Folkhälsorapport 2008 här (pdf, 1,92 mb) - Nacka kommun

nacka.se

Folkhälsorapport 2008 här (pdf, 1,92 mb) - Nacka kommun

Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Rapport

2008

Folkhälsorapport 2008

Folkhälsa & Säkerhet

Hållbar utveckling


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Förord

Folkhälsorapport 2008 är den tredje folkhälsorapporten från Nacka kommun. Tidigare rapporter

har publicerats 2003 och 2006.

Det finns flera andra rapporter som berör folkhälsan i kommunen. I kommunens hållbarhetsbokslut

beskrivs förhållanden som påverkar folkhälsan direkt och indirekt. Vidare finns

mycket att hämta i de rapporter där alkohol- och drogvaneundersökningar presenterats. För

att få en mer allsidig bild av folkhälsans förutsättningar och utveckling i kommunen rekommenderas

därför läsaren att också ta del av dessa rapporter.

Hälsan beskrivs av många som något naturligt och självklart, ett stadium som individen

inte behöver bekymra sig så mycket om. Hälsan är mest att betrakta som en process som är

möjlig att påverka och som man ständigt måste vara uppmärksam på. Hälsoprocessen påverkas

till stor del av livsstilen. För den har vi som individer ansvaret men förutsättningarna

skapas i stor utsträckning av lokalsamhället.

Att beskriva befolkningens hälsa är en utmanande uppgift. Uppgifter om faktorer som påverkar

hälsotillståndet liksom uppgifter om hälsotillståndet i en kommun kräver att mycket

data från flera källor samlas in och analyseras. Många gånger ger inte siffermaterialet som vi

fått tillgång till möjligheter till djupare analyser. Vår ambition har emellertid inte varit att

driva analysarbetet alltför långt. Ambitionen har i stället varit att ge ett underlag för ytterligare

diskussioner om förutsättningarna för hälsan och hur de kan påverkas av olika aktörer i

kommunen.

Rapporten syftar till att bredda och aktualisera det gemensamma underlaget för alla som

arbetar med folkhälsofrågor i kommunen och vår förhoppning är att den ska utgöra underlag

för planering och prioritering av insatser inom kommunen. Vi hoppas också att rapporten

ska bidra till en ökad förståelse och större intresse för folkhälsofrågor generellt.

Målgrupper är framför allt politiker och tjänstemän i kommunen och landstinget samt

medborgare och olika aktörer som vill fördjupa sig och få kunskap om hur medborgarna i

Nacka mår och lever.

Rapporten har utarbetats inom enheten för Folkhälsa och Säkerhet av Marie Garstedt, Nina

Mautner Granath och Anna Westin. Den sistnämnda har haft det samordnande ansvaret.

Guldbrand Skjönberg

Direktör, Hållbar utveckling,

Nacka kommun


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Innehåll

Förord......................................................................................................2

Sammanfattning.........................................................................................4

Inledning...................................................................................................7

Befolkningen i Nacka...................................................................................9

Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället......................................12

Målområde 2: Ekonomiska och sociala förbättringar......................................14

Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor................................................19

Målområde 5: Miljöer och produkter...........................................................22

Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa.............................................25

Målområde 9 och 10: Fysisk aktivitet. Matvanor och livsmedel........................26

Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel............................29

Sammanfattande diskussion.......................................................................33

Ord och begrepp......................................................................................35


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Sammanfattning

Denna folkhälsorapport är den tredje som ges ut i

Nacka. Syftet med rapporten är att ge en lägesbeskrivning

av hur hälsa, sjuklighet, dödlighet och hälsorelaterade

levnadsvanor i kommunen har utvecklats.

Den ska kunna användas som underlag för politiska

prioriteringar rörande utvecklingen av nackasamhället

och de kommunala verksamheterna samt som diskussionsunderlag

för olika aktörer. Utvecklingen redovisas

utifrån de nationella folkhälsopolitiska målen.

Befolkningen i Nacka

Nacka är en kommun som växer. 2007 passerade

invånarantalet 84 000 personer och kommunen är nu

den befolkningsmässigt tredje största i Stockholms län.

Trots att befolkningen som helhet blir äldre finns

det jämförelsevis många barn och unga i Nacka. Antalet

äldre över 65 år i Nacka beräknas öka med knappt

3 000 personer till och med år 2013.

Medellivslängden för både kvinnor och män ökar i

Nacka och den är också högre än genomsnittet i både

länet och riket. Ohälsotalet har minskat från 30 dagar

per person år 2004 till 25 dagar per person 2006. Det

är lägre än länssnittet, men variationerna mellan kommundelarna

är stora.

Målområde 1: Delaktighet och inflytande i

samhället

77 procent av kvinnorna och 75 procent av männen

bedömer sin hälsa som god eller mycket god 2006.

Det är en förbättring från 2002 och det är framförallt

kvinnorna som mår bättre. Andelen nackabor som deltar

i sociala aktiviteter på sin fritid har dock minskat

sedan 2002, både bland kvinnor och bland män.

Valdeltagandet i Nacka har ökat med drygt 2 procentenheter

sedan år 2002 i både riksdags- och kommunvalet.

Valdeltagandet varierar mellan kommundelarna

och är lägst i Fisksätra, där cirka 64 procent

av befolkningen röstade i kommunvalet 2006, och

högst i Saltsjöbaden där motsvarande siffra var cirka

87 procent.

Enligt Jämindex, som är ett samlat mått för skillnader

mellan könen, hamnade Nacka på tredje plats av

landets 290 kommuner.

Målområde 2: Ekonomiska och sociala förbättringar

I Nacka förvärvsarbetade knappt 78 procent av befolkningen

2005, vilket är högre än länets 74 procent.

Andelen vuxna som förvärvsarbetar är högst i Boo, där

81 procent av befolkningen förvärvsarbetar. I Fisksätra

är motsvarande siffra 62 procent.

Fisksätra är den kommundel med lägst medelinkomst.

Cirka 8 procent av hushållen i Fisksätra får

ekonomiskt bistånd. Män tjänar bättre än kvinnor i

alla delar av Nacka. Störst inkomstskillnader mellan

könen finns i Saltsjöbaden.

Utbildningsnivån är högre i Nacka än i länet. Högst

är utbildningsnivån i Saltsjöbaden, där över 60 procent

av befolkningen har högskoleutbildning.

Bland unga är andelen arbetssökande högre i Nacka

än i länet. Över 14 procent av unga vuxna står utanför

arbetsmarknaden i Fisksätra.

De flesta nackabor har goda sociala relationer och

cirka 90 procent upplever att de får personligt stöd vid

personliga problem och kriser. Majoriteten litar på de

flesta människor i sitt närområde. I jämförelse med

riket och länet ligger Nacka betydligt lägre vad gäller

anmälda våldsbrott.

I Nacka har andelen kvinnor och män som lider av

psykisk ohälsa minskat sedan 2002. Det är fler kvinnor

än män som uppger att de lider av psykisk ohälsa (19

procent av kvinnorna och 15 procent av männen).

Kvinnor i Nacka uppger oftare än männen att de är

stressade och har svårt att sova på grund av oro. Det

är fler kvinnor än män som försökt ta sitt liv men flest

självmord begås av män, främst i åldern 45–64 år. I

den åldersgruppen ligger Nacka över länssnittet.

Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor

Andelen barn som lever i familjer med låg köpkraft är

14 procent i Nacka. Det är lägre än i länet men variationen

mellan kommundelarna är stor. Lägst köpkraft

har familjer i Fisksätra och högst är den i Saltsjöbaden.

En förbättring av tandhälsan har skett i Nacka.

Andelen kariesfria 3-åringar har stigit från 95 procent

2005 till 97 procent 2007. Störst förbättring står

Fisksätra för. Här har andelen kariesfria 3-åringar stigit

från 80 till 89 procent.

Fler pojkar än flickor i år 9 säger att de blivit mobbade

någon gång (24 respektive 20 procent). Det är

fler pojkar än flickor i Nacka som svarar att de väldigt

ofta tycker att det är härligt att leva. Skolk är en allvarlig

larmsignal. I Nacka har 40 procent av flickorna och

37 procent av pojkarna skolkat minst en hel dag i år 9.

Psykosomatiska symtom som huvudvärk och sömnbesvär

är vanligare bland flickor än pojkar i Nacka, särskilt

i de högre åldrarna. 32 procent av flickorna i år 1

på gymnasiet uppger att de har huvudvärk varje vecka.

Motsvarande siffra bland pojkarna är 12 procent. I

år 9 svarar 29 procent av flickorna och 15 procent av

pojkarna att de har sömnproblem.


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Sammanfattningsvis framträder en bild av att

många unga kvinnor i Nacka lider av psykisk ohälsa,

vilket är oroande.

Målområde 5: Miljöer och produkter

Buller är ett stort miljöproblem i Nacka. De stora bullerproblemen

finns inom bebyggelsen utmed de stora

trafiklederna. Den ökade vägtrafiken är en källa till

utsläpp av kväveoxider och mätningar visar att det är

svårt att hålla tillåtna värden för kväveoxid i områden

kring infartsleder.

I Nacka hade 11 procent av pojkarna och 7 procent

av flickorna i förskoleklasserna astma läsåret 2006/07.

Andelen barn som drabbas av skador och förgiftningar

har minskat något sedan 2002. Nacka ligger under

länssnittet, både bland flickor och bland pojkar.

I Nacka fick 25 individer per 1 000 invånare i

åldersgruppen 80 år och äldre slutenvård för höftfrakturer.

Fler kvinnor än män drabbas, och i jämförelse

med länet är andelen kvinnor med höftfrakturer något

högre i Nacka. Andelen män med höftfrakturer har

däremot sjunkit under länets nivå.

Nacka ligger lägre än länet sett till andelen äldre

som får slutenvård för fallskador. Det är fler kvinnor

än män som får slutenvård för fallskador.

Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv

hälsa

I Nacka görs fler aborter än i länet i snitt. De flesta

aborter görs i åldersgruppen 20–29 år.

Målområde 9 och 10: Fysisk aktivitet.

Matvanor och livsmedel

Fysisk aktivitet har stor betydelse för människans hälsa

och välbefinnande. Endast 8 procent av männen och

5 procent av kvinnorna i Nacka ägnar sig åt minst 30

minuters fysisk aktivitet på måttlig nivå varje dag. Det

är lägre än genomsnittet för länet.

23 procent av männen i Nacka motionerar regelbundet,

det vill säga minst 3 gånger i veckan. Det är högre

än snittet i länet. Andelen kvinnor som motionerar

regelbundet är däremot lägre än genomsnittet för länet.

Andelen nackabor som äter frukt varje dag har ökat

sedan 2002, framförallt bland kvinnorna. Fler kvinnor

än män i Nacka (34 respektive 13 procent) äter

grönsaker varje dag.

Den ökande vikten är ett större hälsoproblem för

män än för kvinnor. Närmare 50 procent av de vuxna

männen i Nacka klassas som överviktiga, mot knappt

30 procent av kvinnorna. Sedan 2002 har andelen

män med fetma ökat, medan fetma bland kvinnor

minskat.

Övervikten bland barn fortsätter att öka i Nacka.

Drygt 14 procent av flickorna och 15 procent av

pojkarna i Nacka är överviktiga i skolår 4. I skolår 8 är

motsvarande siffra 12 respektive 15 procent.

Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika,

doping och spel

Andelen kvinnor och män som röker dagligen minskar

i Nacka och var år 2006 lägre än genomsnittet för länet.

Samtidigt har det skett en ökning av kvinnor som snusar.

Andelen vuxna som är högkonsumenter av alkohol

är ungefär lika stor i Nacka som i länet. Fler män än

kvinnor är högkonsumenter men andelen kvinnor som

dricker sig berusade har ökat i Nacka. Cirka 15 procent

av männen och 6 procent av kvinnorna i Nacka

dricker sig berusade minst 2 gånger i månaden.

Totalt sett i Nacka är det fler pojkar än flickor i år

9 som röker varje dag. Andelen flickor som röker har

dock ökat markant i Älta. Här finns också den största

andelen pojkar som snusar.

Det har skett en ökning av alkoholkonsumtionen

bland Nackas elever i år 9. Av de alkoholkonsumerade

ungdomarna dricker cirka 45 procent av pojkarna

och 40 procent av flickorna i år 9 vid ett och samma

tillfälle antingen 1 flaska vin eller 4 starköl eller en

halv så kallad ”kvarting”, vilket gör dem till storkonsumenter.

Andelen elever som storkonsumerar alkohol är

betydligt högre i Nacka än i stockholmsregionen och

i landet som helhet. Nästan 70 procent av flickorna i

Älta och i Saltsjöbaden storkonsumerar alkohol minst

en gång i månaden, vilket är en betydande ökning.

12 procent av pojkarna och 8 procent av flickorna

har provat narkotika. Den största andelen flickor som

har provat narkotika bor i Älta.

Sammanfattande diskussion

Nacka är en välmående kommun med hög medelinkomst

och utbildningsnivå. Jämförelser med länet och

riket kan dock ge en överdrivet positiv bild av folkhälsan

i Nacka. Folkhälsorapporten visar att livsvillkoren

skiljer sig mycket mellan kommundelarna och det finns

anledning att vara observant på flera områden. Det är

inom 4 områden som utvecklingen är alarmerande.

1. Alkoholkonsumtionen bland kvinnor ökar i Nacka.

Även andelen nackaungdomar som storkonsumerar

alkohol fortsätter att öka, och är nu betydligt högre

än i Stockholms stad. Berusningsdrickande bland

ungdomar bör få fortsatt uppmärksamhet och tillgängligheten

till alkohol begränsas.


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

2. Övervikt är ett stort hälsoproblem, bland både barn

och vuxna. Det är viktigt att samhället planeras

så att fysisk aktivitet och sunda matvanor blir ett

naturligt val.

3. Det är oroande med den höga andelen unga kvinnor

som lider av psykisk ohälsa. Eftersom personer med

milda psykiska symptom löper högre risk att drabbas

av psykisk sjukdom är det viktigt att ta dessa

varningssignaler på allvar.

4 Skador är ett av de största hälsoproblemen bland

äldre människor. Andelen äldre som drabbas av

höftfrakturer minskar i Nacka, vilket är positivt. För

att främja äldres hälsa är tillgången till trygga och

säkra inom- och utomhusmiljöer av stor vikt.


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Inledning

Folkhälsorapporten 2008 har samma uppbyggnad

och struktur som folkhälsorapporten 2006 och utgår

från de nationella folkhälsopolitiska målen (se nedan).

Folkhälsorapport 2008 har utvecklats genom att det

nu finns fler indikatorer kring självupplevd hälsa och

levnadsvanor och några färre kring dödlighet i olika

sjukdomar. Denna utveckling har vi valt för att sätta

fokus på indikatorer som kommunen kan påverka och

skapa goda förutsättningar för.

