Planbeskrivning - Västerås stad
Planbeskrivning - Västerås stad
Planbeskrivning - Västerås stad
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
DP 1537<br />
DETALJPLAN FÖR MIMER 5, OTTAR 5 OCH OTTAR 6 M M, ÖSTERMALM,<br />
VÄSTERÅS.<br />
Stadsbyggnadskontoret, Västerås <strong>stad</strong> 2008-08-14<br />
Plankarta med bestämmelser <strong>Planbeskrivning</strong> Genomförandebeskrivning<br />
Bebyggelsens karaktärsdrag Samrådsredogörelse
DP 1537<br />
2008-08-14 Dnr 03:10077-BN-540<br />
Handläggare<br />
Arkitekt Lars E Persson<br />
Tel 021-39 17 58<br />
Detaljplan för MIMER 5, OTTAR 5 OCH OTTAR 6 M M, Östermalm,<br />
Västerås.<br />
PLANBESKRIVNING<br />
HANDLINGAR<br />
• Plankarta med beteckningar och bestämmelser.<br />
• Denna beskrivning.<br />
• Genomförandebeskrivning.<br />
• Bebyggelsens karaktärsdrag. Särskild handling.<br />
SYFTE OCH HUVUDDRAG<br />
Detaljplanen ska ge förutsättningar för en omvandling av industrikvarteret till en <strong>stad</strong>sdel med<br />
ett blandat innehåll av verksamheter som kontor, undervisning och handel. Detaljplanen preciserar<br />
dessutom de hänsynstaganden som krävs gentemot riksintresse för kulturminnesvården<br />
genom införande av skyddsbestämmelser för väsentliga delar av planområdet.<br />
PLANDATA<br />
Läge<br />
Planavgränsning.<br />
Planområdet ligger i östra delen av Centrum och begränsas i söder och öster av Södra Ringvägen,<br />
i väster av Kopparbergsvägen och i norr av Stora Gatan.<br />
I planområdet ingår inte den östligaste delen av kv. Mimer. Denna del av kvarteret omfattas av<br />
detaljplan för del av kvarteren Mimer och Ludvig, Dp 1571.<br />
3
Areal<br />
Planområdet omfattar ca 6.5 ha.<br />
Markägare<br />
Med undantag för nordvästra delen av Aseatorget är all mark inom planområdet i enskild ägo<br />
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN<br />
Översiktliga planer<br />
För planområdet gäller dels översiktsplan för kv. Mimer mm, ÖP 51, antagen av kommunfullmäktige<br />
december 1997, översiktsplan för Centrum, Öp 53, antagen av kommunfullmäktige<br />
juni 2000 samt översiktsplan för Utveckling av Västerås, ÖP 54, antagen av kommunfullmäktige<br />
november 2004.<br />
Riksintresse<br />
Planområdet ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården som område Västerås [U 24]<br />
med följande värdetext för aktuellt område ”… industrialismens samhällsbyggande vid 1800-<br />
talets slut och 1900-talets början”.<br />
Nu gällande omfattning av riksintresse. Avgränsning av förordnande enligt PBL 12:4.<br />
Länsstyrelsen har i en utredning år 2004 förtydligat Riksantikvarieämbetets värdetext och valt<br />
perioden 1890 – 1930-talet som tidsmässig avgränsning. Under perioden etablerar och expanderar<br />
storindustrin i Västerås. Staden övergår från att ha varit en provinsiell köp<strong>stad</strong> till att bli<br />
en industri<strong>stad</strong> på en internationell marknad.<br />
Förordnande<br />
Länsstyrelsen beslöt den 14 augusti 1992 om förordnande enligt PBL 12 kap 4 § för västra delen<br />
av kv. Mimer, i enlighet med då gällande avgränsning av riksintresse för kulturmiljövården.<br />
Beslutet innebär att länsstyrelsen skall pröva alla beslut som lämnas av byggnadsnämnden<br />
rörande förhandsbesked, bygglov, marklov och rivningslov som påverkar byggnadens exteriör.<br />
I länsstyrelsens granskningsyttrande över översiktsplanen för kv. Mimer mm uttalades att förordnandet<br />
bör ligga kvar tills vidare. I samband med att denna detaljplan vinner laga kraft bör<br />
förordnandet hävas.<br />
Detaljplan<br />
För planområdet gäller detaljplan för kv. Mimer mm, 919K, fastställd den 4 juni 1987. Tillåten<br />
markanvändning är industri, kontor, allmän plats, park och plantering.<br />
4
Planprogram<br />
Särskilt planprogram har inte upprättats då föreslagen markanvändningen är i enlighet med de<br />
intentioner och den markanvändning som lagts fast i de översiktsplaner som gäller för området.<br />
Miljökonsekvensbeskrivning<br />
Särskild miljökonsekvensbeskrivning har inte upprättats.<br />
Behovsbedömning om betydande miljöpåverkan<br />
Planens genomförande bedöms inte innebära negativ påverkan på miljön, då planändringen avser<br />
att införa byggrätt för en blandning av verksamheter inom området samt ett bevarande av<br />
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Gällande detaljplan anger ”industri” respektive ”kontor”<br />
som tillåten markanvändning. Detaljplanen bedöms därför inte innebär sådan betydande miljöpåverkan<br />
som avses i 6 kap. 11 § Miljöbalken eller 5 kap. 18 § Plan och bygglagen att en Miljöbedömning<br />
enligt 5 kap 18 § plan och bygglagen behöver göras.<br />
Vid behovsbedömningen har beaktats att den totala effekten av planen är relativt begränsad.<br />
Detaljplanen utformas som en bevarandeplan för att tillgodose de kulturmiljövärden som<br />
kommer till uttrycks i riksintresset. Planförslaget påverkar inte naturområde med skyddsstatus<br />
och bedöms inte innebära negativ påverkan på den byggda miljöns kulturvärden. Planens genomförande<br />
bedöms inte innebära att risk för människors hälsa eller för miljön föreligger, eller<br />
att någon miljökvalitetsnorm överskrids.<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR<br />
Riksintresse för kulturmiljövården<br />
Byggnaderna i kv. Mimer samt Ottar, särskilt de längs Karlsgatan, utgör en mycket betydande<br />
del av det nationella kulturarvet ur industri- och kulturhistorisk synpunkt. Byggnaderna kan<br />
betecknas som viktiga symboler för att beskriva och åskådliggöra ett världsomspännande företags<br />
tekniska och produktionstekniska utveckling. Området och dess byggnader står också som<br />
symboler för framväxten och utvecklingen av det moderna Västerås ur teknisk, social, ekonomisk,<br />
befolkningsmässig och industriell synpunkt. De monumentala byggnaderna representerar<br />
en arkitekturhistoriskt mycket intressant stilutvecklingsperiod under 1900-talets första del i<br />
fråga om större industriföretags utformning av sina produktionslokaler. Kvarteret Mimer utgör<br />
