Potential för biologisk fosforavskiljning vid Torekovs ... - Svenskt Vatten

Inledning
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Övergödningen i svenska inlandssjöar och framförallt i Östersjön har länge varit ett stort
problem. I Östersjön har den gett upphov till bland annat stora problem med giftig
algblomning, kraftigt minskad bottenvegetation och på vissa ställen helt döda bottenbassänger
(HELCOM, 2010). Övergödning orsakas av höga halter av fosfor och kväve som möjliggör
en ökad produktion av fotosyntetiska organismer såsom prokaryota cyanobakterier och
eukaryota alger. Fosfor anses vara det mest kritiska näringsämnet för cyanobakterierna
eftersom dessa bakterier kan fylla sitt kvävebehov genom att binda kväve från atmosfären
(Seviour et al., 2003). En ökad produktion av fytoplankton ökar vattnets turbiditet och mindre
ljus når botten vilket gör det svårare för bottenlevande växter att överleva. Minskad växtlighet
på botten innebär att mindre syre produceras vilket leder till syrebrist när den ökade mängd
organiskt material som sedimenteras på botten ska brytas ned. Denna syrebrist påverkar alla
syrekonsumerande organismer som lever nära botten och kan bli så allvarlig att stora
populationer kvävs till döds (HELCOM, 2010).
1.1.1 Fosforavskiljning i svenska avloppsreningsverk
Fosforutsläppet från svenska avloppsreningsverk var som störst i slutet på 1960-talet, se Figur
1.1, något som kan förklaras av att praktiskt taget alla hushåll i tätorterna med WC var
kopplade till ett avloppsreningsverk men att ingen fosforavskiljning tillämpades (Holmqvist
& Bengtsson, 2009). Allvarliga miljöproblem på grund av alla utsläpp gjorde att Miljöskyddslagen
togs fram och togs i kraft 1969. Därefter gjorde staten stora investeringar inom
avloppsreningstekniken i Sverige och flera avloppsreningsverk införde kemisk rening av
fosfor. Detta resulterade i en halvering av fosforutsläppen redan år 1975. Allt fler
avloppsreningsverk införde kemisk rening och idag är cirka 95 % av alla hushåll i tätorterna
kopplade till ett avloppsreningsverk med kombinerad biologisk och kemisk rening
(Naturvårdsverket, 2008).
Figur 1.1. Diagrammet visar hur utsläppet av fosfor från avloppsreningsverk har förändrats
sedan 1940 (Naturvårdsverket, 2008).
Avloppsvattendirektivet (91/271/EEC) kräver idag att alla avloppsreningsverk inom EU större
än 10 000 pe och som släpper ut sitt vatten i potentiellt känsliga vattendrag måste rena vattnet
från fosfor. Utifrån detta direktiv gjordes i Sverige bedömningen att alla vattendrag i inlandet
samt alla kustområden är väldigt känsliga för fosforutsläpp och att utsläpp skulle kunna leda
1