Rapporten belyser till stor del fakta om de vuxnas

hälsa, till viss del de ungas och en till mindre del

barnens hälsa. Detta beror på att den största delen

statistik som finns belyser vuxna och att det finns mindre

statistik kring barn och ungas hälsa på lokal nivå.

Därför vill vi poängtera att barnen är en mycket viktig

målgrupp i det praktiska folkhälsoarbetet. En annan

viktig målgrupp är de äldre.

Mål för folkhälsoarbetet

De kommunala övergripande mål som styr folkhälsoarbetet

i Nacka är

– God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling

– Trygg och säker kommun

Folkhälsorapporten utgår från det nationella folkhälsomålet:

”Att skapa samhälleliga förutsättningar

för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen”

och ska ses som ett bidrag i arbetet för det. Rapporten

är indelad efter de elva målområden som den svenska

folkhälsopolitiken utgår från och som fokuserar på de

faktorer i samhället som påverkar folkhälsan, det vill

säga på livsvillkor, miljöer, produkter och levnadsvanor.

De målområden som är markerade är de som valts

ut att behandlas i denna rapport.

1. Delaktighet och inflytande i samhället

2. Ekonomiska och sociala förbättringar

3. Barn och ungas uppväxtvillkor

4. Ökad hälsa i arbetslivet

5. Miljöer och produkter

6. En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

7. Gott skydd mot smittspridning

8. Sexualitet och reproduktiv hälsa

9–10. Fysisk aktivitet. Matvanor och livsmedel

11. Tobak, alkohol, narkotika, doping och spel

Källor

Rapporten baseras på en mängd olika källor. Huvudkällor

är: Regionplane- och trafikkontorets (RTK)

områdesdatabas ODB, Nackas drogvaneundersökning

från 2007 och Stockholms läns landstings regionala

folkhälsoenkät (FHE) som genomförs vart fjärde år.

Antalet nackabor som svarade på 2006 års folkhälsoenkät

var 746 personer.

I rapporten jämförs Nacka med länet och riket. När

det varit möjligt har siffrorna för Nacka brutits ned på

kommundelsnivå och jämförelser har gjorts med Folkhälsorapport

2006. Förutom att följa hälsoutvecklingen

i hela befolkningen redovisas, när data finns tillgänglig,

skillnader mellan olika åldrar, kön och födelseland.

Rapporten är baserad på senast tillgängliga data.

Många register har eftersläpningar på flera år och detta

gör att det finns siffror i rapporten som är några år

gamla.

Vad är god hälsa

God hälsa är inte detsamma som frånvaro av sjukdom.

Det är möjligt att må dåligt utan att vara sjuk, lika

väl som det är möjligt att leva ett gott liv med en svår

sjukdom. Med god hälsa förbättras förutsättningarna

att förverkliga drömmar om ett gott liv. Nästan nio av

tio svenskar anser att en god hälsa är mycket viktigt för

att kunna leva ett bra liv.

Det finns flera olika sätt att definiera och beskriva

hälsa. Ett hälsofrämjande synsätt utgår från hälsans ursprung,

det vill säga vad det är som gör att vissa människor

lever med god hälsa. Fungerande sociala nätverk

och goda möjligheter att förstå och kunna påverka

sin egen situation är några betydelsefulla förhållanden

som främjar hälsa – eller om man så vill, skyddar mot

ohälsa. De brukar därför kallas skyddsfaktorer. Det

finns även friskfaktorer, det vill säga faktorer som leder

till att hälsan förbättras eller att människor i större

utsträckning undgår att bli sjuka. Att röra sig dagligen

och att äta tillräckligt mycket frukt och grönsaker hör

dit. Ett förebyggande synsätt utgår från kunskap om

vad som skapar ohälsa. Hit hör en rad riskfaktorer som

högt blodtryck, fysisk inaktivitet, rökning och skadlig

stress.

Folkhälsoarbete

Med folkhälsoarbete menas insatser som riktar sig

till hela befolkningen eller bestämda grupper av den,

snarare än till enskilda individer. En kampanj för

att uppmuntra människor att cykla till arbetet är ett

exempel på folkhälsoarbete, vare sig det är kommunen

som bedriver den för invånarna eller ett företag som

gör det bland sina anställda eller en förening som gör

det för sina medlemmar.

Folkhälsoarbete handlar alltså om att påverka befolkningens

hälsa och är allt arbete som är systematiskt

och målinriktat, med syfte att nå en god hälsa på lika


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

villkor i befolkningen. Med tanke på att det är många

faktorer som påverkar en individs möjligheter att nå en

god hälsa är det viktigt att många olika aktörer inom

samhället samverkar. Nacka kommuns enhet Folkhälsa

och Säkerhet arbetar med att stödja och samordna

folkhälsoarbetet i nackasamhället. Ett konkret exempel

på det är framtagandet av denna rapport som är tänkt

att användas som underlag för politiska prioriteringar

rörande utvecklingen av nackasamhället och de kommunala

verksamheterna samt som diskussionsunderlag

för olika aktörer.


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Befolkningen i Nacka

Nacka kommun

Nacka är beläget sydost om Stockholm och gränsar direkt

till huvudstaden. I områdena närmast Stockholm

fanns tidigare stora industrier, som gav dåvarande

Nacka en arbetarprägel. Längre österut, främst på

Boolandet och kring Baggensfjärden, växte sommarstuge-

och rekreationsområden för olika samhällsgrupper

upp. Kommunen präglas fortfarande tydligt dels

av närheten till Stockholms innerstad, dels av de stora

naturområdena, med skog, många insjöar och en lång

kuststräcka. Bebyggelsen är varierad, med en blandning

av nya bebyggelseområden och äldre områden

med inslag av nyare bebyggelse. Kommunen har inget

egentligt gemensamt centrum, utan består av fyra

kommundelar med egen karaktär och egna närcentrum:

Sicklaön, Boo, Fisksätra-Saltsjöbaden och Älta.

I folkhälsorapporten redovisas Fisksätra och Saltsjöbaden

separat.

Antal invånare per kommundel 2007

Nacka 84 303

1. Sicklaön 30 417

2. Boo 26 920

3. Saltjöbaden 9 851

4. Fisksätra 7 121

5. Älta 9 750

Särdrag för kommundelarna

Kommundelen Sicklaön ligger närmast Stockholm och

påverkas mest av stadens utveckling.

I Nacka pågår en omvandling av de gamla industriområdena

i västra Sickla, sedan verksamheter lagts ner

eller flyttat. En snabb förnyelse av flera delområden

är på gång, vilket innebär att såväl nya bostäder som

offentlig och kommersiell service och arbetsplatser

tillkommer.

I centrala Nacka pågår omfattande nybyggnation

för att utvidga handels- och serviceområdet och samtidigt

bygga bostäder.

Boo har de till ytan största befintliga bebyggda

områdena. En stor del av dessa är gamla fritidshusområden

med en blandning av permanenthus och fritidshus.

Orminge är beläget i Boo och består av både

flerbostadshus och småhus samt centrumanläggning.

Planering för en samlad förnyelse av centrumområdet

pågår. Trafikbelastningen på Värmdöleden/Värmdövägen

vid Skurubron kommer att bli ett allt större

problem när nybebyggelse och permanentning av

fritidsområden i både Värmdö och Boo fortsätter.

Kommundelen Älta har under senare år förändrats

genom förtätning av bebyggelsen och en övergång från

fritids- till permanentboende. Ett samlat planeringsarbete

pågår för att kunna förändra centrumområdet och

komplettera det med ytterligare bostäder.

Fisksätra och Saltsjöbaden är idag mindre expansiva

delar av Nacka. Fisksätra byggdes i början av 1970-talet

och består av en centrumanläggning samt bostäder,

både flerbostadshus och småhus. Saltsjöbaden består

till övervägande delen av äldre villabebyggelse men

flerbostadshus i området kring Saltsjöbadens station

har nyligen uppförts.

Både mindre och större grönområden finns nära

de flesta bostads- och arbetsplatsområdena i Nacka.

Invånare i framför allt västra Sickla, Älta och Fisksätra-

Saltsjöbaden har det vidsträckta Erstaviksområdet och

Nackareservatet på nära håll. I norra delen av Sicklaön

finns Nyckelviksområdet. På Boolandet finns naturreservatet

Velamsund och flera mindre grönområden,

delvis kring insjöar. Naturreservat har de senaste åren

tillkommit eller utvidgats i alla kommundelar. Människors

tillgänglighet till grönska och rekreationsområden

begränsas dock av stora genomgående vägar, barriärer

som bildas av topografin och vattenområden.

Befolkningsutveckling

2007 passerade invånarantalet i Nacka 84 000 personer.

Kommunen är den befolkningsmässigt tredje

största i Stockholms län. 2007 ökade befolkningen

med 2073 personer och beräknas öka med 10,5

procent fram till år 2013. Den viktigaste faktorn för

befolkningsökningen de närmaste åren är vilken takt

nya bostäder tillkommer.


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Befolkningsprognos för delar av Nacka

Antal invånare

40 000

35 000

30 000

25 000

20 000

15 000

10 000

5 000

0

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016

Prognosår

Sicklaön Boo Saltsjöbaden Fisksätra

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Figur 1: Befolkningen i Nacka beräknas öka med 10,5

procent fram till år 2013.

Befolkningen i Nacka är jämförelsevis ung. 13 procent

av invånarna är över 65 år, vilket är lägre än länets 14

procent. 9 procent av befolkningen är mellan 65 och

79 år och 3,8 procent är över 80 år. Detta är något

under länets 9,7 respektive 4,4 procent. Antalet äldre

över 65 år i Nacka beräknas öka med knappt

3 000 personer till och med 2013.

Det ökande antalet äldre kommer att få konsekvenser

för hälso- och sjukvården, då det skapar förändringar i

sjukdomsmönstret. Det påverkar också arbetsliv, bland

annat genom ett ökat behov av omsorgstjänster för äldre

och av stöd till personer med funktionshinder.

Trots att befolkningen som helhet blir äldre finns

det jämförelsevis många barn och unga i Nacka.

Jämfört med länet har Nacka en högre andel unga i

åldersklassen 7–19 år. I Nacka är siffran 17 procent

jämfört med länets 15 procent.

Andelen vuxna i åldern 20–39 år är lägre än länets.

I Nacka är 25 procent av befolkningen mellan 20 och

39 år, motsvarande siffra för länet är 29 procent. Figur

2 visar att ålderssammansättningen varierar påtagligt

mellan kommundelarna.

Sicklaön

Ålder

90 år

80 år

70 år

60 år

50 år

40 år

30 år

20 år

10 år

0 år

0

100 200 300 400 500

Antal invånare

Älta

600

Boo

Ålder

90 år

80 år

70 år

60 år

50 år

40 år

30 år

20 år

10 år

Saltsjöbaden

Ålder

90 år

80 år

70 år

60 år

50 år

40 år

30 år

20 år

10 år

0 år

0

Fisksätra

Ålder

90 år

80 år

70 år

60 år

50 år

40 år

30 år

20 år

10 år

Älta

0 år

0

0 år

0

Ålder

90 år

80 år

70 år

60 år

50 år

40 år

30 år

20 år

10 år

0 år

0

100 200 300 400 500

Antal invånare

50 100

Antal invånare

50 100

Antal invånare

150

50 100 150 200

Antal invånare

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Figur 2: Ålderssammansättningen varierar mellan de olika

kommundelarna i Nacka. I Saltsjöbaden, Boo och Älta finns en

tydlig ”dal” i åldersklasserna runt 30 år.

600

200

150

200

10


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Medellivslängden för både män och kvinnor i Nacka

ligger högre än både länet och riket. För kvinnor har

medellivslängden ökat från 82,9 år till 83,2 år sedan

förra rapporten. Motsvarande siffror för länet är 82,9

år och för riket 82,6 år.

Nackamännens medellivslängd har ökat från 78,5

till 78,9 sedan förra rapporten. I länet lever en man

i genomsnitt 78,3 år och i riket är medellivslängden

78,2 år.

Medellivslängd 2002–2006

Nacka

Källa: Statistiska databasen, Statistiska centralbyrån

Stockholms

län

Riket

Män 78,9 78,3 78,2

Kvinnor 83,2 82,9 82,6

Figur 3. Medellivslängden för både kvinnor och män ökar i

Nacka. Den är också högre i jämförelse med snittet i både

länet och riket. 2006 var medellivslängden i Nacka 78,9

år för män och 83,2 år för kvinnor. Talen är genomsnitt för

perioden 2002–2006

2006 ökade antalet invånare i Nacka med 1 581 personer.

Totalt har 7108 personer flyttat till Nacka och

5 527 personer flyttat från Nacka. Det stora antalet

flyttande innebär att en relativt stor del av befolkningen

bytts ut varje år. Detta bör man beakta vid jämförelse

över tiden. I den förra rapporten visade Fisksätra

på ett negativt flyttningsnetto. 2006 har det vänt till ett

positivt netto på 145 personer.

Enligt befolkningsprognosen är Boo den del av

Nacka där befolkningen förväntas öka mest. Även

Sicklaön väntas få en ökad mängd invånare.

Ohälsotal

Ohälsotalet är ett mått på det totala antalet ersatta

dagar med sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning

samt rehabiliteringsersättning under en tolvmånadersperiod,

relaterad till hela den försäkrade befolkningen.

Ohälsotalet fångar utvecklingen inom såväl den korta

som den långa frånvaron från arbetsmarknaden genom

arbetsoförmåga orsakad av sjukdom.

Nacka har ett lägre ohälsotal än länet. I Nacka har

ohälsotalet minskat från 30 till 25 dagar per person

och år mellan år 2004 och 2006. Det är relativt stor

skillnad i ohälsotal mellan de olika kommundelarna,

med störst differens mellan Saltsjöbadens 18 dagar och

Fisksätras 45 dagar.

Ohälsotalet i delar av Nacka 2006, samt för länet totalt

Dagar per person

60

50

40

30

20

10

0

Utrikes födda

Sicklaön

Nacka totalt

Boo

Länet totalt

Född i Sverige

Saltsjöbaden

Fisksätra

Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Samtliga

Figur 5: Visar skillnader i ohälsotal mellan personer som är

födda i Sverige och utrikes födda. Ohälsotalet – en summering

av antalet dagar med olika typer av ersättning från sjukförsäkringen

– varierar stort mellan olika delar av Nacka. Bland

utlandsfödda i Fisksätra är ohälsotalet högst.

Älta

Flyttningfrekvens för delar av Nacka 2006

Procent

14

12

10

8

6

4

2

0

Sicklaön

Boo

Inflyttning Utflyttning Netto

Saltsjöbaden Fisksätra Älta Nacka

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Figur 4: Diagrammet visar att befolkningen ökar i alla kommundelar.