en viktig miljö för förståelsen av bebyggelseutvecklingen i stort inom området ”industriarkitektur”<br />
under 1900-talet. Här avspeglas tydligt de olika trender och strömningar inom den nationella<br />
och internationella industriarkitekturen som ägt rum från 1910-talet till mitten av 1950-<br />
talet.<br />
Nya byggnader avses inte att uppföras inom planområdet. Befintliga byggnader kommer dock<br />
att förändras och byggas om invändigt och i enstaka fall påbyggas. Påbyggnader och förändringar<br />
ska dock ske på sådant sätt att fasader mot omgivande gator inte förvanskas. Byggnader<br />
får inte heller påbyggas ovan befintlig taklinje mot omgivande gator eller överskrida gällande<br />
byggnadshöjder.<br />
Bebyggelseområdet<br />
Kontor, övrig verksamhet<br />
Mimer 5 är enligt gällande plan i sin helhet endast avsett att användas för industriändamål, medan<br />
fastigheterna Ottar 5 (Melkerkontoret), Ottar 6 (Norekontoret och Ottarkontoret) endast är<br />
avsedda för kontorsändamål.<br />
För närvarande är ca 3 500 personer verksamma inom området och total befintlig våningsyta<br />
BTA uppgår till ca 144 000 m 2 , varav ca 102 000 m 2 i kv. Mimer, ca 22 000 m 2 i Melkerkonto-<br />
5
et samt ca 20 000 m 2 i Ottar- och Norekontoren. Tillkommande våningsyta är ca 1 250 m 2<br />
BTA – hotell.<br />
Mimerkvarteret med Ottar- och Melkerkontoren har under större delen av 1900-talet varit ett<br />
av Aseas/ABB: s betydelsefullaste verksamhetsområden i <strong>stad</strong>en. Mimerkvarteret har byggts ut<br />
och förändrats som renodlat industrikvarter främst under första hälften av 1900-talet. Genomgripande<br />
förändringar har skett under det senaste årtiondet – från slutet industrikvarter till ett<br />
”öppet” <strong>stad</strong>skvarter med en mångfald av verksamheter, även om det är ABB som dominerar.<br />
En omvandling har således redan inletts i området. Här finns nu gymnasieskolor, gym, restaurang,<br />
tjänsteföretag och verksamheter inom media m fl.<br />
Förutom de verksamheter som nu finns inom planområdet kan hotell, handel, konferensverksamhet,<br />
utställningar, utbildning o dyl. främst rymmas inom Mimerkvarteret.<br />
För att uppnå de mål som ställts upp i översiktsplanen om att området ska bli en öppen och integrerad<br />
del av centrala Västerås föreslås planbestämmelser som medger ett varierat användningssätt.<br />
Planbestämmelse: C = Centrum.<br />
Undervisning<br />
Enligt intentioner i översiktsplanens (ÖP 51) skall området ha ett mångsidigt innehåll med en<br />
blandning av verksamheter. Detaljplanen ger möjligheter för att olika typer av utbildning skall<br />
kunna bedrivas inom Mimerkvarteret. Det gäller enbart undervisningsformer över den obligatoriska<br />
skolan – t ex gymnasium, högskola, vuxenutbildning och liknande. Inom området tillåts<br />
inte grundskolor eller förskolor.<br />
Planbestämmelse: S 1 = Skola. Förskola och grundskola tillåts inte.<br />
Handel<br />
Bakgrund<br />
Enligt översiktsplanen för Centrum (Öp53) är mångsidig och attraktiv handel nödvändig för ett<br />
levande city. Geografiskt är handeln koncentrerad till området runt Stora Gatan, Vasagatan och<br />
Kopparbergsvägen. Under senare år har en tyngdpunktsförskjutning mot öster skett i och med<br />
att Gallerian och Skrapan byggdes. Byggande av Konserthuset i den här delen av centrala <strong>stad</strong>en<br />
har än mer accentuerat denna förskjutning.<br />
Enligt <strong>stad</strong>ens handelspolicy, som godkändes av kommunstyrelsen i juni 2000, är de överordnade<br />
målen: ett levande och attraktivt city, acceptabel dagligvaruhandel och basservice i bo<strong>stad</strong>sområdena<br />
och bibehållen god balans mellan centrumhandel, bo<strong>stad</strong>snära handel och extern<br />
handel.<br />
För city gäller fri etablering, särskilt viktigt för city är handel med urvalsvaror. I detaljplaner<br />
som antagits under senare år för områden norr och söder om Stora Gatan – kv. Ludvig – samt<br />
östra delen av kv. Mimer är handel generellt tillåten i byggnadernas bottenvåningar utmed<br />
Stora Gatan.<br />
Handel inom planområdet<br />
Förutom kontor, utbildning, konferensverksamhet och liknande föreslås planområdet även inrymma<br />
handel, vilket inryms i planbestämmelsen C. Det är främst markvåningen i Melkerkontoret<br />
och inom en begränsad del av Mimerkvarteret vid Stora Gatan öster om Mimerporten<br />
som bedöms intressant för etablering av butiker. Efterhand som området omvandlas och bostäder<br />
byggs i kvarterets östra delar finns det skäl att anta att detaljhandel av typen ”sällanköpskaraktär”<br />
- möbler och inredning, kontorsvaror samt data och elektronik o likn. – kan bli intres-<br />
6
sant att etablera inom Mimerkvarterets innergård vid sidan av närbutiker som betjänar planerade<br />
bostäder inom området. Annan verksamhet med liknande inriktning kan vara tjänsteföretag<br />
som vänder sig till andra företag. Planbestämmelsen ges en generell formulering som innebär<br />
att handel i allmänhet kan etableras inom planområdet. Ottar- och Norekontoren är dock<br />
undantagna då byggnaderna inte bedöms lämpliga för handel.<br />
BYGGNADSKULTUR OCH GESTALTNING<br />
Mimerverk<strong>stad</strong>en, tidigt 1940-tal.<br />
Bakgrund och bevarandevärden<br />
Som helhet är planområdet sådan värdefull miljö som avses i 3 kap 12 § PBL. Planen syftar till<br />
att utveckla och bevara byggnaderna i området med hänsyn till deras karaktär. Planområdet ingår<br />
i ett större område som är av riksintresse för kulturminnesvården, vilket för planområdet<br />
innebär att det är särskilt värdefullt ur industri- och kulturhistorisk synpunkt. Ett uttalat motiv<br />
för att bevara byggnaderna i området är deras betydelse som symboler för att beskriva och<br />
åskådliggöra ett världsomspännande företags tekniska och produktionstekniska utveckling.<br />
Området och dess byggnader står också som symboler för framväxten och utvecklingen av det<br />
