br />
restriktio<strong>ner</strong> och med kontinuerlig<br />
utbildning av personalen.<br />
Fortum stöder uppdelningen mellan<br />
de reglerade affärsverksamheterna och<br />
de konkurrensutsatta, vilket ligger i linje<br />
med EU:s direktiv för den inre elmarknaden.<br />
Det innebär att eldistributionsverksamheten<br />
ska vara oberoende – juridiskt,<br />
operativt och beslutsmässigt – från<br />
koncernens funktio<strong>ner</strong> som inte är relaterade<br />
till distribution. Fortum tror att<br />
en fullt genomförd åtskillnad mellan<br />
elnät och elhandel ökar konkurrensen på<br />
elmarknaderna, vilket i slutändan gagnar<br />
konsumenterna. Att verksamheten drivs<br />
i enlighet med dessa principer säkerställs<br />
genom utbildning av medarbetarna,<br />
sekretessavtal med leverantörer och<br />
genom att ha separata datasystem när<br />
det är tekniskt möjligt.<br />
Samhällsstöd – målinriktade<br />
och konkreta aktiviteter<br />
Fortum förnyade sitt sponsor program<br />
under 2009. Det nya programmet stöder<br />
Fortums vision att vara föregångare<br />
inom hållbarhet och att vara en e<strong>ner</strong>gileverantör<br />
för nuvarande och kommande<br />
ge<strong>ner</strong>atio<strong>ner</strong>. Därför stöder Fortums<br />
sponsor program bland annat ungdomar,<br />
miljö och samhälle.<br />
I Sverige stöder Fortum Svenska<br />
Fri idrottsförbundet och har utbildat flera<br />
friidrottare att agera som klimatambassadörer<br />
för hållbar e<strong>ner</strong>gianvändning. I<br />
Finland inledde Fortum en tränarutbildning<br />
i samarbete med Finlands fotbollsförbund.<br />
Syftet med samarbetet är att<br />
utveckla träningen av unga fotbollsspelare<br />
genom att utbilda mindre erfarna<br />
instruktörer. I Ryssland stöder OAO<br />
mm Belysning ger trivsel och trygghet<br />
Fortum samarbetar med många städer, bl.a.<br />
Stockholms stad, och regio<strong>ner</strong> i de nordiska<br />
länderna. En del i samarbetet syftar till att med<br />
bättre belysning öka trivseln och tryggheten<br />
för invånarna. Genom dessa samarbeten har<br />
Fortum förbättrat belysningen bland annat i<br />
parker och gångtunnlar. Belysningsprojekten<br />
har genomförts så e<strong>ner</strong>gieffektivt som möjligt.<br />
Invånarna i städerna kan vara med och<br />
rösta fram de ställen där belysningen bör förbättras.<br />
Under 2009 förbättrades belysningen<br />
bland annat vid bussterminalen i Hagalund i<br />
Esbo, Finland, i parken Ahdinpuisto i Joensuu,<br />
Finland och påbörjades på Mariatorget<br />
i Stockholm.<br />
Fortum ishockey genom Tractor Hockey<br />
School of Olympic Reserve.<br />
I kultursammanhang har Fortums<br />
konststiftelse lånat ut många av sina<br />
värdefulla konstverk till olika utställningar.<br />
Fortum äger också en Jean<br />
Baptiste Vuillaume violin som lånas<br />
ut till begåvade studenter vid Sibelius-<br />
Akademin i Finland. I Sverige samarbetar<br />
Fortum med friluftsmuseet Skansen med<br />
syftet att skapa lustfyllda och utbildande<br />
aktiviteter om hållbar utveckling för<br />
skolelever och övriga besökare.<br />
Utöver idrott och kultur är Fortum<br />
engagerat i många samhällsprojekt.<br />
Fortum fortsatte att arbeta i en mängd<br />
projekt med elever och lärare i grundskolor,<br />
gymnasium, högskolor, yrkesskolor<br />
och universitet. Med hjälp av<br />
programmet E<strong>ner</strong>gikompassen kan elever<br />
vid gymnasier och yrkesskolor i Finland<br />
studera e<strong>ner</strong>gifrågor. I Sverige engageras<br />
gymnasieeleverna med hjälp av E<strong>ner</strong>gi-<br />
Snackis. Syftet med programmen är att<br />
öka kunskapen och skapa diskussion om<br />
miljöfrågor och att stimulera eleverna till<br />
hållbar användning av e<strong>ner</strong>gi.<br />
Fortum engagerar sig även i projektet<br />
För ett rent Östersjön som drivs av<br />
stiftelsen John Nurminen. Syftet med<br />
projektet är att minska fosforutsläppen<br />
från kommunal verksamhet i Polen.
48<br />
Hållbar utveckling<br />
Fortum ABP 2009<br />
Medarbetare<br />
Utvecklingen av Fortums medarbetares<br />
kompetens och effektivitet<br />
baseras på kontinuerlig feedback,<br />
individuell årlig prestation och utvecklingssamtal,<br />
samt på utveckling av<br />
HR-verktyg och -processer som stöder<br />
verksamheten.<br />
32 %<br />
Antalet Fortumanställda minskade under<br />
2009 och antalet medarbetare nådde ett<br />
genomsnitt på 13 278 (2008: 14 077).<br />
Antalet medarbetare minskade avsevärt<br />
i Ryssland där till exempel avvecklingen<br />
av drift- och underhållsavtalet med<br />
staden Tiumen medförde en minskning<br />
av antalet anställda med cirka<br />
750 perso<strong>ner</strong>. I Norden var utlokalisering<br />
av infrastrukturtjänsterna till<br />
Infratek ASA i januari 2009 den största<br />
enskilda åtgärden som påverkade antalet<br />
anställda. I samband med detta överfördes<br />
646 medarbetare i Sverige, 139 i<br />
Norge och 147 i Finland från före tagets<br />
lönelistor. Företagsförsäljningar och<br />
effekti vitetshöjande åtgärder minskade<br />
antalet anställda med 4 055 (2008: 318)<br />
under 2009.<br />
11 332 av Fortums medarbetare 2009<br />
var fast anställda (2008: 15 064). De flesta<br />
arbetade på heltid och 2,1 % arbetade på<br />
deltid (2008: 2,2 %). De deltidsanställda<br />
hade i huvudsak valt den kortare arbetstiden<br />
själva. 30,5 % av medarbetarna och<br />
32,3 % av ledningen på koncern- och divisionsnivå<br />
var kvinnor.<br />
Fortums medarbetare är i genomsnitt<br />
46 år gamla, 38 % är över 50 år. Under<br />
året rekryterades 451 nya medarbetare.<br />
De kommande omfattande pensio<strong>ner</strong>ingarna<br />
är en utmaning för företaget, men<br />
åtgärder har vidtagits för att förbättra<br />
Fortums anseende som god arbetsgivare<br />
och därmed attrahera ny arbetskraft.<br />
Fortum har investerat i resurspla<strong>ner</strong>ing,<br />
överflyttning av kompetens till yngre<br />
medarbetare samt kompetensutveckling<br />
av medarbetare.<br />
Integrationen av medarbetare i OAO<br />
Fortum och övriga Fortum började år<br />
2008 och fortsatte planenligt. Integrationsteamen,<br />
bestående av Fortums<br />
experter, avslutade sitt arbete under<br />
första halvåret 2009. Under 2009 koncentrerades<br />
arbetet i Ryssland på att utbilda<br />
chefer och medarbetare.<br />
Positiv medarbetarprofil<br />
Fortums satsningar på arbetsgivarattraktion<br />
har givit mycket goda resultat.<br />
Kvinnor utgjorde 32 % av ledningen på<br />
koncern- och divisionsnivå.<br />
Nyckeltal<br />
2009 2008 Förändring %<br />
Medelantal anställda 13 278 14 077 –5,7<br />
Antal anställda, 31.12. 11 613 15 579 –25,5<br />
varav fast anställda 11 332 15 064 –24,8<br />
Anställningstid, år 14 15 –6,7<br />
Medelålder 46 44 4,5<br />
Kvinnor, % 31 29 6,9<br />
Kvinnor i ledande position, % 32 33 –3,0<br />
Hälsokostnader i euro per person (1 484 428 13,1<br />
Kostnader för nöjes- och fritidsaktiviteter % av<br />
lönekostnaderna under arbetstid (1 0,4 0,4 0,0<br />
1)<br />
Finland<br />
Utbildningsnivåer, 31.12.2009, %<br />
Doktorsgrad<br />
1<br />
Universitet<br />
eller högre<br />
högskola 31<br />
6<br />
Lägre<br />
högskola<br />
Grundskola<br />
6<br />
30<br />
Yrkeshögskola<br />
Yrke s-<br />
utbildning 26
Fortum ABP 2009 Medarbetare<br />
49<br />
Under 2009 förbättrade Fortum sin<br />
position avsevärt i flertal undersökningar<br />
gällande arbetsgivarattraktion<br />
både i Finland och Sverige. I Hallvarsson<br />
& Halvarssons undersökning hörde<br />
Fortums karriärsidor på internet till de<br />
bästa i Europa.<br />
I Finland och Sverige lanserades 2009<br />
programmet Ambassadör som stärker<br />
den positiva arbetsgivarprofilen. Cirka 70<br />
aktiva Fortumambassadörer deltog i olika<br />
arrangemang och mässor där de informerade<br />
om karriärmöjligheterna på Fortum<br />
och om Fortum som arbetsplats.<br />
Styrkan i morgondagens talanger<br />
Under 2009 började Fortum använda<br />
många nya elektroniska verktyg för att<br />
stödja arbetsledare, effektivisera resurspla<strong>ner</strong>ingen<br />
och i god tid öka beredskapen<br />
inför framtidens personalbehov.<br />
Fortums första traineeprogram<br />
Fortum Forerun<strong>ner</strong> lanserades i januari<br />
2009. Totalt 13 unga trainees från<br />
Sverige, Finland, Polen, Lettland och<br />
Ryssland deltar i det 18 månader långa<br />
programmet. Trainees får möjlighet att<br />
prova olika arbeten i två affärs enheter.<br />
Det pågående programmet har två huvudteman:<br />
lyckade affärer i Ryssland och<br />
utveckling av den egna ledarförmågan.<br />
Programmet kompletterar också befintliga<br />
samarbetskanaler och samarbetsprojekt<br />
mellan Fortum och universitet.<br />
Utveckling av personalkompetens<br />
och effektivitet<br />
Fortums arbete med att utveckla personalens<br />
kompetens och effektivitet är<br />
baserat på en målmatris, årliga utvecklingssamtal<br />
och på utvecklingen av<br />
verktyg och processer som stöder verksamheten.<br />
Individuella eller teambaserade<br />
mål fastställs för att stödja strategin.<br />
Uppnådda mål är en förutsättning för<br />
bonusutbetalning.<br />
˭˭ Läs mer på sidorna 74–77.<br />
Arbetsrotation har länge använts aktivt<br />
på Fortum i syfte att öka både medarbetarnas<br />
och organisationens kompetens.<br />
År 2009 annonserade Fortum 418<br />
lediga platser internt (2008: 573) i Sverige<br />
och Finland. 81 Fortumanställda arbetade<br />
utomlands under 2009. Omorganisationen<br />
som trädde i kraft den 1 oktober<br />
ger många Fortummedarbetare möjlighet<br />
att utvecklas yrkesmässigt genom att<br />
börja ett nytt arbete inom Fortum eller<br />
genom arbetsrotation.<br />
Chefsutveckling sker med hjälp av<br />
de långsiktiga programmen Fortum<br />
Challenger och Fortum Manager. Ett nytt<br />
utbildningsprogram, Fortum Expert,<br />
lanserades och är avsett för medarbetare<br />
som arbetar som experter. Under 2009<br />
startades också Fortum Expert Profile,<br />
360 graders feedback för experter, samt<br />
Fortum Leader Profile, ett liknande<br />
program för chefer. Fortums interna<br />
Masterkurser används för att förbättra<br />
ledarskapskunnandet. Totalt deltog 353<br />
medarbetare i Fortums utbildningsprogram.<br />
Fortum har en lång erfarenhet av<br />
personalenkäter och en ny personalundersökning,<br />
Fortum Sound, genomfördes<br />
under 2009. Svarsfrekvensen var<br />
81 %. När svaren hade behandlats beslöt<br />
Fortum att satsa mer på intern kommunikation,<br />
särskilt gällande socialt ansvar<br />
och samarbete mellan enheterna samt<br />
hur medarbetarna får beröm och erkännande.<br />
Genom att aktivt utveckla de anställda,<br />
HR-funktionen och organisationen kan<br />
Fortum möta utmaningarna under det<br />
kommande decenniet som ett mer enhetligt,<br />
effektivt och skickligt företag.<br />
Antal anställda, 31.12.<br />
2009 2008 Förändring %<br />
Power 3 063 3 520 –13,0<br />
Heat 2 246 2 318 –3,1<br />
Distribution 1 088 1 336 –18,6<br />
Markets 611 635 –3,8<br />
Russia 4 090 7 262 –43,7<br />
Övrigt 515 508 1,4<br />
Totalt 11 613 15 579 –25,5<br />
Antal anställda per land, 31.12.<br />
2009 2008 Förändring %<br />
Ryssland 4 853 7 262 –33,2<br />
Sverige 2 445 3 436 –28,8<br />
Finland 2 700 3 045 –11,3<br />
Polen 756 767 –1,4<br />
Estland 357 333 7,2<br />
Norge 143 292 –51,0<br />
Övrigt 359 444 –19,1<br />
Totalt 11 613 15 579 –25,5<br />
Åldersfördelning, år, %<br />
31.12.2009<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
–24<br />
25–29<br />
30–34<br />
35–39<br />
40–44<br />
45–49<br />
50–54<br />
55–59<br />
60–
50<br />
Hållbar utveckling<br />
Fortum ABP 2009<br />
Ekonomiskt ansvar<br />
För Fortum innebär ekonomiskt ansvar<br />
att skapa ekonomisk välfärd och att<br />
stödja alla de regio<strong>ner</strong> där företaget<br />
är aktivt. Dessutom ska vi skapa<br />
mervärde för våra aktieägare, kunder,<br />
medarbetare, leverantörer och andra<br />
viktiga intressenter.<br />
Goda finansiella resultat och långsiktigt<br />
lönsamma affärer är förutsättningar för<br />
vårt ansvarstagande gentemot miljön och<br />
samhället. För oss är dessa saker viktiga<br />
därför att vi då aktivt kan arbeta för hållbarhet.<br />
Samtidigt ser vi hållbarhet som<br />
en framgångsfaktor för affärerna.<br />
Fortum är idag ett av de e<strong>ner</strong>giföretag<br />
som har lägst utsläpp i de länder där<br />
företaget är verksamt. Dessutom är 95 %<br />
av Fortums pågående investeringsprogram<br />
i EU inriktat på koldioxidfri e<strong>ner</strong>giproduktion.<br />
För Fortums europeiska<br />
produktion, där koldioxid har ett marknadsvärde,<br />
ger koldioxidfri e<strong>ner</strong>giproduktion<br />
en tydlig ekonomisk fördel för<br />
Fortum. Detta är ett bra exempel på att<br />
företagets framgång i affärer kan gå hand<br />
i hand med hållbarhet.<br />
Marknadsledare på<br />
miljömärkt el<br />
Fortum är den största leverantören av<br />
miljömärkt el på den nordiska marknaden.<br />
Under 2009 började Fortum leverera<br />
enbart koldioxidfri el till sina privatoch<br />
företagskunder i Sverige och Finland.<br />
Dessutom kan kunder i Norge som köper<br />
el från andra leverantörer köpa ”CO2FRI<br />
ursprungsgaranti” från Fortum och på<br />
det sättet minska sina koldioxidutsläpp.<br />
Ursprunget av koldioxidfri el garanteras<br />
av de nationella naturskyddsorganisat<br />
ion erna som delar ut certifikat<br />
eller genom det europeiska systemet för<br />
ursprungscertifikat.<br />
För sina företagskunder erbjuder<br />
Fortum ”Fortum Carbon Free”, el som<br />
produceras utan koldioxidutsläpp, och<br />
”Fortum Renewable”, miljömärkt el som<br />
produceras av helt förnybara e<strong>ner</strong>gikällor.<br />
˭˭ Läs mer på sidan 61.<br />
Miljövänlig värme<br />
I början av 2009 blev Fortum, genom<br />
att kompensera för de koldioxidutsläpp<br />
som produktionen skapar, ett av de<br />
första värmebolagen i Sverige att erbjuda<br />
kunder klimatneutral fjärrvärme i Stockholmregionen.<br />
I Finland har Fortums<br />
fjärrvärmeverksamhet tilldelats en kvali-<br />
Fortums ekonomiska påverkan 2009<br />
Intäkter från kunder<br />
• 5 954 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Investeringar i tillväxt<br />
• 523 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Avyttringar<br />
• 62 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Intäkts- och produktionsskatter<br />
• 466 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Avkastning till finansiärer<br />
• 887 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Fortum<br />
Personal<br />
• 491 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Leverantörer<br />
• 2 442 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Aktieägare<br />
• 888 miljo<strong>ner</strong> euro, Finska staten 51 %,<br />
Övriga 49 %<br />
Investeringar i underhåll, produktivitet<br />
och på grund av lagstiftning<br />
• 410 miljo<strong>ner</strong> euro<br />
Övriga finansiärers kompensation<br />
• 291 miljo<strong>ner</strong> euro
Fortum ABP 2009 Ekonomiskt ansvar<br />
51<br />
Utmärkelser och erkännanden<br />
Under 2009 fick Fortum flera viktiga<br />
utmärkelser för sitt hållbarhetsarbete.<br />
För sjunde året i rad säkrade företaget<br />
sin plats i Dow Jones internationella<br />
index för hållbar utveckling. För andra<br />
året i rad ingick Fortum också i Dow<br />
Jones hållbarhetsindex STOXX.<br />
Dessutom finns Fortum för tredje<br />
gången i rad med i CDLI (Climate<br />
Dis closure Leadership Index), ett<br />
prestige fullt erkännande för globala<br />
företag med klimatengagemang. Fortum<br />
lyckades dessutom förbättra sin placering<br />
jämfört med 2008. I Carbon Disclosure<br />
Projects rankning var Fortum den bästa<br />
nordiska elproducenten och det bästa av<br />
de finländska företagen.<br />
Fortum är också med på Storebrands<br />
globala ”Best in the Class” lista som<br />
det mest ansvarstagande e<strong>ner</strong>giföretaget.<br />
I rapporten som Ethix SRI Advitetsmärkning<br />
av organisationen Finsk<br />
E<strong>ner</strong>giindustri.<br />
Experter på e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
Fortum erbjuder också sina företagskunder<br />
tjänster som effektiviserar<br />
deras e<strong>ner</strong>gianvändning. Tjänsten Ecotuning®<br />
förbättrar kraftverkens lönsamhet<br />
genom att öka deras effekt och minska<br />
utsläppen. Tjänsten omfattar optimering<br />
av kraftverkets processer och utbildning<br />
av personal. Under 2009 startades<br />
Ecotuning®-projekt till exempel med<br />
Göteborg E<strong>ner</strong>gi. Dessutom erbjuder<br />
Fortum sina kunder analyser av e<strong>ner</strong>gieffektivitet<br />
och tjänster som förbättrar<br />
anläggningens tillgänglighet. Fortum<br />
strävar också efter att ständigt förbättra<br />
e<strong>ner</strong>gieffektiviteten på sina egna anläggningar<br />
och att minska sina förluster i<br />
elnäten.<br />
Med hjälp av aktiv kommunikation<br />
och rådgivning om hur e<strong>ner</strong>gieffektiviteten<br />
kan förbättras både hemma och på<br />
jobbet uppmuntrar Fortum sina privatkunder<br />
och medarbetare att spara e<strong>ner</strong>gi<br />
både hemma och på arbetsplatsen.<br />
Lyckade tillämpningar av<br />
klimatanpassad FoU<br />
Fortums vision för forskning och<br />
utveckling är att skapa en koldioxidfri<br />
framtid, i enlighet med Fortums mål<br />
för hållbar utveckling. Fortums aktiviteter<br />
inom forskning och utveckling<br />
koncentreras därför i hög grad till teknik<br />
som motverkar klimatförändringen.<br />
Fortums forsknings- och utvecklingsprogram<br />
fokuserar på avskiljning och<br />
lagring av koldioxid, ny bioe<strong>ner</strong>giteknik<br />
och hållbara e<strong>ner</strong>gisystem. Även kärnkraft<br />
utgör en betydande del av de totala<br />
investeringarna i forskning och utveckling.<br />
Dessutom är Fortum med i utvecklingen<br />
som ska möjliggöra introduktionen<br />
av eldrivna fordon, vilket stöder<br />
målet att motverka klimatförändringen.<br />
Fortums roll är att utveckla och erbjuda<br />
infrastrukturlösningar för en storskalig<br />
elbilsanvändning.<br />
˭˭ Läs mer på sidorna 38–39.<br />
sors och Insight Investment publicerade<br />
utnämndes Fortum som det bästa nordiska<br />
bolaget som aktivt arbetar för att<br />
motverka klimatförändringen.
fortum är den 4:e största<br />
värmeproducenten i världen<br />
OAO Fortum verkar i Tiumen och Tjeljabinsk i Uralområdet och är områdets viktigaste värmeproducent med<br />
en total årlig försäljning på 25,6 TWh. Värme produceras vid värmekraftverk (CHP).