Flyttningsmönstret skiljer sig mellan olika delar av

kommunen. Sicklaön och Fisksätra är delar av Nacka där

störst andel av invånarna har flyttat under ett år.

11


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället

Möjlighet till delaktighet och inflytande är kärnfrågor

för ett demokratiskt samhälle och en av de grundläggande

förutsättningarna för god folkhälsa. I detta

avsnitt behandlas:

• Demokratisk delaktighet

• Jämställdhet

• Deltagande i förenings- och kulturaktivitet

Demokratisk delaktighet

Den bästa hälsan återfinns hos människor som har

möjlighet till delaktighet och inflytande i samhället.

De har nära relationer och kan överblicka sina liv. Där

maktlöshet och utanförskap är som störst finns den

största ohälsan.

I Nacka bedömer 75 procent av männen och 77 procent

av kvinnorna sin hälsa som god eller mycket god. I

länet är motsvarande siffror 74 respektive 71 procent.

Andelen invånare som bedömer sin hälsa som god eller

mycket god

Procent

100

Nacka

80

Länet

60

40

20

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Figur 6: 75 procent av männen och 77 procent av kvinnorna

i Nacka bedömer sin hälsa som god eller mycket god år

2006. I jämförelse med 2002 mår både män och kvinnor i

Nacka bättre. Den största förbättringen står kvinnorna för.

Invandrare en viktig grupp i folkhälsoarbetet

Det är viktigt att stärka invandrarnas möjlighet till

delaktighet och inflytande i samhället.

Människor med utländsk härkomst är utsatta för

många påfrestningar. Migration innebär förlust av ett

kulturellt och socialt sammanhang och detta påverkar

i hög grad hälsan. Förlust påverkar inte bara invandrarnas

egna liv, utan också deras barn och deras syn på

landet de lever i.

14 procent av befolkningen i Nacka har utländsk

anknytning enligt definitionen, utrikes född eller

inrikes född med två utrikes födda föräldrar. I länet är

det 15 procent.

Andel invånare med utländsk anknytning 2006

Procent

60

50

40

30

20

10

0 Sicklaön Saltsjöbaden Älta Länet totalt

Boo Fisksätra Nacka totalt

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Figur 7: 14 procent av invånarna i Nacka har utländsk

bakgrund. Störst andel invånare med utländsk anknytning

finns i Fisksätra, där 54 procent av befolkningen har utländsk

bakgrund. I Saltsjöbaden är den siffran 11 procent.

* Med utländsk anknytning menas utrikes född eller inrikes född

med två utrikes födda föräldrar.

Varierande valdeltagande

Av alla röstberättigade i Nacka år 2006 hade 86 procent

röstat i riksdagsvalet och 83 procent i kommunvalet.

I jämförelse med 2002 är det en ökning med drygt 2

procentenheter i både riksdags- och kommunalvalet.

Valdeltagandet i kommunvalet 2006 varierade mellan

kommundelarna i Nacka. En generell trend i riket

är att de som inte får rösta i riksdagsvalet, inte heller

deltar i andra val.

Det låga valdeltagandet i Fisksätra beror delvis på

att många inte är svenska medborgare och därför inte

får rösta i riksdagsvalet.

Valdeltagande i kommunalvalet 2006

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0 Sicklaön Boo Saltsjöbaden

Fisksätra Älta

Källa: Valmyndigheten

Nacka

Figur 8: Valdeltagandet varierar mellan kommundelarna. I

kommunvalet 2006 röstade 87 procent av invånarna i Saltsjöbaden.

Motsvarande siffra i Fisksätra var 64 procent.

Jämställdhet

Det finns stora skillnader i hälsa mellan män och

kvinnor som inte enbart kan förklaras av biologiska

skillnader. Förklaringen ligger i kulturella, strukturella

och social faktorer. Ett mått på jämställdhet är SCB:s

Jämindex som innefattar 13 variabler, bland annat med-

12


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

elinkomst, antal dagar med föräldrapenning och könsfördelning

i kommunfullmäktige. Ett generellt mönster

över landet är att storstadsregionerna är mer jämställda

än andra regioner. Dessa regioner kännetecknas bland

annat av förhållandevis liten skillnad mellan män och

kvinnor när det gäller andel högutbildade, arbetslösa

och politisk representation. Av de 290 kommunerna i

Sverige hamnar Nacka på tredje plats år 2006.

JämIndex 2006

Placering

Källa: Kommunala basfakta, Folkhälsoinstitutet

Indexvärde

Bästa kommun 1 71,5

Nacka kommun 3 82,9

Sämsta kommun 290 211,2

Deltagande i förenings- och kulturverksamhet

Positivt engagemang och ökad delaktighet i föreningsoch

kulturverksamhet är viktigt för människors välbefinnande.

Vissa kulturaktiviteter kan förebygga ohälsa

genom kulturens förmåga att bland annat stimulera

människor till nya kunskaper, erfarenheter och uttrycksmedel.

Bra och lättillgängliga bibliotek ökar möjligheterna

för kommuninvånarna att ta del av information

och kunskap, särskilt för dem som har små ekonomiska

resurser.

Kulturaktiviteter som skrivande, dans, musik,

tecknande och drama har även effekter på biologiska

system och dess effekter är inte bara tillfälliga. Även

den sociala aspekten av förenings- och kulturutövande

är av betydelse för hälsan. De personer som utför frivilliga

insatser i samhället uppskattar i genomsnitt sin

hälsa som bättre än den som inte utför någon insats.

I landstingets folkhälsoenkät uppger 45 procent av

männen i Nacka att de deltar i minst en social aktivitet

i veckan vilket är en minskning från 2002 med 12 procentenheter.

Kvinnornas deltagande i sociala aktiviteter

har också minskat med 12 procentenheter från 52 procent

till 40 procent. I länet har männen och kvinnorna

ökat sitt deltagande i sociala aktiviteter med 2 procentenheter.

I och med den negativa förändringen i Nacka

och den positiva i länet ligger Nacka nu lägre än länet.

Andel nackabor som deltagit i sociala aktiviteter minst en gång

i veckan

Procent

60

50

40

30

20

10

0

2002 2006

Män

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

2002 2006

Kvinnor

Nacka

Länet

Figur 9: Andelen nackabor som deltar i sociala aktiviteter

på sin fritid har minskat sedan 2002, både bland kvinnor och

män. I jämförelse med länet är andelen nackabor som ägnar

sig åt sociala aktiviteter lägre år 2006.

13


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Målområde 2: Ekonomiska och sociala förbättringar

Det finns samband mellan god folkhälsa och ett

samhälle präglat av ekonomisk och social trygghet,

jämlikhet i levnadsvillkor, jämställdhet och rättvisa.

Ekonomisk stress och social otrygghet orsakar ohälsa

och kan leda till försämrad psykisk hälsa. Under detta

målområde behandlas:

• Ekonomisk situation

• Utbildning

• Socialt nätverk och socialt kapital

• Våld och brott

• Psykisk ohälsa

Ekonomisk situation

Det finns ett starkt samband mellan sysselsättning och

hälsa. Arbete ger inte bara inkomst och försörjning utan

är också betydelsefullt för människors möjligheter att

bli delaktiga i samhällets aktiviteter, för att lära nytt, utveckla

relationer och stärka sin identitet och självkänsla.

Andelen av befolkningen som förvärvsarbetar varierar

påtagligt inom Nacka. Den kommundel som avviker

mest är Fisksätra, där invandrare till synes har svårast

att få arbete. Sedan den förra rapporten har det skett

en minskning av antalet förvärvsarbetande invånare i

Fisksätra, från cirka 66 till 62 procent.

I Nacka förvärvsarbetade 78 procent av befolkningen

2005 vilket är en liten förändring från 2003 då 79

procent av befolkningen förvärvsarbetade.

Andel förvärvsarbetande invånare, 18–64 år, 2005

Förvärvsintensitet i procent

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0 Sicklaön Saltsjöbaden Älta Länet totalt

Boo Fisksätra Nacka totalt

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Figur 10: I Nacka förvärvsarbetar 78 procent av befolkningen,

att jämföra med länets 74 procent. Andelen vuxna som

förvärvsarbetar är högst i Boo där 81 procent av befolkningen

förvärvsarbetar. Lägst andel vuxna som förvärvsarbetar bor i

Fisksätra, där motsvarande siffra är 62 procent.

Bortåt var tionde vuxen har många och sammansatta

problem som ytterst har med ekonomin att göra. I

dessa grupper är också risken att drabbas av ohälsa

högre, inte bara i form av sjukdom utan även genom

nedsatt arbetsförmåga, dåligt allmänt hälsotillstånd

och isolering. Även om det är svårt att skilja effekten

av inkomst från andra viktiga sjukdomsorsaker knutna

till människors sociala position i samhället, finns det

starka belägg för att inkomstnivån påverkar dödlighet

och självrapporterad hälsa.

Stora inkomstskillnader

I Fisksätra, som är det område i Nacka som har

minst ekonomiska resurser, tjänar cirka 56 procent av

befolkningen mindre än 200 000 kronor om året. Det

är en förbättring från förra rapporten då 60 procent

av Fisksätraborna hade en årsinkomst på 200 000 eller

mindre. I Saltsjöbaden utgör denna grupp 34 procent

(förra rapporten 42 procent).

Nackas män och kvinnor har högre medelinkomst

än länet, men det finns stora skillnader i inkomst mellan

könen. Störst skillnad mellan män och kvinnors

inkomster finns i Saltsjöbaden. I hela Nacka tjänar

kvinnor 67 procent av vad män tjänar. Det är lägre

än genomsnittet för länet, där kvinnor tjänar ca 72

procent av männens genomsnittsinkomst.

Medelinkomst för delar av Nacka år 2005

600 000

500 000

400 000

300 000

200 000

100 000

0

Sicklaön

Nacka totalt

Män

Boo

Länet totalt

Kvinnor

Saltsjöbaden

Fisksätra

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL

Totalt

Figur 11: Män tjänar bättre än kvinnor i alla delar av Nacka.

Största inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män finns i

Saltsjöbaden. Fisksätra är den kommundel med lägst medelinkomst.

Ekonomiskt bistånd

I dag upplever många en ekonomisk osäkerhet på grund

av att de lever på bidrag, har lågavlönade och osäkra

jobb eller stora skulder. Under 2005 beviljades ca 1 845

hushåll i Nacka ekonomiskt bistånd vid ett eller flera tillfällen.

Hushållen utgjorde 2,2 procent av befolkningen.

Störst andel invånare med ekonomiskt bistånd

återfinns i Fisksätra, där 8 procent av hushållen får

bistånd. I länet fick 3 procent av hushållen ekonomiskt

bistånd från kommunen vid minst ett tillfälle 2005.

Älta

14


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Andel hushåll* med ekonomiskt bistånd i delar av Nacka 2005

Procent

9

8

7

6

5

4

3

2

1

0 Sicklaön Saltsjöbaden

Boo Fisksätra

Älta Länet totalt

Nacka totalt

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL

Figur 12: Störst andel av hushållen som får ekonomiskt

bistånd finns i Fisksätra, där knappt 8 procent av hushållen får

ekonomiskt bistånd.

*För varje hushåll anges en vuxen person 18 år eller äldre som var

folkbokförd 31/12 i Nacka 2005. I vissa hushåll, framförallt flykting

hushåll, förekommer inga vuxna utan endast barn under 18 år. I

dessa fall blir någon av dessa mottagare av ekonomiskt bistånd.

Arbetslöshet en hälsorisk

Den ohälsosamma stressen är en del av vardagen

för många arbetslösa och långtidssjukskrivna. Utanförskap,

passivisering, isolering, psykiska besvär,

hjärt- och kärlsjukdom och missbruk blir inte sällan

arbetslöshetens konsekvenser. Även andra problem

som våld, misshandel och skilsmässor är vanligare och

dödligheten är två till tre gånger högre bland arbetslösa

än bland dem som har arbete. Följderna blir allvarligare

ju längre tid man går utan arbete.

I Nacka är 2,6 procent av den arbetsföra befolkningen

rapporterade som öppet arbetslösa, något lägre än länets

2,9 procent. Den öppna arbetslösheten i Nacka är inte hög,

men det finns stora skillnader mellan kommundelarna.

Andel arbetssökande 18–64 år i delar av Nacka 2006

Procent

16

14

12

10

8

6

4

2

0 Sicklaön Saltsjöbaden Älta Länet totalt

Boo Fisksätra Nacka totalt

Övriga inskrivna

Sökande med subventionerande

anställning

Sökande med anställning utan

subventioner

Program med

aktivitetsstöd

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL

Öppet arbetslösa

Figur 13: 2,6 procent av befolkningen mellan 18 och 64

år är öppet arbetslösa i Nacka. Andelen arbetslösa är störst

i Fisksätra.

Problem i övergången mellan utbildning och arbetsliv

kan leda till problem, till exempel ohälsa och missbruk.

Arbetssökande i åldersgruppen 18–24 år är i Nacka

drygt 8 procent vilket är högre än länets 7 procent.

Andelen är högst i Fisksätra, där över 14 procent av de

unga står utanför arbetsmarknaden, det är en ökning

sedan 2005 då den siffran var drygt 13 procent.

Andel arbetssökande 18–24 år i delar av Nacka 2006

Procent

16

14

12

10

8

6

4

2

0 Sicklaön Saltsjöbaden Älta Länet totalt

Boo Fisksätra Nacka totalt

Övriga inskrivna

Sökande med subventionerande

anställning

Sökande med anställning

utan subventioner

Program med

aktivitetsstöd

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL

Öppet arbetslösa

Figur 14: Andelen unga vuxna som söker arbete är högre i

Nacka än i länet. I Fisksätra står över 14 procent av de unga

utanför arbetsmarknaden.

Utbildning

En jämförelse av dödsorsakerna i olika utbildningsgrupper

visar att ju högre utbildning, desto lägre är

risken att dö i förtid. Sambandet gäller alla åldrar.

Skillnaderna mellan grupperna är betydande. En femtioårig

kvinna som endast har grundskoleutbildning

löper dubbelt så stor risk att dö i förtid som en lika

gammal kvinna med högre utbildning.

Barn följer ofta samma mönster som sina föräldrar

vad gäller utbildningsnivå. Barn till arbetare och

jordbrukare har ofta en lägre utbildning än barn till

tjänstemän. Det finns även tydliga samband mellan

utbildning och ohälsotal. Ohälsotalen är mycket högre

hos grupper med låg utbildning än bland högutbildade.