moderna Västerås. Byggnaderna representerar också en arkitekturhistoriskt intressant stilutveckling<br />
under 1900-talets första hälft.<br />
Byggnaderna utstrålar modernitet, monumentalitet, framåtanda, framsynthet, medvetenhet, regelbundenhet,<br />
fasthet och stabilitet. Detta var uttryck som ASEA gärna tillämpade på de produkter<br />
man tillverkade och var även det intryck man ville ge av företaget. Att ASEA medvetet<br />
valde att placera sitt nya huvudkontor omedelbart intill Mimerverk<strong>stad</strong>en visar på värdet hos<br />
den verk<strong>stad</strong>sbyggnad som färdigställdes i slutet av 1910-talet. Vikten av att skapa ett representativt,<br />
estetiskt och symboliskt tilltalande huvudkontor intill produktionslokaler kan inte underskattas.<br />
Verk<strong>stad</strong>en uppfyller således inte enbart krav som betingas av produktionen, den<br />
har också stora symbol- och statusvärden.<br />
Detaljplanen omfattar befintliga byggnader och planbeskrivning och planbestämmelser koncentrerar<br />
på byggnadernas yttre delar, med tonvikten på de fasader som vetter mot omgivande<br />
7
gator, och diskuterar förändringar som är möjliga inom de ramar som ges av byggnadernas<br />
kulturhistoriska värden och deras arkitektoniska karaktärsdrag. Detaljplanen ger inte utrymme<br />
för några nya byggnader inom planområdet.<br />
Verksamheter inom byggnaderna förutsätts kunna etableras, bestå och avvecklas - en dynamik<br />
som genom åren präglat Mimerkvarteret - inom de fysiska ramar som kvarteret och byggnaderna<br />
ger.<br />
Invändigt har byggnaderna genomgripande förändrats under 1990-talet i takt med att den traditionella<br />
industriproduktionen flyttats ut från kvarteret. Mimerverk<strong>stad</strong>ens bottenvåning är dock<br />
i princip oförändrad mot Karlsgatan. Användningen av byggnaderna har successivt förändrats<br />
till att användas för produktion av tjänster och andra verksamheter av utåtriktad karaktär. I takt<br />
med en förändrad användning har även byggnadernas yttre förändrats. Mest påtaglig är förändringen<br />
av Mimerkvarterets inre delar där nya trapphus är ett påtagligt inslag, byggnader rivits<br />
och nya anläggningar tillkommit. Fasaderna mot omgivande gator är relativt opåverkade, även<br />
om nya inslag som burspråk, moderna fönster och solavskärmningar tillkommit. Mimerkvarterets<br />
fasader mot Stora Gatan, Karlsgatan och del av Södra Ringvägen är än idag till stora delar<br />
oförändrade, samma sak gäller för Melker-, Nore- och Ottarkontoren. De här byggnaderna bör<br />
bibehållas oförändrade och nya inslag undvikas, särskild skyddsbestämmelse q 2 införs.<br />
Även för andra delar av Mimerkvarteret yttre fasader bör återhållsamhet beträffande förändringar<br />
vara vägledande. För kvarterets inre delar gäller relativt stor frihet när det gäller moderna<br />
tillägg och förändringar. Bygglov krävs vid alla förändringar av byggnaders yttre och<br />
användningssätt.<br />
Ett viktigt karaktärsdrag är användningen av glas som fasadmaterial, såväl i de stora tätspröjsade<br />
fönsterpartierna i Mimerkvarterets verk<strong>stad</strong>sbyggnader som i Melkerkontorets uppglasad<br />
fasader. Skyddsbestämmelsen q 2 gäller även fönsterpartierna.<br />
De egenskaper i den byggda miljön som enligt PBL 3:12 inte får förvanskas vid ändringar redovisas<br />
i en särskild bilaga till planbeskrivningen, ”Bebyggelsens karaktärsdrag”. I bilagan<br />
redovisas i text och bild byggnadernas utformning och stildrag som ett underlag för bedömning<br />
vid eventuella förändringar.<br />
Mimerkvarteret mot Stora Gatan.<br />
Mimerkvarteret<br />
Mimerkvarterets mest uttalade verkan i <strong>stad</strong>sbilden är monumentalitet och slutenhet mot omgivande<br />
gaturum. Mimerverk<strong>stad</strong>en är den ur arkitektur-, industri- och kulturhistorisk synpunkt<br />
enskilt viktigaste byggnaden i kvarteret. Dess nuvarande slutenhet mot Karlsgatan och Södra<br />
8
Ringvägen ska bevaras. Med undantag för en begränsad del öster om Mimerporten gäller detta<br />
även mot Stora Gatan. Nya genomgående portiker av typ Mimerporten tillåts inte.<br />
Mimerkvarteret/Södra Ringvägen<br />
Förändringar av kvarteret och dess byggnader har skett kontinuerligt genom åren, förändringar<br />
som betingats av förändrade produktionsförhållanden och -villkor. Förändringar av byggnadernas<br />
inre och yttre har varit utmärkande för den rationalistiska synen på byggnadernas funktion<br />
och användbarhet med hänsyn till produktionens skiftande krav. Rationaliteten avspeglas inte<br />
minst i gestaltningen av byggnaderna.<br />
Nytt trapphus inom Mimerkvarteret.<br />
Förändringar och tillskott<br />
Kvarteret har nu öppnats upp och övergått till att vara del i en <strong>stad</strong>smiljö som är under förändring.<br />
Förändrad användning av Mimerkvarterets byggnader är närmast att betrakta som självklara.<br />
Det är dock viktigt att förändringarna sker inom de ramar som byggnadernas arkitektur<br />
och kulturhistoriska värden anger. Förändringarna kan självklart även ske med utgångspunkt i<br />
det rationella och strama förhållningssätt som präglat arkitekturen och användningen av kvarteret<br />
genom åren. Byggnadernas funktion, flexibilitet och mångsidighet har varit viktiga faktorer<br />
och detta synsätt bör även prägla framtida användning och förändring. De utanpåliggande<br />
trapphusen som byggdes runt 1990 speglar ett förhållningssätt som kan ledas tillbaka till Ahlboms<br />
expressiva trapphus i betongglas mot Stora Gatan och är nu självklara inslag i ett rationellt<br />
format och utnyttjat kvarter.<br />
9
Ytbehandlingshuset.<br />
Detaljplanen ger utrymme för en påbyggnad för hotell inom och på en del av det f d ytbehandlingshuset<br />
upp till maximerad byggnadshöjd, påbyggnaden tillåts inte höjas över närliggande<br />
byggnaders takfot . Ny påbyggnad ska ges en egen form och ett eget uttryck som självständigt<br />
förhåller sig till de omgivande tunga tegelvolymerna. Påbyggnaden ska upplevas som en kontrasterande<br />
volym som uttrycker lätthet och transparens och som utrycker en stark gestaltande<br />