Fortum ABP 2009 Divisio<strong>ner</strong><br />
53<br />
Kapitel 5 Divisio<strong>ner</strong><br />
Fortum har omorganiserats i fyra affärsdivisio<strong>ner</strong><br />
och fyra stabsfunktio<strong>ner</strong>.<br />
Förändringen ska öka organisationens<br />
effektivitet, resultatansvar och enkelhet.<br />
Förändringen trädde i kraft den 1<br />
oktober 2009.<br />
Division Power består av Fortums<br />
kraftproduktion, pla<strong>ner</strong>ing och trading<br />
på den fysiska marknaden för el samt<br />
drift, underhåll och utveckling av kraftverken.<br />
Divisionen förser dessutom<br />
övriga producenter på marknaden med<br />
servicetjänster.<br />
Division Heat har ansvar för kraftvärmeproduktion,<br />
fjärrvärmeverksamhet<br />
och värmelösningar till företag.<br />
Division Electricity Solutions &<br />
Distribution ansvarar för Fortums<br />
el försäljning och ellösningar samt distribution<br />
av el i regionala och lokala elnät.<br />
Divisionen består av två affärsenheter:<br />
Distribution och Markets.<br />
Division Russia består av kraft- och<br />
värmeproduktion samt försäljning i<br />
Ryssland. Det omfattar OAO Fortum och<br />
Fortums över 25 procentiga ägande i<br />
TGC-1.<br />
Fortums totala elanskaffning per typ,<br />
TWh<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Inköp<br />
Import till nordiska marknader<br />
Egna kraftverk i Ryssland<br />
Delägda kraftverk i Europa<br />
Egna kraftverk i Europa<br />
Fortums totala elförsäljning per<br />
område (1 , tWh<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0 0<br />
Övriga länder<br />
Ryssland<br />
Sverige<br />
Finland<br />
05<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
06 07 08 09<br />
Fortums kraftproduktionskapacitet, 31.12.2009<br />
MW Finland Sverige Ryssland Övrigt Totalt<br />
Vattenkraft 1 505 3 161 4 666<br />
Kärnkraft 1 433 1 779 3 212<br />
Kraftvärme 776 536 2 785 174 4 271<br />
Kondenskraft 1 376 297 1 673<br />
Övriga 6 112 118<br />
Totalt 5 096 5 885 2 785 174 13 940<br />
Fortums värmeproduktionskapacitet 31.12.2009<br />
MW Finland Sverige Ryssland Övrigt Totalt<br />
Värme 3 540 4 667 13 796 2 327 24 330<br />
Fortums totala försäljning av värme per<br />
område, TWh<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Övriga länder<br />
Ryssland<br />
Sverige<br />
Finland<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
Fortums kraftproduktion per källa<br />
TWh 2009 2008<br />
Vattenkraft 22,1 22,9<br />
80<br />
Kärnkraft 21,4 23,7<br />
Kraftvärme<br />
60<br />
5,8 6,0<br />
Totalt i EU och Norge 49,3 52,6<br />
40<br />
Kraftvärme i Ryssland 16,0 11,6<br />
Totalt 65,3 64,2<br />
20<br />
1)<br />
Power, Heat och Markets säljer el till Nord Pool eller externa kunder och köper el från Nord Pool eller andra externa källor. Fortums transaktio<strong>ner</strong> med Nord Pool<br />
beräknas som ett netto av köp och försäljning per timme. Divisionen Russia säljer el till den ryska grossistmarknaden.
54<br />
DIVISIONER<br />
Fortum ABP 2009<br />
Power<br />
Division Power har ansvar för Fortums<br />
produktion av kraft samt fysisk handel<br />
på den nordiska elbörsen Nord Pool.<br />
Dessutom erbjuder divisionen drift-,<br />
underhåll- och experttjänster för<br />
kraftbolag.<br />
Power är verksam i de nordiska länderna<br />
och punktvis även på andra marknader<br />
där divisionens kompetens kommer till<br />
användning. Divisionen är även aktiv i<br />
arbetet med att skapa en öppen europeisk<br />
elmarknad. Divisionens mål är att bli den<br />
bästa e<strong>ner</strong>giproducenten inom branschen<br />
– nu och i framtiden.<br />
Pålitligt finansiellt resultat<br />
Det finansiella resultatet för Power låg<br />
fortfarande på en god nivå, även om divisionens<br />
jämförbara rörelseresultat var<br />
lägre än 2008. Detta berodde huvudsakligen<br />
på den lägre produktionsvolymen<br />
av vatten- och kärnkraft. Divisionens<br />
erhållna försäljningspris på kraftproduktion<br />
i Norden var 49,8 euro per<br />
mega wattimme (MWh) (2008: 49,3), dvs.<br />
ungefär samma nivå som år 2008, främst<br />
tack vare finansiell prissäkring. Divisionens<br />
jämförbara försäljningsvolym var<br />
45,2 TWh (2008: 48,4).<br />
Vid årsskiftet uppgick divisionens<br />
kapacitet till 9 709 megawatt (MW) (2008:<br />
9 575), varav 9 569 MW (2008: 9 435) i<br />
de nordiska länderna och 140 MW (2008:<br />
140) i Storbritannien.<br />
Stark CO2-fri portfölj<br />
Power har starkt fokus på kärnkraft,<br />
vattenkraft och nya e<strong>ner</strong>gilösningar.<br />
Divisionen driver cirka 300 kraftverk i<br />
Sverige och Finland, vilka producerade<br />
43,7 terawattimmar (TWh) (2008: 46,9)<br />
kraft för den nordiska marknaden under<br />
2009. Under året var cirka 97 % av divisionens<br />
produktion koldioxidfri och 49 %<br />
av produktionen baserades på förnybara<br />
e<strong>ner</strong>gikällor.<br />
Jämfört med 2008 minskade produktionen<br />
av vattenkraft, främst på grund<br />
av låga nivåer i vattenmagasin i Norden.<br />
Dessutom var 2008 ett ovanligt gott år för<br />
vattenkraft. Den termiska elproduktionen<br />
minskade i Norden på grund av låga<br />
spotpriser samt höga bränsle- och koldioxidpriser.<br />
Den minskade kärnkraftsproduktionen<br />
i Norden beror i huvudsak på<br />
projekt för effektförhöjning och säkerhetsmodifieringar<br />
i det svenska kärn-<br />
Nyckeltal<br />
milj. euro 2009 2008 Förändring %<br />
Omsättning 2 596 2 892 –10,2<br />
kraftförsäljning 2 414 2 566 –5,9<br />
övrig försäljning 182 326 –44,2<br />
Rörelseresultat 1 335 1 599 –16,5<br />
Jämförbart rörelseresultat 1 469 1 528 –3,9<br />
Operativt kapital (vid periodens slut) 5 512 5 331 3,4<br />
Avkastning på operativt kapital, % 23,9 29,6 –19,3<br />
Jämförbar avkastning på operativt kapital, % 26,6 28,0 –5,0<br />
Bruttoinvesteringar 154 134 14,9<br />
Antal anställda, 31.12. 3 063 3 520 –13,0<br />
Divisionens kraftproduktion per källa<br />
TWh 2009 2008<br />
Vattenkraft 22,1 22,9<br />
Kärnkraft 21,4 23,7<br />
Kraftvärme 0,2 0,3<br />
Totalt i Norden 43,7 46,9<br />
Värmekraft i övriga länder 1,2 1,0<br />
Totalt 44,9 47,9<br />
Divisionens elförsäljningsvolym i<br />
Norden<br />
TWh 2009 2008<br />
Försäljning 48,8 52,1<br />
varav vidareförsäljning 3,6 3,7<br />
Divisionens försäljningspris i Norden<br />
euro/MWh 2009 2008<br />
Pris på kraftproduktion i Norden (1 49,8 49,3<br />
1)<br />
För Division Power i Norden, exklusive<br />
vidareförsäljning.
Fortum ABP 2009 power<br />
55<br />
kraftverket Oskarshamn 3, där Fortum<br />
är delägare. I alla reaktorer utfördes<br />
normala och pla<strong>ner</strong>ade årliga revisionsarbeten.<br />
Särskilt tillgängligheten i kärnkraftverket<br />
i Lovisa, Finland, höll en fortsatt<br />
rekordhög nivå.<br />
Power använde sina investeringar till<br />
arbetsmiljö, uppgradering av existerande<br />
anläggningar samt ökning av kapacitet.<br />
Dessutom satsades resurser på att öka<br />
den förnybara och koldioxidfria kraftproduktionen.<br />
˭˭ Läs mer om Powers investeringar på sidorna 33–34.<br />
mm Nytt drift- och underhållsavtal i<br />
Tyskland<br />
År 2008 undertecknade Fortum ett långsiktigt<br />
avtal med tyska Trianel Power Kohlekraftwerk<br />
Lünen GmbH & Co. för drift- och underhåll<br />
av ett nytt kolkraftverk på 750 MW i Lünen.<br />
Kraftverket pla<strong>ner</strong>as att tas i drift våren 2012<br />
med modern teknik som minskar koldioxidutsläppen<br />
med 30 % i jämförelse med andra<br />
befintliga kraftverk. Tekniken har utvecklats i<br />
Japan och kommer nu att användas för första<br />
gången i Europa. Förberedelserna inför starten<br />
har inletts och de första 60 medarbetarna<br />
har anställts.<br />
Drift-, underhåll- och experttjänster<br />
för kraftproducenter<br />
Power erbjuder drift- och underhållstjänster<br />
samt mångsidiga experttjänster<br />
till kraft- och värmebolag och till industri -<br />
företag som har egen kraftproduktion.<br />
Divisionen pla<strong>ner</strong>ar att erbjuda dessa<br />
tjänster på Fortums hemmamarknad och<br />
på vissa internationella marknader.<br />
Fortums högspecialiserade tjänster som<br />
rör underhåll av turbi<strong>ner</strong> är välkända på<br />
marknaden, och under 2009 vann Fortum<br />
flera stora upphandlingar gällande dessa.<br />
Till Fortums kunder i Finland hör till<br />
exempel Rautaruukki, UPM Kymmene och<br />
Stora Enso, samt Kraftwerk Burghausen<br />
GmbH i Tyskland. Med dessa kunder<br />
kommer olika projekt att genomföras<br />
under år 2010 och 2011. I Österrike gjorde<br />
Fortum ett underhållsarbete för Linz<br />
Strom GmbH under sommaren 2009.<br />
Under 2009 har Fortum hjälpt<br />
externa kunder även i många andra<br />
större projekt. Vid ett kraftverk i Krakow,<br />
Polen, ansvarade Fortum för moderniseringar<br />
av kraftverkets förbränningsteknik.<br />
På Lukoil-ägda kraftverket TGC-8<br />
i Ryssland gjorde Fortum ett granskningsarbete.<br />
Dessutom har Fortum utfört<br />
ett samarbetsprojekt där drifteffektiviteten<br />
på Göteborg E<strong>ner</strong>gis kraft- och<br />
värmeanläggningar förbättrades. Detta<br />
arbete utfördes under det nya produktnamnet<br />
Fortum Ecotuning ®.<br />
FoU för att motverka<br />
klimatförändringen<br />
Den största delen av Fortums forskningsoch<br />
utvecklingsaktiviteter sker inom<br />
divisionen Power. Huvudinriktningarna<br />
är säkerställning av kontinuerlig och<br />
effektiv drift av kraftverken samt<br />
utveckling av hållbara lösningar för ny<br />
e<strong>ner</strong>gi. Den viktigaste uppgiften är att<br />
utveckla och öka tillgängligheten på<br />
existerande anläggningar samt att följa<br />
utvecklingen av nya produktionstekniker.<br />
Inom kärnkraftssektorn fokuseras<br />
FoU-arbetet på kärnsäkerhet och<br />
kärnavfallshantering. Nya områden för<br />
forskning och utveckling är utvecklingen<br />
av kärnkraftsverk som producerar både el<br />
och värme, förberedelser för en fullskalig<br />
demonstrationsanläggning med teknik<br />
för avskiljning och lagring av koldioxid<br />
samt ett vågkraftsprojekt.<br />
˭˭ Läs mer på sidorna 38–39.
56<br />
DIVISIONER<br />
Fortum ABP 2009<br />
Heat<br />
Under 2009 slutförde Heat tre kraftvärmeprojekt<br />
(CHP) och de nya anläggningarna<br />
producerar idag på maximal<br />
effekt.<br />
Division Heat koncentrerar sig på kraftvärme<br />
(CHP), fjärrvärme och värmelösningar<br />
till företagskunder. Heat äger<br />
och driver 22 (2008: 20) kraftvärmeverk<br />
och flera hundra värmeverk i Norden,<br />
Baltikum och Polen. Heat är också ett<br />
kompetenscentrum för fjärrkyla och<br />
e<strong>ner</strong>giproduktion med avfallsbaserade<br />
bränslen. Kunderna är industriföretag,<br />
kommu<strong>ner</strong> och fjärrvärmeanvändare.<br />
Divisionens mål är att bli en förebild<br />
för värmeindustrin. När divisio<strong>ner</strong>na<br />
Heat och Russia räknas ihop blir Fortum<br />
den fjärde största värmeproducenten i<br />
världen.<br />
Avyttringar påverkade<br />
försäljningsvolymer<br />
Försäljningen i divisionen Heat uppgick<br />
till 22,9 terawattimmar (TWh) (2008: 24,9).<br />
I Finland och Sverige uppgick försäljningen<br />
till 8,0 TWh (2008: 10,8) respektive<br />
9,8 TWh (2008: 9,1) och i övriga länder<br />
till 5,1 TWh (2008: 5,0). Försäljningsvolymer<br />
påverkades av några avyttringar och<br />
lägre efterfrågan av industrin i Finland. I<br />
Norden uppgick försäljningen av industriånga<br />
till 2,6 TWh (2008: 4,4) och försäljningen<br />
av fjärrvärme till 15,3 TWh (2008:<br />
15,6). Kraftproduktionen på kraftvärmeverken<br />
uppgick till 4,4 TWh (2008: 4,7).<br />
Det jämförbara rörelseresultatet för divisionen<br />
blev 227 miljo<strong>ner</strong> euro (2008: 250).<br />
Minskningen berodde främst på svagare<br />
valutor i Sverige och Polen, särskilt under<br />
första halvåret.<br />
Kraftvärme – framtidens<br />
e<strong>ner</strong>gilösning<br />
Heat bedömer att miljövänlig kraftvärme<br />
är en konkurrenskraftig framtida lösning<br />
för att producera e<strong>ner</strong>gi. Den ger många<br />
miljömässiga och ekonomiska fördelar. I<br />
en kombi<strong>ner</strong>ad kraft- och värmeproduktion<br />
kan nästan 90 % av e<strong>ner</strong>gin i bränslet<br />
tas tillvara. Kraftvärme spelar en central<br />
roll när det gäller att minska miljöpåverkan<br />
och att fullfölja åtaganden för<br />
att minska växthusgasutsläppen. Därför<br />
har Heat ett långsiktigt investerings-<br />
Nyckeltal<br />
milj. euro 2009 2008 Förändring %<br />
Omsättning 1 394 1 466 –4,9<br />
värmeförsäljning 1 054 1 120 –5,9<br />
kraftförsäljning 224 228 –1,8<br />
övrig försäljning 116 118 –1,7<br />
Rörelseresultat 248 307 –19,2<br />
Jämförbart rörelseresultat 227 250 –9,2<br />
Operativt kapital (vid periodens slut) 3 786 3 468 9,2<br />
Avkastning på operativt kapital, % 7,8 8,9 –12,4<br />
Jämförbar avkastning på operativt kapital, % 7,2 7,3 –1,4<br />
Bruttoinvesteringar 359 431 –16,7<br />
Antal anställda, 31.12. 2 246 2 318 –3,1<br />
Fortums värmeproduktion i Europa per<br />
källa, %<br />
Avfall 6<br />
14<br />
Värmepumpar,<br />
el<br />
Övriga<br />
7<br />
Torv 4<br />
Olja 5<br />
23,2 TWh år 2009<br />
20<br />
Naturgas<br />
Kol<br />
22<br />
22<br />
Biobränsle<br />
Divisionens försäljning av fjärrvärme<br />
och industriell ånga per område, TWh<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Övriga länder<br />
Sverige<br />
Finland<br />
05<br />
06 07 08 09
Fortum ABP 2009 heat<br />
57<br />
program som koncentrerar sig på kraftvärme<br />
för att ersätta gamla anläggningar<br />
som enbart producerar värme och för att<br />
öka elproduktionen.<br />
Nya kraftverk togs i bruk<br />
Under 2009 startade Fortum produktionen<br />
vid tre nya kraftvärmeverk. Ett<br />
nytt gaseldat kraftvärmeverk, intill det<br />
nuvarande kraftverket, togs i kommersiellt<br />
bruk i december 2009 i Esbo,<br />
Finland. Den nya anläggningen har en<br />
kapacitet på 234 megawatt (MW) värme<br />
och 214 MW el. Investeringen minskar de<br />
specifika koldioxidutsläppen med 10 %.<br />
Anläggningen ska öka divisionens elproduktion<br />
med cirka 1 TWh. Dessutom<br />
investerade Fortum i en ny 13 kilometer<br />
lång fjärrvärmeledning i Esbo, Finland.<br />
I mars togs ett nytt torv- och<br />
bio massa eldat kraftvärmeverk i bruk<br />
i Tartu, Estland. Anläggningens kapacitet<br />
är 50 MW värme och 25 MW el. I<br />
juni inleddes produktionen vid ett nytt<br />
gaseldat kraftvärmeverk i Jelgava, Lettland.<br />
Anläggningen producerar 5 MW<br />
värme och 4 MW el. Dessa två anläggningar<br />
bidrar tillsammans med cirka<br />
0,1 TWh om året till divisionens elproduktion.<br />
Divisionen Heat håller på att bygga<br />
nya kraftvärmeverk i Częstochowa, Polen<br />
och i Pärnu, Estland. Nya investeringar<br />
pla<strong>ner</strong>as också i Sverige.<br />
˭˭ Läs mer på sidorna 32–33.<br />
Den långsiktiga konkurrenskraften<br />
säkras<br />
Heat har systematiskt arbetat för att<br />
skapa och behålla optimal värmeverksamhet<br />
och anläggningstillgångar.<br />
Åtgärder inleddes i Finland redan under<br />
2008 vid försäljningen av produktionsanläggningen<br />
i Jyväskylä, gasturbinverket<br />
i Hyvinge och värmeverksamheten<br />
i Torneå.<br />
Processen fortsatte under 2009 med<br />
försäljning av några resterande objekt<br />
som inte tillhörde kärnverksamheten. I<br />
maj såldes torvkärr i Jyväskylä till Vapo<br />
Oy och i augusti såldes kraftvärmeverket<br />
i Karleby, Finland, till staden Karleby.<br />
Mot en hållbar framtid<br />
Hållbar och säker e<strong>ner</strong>giproduktion är<br />
avgörande för konkurrenskraftiga affärer.<br />
Divisionens långsiktiga mål är att senast<br />
2020 minska de specifika koldioxidutsläppen<br />
i värmeproduktionen med 10 %<br />
jämfört med år 2006. Divisionen fortsätter<br />
arbetet att bromsa klimatförändringen<br />
genom att öka kraftvärme- och fjärrvärmeproduktionen<br />
och med hjälp av mer<br />
förnybara bränslen i e<strong>ner</strong>gi produktionen.<br />
Verksamheten i Polen fick i oktober sina<br />
miljö-, säkerhets- och kvalitetsmärkningar.<br />
Värmeverksamheten har OHSAS 18001<br />
säkerhetscertifikat, ISO 9001 kvalitetscertifikat<br />
och ISO 14001 miljöcertifikat.<br />
Heats verksamheter i Finland, Polen och<br />
Lettland är nu alla helt certifierade.<br />
Lönsam tillväxt<br />
Under de kommande åren ska Heat fokusera<br />
på lönsam tillväxt, hållbar verk-<br />
samhet, nöjda kunder på sina huvudmarknader<br />
och att framgångsrikt slutföra<br />
det långsiktiga investeringsprogrammet<br />
för kraftvärmen. Heat ska aktivt undersöka<br />
nya tillväxtmöjligheter.<br />
Divisionens försäljning av fjärrvärme<br />
och industriell ånga per land,<br />
milj. euro<br />
Divisionens försäljning av fjärrvärme<br />
och industriell ånga, TWh<br />
mm Fortum, Metso, UPM och VTT utvecklar<br />
tillsammans ett rent e<strong>ner</strong>gialternativ med<br />
bio-olja<br />
1 200<br />
800<br />
400<br />
0<br />
Övriga länder<br />
Sverige<br />
Finland<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Ånga<br />
Värme<br />
05<br />
06 07 08 09<br />
I november 2009 meddelade Fortum att<br />
företaget tillsammans med flera finländska<br />
part<strong>ner</strong>s kommer att delta i ett projekt för<br />
utveckling av bio-olja. Projektet ska utveckla<br />
ett nytt integrerat affärskoncept baserat på<br />
bio-olja. Integration av bio-oljeproduktion<br />
med kraftvärme och användningen av bioolja<br />
som koldioxidfritt bränsle är ett lovande<br />
alternativ bland de olika metoder som finns<br />
för att minska koldioxidutsläppen i värmeproduktion.