Utbildningsnivå 20–74 år i delar av Nacka 2006

Procent

70

60

50

40

30

20

10

0

Sicklaön

förgymnasial

Nacka totalt

Boo

Länet totalt

Gymnasial

Saltsjöbaden

Fisksätra

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas, SLL

Eftergymnasial

Figur 15: Utbildningsnivån är högst i Saltsjöbaden, där över

60 procent av befolkningen har eftergymnasial utbildning.

Älta

15


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Socialt nätverk och socialt kapital

Sociala nätverk kan definieras som den informella och

formella närmiljö som individen vistas i, exempelvis familj,

vänner, arbetskamrater, grannar och föreningsliv.

Människors sociala relationer är av stor betydelse både

för det egna välbefinnandet och för hur man handskas

med hälsoproblem. Goda sociala relationer reducerar

konflikter och stress vilket medför mindre ohälsa. I

Nacka uppger cirka 90 procent av befolkningen att de

har personer som kan ge stöd vid personliga kriser.

Andel invånare som har personer som kan ge stöd vid

personliga problem och kriser

Procent

100

80

60

40

20

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 16: Majoriteten av nackaborna (90 procent) upplever

att de har personligt stöd i olika sociala nätverk. Andelen

kvinnor i Nacka som upplever att de kan få personligt stöd

minskade något år 2006.

Flera studier indikerar att en högre grad av socialt

kapital i ett bostadsområde kan ha en gynnsam effekt

på dem som bor i området. Socialt kapital är nätverk,

normer och social tillit som förenklar samarbete mellan

människor till gemensam nytta. En person med

små individuella resurser bör kunna gynnas av att bo

i ett område med högt socialt kapital. Normer och

social kontroll kan motverka vissa hälsofarliga beteenden,

till exempel användningen av droger.

En viktig delkomponent vid skattning av nivån på

ett områdes sociala kapital är i vilken utsträckning de

boende i ett område litar på varandra. I Nacka uppger

cirka 90 procent av befolkningen att de litar på de

flesta människor i sitt bostadsområde.

Andelen invånare som litar på de flesta människor i sitt

bostadsområde

Procent

100

80

60

40

20

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 17: Majoriteten av nackaborna (90 procent) litar på

de flesta människor i sitt närområde.

Våld och brott

Våld och olika brott har konsekvenser för många fler

personer än för dem som är direkt drabbade. Rädslan

att bli utsatt för våld skapar oro och otrygghet. Det

kan också leda till olika former av social isolering och

därför bör våldsbrott betraktas som ett folkhälsoproblem.

I jämförelse med riket och länet ligger Nacka

betydligt lägre vad gäller anmälda våldsbrott.

Polisanmälda våldsbrott*

Antal våldsbrott/100 000

1 800

1 600

1 400

1 200

1 000

800

600

400

200

0

År 2004

Riket

År 2005

Länet

År 2006

Källa: Brottsförebyggande rådets (BRÅ) statistikdatabas

Nacka

År 2007 prel.

Figur 18: Omkring 650 polisanmälningar om våldsbrott har

gjorts under 2007 i Nacka. Det är en lägre nivå än länet och

riket.

*I brottskategorin våldsbrott ingår mord, dråp, barnadråp och

misshandel med och utan dödlig utgång, våldtäkt inklusive grov

våldtäkt, grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, våld mot

tjänsteman samt rån inklusive grovt rån.

I landstingets folkhälsoenkät 2006 uppgav 3 procent

av männen i Nacka och cirka 1 procent av kvinnorna

i Nacka att de varit utsatta för våld de senaste 12 månaderna.

I jämförelse med 2002 är det en minskning

med 0,4 procentenheter för både män och kvinnor i

Nacka. I länet utsattes 3,6 procent av männen och 2,1

procent av kvinnorna för våld 2006. Det är en ökning

med 0,2 respektive en minskning med 0,9 procentenheter

sedan 2002.

16


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Andel invånare som blivit utsatta för våld senaste

12 månaderna

Procent

4

3

2

1

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 19: Andelen nackabor som blivit utsatta för våld de senaste

12 månaderna har minskat bland både kvinnor och män. I

jämförelse med länet är invånare i Nacka mindre utsatta för våld.

I Nackas drogvaneundersökningen från 2007 redovisas

andel elever i Nacka som blivit utsatta för grovt våld

de senaste 12 månaderna (blivit slagen så att de behövt

uppsöka vård).

Totalt uppger 7 procent av eleverna som deltagit i

undersökningen att de blivit utsatta för grovt våld de

senaste 12 månaderna.

Kvinnomisshandel

Det våld som sker utövas ofta av män och det är också

fler män som utsätts för misshandel. Det våld som drabbar

kvinnor följer dock ett helt annat mönster. Våldet är

många gånger systematiskt och sker i nära relationer. De

fysiska och psykiska konsekvenserna av våldet är allvarliga

och påverkar förutom kvinnan ofta barn i familjen.

Pojkar som sett sin far misshandla sin mor misshandlar i

vuxen ålder sin partner i större utsträckning än andra.

År 2007 anmäldes 168 fall av misshandel mot

kvinna. I 84 procent av fallen var förövaren en bekant

till kvinnan. Motsvarande siffra för barnmisshandel var

73 procent (räknat på 105 anmälda fall).

Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt

från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning till

att uppleva psykiska besvär som ängslan, oro, ångest,

sömnproblem, anspänning och värk.

Det finns många orsaker till psykisk ohälsa. Exempelvis

finns en individuell sårbarhet som till viss del är

genetiskt betingad. Att inte kunna styra sitt liv, att inte

ha ett fungerande socialt nätverk, att inte finna en balans

mellan privatliv och arbetsliv kan också påverka den

psykiska hälsan negativt. Kriser som har med relationer

och separationer att göra kan utlösa psykiska sjukdomar,

till exempel depression. Tidspress, minskad anställningstrygghet

och arbetslöshet är också faktorer som kan bidra

till psykisk ohälsa. Andra orsaker kan vara kroppslig

sjukdom, ekonomisk stress, segregation, diskriminering,

funktionshinder och alkohol- och annat drogmissbruk.

Det är fler kvinnor än män som uppger att de lider

av psykisk ohälsa. I Nacka är det 15 procent av männen

och 19 procent av kvinnorna som uppger att de

lider av psykisk ohälsa. I jämförelse med 2002 är det

en minskning med 5 respektive 10 procentenheter.

I jämförelse med länet ligger kvinnorna något under

länssnittet som är 21 procent, medan männen ligger

något över länets snitt, som är 14 procent.

Andel invånare som lider av psykisk ohälsa enligt GHQ12*

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 20: I jämförelse med 2002 är det färre män och

kvinnor i Nacka som uppger att de lider av psykisk ohälsa.

*GHQ12 (General Health Questionaire) är ett instrument som avser att

fånga tecken på psykisk ohälsa.

I Nacka uppger 20 procent av männen och 28 procent

av kvinnorna att de ofta är stressade. I jämförelse med

länet ligger både män och kvinnor under genomsnittet

som är 23 respektive 32 procent.

Andel invånare som upplever stress ofta

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

Män

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2006, SLL

Kvinnor

Nacka

Länet

Figur 21: Många kvinnor och män i Nacka upplever att

de ofta är stressade, men fortfarande är länssnittet något

högre.

I Nacka är det 9 procent av männen och 15 procent

av kvinnorna som uppger att de har svårt att sova på

grund av oro. Det är en minskning med 4 respektive 8

procentenheter sedan 2002.

17


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Andel invånare som har svårt att sova på grund av oro

Procent

25

20

15

10

5

0

2002 2006

Män

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

2002 2006

Kvinnor

Nacka

Länet

Figur 22: Fler kvinnor än män har sömnsvårigheter till följd

av oro. 2006 ligger dock Nacka något under länssnittet.

Självmord och självmordsförsök

Psykisk ohälsa är en betydande riskfaktor för självmord.

Den starkaste indikatorn att kunna förutsäga

självmord är tidigare självmordförsök. Detta gäller

främst för unga män. Självmord är den främsta dödsorsaken

för personer upp till 44 år.

I Stockholms län sker i snitt ett självmord per dag.

Självmordsförsök är betydligt vanligare än självmord,

10–15 gånger vanligare för män och 15–20 gånger

vanligare för kvinnor.

Trenden visar att självmordsförsöken minskar, dock

inte bland unga kvinnor där en stadig ökning har skett

sedan 1990-talet. Männen dominerar i dödsorsaksstatistiken

för självmord medan kvinnorna dominerar

i patientstatistiken. En anledning kan vara att män

använder mer drastiska metoder.

I Nacka är det 7 procent av männen och 8 procent

av kvinnorna som uppger att de någon gång försökt

ta sitt liv. Sedan 2002 har självmordsförsöken bland

männen i Nacka minskat med 2 procentenheter

medan statistiken är oförändrad bland kvinnorna. I

länet uppger 14 procent av männen och 12 procent av

kvinnorna att de någon gång försökt ta sitt liv.

Andel invånare som uppger att de någon gång försökt ta sitt liv

Procent

20

15

10

Nacka

Länet

Det har skett en minskning av antalet invånare som

slutenvårdas för självmordsförsök i Nacka. 2006 var

det i Nacka 6 per 10 000 män och 14 per 10 000

kvinnor i åldern 18–64 år som slutenvårdades för

självmordsförsök. I jämförelse med länet ligger Nacka

något under länssnittet där 7 per 10 000 män och 15

per 10 000 kvinnor slutenvårdats för självmordsförsök.

Andel invånare som slutenvårdats för självmordsförsök

Antal/10 000

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Kvinnor Män Kvinnor Män

2002 2006

Källa: Hur mår Stockholm – databas, SLL

Nacka

Stockholms län

Figur 24: Andelen kvinnor och män som slutenvårdats för

självmordsförsök var 2006 under länssnittet. Fler kvinnor än

män slutenvårdas för självmordsförsök.

Det är fler män än kvinnor som begår självmord. I

åldern 15–24 år är det i Nacka 15 män och 5 kvinnor

per 100 000 invånare som begått självmord. I Nacka

begicks flest självmord i åldersgruppen 45– 64 år under

perioden 2000–2004. 32 män och 21 kvinnor per

100 000 invånare begick självmord i detta åldersintervall,

vilket är över länssnittet.

Självmord 2000–2004

Antal/100 000

35

30

25

20

15

10

5

0

15–24 25–44 45–64 65– 15–24 25–44 45–64 65–

Män

Kvinnor

Källa: Kommunalbasfakta Folkhälsoinstitutet

Nacka

Stockholms

län

Figur 25: Flest självmord begås i åldersgruppen 45–64 år,

både bland kvinnor och män i Nacka. I den åldersgruppen

ligger Nacka över länssnittet. Fler män än kvinnor begår

självmord.

5

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Figur 23: Andelen män och kvinnor som någon gång försökt

att ta sitt liv är lägre i Nacka än i länet i snitt.

18


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Målområde 3: Barn och ungas uppväxtvillkor

Sett ur ett internationellt perspektiv har barn i Sverige

en mycket god hälsa. I detta avsnitt behandlas barn

och ungas villkor för att uppnå god hälsa. Beskrivning

eller indikatorer på barns hälsa finns även med under

andra målområden. I detta målområde ingår:

• Barn och ungas uppväxtvillkor

• Psykisk ohälsa

Barns och ungas uppväxtvillkor

Barns och ungdomars uppväxtvillkor påverkar i hög

grad deras hälsa. Barn som lever i hushåll med liten

disponibel inkomst löper större risk för exempelvis

skador, astma och fetma. Fattigdom påverkar barns

hälsa, liksom skolprestationer och beteendeavvikelser.

Barn i fattiga hushåll anser att de har dålig hälsa betydligt

oftare än övriga. De har oftare ont i huvudet, ont i

magen och sömnsvårigheter.

Andelen barn som lever i familjer med låg köpkraft

är 14 procent i Nacka. Andelen som lever i familjer

med hög köpkraft är 31 procent. Läget är oförändrat

både i Nacka och i länet sedan förra folkhälsorapporten.

Andel barn i familjer med låg eller hög köpkraft 2005

Procent

60

50

40

30

20

10

0

Sicklaön

Nacka totalt

Låg

Boo

Länet totalt

Saltsjöbaden

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Figur 26: Andelen barn i familjer med låg köpkraft är lägre i

Nacka än i länet, men variationen mellan kommundelarna är

stor. Lägst köpkraft har familjer i Fisksätra. Högst köpkraft

har familjer i Saltsjöbaden.

Hög

Fisksätra

En bra tandhälsa är en förutsättning för en bra allmän

hälsa och kan ses som en indikator på hälsan i stort.

Nacka kommun samarbetar med Stockholms landsting

för att förbättra barns tandhälsa genom insatser som

fluorsköljningar och tandhälsolektioner i utvalda skolor.

Sedan förra folkhälsorapporten har en förbättring av

tandhälsan skett i Nacka. Andelen kariesfria 3-åringar

har stigit från 95 procent 2005 till 97 procent 2007.

Andelen kariesfria 19-åringar har stigit från 24 till 26

procent under samma tid. Störst förbättring har skett

i Fisksätra som gått från 80 till 89 procent kariesfria 3-

Älta

åringar och från 14 till 22 procent kariesfria 19-åringar.

I Stockholms län var 95 procent av 3-åringana och

26 procent av 19-åringarna kariesfria 2007.

Andel kariesfria barn och ungdomar 2007

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Sicklaön

Nacka totalt

3-åringar

Boo

Källa: Tandvårdsstaben, SLL

Länet totalt

Saltsjöbaden

19-åringar

Fisksätra

Älta

Figur 27: 97 procent av 3-åringarna i Nacka och 26

procent av 19-åringarna i Nacka var kariesfria 2007.

Familjer som nyligen kommit till Sverige bär ofta på

traumatiska upplevelser. Dessutom stöter de ofta på

svårigheter i det svenska samhället. Exempel på det är

språket och svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Detta medför att barn med utländsk härkomst

löper risk att utveckla ohälsa.

Andel invånare under 21 år med utländsk anknytning 2006

Procent

70

60

50

40

30

20

10

0 Sicklaön Saltsjöbaden Älta Länet totalt

Boo Fisksätra Nacka totalt

Källa: Regionplane- och trafikkontorets områdesdatabas (RTK), SLL

Figur 28: 23 procent av invånare under 21 år i Nacka har

utländsk anknytning (utrikes född eller inrikes född med två

utrikes födda föräldrar) i jämförelse med länets 30 procent.

I Fisksätra har cirka 59 procent av invånarna under 21 år

utländsk anknytning.

