Här - Skogforsk
Här - Skogforsk
Här - Skogforsk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Skogsbrukets Plantskyddskommitté<br />
• En samverkansgrupp under <strong>Skogforsk</strong><br />
• Medlemmar från skogsbolag, plantproducenter,<br />
<strong>Skogforsk</strong> och SLU samt adj. medlemmar från<br />
GS-facket, KemI och SLU<br />
• <strong>Skogforsk</strong>s styrelse är huvudman
Plantskyddskommitténs uppgift<br />
• Arbeta för en insekticidfri återbeskogning<br />
• Kontaktorgan mellan branschen och<br />
Kemikalieinspektionen<br />
• Följa FoU inom området och verka för konkreta<br />
resultat
Finansiering<br />
• Snytbaggeprogrammet 2010-2014,<br />
praktiknära och skötselanknutet,<br />
fjärde forskningsprogrammet<br />
• Snytbaggeprogrammet finansieras genom 3<br />
öre per behandlad planta<br />
• 22 företag tillsammans fler än 60 plantskolor
Seminariet<br />
På väg mot insekticidfri återbeskogning<br />
arrangerat av<br />
Plantskyddskommittén<br />
&<br />
Svenska FSC<br />
Uno Brinnen, Skogsdirektör Korsnäs, medlem i svenska FSCs styrelse<br />
Lena Sammeli-Johansson, VD Svenska Skogsplantor, ordf Plantskyddskommittén<br />
2010-06-03
Bakgrund<br />
• FSC<br />
– Övergripande överenskommelse och styrelsebeslut inom Svenska FSC<br />
– Regler kring godkännande av preparat enligt internationella FSC<br />
– Ny nationell svensk FSC-standard<br />
• Ett nytt initiativ<br />
– Beskrivning av nuläget<br />
– Projekt snytbagge 2011-2013<br />
• Övergripande projekt<br />
• Beräkningsgrunder och målsättning<br />
• Projektorganisation
Syfte med seminariet<br />
• Att ge alla en gemensam faktabas för var vi står när det gäller<br />
möjligheter att reducera användningen av insekticider – samt att<br />
beskriva det åtagande som företagen föreslagit inom ramen för<br />
Projektet ”På väg mot insekticidfri återbeskogning” .<br />
• Med detta som gemensam bas har sen FSC-styrelsen en betydligt<br />
bättre grund att formulera ett förhållningssätt och fastlägga rutiner<br />
för att hantera ärenden kring dispensansökningar gällande<br />
insekticidbehandling från 2011. Detta kommer att behandlas vid<br />
styrelsens möte 19 augusti.
Agenda<br />
• 09:30 Kaffe<br />
• 10:00 Inledning – syfte Uno Brinnen o Lena Sammeli<br />
• 10:15 Plantskyddskommitténs arbete Lena Sammeli<br />
• Historik Henrik von Hofsten<br />
• Forskningsprogrammet Göran Nordlander<br />
• 11:00 Dagsläge Magnus Peterson<br />
• 11:25 Lunch<br />
• 12:30 Några aktuella frågor<br />
• Conniflex Sveaskog/Sv Skogsplantor/BCC<br />
• Några aktuella forskningsprojekt<br />
• 13:30 Projekt snytbagge inom FSC<br />
• Projektstruktur Magnus Peterson<br />
• 13:40 Delprojektpresentation<br />
• Bergvik Mats Karlbom<br />
• Sveaskog Stefan Mattson<br />
• Holmen Erik Normark<br />
• Södra Fredrik Nordborg VD Södra odlarna,<br />
Andreas Alvehus, projektledare<br />
• SCA Pelle Gemmel<br />
• Övergripande mål i etapp 1 (3 år) – möjlig målnivå i etapp 2 (om 5 år)<br />
• 15:15 Kaffe<br />
• Diskussion o summering<br />
• 16:00 Avslutning
Summering
Kriterium 6.6<br />
• 6.6 Skogsbrukets skötselsystem ska gynna utvecklingen och införandet av miljövänliga, icke-kemiska metoder för bekämpning av<br />
skadegörare samt strävaefter att undvika användning av kemiska bekämpningsmedel. Följande bekämpningsmedel ska vara förbjudna:<br />