58<br />
DIVISIONER<br />
Fortum ABP 2009<br />
Electricity Solutions and Distribution: Distribution<br />
Fjärrstyrda frånskiljare och smarta<br />
elmätare är två konkreta exempel på<br />
utvecklingen som leder oss mot mer<br />
automatiserade, flexibla och tillförlitliga<br />
nät – framtidens ”smarta nät”.<br />
Pla<strong>ner</strong>ingen av och investeringarna i<br />
våra elnät baseras på konsumenternas<br />
behov och måste stämma överens med<br />
den långsiktiga hållbara utvecklingen i<br />
samhället.<br />
Nyckeltal<br />
Distribution äger, driver och utvecklar<br />
lokala och regionala distributionsnät.<br />
Distribution levererar också säker el med<br />
en driftsäkerhet på 99,9 % till 1,6 miljo<strong>ner</strong><br />
kunder i Sverige, Finland, Norge och<br />
Estland. Fortums nät har en total längd<br />
på 156 100 kilometer, vilket motsvarar<br />
3,5 varv runt jorden.<br />
Under 2009 uppgick eldistributionsvolymen<br />
på lokal- och regionnäten till<br />
25,9 terawattimmar (TWh) (2008: 25,8)<br />
respektive 16,4 TWh (2008: 17,7). Eldistributionen<br />
via regionala elnät uppgick till<br />
13,6 TWh i Sverige (2008: 14,8) och 2,8<br />
TWh i Finland (2008: 2,9).<br />
Marknadsandelen för eldistribution<br />
när det gäller levererad volym i lokalnät<br />
milj. euro 2009 2008 Förändring %<br />
Omsättning 800 789 1,4<br />
distribution på lokalnät 685 669 2,4<br />
distribution på regionnät 75 77 –2,6<br />
övrig försäljning 40 43 –7,0<br />
Rörelseresultat 263 248 6,0<br />
Jämförbart rörelseresultat 262 248 5,6<br />
Operativt kapital (vid periodens slut) 3 299 3 032 8,8<br />
Avkastning på operativt kapital, % 8,7 8,1 7,4<br />
Jämförbar avkastning på operativt kapital, % 8,6 8,2 4,9<br />
Bruttoinvesteringar 193 296 –34,8<br />
Antal anställda, 31.12. 1 088 1 336 –18,6<br />
med upp till 20 kV var 20 % i Finland<br />
(2008: 19), 15 % i Sverige (2008: 14), 3 % i<br />
Norge (2008: 3) och 3 % i Estland (2008:<br />
3). På den finländska elmarknaden får en<br />
ensam aktör stå för högst 25 % av den el<br />
som distribueras i 0,4 kV-nätet i landet. I<br />
slutet av 2009 var Fortums andel 20 %.<br />
Långsiktig effektivitet<br />
och lönsamhet i fokus<br />
Affärsenhetens jämförbara rörelseresultat<br />
uppgick till 262 miljo<strong>ner</strong> euro (2008: 248).<br />
Kallare väder ledde till ökad försäljning<br />
under 2009 jämfört med 2008. Resultatet<br />
påverkades av en svagare svensk valuta.<br />
Huvuddelen av kostnaderna för att<br />
avsluta det svenska AMM-projektet (AMM<br />
Antal elnätskunder per område, 31.12.<br />
tusental 2009 2008<br />
Sverige 895 877<br />
Finland 611 606<br />
Norge 99 99<br />
Estland 24 24<br />
Totalt 1 629 1 606<br />
Volym, distribuerad el på lokalnät<br />
TWh 2009 2008<br />
Sverige 14,0 14,0<br />
Finland 9,4 9,3<br />
Norge 2,3 2,3<br />
Estland 0,2 0,2<br />
Totalt 25,9 25.8<br />
Meter Management) togs redan 2008 och<br />
påverkade alltså inte 2009 års resultat.<br />
Distributions målsättning är att skapa<br />
långsiktig effektivitet och lönsamhet<br />
genom utveckling av verksamheten. Ett<br />
effektivitetsprogram som påbörjades år<br />
2008 slutfördes under 2009. Syftet med<br />
programmet var att förbättra kundservicen,<br />
öka effektiviteten i interna<br />
processer och säkerställa den långsiktiga<br />
lönsamheten i affärsverksamheten.<br />
Programmet har också inneburit<br />
en centralisering av personal<br />
till huvud kontoret i Finland samt till<br />
Stockholm och Karlstad, vilket har fortsatt<br />
enligt plan. De positiva effekterna av<br />
programmet har börjat ge utdelning.<br />
I Sverige genomfördes den andra<br />
fasen av utlokalisering av fältpersonal,<br />
också detta enligt plan. I augusti tecknades<br />
ett avtal med Eltel Networks som<br />
berörde 65 anställda. Genom att slutföra<br />
utlokaliseringen har Fortum medverkat<br />
till att skapa en väl fungerande extern<br />
marknad för byggtjänsterna.<br />
Säker eldistribution<br />
Säker eldistribution till kunderna är<br />
Distributions högsta prioritet. För att<br />
ytterligare säkerställa och förbättra driftsäkerheten<br />
gör företaget fortlöpande<br />
investeringar i sina elnät.<br />
Pla<strong>ner</strong>ingen av och investeringarna<br />
i våra elnät baseras på konsumenternas<br />
behov och måste stämma överens med<br />
den långsiktiga hållbara utvecklingen i<br />
samhället. Under 2009 säkrades 900 km
Fortum ABP 2009 distribution<br />
59<br />
mellanspänningsledningar genom kabeldragning<br />
i marken eller andra åtgärder,<br />
till exempel installation av fjärrstyrda<br />
frånskiljare i näten. Med hjälp av dessa<br />
kan driftcentralen snabbare identifiera<br />
och isolera fel i nätet. Färre kunder<br />
drabbas av strömavbrott och fel åtgärdas<br />
snabbare. De nya smarta elmätarna<br />
med tvåvägskommunikation ger också<br />
driftcentralen mer detaljerad information<br />
om fel på hushållsnivå. Fjärrstyrda<br />
från skiljare och smarta elmätare är två<br />
konkreta exempel på utveckling mot mer<br />
automatiserade, flexibla och tillförlitliga<br />
nät – framtidens ”smarta nät”.<br />
Förberedelser inför AMMinstallatio<strong>ner</strong><br />
i Finland<br />
Under 2009 slutfördes installationen av<br />
fjärravlästa elmätare i Sverige. Totalt 844 000<br />
nätkunder har nu en fjärr avläst elmätare<br />
– smart elmätare – och får fakturor<br />
baserade på sin faktiska elförbrukning.<br />
Kunderna får bättre kontroll över och<br />
förståelse för sin elförbrukning. Det gör<br />
e<strong>ner</strong>gieffektivisering enklare vilket både<br />
konsumenterna och miljön vin<strong>ner</strong> på.<br />
Lagen om månadsvis mätar avläsning i<br />
Sverige trädde i kraft den 1 juli 2009.<br />
Under 2010 startar installationen av<br />
fjärravlästa elmätare i Finland. I slutet av<br />
augusti 2009 tecknade Fortum ett avtal<br />
med tjänsteleverantören Telvent. Det<br />
totala värdet av investeringen, som inkluderar<br />
inköp av de fjärravlästa el mätarna,<br />
installation, drift och utveckling av<br />
systemet samt underhåll och service<br />
inkluderat uppgår till cirka 170 miljo<strong>ner</strong><br />
euro under en nioårsperiod. Totalt<br />
kommer 550 000 nätkunder i Finland att<br />
få en ny smart elmätare installerad. Den<br />
nya lagen om timvis mätaravläsning i<br />
Finland träder i kraft den 1 januari 2014.<br />
Pla<strong>ner</strong>ingen av ett AMM-system i<br />
Norge fortsätter. Preliminärt kommer en<br />
lag grundas om detta år 2016.<br />
Utveckling av regelverk<br />
Distribution av el regleras och övervakas<br />
av nationella myndigheter. Fortums mål<br />
är att säkerställa en konsekvent utveckling<br />
av framtida regelverk.<br />
Under 2009 togs nya steg mot ett mer<br />
harmoniserat regelverk i Norden när<br />
Sveriges Riksdag formellt antog regelverket<br />
Ex-Ante som träder i kraft år 2012.<br />
Regleringen innebär att elnäts priserna<br />
måste godkännas i förväg. E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen<br />
genomförde en<br />
utredning av hur kapitalkostnader ska<br />
beräknas och av grundprinciper i den nya<br />
inkomstregleringsmodellen. Detta förslag<br />
har presenterats för regeringen och beslut<br />
väntas under första halvåret 2010. E<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen<br />
lanserade också en<br />
rapport med principerna för övergångsperioden<br />
2008–2011. Syftet är att få en<br />
smidig övergång från det nuvarande regelverket<br />
ex-post till nya regelverket ex-ante.<br />
Fortum bedömer att det nya regelverket<br />
kommer att ge mer stabilitet och förutsägbarhet<br />
för den svenska distributionsverksamheten<br />
under de kommande åren.<br />
I Finland utvecklas inkomstreglerings-<br />
metodiken löpande och parametrar finjusteras.<br />
Det finländska e<strong>ner</strong>gimarknadsverket<br />
(EMV) påbörjade projektet ”Road<br />
map 2020”, ett projekt som ska se över<br />
helheten i nuvarande inkomstregleringsmodell<br />
och -parametrar. Den nuvarande<br />
regleringsperioden löper ut år 2011.<br />
Det norska parlamentet Stortinget har<br />
under året ändrat e<strong>ner</strong>gilagen och startat<br />
utredningar kring elmarknadens utveckling.<br />
Stortinget beslöt också att starta en<br />
utredning för att analysera om den nuvarande<br />
regleringen styr mot de politiska<br />
målen. Den norska e<strong>ner</strong>gimarknadsinspektionen<br />
(NVE) förväntas arbeta fram<br />
detaljerade regler kring minimikrav på<br />
bemanning av verksamheten.<br />
mm El i transportsektorn hjälper mot<br />
klimatförändringen<br />
2008 lanserade Distribution ett koncernövergripande<br />
projekt för att studera en storskalig<br />
introduktion av elbilar i Finland och Sverige.<br />
Projektet fortsatte under 2009 med test av<br />
olika tekniker och laddlösningar för elbilar.<br />
2009 samarbetade Fortum med Mitsubishi<br />
för att marknadsföra iMiEV, den första elbilen<br />
för en större marknad. Fortum utvecklar även<br />
en ny eldriven konceptbil tillsammans med<br />
finländska Valmet Automotive.<br />
Under året installerade Fortum cirka 100<br />
laddningsställen i Stockholm tillsammans<br />
med bl.a. Stockholms Stad, Stockholm Parkering,<br />
Skanska och Preem bensinstatio<strong>ner</strong>.
60<br />
DIVISIONER<br />
Fortum ABP 2009<br />
Electricity Solutions and Distribution: Markets<br />
Våra kunder har nytta av Fortums<br />
omfattande kunskaper om den<br />
nordiska konsumentmarknaden och<br />
av Fortums förmåga att utveckla<br />
produkter och tjänster över nationsgränserna.<br />
Fortum är ett av de ledande elhandelsbolagen<br />
på den nordiska elmarknaden.<br />
Cirka 1,2 miljo<strong>ner</strong> (2008: 1,3 miljo<strong>ner</strong>)<br />
privat- och företagskunder i Sverige,<br />
Finland och Norge använder företagets<br />
miljövänliga produkter och tjänster.<br />
Markets köper all sin el via elbörsen<br />
Nord Pool. Dessutom köper Markets<br />
miljömärkt el från nordiska producenter<br />
och är den ledande leverantören av miljömärkt<br />
och koldioxidfri el i Norden.<br />
Hårdare konkurrens på nordiska<br />
konsumentmarknader<br />
Markets sålde totalt 30,0 terawattimmar<br />
(TWh) el (2008: 36,6) under 2009. Den<br />
fortsatt hårda konkurrensen på den<br />
nordiska konsumentmarknaden och den<br />
lägre e<strong>ner</strong>gianvändningen inom industrin<br />
minskade försäljningen. Cirka 70 %<br />
av den totala elproduktionen såldes till<br />
företags kunder och 30 % till privatkunder.<br />
Markets säljer även el till andra återförsäljare<br />
i Sverige och Finland.<br />
Konsumenterna på den nordiska<br />
marknaden byter allt oftare elleverantör.<br />
I t.ex. Finland bytte cirka 200 000 kunder<br />
elleverantör under 2009. Detta innebär<br />
en hårdare konkurrens om kunder.<br />
Markets har dock medvetet prioriterat<br />
lönsamhet framför ett stigande antal<br />
kunder.<br />
Även den ekonomiska krisen har<br />
påverkat Markets elförsäljning. Försälj-<br />
ningsvolymerna minskade under året och<br />
särskilt till företagskunderna eftersom<br />
industrin använde mindre el och<br />
eftersom elavtalen med några stora företagskunder<br />
löpte ut.<br />
Balanserad ekonomi<br />
Markets ekonomiska resultat förbättrades<br />
avsevärt och det jämförbara resultatet<br />
steg till 22 miljo<strong>ner</strong> euro under 2009<br />
(2008: –33). De åtgärder som genomförts<br />
inom ramen för det omfattande ekonomiska<br />
förbättringsprogrammet, som<br />
togs fram 2008, har varit effektiva och<br />
vänt Markets resultat till klart positivt.<br />
Förnyade produkter, justerad prissättning<br />
och hård kostnadskontroll har varit avgö-<br />
Nyckeltal<br />
milj. euro 2009 2008 Förändring %<br />
Omsättning 1 449 1 922 –24,6<br />
kraftförsäljning 1 417 1 865 –24,0<br />
övrig försäljning 32 57 –43,9<br />
Rörelseresultat 22 –35 162,9<br />
Jämförbart rörelseresultat 22 –33 166,7<br />
Operativt kapital (vid periodens slut) 147 188 –21,8<br />
Avkastning på operativt kapital, % 16,8 –14,0 220,0<br />
Jämförbar avkastning på operativt kapital, % 18,6 –15,3 221,6<br />
Bruttoinvesteringar 1 3 –66,7<br />
Antal anställda, 31.12. 611 635 –3,8<br />
mm Internet en viktig försäljnings- och<br />
kommunikationskanal<br />
Fortum ser det som ett av sina viktigaste mål<br />
att bromsa klimatförändringen. Fortum vill att<br />
kunderna ska kommunicera med företaget<br />
via internet, vilket minskar pappersanvändningen<br />
och har en positiv effekt på klimatförändringen.<br />
Under 2009 lanserade Fortum e-faktura för<br />
sina privatkunder i syfte att minska antalet<br />
pappersfakturor och på så sätt minska miljöpåverkan.<br />
Innan e-fakturering och ökad<br />
kommunikation via internet inleddes blev<br />
pappershögen av fakturor och andra dokument<br />
som skickades till kunderna cirka två<br />
kilometer hög om året.
