Utveckling av Universitetsplatsen - Humanekologi Lunds universitet

Utveckling av Universitetsplatsen 

April 2010

UTVECKLING 

AV UNIVERSITETSPLATSEN 

APRIL 2010 

Universitetsplatsen

INNEHÅLL 

1.0 INDLEDNING................................................................................. 3 

2.0 WORKSHOP.................................................................................. 4 

3.0 HISTORISK UTVECKLING................................................................. 6 

4.0 EXISTERANDE FÖRHÅLLANDEN..................................................... 10 

4,1 UNIVERSITETSHUSET...........................................................................14 

4.2 KUNGSHUSET......................................................................................16 

4,3 PALAESTRA ET ODEUM........................................................................19 

4.4 ARKEOLOGEN......................................................................................21 

5.0 RUMSLIGA FÖRHÅLLANDEN.................................................................23 

6.0 SKISSER OCH VISIONER................................................................ 27 

6.1 UNIVERSITETSHUSET...........................................................................28 

6.2 KUNGSHUSET......................................................................................31 

6.3 PALAESTRA..........................................................................................34 

6.4 ARKEOLOGEN......................................................................................36 

6.5 NYTT UNDERVISNINGSCENTER.............................................................38 

6.6 UNIVERSITETSPLATSEN - EN NY MÖTESPLATS......................................40 

7.0 DET VIDARE ARBETET..........................................................................43 

Utvecklingen av Universitetsplatsen, Lunds Universitet har utarbetats för Lunds Universitet och 

Statens Fastighetsverk av Erik Møller Arkitekter vid husarkitekt Ole Drachmann i samarbete 

med Niras A/S vid Björn Bjelke-Holtermann (bygnadsantikvar) och Maria Ander (projektledare/ 

tillgänglighet) och Schönherr K/S (landskap). 

Foton: Erik Møller Arkitekter, Jens Lindhe, Björn Bjelke-Holtermann,Maria Ander, Laura Stamer, 

Blom. April 2010. 

 


1.0 INDLEDNING 

Statens fastighetsverk gav vid årsskiftet 

2009/10 Erik Møller Arkitekter i uppdrag att 

utarbeta en redogörelse om den framtida 

utvecklingen av Universitetsplatsen med 

kringliggande byggnader vid Lunds Universitet. 

Universitetsplatsen och byggnaderna Universitetshuset, 

Kungshuset, Palaestra et Odeum 

och Arkeologen är en enastående anläggning, 

som med sitt läge vid Lundagård och Domkyrkan 

är hjärtat och den historiska tyngdpunkten 

i Lunds Universitet. 

Som start på uppgiften har det i januari och 

februari 2010 hållits en rad workshopmöten 

för att få klarhet i användarnas önskemål om 

ändringar och nya funktioner i byggnaderna 

runt Universitetsplatsen. De slutsatser vi kommit 

fram till efter dessa workshops redovisas i 

avsnitt 2. 

Ett av de viktigaste budskapen efter dessa 

workshops var önskemålet om att skapa mer 

liv och aktiviteter på Universitetsplatsen och 

även i de omgivande byggnaderna. 

I avsnitt 3 ges en kortfattad historisk utveckling 

av Universitetsplatsen med tonvikt på den 

byggnadsmässiga utvecklingen. 

I avsnitt 4 beskrivs Universitetsplatsen i dag 

och de enskilda byggnaderna gås igenom med 

avseende på byggnadshistoria, arkitektonisk 

kvalitet, användning, skydd m.m. Vidare har 

vi, när det är aktuellt, visat den historiska 

utvecklingen i form av våningsplan med byggnadsändringar 

genom tiderna. 

I avsnitt 5 beskrivs stadsbilden runt Universitetsplatsen. 

I avsnitt 6 visas skisser och visioner i form 

av förslag till anpassning av nya funktioner i 

de enskilda byggnaderna. För varje enskild 

byggnad har det utarbetats förslag till byggnadsändringar 

och förbättringar. För Universitetsplatsen 

har det vidare utarbetats skisser till 

en ny Akademiplats, som ligger där Sandgatan 

går fram i dag. 

Slutligen har det utarbetats principskisser till 

ett nytt undervisningscenter med konferensfaciliteter 

som ska ligga mellan Kungshuset och 

AF-borgen. 

Tanken bakom förslagen är att aktivera livet 

på Universitetsplatsen och höja de historiska 

byggnadernas arkitektoniska kvalitéer. 

Fortsättningsvis kommer förslagen att vara 

utgångspunkten för det slutgiltiga projekteringsprogrammet 

i samarbete med Lunds 

universitet, Lunds kommun, Regionmuseet, 

riksantikvarien och Statens fastighetsverk. 

I det avslutande avsnitt 7 ges en tidsplan för 

de i avsnitt 6 omtalade åtgärderna. 

Ole Drachmann, husarkitekt, 

Erik Møller Arkitekter, april 2010 


2.0 WORKSHOP 

För att skapa en gemensam vision för Lunds 

Universitets byggnader runt Universitetsplatsen 

har Erik Møller Arkitekter, i samarbete 

med en referensgrupp som tagits ut av Universitetet, 

genomfört ett workshopförlopp under 

starten av 2010. 

Utgångspunkten har hela tiden varit ”Mera liv 

på Universitetsplatsen och i byggnaderna runt 

omkring”. 

Vi har under den första omgången gemensamt 

arbetat på att ge plats för alla tänkbara och 

otänkbara lösningar och önskemål. Uppgiften 

har varit att hålla processen så öppen som 

möjligt så länge som möjligt för att inte sätta 

stopp för goda idéer. 

Det viktiga i den här processen är att omvandla 

all implicit kunskap och användarnas 

oformulerade önskemål och behov till explicit 

kunskap för referensgruppen som har tagits 

ut, samt för de rådgivare som skall ta fram ett 

passande förslag som uttrycker visionen. 

Det finns en stor mängd implicit kunskap hos 

de personer som sitter i referensgruppen. Ofta 

är problemet med implicit kunskap att den är 

så införstådd och naturlig för de inblandade 

personerna att denna kunskap aldrig förmedlas. 

Om man inte tar fram denna kunskap kan 

det leda till missförstånd och frustrationer 

senare under processen. Tanken med workshopen 

har varit att hämta in så mycket information 

och så många synpunkter och idéer 

från dem som använder Universitetet som det 

överhuvudtaget är möjligt och att göra denna 

implicita kunskap explicit. 

Alla önskemål och synpunkter som har lagts 

fram har debatterats, detaljerats, översatts 

till diagram och åter debatterats, just för att 

säkerställa en gemensam förståelse för utarbetningen 

av ett skissprojekt för hela Universitetsplatsen 

med kringliggande byggnader. 

Deltagare i referensgruppen: 

Sven Strömqvist (vicerektor), Lunds Universitet 

Marianne Granfelt (universitetsdirektör), 

Lunds Universitet 

Annette Stambolovski (byggnadschef), Lunds 

Universitet 

Per Helander (lokalplanerare), Lunds Universitet 

Åsa Bergenudd (arkitekt), Lunds Universitet 

Andreas Lundin (medarb. rep.), SACO 

Rita Nilsson (medarb. rep.), Lunds Universitet 

Elisabeth Gehrke, studentrepresentant 

Maria Nordh, Statens Fastighetsverk 

Mathias Stenström, Statens Fastighetsverk 

Bengt Aronsson, Stadsarkitekt i Lund 

Rådgivare: 

Ole Drachmann, (husarkitekt), EMA 

Thomas Brogren, (projektleder), EMA 

Sine Averhoff, (arkitekt), EMA 

Pernille Mårtensson, (arkitekt/kommunikation), 

EMA 

Jørn Kjærsgård, (planerera), EMA 

Referensgruppen kartlade den nuvarande 

situationen och fördelningen av funktionerna 

i byggnaderna runt Universitetsplatsen. EMA 

har omformulerat uttalandena till detta diagram. 

Huvudsakligen är det bristen på liv och 

dynamik i området runt Universitetsplatsen, 

som man önskar lösa. 

Den första workshopen bestod dessutom av 

brainstorming i två grupper om alla idéer till 

framtida användning av byggnaderna runt 

Universitetsplatsen, samt aktivering av själva 

platsen. Hur kan funktionerna för de kringliggande 

byggnaderna delta till att skapa liv på 

platsen 

Denna brainstorming resulterade i en rad 

önskemål för de enskilda byggnaderna, samt 

på platsen eller i området i övrigt. 

Processen har bestått av tre workshops som 

har hållits på Lunds Universitet. De tre workshoperna 

hölls den 29 januari, den 11 februari 

och den 2 mars 2010. 

 


Önskemålen listas här nedan: 

• Innovation-Lab 

• Uteservering 

• Amfiteater 

• Akademiska högtider 

• Konferens 

• Läromiljö 

• Studentfaciliteter 

• Kulturella aktiviteter 

• Öppna föreläsningar 

• Bokcafé 

• Forskningsfredag 

• Disputationslokal 

• Fakultetspub 

• Gemensam mötesplats 

• Studenthus 

• Turister 

• Kårlokaler 

• Internationella studenter 

• Merchandisebutik 

• Reception 

• Universitetets ledning 

• Representation 

• Förvaltningar 

• Utställningar 

• Utbildning 

• Avfallshantering 

• Bopool 

UNIVERSITETSHUSET KUNGSHUSET PALAESTRA 

EXAMENSHÖGTIDER M.M. 

ADMINISTRATION 

LEDATKONTOR UNI/SFV 

KONFERENSLOKALER 

FÖRRÅD 

BIBLIOTEK 

UNDERVISNINGSINFO 

FAKULTETSKONTOR 

ADMINISTRATIONSKONTOR 

FÖRELÄSNINGAR 

FÖRELÄSNINGAR I 

I HÖRSAL OCH I 

BOTTENPLAN 

KONFERENS I HÖRSAL 

AKADEMISKA KAPELLET 

UTHYRNING AV LOKAL 

FÖRRÅD 

ARKEOLOGEN 

BIBLIOTEK 


FÖRELÄSNINGAR 

STUDENTRUM 

BEFINTLIGAFUNKTIONER 

I BYGGNADER KRING 

UNIVERSITETSPLATSEN 

STUDENTER 


FAKULTET 

KONFERENS 

LUNDENSARE 

TURISTER 

GÅNG OCH CYKELSTRÅK 

GÅNGSTRÅK 

GÅNGSTRÅK MINST ANVÄNDT 

Den önskade fördelningen av dessa har likaså 

omvandlats till diagramform. 