de medel som av WHO (Världshälsoorganisationen)klassats som typ 1A och 1B och de som innehåller klorerade kolväten;<br />
bekämpningsmedel som är beständiga, giftiga eller vars derivat förblir biologiskt aktiva och anrikas i näringskedjan utöver den avsedda<br />
effekten;liksom alla bekämpningsmedel som är förbjudna enligt internationella avtal. Om kemikalier används ska lämplig utrustning och<br />
utbildning tillhandahållas för att minimera riskerna för hälsa och miljö.<br />
• 6.6.1S. Skogsbrukare ska begränsa riskerna för svamp-, vind- och insektsskador genomtillämpning av 29§ skogsvårdslagens med<br />
föreskrifter.<br />
• 6.6.2S. Bekämpningsmedel med följande farobeteckning (enligt Kemikalieinspektionensklassificering) ska inte användas på skogsmark<br />
35 : mycket giftig, giftig, frätande,hälsoskadlig samt miljöfarlig (eller bekämpningsmedel som är klassade som ”Highlyhazardous<br />
pesticides” i FSC-POL-30-001) om inte undantag beviljats av FSC 36.<br />
• 6.6.3S. Vid eventuell användning av kemiska bekämpningsmedel och behandlade plantorska skogsbrukare vidta de skyddsåtgärder,<br />
begränsningar och försiktighetsmått somföreskrivs för att undvika skada eller olägenhet för människors hälsa och för miljön.Bästa möjliga<br />
teknik ska används.<br />
• 6.6.4. Instruktioner och produktinformationsblad ska finnas tillgängligt på tillämpligt språkdär verksamheten bedrivs.<br />
• 6.6.5. Skogsbrukare ska tillse att den som utför behandling eller plantering har tillräckligkompetens 37.<br />
• 6.6.5SA. Den som utför behandling eller plantering ska ha tillräcklig information och kompetens37.<br />
• 6.6.6. I samband med inköp av plantor ska skogsbrukare ställa krav på att plantproducentenminimerar användning av bekämpningsmedel<br />
i plantskolor och oönskad påverkan av kemiska bekämpningsmedel.<br />
• 35 Med användning på FSC-certifierad skogsmark avses såväl plantering av plantor som behandlats mot snytbaggeangreppi plantskolan<br />
som efterbehandling i fält. Plantskolornas övriga kemikalieanvändning avses inte.<br />
• 36 Undantag för att använda kemiska bekämpningsmedel som finns på FSC:s lista över ”Highly hazardous pesticides” kan endast ges av<br />
FSC Policy and Standard Unit. För att få undantag att använda bekämpningsmedel som finnsmed på listan måste skogsbrukare ansöka<br />
hos FSC Policy and Standard Unit enligt FSC-POL-30-001 (2005) FSC pesticidespolicy och tillhörande dokument. För användning av<br />
sådana bekämpningsmedel i Sverige krävs dessutom ansökan om tillstånd hos FSC Sverige. När det gäller bekämpningsmedel som<br />
inte klassas som ”Highly hazardous pesticides”, kan styrelsen för Svenska FSC efter ansökan besluta om undantag från 6.6.2<br />
om det finns särskilda skäl. Reglerna för eventuella undantag beslutas av svenska FSC( Se bilaga 9 ”Åtaganden samt kriterier<br />
och rutiner för undantag för användning av kemiska bekämpningsmedel mot snytbagge”).<br />
• 37 Bekämpningsmedel AFS 1998:6 Kemiska arbetsmiljörisker AFS 2000:4 Systematiskt arbetsmiljöarbrete AFS 2001:1 Användning av<br />
personlig skyddsutrustning AFS 2001:3 Första hjälpen och krisstöd AFS 1999:7 Minderåriga AFS 1996:1 Arbetsplatsens utformning AFS<br />
2000:2
Bilaga 9<br />
• Bilaga 9: Åtaganden samt kriterier och rutiner för undantag för användning<br />
• av kemiska bekämpningsmedel mot snytbagge.<br />