vilja som är likvärdig de starkt och självständigt gestaltade industri- och kontorsbyggnaderna.<br />
Planbestämmelse: f 1 = Påbyggnad ska ha en utformning som bryter av mot befintlig byggnad i<br />
material och utförande.<br />
Ytbehandlingshusets lägre del får inte påbyggas varför byggnadshöjden är maximerad till 5.0<br />
m. Det ursprungliga lanternintaket och den putsade volymen (förbindelsegången) ska bevaras.<br />
Förbindelsegången är ursprunglig och till form och fasadutförande är den unik i kvarteret.<br />
I övrigt ger detaljplanen inte utrymme för ytterligare nya byggnader eller påbyggnader inom<br />
kvarteret.<br />
Öppningar i fasad<br />
Del av fasad öster om Mimerporten.<br />
10<br />
Kvarterets slutenhet mot omgivande <strong>stad</strong> har varit karakteristisk<br />
för kvarteret och är viktigt karaktärsdrag<br />
som ska bevaras. Nya öppningar i form av portiker eller<br />
entréer mot Södra Ringvägen, Karlsgatan och Stora<br />
Gatan ska generellt inte tillåtas. Oavsett skyddsbestämmelsen<br />
q 2 kan efter särskild<br />
prövning nya entréer i begränsad<br />
omfattning tillåtas öster om<br />
Mimerporten mot Stora Gatan, på<br />
plankartan markerat f 2 , för att möjliggöra<br />
etablering av butiker och liknande<br />
som vänder sig mot Stora<br />
Gatan. Nya entréer får dock inte uppta<br />
en större sammanlagd längd än 10 %<br />
av den samlade fasadlängden mellan<br />
Mimerporten och trapphuset med<br />
betongglas. Varje enskild entré får<br />
inte uppta större bredd än befintliga<br />
fönsteröppningar. Nya entréer ska ha<br />
en strikt och enkel utformning och ansluta<br />
till befintliga fönsters tvärposter,<br />
det horisontella uttrycket och<br />
karaktären av ”hål i mur” ska bevaras.<br />
Skärmtak och liknande som bryter<br />
fasadens horisontalverkan tillåts inte.<br />
Planbestämmelse: f 2 = Nya<br />
entréer tillåts i markvåning. Nya
entréer får uppta maximalt 10 % av fasadlängd.<br />
Skärmtak och liknande tillåts inte.<br />
Mimerverk<strong>stad</strong>en<br />
Mimerverk<strong>stad</strong>en/Karlsgatan/.<br />
Mimerverk<strong>stad</strong>en uppfördes i två etapper, den första under åren 1912-13 vid Stora Gatan/Karlsgatan<br />
och den andra etappen under åren 1914-15 vid Karlsgatan/Södra Ringvägen.<br />
Mimerverk<strong>stad</strong>en utgör kärnan i den industribebyggelse från 1900-talets början som ger form<br />
och innehåll åt riksintresse för kulturmiljövården i Västerås.<br />
Mimerverk<strong>stad</strong>ens tydligaste gestaltningsprincip är den rationella hanteringen av det konstruktiva<br />
systemet liksom strävan att finna ett modernt arkitektoniskt uttryck, ett uttryck som i huvudsak<br />
bygger på murpelarnas rytm som inte framhäver enskildheter i fasaden. Fasaden karakteriseras<br />
dels av de artikulerade och uttrycksfullt utformade stålpelarna helt inklädda i rött<br />
tegel samt dels den tydligt markerade höga sockeln i krysshamrad betong. Mellan tegelpelarna<br />
är de stora fönstren djupt indragna och ger bottenvåningen en starkt markerad vertikalitet, tillsammans<br />
med den höga sockeln ger detta fasaden ett medvetet valt slutet intryck. Övre delen<br />
av fasaden har skivkaraktär med fönster i fasadliv som i sin tur ger en kraftfull horisontalverkan.<br />
Ursprungligen fanns inga entréer från Karlsgatan, med undantag för den s.k. Kopparporten som<br />
förband huvudkontoret med verk<strong>stad</strong>en i södra delen av Karlsgatan. Tillträde till verk<strong>stad</strong>en<br />
var medvetet lagd på byggnadens insida och gård. Här fanns även trapphus, hissar och toaletter<br />
i form av utbyggnader på den stora huskroppen. Syftet var att å<strong>stad</strong>komma en så öppen monteringshall<br />
som möjligt utan störande anordningar. Under tidigt 1990-tal har två genomgångar<br />
från Karlsgatan in i kvarteret tagits upp. Utöver de tre befintliga öppningar som finns idag tilllåts<br />
inte några ytterligare öppningar eller genomgångar.<br />
Den täckta förbindelsegången mellan Mimerverk<strong>stad</strong>en och Melkerkontoret är en betydelsefull<br />
del industrimiljön och ska bevaras som ett rationalistiskt tillägg. Förbindelsegången omfattas<br />
av planbestämmelsen q 1 = får inte rivas. Detsamma gäller den förbindelsegång som finns i<br />
södra delen av Karlsgatan.<br />
11
Längs Karlsgatan har bottenvåningen i Mimerverk<strong>stad</strong>en kvar sina originalfönster från 1910-<br />
talet. Även i en byggnad från 1930-talet vid Södra Ringvägen finns originalfönster kvar. Att<br />
dessa fönster fortfarande finns kvar i en miljö där industriproduktion under ständigt skiftande<br />
förutsättningar pågått under många år fram till i början av 1990-talet är ovanligt. Originalfönstren<br />
skall bevaras och underhållas på sådant sätt att ursprungskaraktären bevaras. För det fall<br />
originalfönster behöver ersättas skall detta ske med nytillverkade med originalfönster som förlaga.<br />
Ospröjsade skyltfönster tillåts inte. Skyddsbestämmelse, q 3 , införs.<br />
Ottarkontoret<br />
Fasad mot Södra Ringvägen.<br />
Hörntornet mot Vasaparken.<br />
Ottarkontoret byggdes under åren 1916-19 som huvudkontor åt Asea och är nu ABB:s svenska<br />
huvudkontor. Arkitekt var Erik Hahr.<br />
Byggnaden står något tillbakadraget vid en av <strong>stad</strong>ens centrala gatukorsningar, delvis bakom<br />
stora träd. Byggnadens volym och skala upplevs bäst från stationsområdet, Södra Ringvägen<br />
och Karlsgatan. Tornet är ett landmärke i ett betydligt större område. Byggnaden är som helhet<br />
omistlig in <strong>stad</strong>sbilden och har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.<br />
Byggnaden är ett utpräglat exempel på 1910-talets dominerande byggnadsstil, nationalromantiken.<br />
Det är ett av Erik Hahrs mest renodlade hus i denna stil. Sockeln i natursten, fasaden i<br />
tegel, de tätspröjsade fönstren, det tegeltäckta säteritaket samt de koppartäckta tornhuvarna är<br />
allt typiskt för stilen.<br />
12<br />
Fasaden mot parkanläggningen.