Därefter genomförde referensgruppen en 

associationsövning med utgångspunkt i 

stämningsbilder. Referensgruppen var åter 

uppdelad i två grupper. De två grupperna 

skulle vardera välja ut tre foton som visade 

den stämning som man önskade i området 

i framtiden. De två gruppernas val av foton 

var mycket gemensam och grundades i kopplingen 

mellan framtiden, det innovativa i 

forskningen och undervisningen, samt dåtiden 

i de gamla byggnaderna. Visionen är att få de 

två grupperna att berika varandra. Idéerna 

presenterades för rektorn vid ett möte under 

arbetets gång. 

VISIONER 

I BYGGNADER KRING 


Följande workshops har varit detaljering av 

önskemål och behov, samt avstämning av rådgivarnas 

uppfattning av de oanmälda önskemålen, 

tillsammans med rådgivarnas kunskap 

om byggnadernas möjliga användningsområden. 

All denna information finns med i den 

slutliga rapporten. 

STUDENTER 


FAKULTET 

KONFERENS 

UNIVERSITETSHUSET 

BYGGNAD FÖR ALLA 

RECEPTION 

UNIVERSITETETS LEDNING 

REPRESENTATION 

FORVALTNING 

UTSTÄLLNINGAR 

UTBILDNING AV PERSONAL 

FAKULTETSPUB 

FLERA INGÅNGAR 

NY NERGRÄVD ENTRÉ 

KUNGSHUSET 

KULTURELLA AKTIVITETER 

ÖPPNA FÖRELÄSNINGAR 

BOKCAFÉ 

FORSKNINGSFREDAG 

DISPUTATIONSLOKAL 

FAKULTETSPUB/RESTAURANG 

PALAESTRA 

UTESERVERING 

STÄRKA KONFERENS DEL 

LÄROMILJÖ 

STUDENTFÖRENING 

GEMENSAM MÖTESPLATS STU_ANSTÄLLDA 

STUDENTERHUS 

MOTTAGNING AV TURISTER 

KÅRLOKALER 

UTGÅNG TILL UNI PLATS 

STUDIEPLATSER 

BOPOOL 

ARKEOLOGEN 

STUDENTFACILITETER 

UTNYTTJA GÅRD 

KOPPLING TILL PALAESSTRA 


AKTIVITETER 

ÖPPNA UPP MOT STADEN 

TRYGG PLATS 

MARKNADSFÖRA UNI 

PORT/INFO VID KUNGSHUSET 

AKADEMISKA HÖGTIDER 

AMFITEATER 

NERGRÄVT KONGRESSCENTRUM 

AVFALLSHANTERING 

LUNDENSARE 

TURISTER 

GÅNGSTRÅK 


3.0 HISTORISK UTVECKLING 

Kungshuset 

Lundagård i slutet av medeltiden. 

Anläggningen inrymde 

bl.a. Kungsgård, myntslageri 

och biskopsgård. Byggnaden 

längst till höger ligger där 

Kungsgården senare byggdes. 

Rekonstruktion av Peter Lönegard 

2008. 

I detta avsnitt ges en redovisning av universitetets 

utveckling kring Universitetsplatsen med 

tonvikt på den byggnadsmässiga utvecklingen. 

Perioden 1580–1739 

Lunds Universitets äldsta byggnad är Kungshuset 

(Lundagård), som byggdes i början av 

1580-talet och användes som residens för den 

danske kungen Frederik II och hans länsherre. 

Lunds Universitet invigdes 1668 och ägde 

vid den tidpunkten biblioteket ”Liberiet”, som 

inrymde en föreläsningssal för den filosofiska 

fakulteten. De övriga fakulteterna placerades 

i en del av domkyrkans kor och i några av de 

kapell som låg i närheten. Man hade ungefär 

100 inskrivna studenter. 

Under kriget mot Danmark 1676–1679 låg 

verksamheten nere, men det öppnades igen 

1682 i syfte att bland annat utbilda präster. År 

1688 överläts Lundagård med byggnader och 

mark till Universitet. 

Kungshuset fungerade under de följande 150 

åren som universitetets huvudbyggnad och 

inrymde undervisningslokaler, samlingar och 

administration. 


Efter det stora nordiska kriget (1700–1720) 

fick arkitekten Carl Hårleman (1700–1753) år 

1740 i uppgift att utarbeta en generalplan för 

Universitetet. 

Enligt planen omgärdades området av en tre 

meter hög mur och i området mellan kyrkan 

och Kungshuset planterades träd enligt en 

stram geometrisk plan, med alléer i riktning 

mot Kungshusets ingång och portöppningar i 

den omkringbyggda muren. 

Orangeri 

Botanisk trädgård 

Kunghuset 

Carl Hårlemans generalplan 1740 med omgärdande 

mur runt Lundagård. 

Sandgatan 1820. Bakom Lundagårdsmuren syns 

Kungshuset med putsat murverk och mansardtak. 

På området norr om Kungsgården anlade man 

en botanisk barockträdgård med spegeldamm. 

Kungshuset byggdes om och ett orangeri uppfördes 

i den botaniska trädgården. 

Öster om Kungshuset byggdes 1802 ett förvaltningshus 

kallat ”Kuggis”, som bland annat 

inrymde administration och samlingar. 

Muren markerade både rumsligt och symboliskt 

det slutna Universitet i motsats till medeltidens 

oregelbundna gatumönster. 

Under perioden 1817–1842 revs den nu 

förfallna Lundagårdsmuren. Även muren kring 

Domkyrkan revs och båda anläggningarna 

blev nu öppna och tillgängliga för staden. 

 


Utdrag från J. S. Schelins karta över Lundagård 

1835. Öster om Kungshuset syns ”Kuggis”. 


Carl Georg Brunius, professor i grekiska på 

Lunds universitet, var engagerad i ombyggnaden 

av Lunds domkyrka under perioden 

1833–1859. Efter att ha visat framfötterna här, 

utnämndes han till domkyrkoarkitekt år 1837 

och arbetade därefter främst som arkitekt. 

Brunius hade ansvar för ombyggnaden av 

Kungshuset under perioden 1837-1839. Under 

den tiden försvann alla spår av Hårlemans 

insatser 100 år tidigare. En tredje våning 

byggdes på och fasadernas puts togs bort, 

så att byggnaden fick en mer medeltidsartad 

karaktär. Ingångsportalen uppfördes. 

AF-borgen (Akademiska Föreningens hus) 

byggdes 1848 med Hans Jacob Strömberg 

som arkitekt. Strömberg ritade också Arkeologen 

år 1853, som användes som anatomiundervisning 

fram till 1897. 

Stadskarta över Lund från 

1850-talet. 

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/0/0d/Map_Lund_Sweden.jpg 09-03-2010 11:38:48 

Arkeologen cirka 1870, söderut 

Detalj av karta över Lund från 1878. Den botaniska 

trädgårdens tidigare strama plan har ersatts av slingrande, 

romantiska gångar . 


1860-1900 

Universitetet växte och lokalerna i Kungshuset 

blev för trånga. I början av 1870-talet 

bestämde man sig därför för att uppföra en 

ny byggnad och att använda Kungshuset som 

universitetsbibliotek. Redan 1860 bestämde 

man sig för att skapa en ny botanisk trädgård 

på området vid Östra Vallgatan, så att man där 

kunde bebygga områdena runt den nuvarande 

Universitetsplatsen. 

Uppgiften gavs till arkitekten Helgo Zettervall 

(1831–1907), som var Brunius efterträdare 

som domkyrkoarkitekt. 

Universitetshuset invigdes 1882. Byggnaden 

som går i hellensk stil, är vänd mot Universitetsplatsen 

och har putsade fasader med rik 

utsmyckning – både som reliefer i fasaden och 

grekiskt inspirerade skulpturer på taket. 

Lavering från 1871 av Helgo 

Zettervall som visar Universitetsplatsen. 

Illustrationen visar arkitektens 

intentioner om en monumental 

plan: Ett centrum i öst-västlig 

riktning, platsen är uppdelad i 

en trädgårdsanläggning och en 

”Akademiplats”, och nya och 

befintliga byggnader skapar en 

helhet. 

Byggnaden framstår utan tvivel som universitetets 

huvudbyggnad och de vita fasaderna 

står i kontrast till de angränsande byggnadernas 

mörkröda murstensfasader. 

Zettervall ritade också Palaestra et Odeum, 

som byggdes 1883 med musiksal och gymnastiksal. 

Byggnaden är kilformad för att respektera 

Universitetsplatsens symmetri. Byggnadens 

yttre samspelar med Kungshuset. 

Palaestra et Odeum, uppförd av Hugo Zettervall 

1883 

Universitetsplatsen har ritats av landskapsarkitekt 

H.A. Flindt och Helgo Zettervall. Den 

centralt belägna platsen är utformad med trappanläggningar 

och balustrader mot Universitetsbyggnaden 

där marken lutar åt väst och 

har en vacker fontänanläggning. Planteringarna 

är varierande och har en övervägande hög 

kvalitet och är skyddade med restriktioner. På 

Den nyanlagda Universitetsplatsen 

med Helgo Zettervalls 

Universitetshus i bakgrunden. 

Längst fram till vänster syns 

förvaltningsbyggnaden ”Kuggis”, 

som revs 1897 för att 

ge plats åt en aldrig uppförd 

biblioteksbyggnad i Kungshusets 

förlängning. Trädgårdsanläggningen 

har låga rabatter 

och tydliga kanter. 

 


fasaderna på både Kungshuset och Palaestra 

växer det vildvin. AF-borgen österut skapar en 

markant rumslig avgränsning av Universitetsplatsen. 

1900 och senare 

Universitetet utvecklade sig mot norr från början 

av 1900-talet. Många nya byggnader togs 

i bruk, däribland ett nytt universitetsbibliotek 

år 1907 och därefter användes Kungshuset för 

fakultetsändamål. 

Efter en brand 1980 byggdes Palaestra om och 

gymnastiksalen blev i stället föreläsningssalar. 

