Genusperspektiv nr 1/2012 - Nationella sekretariatet för ...

genus.se

Genusperspektiv nr 1/2012 - Nationella sekretariatet för ...

Genus

perspektiv

Forskningspolitiskt nyhetsbrev från Nationella sekretariatet för genusforskning

1

12

Besparingar främsta motivet

bakom nedläggning av Nikk

Vid årsskiftet avvecklades Nordiskt institut

för kunskap om kön, Nikk. Det

främsta motivet, som de nordiska ländernas

representanter kunnat enas om,

är att spara pengar. Uppdraget ska istället

utföras av en befintlig nordisk värdinstitution,

när en sådan identifierats.

– Det är kostsamt att ha ett eget institut,

säger Inge Ovesen, ordförande i

Ämbetsmannakommittén för jämställdhet,

den grupp tjänstemän som arbetar

för de nordiska jämställdhetsministrarna.

Eftersom man inte kunde hitta någon

lämplig värd avvecklades Nikk utan att

någon fortsättning är klar. Sidan 4

Foto: Göran Billeson

HSV-uppdrag att främja

jämställdhet försvinner

Högskoleverkets uppdrag att

främja jämställdhet i högskolesektorn

försvinner, när tre myndigheter

föreslås att slås ihop för

att bilda en service- och en

granskningsmyndighet. Sidan 2

Lärosäten ser genus som

viktig konkurrensfördel

En tredjedel av Sveriges lärosäten

med staten som huvudman ser

genusperspektiv som strategiskt

viktigt i framtidens forskning. Det

visar en genomgång av skrivelserna

inför forsknings- och innovationspropositionen.

Sidan 4

Linköpings universitet har en av landets starkaste genusforskningsmiljöer. Ändå har lärosätet i sitt yttrande

inför forskningspropositionen valt att inte lyfta genusforskningen som ett av sina styrkeområden.

Stora utlysningar väntas

från EU:s ramprogram

I juli kommer de sista utlysningarna

från EU:s sjunde ramprogram

för forskning, FP7, vilka

beräknas uppgå till 20 miljarder

euro. Genusforskare har

hittills beviljats medel framför

allt inom områdena samhällsvetenskap

och humaniora samt

vetenskap i samhället. Sidan 7


g e n u s p e r s p e k t i v 1 • 2 0 1 2

g e n u s p e r s p e k t i v 1 • 2 0 1 2

3

ledare

Kerstin Alnebratt

Föreståndare

Ska man vara

nöjd med detta

För snart ett år sedan efterlyste jag

på denna plats ett bredare perspektiv

på EU:s nya ramprogram för forskning

och innovation. I det förslag,

Horisont 2020, som kommissionen

nu lämnat, kan man se att en del

har hänt. Horisonten är något mer

mångfasetterad än för ett år sedan.

Humaniora och samhällsvetenskap

beskrivs till exempel inte

längre som ”hjälpvetenskaper”

Istället skriver kommissionen nu

att dessa områden ska vara en integrerad

del av forskningen. Att de

ska ingå ”som en viktig del av de

åtgärder som behövs för att hantera

alla samhälleliga utmaningar och

för att förbättra deras genomslag”.

För att hantera de samhälleliga

utmaningarna föreslog jag för ett

år sedan också att genusperspektiv

kunde vara framgångsrikt. Så långt

har inte kommissionen sträckt sig,

men man nämner jämställdhet.

Främst handlar det om att rätta till

obalansen mellan kvinnor och män

inom forskningen. Man skriver dock

också att man vill ”integrera ett jämställdhetsperspektiv

när det gäller

programplanering och innehåll som

rör forskning och innovation”.

Ska man vara nöjd med detta

Problemet är kanske, som så ofta i

denna typ av dokument där orden

vägs på guldvåg efter långa förhandlingar,

att det blir så instrumentellt.

Humaniora blir en åtgärd, och med

en välvillig tolkning skulle jämställdhetsperspektiv

i programplanering

och innehåll kunna betyda genusforskning.

Vad det kommer att betyda

i praktiken är svårt att säga. Att

det finns anledning att återkomma i

frågan är uppenbart.

HSV:s uppdrag att främja

jämställdhet försvinner

Högskoleverkets uppdrag att främja

jämställdhet i högskolesektorn försvinner,

när tre myndigheter föreslås

att slås ihop för att bilda en serviceoch

en granskningsmyndighet.

– Jag är beredd att acceptera utredarens

förslag. Jag älskar det inte, men

det är konsekvent i linje med utvecklingen,

säger Högskoleverkets chef,

universitetskansler Lars Haikola.

I sitt delbetänkande föreslår Högskolemyndighets-

och programkontorsutredningen

bland annat att Högskoleverkets

nuvarande uppdrag att inom sitt verksamhetsområde

främja lika rättigheter

inte förs över till den nya Myndigheten

för högskoleservice och internationellt

samarbete som bildas 2013.