Många delar har hantverksmässig prägel, som stilen föreskrev. Sockeln är klädd med tuktad<br />
granit, fasaden utgörs av handslaget mörkbränt tegel som inte fogats. Byggnaden är rik på detaljer<br />
i kalksten kring fönster och dörrpartier. Huvudentrén är särskilt betonad genom kraftiga<br />
pilastrar på den i övrigt släta fasaden. Fönsterglasen är munblåsta, räcken och galler är handsmidda.<br />
Byggnaden är synnerligen värdefull och är till sin exteriör i princip oförändrad sedan den<br />
byggdes. Byggnadens exteriör får inte förändras. Underhåll och reparationer ska så långt det är<br />
möjligt utföras med ursprungliga material och tekniker. Skyddsbestämmelse, q 5 , införs.<br />
Användningssätt är begränsat till kontor.<br />
Parkanläggning<br />
Parken framför kontoret är en viktig del av helhetsmiljön. De stora träden, det välvda entrépartiet,<br />
gatsten, stenbänkar och hör till den ursprungliga planeringen av tomten. De svängda bänkarna<br />
i granit, på var sida om infarten ritades av Erik Hahr 1919. här finns också en byst i svart<br />
granit föreställande J Sigfrid Edström. Parkanläggningen med dess ingående delar ska bevaras<br />
och skyddsbestämmelse, q 7 , införs.<br />
Värdefulla interiörer<br />
Ottarkontoret innehåller kulturhistoriskt värdefulla interiörer. I planen ges anvisningar beträffande<br />
hantering av dessa vid framtida bygglovprövning.<br />
Huvudentré Ottarkontoret. Bild Anders Franzén.<br />
13
När en byggnad byggs om eller ändras på annat sätt ska, enligt 14 § förordningen om tekniska<br />
egenskapskrav på byggnadsverk, hänsyn tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar.<br />
Byggnadsnämnden kan med stöd av 8 kap 20 § PBL i bygglovprövningen begära in<br />
handling från sökanden som visar vilka kulturhistoriska värden som byggnaden har. Detta kan<br />
medföra att sökanden ska göra en kulturhistorisk förundersökning där värdena identifieras, så<br />
att byggnadsnämnden kan avgöra om bygglov kan ges med beaktande av 8 kap 11 § första<br />
stycket 3 PBL. Vid byggsamrådet ska genomgång med fastighetsägaren göras så att de krav<br />
som redovisas i 3 kap PBL uppfylls. Kraven ska preciseras i den av byggnadsnämnden beslutade<br />
kontrollplanen. Denna plan kan även omfatta krav på fristående sakkunnig antikvarisk<br />
kontrollant, som bevakar att de kulturhistoriska värdena bevaras under byggets gång. Ottarkontoret<br />
är en kulturhistoriskt synnerligen värdefull byggnad vilket motiverar att bestämmelserna<br />
ovan tillämpas för att kraven i 3 kap 12 § PBL ska uppfyllas.<br />
Hela huset byggdes med mittkorridor, där väggarna i kontorsvåningarna bestod av skåppartier<br />
och spröjsade överljus. 1996-97 byggdes alla delar om till parallellkorridorer med undantag för<br />
direktionsvåning och takvåning. Golv och trappor är utförda i polerad, delvis mönsterlagd<br />
kalksten, tak och väggar är putsade, taken är välvda. Smidda galler, räcken och handledare är<br />
karakteristiska och väl bevarade detaljer.<br />
Entréer och trapphus är väl bibehållna och här finns även en ursprunglig paternosterhiss bevarad.<br />
Alla fönster med blåst glas och spanjoletter har bevarats. Ursprunglig korridorinredning<br />
med dörrar, skåppartier, överljus m m är bevarad i takvåningen. I direktionsvåningen finns ursprungliga<br />
dörrar, golv, tak m m. De här interiörerna bedöms ha ett mycket högt kulturhistoriskt<br />
värde enligt 3 kap 12 § PBL och ska därför bevaras. Skyddsbestämmelse, q 4 , införs.<br />
Norekontoret<br />
Fasad mot Kopparbergsvägen och f d Trädgårdsgatan.<br />
Fasad mot Aseatorget.<br />
Norekontoret påbörjades under åren 1939-44, arkitekt Erik Hahr och slutfördes under åren<br />
1944-47, arkitekt Sven Ahlbom.<br />
Norekontoret innebär avslutningen på Erik Harhs verksamhet som industriarkitekt under ett<br />
tredjedels sekel. Skillnaden mellan denna den senaste byggnaden och de tidigaste kan ytligt<br />
sett tyckas stor. Samhörigheten är ändå klar och logisk. Betoningen av byggnadernas funktion<br />
är det primära; den yttre gestaltningen har också varit viktig men den har frigjorts från stilhistoriska<br />
referenser och gått till en sträng saklighet, dock utan att släppa traditionens grund. Det<br />
14
trogna, eller, envisa användandet av rött fasadtegel bidrar till kontinuiteten. Trapphuset är utfört<br />
av Sven Ahlbom.<br />
Sockeln är i natursten med profilerat krön. Fasaden är i mörkbränt tegel utan fogning. Takfoten<br />
i betong är rakt utkragad. Fönstren är ospröjsade i stående format med en tvärpost. Samtliga<br />
fönster är utbytta under de senaste åren. Trapphusfönstren följer trapphusets lutning på ett dekorativt<br />
sätt. Entrén är monumental, men undanskymd i passagen mellan Nore- och Ottarkontoret.<br />
Nya entréer och entrétrappor har tagits upp mot Aseatorget. Norekontoret har ett högt<br />
kulturhistoriskt värde om än inte i paritet med Mimerverk<strong>stad</strong>en, Ottarkontoret och Melkerkontoret.<br />
Byggnaden ska dock bevaras och omfattas av skyddsbestämmelsen q och q 1 .<br />
Norekontoret har en expressiv fasadutformning med växlingen mellan indragna väggfält och<br />
tegelpilastrar som det mest karaktärsfulla arkitektoniska elementet. Betydelsefulla delar är förändrade<br />
och byggnaden kan inte anses ha ett bevarandevärde som är i paritet med övriga byggnader<br />
inom planområdet.<br />
Melkerkontoret<br />
Melker- och Norekontoren med Ottarkontorets<br />
torn i bakgrunden.<br />
Bottenvåning på pelare.<br />
Melkerkontoret uppfördes under åren 1956-59, arkitekt Sven Ahlbom.<br />
Melkerkontoret är det sista stora byggnadsverket i en sekvens av Aseas väl gestaltade byggnader<br />
i planområdets västra del. De tre byggnaderna, Ottar, Nore och Melker är var för sig typiska<br />
representanter för respektive tiders uppfattningar om hur en kontorsbyggnad bör se ut;<br />
från sekelskiftets nationalromantik i Hahrs Ottarkontor, via Norekontorets stränga saklighet till<br />
det högflexibla Melkerkontoret. De tre byggnaderna framstår som goda exempel på kontorsarkitektur<br />
av hög kvalitet under 1900-talets första hälft och de är sammantaget att anse som<br />
omistliga med mycket högt kulturhistoriskt värde.<br />
Lever House, New York. Hötorgscity. Melkerkontoret 50-tal.<br />
15
Melkerkontoret är samtida med de fem höghusen vid Hötorgscity i Stockholm, och dess arkitektoniska<br />