• Kommentar: Svenska FSC kan endast ge eventuella undantag för användning av kemiska<br />
• bekämpningsmedel som inte finns på FSC:s ”List of Highly hazardous pesticides”. Tillstånd<br />
• för att använda dessa kemikalier kan endast ges från FSC IC (Se FSC-GUI-30-001<br />
• VERSION 2-0 EN)<br />
• 1. Åtaganden<br />
• 1.1 Skogsbrukare bidrar till forskning och utveckling av alternativ till kemisk behandling av plantor.<br />
• Bidraget motsvarar minst 3 öre/behandlad planta.<br />
• 1.2 Skogsbrukare har rutiner för att anpassa skogsbruksmetoderna i syfte att minimera snytbaggeskadorna<br />
• (se t ex Skogsskötselåtgärder mot snytbagge (www.slu.se)).<br />
• 1.3 Skogsbrukare med större areal än 5000 ha och egna plantskolor bidrar till eller genomför i egen<br />
• regi forsknings- och utvecklingsinsatser inklusive fältförsök (utöver 3 öre per behandlad planta) i syfte<br />
• att eliminera/minimera användning av kemiskt behandlade plantor.<br />
• 1.4 Skogsbrukare efterfrågar och prioriterar användning av plantor med fungerande icke-kemiska<br />
• skydd när sådana finns tillgängliga på marknaden.<br />
• 2. Kriterier för undantag<br />
• 2.1 Skogsbrukare kan verifiera att denne lever upp till åtagandena, inkl. kriterium 6.6.<br />
• 2.2 Skogsbrukares utvecklingsprogram enligt 1.3 har ambitionen att eliminera/minimera användningen<br />
• av kemiskt behandlade plantor snarast med beaktande av behovet av storskaliga fältförsök.<br />
• 2.3 Skogsbrukare kan visa att användningen av kemiskt behandlade plantor minskar, dock får inte<br />
• målen enligt skötselplanen (indikator 7.1) äventyras eller Skogsvårdslagens krav på godkänd föryngring<br />
• underskridas.<br />
• 2.4 Skogsbrukare kan visa att denne använder icke-kemiskt behandlade plantor i en utsträckning som<br />
• står i relation till praktisk användbarhet och tillgång på marknaden.<br />
• 2.5 Det finns ett dokumenterat behov. Skogsbrukare kan visa att kemiska skydd mot snytbagge,<br />
• beroende av bristande tillgång till eller bristande användbarhet av alternativ i praktisk skala till kemisk<br />
• behandling av plantor, inte i sin helhet kan ersättas trots åtaganden enligt ovan (1.1-1.4).<br />
• 3. Rutiner för beslut om undantag<br />
• 3.1 Styrelsen för Svenska FSC genomför årligen en översyn av tekniskt utvecklingsläge, biologiska<br />
• resultat, kostnader och marknadsläge för alternativ till kemiskt behandlade plantor. Riktlinjer och rutiner<br />
• för undantag i detta dokument (1-2, 3.2-3.4) ses över och uppdateras som en del av den årliga<br />
• översynen.<br />
• 3.2 Skogsbrukare med större areal än 5000 ha samt gruppcertifikatsinnehavare rapporterar årligen till<br />
• Svenska FSC vilka åtgärder som vidtagits för att minimera/eliminera användningen av kemiskt behandlade<br />
• plantor och vilka resultat som uppnåtts.<br />
• 3.3 Skogsbrukare som vill använda kemiska bekämpningsmedel för att behandla plantor ansöker årligen<br />
• om undantag senast 31 augusti.<br />
• 3.4 Styrelsen för Svenska FSC beslutar årligen om eventuella undantag för användning av kemiska<br />
• bekämpningsmedel. Besluten fattas senast 15 oktober. Eventuell begäran om förnyad prövning ska<br />
• ske inom två veckor och behandlas inom ytterligare två veckor.<br />
• 3.5 Dessa riktlinjer och rutiner för undantag gäller tills vidare, dock längst t.o.m. år 2010.