Universitetshuset har renoverats flera gånger 

under de senaste 30 åren. En invändig renovering 

gjordes 1995 och en fasadrestaurering 

1999. 

Sandgatan är idag avstängd söder om Arkeologen 

och ansluts nu till Lunds centrum med 

en grusgång av samma karaktär som de övriga 

grusvägarna i Lundagård. 

Planskiss, detalj av marken. H.A. Flindt 1879 

Universitetshuset, Kungshuset, Palaestra och 

Arkeologen är alla klassificerade som statliga 

byggnadsminnen. 

Kungshuset har ändrat utseende 

många gånger. Som framgår 

av ovanstående skiss fick 

byggnaden mansardtak i mitten 

av 1700-talet och 1839 byggde 

man på en ny tredje våning. I 

samband med detta byggdes 

en ny ingångsport (Carl Georg 

Brunius). 

Genomskärning av Kungshuset 

1802 

Vänster: 

Universitetsplatsen, situationsplan 

2001 

Källor: 

Universitetsmiljöer i Lund av 

Tomas Tägil och Jens Lindhe. 

Universitetsplatsen, Lundagård 

Kulturhistorisk analys 2009 av 

Kristina Nilén. Regionmuseet 

Kristianstad. 


4.0 EXISTERANDE FÖRHÅLLANDEN 

Universitetsplatsen och staden 

Lund karakteriseras av en tät stadskärna med 

hyreshus och villakvarter runt denna. Campusområdet 

nära stadskärnan karakteriseras 

primärt av gröna rum med byggnader. 

Lunds intima gaturum präglas av cafémiljö 

och butiker. Byggnadshöjden i stadskärnan är 

två till tre våningar och platserna är stora och 

öppna i förhållande till gaturummen. Universitetsplatsen 

ligger där den täta, låga stadsdelen 

möter det gröna campus. 

Området runt Lundagård präglas av cykel- och 

gängtrafik på kors och tvärs, eftersom det 

ligger centralt mellan stationen, stadskärnan 

och campus och nära flera av stadens stora 

sevärdheter – Historiska museet och Domkyrkan. 

Sandgatan förbinder campus med stadskärnan. 

Historiskt har denna gata haft stor 

betydelse och fungerar idag som ett viktigt 

gäng- och cykelstråk, som är förbundet med 

det fint förgrenade cykelnätet som också är 

karakteristiskt för Lund. 

Bebyggelsen runt Universitetsplatsen skiljer 

sig skalmässigt från medeltidsstaden och 

utgör ett rum som är ca 125 x 80 meter. 

Jämfört med andra platsrum i staden är hela 

universitetsplatsens rum i samma storlek som 

de största och viktigaste av stadens platsrum 

– Mårtenstorget och Clemenstorget. Den del 

av Universitetsplatsen som ligger längs med 

Sandgatan motsvarar skalmässigt Bantorget 

och Stortorget. 

Cykelkarta över Lund 1:50000 

10 Universitetsplatsen

platsområde 

vägområde 

platsområde 

vägområde 

Universitetsplatsen - Mårtenstorget 

Universitetsplatsen - Stortorget 

Stadskärna 

Campus 

Lund 1:15000 - stadsstruktur 

Universitetsplatsen 11

Kyrkogatan 

Befintliga förhållanden – Anläggningen 

Universitetsplatsen arrangerades för att framhäva 

och exponera Universitetshuset. I Zettervalls 

förslag var platsen uppdelad av en mur i 

en trädgårdsanläggning och en Akademiplats. 

Området framför terrassen och platsen söder 

om Universitetshuset anlades efter en av den 

danske landskapsmästaren Henry August 

Flindt upprättad plan. Sammanfattningsvis 

är huvuddragen och det tidstypiska samt för 

Flindt karakteristiska med planen för Universitetsplatsen: 

”Gardenesque” – upplevelseintensiv, 

men överskådlig, rumslighet, harmonisk 

helhet. Huvudintrycket är symmetri, dock med 

oregelbundenhet i detaljerna. 

Flindts planer karakteriseras av (gäller även 

Universitetsplatsen) linjer från trappanläggningen 

(där man kan se allt), överskådlighet 

och harmonisk helhet. Detta uppnås genom 

noggrann planering av vegetationens höjd 

och volym – olika grupper med hög, mellanhög 

och låg växtlighet, såväl träd och buskar 

som blommor. Grupperade i välberäknade 

former och färger, gärna solitära ornamentala 

träd (botaniska trädgården) och blommande 

buskar. En representativ, upplevelseintensiv 

och nordisk park. 

husen. 

Upplevelse: ”Oöverskådligt”. Mörkt och 

otryggt. 

Till detta kan tilläggas att rummen flyter 

samman, ytorna har inga kantavgränsningar, 

hörnen är avslitna. De stora träden, särskilt 

idegranarna mot AF-borgen, stänger och delar 

upp Universitetsplatsens rum. 

Universitetsplatsens övergångar till de kringliggande 

rummen och arealerna är oprecisa 

och beläggningsmaterialen är samma oavsett 

funktion och hierarki. De olika platserna och 

rummen är inte definierade i den här delen av 

campus. 

Belysningen i området består av parklampor 

och en fontänbelysning. Belysningen bör uppgraderas 

till de nya syftena. 

Detta har utförts: Buskagen mot Sandgatan, 

samt de symmetriska blomsterrabatterna 

nedanför terrassen. Flera solitära träd av 

ovanliga sorter, t ex guldalm, sibirisk korkek 

planterades. 

Däremot utfördes inte muren mot Sandgatan, 

inramningen av ”Universitetsplatsen”. 1907 

etablerades en ny gång genom de södra gräspartierna 

och 1914 planterades de karakteristiska 

magnoliorna. 

Den kulturhistoriska analysen från 2009 sammanfattar 

Universitetsplatsen av idag: 

Tydlig tidskaraktär, 1800-tal. Karakteristisk är: 

Barrbuskagen. Dendrologiska märkvärdigheter. 

Vårblommande buskar. Låga blomsterplanteringar 

runt fontänen. Fortfarande ett 

”showroom” med den nyrestaurerade bassängen 

och dess fontän som höjdpunkt. 

Platsen har en välbevarad grundstruktur: Endast 

”Kuggis” har rivits. Gångsystemet, stommen 

är välbevarad. 

Strukturer mm: Diffusa gräsmattor som har 

spridits ut. Missprydande brandtrappor mm. 

Kungshuset mer baksida än kuliss. 

Växtlighet: Stora träd. Förvuxna barrbuskage. 

Förenkling och reducering av låga planteringar 

Funktion: Dålig intern kommunikation mellan 

Domkyrkan 

Lundagård 

Paradisgatan 

P 

Universitetsplatsen 

Varetilkørsel 

mm. 

Tegnerplatsen 

P 

Historiska 

museet 

Kraftstorg 

Sandgatan 

Sankt Annegatan 

Analysdiagram – vägnät 


Analysdiagram – rum 

Analysdiagram – ytor 

Analysdiagram – uppehållsplatser och förflyttning 

Analysdiagram – planteringar 

Flygfoto. Universitetsplatsen sett norrifrån 


4.1 UNIVERSITETSHUSET 

FAKTA 

■ Helgo Zettervall (1831- 1907) 

Arkitekt och författare. Zettervalls 

restaureringar av domkyrkorna 

i Lund, Uppsala och Skara 

har kopplat hans namn till restaureringar 

under andra halvan av 

1800-talet. Restaurerade Malmö 

Rådhus och Egeskov Slot på Fyn. 

Uppförde bland annat Norra Latin 

i Stockholm och universitetsbyggnaden 

i Lund. 

FAKTA 

■ H. A. Flindt (1822-1901) 

Landskapsarkitekt. Flindts 

specialitet var stora trädgårdsanläggningar, 

varav han 

förestod ca. 200 både nationellt 

och internationellt. Utarbetade 

planerna för Köpenhamns 

botaniska trädgård och förestod 

omläggningen av flera parker i 

Köpenhamn, samt omläggningen 

av herrgårdsanläggningen 

från barockträdgård till engelsk 

landskapsträdgård. 1877 blev 

han inspektör för de offentliga 

lustträdgårdarna i Danmark. 

Arkitekt och byggnadsår 

Vid sekelskiftet 1800 planerade man att bygga 

till dåvarande universitetshuset, det som nu 

kallas Kungshuset eller Lundagårdshuset. 

Först tänkte man uppföra flyglar till det gamla 

huset. En av dessa byggdes också samma år, 

men revs 1897. På 1870-talet togs frågan om 

universitetshusets tillbyggnad åter upp. Två 

förslag togs fram. Det senare från 1877 ligger 

till grund för huset, som byggdes mellan 1878 

och 1882. Arkitekt: Helgo Zettervall. 

Byggnadsbeskrivning 

Universitetshuset är en tegelbyggnad i två 

våningar. Sockeln är av huggen granit och 

fasaderna som är utförda i en eklektisk antik 

hellensk stil har cementputs med rik symbolistisk 

dekor. Byggnaden har renoverats i fler 

olika omgångar under de senaste 30 åren. En 

omfattande invändig iståndsättning av atriet 

och aula avslutades 1995 och en restaurering 

av fasaderna avslutade 1999 

Byggnadens största arkitektoniska värde är 

att den fortfarande framstår som ett mycket 

heltäckande och ursprungligt arkitektoniskt 

byggnadsverk. Detta beror på att det utförts 

få större ändringar och att byggnaden har underhållits 

och bibehållits med försiktig hand. 

En av byggnadens kvaliteter är att det finns en 

raffinerad hierarki mellan rummens utsmyckning. 

Färgerna i taket och på väggarna är starkare 

på bottenvåningen än på andra våningen. 

De små rummen på översta våningen är inte 

original och är därför inte utsmyckade. Dessa 

kan därför inredas både friare och modernare. 

Byggnaden upplevs som festlig och högtidlig 

och erbjuder alla besökare en stor upplevelse 

när man träder in i huset. Detta gör att byggnaden 

passar utmärkt för representation. 

Bevarande 

Byggnaden blev statligt byggnadsminne 1935. 