gestaltning har uppenbar släktskap med dessa och liknande internationella byggnader,<br />
t ex Lever House och Seagram Building i New York. Melkerkontoret är en tydlig referens<br />
till amerikansk stor<strong>stad</strong>sarkitektur som för samtiden representerade framtidsoptimism och en<br />
önskvärd modernisering av samhället, där Melkers curtain wall associerade byggherren med<br />
ett brett samhällsideologiskt perspektiv, demokratiska ideal och internationellt samarbete för<br />
fred och utveckling.<br />
Det var den internationella modernismen som etablerades i Västerås centrum med ett formspråk<br />
som, framför allt, var de amerikanska storföretagens estetiska signatur. I slutändan var<br />
även fasaden som bild en viktig faktor. Trots att glasfasaden primärt motiverades av praktiska<br />
orsaker förmedlade den idéer om rationalitet och effektivitet. En enhetlig fasad kunde även tolkas<br />
som ett tecken för jämlikhet och demokrati.<br />
Melkerkontoret blev både en funktionellt och byggnadstekniskt modern byggnad och en visualisering<br />
av såväl konkreta som abstrakta idéer.<br />
Melkerkontorets fasadverkan kännetecknas av en exakt detaljering med smala, nästan osynliga<br />
karmar runt fönstren och deras bröstningar. Fasaden uppfattas som en tunn skiva med stark horisontalverkan<br />
som accentueras av omväxlande ljusa och mörka band. Byggnaden har inte någon<br />
synlig takfot och därmed inte någon avslutning uppåt. Den precisa och skarpa gestaltningen<br />
gör Melkerkontoret känsligt för förändringar som bryter den exakta gestaltningen och<br />
starka riktningsverkan. Fasaden utgörs av klart fönsterglas och grågrönt fasadglas i ramverk av<br />
aluminium. Gavlarna är i puts med skrapad yta. Gaveln mot Stora Gatan är dekorativt utformad<br />
med ritsat rutmönster och en Asea-symbol. Byggnadens fasader är praktiskt taget i ursprungligt<br />
utförande och ska bevaras. Underhåll och reparationer ska så långt det är möjligt ske med ursprungliga<br />
material och tekniker. Skyddsbestämmelse, q 5 , införs.<br />
Fasad mot Aseatorget.<br />
Indragen markvåning med kolonnrad till höger.<br />
Den indragna markvåningen har en sockel av svart polerad natursten och glaspartier med aluminiumram.<br />
Här står de runda bärande, odekorerade pelarna i det fria, i övriga våningar står de<br />
annars strax innanför ytterväggen. Sockelpelarna har en elegant vit yta av cementmosaik.<br />
Bottenvåningen ska kunna användas för t ex handel och servering och därför medges att nya<br />
sekundära entréer får tas upp efter särskild prövning och i begränsad omfattning. Nya entréer<br />
får dock inte uppta en större sammanlagd längd än 10 % av byggnadens samlade fasadlängd.<br />
Varje enskild entré får inte uppta större bredd än befintliga fönsteröppningar och anpassas be-<br />
16
fintlig fönsterindelning och får inte bryta raden av kolonner. Nya entréer ska ha en strikt och<br />
enkel utformning som samspelar med befintliga fönster och profiler. Skärmtak och liknande<br />
som bryter kolonnraden eller fasdens horisontalverkan tillåts inte.<br />
Planbestämmelse: f 2 = Nya entréer tillåts i markvåning. Nya entréer får uppta maximalt 10 %<br />
av fasadlängd. Skärmtak och liknande tillåts inte.<br />
Användningssätt är kontor med handel i bottenvåning, KH 1 .<br />
Interiör, trapphus<br />
I de två entréerna ligger ursprungligt golv av Ekebergsmarmor, i entrén och första trapploppet<br />
är även väggen marmorklädd. Trappräcken är sannolikt ursprungliga. I båda entréerna finns en<br />
pelare klädd med ursprunglig glasmosaik.<br />
Entréer och trapphus har mycket högt kulturhistoriskt värde. Skyddsbestämmelse, q 6 , införs.<br />
Skydds- och varsamhetsbestämmelser för planområdet<br />
Planområdet är i sin helhet värdefull miljö och byggnaderna är särskilt värdefulla med hänsyn<br />
till deras industri- och kulturhistoriska värden, men också som bärare av ett samhällshistoriskt<br />
värde på så sätt att de representerar en viktig epok i Västerås moderna historia. Detta innebär<br />
att dessa egenskaper och värden, som angetts ovan och i särskild bilaga till planbeskrivningen<br />
– ”Bebyggelsens karaktärsdrag”, skall bevaras. Byggnader inom planområdet får inte rivas.<br />
Planbestämmelserna har därför utformats enligt följande:<br />
Skyddsbestämmelser<br />
q Särskilt värdefull bebyggelse enligt PBL 3:12.<br />
q 1<br />
q 2<br />
q 3<br />
q 4<br />
Byggnader får inte rivas.<br />
Byggnader får inte ändras utvändigt mot gata.<br />
Befintliga originalfönster mot Karlsgatan ska bevaras och underhållas<br />
med ursprungliga metoder. Förändringar ska ske med originalfönster<br />
som förlaga. Nya öppningar eller entréer tillåts inte.<br />
Direktions- och takvåning samt entréer och trapphus ska bevaras. Se<br />
planbeskrivning.<br />
17
q 5<br />
q6<br />
Byggnadens fasader ska bevaras. Underhåll ska ske med ursprungliga<br />
material, kulörer och arbetstekniker.<br />
Befintliga entréer och trapphus ska bevaras. Se planbeskrivning.<br />
q 7<br />
Varsamhetsbestämmelse<br />
k<br />
Parkanläggningen ska bevaras. Träd ska bibehållas och vid behov<br />
ersättas genom nyplantering av samma art med stamdiameter minst 15<br />
cm.<br />
De särdrag och värden hos bebyggelsen, som angetts i särskild<br />
bilaga - Bebyggelsens karaktärsdrag - skall särskilt beaktas vid<br />
alla förändringar av byggnaden.<br />
Varsamhetsbestämmelsen gäller för planområdet i dess helhet.<br />
Skyltar<br />
Ottarkontoret<br />
Skyltar på fasad ska inte tillåtas.<br />
Melkerkontoret<br />
I slutet av 1959 diskuterades utformning av Melkerkontorets gavel mot Stora Gatan och arkitekten<br />
Sven Ahlbom skissade på en livfull gavel med neonskyltar för olika bolag inom Asea.<br />
Förslaget avsåg att ge gaveln ett dynamiskt uttryck genom att bolagsnamnen spreds ut över fasaden,<br />
i stället för att strikt radas upp. I det här planförslaget föreslås att den ursprungliga tanken<br />
inte tas upp igen. Skyltar på byggnad tillåts endast inom två begränsade delar av Melkerkontorets<br />
fasad mot Aseatorget.<br />
För Melkerkontoret – Ottar 5 – gäller följande regler: Skyltar ska utföras med individuella bokstäver/logotyper.<br />
Två typer godtas: 1. Neonskylt med synligt neonrör. Viss coronaeffekt godtas.<br />
2. Neon- alternativt diodskylt med front och täckta sidor godtas också.<br />
18<br />
Skyltprincip Melkerkontoret.