Snytbaggeprogrammet<br />
Göran Nordlander, Inst. för ekologi, SLU, Uppsala
Forskningsprojekt om snytbagge<br />
Parasite Resistant Trees<br />
SSF-projekt<br />
UPSC, SLU Uppsala, KTH<br />
Mikrober hos snytbaggen<br />
Formas-projekt<br />
KTH och SLU Uppsala<br />
Swe-Tree<br />
Technologies<br />
Stubbskörd<br />
Energimyndigheten +<br />
Tema-program SLU<br />
Skadeövervakning<br />
Skogsstyrelsen + SLU Foma<br />
SLU Uppsala<br />
Snytbaggeprogrammet<br />
Skogsbrukets plantskyddskommitté<br />
SLU Uppsala och Asa<br />
Samarbeten:<br />
praktisk tillämpning<br />
Sveaskog, Södra,<br />
Holmen, SCA m fl<br />
<strong>Skogforsk</strong>s<br />
skogsskötselprogram<br />
Uppdrag: plantskydd<br />
Svenska skogsplantor,<br />
Sundins skogsplantor,<br />
Bergvik, Södra m fl<br />
Göran Nordlander<br />
SLU, Inst. för ekologi
Information, rådgivning, utbildning, beslutsstöd<br />
• Stor kunskap finns genom forskning och praktiska erfarenheter<br />
• Kunskaperna behöver komma ut överallt och nyttjas maximalt<br />
• Strategier att hantera snytbaggeproblemet bör utvecklas i<br />
dialog mellan forskningen och skogsbruket<br />
Snytbaggeprogrammet:<br />
• Snytbaggehemsidan http://www2.ekol.slu.se/snytbagge<br />
• Demoytor och kursdagar på försöksparkerna<br />
• Workshops om Snytbaggemodellen<br />
• Rådgivning vid utveckling av plantskydd<br />
• Beslutsstöd till företag, organisationer och myndigheter
Testning, praktiska försök<br />
• Standardiserad testning av plantskydd i Asa<br />
(nytt försök varje år, följs under tre säsonger)<br />
• Storskaliga praktiska försök med olika<br />
skyddsmetoder i samarbete med skogsföretag<br />
• Praktisk utvärdering av inversmarkberedning<br />
jämfört med andra markberedningsmetoder
Forskning: pågående studier<br />
• Snytbaggeskadornas omfattning i Norrland<br />
• Effekt av kombinerade åtgärder i Norrland<br />
• Möjligheter till prognos för skaderisk på<br />
hyggen<br />
• Robusta åtgärdssystem för olika delar av<br />
landet
Forskning: nya studier<br />
• Planteringstidpunkt (A i augusti; A+2 i juni)<br />
• Plantegenskaper och plantetablering i relation<br />
till skador av snytbagge<br />
• Främmande trädslag – jämförande studie av<br />
risken för skador av snytbagge<br />
• Hur närvaron av myror påverkar snytbaggen<br />
och skadorna på plantor
http://www2.ekol.slu.se/snytbagge
Dagsläget<br />
Seminarium i Uppsala 2010-06-07<br />
Magnus Petersson, Södra
Innehåll<br />
• Snytbaggeskadornas omfattning<br />
• Insekticidanvändning<br />
• Skogsskötselåtgärdernas möjligheter<br />
– Skador av snytbagge<br />
– Realistisk omfattning<br />
– Kostnader
procent<br />
Omfattning av skador<br />
• Samlade kunskapen om skador (modell)<br />
• Södra Sverige<br />
• Täckrotsplanta<br />
100<br />
80<br />
60<br />
Ej markberett<br />
Markberett<br />
40<br />
77<br />
20<br />
48<br />
0<br />
15 11<br />
Obehandlade<br />
Obehandlade<br />
Mekaniskt<br />
Insekticid<br />
plantor<br />
plantor<br />
plantskydd
Insekticidanvändning<br />
Mer än 1/3 av<br />
plantorna behöver<br />
skydd<br />
Källa: <strong>Skogforsk</strong>
Hyggesvila<br />
• Skador av snytbagge<br />
– Efter 5 år låga skador<br />
Färskt hygge<br />
• Realistisk omfattning<br />