Byggnadsantikvarisk värdering 

Exteriör 

Byggnaden har ett mycket stort kulturhistoriskt 

värde och utgör en omistlig och central plats i 

Universitetsplatsens miljö. Universitetshusets 

exteriör är mycket välbevarad med undantag 

för några små förändringar. Möjligtvis kan 

fasadernas färgtyp och kulör ifrågasättas ur 

ett antikvariskt perspektiv om man jämför med 

äldre fotografier på byggnaden. 

Interiör 

Invändigt är byggnaden mycket välbevarad 

i helhet och detalj bortsett från utbyte av 

golvmaterial och ett fåtal mindre förändringar 

i rumsindelningen. Den strikt symmetriska 

planlösningen och de hierarkiskt uppbyggda 

rummen i volym och färgsättning visar på en 

utomordentlig genomtänkt rumsdisposition 

och gestaltning. 

Användare 2010 

Idag inrymmer huset rektorat och en lång rad 

andra administrationskontor. På vindsvåningen 

har SFV kontor. Utställningssalen används inte. 

Tillgänglighet 

• Tillgänglighet via ramper till huvudentréer 

saknas. 

• Det är svårt att orientera sig, skyltning 

saknas. 

• Kontrastmarkeringar i trappor, översta och 

nedersta steget i varje trapplöp, saknas 

• Automatik på tunga dörrar saknas. 

• Det är mörka lokaler som har dålig belysning. 

• Akustik/ljuddämpning i de stora arbetsrummen 

har lösts med lösa textilmattor och 

absorbenter, i flertalet stora salar saknas 

detta helt. 

• Förutom att göra byggnaden mer tillgänglig 

måste behovet av säker utrymning också 

beaktas. 

• Entréhall: Tydlig skyltning saknas - var är 

hiss, hwc och pelarsalen Kontrastmarkering 

på trappsteg saknas, belysning skall 

förbättras. 

• Aula: Möjlighet att komma upp på podie 

(tex lyftbord) saknas, publikplats för rullstolar 

saknas, hörslinga bör finnas. 


Botten våningen är rikligt utsmyckad 

med stärka färger. På 

första våningen är där mindre 

utsmyckningar och färgerna är 

nedtonade och kallare. På översta 

våningen är väggarna vita 

och där är endast få utsmyckningar. 

• Pelarsalen: Smidesräcke bör förlängas, 

Kontrastmarkering trappsteg saknas (kan 

vävas i matta) 

• Korridor till kontor: Dålig allmänbelysning, 

pardörr från entréhall saknar automatik 

- Trösklar är höga 

- En del höjdskillnader mellan rum bör ha 

längre och jämnare tröskelramper. 

En stor del av de möbler och den möblering som finns idag ger ett splittrat intryck. 


4.2 KUNGSHUSET 

FAKTA 

■ Carl Georg Brunius (1792- 

1869) 

Arkitekt, arkeolog och konsthistoriker, 

professor i grekiska 

vid Lunds Universitet. Brunius 

ledde 1833-59 restaureringen 

av Lunds domkyrka och bidrog 

med omfattande restaureringsarbeten. 

Genom sitt arbete 

som arkitekt bidrog han 

till att återinföra romansk och 

gotisk stil i svensk arkitektur. 

Kungshusets tidigare öppna 

rum med utsikt åt båda sidor 

har blivit förstörd av många nya 

lätta väggar. 

Arkitekt och byggår. 

Kungshuset (Lundagård) byggdes av den danske 

kungen Frederik II mellan 1578 och 1584. 

Byggnadsarkitekt var Dürik Bygmästara. 

Lunds Universitet övertog byggnaden 1688. 

Byggnaden renoverades efter freden på Frederiksborg 

1720. 1732 byggde akademisnickaren 

Per Nilsson den nuvarande ektrappan. 

Taket renoverades efter ett förslag av Carl Hårleman. 

Under mitten av 1700-talet förhöjde 

man tornet för att rymma ett observatorium. 

På 1800-talet byggde man till en tredje våning. 

1837-39 försågs gavlarna med fönster i medeltidsstil 

och en ny portal i sandsten, enligt 

ritningar av Axel Nyström, detta genomfördes 

av Carl Brunius. 


Byggnaden har byggts om så många gånger 

att det endast finns ett fåtal rester kvar av de 

ursprungliga byggnadsdelarna från originaluppförandet. 

Tidigare har byggnaden haft putsade fasader 

och mansardtak. 

Som byggnaden framstår idag är de huvudsakliga 

värdena knutna till husets historia som 

Universitetets äldsta byggnad. Den nuvarande 

byggnaden är starkt präglad av romansk arkitektur, 

som ett resultat av den ombyggnation 

som utfördes av Brunius. 

Byggnadens arkitektoniska kvalitet är den 

tydliga grundformen och murverksdetaljerna. 

Tidigare har byggnaden inrymt flera stora rum 

med utsikt åt söder och norr. 

Under senare år har flera väggar uppförts av 

mindre bra material och det har inneburit att 

man har förlorat många av de ursprungliga 

kvaliteterna med stora, genomlysta rum. 


Exteriör 

Byggnadens välbevarade fasader är starkt 

präglade av 1800-talets medeltidsromantiserande 

renoveringar. Dessa arkitektoniska 

uttryck är tidstypiska och starkt relaterade till 

såväl C G Brunius som Helgo Zettervalls ibland 

kraftfulla omgestaltningar. Viss hänsyn har 

dock tagits till de äldre gråstenar i murverket, 

vilka är synliga i den norra fasaden nedre partier. 

De många ombyggnaderna är i sig kulturhistoriskt 

intressanta men ligger i de flesta fall 

dolda i byggnadens stomme/murverk. 

Interiör 

Trapphuset med trätrappan från 1730-talet har 

ett mycket stort kulturhistoriskt värde och får 

inte får förvanskas. Likt exteriören är delar av 

byggnadens interiör mycket präglad av 1800- 

talets medeltids-romantisering. Särskilt tydligt 

är detta i vestibulen (101) och Carolinasalen 

(102), där det arkitektur-historiska formspråket 

i bl.a. kolonner, pilastrar och fönster- och dörrpartier 

är tydligt framhävt. 

Plan 2 och 3 består dels av äldre rumsindelningar 

med tidstypiska, konventionella 

snickeridetaljer (fönster- och dörrpartier, 

golvsocklar etc.) från 1800-talet och dels av 

sentida rumsdispositioner vars formspråk, material 

och färgsättning står i skarp kontrast till 

våningsplanet. Sammantaget ger plan 2 och 3 

ett splittrat intryck vad gäller rumsgestaltning, 

material och kulörer. 

Plan 4 har under senare tid fått en ny rumsindelning 

i den västra delen. Materialen är här 

relativt moderna och reversibla. De positiva 

kvaliteterna ligger främst i den öppna rumsvolymen 

i vindsvåningens östra del samt i 

takfönstrens snickerier. 

Västra gaveln och del av södra fasaden med trapptornet. 

Bevarande 

Byggnaden blev byggnadsminnesmärkt 1935 

och 1966. Man får inte göra ingrepp i byggnadens 

interiör och den ursprungliga planlösningen. 



Filosofiska institutionen under den humanistiska 

fakulteten. 

BOTTENPLAN - HISTORISK UTVECKLING 

N 


• Tillgänglig entré saknas och trappan är svår 

att beträda 

• Tillgänglighet med hiss saknas i denna 

byggnad 

• Belysning kan förbättras 

• En del trösklar är för höga och behöver 

åtgärdas 

• Carolinasalen: Handtag är svårt att greppa, 

dörrautomatik saknas, belysning kan förbättras, 

ledstråk saknas och kontrastmarkering 

på pelare saknas 

• Brister och förslag redovisas också i dokument: 

Accessibility to Cultural heritage 

1688 

1732 

1835 

1840 

Norra fasaden med inslag av äldre gråstensmurverk, 

2010-02-09. 

1884 

1908 

1995 

Trapphuset med trätrappan från 1730-talet 

Bottenplan - historisk utveckling 

KUNGSHUSET 

Färger anger bärande byggnadsdelar 

(exklusiv fasadmur) 

inom de specifika årtalet 





N 

VÅNING 2- HISTORISK UTVECKLING 

VÅNING 1 - HISTORISK UTVECKLING 

1688 

1840 

1732 

1884 

1835 

1908 

1840 

1995 

Våning 2 - historisk utveckling 

1884 

VINDSVÅNING - HISTORISK UTVECKLING 

1908 

VINDSVÅNING - HISTORISK UTVECKLING 

1924-31 

1995 

1924-31 


KUNGSHUSET 

Vindsvåning - historisk utveckling 

KUNGSHUSET 


4.3 PALAESTRA ET ODEUM 


Palaestra är uppfört 1882 efter ritningar av 

arkitekten Hugo Zettervall som pendang/ 

motsvarighet till Kungshuset. Byggnaden är 

uppförd där det gamla orangeriet var placerat. 

För att skapa symmetri på Universitetsplatsen 

har byggnaden uppförts i kilform. 


Byggnaden består av ett högt byggnadsparti 

med musiksal (Odeum) och ett lågt byggnadsparti 

med auditorier (ursprungligen gymnastiksal 

(Palaestra) i vardera tre respektive två 

våningar. Byggnaden har en karakteristisk 

fasad i röd mursten, där ett brett fasadparti 

på musikdelen är uppfört som kuliss över 

kornischhöjden och försedd med dubbelhöga 

fönster. 

Som ett resultat av de ombyggnationer som 

utfördes efter branden 1980 är byggnaden 

arkitektoniskt uppdelad i en originaldel och 

en förnyad del. Kapellsalen med tillhörande 

birum är i original och är välbevarad. Auditorium/konferanssal 

är funktionella och inredda 

i ett modernt formspråk. Det saknas en klar 

avgränsning mellan nytt och gammalt. Flera av 

de ursprungliga rummen i bottenvåningen är 

renoverade med moderna material, samt med 

en kall, vit färgskala. 


• Utomhusentré : Utvändig ramp finns men 

bör anpassas till byggnaden. 

• Det är svårt att orientera sig, skyltning 

saknas. 

• Kontrastmarkeringar på trappor, översta 

och nedersta steget i varje löp, saknas 

• Automatik på tunga dörrar saknas. 

• Det är mörka lokaler som har dålig belysning. 

• Förutom att göra byggnaden mer tillgänglig 

måste behovet av säker utrymning också 

beaktas. 