Öppen dialog med kunderna<br />
Att lyssna på kunderna och engagera<br />
dem i en öppen dialog om företagets alla<br />
tjänster är centralt för Markets framgång.<br />
Fortum har därför under flera år<br />
arrangerat kundråd i olika finländska<br />
kommu<strong>ner</strong>. I dessa råd diskuteras<br />
Fortums tjänster, elpriser, pristrender<br />
och produktnyheter. På det sättet får<br />
Fortum värdefull feedback om verksamheten<br />
direkt från kunderna.<br />
På rådsmötena under 2009 gavs<br />
också viktiga synpunkter på Fortums<br />
utvecklings projekt. En av de mest<br />
intressanta frågorna var förnyelsen av<br />
prissättningen på avtalet Kesto i Finland.<br />
Kundnöjdhet mäts också i undersökningar<br />
som görs i olika länder. Exempel<br />
på detta är EPSI/SKI kundnöjdhets-<br />
Fortum ABP 2009 markets<br />
61<br />
rande för resultatförbättringen.<br />
I början av 2009 stärkte Markets i<br />
Finland länken mellan de aktuella Kestoavtalen<br />
för privatkunder och prisutvecklingen<br />
på grosstmarknaden för el, som en<br />
konsekvens av produktförnyelse. Elavtalens<br />
pris uppdateras nu varje kvartal och<br />
prissättningen är mer tydlig än tidigare.<br />
Tydligheten har också förbättrats genom<br />
att kunderna får information om varje<br />
inköps- och prisperiod i förväg. Kunderna<br />
kan också använda Fortums onlineservice<br />
för att hämta information om priser för<br />
den kommande perioden. Den nya prissättningen<br />
har klart förbättrat lönsamheten<br />
på Kesto-avtalen.<br />
Även det nya fastprisavtalet Takuu<br />
och det rörliga prisavtalet Tarkka är nära<br />
och tydligt bundna till det fluktuerande<br />
grossist priset på el.<br />
Koldioxidfri el i fokus för<br />
konsumentprodukterna<br />
Utöver priset blev även själva el produktionen<br />
en konkurrensfaktor under 2009.<br />
Allt fler privatkunder och företag vill att<br />
elleverantören informerar om hur den<br />
producerar elen som säljs. Kundernas<br />
växande intresse påverkar också hur den<br />
sålda elen produceras. Hur och var elen<br />
produceras har blivit en av de viktigaste<br />
produktegenskaperna.<br />
Under 2009 började Markets sälja<br />
enbart koldioxidfri el till sina privatkunder.<br />
I Finland produceras elen till<br />
alla kunder enbart med vattenkraft, men<br />
kunderna kan även, för ett något högre<br />
pris, välja el producerad med vindkraft. I<br />
Sverige får alla kunder även automatiskt<br />
el som produceras utan koldioxidutsläpp.<br />
Genom att betala ett lite högre pris kan<br />
kunderna välja el som antingen produceras<br />
med vatten- eller vindkraft.<br />
Fortum garanterar elens ursprung<br />
i Norge. Norrmän som köper el från<br />
andra leverantörer kan minska sitt<br />
koldioxid avtryck genom att köpa ”CO2FRI<br />
ursprungsgaranti ” från Fortum.<br />
Även produkterbjudandet riktat till<br />
företagskunder har förnyats under året<br />
och all el som säljs till dem är nu koldioxidfri.<br />
De mest miljömedvetna företagskunderna<br />
kan även välja att köpa el som<br />
produceras med förnybara e<strong>ner</strong>gikällor.<br />
undersökningar som görs varje år i<br />
Finland och Sverige. Undersökningarna,<br />
som görs av ett opartiskt externt företag,<br />
speglar kundnöjdheten bland elkunderna.<br />
Dessutom jämförs resultaten med de<br />
viktigaste konkurrenternas resultat.<br />
Många nya intressanta möjligheter<br />
i sikte<br />
Fjärravlästa elmätare, smarta nät,<br />
småskalig lokal elproduktion, en<br />
gemensam nordisk konsumentmarknad<br />
och e-fakturering är några exempel på<br />
utvecklingsprojekt som kommer att<br />
ändra elmarknaden under de kommande<br />
åren och ge elhandelsbolagen möjligheter<br />
att erbjuda sina kunder helt nya<br />
tjänster. Till exempel gör den automatiska<br />
mätaravläsningen det möjligt att<br />
följa elanvändningen i realtid, timme för<br />
timme, vilket gör att elhandelsbolagen<br />
kan utveckla elavtal som baseras på helt<br />
nya prissättningsmodeller.
62<br />
DIVISIONER<br />
Fortum ABP 2009<br />
Russia<br />
OAO Fortums effektiviseringsprogram<br />
fortskrider enligt plan. Genom bland<br />
annat tekniska förbättringar, introduktion<br />
av portföljhantering och portföljhandel<br />
samt besparingar i inköpsprocesser<br />
är OAO Fortum en bra bit på<br />
väg att nå det årliga effektivitetsmålet<br />
på 100 miljo<strong>ner</strong> euro år 2011.<br />
Divisionen Russia består av kraft- och<br />
värmeproduktion samt försäljning i Ryssland.<br />
I segmentet ingår OAO Fortum<br />
(tidigare TGC-10) och Fortums ägarandel<br />
på cirka 25 % i TGC-1. I slutet av år 2009<br />
ägde Fortum 94,5 % av OAO Fortum,<br />
inklusive aktier ägda av OAO Fortums<br />
helägda dotterbolag. OAO Fortum är fullständigt<br />
konsoliderat fr.o.m den 1 april<br />
2008.<br />
Den totala installerade kapaciteten<br />
för OAO Fortum inklusive dotterbolag är<br />
cirka 2 800* megawatt (MW) el och cirka<br />
15 800 MW värme, med en årsproduktion<br />
på 16,0 terawattimmar (TWh) el<br />
och 25,6 TWh värme. Värme produceras<br />
främst på kraftvärmeverk, men även i<br />
värmepannor. Företaget äger och driver<br />
regionala fjärrvärmenät i många städer i<br />
Ryssland.<br />
TGC-1 är ett regionalt produktionsbolag<br />
som är verksamt i den nordvästra<br />
delen av Ryssland, från St. Petersburg<br />
till Kolahalvön. Produktionskapaciteten<br />
för el är över 6 200 MW och för värme<br />
17 200 MW. Det pågående investeringsprogrammet<br />
kommer att öka företagets<br />
kraftproduktionskapacitet med 1 600 MW.<br />
Fortum är bolagets näst största ägare.<br />
Under 2009 var division Russias<br />
jämförbara rörelseresultat, –26 miljo<strong>ner</strong><br />
euro, en förbättring med 66 miljo<strong>ner</strong><br />
euro jämfört med föregående år.<br />
Ökningen kommer huvudsakligen från<br />
OAO Fortums effektiviseringsprogram<br />
och en högre marginal på elförsäljningen.<br />
Den ekonomiska krisens<br />
utmaningar<br />
OAO Fortum är verksam i Tiumen- och<br />
Tjeljabinskområdena i Ural och västra<br />
Sibirien där den snabba utvecklingen<br />
inom industri- och byggbranscherna har<br />
ökat efterfrågan på el. Men den ekonomiska<br />
kris som drabbade Ryssland i<br />
slutet av 2008 påverkade kraftigt elkonsumtionen<br />
i området. I Tiumenområdet,<br />
där industriproduktionen domi<strong>ner</strong>as av<br />
olje- och gasindustrier, var efterfrågan på<br />
el 2009 på samma nivå som under 2008.<br />
Samtidigt finns det tecken på att efter-<br />
Nyckeltal<br />
milj. euro 2009 2008 Förändring %<br />
Omsättning 623 489 27,4<br />
kraftförsäljning 390 332 17,5<br />
värmeförsäljning 219 141 55,3<br />
övrig försäljning 14 16 –12,5<br />
Rörelseresultat –26 –91 71,4<br />
Jämförbart rörelseresultat –26 –92 71,7<br />
Operativt kapital (vid periodens slut) 2 248 2 205 2,0<br />
Avkastning på operativt kapital, % –0,3 –3,7 91,9<br />
Jämförbar avkastning på operativt kapital, % –0,3 –3,8 92,1<br />
Bruttoinvesteringar 218 1 748 –87,5<br />
Antal anställda 1) , 31.12. 4 090 7 262 –43,7<br />
1)<br />
I januari 2009 flyttades cirka 1 100 anställda över från division Russia till division Power.<br />
* Exklusive OJSC Kurgan Ge<strong>ner</strong>ating Company i Kurgan, Ryssland, där Fortum har beslutat att sälja sitt<br />
aktieinnehav. Fortum räknar med att avsluta affären och överföra ägandet under första halvåret 2010.<br />
mm Förbättrad e<strong>ner</strong>gieffektivitet i<br />
Tjeljabinsk<br />
Fortum och förvaltningen för Tjeljabinskregionen<br />
har kommit överens om omfattande<br />
samarbete inom området för e<strong>ner</strong>gieffektivitet.<br />
Den största insatsen enligt programmet<br />
är en automatisering och uppgradering<br />
av fjärrvärmesystemet i Tjeljabinsk, vilket<br />
kommer att minska e<strong>ner</strong>giförlusterna med<br />
över 30 % i området samt påtagligt minska<br />
bränsleförbrukning och utsläpp. Det är unikt i<br />
Ryssland med ett projekt i denna storlek. Projektet<br />
kommer delvis att finansieras genom<br />
höjda avgifter för fjärrvärme, som är kontrollerade<br />
av regionens förvaltning. När projektet<br />
är färdigt kommer konsumenterna få<br />
billigare leveranser av fjärrvärme med hög<br />
leveranssäkerhet.
Fortum ABP 2009 russia<br />
63<br />
frågan i Tjeljabinskområdet, som domi<strong>ner</strong>as<br />
av stålindustri, har återhämtat sig.<br />
Där har den årliga ökningen under fjärde<br />
kvartalet 2009 varit cirka 6 % medan<br />
efterfrågan minskade cirka 12 % under<br />
tredje kvartalet.<br />
Värmepriserna är reglerade och sätts<br />
av lokala myndigheter inom de gränser<br />
som anges på federal nivå. På grund av<br />
de sociala följderna som den ekonomiska<br />
krisen har orsakat har värmepriserna<br />
legat på en ohållbart låg nivå i de områdena<br />
där OAO Fortum är verksamt.<br />
På grund av utvecklingen har OAO<br />
Fortum vidtagit åtgärder för att minska<br />
kostnaderna och öka effektiviteten. I<br />
enlighet med Fortums strategi och inom<br />
ramen för att rekonstruera verksamheten<br />
avslutade OAO Fortum den 1 juli 2009<br />
sitt olönsamma avtal med staden Tiumen<br />
gällande driften av det lokala fjärrvärmenätet.<br />
750 anställda flyttades över till<br />
en ny fjärrvärmeoperatör i Tiumen och<br />
totalt reducerades antalet anställda hos<br />
OAO Fortum och dess dotterbolag med<br />
2 000 perso<strong>ner</strong>. Detta uppnåddes bland<br />
annat genom att centralisera många<br />
funktio<strong>ner</strong> och genom att optimera samt<br />
rationalisera processer.<br />
OAO Fortums investeringsprogram<br />
OAO Fortums pågående investeringsprogram<br />
kommer att öka kraftproduktionskapaciteten<br />
från nuvarande 2 800<br />
MW till 5 050 MW. Under 2010 ska tre<br />
projekt i programmet slutföras. Värdet<br />
av den resterande delen av programmet,<br />
beräknat på växelkursen vid årsskiftet<br />
2009, uppskattas till 1,8 miljarder euro<br />
från och med januari 2010.<br />
På grund av det minskade kraft behovet<br />
ser för närvarande den ryska regeringen<br />
över investeringsprogrammen för de<br />
elproducerande företagen. Fortum har<br />
bekräftat sitt åtagande att uppfylla OAO<br />
Fortums investeringsprogram. Däremot<br />
är vissa projekt, som är uppskjutna med<br />
1-3 år, föremål för granskning med gynnsamma<br />
framtidsutsikter.<br />
˭˭ Läs mer på sidan 33.<br />
Fokus på miljö, hälsa och<br />
arbetsmiljö<br />
OAO Fortum kommer att fortsätta sitt<br />
arbete för yttre miljö, hälsa och arbetsmiljö<br />
(EHS) i syfte att uppnå en standard<br />
i nivå med Fortums europeiska anläggningar.<br />
Under 2009 skapades en ny organisation<br />
för miljö, hälsa och arbetsmiljö<br />
för OAO Fortum. Målet är att få certifieringen<br />
ISO 14001 år 2012.<br />
Inom området för teknikutveckling<br />
har effektivitetsförbättringar inom fjärrvärmen<br />
en hög prioritet då det finns<br />
en mycket stor potential för e<strong>ner</strong>gibesparingar<br />
och lägre utsläpp. Arbetet<br />
för att minska riskerna för att medarbetarna<br />
blir utsatta för asbest har påbörjats<br />
och enligt plan ska all asbest tas bort eller<br />
kapslas in till slutet av 2015 för att helt<br />
förhindra expo<strong>ner</strong>ing av asbestdamm.<br />
Ett annat fokusområde handlar om att<br />
minska utsläppen av rökgas, partiklar och<br />
svaveldioxid.<br />
Under 2009 satte OAO Fortum igång<br />
ett ambitiöst hälso- och arbetsmiljöprogram<br />
som gäller alla anläggningar och<br />
medarbetare. Målet med programmet är<br />
att börja tillämpa Fortums sätt att arbeta<br />
med arbetsmiljö år 2012. Under året<br />
utrustades alla OAO Fortums medarbetare<br />
med nödvändig skyddsutrustning<br />
och med nya arbetskläder som uppfyller<br />
Fortums standard. Utvecklingen av en<br />
regelbunden EHS-rapportering, baserad<br />
på Fortums rapportering, har påbörjats.<br />
Dessutom har ett omfattande utbildningsprogram<br />
som berör alla medarbetare<br />
utvecklats.<br />
Reformen av e<strong>ner</strong>gisektorn<br />
fortskrider<br />
Ett av de viktigaste antagandena i<br />
förvärvet av OAO Fortum är att den ryska<br />
reformen av e<strong>ner</strong>gisektorn fortskrider.<br />
Som tidigare meddelats har andelen kraft<br />
som sålts med konkurrensmässiga priser<br />
ökat från 30 % till 50 % den 1 juli 2009 och<br />
från 50 % till 60 % i början 2010. Andelen<br />
ska öka från 60 % till 80 % i början av juli<br />
2010 och grossistmarknaden för elhandel<br />
förväntas vara helt avreglerad år 2011.<br />
Reglerna för den långsiktiga kapaciteten<br />
på marknaden övervägs för närvarande<br />
av den ryska regeringen och ett<br />
beslut väntas före utgången av år 2010.<br />
OAO Fortum kommer att fortsätta<br />
vara ett viktigt fokusområde<br />
I Ryssland kommer Fortum att koncentrera<br />
sig på att utveckla OAO Fortum och<br />
få de lokala produktionsenheterna att<br />
komma upp till en nivå närmare Fortums<br />
övriga tillgångar. Fortum är övertygad<br />
om att överföringen av kompetens till<br />
de ryska kraft- och värmeproduktionsanläggningarna<br />
leder till att både e<strong>ner</strong>gioch<br />
miljöeffektivitet kan förbättras.<br />
Förvärvet av OAO Fortum skapar en<br />
plattform för tillväxt på den fjärde största<br />
e<strong>ner</strong>gimarknaden i världen. Som en strategisk<br />
industriell investerare bekräftar<br />
Fortum sitt åtagande för en långsiktig<br />
verksamhet i Ryssland.
Det genomsnittliga deltagandet vid<br />
samtliga styrelsemöten var<br />
95 %<br />
En väldefinierad och transparent<br />
bolagsstyrning ger en god bas för en<br />
ansvarsfull, värdeorienterad företagsverksamhet<br />
och -övervakande funktio<strong>ner</strong>.<br />
Det är ett krav som är till nytta<br />
för Fortums aktieägare, den finansiella<br />
marknaden, affärspart<strong>ner</strong>s, anställda och<br />
allmänheten. Bolagsstyrningens mål är<br />
att skydda aktieägarnas rättigheter, öka<br />
tydligheten, underlätta styrelsens arbete<br />
och svara för effektivt upprätthållande<br />
av lagar och regleringar.