– Konkurrens från fältvegetation och<br />
lövträd ger låg överlevnad och<br />
minskad tillväxt<br />
• Kostnader<br />
– Marken i träda<br />
– Sänkt tillväxt<br />
– Fördyrad föryngring<br />
(vegetationsbekämpning)<br />
– Fördyrad röjning<br />
Efter 2 år
Plantegenskaper<br />
• Skador av snytbagge<br />
– Stora plantor och sticklingar<br />
minskar skadorna<br />
• Realistisk omfattning<br />
– Potential att öka plantstorleken<br />
något<br />
– Sticklingproduktionen - viss<br />
ökning<br />
• Kostnader<br />
– Stora plantor ger ökad kostnad<br />
– Sticklingar ger ökad kostnad
procent<br />
Mekaniska plantskydd<br />
• Skador av snytbagge<br />
– Några mekaniska skydd ger likvärdigt<br />
snytbaggeskydd som insekticider<br />
– Överlevnaden i några studier är dock sämre<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
70<br />
Överlevnad<br />
56 55<br />
37<br />
• Realistisk omfattning<br />
0<br />
Insekticid<br />
Mekaniskt<br />
skydd 1<br />
Mekaniskt<br />
skydd 2<br />
Obehandlad<br />
– Liten omfattning idag men uppskalning<br />
– Vissa skydd bara för ”lågriskområden”<br />
– Barrot och plugg - koncept saknas<br />
– Behandling av små tallplantor <br />
• Kostnader<br />
– Kostnaden ökar – kanske med ca 3-4 ggr
Ändamålsenlig markberedning<br />
• Skador av snytbagge<br />
– Väl utförd markberedning och<br />
plantering ger minskade skador<br />
• Realistisk omfattning<br />
– Andelen markberedd mark kan öka<br />
– Kvalitén på markberedningen kan<br />
förbättras<br />
– Instruktionen i norra Sverige kan<br />
modifieras <br />
• Kostnader<br />
– Förbättring av nuvarande metoder -<br />
Låga kostnader<br />
– Införande av ny teknik- Höga<br />
kostnader
Ökad areal naturlig föryngring<br />
och sådd<br />
• Skador av snytbagge<br />
– Stort antal plantor – högre överlevnad<br />
– Plantor och snytbagge delvis i olika fas<br />
• Realistisk omfattning<br />
– Lämplig ståndort<br />
– Liten omfattning i södra Sv. (10-15 %)<br />
– Större i norrlands inland <br />
• Kostnader<br />
– Lägre föryngringskostnad<br />
– Lägre tillväxt (långsam start samt<br />
förlorad förädlingspotential)
Plantering av gran under tallskärm<br />
• Skador av snytbagge<br />
– Minskning av skadorna<br />
• Realistisk omfattning<br />
– Liten omfattning - förutsätter tall i det<br />
avverkade beståndet<br />
– Blandade erfarenheter<br />
– Stormfällningsrisk<br />
• Kostnader<br />
– Dyr metod om antalet planterade<br />
granplantor ej kan reduceras<br />
– Kostnadseffektivt om det ger naturlig<br />
föryngring av tall
Alternativa skogsbruksmetoder – kontinuitetsskogsbruk<br />
• Skador av snytbagge<br />
– Utan kalhyggen minskar<br />
snytbaggeskadorna (population,<br />
alternativ föda, solexponering m.m.)<br />
• Realistisk omfattning<br />
– Oprövat i stor skala<br />
– Sänkt tillväxt och sämre kvalitet<br />
– Stormrisk & skador av granbarkborre<br />
• Kostnader<br />
– Kostnader för skogsskötsel och<br />
avverkning ökar dramatiskt<br />
– Skador på stående skog dyrt<br />
Foto: Charlotta Erefur
Sammanfattning<br />
• Effektivt skydd nödvändigt – FSCkrav<br />
på godkända föryngringar<br />
• 150 milj. plantor/år skyddas<br />
• Många åtgärder påverkar<br />
snytbaggeskadorna<br />
• Idag kombineras åtgärderna med<br />