Psykisk ohälsa bland barn och unga

Psykiska problem har blivit avsevärt vanligare bland

ungdomar under de senaste två decennierna. I SCB:s

undersökningar av levnadsförhållandena 1989 uppgav

9 procent av kvinnor i åldern 16–24 år att de hade

besvär av ängslan, oro eller ångest. Sexton år senare

är det tre gånger fler, 30 procent, som har sådana

19


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

problem. Det finns sex svenska studier där jämförbara

grupper av ungdomar i åldern 15–24 år har

tillfrågats vid upprepade tillfällen och på samma sätt

om olika former av psykiska besvär. Samtliga studier

visar på ökade besvär i form av oro och nedstämdhet,

sömnbesvär och trötthet samt anspänning och värk.

Sådana besvär har ökat även i befolkningen i stort men

ökningen är mest uttalad i åldern 16–24 år.

Psykosomatiska symtom som ont i magen, huvudvärk

och sömnbesvär är en viktig aspekt av barn och ungdomars

hälsa och välbefinnande. Personer med milda

psykiska symtom som exempelvis oro, ängslan och sömnstörningar

har en upp till fem gånger högre risk att drabbas

av allvarlig psykisk sjukdom. Det är därför viktigt att

uppmärksamma dessa symptom och ta dem på allvar.

Den vanligaste formen av huvudvärk hos barn och

tonåringar är spänningshuvudvärk. Spänningshuvudvärk

kan ha många olika orsaker, de vanligaste är stress,

trötthet, oro och andra känslomässiga påfrestningar.

Andel elever med huvudvärk skiljer sig åt mellan

könen i de högre åldrarna i Nacka. I år 8 är det 20

procent av flickorna och 9 procent av pojkarna som

uppger att de brukar ha ont i huvudet varje vecka. I

gymnasiet år 1 är skillnaden ännu större, 32 procent av

flickorna respektive 12 procent av pojkarna uppger att

de har huvudvärk varje vecka.

Andel elever som brukar ha huvudvärk varje vecka läsår 06/07

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

Pojkar

År 4

Flickor

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 8 Gymnasiet år 1

Källa: Skolhälsovården – Stöd och hälsa, Nacka kommun

Figur 29: Fler flickor än pojkar i de högre åldrarna uppger

att de har huvudvärk varje vecka. Störst är skillnaden på

gymnasiet.

Barn och ungdomar behöver sömn för att hjärnan och

kroppen ska kunna växa, läka skador och återhämta

sig. Sömnproblem är vanligare bland kvinnor än män,

detta märks även bland ungdomar i Nacka. 29 procent

av flickorna och 15 procent av pojkarna i år 9 uppger

att de har svårt att sova ganska till väldigt ofta.

Andel elever i år 9 som ganska och väldigt ofta har svårt

att sova 2007

Procent

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

Sicklaön

Pojkar

Nacka totalt

Boo

Saltsjöbaden

Flickor

Källa: Drogvaneundersökning 2007, Nacka kommun

Fisksätra

Figur 30: Sömnproblem är vanligare bland flickor än bland

pojkar. I Saltsjöbaden uppger hela 42 procent av flickorna att

de har svårt att sova.

Mobbning är ett stort och allvarligt vardagsproblem

för många barn. Mobbning i skolan kan ses som ett

tecken på att skolan som helhet behöver utveckla sitt

arbetsklimat. Mobbning kan vara allt ifrån kommentarer

om vilka kläder man har på sig till knuffar och slag.

Andelen elever som uppger att de blivit mobbade någon

gång har ökat i Nacka. I förra rapporten med data

från 2005 uppgav cirka 15 procent av eleverna att de

blivit mobbade. 2007 uppgav 20 procent av flickorna

och 24 procent av killarna i år nio att de blivit mobbade

någon gång. Andelen elever som säger sig blivit

mobbade är lägst i Älta.

30

25

15

10

5

0

Källa: Drogvaneundersökning 2007, Nacka kommun

Figur 31: 2007 uppgav 20 procent av flickorna och 24 procent

av pojkarna i år nio att de blivit mobbade någon gång.

Älta

Andel elever i år 9 som blivit mobbad någon gång 2007

Procent

35

20

Sicklaön

Pojkar

Nacka totalt

Boo

Saltsjöbaden

Flickor

Fisksätra

Skolk är en allvarlig larmsignal och ett mått inte bara

på hur den enskilda eleven mår utan också på skolans

”hälsa”. När elever uteblir från lektionerna, är det

ofta ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan

också vara ett tecken på att eleverna har stora problem.

Därmed ökar risken att de röker och dricker alkohol.

Älta

20


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

I Nacka har 40 procent av flickorna och 37 procent av

pojkarna skolkat minst en hel dag i år 9.

Andel nackaelever i år 9 som skolkat en hel dag det senaste året

Procent

70

60

50

40

30

20

10

0

Sicklaön

Pojkar

Nacka totalt

Boo

Saltsjöbaden

Flickor

Källa: Drogvaneundersökning 2007, Nacka kommun

Fisksätra

Figur 32: I Nacka har 40 procent av flickorna och 37

procent av pojkarna skolkat minst en hel dag i år 9. Flickorna

i Älta och i Fisksätra ligger över genomsnittet.

I jämförelse med den förra folkhälsorapporten är det

fler elever som uppger att de är nöjda med sig själva i

år 4 och 8. I år 4 är det totalt 89 procent, i jämförelse

med läsår 2004/2005 då den siffran var 82 procent.

70 procent av eleverna i år 8 säger sig vara nöjda med

sig själva. Den siffran var 65 procent år 2005. Flickor i

år 8 är minst nöjda med sig själva.

Älta

54 procent av pojkarna och 42 procent av flickorna uppger

att de väldigt ofta tycker att det är härligt att leva.

Undersökningarna visar sammanfattningsvis att

många unga flickor mår dåligt, en varningssignal som

bör tas på allvar.

Andel nackaelever i år 9 som tycker det är härligt att leva

Procent

70

60

50

40

30

20

10

0

Sicklaön

Pojkar

Boo

Saltsjöbaden

Flickor

Källa: Drogvaneundersökning 2007, Nacka kommun

Fisksätra

Figur 34: I alla kommundelar i Nacka är det fler pojkar än

flickor som uppger att de tycker väldigt ofta att det är härligt

att leva. Störst är skillnaden i Älta.

Älta

Nacka totalt

Andel nackelever som uppger att de är nöjda med sig själva

läsår 06/07

Procent

100

90

80

70

60

50

40

20

10

0

Pojkar

År 4

Flickor

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 8 Gymnasiet år 1

Källa: Skolhälsovården – Stöd och hälsa, Nacka kommun

Figur 33: I år 8 och på gymnasiet är det fler pojkar än

flickor som säger sig vara nöjda med sig själva.

21


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Målområde 5: Miljöer och produkter

Målområdet miljöer och produkter är mycket brett

och omfattar olika typer av miljöer och exponeringssituationer.

I målområdet ingår:

• Sund yttre närmiljö

• Buller

• Sund utomhusmiljö

• Sund inomhusmiljö

• Säkra miljöer och produkter

Sund yttre närmiljö

Alla människor har ett behov av sunda närmiljöer.

Sunda närmiljöer präglas bland annat av frihet från

buller och luftföroreningar men också av gröna miljöer

och vattenområden som är tillgängliga för alla människor,

oavsett ålder, kön och personliga hinder.

Miljön ska stimulera till samvaro, rekreation och

motion. Vistelse i natur, parker och grönområden är

viktig för människor. Det är därför angeläget att det

finns möjligheter för alla att få tillgång till sådana omgivningar.

Ju tillgängligare grönområdena är, desto mer

används de av människor som bor i området.

Barn, äldre och funktionshindrade är mer beroende

än andra av att det finns områden för lek respektive

rekreation och återhämtning lätt tillgängliga nära

hemmet. Det finns samband mellan utevistelse hos

förskolebarn och antalet infektioner och stressrelaterade

tillstånd som drabbar dem. Även barns grovmotorik

och koncentrationsförmåga påverkas positivt av

utevistelse.

Buller

De största källorna till bullerstörningar är vägtrafiken,

tågtrafiken och störande grannar. I moderna hus

kan även ventilationsanläggningar vara ett problem.

Buller kan orsaka stressreaktioner, trötthet, irritation,

blodtrycksförändringar, sömnstörningar med mera.

Flera studier har visat att användningen av lugnande

medel är högre i områden med mycket buller. Likaså

är vårdbesök på grund av psykiska problem fler i dessa

områden.

De stora bullerproblemen i Nacka finns inom bebyggelsen

utmed de större trafiklederna såsom Värmdöleden,

Värmdövägen, Ormingeleden, Sockenvägen,

Ältavägen vid Älta och Nysätra, Saltsjöbadsleden samt

Byvägen i Saltsjöbaden. Detta gäller vägtrafiken. Bullret

utmed Saltsjöbanan är ett annat problem. Säkra

uppgifter om antal bullerstörda invånare saknas, men

situationen bör klarna med den bullerkartläggning

som kommunen genomför under 2007–08.

Sund utomhusmiljö

Vägtrafiken ökar i Nacka och är den huvudsakliga

källan till utsläpp av kväveoxider. Vägtrafiken är också

en dominerande källa till utsläpp av partiklar. Halterna

av partiklar och kväveoxider i luften har stor betydelse

ur hälsosynpunkt. En dag med ovanligt höga halter av

kvävedioxid eller ozon kan medföra akuta besvär för

bland andra astmatiker. De flesta effekterna är däremot

långsiktiga. Känsliga grupper är bland annat barn och

astmatiker.

Sund inomhusmiljö

En byggnad utan hälsorisker och där alla kan vistas

utan besvär ska vara fri från fuktskador, vara välventilerad,

ha en radonhalt under gällande norm, vara

välstädad och fri från tobaksrök. Dessa elementära

krav uppfylls långt ifrån alltid och det är då hälsorisker

med inomhusmiljön kan uppstå.

Allergi är en sammanfattande beteckning för olika

besvär, som utlöses av kontakt med ”vanliga” ämnen

i omgivningen. Allergi och annan överkänslighet har

mer än fördubblats de senaste 30 åren. Nära 40 procent

av Sveriges befolkning i åldern 16 till 84 år anser

själva att de har allergiska besvär. En del av orsaken

till allergiutveckling härrör från faktorer i miljön. De

största riskfaktorerna i inomhusmiljön är pälsdjur, mögel,

rökning, dammkvalster, rengörings- och hygienartiklar,

kemiska ämnen och viss typ av mat. Allergen

utomhus är främst pollen och mögel.

Astma är en kroniskt inflammatorisk sjukdom i

luftrören som leder till perioder med nedsatt luftflöde

och andnöd. Sjukdomen har ökat i Sverige och andra

västländer under de senaste decennierna. I barndomen

är sjukdomen något vanligare hos pojkar, medan den

sprids jämnare mellan könen hos vuxna. Nu beräknas

6-8 procent av svenska skolbarn ha astma och sjukdomen

är lika vanlig hos vuxna.

Andel förskoleklasselever läsåret 06/07 som har astma eller

hösnuva

Procent

12

Astma

10

Hösnuva

8

6

4

2

0

Pojkar

Flickor

Källa: Skolhälsovården – Stöd och hälsa, Nacka kommun

Figur 35: I Nacka har 11 procent av pojkarna och 7 procent

av flickorna i förskoleklasserna astma.

22


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Säkra miljöer och produkter

Att skapa miljöer som minskar risken för skador är en

viktig hälsofråga. Olycksfallskador är idag ett av de

stora folkhälsoproblemen i världen. Det är främst

skador på grund av olycksfall som kan förebyggas med

skadesäkra miljöer, men även förekomsten av självmord

och våld kan i viss mån påverkas genom miljöns utformning.

Många fallolyckor bland äldre och olycksfall i

lekmiljöer kan förebyggas, medan andra är mer beroende

av individers kunskap och beteende. Risken att skadas

skiljer sig åt mellan människor beroende på ålder, kön

och socioekonomisk grupp. Många unga män skadas

exempelvis genom risktagande under fritidsaktiviteter

och i trafiken.

Barn med olika social bakgrund skadas olika

mycket. Barn till tjänstemän har exempelvis en betydligt

lägre dödlighet till följd av olycksfall än barn till

arbetare och jordbrukare.

Barn

Antalet barnolycksfall med dödlig utgång i Sverige har

minskat från omkring 400 barn per år under 1950-talet

till omkring 100 dödsolyckor per år idag. Olycksfallskador

är ändå en dominerande dödsorsak bland

barn och ungdomar.

Nacka ligger lägre än länet vad gäller slutenvårdade

barn mellan 0–17 år. Med slutenvård menas vård som

ges till patient inskriven vid sjukvårdsanläggning. År

2006 var det i Nacka 40, i jämförelse med länets 47,

slutenvårdade skador per 10 000 flickor i åldern 0–17

år. Motsvarande siffror för pojkar var i Nacka 58 i

jämförelse med länets 72 slutenvårdade skador per

10 000 pojkar i ålder 0–17 år. Totalt under 2006 har

104 skador och förgiftningar som krävt slutenvård

skett bland barn i Nacka.

Andel barn 0–17 år som drabbats av skador och förgiftningar

2002 och 2006

Antal/10 000

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

2002

2006

Källa: Hur mår Stockholm – databas, SLL

Nacka

Stockholms län

Figur 36: Andelen barn som drabbas av skador och förgiftningar

har minskat något sedan 2002. Nacka ligger under

länssnittet, både bland flickor och pojkar.

Äldre

En riskutsatt grupp för skador är de äldre. Varje år dör

över 1 000 personer över 65 år till följd av fallolyckor

i Sverige, som till allra största delen inträffar i bostaden.

Höftfrakturer är en av de vanligaste skadorna och

det mest omfattande folkhälsoproblemet bland äldre.

Dödligheten i höftfrakturer till följd av fallolyckor

bland äldre ökar. I genomsnitt skadas två tredjedelar av

de äldre inomhus, i sin bostad eller på vårdinrättning

eller äldreboenden.

I Nacka har vård för skador och förgiftningar minskat

i alla åldersgrupper mellan åren 2002 till 2006,

förutom bland kvinnor över 65 år. I den åldersgruppen

har det skett en ökning från 351 till 394 skador

och förgiftningar per 10 000 kvinnor. Bland de äldre

männen har det skett en minskning från 243 till 217

skador och förgiftningar per 10 000 män.

Andel vuxna som fått slutenvård för skador och förgiftningar 2006

Antal/10 000

450

400

350

300

250

200

150

100

50

0

18–64 65– 18–64 65–

Nacka

Stockholm län

Källa: Hur mår Stockholm – databas, SLL

Män

Kvinnor

Figur 37: Det är fler kvinnor än män som vårdats för skador

och förgiftningar i åldersgruppen 65 år och äldre, både i

Nacka och i länet.

I Nacka minskar andelen äldre över 80 år som fått

slutenvård för höftfrakturer. I Nacka fick 25 individer

per 1 000 invånare i åldersgruppen 80 år och äldre

slutenvård 2007. Det motsvarar statistiken i länet.