• Pausyta: Bänk efter vägg bör också finnas i 

en lägre nivå. 

• Trappa till Musiksal: Kontrastmarkering 

trappa saknas samt att handledare leder in i 

vägg efter avvikande riktning. Skylt har för 

liten text. 

• Lärosal: Pelare saknar kontrastmarkering 

• HWC håller ej måtten efter nya regler. 

Bevarande 

Byggnaden blev byggnadsminnesmärkt 1935. 

Även delar av interiören är skyddad. 


Exteriör 

Byggnadens exteriör mot Universitetsplatsen 

ger ett välbevarat intryck. Några av de ursprungliga 

fönsterpartierna har blivit utbytta, 

vilket främst syns på snickeriernas invändiga 

profilering och beslag. Rampen till huvudentrén 

är inte anpassad till byggnaden 

Interiör 

Till följd av branden 1980 blev den östra delen, 

med bl.a. gymnastiksalen, förstörd. Invändigt 

är det därför främst den västra delen av 

byggnaden som har en bevarad interiör från 

ursprunget. 


Byggnaden inrymmer musiksal, kontor och 

undervisningsauditorier/konferenslokaler. 


1883 

1883 

1928 

1928 

1980 


1939 

1980 

Bottenplan - historisk utveckling 

Färger anger bärande byggnadsdelar (exklusiv 

fasadmur) inom de specifika årtalet 

PALAESTRA 

PAL 

Där är stor skillnad på färg och utsmyckning i byggnadens två halva delar. 


4.4 ARKEOLOGEN 


Arkeologen byggdes 1853 efter ritningar av 

arkitekten Hans Jacob Strömberg. 


Byggnaden är uppförd i två våningar med 

vindsvåning och hög källare. Byggnaden har 

detaljerade fasader i röd, handgjord tegel och 

är försedd med stenblockssockel. 

Den klara byggnadsvolymen är ett bra 

exempel på Bruniusperiodens karaktärsfulla, 

romanskinspirerade byggnader. 

Byggnaden är belägen i hörnet av Sandgatan 

och Universitetsplatsen. 

Bevarande 

Byggnaden blev byggnadsminnesmärkt 1971. 

Interiören är inte skyddad. 


Exteriör 

Tegelmurverket i fasaderna har ett stort kulturhistoriskt 

värde vad gäller murningsteknik 

och historiserande uttrycksformer i detaljer. 

Arkitekten Hans Jacob Strömberg har tagit 

mycket intryck av sin läromästare C G Brunius 

men har samtidigt utvecklat fasaderna så att 

murverket ger ett lättare intryck. Byggnadens 

exteriör är välbevarad. Synliga förändringar 

är: håltagningen i sockeln på södra gaveln för 

tillgänglighetsentrén, den tillkomna spiraltrappan 

på västra fasaden, huvudentréns dörr som 

har försetts med glas samt de nya takfönstren. 

Interiör 

Byggnadens interiör är mycket kraftigt 

förändrad sedan ursprunget. Några av de ursprungliga 

rumsindelningarna finns kvar men 

kan inte tydligt avläsas till följd av de kraftiga 

förändringar som har genomförts under årens 

lopp. Rumsindelningen är bäst bevarad på 

plan 2 men även plan 3 har kvar delar av den 

äldre planlösningen. Trapphallen utgör en 

viktig del av den invändiga karaktären men 

kulörerna på väggar och trappans järnsmide 

är historiskt missvisande. De sentida tillkomna 

korridorerna på plan 3 och 4 ger ett främmande 

och slutet intryck. Diverse tekniska 

installationer är okänsligt utförda ur estetisk 

synpunkt. 

Ombyggnationer 

Huset byggdes om 1952. 


Institutionen för arkeologi och antikens historia 

under humanistiska fakulteten. 


• Hiss och ingång utan nivåskillnad direkt 

från gatan finns på gavel mot Universitesplatsen. 

• Förutom att göra byggnaderna mer tillgängliga 

måste behovet av säker utrymning 

också beaktas. 

• Huvudingången: Hänvisningsskyltning 

tillgänglig entré saknas, tunga dörrar saknar 

automatik, ledstång och räcke saknas på 

utvändig trappa. 

• Ingång till hiss på gavel: Smågatsten är 

inte en jämn beläggning för rullstolsburna. 

Ledstång på vägg saknas. 

• Kontrastmarkering trappsteg i trappa inomhus 

saknas 

• Hög ljudnivå i trapphus 

• Korridor kontor: Fin belysningsarmatur men 

ger ej tillräcklig belysning 

• Bibliotek: Larmbågar tar utrymme innanför 

dörr med automatik, tröskeln är för hög, ca. 

50 mm. Hyllplacering i bibliotek tillåter ej 

rullstol. 

Bilaga 10.3 

FAKTA 

■ Hans Jacob Strömberg 

(1821-1872) 

Arkitekt. Började som elev i 

Lund hos Carl George Brunius. 

1848 antogs hans ritningar till 

AF-borgen och 1853 Arkeologen. 

Blev stadsarkitekt i Göteborg 

och en av hans byggnade 

är Gamla Latin. Han ritade dessutom 

Kville kyrka 1864. 

Signerad C. Blom Carlsson, 1852 





N 

PLAN 3 - HISTORISK UTVECKLING 


1851 

1929 

1929 

2001 


Plan 1 - historisk utveckling 

2001 


1851 

ARKEOLOGEN 

PLAN 4 - HISTORISK ARKEOLOGEN UTVECKLING 

1929 

1929 

2001 

2001 



ARKEOLOGEN 

ARKEOLOGEN 

Befintlig tillgänglighets anpassning 

Befintlig trappa 


Kyrkogatan 

Kyrkogatan 

Akademiska 

Föreningen 

5.0 RUMSLIGA FÖRHÅLLANDEN 

Paradisgatan 

Universitetshuset 

Palaestra 

Sandgatan 

SYMMETRIAKSE 


Kungshuset 


Tegnerplatsen 

Lundagård 

Historiska 

museet 

Domkyrkan 

Kraftstorg 

Universitetsplatsen - Symmetriaxel 

Universitetshuset är ett av Sveriges finaste exempel på hellensk stil. Huvudfasaden 

pryds av fyra sfinxer, som symboliserar de fyra fakulteterna. 

Universitetshuset, Palaestra och Universitetsplatsen har planlagts samtidigt, som en 

centralt belägen anläggning, som hör ihop med Kungshuset. Framför entrén till Universitetshuset 

har man uppfört granitfontäner, trappanläggningar och balustrader. 

Paradisgatan 


Sandgatan 

Akademiska 

Föreningen 

Kungshuset 


Platsen åbner 

sig mod Lundagård 


Tegnerplatsen 

Lundagård 

Historiska 

museet 

Domkyrkan 

Kraftstorg 

Universitetsplatsen - Rumsbilding 

De omkringliggande byggnaderna - Universitetshuset, Palaestra, Kungshuset, Arkeologen 

och AF-borgen bildar väggar runt Universitetsplatsen. Mellan AF-borgen och 

Kungshuset öppnar platsen sig mot Lundagård, och är inte väldefinierad – här saknas 

en hörnmarkering. 

Med sina vita, utsmyckade murytor är Universitetshuset platsens dominerande byggnad 

i kontrast till de mörkröda fasaderna på Kungshuset och Palaestra. 


Kyrkogatan 

Kyrkogatan 

Akademiska 

Föreningen 

Paradisgatan 


Sandgatan 


Kungshuset 


Akademiska 

Föreningen 

Tegnerplatsen 

Lundagård 

Historiska 

museet 

Domkyrkan 

Kraftstorg 

Kungshusets ingång sett från en av alléerna i Lundagård. Lundagård anlades ursprungligen 

i barockstil, och de ursprungliga gångstigarna är bevarade. Allén skapar relationer 

mellan Kungshuset och Domkyrkan. Kungshusets norra fasad mot Universitetsplatsen 

har karaktär av baksida och saknar ingång. 

Kungshusets relationer till Universitetsplatsen och 

Domkyrkan – skiss 

Paradisgatan 


Sandgatan 


Kungshuset 


Tegnerplatsen 

Lundagård 

Historiska 

museet 

Domkyrkan 

Kraftstorg 

Från Universitetshusets upphöjda förgård har man en fin utsikt mot Domkyrkans torn. 

Förgården ingår i universitetets vägnät, och här är fotgängartrafiken livlig. 

Utsikter från Universitetshusets entréplan - skiss. 


Kyrkogatan 

Kyrkogatan 

Akademiska 

Föreningen 

Akademiska 

Föreningen 

Paradisgatan 



Kungshuset 


Tegnerplatsen 

Lundagård 

Historiska 

museet 

Domkyrkan 

Kraftstorg 

Sandgatan - livsnerven till universitetsområdet 

Sandgatans stadsmässiga gaturum skapar förbindelse med det övriga universitetsområdet, 

och bildar en fin övergång till Lundagårds och Universitetsplatsens gröna karaktär. 

Båda hörnbyggnaderna bidrar till att avgränsa Universitetsplatsens rum. Vägen söderut, 

som har ersatt Sandgatan i den sträckningen, går vidare förbi Domkyrkan och fram 

till centrum. Denna gata var i flera hundra år stadens viktigaste. 

Paradisgatan 


Sandgatan 


Kungshuset 


Tegnerplatsen 

Lundagård 

Historiska 

museet 

Domkyrkan 

Kraftstorg 

Utsikt från Sandgatan mot Universitetsplatsen - skiss 

Ingång till Universitetsplatsen från Sandgatan med AF-borgen till vänster. Här verkar 

stadsbilden mycket slumpartad och är präglad av skyltar och ofärdiga övergångar mellan 

gatstens- och grusbeläggningar. Ytorna framför AF-borgen ser lite röriga ut. 


Kyrkogatan 

Akademiska 

Föreningen 

Paradisgatan 



Sandgatan 

Kungshuset 


Tegnerplatsen 

Lundagård 

Historiska 

museet 

Domkyrkan 

Kraftstorg 

Universitetsplatsen sedd mot Universitetshuset. Planteringen täcker redan i mars 

månad ganska effektivt utsikten mot Universitetshuset. Universitetsplatsen delas upp i 

två trädgårdsrum. 