Mimerkvarteret<br />
Med undantag för befintliga skyltar tillåts<br />
inte ytterligare skyltar på Mimerverk<strong>stad</strong>ens<br />
fasad mot Karlsgatan.<br />
Samlad skyltplacering föreslås på östra<br />
gaveln av byggnaden mot Södra Ringvägen.<br />
Samlade fasadskyltar får endast placeras<br />
inom område som markeras med<br />
planbestämmelsen f 3 på plankartan.<br />
Samlade skyltar tillåts även på fasad i anslutning<br />
till Mimerporten mot Stora Gatan.<br />
Enskilda företagsskyltar får inte placeras<br />
över takfot.<br />
Övrig skyltning ska ske i anslutning till<br />
verksamheten och prövas i varje enskilt<br />
fall genom skyltlov.<br />
Aseatorget<br />
Skyltlådor tillåts generellt inte.<br />
Planbestämmelse: f 3 = plats för skyltar.<br />
Aseatorget, augusti 2007.<br />
Aseatorget är sedan ett par år ombyggt där den strikta inramningen av formklippta trädridåer<br />
mot Melkerkontoret, Norekontoret och Kopparbergsvägen har bevarats. Södra delen av torget<br />
används för parkering. Trädridåerna som ramar in torget ska bibehållas.<br />
19
Gestaltningen av torget har gjorts med hänsyn till platsens storskaliga karaktär och Melkerkontorets<br />
”moderna” och strikta utformning, en ursprunglig idé om en damm framför Melkerkontoret<br />
och i fonden av Munkgatan har genomförts. Dammen med sitt vattenspel ramas in av<br />
gradänger och sittbänkar vid en plats för en uteservering i torgets norra solbelysta del. Syftet<br />
med upprustningen och ombyggnaden av Aseatorget har bl. a varit att göra platsen mer lockande<br />
att vistas på. Av det skälet har torgets västra del utformats för att bl a attrahera ungdomar<br />
intresserade av skating.<br />
Inom norra delen av Aseatorget finns utrymme att uppföra en mindre sommarservering/paviljong<br />
av tillfällig karaktär.<br />
Aseatorget.<br />
Fornlämningar<br />
Kvarteren ligger utanför känd bebyggelse från medeltid och 1600-tal. Bebyggelsens östra gräns<br />
gick under 1600-tal i kvarteren Lothar och Mimers västra del, där också <strong>stad</strong>sdiket kan ha funnits.<br />
Inga kända fornlämningar finns i området. Kvarteren ligger utanför fornlämningsområdet<br />
för Västerås <strong>stad</strong>. I kv. Lothar utfördes en arkeologisk utredning och förundersökning år 2001.<br />
Någon slutundersökning krävdes inte, då marken i området var kraftigt stört och endast sentida<br />
lager påträffades.<br />
Gator och trafik<br />
Gatunät, gång- och cykeltrafik<br />
Karlsgatan har byggts om till en intern kvartersgata med kantstensparkering som är tillgänglig<br />
för besökande till planområdet. Karlsgatans anslutningar till Stora Gatan och Södra Ringvägen<br />
har låg kapacitet vilket innebär att trafikalstrande verksamhet kan innebära behov av ombyggnad.<br />
Kvartersgatorna inom kv. Mimer är byggda.<br />
Samtliga gator inom planområdet ligger på kvartersmark<br />
20
Anslutningarna till Stora Gatan och Södra Ringvägen från Mimerkvarteret har utformats och<br />
byggts för att ge såväl gång- och cykeltrafikanter som biltrafikanter god säkerhet i korsningarna.<br />
Anslutning mellan Mimer och<br />
Stora Gatan<br />
Anslutning mellan Mimer och Södra Ringvägen<br />
Kollektivtrafik<br />
Stora Gatan trafikeras för närvarande av två busslinjer och hållplatser finns i direkt anslutning<br />
till Mimerporten.<br />
Bussterminal för alla lokal- och regionalbussar finns söder om Ringvägen i direkt anslutning<br />
till planområdet.<br />
Parkering<br />
Mot bakgrund av den i planen redovisade ytan för kontor (ca 122 300 m 2 BTA, ovan mark) erfordras<br />
enligt nu gällande parkeringsriktlinjer ca 2 450 bilplatser (utan samutnyttjande). Vid<br />
samutnyttjande uppgår behovet till ca 1 230 bilplatser.<br />
Med handel generellt tillåten inom bottenvåningarna (ca 23 700 m 2 BTA) i planområdet ökar<br />
behovet av bilplatser, enligt gällande parkeringsriktlinjer (850 respektive 430 bilplatser).<br />
Utan samutnyttjande blir totala behovet ca 3 300 bilplatser. Vid samutnyttjande blir totala behovet<br />
ca 1 660 bilplatser.<br />
Inom Mimer 6 byggs en parkeringsanläggning som fullt utbyggd rymmer ca 1 400 bilplatser. I<br />
den fullt utbyggda parkeringsanläggningen planeras 1 050 platser reserveras för verksamheter<br />
inom Mimer 5.<br />
Första etappen av parkeringshuset, som nu är byggd, rymmer 700 bilplatser. Inom planområdet<br />
finns 310 markparkeringar på mark som ägs av Fastighets AB Melker. Bolaget arrenderar även<br />
550 platser på mark mellan Södra Ringvägen och spårområdet.<br />
I direkt anslutning till planområdet finns det för närvarande ca 800 bilplatser på mark som ägs<br />
och förvaltas av ABB Fastighets AB. Inom och i direkt anslutning till planområdet finns således<br />
totalt ca 2 400 bilplatser. Detta beräknas täcka de behov av bilplatser som de föreslagna<br />
förändringarna genererar.<br />
21
ÖVRIGT<br />
Förutsättningar för räddningsingripande<br />
Riskinventering<br />
Farligt gods transporteras på järnväg i anslutning till planområdet. I planområdets närhet finns<br />
således riskkällor som kan påverka människor och miljö inom planområdet.<br />
I samband med tidigare ändring av detaljplan 1571 utfördes en särskild riskutredning ”Nybyggnad<br />
av bostäder och parkeringshus” i syfte att utreda hur en olycka med järnvägstransporter<br />
av farligt gods påverkar människor i angränsande planområde. Riskutredningen som utfördes<br />
av FIRE Brand och riskteknik är daterad 040524 och reviderad 041010.<br />
MBR bedömer att utförd riskutredning är tillämpbar även för den nu aktuella planen. Enligt utförd<br />
riskutredning bedöms riskerna vara acceptabla. Konsekvenserna av en farligt godsolycka<br />
anses kunna reduceras till rimlig nivå tackvare befintligt skyddsavstånd (> 75 m) mellan planområdet<br />
och riskkällan.<br />
Riskutredaren föreslår följande riskreducerande åtgärder:<br />
– entréer föreslås placerade i motsatt sida från järnvägen för att underlätta evakuering i händelse<br />
av en farligt godsolycka.<br />
I den mån det är möjligt bör angiven riskreducerande åtgärd anges som lokal säkerhetsanvisning<br />
i planbestämmelserna, tillämpbara vid verksamhetsändringar och/eller större ombyggnationer<br />