Fortum ABP 2009 Förvaltning<br />
65<br />
Kapitel 6 Förvaltning<br />
Koncernstyrelsens och den verkställande<br />
direktörens skyldighet att administrera<br />
och leda företaget regleras i<br />
den finländska aktiebolagslagen som<br />
kom pletteras av den finländska koden för<br />
bolagsstyrning. På följande sidor presenteras<br />
Fortums bolagsstyrningsrapport, så<br />
som förordnas i koden för bolagsstyrning,<br />
samt information om ledningens ersättningar<br />
och en presentation av ledningen.<br />
˭˭ Fortums insideradministration presenteras<br />
på företagets webbplats www.fortum.se/<br />
insideradministration.<br />
Aktieägarnas<br />
nomi<strong>ner</strong>ingskommitté<br />
Förvaltningsråd<br />
Bolagsstämma<br />
Styrelsen<br />
Revisorer<br />
Nomi<strong>ner</strong>ings- och<br />
ersättningskommitté<br />
Verställande direktör<br />
Revisionskommitté<br />
Koncernens<br />
ledningsgrupp<br />
(FMT)<br />
Intern<br />
revision
66<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
Bolagsstyrningsrapport<br />
Bolaget styrs enligt finländsk lag,<br />
bolagets bolagsordning och den<br />
finländska koden för bolagsstyrning,<br />
som publicerades 2008. Den här<br />
bolagsstyrningsrapporten har utarbetats<br />
enligt Rekommendation 51 i<br />
koden och kapitel 2, paragraf 6 i lagen<br />
för värdepappersmarknaden. Bolagsstyrningsrapporten<br />
utfärdas separat<br />
från bolagets verksamhetsberättelse.<br />
Fortum följer reglerna för NASDAQ OMX<br />
Helsinki Ltd, där bolaget är noterat,<br />
och de regler och bestämmelser som<br />
den finländska finansinspektionen satt<br />
upp. Fortums huvudkontor finns i Esbo,<br />
Finland.<br />
Bolaget följer den finländska koden för<br />
bolagsstyrning, med undantag för Ilona<br />
Ervasti-Vaintola, ledamot i revisionskommittén<br />
och riskkommittén, som<br />
har blivit beroende av bolaget under<br />
hösten 2009 (korsvis övervakningsförhållande)<br />
och att styrelsens nomi<strong>ner</strong>ings-<br />
och ersättningskommitté inte<br />
är involverad i nomi<strong>ner</strong>ingsprocessen<br />
till bolagsstyrelsen. För detta ändamål<br />
har bolagsstämman inrättat en särskild<br />
nomi<strong>ner</strong>ingskommitté bland aktieägarna.<br />
˭ Koden för bolagsstyrning finns på Värdepappers<br />
˭marknadsföreningens webbplats (www.cgfinland.fi).<br />
Fortum utarbetar konsoliderade bokslut<br />
och delårs rapporter i enlighet med den<br />
interna tionella redovisningsmetod (IFRS)<br />
som antagits av EU, lagen för värdepappersmarknaden<br />
samt den finländska<br />
finans inspektionens gällande normer och<br />
reglerna för NASDAQ OMX Helsinki Ltd.<br />
Koncernens verksamhetsberättelse och<br />
moderbolagets årsredovisning utarbetas<br />
enligt den finländska bokföringslagen<br />
och efter den finländska bokföringsnämndens<br />
åsikter och riktlinjer. Revisionsberättelsen<br />
omfattar verksamhetsberättelse,<br />
koncernens bokslut och moderbolagets<br />
årsredovisning.<br />
Koncernens organisation<br />
De beslutsfattande organ som sköter<br />
och övervakar koncernens förvaltning<br />
och verksamhet är den ordinarie bolagsstämman,<br />
förvaltningsrådet, styrelsen<br />
med dess två utskott samt verkställande<br />
direktören biträdd av Fortums<br />
ledningsgrupp. Styrelsen övervakar bolagets<br />
resultat, ledning och organisation.<br />
Förvaltningsrådet, styrelsen och koncernens<br />
ledningsgrupp är separata organ,<br />
och ingen person är ledamot i mer än ett<br />
av dem.<br />
Det dagliga ansvaret för verksam-<br />
Fortums finansiella rapporteringsstruktur<br />
Koncernen<br />
Divisio<strong>ner</strong><br />
Division<br />
Power<br />
Division<br />
Heat<br />
Division<br />
Electricity<br />
Solutions<br />
and<br />
Distribution<br />
Division<br />
Russia<br />
Rapporteringssegment<br />
Power Heat Markets Distribution Russia
Fortum ABP 2009 Bolagsstyrningsrapport<br />
67<br />
heten på koncernnivå vilar på verkställande<br />
direktören biträdd av koncernens<br />
ledningsgrupp och på divisionsnivå<br />
finns en divisionschef biträdd av respektive<br />
enhets ledningsgrupp.<br />
Bolagsstämma<br />
Aktieägarnas rätt att fatta beslut i<br />
bolagsfrågor utövas på en i laga ordning<br />
sammankallad bolagsstämma av de aktieägare<br />
som är närvarande, eller av deras<br />
befullmäktigade ombud. Enligt bolagsordningen<br />
och den finländska koden<br />
för bolagsstyrning ska styrelsen utfärda<br />
kallelse till ordinarie bolagsstämma.<br />
Kallelsen utfärdas tidigast två månader<br />
och senast 21 dagar innan den ordinarie<br />
bolagsstämman genom meddelande i två<br />
dagstidningar som styrelsen väljer.<br />
Ordinarie bolagsstämma hålls en gång<br />
om året, senast i juni månad. En extra<br />
bolagsstämma hålls då styrelsen eller<br />
förvaltningsrådet fin<strong>ner</strong> anledning till<br />
detta eller när lagen föreskriver att ett<br />
sådant möte måste hållas.<br />
Aktieägarnas<br />
nomi<strong>ner</strong>ingskommitté<br />
Genom beslut på Fortums ordinarie<br />
bolagsstämma utsågs aktieägarnas<br />
nomi<strong>ner</strong>ings kommitté som ska förbereda<br />
förslag på styrelseledamöter och deras<br />
ersättning inför nästa ordinarie bolagsstämma.<br />
Kommittén består av representanter<br />
för de tre största aktieägarna<br />
samt två expertledamöter: styrelsens<br />
ordförande och ytterligare en representant<br />
som väljs av styrelsen bland dess<br />
ledamöter och som saknar koppling till<br />
bolagets större aktieägare. De tre aktieägare<br />
vars andel av totala antalet röstberättigade<br />
aktier i bolaget var störst den<br />
2 november 2009 hade rätt att utse de<br />
ledamöter som ska representera aktieägarna<br />
i kommittén. Om en aktieägare<br />
inte skulle ha velat utnyttja sin rätt att<br />
utse ledamöter skulle rätten ha gått<br />
vidare till den nästkommande aktieägaren.<br />
De största aktieägarna fastställdes<br />
utifrån den ägarinformation som fanns<br />
dokumenterad i aktieägarregistret.<br />
Följande perso<strong>ner</strong> valdes till aktieägarnas<br />
nomi<strong>ner</strong>ingskommitté i<br />
november 2009: Pekka Timonen, ge<strong>ner</strong>aldirektör,<br />
Statsrådets kansli, avdelningen<br />
för ägarstyrning, Harri Sailas, verkställande<br />
direktör, Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget<br />
Ilmarinen och Jorma<br />
Huuhtanen, ge<strong>ner</strong>aldirektör, Folkpensionsanstalten.<br />
Matti Lehti, Fortums<br />
styrelseordförande, fungerade som<br />
expertledamot. Dessutom har Fortums<br />
vice styrelseordförande, Sari Baldauf,<br />
nomi<strong>ner</strong>ats som expertmedlem.<br />
På mötet den 1 februari 2010<br />
fattade aktieägarnas nomi<strong>ner</strong>ingskommitté<br />
beslut om att föreslå att<br />
följande perso<strong>ner</strong> väljs till styrelsen<br />
på den ordinarie bolagsstämman som<br />
äger rum den 25 mars 2010: Matti<br />
Lehti som ord förande, Sari Baldauf<br />
som vice ord förande och som ledamöter<br />
Esko Aho, Ilona Ervasti-Vaintola,<br />
Birgitta Johansson-Hedberg, Christian<br />
Ramm-Schmidt och Joshua Larson.<br />
Förvaltningsrådet<br />
Förvaltningsrådet ansvarar för att aktieägarnas<br />
intressen tillvaratas.<br />
Ledamöterna i förvaltningsrådet,<br />
dess ordförande och vice ordförande<br />
väljs av den ordinarie bolagsstämman<br />
för ett år i taget. En person som uppnått<br />
68 års ålder kan inte väljas till ledamot<br />
av förvaltningsrådet. Förvaltningsrådet<br />
består av minst sex och högst tolv ledamöter.<br />
I februari 2010 var antalet ledamöter<br />
11. På förvaltningsrådets möten<br />
deltog även tre personalrepresentanter<br />
som inte är ledamöter i förvaltningsrådet.<br />
Mer än hälften av förvaltningsrådets<br />
medlemmar måste vara närvarande<br />
för att mötet ska vara beslutsmässigt.<br />
Under 2009 hade förvaltningsrådet<br />
fem möten. Genomsnittlig närvaro<br />
vid mötena var 83,5 %.<br />
Representanter för de anställda<br />
i Fortums förvaltningsråd var Jouni<br />
Koskinen, Tapio Lamminen (ersattes av<br />
Kari Ylikauppila från 1 september 2009)<br />
och Sebastian Elg. Nuvarande personalrepresentanters<br />
mandat upphör i slutet<br />
av 2010.<br />
Styrelsen<br />
Styrelsen ansvarar för koncernens<br />
förvaltning och för att verksamheten<br />
följer gällande lagar och förordningar,<br />
däribland den finländska aktiebolagslagen,<br />
Fortums bolagsordning, de anvisningar<br />
som har getts av bolagsstämman<br />
Den ordinarie<br />
bolagsstämmans uppgift är<br />
bland annat att:<br />
XX Anta bokslut och koncernbokslutet<br />
XX Besluta om utdelningsbara medel<br />
XX Välja ledamöter till förvaltningsrådet<br />
och styrelsen<br />
XX Besluta om ansvarsfrihet för förvaltningsrådet<br />
och styrelsen samt<br />
för den verkställande direktören<br />
XX Besluta om ersättning till förvaltningsrådet,<br />
styrelsen och revisorerna<br />
XX Välja en revisor.<br />
Förvaltningsrådets<br />
huvudsakliga uppgifter är att:<br />
XX Övervaka hur bolaget sköts av styrelsen<br />
och verkställande direktören<br />
XX Ge sitt utlåtande om bokslutet och<br />
revisionsberättelsen till den ordinarie<br />
bolagsstämman<br />
XX Diskutera förslag som framförts<br />
av styrelsen rörande ärenden som<br />
innebär avsevärd nedskärning eller<br />
expansion av bolagets verksamhet<br />
eller en väsentlig ändring av<br />
bolagets organisation.
68<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
och de riktlinjer som utfärdats av förvaltningsrådet.<br />
Styrelsens ansvar beskrivs<br />
i styrelsens arbetsordning. Styrelsen<br />
består av fem till åtta ledamöter som<br />
väljs för en ettårsperiod vid den ordinarie<br />
bolagsstämman. Ettårsperioden löper ut<br />
i slutet av den första ordinarie bolagsstämman<br />
efter valet. Mer än hälften av<br />
ledamöterna måste vara närvarande för<br />
att styrelsen ska vara beslutsmässig. En<br />
person som fyllt 68 år kan inte väljas in i<br />
styrelsen.<br />
Under 2009 hade styrelsen elva möten,<br />
av vilka två var telefonkonferenser. Det<br />
genomsnittliga deltagandet vid samtliga<br />
styrelsemöten var 95,4 %. Utöver styrning<br />
och övervakning av bolagets operativa<br />
och finansiella utveckling var årets<br />
huvudsakliga diskussionsämnen Fortums<br />
strategi och finansiella ställning samt<br />
risker och finansiell rapportering. Till<br />
huvudfrågorna hörde också utnämningen<br />
av en ny verkställande direktör, den<br />
nya verksamhets organisationen, Lovisa<br />
3-ansökan och andra kärnkraftsärenden,<br />
OAO Fortums integration i Ryssland och<br />
investeringar i nya kraft- och värmeverksamheter<br />
samt avyttringsfrågor. Under<br />
året följde styrelsen noga utvecklingen<br />
på elmarknaden i de nordiska länderna,<br />
i Europa och i Ryssland samt implementeringen<br />
av Fortumkoncernens nya<br />
verksamhets organisation. Styrelsen fortsatte<br />
även hantera ärenden avseende<br />
hållbar verksamhetsutveckling samt<br />
ledningens prestatio<strong>ner</strong> och ersättning.<br />
Samtliga ledamöter i styrelsen, med<br />
undantag av Ilona Ervasti-Vaitola (som<br />
är beroende av bolaget), är oberoende av<br />
bolaget och de betydande aktieägarna i<br />
bolaget. Verkställande direktören, finansdirektören<br />
och chefsjuristen (som är<br />
styrelsens sekreterare) deltar regelbundet<br />
i styrelsemötena. Andra medlemmar i<br />
Fortums ledningsgrupp deltar när så<br />
krävs för att förse styrelsen med information<br />
eller på inbjudan av styrelsen.<br />
Styrelseordföranden förbereder tillsammans<br />
med verkställande direktören de<br />
ärenden som ska behandlas och de beslut<br />
som ska fastställas under styrelse mötena.<br />
Styrelsens arbetsordning<br />
Styrelsen har godkänt en arbetsordning<br />
som ska styra arbetet. En sammanfattning<br />
av arbetsordningens huvudinnehåll<br />
visas på nästa sida.<br />
Utvärdering av styrelsen<br />
Styrelsen gör en årlig utvärdering av det<br />
egna arbetet för att ytterligare utveckla<br />
arbetet i styrelsen. Bedömningsprocessen<br />
analyserar effektiviteten i arbetet, styrelsens<br />
storlek och sammansättning, förberedandet<br />
av dagordningen och dess nivå<br />
och öppenhet för diskussio<strong>ner</strong>, samt ledamöternas<br />
förmåga att bidra till en oberoende<br />
bedömning.<br />
Vid bolagsstämman 2009 valdes följande perso<strong>ner</strong> in i förvaltningsrådet med ett<br />
förordnande på ett år:<br />
Namn Födelseår Utbildning Huvudsysselsättning<br />
Ordförande Markku Laukkanen 1950 Pol. mag. Riksdagsledamot<br />
Vice ordförande Sanna Perkiö 1962 Tekn. dr. Riksdagsledamot<br />
Martti Alakoski 1953 Fackföreningsordförande<br />
Tarja Filatov 1963 Riksdagsledamot<br />
Sampsa Kataja 1972 Jur. kand. Riksdagsledamot<br />
Kimmo Kiljunen 1951 Pol. mag. Riksdagsledamot<br />
Katri Komi 1968 Agr. mag. Riksdagsledamot<br />
Ge<strong>ner</strong>alsekreterare, Gröna<br />
Panu Laturi 1972 Pol. mag. Förbundet i Finland<br />
Juha Mieto 1949 Riksdagsledamot<br />
Jukka Mäkelä 1960 Civ.ing. Riksdagsledamot<br />
Helena Pesola 1947 Pol. mag. Direktör, FPA<br />
På den ordinarie bolagsstämman 2009 valdes följande sex perso<strong>ner</strong> till styrelsen:<br />
Namn Födelseår Utbildning Huvudsysselsättning<br />
Ordförande Matti Lehti 1947 Ekon. dr. Direktör<br />
Vice ordförande<br />
Sari Baldauf 1955 Ekon. mag. Direktör<br />
Esko Aho 1954 Pol. mag.<br />
Ilona Ervasti-Vaintola 1951<br />
Birgitta Johansson-Hedberg 1947<br />
Jur. kand.,<br />
häradshövding<br />
Fil. kand,<br />
psykolog<br />
Executive Vice President, Corporate Relations<br />
and Responsibility, Nokia Corporation<br />
Koncernens chefsjurist, direktör för juridiska<br />
ärenden, Sampo Abp:s styrelsesekreterare,<br />
medlem i koncernens ledningsgrupp.<br />
Direktör<br />
Chrstian Ramm-Schmidt 1946 dipl. ekon. Senior Part<strong>ner</strong>, Merasco Capital Ltd.
Fortum ABP 2009 Bolagsstyrningsrapport<br />
69<br />
Koncernstyrelsens huvudsakliga<br />
uppgifter:<br />
XX Strategisk utveckling och styrning av<br />
bolagets verksamhet och verksamhetsområden<br />
XX Kontroll av att verksamheten följer<br />
gällande lagar och förordningar,<br />
bolagets bolagsordning och de riktlinjer<br />
som har getts av förvaltningsrådet<br />
XX Fastställande av utdelningspolicyn<br />
XX Säkerställande av att redovisningen<br />
och ekonomin administreras på rätt<br />
sätt<br />
XX Utnämning av den högsta ledningen<br />
XX Övervakning av centrala risker<br />
samt förmedling av information till<br />
verkställa nde direktören om hur dessa<br />
ska hanteras<br />
XX Fastställande av den årliga<br />
verksamhets planen<br />
XX Godkännande av delårsrapporter,<br />
koncern bokslut, verksamhetsberättelser<br />
och moderbolagets årsbokslut<br />
XX Verkställande av de arbetsuppgifter<br />
för bolagets styrelse som anges i aktiebolagslagen<br />
samt i bolagsordningen<br />
XX Beslut om större investeringar, avyttringar<br />
och affärstransaktio<strong>ner</strong><br />
XX Val av ledamöter till styrelsekommittéerna.<br />
Utvärdering av styrelsens arbete:<br />
XX Årlig självutvärdering.<br />
Ruti<strong>ner</strong> för styrelsemöten:<br />
XX Sammankallas enligt tidigare överenskommet<br />
schema för att diskutera<br />
angivna ärenden och andra frågor när<br />
ett möte bedöms vara nödvändigt<br />
XX Ordföranden fastställer dagordningen<br />
utifrån förslag från de andra styrelsemedlemmarna,<br />
verkställande direktören<br />
och styrelsens sekreterare<br />
XX Ordföranden ska sammankalla ett<br />
möte om en styrelseledamot eller<br />
verkställande direktören vill att ett<br />
särskilt ärende ska behandlas<br />
XX Handläggning av rapporter från styrelsekommittéerna<br />
och verkställande<br />
direktören<br />
XX Underlag ska vara ledamöterna tillhanda<br />
fem dagar före varje möte.<br />
Styrelsens kommittéer<br />
Styrelsen har utsett en revisions- och<br />
riskkommitté samt en nomi<strong>ner</strong>ings- och<br />
ersättningskommitté, med vardera tre<br />
ledamöter. Alla ledamöter i dessa kommittéer<br />
är styrelseledamöter. Ledamöterna<br />
utses för ett år i taget och förordnandet<br />
löper ut i slutet av första ordinarie bolagsstämman<br />
efter valet. Alla ledamöter i<br />
styrelsen har rätt att delta i kommittéernas<br />
möten. Styrelsens sekreterare<br />
fungerar också som sekreterare i kommittéerna.<br />
Styrelsen har antagit skriftliga<br />
direktiv för kommittéerna. Huvudinnehållet<br />
i dessa regler beskrivs nedan.<br />
Revisions- och riskkommittén<br />
Revisions- och riskkommittén hjälper<br />
styrelsen att fullgöra sina tillsynsskyldigheter<br />
i enlighet med de uppgifter<br />
som specificeras för revisions kommittéer<br />
i den finländska koden för bolags styrning.<br />
Revisions- och riskkommittén granskar<br />
årligen sina direktiv, godkän<strong>ner</strong> direktiven<br />
och planen för den interna revisionen och<br />
utför en självutvärdering av sitt arbete.<br />
Dessutom har kommittén regelbundna<br />
möten med de externa revisorerna för att<br />
diskutera revisionsplanen, revisionsberättelsen<br />
samt resultatet av revisionen.<br />
Revisions- och riskkommittén rapporterar<br />
regelbundet sitt arbete till styrelsen<br />
efter varje möte.<br />
Efter bolagsstämman i april 2009<br />
valde styrelsen bland de egna ledamöterna<br />
Birgitta Johansson-Hedberg till<br />
ordförande i revisions- och riskkommittén<br />
samt Ilona Ervasti-Vaintola och<br />
Christian Ramm-Schmidt till ledamöter.<br />
Kommittén höll fem möten under<br />
2009. Det genomsnittliga deltagandet<br />
vid samtliga möten var 93,3 %. Även<br />
externa revisorer, finansdirektören,<br />
chefen för internrevisionen, bolagets<br />
controller och chefsjurist i egenskap<br />
av kommitténs sekreterare samt andra<br />
parter som bjudits in av kommittén var<br />
regelbundna deltagare på kommitténs<br />
möten.<br />
Till årets huvudfrågor hörde granskning<br />
av delårsrapporter, finansiella<br />
rapporter, rapporter och policies från<br />
internrevision och riskhantering samt<br />
bolagsstyrningsrapporten, övervakning av<br />
vissa viktiga projekt, bland annat integrationen<br />
av OAO Fortum i Ryssland, förberedelse<br />
av en rekommendation för val av<br />
extern revisor samt efterlevnad av regler<br />
och utveckling av interna kontroller.<br />
Nomi<strong>ner</strong>ings- och<br />
ersättningskommittén<br />
Efter bolagsstämman i april 2009 valde<br />
styrelsen bland de egna ledamöterna<br />
Matti Lehti till ordförande i nomi<strong>ner</strong>ings-<br />
och ersättningskommittén samt<br />
Esko Aho och Sari Baldauf till ledamöter.<br />
Kommittén höll möte sex gånger under<br />
2009. Deltagandet vid samtliga möten<br />
var 94,4 %. Andra regelbundna deltagare<br />
vid kommitténs möten var verkställande<br />
direktören, personaldirektören och chefsjuristen<br />
i egenskap av kommitténs sekreterare.