insekticider<br />
Foto: Rune Axelsson
SLU Asa Försökspark 2009<br />
2009<br />
Källa: SLU
Alla försök 1989 _ 2006<br />
Källa: Plantskyddskommittén
CONNIFLEX ÄR EFFEKTIVT<br />
• Stabila försöksresultat under lång tid<br />
• Hög skyddseffekt under 2-3 år<br />
• En behandling räcker<br />
• Något förhöjd andel oförklarade<br />
avgångar
2010: Plantskolan Trekanten i<br />
Kalmar startar kommersiell<br />
behandlingslinje<br />
• 2,5 – 3 miljoner plantor med Conniflex 2010<br />
• 10 – 15 miljoner plantor per år<br />
2009
I HÖST 2010: Plantskolan<br />
Vibytorp i Hallsberg startar<br />
kommersiell behandlingslinje<br />
• 10 – 15 miljoner plantor per år<br />
2009
2011: Den tredje kommersiella<br />
behandlingslinjen projekteras
Mål: 40-50 miljoner plantor/år<br />
• 10 – 15 miljoner plantor per år inom<br />
ett år<br />
• 20 miljoner per år inom tre år<br />
• 40 – 50 miljoner per år inom fem år
BCC<br />
Plantåterförsäljare<br />
Skogsägare<br />
• Skogsägare
Projektägarskap och projektgrupp<br />
• Projektet drivs av intressenterna i ekonomiska kammaren via<br />
plantskyddskommittén<br />
• Årlig redovisning av utfall och planer görs för FSC-styrelsen<br />
• Projektgrupp<br />
– Projektledare (ekonomiska kammaren)<br />
– Representanter från övrig kamrar<br />
– Referensgrupp
Rapportering från respektive FSCcertifierade<br />
företag - årligen<br />
• Beskrivning av bakgrund och nuläge<br />
• Planerade insatser och strategier 2011-2013<br />
• Projekt som företaget driver<br />
• Kostnader per företag<br />
• Inköp eller produktion av plantor med mekaniskt skydd<br />
• Skogsbruksåtgärder som minskar insekticidanvändningen<br />
• Andra åtgärder som minskar behovet av insekticider<br />
• Minskning av insekticidanvändning i % (referensår 2010)<br />
• Uppnådda resultat jämfört med mål (%)
Övergripande projekt – samtliga FSC-företag<br />
• Årlig sammanställning av nuläge, dvs.<br />
– Årlig nulägesbeskrivning<br />
– Avstämning mot uppställda mål (gemensamma för samtliga medlemsföretag)<br />
– Sammanställning av alla företagens åtgärder<br />
– Kostnader av alla företagens åtgärder
Minskning av insekticider (%)<br />
Mål för minskning av insekticider – samtliga<br />
företag<br />
Medelvärde av företagens mål (företagens minskning är viktad efter insekticidanvändning 2010)<br />
100<br />
75<br />
Utvärdering av<br />
projekt och<br />
fastställande<br />
av ny<br />
målsättning<br />
50<br />
Referensår<br />
25<br />
0<br />
14<br />
8<br />
4<br />
2010 2011 2012 2013
Bergvik Skog AB<br />
Planterar 38 milj/år på egen mark<br />
50% behandlas mot snytbagge<br />
med insekticid eller Bugstop (vax)
Alternativa vägar för Bergvik Skog<br />
• Hyggesvila på svagare marker<br />
• Förbättrad markberedning<br />
• Större plantor<br />
• Bugstop med nytt segare vax<br />
• Conniflex<br />
• Flexcoat med insekticid
Forsøk med gran,<br />
voksbeskyttelse mot<br />
snutebiller<br />
Vokstyper Bog98 og voks C, nytt<br />
produkt fra 2009<br />
Fytotronen, Universitetet i Oslo<br />
Aud Berglen Eriksen
Forsøkene utført i vekstrom under kontollerte forhold. Tre temperatur<br />
regimer:I. 23 o C -8 o C, II. 19 o C -13 o C, III. 30 o C -18 o C. (12 t – 12 t).<br />
Daglengden 20 timer.