Planteringen hindrar de fina utsikterna mot fontänen 

och Universitetshuset – skiss. 

Universitetsplatsen sedd mot Universitetshuset. Också här skymmer planteringen 

Universitetshuset. 

Universitetsplatsen vid AF-borgen, sett norrifrån. De grusbelagda gångarna används 

förutom av fotgängare också av cyklister och för varutransporter. Gångarna är formlösa 

och har livlig trafik. Stadsbilden här verkar lite slumpmässig. 


6.0 SKISSER OCH VISIONER 

KUNGSHUSET 

- ny ingång 

- studieplatser 

- venturelab kontorer 

- utställningsrum 

- konferens 

- undervisning 


- Rensning av hög växtlighet 

NYTT UNDERVISNINGSCENTER 

- underjordiskt auditorium (950 pladser) 

AKADEMIPLATS 

- ny platsbildning 


- glasdörrar i fasaden 

- glasdörrar i atrium 

- färre cellkontorer 

- rektorat 

- representation 

- konferens 

- kårlokaler 

- utställning 

PALAESTRA 

- Inredning av brasseri 

med uteservering 

- Markering av interiör 

i byggnadens två 

delar - den äldre delen 

och den nya delen 

ARKEOLOGEN 

- inredning av 

studenthus 

- grupprum 

- undervisningsrum 

- läsplatser 


6.1 UNIVERSITETSHUSET 

Vision 

Huset skall framöver innehålla funktioner 

som kan ge fler än idag möjlighet att uppleva 

husets pompösa och festliga karaktär. Därför 

föreslås att omfattningen administrations- och 

kontorsarbetsplatser minskas. De vackra välbevarade 

rummen utnyttjas på bästa möjliga 

sätt och skall byggas om i minsta möjliga mån, 

när rummen används för de funktioner som de 

är särskilt bra för. 

Funktion 

För att huset skall kunna upplevas mer öppet 

föreslås att man sätter i glasdörrar i fasaden 

och i dörrarna från atrium och in till sidoflyglarna. 

Därutöver skall det endast utföras få 

ändringar av byggnaden. 

Rummen bör inredas med fritt stående möbler 

så att väggar och paneler bättre kan upplevas 

i sin helhet. 

Entréplan 

Rektoratets placering ändras inte. Söderut föreslås 

att en universitetsreception inrättas i det 

stora vackra rummet som har kontakt ut mot 

atrium. Bakåt föreslås att representationslokaler 

inrättas. Bottenvåningen är särskilt lämplig 

för denna funktion eftersom rummen är extra 

vackert utsmyckade och har en tidstypisk 

övergång mellan de färgsatta rummen. I källaren 

skall en fakultetsklubb inrättas i pelarsalen. 

Köket i källaren skall renoveras och utökas. 

Fakultetsklubben skall vara öppen för alla och 

ger samtidigt möjlighet för arrangemang med 

matservering. 

Plan 2 

Rummen på andra våningen är bra att använda 

till undervisning av studerande eller till kurslokaler 

för universitetets anställda, men de kan 

även användas som konferenslokaler. 

Plan 3 

På översta våningen föreslås att administrativa 

kårlokaler inrättas för de studerande. 

Därmed säkerställs att även de studerande 

vistas i huset och därmed skapas mer aktivitet. 

Utställningssalen på översta våningen bevaras 

eftersom det är en vacker och ursprunglig 

del av huset. Denna kommer likaså att skapa 

aktivitet och betyda att många fler har ärende 

till byggnaden. 


• Med hjälp av en lyftplattform vid huvudingången 

kommer personer med nedsatt 

rörelseförmåga att få möjlighet att nyttja 

huvudentréen och inte endast den ingång 

som idag är från motsatt sida av byggnaden. 

Härmed vill det skapas en ”värdig 

entré”. 

• Akustikåtgärder i Pelarsalen och Aulan 

kommer ge en tydligare ljudmiljö för både 

hörselskadade och för normalt hörande. 

• Glasade dörrar ger en känsla av en mer 

”öppen lokal”, vilket också kan ses som 

tillgänglighet. Typ av glas och glasmängd 

skall beaktas. 

• Enklare åtgärder som tex kontrastmarkeringar, 

automatik på dörrar, belysning och 

skyltning kommer att inarbetas vid projekteringen. 

Byggnadsändringar 

• Glasdörrar i fasaden 

• Invändiga glasdörrar 

• Akustikreglering i Pelarsalen 

• Akustikreglering i aulan pch atrium 

• Köket i källaren repareras och utökas 

Genom att sätta in glas dörrar 

i Universitetshusets fasad 

kommer byggnaden verka mer 

öppen. 


• Att göra byggnaden mer tillgänglig genom 

att ”öppna upp” dörrar såväl exteriört som 

interiört är positivt, detta medför dock 

att ingrepp i dörrpartier som därigenom 

förlorar sin ”autenticitet”. 

• Sammantaget kommer ett fåtal ändringar 

att genomföras i Universitetsbyggnaden. 

• Det ligger en kvalitet i att antal rum för 

kontorsverksamhet minimeras så att byggnadens 

interiöra gestaltning med rumsvolymer 

och dekorationsmåleri kommer till sin 

rätt. 


konferens- och föreläsningslokaler 

fakultetsclub 

rektorat 

studentrum/kårlokaler 

representationlokaler 

utställning/stud./innovation 

reception 

birum 

toalett 

N 

PLAN 3 

PLAN 2 

ENTRÉPLAN 

Förslag till arealanvänding og byggnadsändringar 


fakultetsclub 

rektorat 


representationlokaler 


reception 

birum 

toalett 



BYGGNADSDELAR SOM TAS BORT 

BYGGNADSDELAR SOM LÄGGS TILL 

N 

PLAN 3 

PLAN 2 

ENTRÉPLAN 

Byggnadsdelar som tas bort 

Byggnadsdelar som tas läggs till 

Genom att sätta in glasdörrar mellan atrium och korridorer kommer byggnade att verka mer öppen. 


6.2 KUNGSHUSET 

Vision 

Kungshuset skall framöver vara en byggnad 

som öppnar sig för omvärlden. Här skall invånarna, 

universitetsstuderande och anställda, 

samt Universitets gäster som kommer på 

besök då och då ha möjlighet att mötas på 

denna informella mötesplats. Alla skall kunna 

uppleva kulturarvet och inspireras av den 

gamla ursprungliga byggnaden. 

Funktion 

Framöver föreslås att huvudingången till 

Kungshuset placeras på östra gaveln mot 

Sandgatan. Därmed kommer den nuvarande 

ingången med trappan som är värd att bevara 

att avlastas så att trappan inte riskeras att 

förstöras. Samtidigt kan en funktionell ingång 

med hiss etableras. Denna entré kan antingen 

etableras via ett nytt fristående trapp- och 

hisstorn eller alternativt kan man komma till 

Kungshusets entré via en anslutningsbyggnad 

till den nya byggnaden ”Universitetscentret” 

på hörnet av Sandgatan och Universitetsplatsen 

(se sidan 38). 

Plan 1 

Bottenvåningen öppnas för de studerande. 

Här inrättas sällskapsområde med möjlighet 

för grupparbete närmast Sandgatan, grupprum 

och utställning i mitten och studieplatser 

i Carolinasalen. 

Plan 2 

På andra våningen skall ett stort, öppet utställningsrum 

etableras närmast den nya trappan 

i öst. Det nya utställningsrummet blir ett 

genomgångsrum. Därmed kommer många 

personer att helt naturligt komma åt att se 

utställningarna. I den andra delen av våningen 

med de gamla hörsalarna som har bevaringsvärde 

utförs inte några ändringar eftersom de 

är välfungerande. 

Plan 3 

På den tredje våningen inrättas kontor avsett 

för Venture-Lab i fyra rum närmast den nya 

trappan i öst. Kontoren inrättas med ett förutrymme, 

där mindre utställningar kan arrangeras 

om projekten. Denna funktion är placerad 

i genomgångsområdet, eftersom det är till 

fördel för de små innovationsverksamheterna 

att det är lätt att få besök till deras ”lilla butik”. 

I den andra delen av våningen kan man med 

fördel skapa en rad hör- och konferenssalar 

av olika storlek som kan användas för såväl 

undervisning som av lokala föreningar och 

konferensdeltagare. 

Plan 4 

I våningen etableras försökslaboratoriesekretariat 

med tillhörande lunchrum. I den andra 

delen inrättas en bra hörsal, som kommer att 

få bra ljus in genom takfönstren. I det runda 

tornrummet kan man göra en vacker möteslokal 

med utsikt norrut genom gavelfönstren. 


• När det upprättas en tillbyggnad på östgaveln 

med en ny trappa och hiss, 

kommer en ”värdig entré” skapas för alla. 

• Mindre åtgärder som anpassning av trösklar 

och montering av dörrautomatik kommer 

att projekteras in i kommande projekt. 


• Tre fönsterhål ändras till dörrhål. 

• Lätta och nyare väggar rivs. 

• En ny rad dörrhål görs på tredje våningen 

• I takvåningen tas små kontor utan utsikt 

bort. 


• Genom att ta bort flera av de nyare väggarna 

i byggnaden, kommer de stora och 

vackra rumsvolymerna bättre tills in rätt. 

Efter den stora ombyggnaden 1840 hade 

interiören ett antal stora och enkla rum 

varav flera med utsikt åt flera håll. 

· Huset kommer att upplevas som enklare 

med en planlösning som ligger närmare 

1840 års omgestalning. 

• De karaktäristiska rummen med utsikt åt 

fler håll kommer att återskapas i vissa fall. 

• Byggnaden är i behov av en förbättrad 

tillgänglighet. Minst ingrepp i byggnaden 

sker genom en placering av ny entré i den 

östra gaveln i och i anslutning till befintliga 

fönsterhål. 

Referensbild: I den stora öppna våningen kan där placeras utställningar. 


N 

TAKPLAN 

PLAN 5 

PLAN 4 

PLAN 3 

PLAN 2 

PLAN 1 


fleksibel hörsal 

studentrum/grupprum 

PLAN utställning/stud./innovation 

0 

innovation 

birum 

toalett 

flexibel hörsal 

studentrum/grupprum 


innovation 

birum 

toalett 

KUNGSHUSET 




N 

PLAN 4 

PLAN 3 

PLAN 2 

PLAN 1 


Byggnadsdelar som läggs till 

Kungshusets vackra delar som är värda att bevara kommer inte bli påverkade av förslaget. 