70<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
Arbetsordning för revisions- och<br />
riskkommittén:<br />
XX Följa med bokslutsrapporteringsprocessen<br />
XX Övervaka den finansiella<br />
rapporteringsprocessen<br />
XX Följa med effektiviteten av bolagets<br />
internkontroll, eventuell internrevision<br />
och riskhanteringssystemen<br />
XX Behandla den beskrivning av de<br />
viktigaste delarna av internkontroll och<br />
riskhantering som rör den finansiella<br />
rapporteringsprocessen, som ingår i<br />
bolagets bolagsstyrningsrapport.<br />
XX Följa med den lagstadgade revisionen<br />
av bokslutet och koncernbokslutet<br />
XX Bedöma den lagstadgade revisorns<br />
eller revisionsfirmans oberoende,<br />
särskilt de tilläggstjänster de erbjuder<br />
åt det företag som ska revideras<br />
XX Förbereda via styrelsen förslag om<br />
val av revisor som aktieägarna ska<br />
ta ställning till vid ordinarie bolagsstämma<br />
XX Granska bolagsstyrningsrapport<br />
XX Övervaka bolagets finansiella ställning<br />
XX Godkänna instruktio<strong>ner</strong>na för den<br />
interna revisionen<br />
XX Granska pla<strong>ner</strong> och rapporter för den<br />
interna revisionen<br />
XX Vara i kontakt med revisorn och<br />
granska de rapporter revisorn skapar<br />
för kommittén.<br />
Arbetsordning för nomi<strong>ner</strong>ingsoch<br />
ersättningskommittén:<br />
XX Diskutera, bedöma och lämna förslag<br />
för koncernens och koncernledningens<br />
lönestruktur och bonus- och<br />
incitament program<br />
XX Övervaka bonussystemens funktion för<br />
att säkerställa att ledningens bonussystem<br />
gör att bolagets mål uppnås<br />
och att de baseras på personliga<br />
prestatio<strong>ner</strong><br />
XX Upprätta nomi<strong>ner</strong>ingsförslag till<br />
styrelsen vad gäller nomi<strong>ner</strong>ingsfrågor<br />
rörande verkställande direktör och<br />
den ledning som rapporterar direkt till<br />
verkställande direktören<br />
XX Utvärdera prestatio<strong>ner</strong>na för den<br />
verkställande direktören och den<br />
ledning som rapporterar direkt till den<br />
verkställande direktören.<br />
Kommittén rapporterar sitt arbete till<br />
styrelsen regelbundet efter varje möte.<br />
Till huvudfrågorna under året hörde<br />
utnämning av verkställande direktör, ny<br />
verksamhetsorganisation för Fortumkoncernen,<br />
utvärdering av högsta<br />
ledningens prestatio<strong>ner</strong> och ersättning<br />
samt angivande av mål för koncernens<br />
ledningsgrupp.<br />
Verkställande direktören<br />
Verkställande direktören har till uppgift<br />
att leda koncernens verksamhet och<br />
förvaltning i enlighet med den finländska<br />
aktiebolagslagen och relaterad lagstiftning,<br />
samt enligt styrelsens anvisningar.<br />
Civilingenjör och ekonomie magister<br />
Tapio Kuula (född 1957) har varit verkställande<br />
direktör sedan maj 2009.<br />
Verkställande direktören biträds av<br />
Fortums ledningsgrupp. Verkställande<br />
direktörens insatser utvärderas årligen av<br />
styrelsen. Utvärderingen baseras på objektiva<br />
kriterier, bland annat bolagets resultat<br />
och i vilken utsträckning verk ställande<br />
direktören har lyckats uppnå de mål som<br />
styrelsens nomi<strong>ner</strong>ings- och ersättningskommitté<br />
tidigare har satt upp.<br />
Fortums ledningsgrupp och<br />
organisation<br />
För närvarande består Fortums ledningsgrupp<br />
av nio perso<strong>ner</strong>, inklusive den<br />
verkställande direktören som övriga<br />
medlemmarna rapporterar till. Chefsjuristen<br />
fungerar som sekreterare i<br />
ledningsgruppen. Ledningsgruppen<br />
träffas regelbundet en gång i månaden.<br />
Dessutom hålls möten rörande strategioch<br />
verksamhetspla<strong>ner</strong>ing, liksom resultatuppföljning<br />
och personalfrågor som<br />
chefsutvärderingar.<br />
Till ledningsgruppens uppgifter hör<br />
fastställande av strategiska mål, förberedelse<br />
av koncernens årliga affärsplan,<br />
resultatuppföljning, investeringspla<strong>ner</strong>ing<br />
och uppföljning samt beslut<br />
om sammanslagningar, förvärv och<br />
avyttringar enligt befogenhet. Varje<br />
medlem av ledningsgruppen ansvarar för<br />
den dagliga verksamheten och genomförandet<br />
av verksamhetsbeslut inom<br />
hans/hennes respektive organisatio<strong>ner</strong>.<br />
Fortum omorganiserade verksamhetsstrukturen<br />
till fyra divisio<strong>ner</strong> och fyra<br />
stabsfunktio<strong>ner</strong> för att öka organisationens<br />
effektivitet, resultatansvar och<br />
enkelhet. Ändringen trädde i kraft 1<br />
oktober 2009.<br />
De nya divisio<strong>ner</strong>na är Power, Heat,<br />
Russia och Electricity Solutions and<br />
Distribution. Division Power består<br />
av Fortums produktion av kraft samt<br />
fysisk och finansiell handel. Dessutom<br />
erbjuder divisionen drift-, underhåll- och<br />
utvecklings tjänster för kraftverk samt<br />
experttjänster för kraftproducenter. Division<br />
Heat består av kraftvärmeproduktion,<br />
fjärrvärmeverksamhet och värmelösningar<br />
till företagskunder. Division<br />
Electricity Solutions and Distribution<br />
ansvarar för elförsäljning och ellösningar<br />
samt eldistribution. Divisionen består<br />
av två affärsområden: Distribution och
Fortum ABP 2009 Bolagsstyrningsrapport<br />
71<br />
Fortums ramverk för internkontroller<br />
Styrelsenivå<br />
Koncernledningsnivå<br />
(VD/ FMT)<br />
Verksamhetsnivå och<br />
koncernfunktio<strong>ner</strong><br />
Organisation,<br />
juridiska<br />
strukturer, ansvar,<br />
befogenhetsbegränsningar<br />
Förvaltning<br />
och styrning<br />
Resultatstyrningsprocess<br />
XX Strategiprocess<br />
XX Verksamhetskpla<strong>ner</strong>ing<br />
XX Ledningsrapportering<br />
XX FMT-möten<br />
XX Resultatuppföljningar<br />
XX Individuella<br />
resultatdiskussio<strong>ner</strong><br />
XX Investeringsprocess<br />
Verksamhets- och stödprocesser<br />
Riskhantering<br />
Kontrollmiljö<br />
Information och<br />
kommunikation<br />
Övervakning (t.ex.<br />
verksamhetsstyrning,<br />
intern och extern<br />
revision)<br />
Markets. Division Russia består av kraftoch<br />
värmeproduktion samt försäljning i<br />
Ryssland. I divisionen ingår OAO Fortum<br />
och Fortums mer än 25 % andel i TGC-1.<br />
Stabsfunktio<strong>ner</strong>na på koncernnivå<br />
består av ekonomi, samhällsrelatio<strong>ner</strong><br />
och hållbar utveckling, personal, strategi<br />
och FoU.<br />
Internrevision<br />
Fortums internrevision ansvarar för att<br />
bedöma och säkerställa lämpligheten och<br />
effektiviteten hos de interna kontrollerna<br />
i bolaget. Dessutom utvärderar den<br />
olika verksamhetsprocessers effektivitet,<br />
riskhanteringens tillräcklighet och efterlevnaden<br />
av lagar, bestämmelser och<br />
interna instruktio<strong>ner</strong>.<br />
Revisionsverksamheten är baserad på<br />
de internationella yrkesstandarderna för<br />
internrevision.<br />
Bolagets internrevision är fristående<br />
från divisio<strong>ner</strong>na och övriga enheter<br />
inom Fortum. Den rapporterar till<br />
koncernstyrelsens revisions- och riskkommitté<br />
samt i administrativt syfte till<br />
finansdirektören. Syftet, behörigheten<br />
och ansvarsområdet för bolagets internrevision<br />
definieras formellt i ett verksamhetsdirektiv.<br />
Revisions- och riskkommittén<br />
godkän<strong>ner</strong> verksamhetsdirektivet<br />
och den årliga revisionsplanen.<br />
Värderingar och uppförandekoden<br />
Externrevision<br />
Bolaget har en revisor, som ska vara<br />
en revisionsfirma godkänd av Centralhandelskammaren<br />
i Finland. Revisorns
72<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
förordnande löper ut i slutet av den<br />
första ordinarie bolagsstämma som följer<br />
på valet.<br />
På Fortums bolagsstämma den 7<br />
april 2009 valdes Deloitte & Touche som<br />
revisor med Mikael Paul, auktoriserad<br />
revisor, som huvudansvarig.<br />
Internkontroll och<br />
riskhanteringssystem för den<br />
finansiella rapporteringen<br />
System för riskhantering och internkontroll<br />
Fortums styrelse godkän<strong>ner</strong> koncernens<br />
riskpolicy i vilken mål, principer och<br />
ansvarsfördelning för riskhantering<br />
i koncernen fastställs och Fortums<br />
riskhanteringsprocess definieras.<br />
Fortums riskhanteringsprocess ingår<br />
även i internkontrollerna, och kontrollstrukturen<br />
på processnivå har skapats<br />
utifrån en riskbaserad synvinkel. Samma<br />
synsätt används också för den finansiella<br />
rapporteringsprocessen. Fortums<br />
ramverk för internkontroller bygger till<br />
stora delar på ramverket som infördes av<br />
Committee of Sponsoring Organizations<br />
of the Treadway Commission (COSO).<br />
˭ Läs mer om Fortums riskhanteringsprocess och<br />
˭största risker i det engelskspråkiga bokslutet, som<br />
finns att läsa på www.fortum.se/investerare<br />
Kontrollmiljö<br />
Fortum har ett internt kontrollsystem<br />
som ger stöd vid tillämpningen av strategin<br />
och säkerställer att regler efterföljs.<br />
Värderingar och uppförandekod<br />
utgör stommen för internkontrollerna.<br />
Ramverket består av strukturer på<br />
koncernnivå, processer på företagsnivå<br />
samt kontroller på verksamhets- och<br />
stödprocessnivå. Revisions- och riskkommittén,<br />
som utses av styrelsen,<br />
ansvarar för risktillsynen inom<br />
koncernen. Corporate Risk Management<br />
är en oberoende funktion hos finansdirektören<br />
som leds av en Chief Risk<br />
Officer som rapporterar riskexpo<strong>ner</strong>ingen<br />
varje vecka och månad till finansdirektören<br />
och verkställande direktören<br />
och regelbundet till revisions- och riskkommittén<br />
samt upprätthåller bolagets<br />
ramverk för riskhantering. Ägarskapet<br />
för den övergripande kontrollstrukturen<br />
för finansrapporteringsprocessen ligger<br />
hos enheten koncernkontroll och redovisning<br />
under ledning av corporate controllern,<br />
som är en del av finansdirektörens<br />
stab.<br />
Riskbedömning<br />
Som en del av Fortums riskhanteringsprocess<br />
identifieras och analyseras<br />
årligen risker som rör den finansiella<br />
rapporteringen. Dessutom analyseras och<br />
åtgärdas alla nya risker i takt med att de<br />
identifieras. Kontrollriskbedömningen<br />
utgjorde grunden när ramverket för<br />
intern kontroll på processnivå skapades<br />
Fortums resultatstyrningsprocess<br />
Koncernstrategi<br />
Divisionsroller<br />
och förvänt<br />
ningar<br />
på divisio<strong>ner</strong><br />
Divisionens<br />
affärsplan<br />
Angivande<br />
av mål och<br />
incitament för<br />
divisio<strong>ner</strong><br />
Kontinuerlig<br />
uppföljning
Fortum ABP 2009 Bolagsstyrningsrapport<br />
73<br />
och samma sak gäller för kontrollpunkterna<br />
som förebygger fel i den finansiella<br />
rapporteringsprocessen. Resultaten<br />
från kontrollriskbedömningen och<br />
kontroller na på processnivå har rapporterats<br />
till revisions- och riskkommittén.<br />
Kontrollramverket har inte förändrats<br />
under 2009, men ansvaret för att implementera<br />
det har setts över som en del av<br />
omorganisationen.<br />
Kontrollaktiviteter<br />
Fortums organisation är fortfarande<br />
decentraliserad och befogenheter och<br />
ansvar har i hög grad delegerats till divisio<strong>ner</strong>na<br />
i form av kontrollansvar även<br />
om vissa områden som riskkontroll för<br />
råvarumarknaden har blivit mer centraliserad<br />
i den nya organisationen. Varje<br />
division har sin egen personal och andra<br />
resurser. Kontrollaktiviteter tillämpas<br />
inom alla verksamhetsprocesser och ur<br />
ett finansiellt rapporteringsperspektiv<br />
sörjer de för att eventuella fel eller<br />
avvikel ser förebyggs, upptäcks och korrigeras.<br />
Fortums policystruktur säkerställer<br />
att alla aktiviteter styrs upp.<br />
Controllerhandboken anger riktlinjerna<br />
för finansiell rapportering.<br />
Enheten för koncernkontroll och redovisning<br />
definierar utformningen av<br />
kontroll punkterna och interna kontroller<br />
bevakar hela processen för finansiell<br />
rapportering. Den del av organisationen<br />
som ansvarar för att kontrollerna<br />
utförs ansvarar också för effektiviteten<br />
av kontroller na. Det finns kontroller på<br />
transaktionsprocessnivå och periodiska<br />
kontroller. De periodiska kontrollerna<br />
är kopplade till processerna för månadsoch<br />
årsrapporteringarna och innefattar<br />
uppgörelser och analytiska granskningar<br />
som säkerställer de finansiella<br />
rapporter nas riktighet.<br />
Information och kommunikation<br />
I controllerhandboken ingår redovisningsoch<br />
investeringsmanualer, rapporteringsinstruktio<strong>ner</strong><br />
samt handlingsprogram.<br />
Allt är samlat på intranätet och tillgängligt<br />
för alla som är involverade i processen<br />
för finansiell rapportering. Dessutom<br />
anordnar enheten för koncernkontroll och<br />
redovisning samt enheten för riskhantering<br />
regelbundna möten där information<br />
om processer och tillvägagångssätt utbyts<br />
för att säkerställa enhetlig tillämpning<br />
av processerna. Investerarrelatio<strong>ner</strong><br />
och Koncernkommunikation ansvarar<br />
för instruktio<strong>ner</strong>na för hur ekonomisk<br />
information sprids tillsammans med<br />
Koncernkontroll.<br />
Uppföljning<br />
Finansiella resultat följs upp i månadsrapporteringen.<br />
Dessutom ingår kvartalsvisa<br />
möten för resultatuppföljning med<br />
ledningen för koncernen och divisio<strong>ner</strong>na<br />
i Fortums resultatstyrningsprocess för<br />
granskning av det finansiella resultatet.<br />
Resultatet granskas slutligen av revisionsoch<br />
riskkommittén och av styrelsen.<br />
Resultatuppföljningen har en övervakande<br />
roll också när det gäller att<br />
säkerställa att internkontrollerna<br />
fungerar. Som en del av Fortums<br />
ramverk för internkontroll har alla divisio<strong>ner</strong><br />
skyldig het att utvärdera effektiviteten<br />
av de kontroller de ansvarar<br />
för. När det gäller processen för finansiell<br />
rapporte ring ansvarar controllerteamen<br />
på divisions- och koncernnivå för<br />
denna bedömning. Dessutom granskar<br />
intern revisionen processen för finansiell<br />
rapportering.<br />
Hur kontrollerna egentligen fungerar<br />
följs upp med en självutvärderingsprocess<br />
och för vissa områden har ett korsvis test<br />
av kontroller införts under 2009.