Høyde,cm<br />
Vekstforsøk i 4 måneder.<br />
Høydevekst, cm<br />
70,0<br />
60,0<br />
50,0<br />
40,0<br />
30,0<br />
20,0<br />
14.01.10<br />
12.02.10<br />
05.03.10<br />
05.04.10<br />
27.05.10<br />
10,0<br />
0,0<br />
23 oC-8 oC 19 oC-13 oC 30 oC-18 oC<br />
Temperture, dag-natt, oC
Diameter, mmm<br />
Tykkelsesvekst stengel.<br />
Stengeldiameter (mm) målt ved basis.<br />
Diameter ved stengelbasis<br />
10,00<br />
9,00<br />
8,00<br />
7,00<br />
6,00<br />
5,00<br />
4,00<br />
3,00<br />
2,00<br />
1,00<br />
14.01.10<br />
12.02.10<br />
05.03.10<br />
05.04.10<br />
27.05.10<br />
0,00<br />
23 oC-8 oC 19 oC-13 oC 30 oC-18 oC<br />
Temperatur, dag-natt, oC
Bilde av granplanter med Bug 98 og ny C voks tatt den 26.<br />
februar. Bug 98 voks har sprekker, ingen i C voksen.<br />
Bug 98 voks<br />
C-voks
Antall spekkerll<br />
Antall sprekker i voksen signifikant større og kommer mye tidligere i Bug 98<br />
voksen enn i C voksen, uavhengig av temperatur regime. Selv ved en<br />
tredobling av stengeldiameteren er meget lite sprekker i C-voksen.<br />
Gj.snitt antall sprekker (hele voksens lengde)<br />
3,5<br />
3,0<br />
2,5<br />
2,0<br />
1,5<br />
1,0<br />
29.01.10<br />
12.02.10<br />
05.03.10<br />
05.04.10<br />
0,5<br />
0,0<br />
Bug98 Voks C Bug99 Voks C Bug100 Voks C<br />
23 oC-8 oC 19 oC-13 oC 30 oC-18 oC<br />
Temperatur, dag-natt, oC
På väg mot insekticidfri återbeskogning<br />
Erik Normark<br />
100607
g e n e r e l l t<br />
KVALITET<br />
MAXIMERA SÅDD
e g i o n ö r n s k ö l d s v i k<br />
STARPOT 50<br />
BARRIÄRSKYDD<br />
-TALLSTÅNDORTER 100 KM FRÅN KUST<br />
- VID DÅLIGT MARKBEREDNINGSRESULTAT
e g i o n i g g e s u n d<br />
STARPOT 90<br />
BARRIÄRSKYDD<br />
-DI UPPLAND, HUDIKSVALL & DELSBO<br />
- VID DÅLIGT MARKBEREDNINGSRESULTAT
e g i o n n o r r k ö p i n g<br />
STARPOT 120<br />
BARRIÄRSKYDD<br />
SKÄRMTRÄD
i s k e r<br />
BARRIÄRSKYDD<br />
SÅDDAMBITIONEN
Södras satsning på minskning av<br />
insekticider<br />
• Skogsbruksmetoder<br />
– Sådd av tall och gran (utreds men liten omfattning)<br />
– Naturlig föryngring av tall (utreds men liten omfattning)<br />
– Grova plantor med bättre rotsystem<br />
• Plantskydd<br />
– Projekt eget skydd<br />
– Inköp av plantor med skydd<br />
Södra Skog
Projekt mekaniskt plantskydd<br />
• Projekt under 2 år<br />
• Sannolikt ytterligare 3 år efter utvärdering<br />
• Heltidsanställd projektledare<br />
• Budget ca 4 miljoner, första 2 åren. Totalt ca 17 miljoner.<br />
• Design, material och applikation<br />
• Brett kontaktnät inom industri och universitet<br />
• Försök utlagt<br />
– 3 lokaler med 40 block vardera<br />
– 20 försöksled<br />
Södra Skog
Minskning av insekticider (%)<br />
Mål för minskning av insekticider på Södra<br />
100<br />
75<br />
Utvärdering av<br />
projekt och<br />
fastställande av<br />
ny målsättning<br />
50<br />
25<br />
• 2011: 390 000 plantor<br />
• 2012: 1,17 miljoner plantor<br />
• 2013: 3,12 miljoner plantor<br />
0<br />
8<br />
1<br />
3<br />
2010 2011 2012 2013<br />
Södra Skog
SCA – Insekts försök / inventering<br />
1. Snytbagge inventering 2009 & 2010<br />
2. Svart granbastborre 2010<br />
3. Mekaniska 2010 – Trunkcoat (mekaniskt) &<br />
Flexcoat (mindre mängd kem) & Bugstop (vax)<br />
4. Kemiskt försök Steward 2008-2009 resultat<br />
5. Markberednings försök 2010-2012<br />