Andelen äldre som drabbas av höftfrakturer skiljer

sig mellan kommundelarna i Nacka. I Fisksätra drabbades

19 individer per 1 000 invånare över 80 år av

höftfrakturer 2007. I Boo är den siffran nästan dubbelt

så hög.

23


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Andel höftfrakturer 80 år och äldre uppdelat på kommundelsnivå

Antal/1 000

40 2004

30

20

10

0

Sicklaön

Boo

Källa: VAL-databasen, SLL

Saltsjöbaden Fisksätra

Figur 38: Diagrammet visar skillnaden mellan kommundelarna

i andelen höftfrakturer år 2004–2007.

Älta

SLL

2005

2006

2007

I Nacka är andelen äldre kvinnor med höftfrakturer

något högre i jämförelse med länet. Nackas män har

under flera år legat högre än länet, men under 2007

sjönk andelen män med höftfrakturer till under länets

nivå. Det är stor skillnad mellan män och kvinnor.

2007 fick 14 per 1 000 män över 80 år sluten vård för

höftfrakturer. Den siffran var 32 per 1 000 kvinnor i

motsvarande åldersgrupp.

Andel höftfrakturer 80 år och äldre, uppdelat på kön

Antal/1 000

40 Nacka

35

30

25

20

15

10

5

0

Män Kvinnor

2004

Källa: VAL-databasen, SLL

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

2005 2006 2007

Figur 39: Det är fler kvinnor än män som vårdas för

höftfrakturer.

SLL

Andel fallskador 80 år och äldre uppdelat på kommundelsnivå

Antal/1 000

80 2004

70

60

50

40

30

20

10

0

Sicklaön

Boo

Källa: VAL-databasen, SLL

Saltsjöbaden Fisksätra

Figur 40: Diagrammet visar antalet fallskador per kommundel

2004-2007. År 2007 hade Boo flest antal fallskador.

Fisksätra är den kommundel som haft den största ökningen

av antalet fallskador.

Älta

SLL

2005

2006

2007

2007 hade Nacka en lägre andel äldre män och kvinnor

som vårdats för fallskador än genomsnittet för

länet. I Nacka fick 38 per 1 000 män, 80 år och äldre,

slutenvård för fallskador 2007. Den siffran var 68 per

1 000 kvinnor i motsvarande åldersgrupp.

Andel fallskador 80 år och äldre, uppdelat på kön

Antal/1 000

90 Nacka

80

70

SLL

60

50

40

30

20

10

0

Män Kvinnor

2004

Källa: VAL-databasen, SLL

Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor

2005 2006 2007

Figur 41: Fler kvinnor än män vårdas för fallskador. I jämförelse

med länet var det en lägre andel kvinnor och män i

Nacka som fick vård år 2007.

Nacka ligger lägre än länet sett till andelen äldre som

får slutenvård för fallskador. Per 1 000 invånare över

80 år är det i 57 individer, i jämförelse med länets 61

individer.

Boo är den kommundel som har den största andelen

äldre som drabbas av fallskador år 2007, därefter

kommer Saltsjöbaden. Lägst andel fallskador återfinns

i Älta. Fisksätra har haft en låg andel individer som

vårdas för fallskador, men utvecklingen ser ut att gå åt

fel håll.

24


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Målområde 8: Sexualitet och reproduktiv hälsa

En trygg och säker sexualitet är grundläggande för

upplevelsen av en fullgod hälsa och välbefinnande.

Reproduktiv hälsa är ett vitt begrepp som enligt WHO

innebär ett ansvarsfullt, tillfredställande och säkert

sexualliv, samt förmåga att fortplanta sig, frihet att besluta

om sitt barnafödande och möjlighet att få friska

barn. Under detta målområde behandlas därför:

• Trygg sexualitet

• Klamydia

• Aborter

Trygg sexualitet

Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets

formella och informella strukturer. Jämställdhetsfrågor

måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för

en trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv

hälsa.

En trygg sexualitet innebär frihet från fördomar,

diskriminering, tvång och våld. Samhällets syn på

sexualiteten avgör om människor som till exempel

är homo- eller bisexuella utsätts för fördomar och

diskriminering med ohälsa som följd. Även människor

med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta

för faktorer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv

hälsa. Detta gäller även för människor med

annan etnisk bakgrund.

Klamydia

Klamydiainfektion är den vanligast rapporterade könssjukdomen

i Sverige. Oftast drabbar den unga människor

mellan 16 och 29 år. Sjukdomen är troligen lika

vanlig bland män och kvinnor, men eftersom kvinnor

testar sig mer upptäcks den oftare bland kvinnor. Klamydia

är allvarligt, framför allt eftersom infektionen

kan leda till att kvinnor blir sterila. Eftersom många

får klamydia är det viktigt att låta sig undersökas om

man misstänker att man kan ha blivit smittad. Ungdomsmottagningarna

har en viktig roll i arbetet för att

skapa en trygg och säker sexualitet.

Klamydia i Stockholms län 1988–2007

Antal rapporterade fall

12 000

10 000

8 000

6 000

4 000

2 000

0

1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2007

Källa: Smittskyddsenheten, SLL

Figur 42: Klamydia är den vanligaste könssjukdomen i

Sverige. Antalet rapporterade fall har ökat sedan mitten av

90-talet.

*Antalet rapporterade fall år 2006 är en uppskattad siffra.

8 500*

10 948

Aborter

En viktig förutsättning för kvinnors reproduktiva hälsa

är möjligheten att göra abort. En positiv utveckling är

att allt fler aborter görs tidigt, under graviditetsveckorna

4–7. Aborttalen sjönk från mitten av 1970-talet

fram till 1995, då de började öka, främst bland tonåringar

och kvinnor under 25 år.

I Nacka görs fler aborter än i länet i snitt, totalt 25

i jämförelse med länets 23 per 1 000 kvinnor i alla

åldrar. De flesta aborter görs i åldersgruppen 20–29 år.

Aborter 2006

Antal/1 000

40

35

30

25

20

15

10

5

0

–19 20–29 30– Totalt

Ålder

Källa: Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Nacka

Stockholms län

Figur 43: I Nacka görs fler aborter än i länet i snitt. De flesta

aborter görs i åldersgruppen 20–29 år.

25


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Målområde 9 och 10: Fysisk aktivitet. Matvanor och livsmedel

Fysisk aktivitet och bra matvanor är en förutsättning

för en god hälsa. I detta avsnitt behandlas:

• Fysisk aktivitet

• Goda matvanor och säkra livsmedel

• Övervikt och fetma

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet har stor betydelse för människans hälsa

och välbefinnande. Med fysisk aktivitet avses all typ av

rörelse som ger ökad energiomsättning. Fysisk inaktivitet

är en riskfaktor för sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdomar,

övervikt och fetma, typ 2-diabetes, sjukdomar i

rörelseorganen, psykisk ohälsa och cancer.

Statens folkhälsoinstituts rekommendationer för

regelbunden fysisk aktivitet är: ”Alla individer bör,

helst varje dag, vara fysiskt aktiva i sammanlagt 30

minuter. Intensiteten bör vara åtminstone måttlig till

rask promenad”. Bibehållen fysisk aktivitet genom

livet bidrar till att människor kan leva ett oberoende

liv långt upp i åldern.

Endast 8 procent av männen och 5 procent av

kvinnorna i Nacka ägnar minst 30 minuter åt fysisk

aktivitet på måttlig nivå alla veckans dagar. Motsvarande

siffror för länet är för män 9 procent och för

kvinnor 8 procent.

Andel av befolkningen som är fysiskt aktiva varje dag 2006

Procent

10

Nacka

8

Länet

6

4

2

0

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2006, SLL

Figur 44: Endast 8 procent av männen och 5 procent av

kvinnorna i Nacka ägnar sig åt fysisk aktivitet varje dag. Det

är lägre än genomsnittet i länet.

23 procent av männen i Nacka motionerar regelbundet.

Det är högre än snittet i länet, som är 20 procent.

Definitionen för regelbunden motion och träning

innebär motion minst 3 gånger per vecka. Kvinnor

i Nacka motionerar däremot mindre regelbundet än

länssnittet. I Nacka har andelen kvinnor och män som

motionerar regelbundet ökat sedan 2002 års folkhälsorapport.

Andelen män som motionerar har ökat med

hela 7 procentenheter.

Andel av befolkningen som motionerar regelbundet

Procent

25

Nacka

20

Länet

15

10

5

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Figur 45: Det är fler män än kvinnor i Nacka som motionerar

regelbundet. Andelen kvinnor som motionerar är lägre i

Nacka än genomsnittet i länet.

Sambanden mellan fysisk inaktivitet och risken för

utveckling av fetma indikerar att det finns ett fortsatt

behov av långsiktigt och systematiskt förebyggande

arbete på individ-, grupp- och samhällsnivå. Samhällsfaktorer

som har stor betydelse för människors fysiska

aktivitet är tillgången till cykelvägar och möjligheter

till fysisk aktivitet i bostadsområdet.

Goda matvanor och säkra livsmedel

Goda matvanor och säkra livsmedel är av stor betydelse

för folkhälsans utveckling. Kostens sammansättning

och balansen mellan energiintag och energiutgifter

påverkar i mycket stor grad utvecklingen av övervikt

och dess följdsjukdomar såsom diabetes typ 2, hjärtoch

kärlsjukdomar och vissa cancerformer.

I allt fler länder, däribland Sverige, håller övervikt

på att utvecklas till det dominerande problemet ur

folkhälsosynpunkt. Nästan 10 procent av den vuxna

befolkningen är kraftigt överviktiga. Andelen överviktiga

barn och ungdomar ökar snabbt.

Övervikten följer ett tydligt socialt mönster där

människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast.

En viktig orsak till övervikten är en felaktigt sammansatt

kost med ett alltför stort energiinnehåll. Konsumtionen

av socker och fett, särskilt mättat fett, är för

hög medan intaget av frukt och grönsaker är för lågt.

I folkhälsopropositionen 2008–2010 betonar

regeringen vikten av att formulera mål för att främja

goda matvanor i samhället. Jordbrukspolitikens mål är

en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.

Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt

att medborgarnas kunskaper om sambanden mellan

kost och hälsa ökar.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män i Nacka

äter frukt mer än en gång per dag (36 procent respektive

15 procent) enligt folkhälsoenkät 2006. Denna

skillnad följer i stort länet.

26


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Andel män och kvinnor som äter frukt flera gånger dagligen

Procent

40

35

30

25

20

15

10

5

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 46: I Nacka har andelen kvinnor som äter frukt varje

dag ökat med 12 procentenheter sedan 2002. Motsvarande

siffra för män är endast 3 procentenheter.

Fler kvinnor än män (34 procent respektive 13 procent)

äter grönsaker mer än en gång per dag i Nacka.

På grund av att denna fråga inte ställdes vid folkhälsoenkäten

2002 finns det inga jämförande siffror.

Andel män och kvinnor som äter grönsaker flera gånger

per dag 2006

Procent

40

35

30

25

20

15

10

5

0

Män

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2006, SLL

Kvinnor

Nacka

Länet

Figur 47: Fler kvinnor än män äter grönsaker varje dag,

både i Nacka och i länet i snitt.

Övervikt och fetma

Under de senaste årtiondena har andelen människor

med fetma och övervikt ökat markant. I Sverige har

antalet personer med fetma nästan fördubblats under

de senaste 20 åren. Mer än hälften av männen och mer

än en tredjedel av kvinnorna är överviktiga.

Övervikt och fetma kan utvecklas genom en kombination

av livsstil, miljöfaktorer och arv. Den ökande

förekomsten av övervikt och fetma beror på förändringar

i livsstilen, som sämre kostvanor och mindre fysisk aktivitet.

Sociala faktorer kan också ha betydelse. Faktorer som

kön, utbildningsgrad, ålder, social, etnisk och kulturell

bakgrund påverkar människors levnadsvanor och förutsättningar

att leva hälsosamt.

I dagens samhälle ställs allt mindre naturliga krav på

fysisk aktivitet i vardagen. Det faktum att regelbunden

motion och träning har ökat sedan början av 1980-talet

kompenserar inte det ökande stillasittandet i vardagen.

Fetma före 65 års ålder, innebär en klart ökad risk

för olika sjukdomar och för tidig död. Risken ökar

med stigande grad av fetma och speciellt vid bukfetma.

Midjemåttet för män bör inte överstiga 94 cm, för

kvinnor ska midjemåttet inte överstiga 80 cm.

Övervikt och fetma bland vuxna

Den ökande vikten är ett större hälsoproblem för män

än för kvinnor i Nacka.

Närmare 50 procent av de vuxna männen i Nacka

klassas utifrån BMI-värden som överviktiga.Motsvarande

siffra för kvinnor är 27 procent. Vid jämförelse

med 2002 är andelen överviktiga män oförändrad

medan andelen överviktiga kvinnor har minskat med 2

procentenheter.

Andel män och kvinnor med övervikt (BMI över 25)

Procent

60

50

40

30

20

10

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 48: Fler män än kvinnor är överviktiga. 2006 var närmare

50 procent av männen i Nacka överviktiga, mot knappt

30 procent av kvinnorna

Andelen män med fetma har ökat med 1 procentenhet,

från 9 procent 2002 till 10 procent 2006. I Stockholms

län däremot minskar andelen män med fetma. Andelen

kvinnor med fetma, som är boende i Nacka har under

samma tid minskat med 2 procentenheter, från 8 procent

till 6 procent. Andelen kvinnor i länet med fetma

är 9 procent 2006.

Andel män och kvinnor med fetma (BMI över 30)

Procent

12

10

8

6

4

2

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 49: 2006 var 10 procent av männen och 6 procent av

kvinnorna i Nacka feta.

27


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Övervikt och fetma bland barn och unga

Sedan 20 år tillbaka har övervikt och fetma ökat bland

barn och ungdomar i åldern 10–16 år. Detta märks

framförallt genom att de överviktiga har blivit alltmer

överviktiga. Konsekvenserna för samhällsekonomin

märks redan idag och kommer att leda till stora kostnader

i framtiden i form av produktionsbortfall och

ökade sjukvårdskostnader.

Följderna av övervikt bland barn är flera. Många har

sämre rörlighet och värk i leder. En begränsad motorisk

förmåga kan påverka skolprestationen. Det har visat sig

att ökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning kan ha

betydelse för skolprestationer i svenska och matematik.

Enligt skolhälsovårdens undersökningar (Stöd &

Hälsa) 2004/2005 var cirka 11 procent av pojkarna i

år 4 och 7 procent av pojkarna i år 8 överviktiga och

feta. Något färre flickor hade samma problem.