74<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
Ersättningar<br />
Den finländska koden för bolagsstyrning<br />
från 2008 kräver att Fortumkoncernen<br />
upprättar en löne- och<br />
ersättningsrapport. Dessutom utfärdade<br />
den finländska regeringens finanspolitiska<br />
ministerutskott, som representerar<br />
staten som ägare, i september<br />
2009 anvisningar för hanteringen av<br />
premier och pensionsförmå<strong>ner</strong> för<br />
företagsledningen i bolag där staten<br />
är ägare. Fortum beaktar både kodens<br />
och riktlinjernas rekommendatio<strong>ner</strong> i<br />
sina ersättningar.<br />
Ersättningar utbetalda under 2009<br />
Tusen euro<br />
Ersättningar inom Fortum följer Fortumkoncernens<br />
ersättningspolicy samt<br />
Fortums globala löne- och förmånspolicy.<br />
Koncernens ersättningspolicy tar<br />
hänsyn till bolagets finansiella resultat<br />
och externa marknadsuppgifter, där<br />
jämförelsegruppen framför allt innefattar<br />
motsvarande poster i liknande<br />
bolag. Ersättningsnivåerna beslutas av<br />
styrelsen. Ersättning till ledamöterna i<br />
förvaltnings rådet och styrelsen beslutas<br />
vid Fortums ordinarie bolagsstämma.<br />
Fortum erbjuder konkurrenskraftig<br />
ersättning till koncernledning och övrig<br />
ledning för att attrahera och behålla<br />
bolagets nyckelperso<strong>ner</strong> i alla länder där<br />
Fortum är verksamt. Ersättningspaketen<br />
Verkställande direktör<br />
1.5. – 31.12.<br />
Verkställande direktör<br />
hela året 2009<br />
innehåller konkurrenskraftiga grundlö<strong>ner</strong>,<br />
ändamålsenliga förmå<strong>ner</strong> och<br />
stimulerande kortsiktiga (STI) samt långsiktiga<br />
(LTI) incitamentsprogram.<br />
Andra medlemmar i<br />
ledningsgruppen<br />
1.10. – 31.12.<br />
Andra medlemmar i<br />
ledningsgruppen<br />
1.1 – 30.9.<br />
Lön och löneförmå<strong>ner</strong> 604 745 805 1 114<br />
Resultatbaserade bonusar (1 - 134 - 605<br />
Totalt 604 879 805 1 719<br />
Den verkställande direktören har också en beräknad bruttoinkomst på 275 163 euro baserat på aktietilldelningen i februari 2009 från LTI-planen 2003–2008.<br />
Motsvarande siffra sammanlagt för de övriga medlemmarna av Fortums ledningsgrupp vid utbetalningstidpunkten (med undantag av nuvarande och före detta verkställande<br />
direktör) var 929 114 euro. Dessa aktier tilldelades på våren 2006 efter intjäningsperioden med ett värde som inte fick överstiga deltagarens årslön och de<br />
levererades efter den treåriga begränsningsperioden.<br />
1)<br />
Resultatbaserade bonusar för 2008 betalades ut under våren 2009.<br />
Kortsiktiga incitaments <br />
program (STI)<br />
Fortums kortsiktiga incitaments program<br />
är ett årligt bonusprogram som stöder<br />
koncernens värderingar, finansiella mål<br />
och strukturella förändringar, samt<br />
säkerställer att individuella resultat mål<br />
överensstämmer med målen för<br />
koncernen och divisionen. Alla Fortumanställda<br />
omfattas av årsbonussystemet,<br />
undantaget vissa medarbetargrupper<br />
i Polen och Ryssland. Kriterierna<br />
som används för att bestämma<br />
storleken på bonusen till den högsta<br />
ledningen (verkställande direktören och<br />
andra medlemmar i Fortums ledningsgrupp)<br />
fastställs årligen av styrelsen efter<br />
rekommen datio<strong>ner</strong> av styrelsens nomi<strong>ner</strong>ings-<br />
och ersättningskommitté. Storleken<br />
på den årliga bonusen avgörs av koncernens<br />
finansiella resultat och hur väl<br />
individen lyckats uppnå de individuellt<br />
uppsatta målen. Den maximala bonusnivån<br />
till högsta ledningen är 40 % av<br />
personens årslön, inklusive löne förmå<strong>ner</strong>.<br />
För chefer med ansvar för divisio<strong>ner</strong><br />
är bonusprogrammet utformat så att<br />
det ska återspegla både divisionens och<br />
koncernens finansiella resultat. Kriterierna<br />
för hur det avgörs om en person<br />
lyckats nå sina personliga mål beslutas<br />
gemensamt av den anställde och hans<br />
eller hennes chef vid ett årligt målsamtal.<br />
Verkställande direktörens insatser utvärderas<br />
av styrelsen.<br />
Under 2009 uppgick utbetalning arna<br />
av årsbonus till ledningsgruppen, inklusive<br />
både den nya och f.d. verk ställande<br />
direktören, till 951 599 euro, vilket är<br />
0,27 % av den sammanlagda lön och<br />
ersättning som betalades i koncernen.<br />
Ersättning till den verkställande<br />
direktören<br />
Ersättningar till samt anställningsvillkor<br />
för verkställande direktör Tapio Kuula<br />
finns presenterat på nästa sida.<br />
Tidigare verkställande direktör Mikael<br />
Lilius har erhållit grundlön fram till sin
Fortum ABP 2009 Ersättningar<br />
75<br />
pensio<strong>ner</strong>ing den 31 december 2009.<br />
Under 2009 betalade Fortum Mikael<br />
Lilius 864 783 euro i lö<strong>ner</strong> och förmå<strong>ner</strong><br />
och 346 729 euro i prestationsbonus<br />
för 2008. Dessutom hade han en kalkylmässig<br />
bruttoinkomst om 725 504 euro<br />
som är baserad på aktieutdelningen<br />
under februari 2009 enligt LTI-planen<br />
2003–2008.<br />
Mikael Lilius är berättigad till<br />
årsbonus för 2009. Bonusen baseras<br />
uteslutande på koncernens finansiella<br />
resultat. Enligt villkoren på Fortums<br />
LTI incitamentsprogram är värdet på<br />
intjänad LTI-bonus och tilldelade aktier<br />
begränsade till summan av den verkställande<br />
direktörens månadsersättning i<br />
december 2009 gånger tolv.<br />
Bonus utbetalning enligt LTI och STI<br />
sker under första kvartalet av 2010.<br />
Långsiktiga incitamentsprogram<br />
(LTI)<br />
Fortums långsiktiga aktiebaserade incitamentsprogram<br />
är resultatbaserat och<br />
långsiktigt. Programmet lanserades 2003<br />
för att bidra till att koncernens långsiktiga<br />
mål uppnås genom att viktiga medarbetare<br />
attraheras och stannar kvar i bolaget.<br />
Incitamentsprogrammens syfte<br />
och ge<strong>ner</strong>ella struktur<br />
Syftet med ett långsiktigt incitamentsprogram<br />
är att fungera som aktierelaterat<br />
incitamentssystem för de högsta cheferna<br />
i bolaget och erbjuda deltagarna att ta del<br />
av bolagets framtida framgångar. Bolaget<br />
förväntar sig att gynnas av att medarbetarna<br />
genom sitt aktieägande har eget<br />
intresse i bolagets framgång.<br />
Fortums långsiktiga incitamentsprogram<br />
är kontinuerliga och fördelade<br />
på årliga aktiepla<strong>ner</strong> där deltagarna har<br />
möjlighet att tjäna in bolagets aktier i<br />
form av långsiktiga incitament. En ny<br />
aktieplan startar årligen efter styrelsens<br />
beslut.<br />
Fortums långsiktiga incitamentsprogram<br />
innebär att varje aktieplan<br />
startar med en intjäningsperiod på tre år<br />
där deltagaren kan förtjäna rättigheter<br />
till aktier om intjäningsvillkoren, som<br />
styrelsen har fastställt, uppfylls. Efter<br />
intjäningsperioden drar företaget av alla<br />
skatter och andra avgifter och deltagaren<br />
får nettobalansen av de intjänade aktierätterna<br />
i form av så kallade prestationsbaserade<br />
aktier. Efter intjänings perioden<br />
följer en begränsningsperiod då de prestationsbaserade<br />
aktierna inte får dispo<strong>ner</strong>as<br />
eller flyttas. Under begränsningsperioden<br />
kan aktiernas värde stiga eller sjunka,<br />
vilket innebär antingen en risk eller en<br />
vinst för deltagarna. Enligt den finländska<br />
regeringens finanspolitiska ministerutskottsanvisningar<br />
för statligt ägda bolag,<br />
utgiven i september 2009, kan det maximala<br />
aktievärdet (före skatt) som en<br />
Anställningsvillkor för verkställande direktör Tapio Kuula<br />
Tabellen visar intjänings- och begränsningsperioderna<br />
Lön och löneförmå<strong>ner</strong><br />
Kortsiktiga incitament (årsbonus)<br />
Långsiktiga incitament<br />
Pension<br />
Uppsägning<br />
Grundlön 70 000 euro/mån. Därutöver tjänstebil och mobiltelefon<br />
som löneförmå<strong>ner</strong>.<br />
Årsbonusen avgörs utifrån kriterier fastställda av styrelsen. Maximal<br />
nivå är 40 % av årslönen + löneförmå<strong>ner</strong>na. Årslön = 12 x lön i december<br />
för året i fråga.<br />
I enlighet med Fortums aktuella långsiktiga aktiebaserade<br />
incitaments program (LTI). Maximala värdet av aktier som tilldelas<br />
(före skatt) får ej överstiga årslönen.<br />
Pensionsålder är 63 år. Verkställande direktören har en premiebaserad<br />
pensionsplan. Den årliga inbetalningen är 25 % av årslönen. Årslönen<br />
består av grundlön, löneförmå<strong>ner</strong> och årsbonus. I det fall uppdraget<br />
upphör före pensionsåldern har personen rätt till ersättning enligt<br />
pensionsplanen.<br />
Uppsägningstiden för båda parter är 6 månader. Avgångsvederlag<br />
(om bolaget säger upp avtalet) = 6 månaders uppsägningstidsersättning<br />
+ avgångsvederlag motsvarande den senaste lönen x 18.<br />
Plan 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015<br />
03–08 1 2 3 4 5 6<br />
04–09 1 2 3 4 5 6<br />
05–10 1 2 3 4 5 6<br />
06–11 1 2 3 4 5 6<br />
07–12 1 2 3 4 5 6<br />
08–12 1 2 3 4 5<br />
09–13 1 2 3 4 5<br />
10–15 1 2 3 4 5 6<br />
Intjäningsperiod<br />
Begränsningsperiod
76<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
deltagare kan beviljas efter intjäningsperioden<br />
inte överstiga deltagarens årslön.<br />
Enligt den finländska regeringens<br />
finanspolitiska ministersutskotts anvisningar<br />
för statligt ägda bolag kommer<br />
begränsningsperioden för de nya aktiepla<strong>ner</strong>na<br />
att förlängas från två till tre år<br />
2010 och den sammanlagda löptiden för<br />
den individuella planen förlängs från fem<br />
till sex år.<br />
Val och uteslutningsregler av deltagarna<br />
för LTI-program<br />
Fortums styrelse beslutar själv vilka<br />
medlemmar i Fortums högsta ledning<br />
som är berättigade att delta i LTIprogram.<br />
Deltagarna är berättigade att<br />
delta i sådana individuella program där<br />
det har funnits en pågående intjäningsperiod<br />
under hans/hennes deltagande.<br />
Styrelsen kan dock utesluta individuella<br />
deltagare från LTI- och framtida program<br />
oavsett om deltagaren har varit med i<br />
dessa eller de individuella programmen.<br />
För att vara berättigad att delta i ett<br />
program får den individuella deltagaren<br />
inte samtidigt vara medlem i bolagets<br />
personalfond.<br />
Rekommendatio<strong>ner</strong>na från statens<br />
ägarstyrning<br />
Fortums nuvarande LTI-arrangemang<br />
uppfyller rekommendatio<strong>ner</strong>na för<br />
statligt ägda bolag och koden för bolags-<br />
Till ledningen tilldelade aktier eller aktier som kommer att tilldelas<br />
Namn År 2009 (1 År 2010 (1 År 2011 (2<br />
Tapio Kuula 8 682 8 422 5 661<br />
Mikael Frisk 6 292 6 041 3 759<br />
Timo Karttinen 5 174 5 166 3 272<br />
Juha Laaksonen 7 227 7 014 5 170<br />
Maria Paatero-Kaarnakari 2 643 2 539 1 745<br />
Anne Brunila (fr.o.m. 1 oktober 2009) - - -<br />
Alexander Chuvaev (fr.o.m. 1 oktober 2009) - - -<br />
Per Langer (fr.o.m. 1 oktober 2009) 2 688 2 989 2 518<br />
Matti Ruotsala (fr.o.m. 1 oktober 2009) - - -<br />
Mikael Lilius (t.o.m. 30 april 2009) 22 423 - -<br />
Christian Lundberg (t.o.m. 30 september 2009) 6 667 - -<br />
Maria Romantschuk (t.o.m. 30 september 2009) - - -<br />
1)<br />
Tilldelade antal aktier<br />
2)<br />
Beräknat antal aktierätter efter uppskattad skatt baserad på information från tidigare år.<br />
styrning från 2008.<br />
Fortum har inga optionsprogram.<br />
Teckningsperioden för det senaste<br />
optionsprogrammet (2002B) började i<br />
oktober 2006 och avslutades maj 2009.<br />
Medlemmarna i Fortums nuvarande<br />
ledningsgrupp har inga kvarvarande<br />
aktieoptio<strong>ner</strong> 2009.<br />
˭ Information om ersättningar finns i bokslutet,<br />
˭vilket finns tillgängligt på engelska på www.fortum.se/<br />
ersattningar<br />
Pensio<strong>ner</strong><br />
Fortums finländska chefer omfattas av<br />
det finländska pensionssystemet ArPL,<br />
som betalar ut pension baserad på<br />
tjänsteår och inkomster enligt ett obligatoriskt<br />
lagstadgat system. Enligt det<br />
finländska pensionssystemet räknas<br />
grundlön, incitament och beskattningsbara<br />
löneförmå<strong>ner</strong> som inkomster,<br />
däremot inte vinster som realiserats<br />
från optionsrätter eller från ledningens<br />
aktiebaserade incitaments program.<br />
Den finländska pensionslagstiftningen<br />
erbjuder flexibel pensionsålder mellan<br />
63 och 68 år utan inskränkningar i<br />
pensionen. För den verkställande direktören<br />
är pensionsåldern 63 år och för<br />
de andra medlemmarna i koncernens<br />
ledningsgrupp är pensionsåldern 60 eller<br />
63 år och pensionen som betalas kan<br />
maximalt bli 66 % eller 60 % av lönen. I<br />
det första fallet försäkras pensio<strong>ner</strong>na<br />
och betalas ut av Fortums pensionsfond<br />
och i det andra fallet försäkras pensio<strong>ner</strong>na<br />
av ett försäkringsbolag.<br />
Pensionsfond i Finland<br />
Fortum har en pensionsfond i Finland som<br />
endast omfattar anställda i Finland och<br />
som stängdes 1991. Fonden erbjuder vissa<br />
tilläggspensionsförmå<strong>ner</strong> till perso<strong>ner</strong><br />
inom dess verksamhetsområde. De viktigaste<br />
av dessa är fullt garanterad pension<br />
om 66 % och den lägre pensionsåldern 60<br />
år för kvinnor och vissa män. I slutet av<br />
2009 var antalet anställda som omfattas av<br />
fonden 820 (1 020).<br />
Utöver de perso<strong>ner</strong> som omfattas av<br />
pensionsfonden finns ungefär tvåhundra<br />
andra Fortumanställda som får ytterligare<br />
pensionsförmå<strong>ner</strong> baserat på system<br />
hos tidigare arbetsgivare. Dessa förmå<strong>ner</strong><br />
försäkras av försäkringsbolag. Majoriteten<br />
av dessa perso<strong>ner</strong> är sådana som tidigare<br />
var anställda av före detta E.ON Finland.<br />
Pensio<strong>ner</strong> i Sverige<br />
I Sverige omfattas majoriteten av<br />
Fortums anställda av den lagstadgade<br />
pensionen och av en kompletterande<br />
kollektivavtalsbaserad pensionsplan,<br />
ITP (Industrins Tilläggspension) för<br />
tjänstemän och SAF/LO (Svenskt<br />
Närings liv/Landsorganisationen) för<br />
arbetare. Därutöver har ungefär 240<br />
nyckelperso<strong>ner</strong> valt bort en del av ITPplanen<br />
och blivit medlemmar i Birkaplanen<br />
som är en alternativ ITP-baserad<br />
pensionsplan. Birkaplanen garanterar<br />
en bestämd pension av den slutliga<br />
pensionsberättigande lönen vid<br />
tidpunkten för pensio<strong>ner</strong>ingen och<br />
stängdes för nya medlemmar 2003.