1<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Snytbagge inventering 2009<br />
•SLU examensarbete.<br />
•30 trakter i norrland.<br />
•Trakter lottade från<br />
ordinarie leveransplaner.<br />
•Planterade före<br />
midsommar 2009.<br />
•Inventering genomförd<br />
hösten 2009.<br />
2<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Snytbagge inventering 2009 - Resultat<br />
•Skador efter sommaren 2009<br />
Ref: Examensarbete Emil Strömberg - SLU Umeå<br />
3<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Snytbagge inventering 2010-2012<br />
•SCA – 5 förvaltningar – totalt 34 distrikt.<br />
•Inventering under sensommaren-hösten av ordinarie<br />
SCA personal.<br />
•3-4 st trakter / distrikt 128 trakter<br />
•Central SCA sammanställning.<br />
•Svart granbastborre.<br />
4<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Svart Granbastborre<br />
•Hur stora skador orsakar den svarta granbastborren<br />
idag<br />
•10 trakter i Medelpad planteras med minst 5000<br />
obehandlad plantor och minst 5000 behandlade<br />
plantor.<br />
•Planteras slutet av juni 2010<br />
•Inventeras hösten 2010 av Claes Hellqvist och<br />
Göran Nordlander SLU Uppsala.<br />
5<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Trunkcoat & Flexcoat & Buggstop (vax)<br />
6<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Försöks plan<br />
•Test odling av plantor i torvlåda i växthus. <br />
Trunkcoat skadlig för plantan<br />
•1st Tall trakt (5 försöksled) 1500 plantor<br />
• Dubbla kontrollförsöksled<br />
•3st gran trakter (6 försöksled) 5400 plantor<br />
•Normal försöks design:<br />
• 6st block / trakt.<br />
• Varje block har två rader á 25 plantor / försöklsed.<br />
• 300 plantor / trakt / försöksled.<br />
7<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
SCA Steward försök 2008-2009<br />
• Steward (Indoxacarb)<br />
• Försöksplan:<br />
• Testa Steward 0,85, 1,7 och<br />
3,4% preparat / L<br />
• Jämför med Kontroll<br />
obehandlade plantor<br />
• Jämför med Merit Forest 1,2<br />
% preparat / L<br />
• Sprutdoserings: 1,7 L / 1000<br />
plantor<br />
• 5 st Ytor ( 4st gran + 1 tall )<br />
• Plantering omarkberett (1st<br />
gran yta i hög)<br />
• Plantering juni 2008<br />
• Inventering höst 2008 & höst<br />
2009<br />
8<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
% Döda av totalt antal planterade<br />
Steward försök - Totalt efter två år<br />
5 st ytor med totalt 7500 plantor<br />
Steward försök<br />
5st Ytor (4 gran + 1 tall) (4 omarkberett + 1 hög)<br />
5x1500 plantor - Skador efter två år<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
Övrigt<br />
Torka<br />
Bastborre<br />
Snytbagge+Bastborre<br />
Snytbagge<br />
0%<br />
Kontroll<br />
Steward 0,85<br />
Steward 1,7<br />
Steward 3,4<br />
Merit Forest<br />
9<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Markberednings försök 2010-2012<br />
Mål:<br />
• Utvärdera markberedningens skydd vid lågt och medelhögt<br />
insektstryck.<br />
Försöksled:<br />
• Kontroll / omarkberett<br />
• Högläggning / Inversmarkberdning<br />
• Harv / ordinarie högläggning<br />
Planttyper:<br />
• Powerpot & Jackpot plantor<br />
Behandling:<br />
• Merit Forest & obehandlat<br />
Ytor:<br />
• 2-4 trakter i Medelpad<br />
10<br />
SCA Skog/2010-06-07/Oskar Skogström<br />
SCA Forest Products
Change language