KUNGSHUSET 


6.3 PALAESTRA 

Vision 

Målet är att skapa liv på universitetsplatsen 

genom att utnyttja byggnadens fördelaktiga 

placering med fasaden vänd åt söder. 

Man föreslår att inrätta ett brasserie med uteservering 

i den äldre och ursprungliga delen 

av byggnaden. Rummen skall inredas och 

färgsättas så att byggnadens två delar: Den 

ursprungliga och den förnyade delen tydligare 

går att urskilja. 

Rummen skall inredas och färgsättas så att 

känslan av Universitetets särskilda atmosfär 

och brasseriet upplevs som en integrerad del 

av den ursprungliga byggnaden. 

Funktion 

Det blir en stor vinst för universitetsplatsen om 

ett brasserie med uteservering etableras på 

bottenvåningen. Brasseriet skall vara öppet för 

alla. Därmed blir aktiviteterna på platsen större 

alla tider på dagen. Placeringen är idealisk 

och i solläge och byggnadens golvnivå ligger i 

marknivå. 

För brasseriet föreslås inredning som ger en 

mycket speciell atmosfär. Det skall vara en 

restaurering som inte skulle kunna placeras var 

som helst. Här skall besökande till universitetet 

kunna uppleva den värdefulla kulturmiljön 

på universitetsplatsen. 

Rummen kan inredas med inspiration från 

bokcaféerna i New York och London. Väggar 

och hyllor föreslås utsmyckas med intressanta 

objekt från Universitetets samlingar. För 

att skapa en unik stämning är det viktigt att 

rummen anpassas efter byggnadens säregna 

dekoration och färgsättning, så som den kan 

upplevas i kapellsalen och birummen bakom 

densamma. 

Entrérummet som leder in till kapellsalen 

och auditoriumet har som tidigare nämnts 

en olycklig och alltför modern interiör. Man 

föreslår att rummet färgsätts så att det upplevs 

som en del av den ursprungliga byggnaden. 

till att skapa liv på platsen. 


• Rampen anpassas till byggnaden och till 

gällande krav. 

• Ingång till caféet kommer ligga i anslutning 

till förrummet vid huvudingången där det 

kommer byggas en ny utvändig ramp när 

den befintliga stålrampen rives. 

• Uteserveringen nås med hjälp av rampen. 

• Kringliggande mark för uteservering utförs 

i en nivå. 

• Musikrum på plan 2 och övre del i konferens- 

och föreläsningslokaler är redan idag 

nåbara med hiss. 

• Mindre åtgärder kommer också att ingå i 

kommande projekt. 


• Tre fönsterhål ändras till dörrhål. 

• Enskilda nyare, lätta väggar skall tas bort 

• Icke ursprungliga ytor och färger i rummen 

till bottenvåningen ändras 

• AV-teknik skall dras genom huset från bottenvåningen 

upp till den tredje våningen 

• Håltagning i vägg mellan entré och lärosal 

(105) 


• Det är viktigt att nya håltagningar i fasaden 

utförs symmetriskt så att byggnadens arkitektoniska 

balans bibehålls. Detaljutförandet 

är mycket viktigt. 

• Fönstren som tas bort är inte ursprungliga. 

• Nya dörr- och fönsterpartier bör utföras 

i trä och ansluta till befintligt formspråk. 

Detalj-utförandet är mycket viktigt. 

• Rummet som inreds till brasseri har ett lågt 

kulturhistoriskt värde vad gäller befintliga 

material. 

• Att tydliggöra gränsen/upplevelsen mellan 

gammalt och nytt i entréhallen utgör en 

positiv kvalitet. 

För att kunna få ett lukrativt och välfungerande 

brasserie med köksfaciliteter och lager blir 

det nödvändigt att flytta AV-tekniken, som 

är placerad i det angränsande birummet till 

birummet på den tredje våningen. 

Varken kapellsal eller auditorium/konferenssal 

ändras. De är båda välfungerande och bidrar 


N 

PLAN 2 

PLAN 1 


förrum till konferenslokaler 

brasserie 

studentrum 

kapellsalen 

birum 

toalett 

BOTTENPLAN 


PALAESTRA 

Referensbild: Så skulle ett bokcafé kunna inredas. 

Förslag till markanvändning och byggnadsändringar. Helgo Zellervall arbetade bland 

annat med dörröbningar i fasaden 


6.4 ARKEOLOGEN 

Vision 

Det föreslås att inrätta byggnaden som studenthus. 

Det finns det särskilt bra möjligheter 

för här eftersom byggnadens interiör inte är 

skyddad. Det betyder att det är enklare att få 

tillstånd att ändra rumsindelningen. 

Förslag 

Byggnaden inrättas med grupprum av varierande 

storlek och undervisningsrum. I källaren 

bevaras samtliga birum som de är. 

Plan 2 

På bottenvåningen inrättas reception vid 

ingången. Härutöver inrättas grupprum och 

kårlokaler. 

Plan 3 

På andra våningen inrättas föreläsningssal/läsplatser 

och grupprum. Det föreslås att bar och 

kök inrättas. Det gör det möjligt att hålla fester 

med matservering. 

Plan 4 

Här inrättas kårlokaler och mötesrum. 


• Nyare, lätta väggar tas bort 

• Gamla dörrhål öppnas åter upp 

• Trädgården ställs iordning. 


• Då byggnaden redan är försedd med hiss 

och ingång från gatan har det alla förutsättningar 

att med hjälp av åtgärder för ”enkelt 

avhjälpta hinder” kunna uppfylla de flesta 

önskemål vad gäller tillgänglighet. 

Då trädgården skall iordningställas beaktas 

även tillgängligheten. 

VINDSVÄ- 

NING 

N 

PLAN 4 

PLAN 3 

PLAN 2 

PLAN1 

flexibel fleksibel hörsal hörsal 


birum 

toalett 





N 

PLAN 4 

PLAN 3 

PLAN 2 


Byggnadsdelar som läggs til 


• Genom hänsynstagande till ursprungliga 

väggar medför förändringarna till del att 

ursprungliga rumsvolymer återskapas. 

Detta är också viktigt i den sammantagna 

upplevelsen av byggnadens exteriör och 

interiör. 

ARKEOLOGEN 


6.5 NYTT UNDERVISNINGSCENTER 

För att skapa nya möjligheter att samla många 

människor till föreläsningar och konferanser 

vid Universitetsplatsen, som är Universitetets 

hjärta, ska där byggas en ny byggnad som 

passar in i omgivningen och en stor hörsal kan 

ligga under jorden. Byggnaden ska ta mesta 

möjliga hänsyn till de arkeologiska värden och 

det kan vara en fördel att hålla en internationell 

arkitekttävling, för att få byggnaden utformad 

på bästa och vackrast möjliga sätt. 

Funktion 

Den nya byggnaden ska vara öppen för offentligheten. 

Det ska vara en plats för både 

Universitet och besökande. 

På entré plan kan där ligga reception för konferanscentret, 

Merchandise shop och studieplatser. 

På första och andra våningen kan där ligga 

flera olika typer av moderna studieplatser. 

Det nybyggda huset ger möjlighet för att göra 

några annorlunda rum, än vad man kan i de 

äldre husen. 

Här kan man göra en fruktbar kombination av: 

• Studierum, där det kan sitta en person 

• Grupprum, där flera kan arbeta tillsammans 

• Undervisningslokaler, där hela grupper kan 

samlas 

• Och mellan dem kan man skapa rum för 

informella möten, som också är en vigtig del 

av studiemiljön. 


På bottenvåningen är där enkel och överskådlig 

tillgång till hiss och trappor. Därför kan 

där skapas en ”värdig entre” för alla. Från alla 

våningar är där förbindelse till Kungshuset, så 

att den gamla och den nya del av Universitetet 

koplas samman. Harmed kan också skapa en 

”värdig entre” till dette hus. 

Arkitektonisk integration och arkeologisk 

hänsyn 

Det är viktigt att en framtida byggnad passar 

in i det arkitektoniska sammanhanget och 

tar största möjliga hänsyn till de arkeologiska 

värden , som finns i området. Byggnaden ska 

aktivera den nya och den gamla Universitetsplatsen 

både under dagen och natten. 

Det tilldelade sydöstra hörnet av Universitetsplatsen 

kommer vara en bra plats att bygga ett 

nytt hus. På denna plats sidan om Kungshuset 

låg där från 1803-1897 en annan byggnad som 

kallades ”Kuggis” och i slutet av 1800-talet 

blev där ritat ett förslag om ett bibliotek, som 

skulle vara i förbindelse med Kungshuset. 

Det är alltså inte någon ny påfunnet att där 

kan ligga ett hus på denna plats. Universitetsplatsen 

har en exakt och väldefinerad form, 

men i det sydöstra hörnet saknar platsen en 

avgränsning. Därför kunde det vara en fördel 

för uppfattningen av platsen, att detta hörn 

bebyggas. 

Denna del av Lund har betydande arkeologiska 

värden. Dessa ska beskyddas på bästa 

sätt. Det kan göras bl.a genom att placera 

den underjordiska delen av Universitetcentret 

under Sandgatan, för att undvika utgrävningar 

på ett så stort område inne i den gamla biskopsgården 

som möjligt. De grävarbete som 

bliver nödvändigt att utföra ska offentligheten 

få möjlighet att följa, som ett sätt att sprida 

Lunds historia på ett spännande sätt till alla i 

staden. Det man finner genom utgrävningarna 

kan ställas ut i det nya huset under jorden. 

Det skulle kunna göras genom att man kan se 

fynden genom att de byggs in i väggar och 

golv i hörsalens foajé så att de kan upplevas 

där de blev funna. 

Ritningarna i den här rapporten av den nya 

byggnaden visar varken den slutgiltiga formen 

av byggnaden, val av material eller arkitektoniska 

uttryck. Ritningarna är gjorda för att 

illustrera platsens möjligheter och begränsningar. 