Resultaten från Stöd & Hälsa 2006/2007 visar att

andelen överviktiga och feta pojkar och flickor fortsätter

att öka. Bland pojkarna i år 4 har det skett en

ökning med 4,5 procentenheter, motsvarande siffra för

flickor är 7 procentenheter. Bland pojkar och flickor i

år 8 har övervikt och fetma ökat med drygt 8 procentenheter.

Andel överviktiga och feta barn i Nacka år 4 och år 8 läsåret

2006/2007

Procent

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Pojkar Flickor Pojkar Flickor

År 4 År 8

Källa: Skolhälsovården, Stöd och hälsa Nacka kommun

Feta (BMI över 30)

Överviktiga (BMI över 25)

Figur 50: Drygt 14 procent av flickorna och 15 procent av

pojkarna i Nacka är överviktiga eller feta i år 4. I år 8 är

motsvarande siffra 12 respektive 15 procent.

Hjärt- och kärlsjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar förorsakar nästan hälften av

alla dödsfall i Sverige. Insjuknandet och dödligheten

i hjärtinfarkt har dock minskat de senaste årtiondena.

Minskningen beror främst på minskad rökning och

lägre blodtrycks- och blodfettsnivåer. Behandlingen av

akut hjärtinfarkt har även blivit effektivare.

Hjärt- och kärlsjukdom är vanligare bland män än

bland kvinnor. Varje år vårdas cirka 2 procent av alla

svenskar på sjukhus för hjärt- och kärlsjukdom. Andelen

har varit oförändrad de senaste tio åren.

Det finns en stark koppling mellan låg socialgruppstillhörighet

och hjärt- och kärlsjukdom. Kvinnliga

arbetare löper 60–80 procents högre risk att insjukna

eller dö i hjärtinfarkt än kvinnliga tjänstemän. För

män är risken att insjukna 50 procent högre om man

är arbetare. De flesta dödsfallen inträffar i hög ålder.

Insatser i folkhälsoarbetet kan främst förebygga insjuknanden

och dödsfall i medelåldern.

I genomsnitt per år är antalet döda i hjärtinfarkt

25 per 100 000 kvinnor och 36 per 100 000 män i

Nacka.

Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) 2002–2004

Döda/år per 100 000

40

35

25

20

10

5

0

Män

Kvinnor

Källa: Socialstyrelsen, Dödsorskasregister

Nacka

Stockholms län

Figur 51: Hjärt- och kärlsjukdomar är vanligare bland män än

bland kvinnor.

28


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

Bruket av beroendeframkallande medel är en viktig

bestämningsfaktor för hälsan. Att begränsa alkoholens

negativa effekter, minska tobaksbruket samt verka för

ett narkotikafritt samhälle är därför viktiga folkhälsofrågor.

I detta avsnitt behandlas:

• Tobaksbruk

• Alkoholbruk

• Narkotikavanor

Tobak

Tobaksrökningen betraktas sedan ett par årtionden

som den allra skadligaste levnadsvanan, både globalt

och i Sverige. Rökning är idag den största enskilda

orsaken till för tidig död. Trots att sjukdomar som

orsakats av rökning har dålig prognos kan enkla

insatser eliminera riskerna. De tobaksförebyggande

insatserna är, trots hög kostnadseffektivitet, en underutnyttjad

resurs. Omkring 6 500 personer avlider varje

år i Sverige i sjukdomar som orsakats av tobaksrökning.

Var fjärde rökare dör i aktiv ålder, 32–69 år. Den

gruppen förlorar i genomsnitt 22 år av sina liv.

Minst 80 procent av all lungcancer beror på rökning.

Dödsfallen i sjukdomen idag avspeglar befolkningens

rökvanor cirka 30 år tillbaka i tiden. Rökvanorna

idag innebär att antalet lungcancerfall kommer

att minska, men allt fler fall av lungcancer kommer

att drabba kvinnor. Varannan person som rökt sedan

tonåren dör av sin rökning.

Förutom att rökningen orsakar dödsfall i framförallt

lungcancer och hjärt- och kärlsjukdomar leder den till

långvariga sjukdomar med starkt nedsatt livskvalitet,

exempelvis lungsjukdomen KOL, kraftigt försämrad

kondition och benskörhet.

Passiv rökning är en hälsorisk som drabbar personer

i rökarnas närmaste omgivning. Barn till rökande

mödrar påverkas både i fosterstadiet, via amning och

i hemmet. I hemmet påverkas barnet förstås även

om andra i hushållet röker i barnets närhet. Barn till

rökande mammor har generellt lägre födelsevikt och

drabbas oftare av infektioner och astma.

Attityden till rökning i hem, skola och andra miljöer

har stor betydelse för om barnet själv blir rökare.

Attityder som förmedlas inom nöjesvärlden, via media

och marknadsföring (idag huvudsakligen dold) har

också stor betydelse.

Rökningen har minskat i Sverige de senaste årtiondena,

och attityden till rökning har blivit mer negativ.

Andelen av befolkningen som röker varje dag hör till

den lägsta i Europa. Tobakslagstiftningen har också

skärpts i flera omgångar. Sedan 1997 gäller åldersgränsen

18 år för att få köpa tobaksvaror i handeln.

Handlare som bryter mot reglerna kan förlora

försäljningstillstånd eller bötfällas. 2005 infördes

rökförbud på restauranger, kaféer och liknande lokaler.

Rökning är också förbjuden i skollokaler och på skolgårdar.

Den skärpta lagstiftningen har haft stöd i förändrade

attityder bland allmänheten.

I en aktuell opinionsundersökning var 9 av 10 tillfrågade

positiva till rökförbudet på restauranger.

Tobaksbruk bland vuxna nackabor

Dagligt rökande

I Nacka röker 12 procent av den vuxna befolkningen

(18–84 år) dagligen, enligt svaren i landstingets folkhälsorapport

2006. Undersökningen visar att rökning

är lika vanligt bland män som bland kvinnor. Andelen

som röker dagligen har minskat med ca 3 procentenheter

från 2002.

Andel som röker dagligen

Procent

20

15

10

5

Nacka

Länet

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Figur 52: I jämförelse med 2002 är det färre kvinnor och

män som röker dagligen. Andelen rökande män och kvinnor i

Nacka är lägre än i länet.

Dagligt snusande

Av männen i Nacka snusar närmare 18 procent dagligen.

Motsvarande siffra för kvinnor är drygt 4 procent.

Andelen dagligt snusande män har minskat, samtidigt

har det skett en ökning bland kvinnorna med närmare

3 procentenheter. I jämförelse med Stockholms län är

det färre män i Nacka som snusar medan de snusande

kvinnorna nu ligger på samma nivå som länets.

29


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Andel som snusar dagligen

Procent

25

20

15

10

5

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 53: Andelen män som snusar minskar i Nacka. Under

samma tid har det skett en ökning av snusande kvinnor.

Tobaksvanor bland niondeklassare i Nacka

Dagligt rökande

Dagligt rökande är en riskfaktor för ungdomars sociala

anpassning och kan fungera som en varningssignal

för föräldrar och skolpersonal. Resultat från Nacka

kommuns drogvaneundersökning 2007 visar att de

dagligrökande flickorna uppgår till 6 procent, motsvarande

siffra bland pojkarna är 8 procent. Vid 2005 års

drogvaneundersökning var 8 procent av flickorna och

3 procent av pojkarna dagligrökare. Andelen flickor

som röker dagligen har minskat med 2 procentenheter,

medan det bland pojkarna har skett en ökning med 5

procentenheter.

Andel nackaelever per kommundel i år 9 som röker dagligen 2007

Procent

25

20

15

10

5

0

Sicklaön

Pojkar

Nacka totalt

Boo

Saltsjöbaden

Flickor

Källa: Drogvaneundersökningen, 2007 Nacka kommun

Fisksätra

Figur 54: Det är fler pojkar än flickor i Nacka som röker varje

dag, totalt sett. Det finns dock stora skillnader mellan kommundelarna.

Skillnaderna mellan kommundelarna är stora. Den

största andelen rökare, både bland pojkar och flickor,

återfinns i Älta. Detta är anmärkningsvärt eftersom

Älta hade den lägsta andelen rökare år 2005. Påfallande

är också att andelen rökande flickor har sjunkit

i Fisksätra. I Saltsjöbaden är det inte någon flicka i år

9 som röker dagligen. Bland pojkar är andelen rökare

lägst i Saltsjöbaden och på Sicklaön.

Älta

Dagligt snusande

Snus som hälsorisk är en mer outforskad och omstridd

fråga än tobaksrökning. Det står klart att det fysiska

och psykiska beroendet av nikotin är minst lika starkt

för snusaren som för rökaren. En aktuell forskningsöversikt

från Statens folkhälsoinstitut visar att snusande

ökar risken för cancer i munnen och bukspottskörteln.

Andra hälsorisker är mindre än vid rökning. En viktig

fråga för folkhälsan är att undersöka om barn och

ungdomar som snusar senare i livet blir rökare.

Mycket tyder på att snusandet sprider sig till andra

grupper än tidigare och att många börjar snusa i

mycket unga år. Det hänger ihop med att tobaksrökning

blivit mindre socialt accepterat, både bland vuxna

och i många ungdomsgrupper.

Trots att rökandet bland pojkar har ökat fortsätter

många att snusa. Enligt Nacka kommuns senaste

drogvaneundersökning snusar 7 procent av de 15-åriga

pojkarna dagligen. För flickor är motsvarande siffra

0,5 procent. I jämförelse med den tidigare drogvaneundersökningen

innebär det ett oförändrat läge för

flickorna. För pojkarnas del har snusandet minskat

med 1 procentenhet.

Andelen snusande pojkar är högst i Älta och och

lägst i Boo. I Fisksätra har andelen flickor som röker

minskat. Samtidigt har fler börjat snusa.

Andel nackaelever per kommundel i år 9 som snusar

dagligen 2007

Procent

12

10

8

6

4

2

0

Sicklaön

Pojkar

Nacka totalt

Boo

Saltsjöbaden

Flickor

Källa: Drogvaneundersökningen, 2007 Nacka kommun

Fisksätra

Figur 55: Andelen pojkar som snusar är högst i Älta och lägst

i Boo. Bland flickorna är andelen snusare högst i Fisksätra.

Alkoholbruket ökar – hur är det

med skadorna

Under de senaste åren har konsumtionen av alkohol

ökat kraftigt. Den ligger nu på den högsta nivån i

modern tid. 2005 beräknas den vara ca 10,5 liter ren

alkohol per invånare över 15 år.

En förklaring till den ökade alkoholkonsumtionen

är att nya införselregler till följd av EU-anpassningen

har gjort att billig öl, vin och sprit blivit tillgängligare.

Älta

30


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Uppgifter från Socialstyrelsens lägesrapport 2006 visar

dock att den ökande trenden har brutits.

Mycket tyder på att dryckesvanorna och attityderna

till alkohol också har förändrats under de senaste åren.

Ett ”sydeuropeiskt” vindrickande till vardags har blivit

allt vanligare, samtidigt som den nordliga traditionen

att dricka mycket under helger till stor del finns kvar.

En tydlig trend är att kvinnor har ökat sin alkoholkonsumtion.

Alkoholpriserna och försäljningsmonopolets

framtid har diskuterats mycket under de senaste åren,

från både hälsopolitiska och helt andra utgångspunkter.

Ett förslag om sänkt svensk alkoholskatt har

nyligen ställts av en utredning, men ännu inte lett till

något regeringsförslag.

Kvinnor, unga och gamla är särskilt känsliga för

alkoholens effekter, men vuxna män är den grupp som

har högst andel alkoholskador. De allvarligaste alkoholskadorna,

liksom dödsfall i sjukdomar som orsakats av

hög alkoholkonsumtion, utvecklas successivt under ett

antal år. Man ska därför inte förvänta sig att få se utslag

av den ökade konsumtionen i dödligheten på kort sikt.

Ökat drickande kan även medföra akuta följder som

förgiftningar, olycksfall och våld. Bland bilförare som

dör i trafikolyckor har exempelvis en ökande del de senaste

åren haft alkohol i blodet. Trycket på bland annat

öppenvårdsmottagningar som ger råd och behandlar

personer med alkoholproblem har ökat.

Socialstyrelsen visar en tydlig oro för riskerna med

att alltfler unga vänjer sig vid att dricka alkohol tidigt.

Drickande bland vuxna nackabor

I folkhälsorapporten 2006 ställdes följande fråga:

”Hur ofta händer det att du vid ett och samma tillfälle

dricker alkohol motsvarande minst: en halv flaska sprit

eller två flaskor vin eller 6 burkar starköl (8 flaskor)

eller 12 flaskor folköl”

Enligt svaren är andelen vuxna som dricker mycket

alkohol i Nacka ungefär lika stor som i Stockholms

län. Betydligt fler män än kvinnor är högkonsumenter.

Andelen kvinnor som dricker sig berusade har ökat i

Nacka medan andelen män har minskat något.

Andelen vuxna som berusar sig minst 2 ggr i månaden

eller oftare

Procent

20

15

10

5

0

2002 2006 2002 2006

Män

Kvinnor

Källa: Folkhälsoenkät (FHE) 2002 och 2006, SLL

Nacka

Länet

Figur 56: 2006 svarade 15 procent av männen och cirka 6

procent av kvinnorna i Nacka att de drack sig berusade minst

två gånger i månaden.

Alkoholvanor bland elever i år 9

De elever som i kommunens drogvaneundersökning

2007 svarat att de åtminstone en gång om året dricker

antingen en burk folköl, en flaska starköl, en liten

flaska alkoläsk, ett glas vin eller 2 cl 40-procentig sprit

har räknats som ”alkoholkonsumenter”. Utifrån den

definitionen är en stor majoritet av niondeklassarna

alkoholkonsumenter. Flickor i Saltsjöbaden och pojkar

i Boo har högst andel alkoholkonsumenter. Bland både

flickor och pojkar är andelen alkoholkonsumenter

lägst i Fisksätra.

Andel nackaelever år 9 som konsumerar alkohol minst en gång

om året

Procent

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Pojkar

Flickor

Sicklaön

Nacka totalt

Boo

Saltsjöbaden

Källa: Drogvaneundersökning, 2007 Nacka kommun

Fisksätra

Figur 57: Av Nackas elever i år 9 dricker 60 procent av flickorna

och 56 procent av pojkarna alkohol minst en gång om året.

Älta

Enligt den senast genomförda drogvaneundersökningen

i Nacka är sprit den vanligaste berusningsdrycken bland

Nackas elever totalt. Därefter kommer folköl, cider/alkoläsk,

starköl och sist vin.

Andelen elever i Nacka som har druckit hembränt

fortsätter att minska. Däremot ökar tillgängligheten av

så kallad importerad sprit.