Fortum ABP 2009 Ersättningar<br />
77<br />
Under 2006 lanserade Fortum därför en<br />
ny alternativ ITP-baserad pensionsplan,<br />
ÖVER 10, för nyckelperso<strong>ner</strong> som tjänar<br />
över tio inkomstbasbelopp. Planen är<br />
premiebaserad och både nuvarande<br />
och nya anställda kan teckna den. Ett<br />
begränsat antal anställda i Sverige täcks<br />
också av separata pensionspla<strong>ner</strong>, som<br />
grundar sig på tidigare avtal med tidigare<br />
arbetsgivare.<br />
Fortums personalfond<br />
Fortums personalfond (omfattar endast<br />
anställda i Finland) har funnits sedan år<br />
2000. Styrelsen bestämmer villkoren för<br />
fondens årliga vinstutdelningsbonus. De<br />
perso<strong>ner</strong> som ingår i koncernens aktiebaserade<br />
LTI-program är inte berättigade<br />
att bli medlemmar i den här fonden.<br />
Medlemmarna i personalfonden är tillsvidare-<br />
och visstidsanställda i koncernen.<br />
Personal som anställs i bolaget blir<br />
medlemmar från och med månaden<br />
efter det att anställningen har varat i sex<br />
månader. Medlemskapet i fonden upphör<br />
när medlemmen har fått ut hela sin<br />
andel av fonden.<br />
De vinstandelar som delas ut<br />
till fonden fördelas jämnt mellan<br />
medlemmarna. Alla medlemmars andel<br />
delas upp i ett bundet belopp och ett<br />
belopp som kan lyftas. När medarbetaren<br />
har varit medlem i fem år kan han eller<br />
hon varje år överföra max 15 % av kapitalet<br />
från det bundna beloppet till det<br />
belopp som kan lyftas. Fondens senaste<br />
räkenskapsperiod avslutades den 30 april<br />
2009 och då hade fonden av sammanlagt<br />
3 155 medlemmar. I slutet av april 2009<br />
bidrog Fortum med 4,7 miljo<strong>ner</strong> euro till<br />
personalfonden i form av en årlig vinstdelningsbonus<br />
som baseras på 2008 års<br />
finansiella resultat. Det sammanlagda<br />
beloppet för medlemmarnas andelar i<br />
fonden var 20,9 miljo<strong>ner</strong> euro. Storleken<br />
på det belopp som kan lyftas fastställs för<br />
varje år och betalas ut till de medlemmar<br />
som vill använda sina uttagsrätter.<br />
Ersättning till ledamöter<br />
i förvaltningsrådet<br />
Alla ledamöter i förvaltningsrådet får<br />
ett fast månatligt arvode och ett mötesarvode.<br />
Personalrepresentanterna får<br />
enbart mötesarvode. Alla ledamöter har<br />
rätt till ersättning för resekostnader i<br />
enlighet med företagets resepolicy. Ledamöter<br />
i förvaltningsrådet erbjuds inte<br />
LTI-arrangemang, de erbjuds inte att<br />
delta i andra incitamentsprogram och<br />
de omfattas inte av någon av Fortums<br />
pensionspla<strong>ner</strong>.<br />
Den ordinarie bolagsstämman har<br />
bekräftat följande arvoden för förvaltningsrådet:<br />
euro/månad 2009 2008<br />
Ordförande 1 000 1 000<br />
Vice ordförande 600 600<br />
Ledamöter 500 500<br />
Mötesarvode 200 200<br />
Total ersättning som Fortum betalat<br />
till förvaltningsrådet<br />
euro 2009 2008<br />
Ordförande 13 000 14 000<br />
Vice ordförande 8 200 8 000<br />
Ledamöter 59 425 54 423<br />
Ersättning till styrelseledamöter<br />
Alla styrelsemedlemmar får ett fast<br />
månatligt arvode och ett mötesarvode.<br />
Mötesarvodet utbetalas även för<br />
kommitté möten och dubbla arvoden<br />
betalas till ledamöter som bor utanför<br />
Finland i Europa. Alla ledamöter har rätt<br />
till ersättning för resekostnader i enlighet<br />
med företagets resepolicy.<br />
Styrelseledamöter erbjuds inte LTIprogram,<br />
de erbjuds inte att delta i andra<br />
incitamentsprogram och de omfattas inte<br />
av någon av Fortums pensionspla<strong>ner</strong>.<br />
Den ordinarie bolagsstämman<br />
har bekräftat följande ersättning för<br />
styrelsens arbete:<br />
euro 2009 2008<br />
Ordförande 66 000 66 000<br />
Vice ordförande 49 200 49 200<br />
Ledamöter 35 400 35 400<br />
Mötesarvode 600 600<br />
Total ersättning som Fortum betalat<br />
till styrelsen<br />
euro 2009 2008<br />
Ordförande 75 275 70 250<br />
Vice ordförande 58 200 54 259<br />
Övriga styrelseledamöter 195 588 220 850
78<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
Styrelsen (31.12.2009)<br />
Matti Lehti Sari Baldauf Esko Aho<br />
Ilona Ervasti-Vaintola<br />
• Styrelsens ordförande, född 1947,<br />
ekonomie doktor<br />
• Ordförande i nomi<strong>ner</strong>ings- och<br />
kompensationskommittén<br />
• Vice ordförande, född 1955, ekonomie magister<br />
• Medlem i nomi<strong>ner</strong>ings- och kompensationskommittén<br />
• Född 1954, magister i statsvetenskap<br />
• Medlem i nomi<strong>ner</strong>ings- och kompensationskommittén<br />
• Född 1951, juris kandidat, vice häradshövding<br />
• Medlem i revisions- och riskkommittén<br />
Huvudsysselsättning:<br />
• Direktör<br />
Tidigare erfarenheter:<br />
• Helsingfors Handelshögskola, kansler<br />
• Verkställande direktör och koncernchef samt<br />
styrelseledamot, TietoEnator Abp, Tietotehdas Ab<br />
och TietoGroup<br />
• Vice vd, Rautakirja Ab<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Fonden för Företagsekonomisk Forskning,<br />
ord förande<br />
• Helsingfors Handelshögskolas stödstiftelse,<br />
vice ordförande<br />
Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2005.<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 2 000<br />
(31.12.2008: 0)<br />
Huvudsysselsättning:<br />
• Direktör<br />
Tidigare erfarenheter:<br />
• Nokia-koncernen, flera positio<strong>ner</strong> på ledningsnivå.<br />
Medlem i koncernens ledningsgrupp.<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Styrelsemedlen, CapMan Plc, F-Secure Corporation,<br />
Daimler AG och Hewlett-Packard Company<br />
• Styrelsemedlem, Finnish Cultural Foundation och<br />
Näringslivets Delegation EVA<br />
• Vice ordförande, International Youth Foundation<br />
• Styrelseordförande, Savonlinna Opera Festival<br />
Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2009.<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 2 300<br />
Huvudsysselsättning:<br />
• Nokia Abp, Executive Vice President,<br />
Corporate Relations and Responsibility.<br />
Medlem av Group Executive Board.<br />
Tidigare erfarenheter:<br />
• Överombudsman, Jubileumsfonden för<br />
Finlands självständighet Sitra<br />
• Finlands statsminister<br />
• Riksdagsledamot<br />
• Partiledare för Centern i Finland<br />
• Gästföreläsare vid Harvarduniversitetet i USA<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Teknologiindustrin ry, vice ordförande<br />
• Russian Venture Company, styrelseledamot<br />
Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2006.<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 0<br />
(31.12.2008: 0)<br />
Huvudsysselsättning:<br />
• Sampo Abp, koncernens chefsjurist, direktör<br />
för juridiska ärenden, styrelsesekreterare.<br />
Medlem i koncernens ledningsgrupp.<br />
Tidigare erfarenheter:<br />
• Mandatum Bank Abp, chefsjurist och<br />
direktionsmedlem<br />
• Mandatum & Co Ab, direktör, part<strong>ner</strong><br />
• Föreningsbanken i Finland Ab, chef för<br />
avdelningen för finansjuridiska ärenden, jurist<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Styrelsemedlem: Fiskars Abp och Finska Litteratursällskapet<br />
• Ordförande för Centralhandelskammarens lagutskott,<br />
ordförande och medlem i Centralhandelskammarens<br />
nämnd för företagsförvärv<br />
Beroende av bolaget (korsvis övervaknings förhållande)<br />
och oberoende av de betydande aktieägarna i företaget.<br />
Ledamot i Fortums styrelse sedan 2008.<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 4 000<br />
(31.12.2008: 4 000)
Fortum ABP 2009 Styrelsen<br />
79<br />
Birgitta Johansson-Hedberg<br />
• Född 1947, filosofie kandidat, psykolog<br />
• Ordförande i revisions- och riskkommittén<br />
Christian Ramm-Schmidt<br />
• Född 1946, civilekonom<br />
• Medlem i revisions- och riskkomittén<br />
Huvudsysselsättning:<br />
• Direktör<br />
Tidigare erfarenheter:<br />
• Vd och koncernchef, Lantmännen<br />
• Vd och koncernchef, Föreningssparbanken<br />
• Skandinavisk chef, Wolters Kluwer<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Styrelseordförande:Umeå Universitet, Vinnova,<br />
A-banan<br />
• Styrelseledamot: Sveaskog, Finansinspektionen,<br />
NAXS, Rieber&Son ASA, Sveriges Radio, Vectura<br />
Consulting och The Forest Company Limited<br />
Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2004.<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 900<br />
(31.12.2008: 900)<br />
Huvudsysselsättning:<br />
• Senior Part<strong>ner</strong>, Merasco Capital Ltd<br />
Tidigare erfarenheter:<br />
• Verkställande direktör i Baltic Beverages Holding AB<br />
(BBH)<br />
• Verkställande direktör i Fazer Biscuits Ltd, Fazer<br />
Chocolates Ltd. och Fazer Konfektyr-gruppen<br />
• Direktör, ISS ServiSystems Ab<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Styrelseledamot: Suomen Lähikauppa Ab och<br />
Boardman Ab<br />
Oberoende ledamot i Fortums styrelse sedan 2006.<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 3 500<br />
(31.12.2008: 3 500)
80<br />
Förvaltning<br />
Fortum ABP 2009<br />
Koncernens ledningsgrupp (31.12.2009)<br />
Tapio Kuula Anne Brunila Alexander Chuvaev Mikael Frisk Timo Karttinen<br />
• VD och koncernchef sedan 2009<br />
• Född 1957, civilingenjör,<br />
ekonomie magister<br />
• I ledningsruppen sedan 1997<br />
• Verksam inom koncernen sedan 1996<br />
• Direktör för koncernens samhällsrelatio<strong>ner</strong><br />
och hållbar utveckling<br />
sedan 2009<br />
• Född 1957, ekonomie doktor<br />
• I ledningsgruppen sedan 2009<br />
• Verksam inom koncernen sedan 2009<br />
• Divisionsdirektör, Russia; VD för OAO<br />
Fortum; Landsansvarig för Ryssland<br />
sedan 2009<br />
• Född 1960, civilingenjör<br />
• I ledningsgruppen sedan 2009<br />
• Verksam inom koncernen sedan 2009<br />
• Koncernens personaldirektör<br />
sedan 2001<br />
• Född 1961, ekonomie magister<br />
• I ledningsgruppen sedan 2001<br />
• Verksam inom koncernen sedan 2001<br />
• Divisionsdirektör, Electricity Solutions<br />
and Distribution; Landsansvarig för<br />
Finland och Norge sedan 2009<br />
• Född 1965, civilingenjör<br />
• I ledningsgruppen sedan 2004<br />
• Verksam inom koncernen sedan 1991<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Fortum Abp, Direktör, 2005-2009<br />
• Fortum Power and Heat Oy, VD,<br />
2000-2009<br />
• Fortum Abp, Sektordirektör, Kraft och<br />
Värme, 2000<br />
• Fortum Power and Heat Oy, VD, 1999<br />
• Imatran Voima Ab, Direktör, styrelseledamot,<br />
medlem i ledningsgruppen,<br />
1997<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• OAO Fortum, styrelseordförande<br />
• Teollisuuden Voima Abp, vice styrelseordförande<br />
• Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget<br />
Varma, medlem i förvaltningsrådet<br />
• Lappeenranta tekniska universitet,<br />
medlem i styrelse<br />
• East Office of Finnish Industries Ab,<br />
medlem i styrelse<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 73 147<br />
(31.12.2008: 64 465)<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Skogsindustrin rf., Vd, 2006<br />
• Finansministeriet, många positio<strong>ner</strong>,<br />
2002<br />
• Finlands Bank, rådgivare åt direktionen,<br />
2002<br />
• Europeiska kommissionen, rådgivare,<br />
2000<br />
• Finlands Bank, många positio<strong>ner</strong>, 1992<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Kone Abp, styrelseledamot<br />
• Sampo Abp, styrelseledamot<br />
• Aalto-högskolestiftelsen, styrelseledamot<br />
• Näringslivets Forskningsinstitut ETLA,<br />
styrelseledamot<br />
• Näringslivets Delegation EVA, styrelseledamot<br />
• Statens ägarstyrning inom statsrådets<br />
kansli, medlem av expertgruppen<br />
• Internationella handelskammarens<br />
finländska delegation, medlem<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 0<br />
Tidigare befattningar:<br />
• GE Oil & Gas, Regional Executive Director,<br />
Russia and CIS, 2009<br />
• SUEK, Investment Development Director,<br />
Russia 2008<br />
• JSC Power Machines, Managing Director,<br />
Russia, 2006–2008<br />
• GE Oil & Gas, Regional Ge<strong>ner</strong>al Manager,<br />
Russia, 2006<br />
• JSC OMZ, Chief Operations Officer,<br />
Russia, 2005<br />
• GE, olika positio<strong>ner</strong> i USA och Kanada,<br />
1999<br />
• Solar Turbines Europe S.A., många<br />
positio<strong>ner</strong> i Europa och USA, 1991<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 0<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Nokia Mobile Phones, Vice President, HR<br />
Global Functions, 1998<br />
• Nokia-Maillefer, Vice President, HR,<br />
Lausanne, Schweiz, 1993<br />
• Nokia NCM Division, HR Development<br />
Manager, 1992<br />
• Oy Huber Ab, HR Development Manager,<br />
1990<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Talentor Group Ab, styrelseledamot<br />
• Staffpoint Ab, styrelseledamot<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 31 642<br />
(31.12. 2008: 25 350)<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Fortum Abp, Utvecklingsdirektör, 2004<br />
• Fortum Power and Heat Oy, Chef för<br />
affärs enheten Portfolio Management<br />
and Trading, 2000<br />
• Fortum Power and Heat Oy, Direktör<br />
för Electricity Procurement and Trading,<br />
1999<br />
• Imatran Voima Ab, Direktör för Electricity<br />
Procurement, 1997<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Fingrid Abp, vice styrelseordförande<br />
• Finsk E<strong>ner</strong>giindustri rf, vice styrelseordförande<br />
• Gasum Abp, medlem i förvaltningsrådet<br />
• AS Eesti Gaas, medlem i förvaltningsrådet<br />
• Finlands Näringsliv, medlem i kommittén<br />
för handelspolitik och e<strong>ner</strong>gi<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 43 796<br />
(31.12. 2008: 38 622)
Fortum ABP 2009 Koncernens ledningsgrupp<br />
81<br />
Juha Laaksonen Per Langer Maria Paatero-Kaarnakari Matti Ruotsala<br />
• Koncernens ekonomidirektör<br />
sedan 2000<br />
• Född 1952, diplomekonom<br />
• I ledningsgruppen sedan 2000<br />
• Verksam inom koncernen sedan 1979<br />
• Divisionsdirektör, Heat; Landsansvarig<br />
för Sverige, Polen och Baltikum<br />
sedan 2009<br />
• Född 1969, civilekonom<br />
• I ledningsgruppen sedan 2009<br />
• Verksam inom koncernen sedan 1999<br />
• Senior Vice President, Koncernstrategi<br />
och FoU, sedan 2009<br />
• Född 1955, teknologie magister<br />
• I ledningsgruppen sedan 2007<br />
• Verksam inom koncernen sedan 1985<br />
• Divisionsdirektör, Power, sedan 2009<br />
• Född 1956, civilingenjör<br />
• I ledningsgruppen sedan 2009<br />
• Verksam inom koncernen sedan 2007<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Direktör, M&A, Fortum Abp, 2000<br />
• Direktör, Finance & Planning Fortum Oil<br />
& Gas Abp, 1999<br />
• CFO, Neste Abp, 1998<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Kemira Abp, styrelseledamot<br />
• Teollisuuden Voima Ab, styrelseledamot<br />
• Kemijoki Ab, medlem i förvaltningsrådet<br />
• Sato Abp, styrelseordförande<br />
• OAO Fortum, styrelseledamot<br />
• Fortums Konststiftelse, ordförande<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 27 227<br />
(31.12. 2008: 20 000)<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Fortum Power and Heat Ab, affärsenhetschef<br />
för Heat, 2007<br />
• Fortum Power and Heat Ab, affärsenhetschef<br />
för Portfolio Management<br />
and Trading, 2004<br />
• Fortum Abp, chefspositio<strong>ner</strong>, 1999<br />
• Gullspång Kraft, chefspositio<strong>ner</strong>, 1997<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Karlskoga E<strong>ner</strong>gi och Miljö, styrelseledamot<br />
• AS Fortum Tartu, styrelseordförande<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 5 489<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Fortum Abp, Koncernens strategidirektör,<br />
2007<br />
• Fortum Abp, Direktör vid enheten for<br />
Koncernutvecklingen, 2000<br />
• Neste Abp, Direktör, Strategipla<strong>ner</strong>ing<br />
1998<br />
• Neste Polyester Inc, USA , Chef, Affärsutvecklingen<br />
1997<br />
• Neste koncernen, olika chefsbefattningar<br />
1985–1996<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 4 044<br />
(31.12. 2008: 5 751)<br />
Tidigare befattningar:<br />
• Fortum Power and Heat Oy, affärsenhetschef<br />
för Ge<strong>ner</strong>ation, 2007<br />
• Valtra Ltd, Vd, 2005<br />
• AGCO Corporation, Vd, 2005<br />
• Konecranes Plc, operativ chef och vice<br />
VD, 2001<br />
• Konecranes Plc och Kone Abp, flera<br />
ledande positio<strong>ner</strong>, 1982<br />
Parallella förtroendeuppdrag:<br />
• Kemijoki Ab, styrelseordförande<br />
• PKC Group Abp, styrelseordförande<br />
• Teollisuuden Voima Abp, styrelseledamot<br />
• OKG Aktiebolag, styrelseledamot<br />
• Forsmarks Kraftgrupp AB, styrelseledamot<br />
• Halton Group Ltd, styrelseledamot<br />
• Larox Abp, styrelseledamot<br />
Aktieinnehav i Fortum 31.12.2009: 0
22 October 2009<br />
17 July 2009<br />
28 April 2009<br />
82<br />
Fortum ABP 2009<br />
Finansiell information 2010<br />
Fortum publicerar tre delårsrapporter<br />
under 2010:<br />
• delårsrapport januari-mars 27 april<br />
• delårsrapport januari-juni 16 juli<br />
• delårsrapport januari-september 21<br />
oktober<br />
Delårsrapporterna publiceras ca kl. 9.00<br />
EET och tillhandahålls på finska och engelska<br />
samt går även att läsa på Fortums<br />
hemsida www.fortum.com.<br />
Fortums ledning håller regelbundet<br />
presskonferenser för analytiker och<br />
media. Materialet finns tillgängligt på<br />
företagets hemsida. Ledningsgruppen ger<br />
även enskilda och gruppvisa intervjuer.<br />
Fortum tillämpar en tyst period på 30<br />
dagar före publiceringen av resultaten.<br />
LADDA NER INVesterings information<br />
på www.fortum.com<br />
Fortum Corporation<br />
Interim Report<br />
January–September 2009<br />
Fortum Corporation<br />
Interim Report<br />
January–June 2009<br />
Fortum Corporation<br />
Interim Report<br />
January-March 2009<br />
Bokslutskommuniké,<br />
3 februari<br />
Ordinarie<br />
bolagsstämma,<br />
25 mars<br />
Årsredovisning<br />
(engelska och<br />
finska), vecka 9<br />
Delårsrapport<br />
januari-mars,<br />
27 april<br />
Delårsrapport<br />
januari-juni, 16<br />
juli<br />
Delårsrapport<br />
januari-september,<br />
21 oktober<br />
2010<br />
jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec<br />
2011
Fortum ABP 2009 8 3<br />
Investeringsinformation på webben<br />
Fortum placerade sig på fjärde plats i Hallvarsson &<br />
Halvarsson (H&H) Webranking 2009 som inkluderade 800<br />
europeiska företag. Fortum kom på första plats i H&H<br />
Webranking i Finland.<br />
Information till<br />
investerare<br />
Årsredovisningar och delårsrapporter<br />
inklusive webbutsändningar.<br />
Kalender över kommande händelser.<br />
Ordlista med e<strong>ner</strong>gienheter,<br />
e<strong>ner</strong>gi- och finansiell terminologi.
84<br />
Fortum ABP 2009<br />
Information för aktieägarna<br />
Ordinarie bolagsstämma<br />
Ordinarie bolagsstämma för Fortum<br />
Abp hålls den 25 mars 2010 klockan<br />
13.00 EET i Finlandiahuset, adress:<br />
Man<strong>ner</strong>heim vägen 13 e, 00100 Helsingfors.<br />
Mottagandet av de aktieägare som<br />
anmält sig till stämman inleds klockan<br />
12.00.<br />
Utbetalning av utdelning<br />
Styrelsen föreslår för bolagsstämman att<br />
Fortum Abp skall betala en utdelning på<br />
1,00 euro per aktie för 2009, sammanlagt<br />
888 miljo<strong>ner</strong> euro baserat på antalet<br />
registrerade aktier 2 februari 2010.<br />
Fakta om Fortum-aktien<br />
Noterad på NASDAQ OMX Helsinki<br />
Handelskod: FUM1V<br />
Antal aktier den 2 februari 2010:<br />
888 367 045<br />
Sektor: Kraftförsörjning<br />
Kontaktinformation för investerare<br />
Mika Paloranta, IR-direktör<br />
tel. +358 10 452 4138,<br />
fax +358 10 452 4176,<br />
e-post: mika.paloranta@fortum.com<br />
Rauno Tiihonen, IR-chef<br />
tel. +358 10 453 6150,<br />
fax +358 10 452 4176,<br />
e-post: rauno.tiihonen@fortum.com<br />
Beställning av ekonomisk information<br />
Fortum Abp, Mail Room,<br />
PB 1, FI-00048, FORTUM, Finland,<br />
tel. +358 (0)10 452 9151,<br />
e-post: juha.ahonen@part<strong>ner</strong>s.fortum.com<br />
Information för investerare finns tillgänglig<br />
på nätet på<br />
www.fortum.se/investerare
Årsredovisning 2009<br />
Grafisk formgivning, illustratio<strong>ner</strong> och produktion: Miltton Ab<br />
Fotografier: Tomi Parkkonen (pärm, 7, 9, 11, 17, 78–81), Suomen kuvapalvelu<br />
(in<strong>ner</strong> pärm), Petri Hakala (14), Stefan Sjödin (15, 30, 82), Fortum (15), Pekka Koski,<br />
Veho (15), Lovisa kraftverk (15, 40), Joh<strong>ner</strong> (22), Natalia Zaitseva (52), Fennopress (64).<br />
Papper: Invercote Creato 300 g, Galerie Art Matt 130/100 g. Tryck: Libris Oy 2010
Detta är en berättelse om<br />
fram steg och systematiskt<br />
arbete som vi har gjort för<br />
att nå våra långsiktiga mål.<br />
Vi tror på vår kompetens<br />
och strävar alltid efter att<br />
leverera bättre resultat.<br />
Läs hur vår historia utvecklas<br />
under 2010 och framöver.<br />
Hemort Esbo, FO-nummer 1463611-4
Change language