som kräver bygglov.<br />
Förutsättningar för räddningsingripande<br />
Framkörningstider:<br />
Planen föreslår hotell, kontor och skolverksamhet i maximalt 6 våningar, dvs. grupp A-bebyggelse.<br />
Räddningsstyrkans framkörningstid får inte enligt aktuellt handlingsprogram överskrida<br />
5 minuter. Fastställd tidsram överskrids inte.<br />
Brandvattenförsörjning:<br />
Planområdet skall enligt aktuellt handlingsprogram brandvattenförsörjas från brandpostnät med<br />
minsta flödeskapacitet 1200 l/min och med maximalt inbördes avstånd mellan brandposter 150<br />
meter.<br />
Närmaste befintliga brandposter finns vid korsningen Stora Gatan - Port Anders gata och vid<br />
korsningen Södra Ringvägen - Gjutare Granströms gata i anslutning till planområdet. Ledningsdimensionen<br />
är D>150 mm. Befintligt brandpostnät bedöms vara tillräckligt för att kunna<br />
tillgodose behovet av brandvatten inom planområdet. Särskild flödesmätning behöver inte utföras.<br />
Skydd mot brandspridning mellan byggnader<br />
Byggnader som uppförs närmare gräns mot annan fastighet än 4,0 meter, ska utformas så att<br />
risken för brandspridning till byggnader på annan fastighet begränsas.<br />
Krav om kompletterande skyddsåtgärder bör införas i planbestämmelserna för<br />
bebyggelse belägen närmare tomtgräns än 4,0 meter<br />
Teknisk försörjning<br />
De befintliga tekniska försörjningssystemen (vatten och avlopp, fjärrvärme och fjärrkyla samt<br />
el och tele) i omgivande gator har tillräcklig kapacitet för föreslagen markanvändningen.<br />
22
Ifråga om vatten och avlopp är Fastighets AB Melker kund för hela kvarteret, eventuella nya<br />
anslutningspunkter bekostas av fastighetsägaren,<br />
Dagvatten<br />
Inom planområdet finns mark som inte är fullständigt sanerad beträffande markföroreningar<br />
vilket innebär att marken för närvarande inte bedöms som lämplig för infiltration av dagvatten.<br />
Dagvatten tas därför omhand med traditionella metoder, dvs. det allmänna dagvattennätet i<br />
omgivande gator.<br />
Störningar<br />
Planerad bo<strong>stad</strong>sbebyggelse i östra delen av kvarteret har planbestämmelser till skydd för bl a<br />
störande trafikbuller som uppkommer inom kvarteret. Verksamheter som riskerar innebära bullerstörningar<br />
eller andra störningar ska lokaliseras på sådant sätt att planerad och befintlig bo<strong>stad</strong>sbebyggelse<br />
utsätts för störningar.<br />
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft<br />
Miljökvalitetsnormer för utomhusluft finns för kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid,<br />
bly, bensen och partiklar (PM10) enligt MB 5:1. Kommunal planering ska utföras så<br />
att gällande miljökvalitetsnormer inte överskrids.<br />
Halterna av luftföroreningar i anslutning till och i planområdet domineras av emissioner från<br />
trafik. Luftemissioner från trafik är framför allt kväveoxider (NO 2 ), koloxider, kolväten och<br />
partiklar (PM 10 ). Luftföroreningshalterna av NO 2 och PM 10 bedöms vara dimensionerande för<br />
om miljökvalitetesnormerna (MKN) för utomhusluft uppfylls.<br />
MILJÖKONSEKVENSER<br />
Kulturmiljö<br />
Mimerkvarterets fasader mot omgivande gator har störst värde i <strong>stad</strong>smiljön och bestämmer<br />
karaktären och upplevelsen av <strong>stad</strong>srummet. Fasaderna mot Karlsgatan är relativt opåverkade,<br />
medan fasaderna mot i synnerhet Södra Ringvägen påtagligt har förändrats under de senaste<br />
årtiondena.<br />
Melkerkontorets fasader har kvar sitt ursprungliga utseende och utförande. Under 1990-talet<br />
tillkom två skärmtak som entrémarkörer.<br />
Planområdets byggnader skall bevaras och hänsyn skall tas till områdets kulturhistoriska värden<br />
vid framtida förändringar av byggnadernas yttre. Detta anges i detaljplanens skydds- och<br />
varsamhetsbestämmelser.<br />
Mimerkvarteret och intilliggande byggnader – Ottarkontoret, Norekontoret och Melkerkontoret<br />
- utgör en kulturmiljö som speglar en pågående process i ett centralt <strong>stad</strong>sområde. Förändringar<br />
i användning och utformning av Mimerkvarterets byggnader har genom åren varit självklara<br />
och en betydelsefull förutsättning för att byggnaderna står kvar och kan illustrera såväl produktionsförutsättningar<br />
som stilutveckling inom arkitekturen.<br />
Trafik<br />
Inom planområdet alstras trafik dels genom handel och dels genom områdets arbetsplatser och<br />
deras besökande.<br />
När det gäller trafikbelastningen på gatorna i grannskapet blir det i första fallet i huvudsak<br />
Karlsgatan - mellan södra Ringvägen och Stora Gatan - som får ta emot mest trafiken eftersom<br />
handel i huvudsak koncentreras till Karlsgatan. När det gäller arbetsplatserna och deras be-<br />
23
sökande sker en fördelning av trafiken på Karlsgatan och gatorna i kv. Mimer samt anslutningarna<br />
till Södra Ringvägen (2 st.) och Stora Gatan (2 st.). Detta innebär inte någon förändring<br />
gentemot rådande förhållanden.<br />
De bilresor som arbetsplatserna genererar bedöms fördela sig på Södra Ringvägen - ca 75 % -<br />
och Stora Gatan - ca 25 %.<br />
I direkt anslutning till kv. Mimer finns busslinjer med hållplatser på Stora gatan samt bussterminal<br />
för lokal- och regionalbussar, vilket underlättar för icke-bilburna kunder att nå denna typ<br />
av handel. De externa och perifera handelslägena är inte i samma utsträckning möjliga att nå<br />
med hjälp av kollektivtrafik. Sammantaget innebär detta att biltrafiken i <strong>stad</strong>en kan begränsas.<br />
Byggnader<br />
Inom planområdet förutses för närvarande inte någon nybyggnad, istället rör det sig om återanvändning<br />
av byggnader.<br />
Mark<br />
Inom planområdet, kv. Mimer, har markarbetena avslutats och marken sanerats från föroreningar<br />
till en nivå som är godkänd för i detaljplanen medgivna verksamheter. Områdets dagvatten<br />
leds till <strong>stad</strong>ens allmänna nät.<br />
ADMINISTRATIVA FRÅGOR<br />
Genomförandetid<br />
Genomförandetiden är femton (15) år från den dag planen vinner laga kraft.<br />
MEDVERKANDE<br />
Detaljplanen har upprättats inom <strong>stad</strong>sbyggnadskontoret.<br />
STADSBYGGNADSKONTORET<br />
Lars E Persson<br />
24