31


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Storkonsumtion bland elever i år 9

Enligt drogvaneundersökningen innebär ”storkonsumtion”

av alkohol för unga att vid ett och samma tillfälle

dricka så mycket att det motsvarar en halv ”kvarting”

starksprit, en hel flaska vin eller sex burkar folköl. Av

Nackas elever som svarat att de är alkoholkonsumenter,

storkonsumerar 42 procent av eleverna alkohol en

gång i månaden eller oftare. Det innebär en ökning

med 2 procentenheter sedan föregående mätning

2005. Enligt Stockholm stads drogvaneundersökning

2006 var det 25 procent av flickorna i år 9 som

storkonsumerade någon gång i månaden eller oftare,

respektive 23 procent av pojkarna. Andelen niondeklassare

som dricker på det sättet i Nacka är betydligt

högre än i stockholmsregionen som helhet, och även i

landet.

Närmare 2 av 3 flickor i Älta samt Saltsjöbaden

storkonsumerar alkohol minst en gång i månaden

vilket är en betydande ökning jämfört med föregående

undersökning. Då var 15 procent av flickorna i Älta

och 40 procent av flickorna i Saltsjöbaden storkonsumenter.

Bland pojkarna är det flest storkonsumenter

på Sicklaön samt i Fisksätra.

Andelen nackaelever i år 9 som storkonsumerar alkohol minst

en gång i månaden

Procent

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Pojkar

Flickor

Sicklaön Boo Saltsjöbaden Fisksätra Älta

Nacka totalt

Källa: Drogvaneundersökningen, 2007 Nacka kommun

Figur 58: Cirka 45 procent av pojkarna och 40 procent av

flickorna i Nacka dricker alkohol minst en gång i månaden.

Elever i år 9 som aldrig har druckit alkohol

Cirka 40 procent av nackaeleverna – en något större

andel av pojkarna än flickorna - svarade att de aldrig

varit berusade, vilket är en ökning med drygt 5 procentenheter.

De flesta eleverna svarade att skälet för att

inte dricka är ”att inte förlora kontrollen”.

Enligt CANs (Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning) nationella undersökning för

2005 hade drygt 40 procent av landets niondeklassare

aldrig varit berusade. Den största andelen finns även i

denna undersökning bland pojkarna.

Narkotikavanor bland elever i år 9

I kommunens drogvaneundersökning 2007 är det

cirka 10 procent av eleverna i år 9 som svarat att de

någon gång använt narkotika, (8 procent av flickorna

och 12 procent av pojkarna). Det är en minskning

med 5 procentenheter från 2005 års drogvaneundersökning.

Bland både pojkarna och flickorna som

använt narkotika är cannabis den klart vanligaste

substansen.

Den största andelen flickor som har prövat narkotika

bor i Älta. Bland pojkarna är andelen högst i

Fisksätra och Saltsjöbaden. Lägst andel står flickor på

Sicklaön och pojkar i Boo för. Vid föregående undersökning

var det dessa två kommundelar som hade den

största andelen elever som prövat narkotika.

Andel nackaelever i år 9 som har prövat narkotika 2007

Procent

25

20

15

10

5

0

Pojkar

Sicklaön Boo

Saltsjöbaden

Flickor

Fisksätra

Nacka totalt

Källa: Drogvaneundersökningen, 2007 Nacka kommun

Figur 59: Cirka 12 procent av pojkarna och 8 procent av

flickorna i Nacka har provat narkotika.

Attityder gentemot narkotika kan speglas i elevernas

vilja att prova narkotika. I år 9 har cirka 18 procent

av eleverna svarat att de någon gång haft lust att prova

narkotika, vilket är en ökning med 4 procentenheter. I

drogvaneundersökningen fick eleverna ange om de har

haft möjlighet att prova narkotika. Det visar i vilken

utsträckning eleverna exponeras för narkotika och är

en indikator på tillgängligheten. I år 9 har cirka 24

procent av eleverna haft möjlighet att prova narkotika,

vilket är en minskning med 6 procentenheter.

Älta

32


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Sammanfattande diskussion

I Nacka har befolkningen hög medelinkomst, hög

utbildningsnivå och stor andel förvärvsarbetande

i ålder 18–64 år. Det är viktiga faktorer som gynnar

folkhälsan. Dessutom finns många tecken på en

förbättring av folkhälsan i Nacka. Andelen ungdomar

som röker varje dag fortsätter minska och det har skett

en viss ökning av regelbunden fysisk aktivitet liksom

av fruktkonsumtionen. Denna positiva utveckling

bidrar även till att medellivslängden fortsätter att öka

och att ohälsotalet och den psykiska hälsan bland de

vuxna förbättras.

Denna i stort positiva bild måste dock nyanseras. Vi

vill varna för att jämförelser med länet och riket kan ge

en bild av att läget skenbart är gott i Nacka. Detta gäller

till exempel den utveckling mot ökad övervikt som

vi ser i hela västvärlden. Det gäller också den ökande

alkoholkonsumtionen som vi ser i hela riket liksom

den ökande psykiska ohälsan bland unga kvinnor.

Inom dessa områden ger jämförelser bakåt i tiden en

bättre bild av situationens allvar.

Skillnaderna mellan kommundelarna är också stora.

I Fisksätra visar de socioekonomiska indikatorerna på

besvärliga villkor för ett liv med god hälsa. Det gäller exempelvis

ohälsotal, arbetslöshet bland unga, utbildningsnivå

och andel invånare som får ekonomiskt bistånd.

Alkoholkonsumtion

Enligt resultat från Folkhälsoenkät (FHE) 2006 har

det skett en ökning av andelen storkonsumenter av

alkohol bland kvinnor i Nacka i jämförelse med FHE

2002. I länet däremot har det skett en minskning.

Den ökade andelen kvinnor i Nacka som berusningsdricker

och de risker detta medför bör uppmärksammas.

Andelen elever i år 9 som storkonsumerar alkohol

minst 1 gång i månaden eller oftare fortsätter att öka

och är betydligt högre i Nacka än i Stockholms län och

i riket. Berusningsdrickande bland unga bör få fortsatt

uppmärksamhet och bemötas aktivt av föräldrar, skolor

och med ett samordnat drogförebyggande arbete i

kommunen.

Alkohol- och tobaksforskning visar på att de

mest effektiva preventiva åtgärderna är pris samt att

begränsa tillgängligheten av tobak och alkohol. Ett

sätt att begränsa tillgängligheten är tillsyn av folkölsförsäljning.

Det är viktigt att handlarna upplever att

det finns en kontroll av åldersgränsen för inköp av

tobak och folköl, och att de handlare som tar ansvar

för legitimationskontroll blir uppmärksammade för

det. Två andra forskningsbaserade metoder som lyfts

fram är föräldrastödsprogram och Örebro Preventionsprogram

– ÖPP som är metoder som förebygger tidig

alkoholdebut, berusningsdrickande och normbrott

bland ungdomar.

Övervikt

Den ökade vikten bland Nackas vuxna befolkning och

även bland de unga är ett fortsatt hälsoproblem. Över

90 procent av den vuxna befolkningen i Nacka uppnår

inte den nationella rekommendationen på 30 minuters

fysisk aktivitet om dagen, vilket leder till ökade

risker för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och även

psykiska problem.

En åtgärd för att bryta trenden med övervikt är att

samhället utformas och planeras så att fysisk aktivitet

blir ett naturligt val för hela befolkningen. Kunskap

om behovet av att äta sunt och motionera regelbundet

har de flesta, det svåra är att ändra sitt beteende. Det

är viktigt att skapa goda förutsättningar och möjligheter

för människor att välja det sunda alternativet, i

exempelvis skola och förskola, mataffärer, restauranger

och genom bra gång- och cykelbanor. Att använda

verktyget hälsokonsekvensbeskrivningar i planarbetet

kan vara ett sätt att åstadkomma detta. Den dagliga

fysiska aktiviteten, är mycket betydelsefull för en

god hälsa, både den fysiska som den psykiska. Det är

därför viktigt att goda vanor kring fysisk aktivitet och

vardagsmotion grundläggs tidigt av föräldrar, skola och

barnomsorg.

Psykisk ohälsa

Den psykiska hälsan bland vuxna har blivit bättre i

Nacka sedan 2002. Den psykiska sjukligheten ökar

dock bland unga kvinnor både när det gäller ångest

och självmordsförsök i Stockholms län. I Nacka saknar

vi siffror från tidigare år bland unga och kan därför

inte göra jämförelser, men 2007 hade cirka 30 procent

av flickorna i åldern 15–16 år ofta svårt att sova och

uppger att de har huvudvärk varje vecka. Eftersom

personer med milda psykiska symtom som exempelvis

oro, ängslan och sömnstörningar har en upp till fem

gånger högre risk att drabbas av allvarlig psykisk sjukdom

är det viktigt att uppmärksamma dessa symptom

och ta dem på allvar.

Forskning visar att goda relationer mellan barn och

föräldrar ökar förutsättningarna till god hälsa, särskilt

psykisk hälsa, för barnen under resten av livet. För

insatser på området finns nu utvärderade och strukturerade

föräldrastödsprogram som gör dem tryggare och

säkrare i föräldrarollen. Ett exempel är KOMET som

är en förkortning för KOmmunikationsMETod, och

som bygger på att utbilda föräldrar att bättre kommunicera

med barnet.

33


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Även skolan spelar en viktig roll i förebyggandet av

psykisk ohälsa eftersom den kan stödja en hälsosam

livsstil, ge unga förutsättningar att hantera olika livssituationer,

känslor och förebygga mobbing. Metoder

i socialt och emotionellt lärande är ett sätt att arbeta

med detta och Social och Emotionell Träning – SET

– är en utvärderad metod.

En annan åtgärd är att ge unga kvinnorna möjlighet

att förstå och hantera negativa tankar samt att hantera

stress och förebygga nedstämdhet. En utvärderad och

strukturerad metod för detta är Depression In Swedish

Adolescents – DISA.

Äldres hälsa

Att främja äldres hälsa är en viktig del inom folkhälsoarbetet.

Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet

är möjligheten att vara fysiskt, psykiskt och socialt

aktiv. Skador utgör ett av de största hälsoproblemen

bland äldre människor. Att drabbas av en höftfraktur

kan få allvariga konsekvenser och är för många en händelse

som förändrar livssituationen för resten av livet.

Det är därför positivt att andelen individer som slutenvårdats

för höftfrakturer bland äldre över 80 år nu

minskar i Nacka. I denna åldersgrupp ligger nu Nacka

under länets snitt med 25 slutenvårdade individer per

1 000 invånare, i jämförelse med länets 26 slutenvårdade

individer per 1000 invånare.

För att främja äldres hälsa är social gemenskap,

meningsfull sysselsättning, fysisk aktivitet och goda

matvanor av stor vikt. Även tillgång till trygg- och

säker inne- och utemiljö är viktigt. ”Lugna promenader”

och certifiering av äldreboenden är exempel på

metoder för att åstadkomma detta. Det är även viktigt

att tillhandahålla utbildningar och information om vad

äldre kan göra för att må bättre och undvika skador.

34


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Ord och begrepp

Familjers köpkraft

Med köpkraft avses den disponibla inkomsten per

familjemedlem i ett hushåll. Alla bidrag, ersättningar

och stöd räknas in, och man tar hänsyn till barnens

ålder och familjens storlek. Vid klassningen av barnfamiljer

med dålig ekonomi delas alla barnfamiljer i

länet in i fem lika stora grupper utifrån köpkraft. Med

“låg köpkraft” avses de familjer som ligger i gruppen

med lägst disponibel inkomst per person.

Flyttningsfrekvens

Offentlig statistik visar antal inflyttade och utflyttade

invånare och skillnaden mellan dem – nettot. Positivt

netto betyder fler inflyttade än utflyttade, negativt

netto fler utflyttade. Enbart de som flyttar över en

kommungräns räknas. Frekvensen är ett mått på hur

många som flyttat under ett år. Här anges det som

andel av befolkningen.

Högkonsument av alkohol (vuxna)

Begreppet avser personer som vid ett och samma

tillfälle, minst 2–3 gånger i månaden, dricker alkohol

som motsvarar minst 12 flaskor folköl eller 6 burkar (8

flaskor) starköl eller två flaskor vin eller en halv flaska

sprit. Begreppet gäller vuxna.

JämIndex

JämIndex är en sammanvägning av hur stor skillnad

det är mellan mäns och kvinnors värden för en lång

rad faktorer, bland annat inkomst, ohälsotal och andel

ledamöter i kommunfullmäktige. Ju lägre indexvärde,

ju mindre är skillnaden mellan könen.

Ohälsotal

Sammanlagt antal dagar med utbetald sjukpenning,

arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning,

sjukersättning eller aktivitetsersättning från socialförsäkringen

per försäkrad i åldrarna 16–64. De dagar

arbetsgivaren betalar sjuklön ingår inte i ohälsotalet.

Slutenvård

Med slutenvård menas vård som ges till patient inskriven

vid sjukvårdsanläggning.

Socialt kapital

Socialt kapital beskrivs bland annat som de nätverk,

normer och social tillit som förenklar samarbete mellan

människor till en gemensam nytta.

Sociala nätverk

Sociala nätverk kan definieras som den informella och

formella närmiljö som individen rör sig inom och som

kan ge stöd och uppskattning i olika former. Det innefattar

främst familj, vänner, arbetskamrater, grannar

och föreningsliv.

Storkonsumtion av alkohol (skolungdomar)

Begreppet, som används bland annat i CANs (Centralförbundet

för alkohol- och narkotikaupplysning)

nationella undersökningar om skolelevers drogvanor,

vill ge en uppfattning om hur vanligt det är att ungdomar

dricker intensivt för att berusa sig. Intensivkonsumenter

är de som uppger att de vid ett och samma

tillfälle, minst en gång i månaden, dricker alkohol som

motsvarar minst en halv halvflaska sprit eller en flaska

vin eller fyra stora flaskor cider eller fyra burkar starköl

eller sex burkar folköl.

I Nackas drogvaneundersökning ställs samma fråga,

men man redovisar dem som dricker så mycket som

“storkonsumenter”.

Övervikt och fetma

Övervikt och fetma definieras utifrån det internationellt

använda måttet BMI (Body Mass Index).

Det beräknas som en persons vikt (kg) dividerad med

längden i kvadrat (m 2 ). Ett värde på över 25 innebär

övervikt, ett värde på över 30 fetma.

35


Folkhälsa & Säkerhet Hållbar utveckling

Nacka kommun • 131 81 Nacka • Tfn 08-718 80 00

E-post nacka.kommun@nacka.se • www.nacka.se

Produktion: Nacka Partner information, Nacka kommun. Foto: Håkan Lindgren. Tryck: Trydells tryckeri. Papper: Maxioffset 120/190 g 1 000 ex, 2008.

More magazines by this user
Similar magazines