Det skulle kunna vara fördelaktigt 

att hålla en internationell arkitekttävling för 

utformningen av det nya huset, för att försäkra 

att det blir bästa möjliga projekt som ska 

byggas. Programmet för den här tävlingen 

bör innehålla riktlinjer som säkerställa att ett 

framtida husbygge anpassas i höjd och bredd. 

Det ska säkerställas att den nya byggnaden 

underordnar sig Kungshuset och platsens 

allmänna uttryck, och tar hänsyn till områdets 

många värdefulla kulturella och historiska lager 

och hjälper till att förmedla dessa. 

I 1896 var där förberett ett projekt till en tillbyggnad 

på Kungshuset. Byggnaden skulle innehålla ett 

bibliotek. 


Kunghuset 

Ny byggnad 

Våning 2 

Kunghuset 

Ny byggnad 

Våning 1 




reception 

birum 

toalett 

Ny byggnad 

Bottenvåning 

Ny byggnad 

våning -1 

Ny byggnad 

våning -2 

Den nya byggnaden ska anpassas till Kungshusets 

proportioner och skala. 

Situationsplan 


6.6 UNIVERSITETSPLATSEN - EN NY MÖTESPLATS 

Referensbild 

blommanda buskar och träd 

Referensbild 

belysning på plats 

Referensbild 

stålkanter - grus og gräs 

Följande är en bedömning av huruvida anläggningen 

på och runt Universitetsplatsen i 

framtiden skall kunna disponeras. Skisserna 

förutsätter dock en framtida dialog med myndigheterna 

för de kulturskyddade byggnaderna 

och en mer detaljerad bedömning och 

genomgång av trädgårdens enskilda element, 

som inte har varit del av den här uppgiften. 

Universitetsplatsen skall i framtiden vara en 

representativ, trygg stadsplats, som exponerar 

Universitetshuset och samtidigt är ett viktigt 

platsrum i stadsrumshierarkin i Lund. Det 

föreslås att man framöver arbetar med att röja, 

beskära och lyfta planteringarna för att det 

framtida rummet skall kunna upplevas som en 

sammanhängande, ljus och trygg anläggning 

– och inte som nu – tvådelad och otrygg. 

Anläggningen disponeras med ett definierat 

platsrum runt Sandgatan, varifrån man kommer 

att presenteras för Universitetshuset. 

Platsen skulle kunna utformas som en urban 

plats med gröna element, stora lätt lövklädda 

träd så att denna naturligt inskriver sig i den 

totala anläggningen. Dessutom skulle platsen 

kunna ha en särskild belysning – i samma anda 

som den ursprungliga trädgårdsanläggningen 

skapades – med möjlighet till upplevelser. 

Själva platsen tänker man sig utförd som ett 

exakt fält i natursten. Det föreslås att Sandgatan, 

som sammanbinder campus och stadskärnan, 

uppgraderas till ett fotgängar- och 

cykelstråk med en gatstensbeläggning som 

materialmässigt knyter samman anläggningen 

och refererar till området runt domkyrkan och 

medeltidsstaden. Platsens element, såsom 

träd, inventarier och belysning, delar upp 

platsen rumsligt så att zoner till vändplats, 

uteservering till AF och förplats till undervisningscentret 

definieras. 

Planteringen i trädgårdsanläggningen skulle 

med fördel kunna få ha mer trädgårdskaraktär, 

mer buskage och blomsterbäddar, i motsats till 

den parkprägling som den har idag. Speciella 

planteringar eller större träd belyses och ger 

tillsammans med belysningen av fontänen ett 

tryggt rum att färdas i. 

Ovanpå det nya undervisningscentret röjs de 

befintliga idegranarna och en blomstrande 

plantering anläggs med noggrant planerade 

höjder med avsikten att skapa översikt över 

anläggningen och iscensättning av Universitetshuset. 

Kanter och geometrier upprättas 

med precisa kanter, så att anläggningen åter 

blir symmetrisk. Gångarnas ytbeläggning 

bevaras som grus. 

Referensbild 

platsbeläggning 

N 


Terrasse 

Uteservering 

Guldalm 

Cykelställning 

Magnolia 

Bök 

Sandgatan 

Runstenshög 

Vändplats 

Bassäng med fontän Kornel 

Nya Träd Nya Träd 

Magnolia Låga blommande planteringar 

Kornel 

Âkta kastanj 

Buskage 

Sibirisk korkträd 

Lundagårdshuset 

”Kungshuset” 

Trädgård 

Palaestra et Odeum 

Träd 

Uteservering 

Nya platsbildning 

Blommanda buskar 

Akademiska Föreningen 

Granit 

Uteservering 

Cykelställning 

Nya ljusmaster 

Ny byggnad 

Skiss med arealdisponering 1:1500 


Diagram – framtida rum 

Diagram – framtida ytor 

Diagram – framtida uppehållsplatser och förflyttning 

Diagram – framtida plantering 

Flygfoto – förslag. Universitetsplatsen sett norrifrån. 


En gårdsträdgård etableras mellan studenthuset 

i Arkeologen och brasserie i Pallaestra, den 

stora skuggande björken fälls och ersätts med 

något lägre. 

Med nyinrättningen av de olika byggnaderna 

ställs nya krav på anläggningen och härmed 

på ytor, planteringar och rumsliga uttryck. Det 

nya underjordiska undervisningscentret kommer 

att medföra att träd och planteringar i den 

sydöstra delen av platsen skall röjas. 

Allmänt måste man förvänta sig att de nya 

funktionerna dels kommer att öka trafiken på 

Universitetsplatsen som ger ett större behov 

av cykelparkeringsplatser. Härmed ställs högre 

krav på de belagda ytorna. Till det nya undervisningscentret 

och till Universitetsplatsens 

övriga kringliggande byggnader och utåtriktade 

funktioner måste man förvänta sig en del 

trafik, särskilt i förhållande till avlämningsplats 

och vändplats för taxibilar. Parkering till de nya 

funktionerna förväntas kunna finnas på andra 

ställen i staden eller på campusområdet. 

Flindts syfte med den överskådligt, varierande 

planteringen (med noga avstämda planteringshöjder), 

en harmonisk och presentabel 

anläggning överensstämmer fint med de 

önskemål som finns idag. 

Så genom att ta Flindts och Zettervalls 

ursprungliga tankar om anläggningen som 

utgångspunkt för en uppdatering kan man 

med relativt små, men effektiva tilltag skapa 

en universitetsplats som är anpassad efter 

platsens nya funktioner. 

Hanteringen av avfall från de enskilda byggnaderna 

planeras och placeras i samband med 

den slutgiltiga detaljering av de nya funktio- 

Det nya brasseriet i Palaestra skall ge möjlighet 

för att ha uteservering på platsens norrsida. 

AF-borgens brukare skall ha möjlighet till uppehåll 

utomhus, även under de sena timmarna. 

Universitetsplatsens byggnader skall inrättas 

för representativa, utåtriktade och samlande 

ändamål. Universitetsplatsen skall därför vara 

till för uppehåll och glädje för många människor 

varje dag och det kommer att finnas folk 

som håller paus och sträcker på benen även 

under kvällstimmarna. 


7. DET FORTSATTA ARBETET 

I denna rapport har, mot bakgrund av de 

workshops och diskussioner som hållits med 

Universitetets ledning, utarbetats en rad principskisser 

med förslag till funktionsändringar 

och byggnadsändringar i Kungshuset, Universitetsbyggnaden, 

Palaestra och Arkeologen. 

Vidare har vi utarbetat idéskisser till ett nytt 

undervisningscenter, öster om Kungshuset 

och slutligen ett förslag till en ny ”Akademiplats” 

belägen i Sandgatans sträckning mellan 

AF-borgen och Universitetsplatsen. 

Med utgångspunkt från denna rapport finns 

det möjlighet att genomföra en fas med 

dialoger med universitetets brukare och Lunds 

invånare om den planerade utvecklingen av 

Universitetsplatsen. Det kan till exempel ske 

i form av offentliga möten eller genom att ta 

fram informationsmaterial. 

Vi har inte tagit ställning till lokaliseringen av 

nuvarande brukare i Kungshuset, Universitetshuset 

och Arkeologen. 

Byggnadsrenoveringar/byggnadsändringar 

Vi föreslår att det tillsätts arbetsgrupper där 

det bör ingå tekniker och brukarrepresentanter 

för: 

• Kungshuset 

• Universitetsbyggnaden 

• Palaestra 

• Arkeologen 

Arbetsgrupperna ska utarbeta dispositionsförslag 

för de enskilda byggnadsprojekten med 

tillhörande ekonomiska beräkningar. 

Med bakgrund av detta ska projekten godkännas 

av Universitetet och Statens Fastighetsverk 

och förhandlingar skall inledas med 

riksantikvarien, Regionalmuseet och Lunds 

kommun. Därefter görs slutlig projektering av 

de enskilda projekten. 

Ny byggnad 

För det nya undervisningscentret föreslår vi 

att det utlyses en internationell arkitekttävling. 

Fördelen med att anordna en tävling är att man 

får en bred belysning av projektet. 

Genomförandet av en tävling innehåller vanligen 

följande faser: 

• Tillsättandet av en ledningsgrupp med 

representanter från Universitetet, Statens 

Fastighetsverk och Lunds kommun 

• Tillsättandet av en arbetsgrupp med tekniker 

och brukarrepresentanter 

• Fastställande av budget 

• Utarbetande av rumsprogram (arbetsgrupp) 

• Utarbetande av tävlingsprogram (arbetsgrupp) 

• Tillsättande av jury 

• Genomförande av tävlingen och bedömning 

• Offentliggörande/offentliga möten 

Därefter utarbetas dispositionsförslag med 

tillhörande ekonomiska beräkningar som godkänns 

av Universitetet och Statens Fastighetsverk. 

Därefter sätts projekteringen igång. 

Ny Akademiplats 

Vi föreslår att det tillsätts arbetsgrupper där 

det bör ingå tekniker och brukarrepresentanter 

samt Lunds kommun. 

Arbetsgruppen utarbetar dispositionsförslag 

med ekonomiska beräkningar. Efter godkännande 

av förslaget hos Universitetet, Statens 

fastighetsverk, Regionmuseet, Lunds kommun 

och riksantikvarien kan projektering påbörjas.

Utveckling av Universitetsplatsen - Humanekologi Lunds universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?