Utredarens direktiv från regeringen

var att lämna förslag på hur verksamheten

vid de tre myndigheterna

Högskoleverket, Verket för högskoleservice

och Internationella programkontoret

för utbildningsområdet kan renodlas så

att den granskande verksamheten skiljs

från den främjande och serviceinriktade.

Tydliggör lärosätenas ansvar

Lars Haikola, universitetskansler och

chef för Högskoleverket, är inte överraskad

av utredarens förslag.

– Det är sista steget i

en lång process, där de

många främjandeuppdrag

Högskoleverket

haft sedan starten

1995 blivit allt färre.

Det här förslaget är

analogt till exempel

Lars Haikola

med vad som tidigare

skett med det ansvar vi haft för att

driva på den högskolepedagogiska utvecklingen.

Det ansvaret ligger nu sedan

länge på lärosätena själva.

Utredaren Birgitta Böhlin menar att

avsikten med förslaget inte är att prioritera

ned jämställdhetsfrågorna, utan

att tydliggöra att ansvaret ligger på lärosätenas

ledning. Haikola menar att det

ändå finns behov av samordning inom

vissa högskolegemensamma områden,

som internationalisering, jämställdhet

och högskolepedagogisk utveckling.

– Vi kan inte ha 37 myndigheter som

gör sina olika lösningar. Man vinner på

att ta fram gemensamma lösningar, men

det får organiseras av någon annan än

Högskoleverket. Kanske Sveriges universitets-

och högskoleförbund, SUHF

Lärosätena har i dag väldigt olika

resurser och förutsättningar att arbeta

med jämställdhet. Därför behövs det

något slags kunskapsbank

eller kompetenscentrum.

Det menar

Annika Lindé, chef för

enheten för lika villkor

vid Uppsala universitet

samt ledamot i

ANNIKA LINDÉ Högskoleverkets jämställdhetsråd.

– På ett större lärosäte, som Uppsala

universitet, kan man arbeta med frågorna

på heltid och inte bara som sidouppgift.

Lärosäten med en mindre förvaltning

kan inte förväntas ha så många specialister

anställda. Jag får många förfrågningar

om att ge konsultativt stöd. I de

flesta fall tvingas jag säga nej.

Lindé anser att en sådan stödfunktion,

frivillig att använda, borde ligga

på den nya servicemyndigheten.

– Jag skulle önska att myndigheten

också upprättar en kunskapsbank, som

samlar in vad som görs och vad som ger

resultat, för att inte varje lärosäte ska

behöva uppfinna hjulet på nytt.

Tillsynen kan skärpas

Utredaren föreslår också bland annat

att den nya granskningsmyndigheten,

Högskolemyndigheten för kvalitetssäkring

och tillsyn, bör kunna ges i uppdrag

att följa upp lärosätenas arbete med jämställdhet

och lika villkor.

– De strikt juridiska aspekterna kan

skärpas med den nya granskningsmyndigheten,

också på det här området,

menar Lars Haikola.

Text: Jimmy Sand

läs mer . Högskolemyndighets- och programkontorsutredningens

betänkande kan läsas på

http://www.regeringen.se/sb/d/15654/a/184020

Vart tredje lärosäte ser genusperspektiv

som strategiskt viktigt för forskningen

Tio av trettiotre svenska universitet

och högskolor med staten som huvudman

omnämner genusperspektiv

som viktigt för framtida forskning.

Det visar en genomgång av lärosätenas

yttranden inför forsknings- och

innovationspropositionen för den

kommande fyraårsperioden.

Sveriges universitet och högskolor har

inför höstens forsknings- och innovationsproposition

inkommit till regeringen

med forskningsstrategier för de

kommande fyra årens verksamhet. En

genomgång av yttranden från trettiotre

svenska lärosäten med staten som huvudman

visar att en knapp tredjedel,

fem universitet och fem högskolor,

omnämner genusperspektiv som viktigt

för framtida forskning.

Bland dessa tio lärosäten finns emellertid

inte Linköpings universitet. Detta

trots att man har en av landets starkaste

genusforskningsmiljöer, med excellensmedel

från Vetenskapsrådet – en satsning

som fått mycket goda omdömen från

oberoende internationella bedömare.

I universitetets forsknings- och utbildningsstrategier

för perioden 2009-2012

lyftes genus som ett av fyra områden

”av stor samhällelig angelägenhet” där

lärosätet ansåg sig ha synnerligen goda

förutsättningar att fortsätta utveckla internationellt

ledande forskning. Men så

alltså inte för perioden 2013-2016.

Vill inte exkludera

Helen Dannetun, rektor

vid Linköpings

universitet, framhåller

att genusforskning

fortsatt är ett av lärosätets

fyra styrkeområden

men att man

Helen Dannetun

valt att inte lyfta fram

något av dessa i den nya strategin.

– Med ökande autonomi läggs ett

ansvar för prioriteringar och omfördelningar

på styrelse, rektor och fakultetsorgan.

Vår egen strategi är nu inriktad på

att beskriva mål och till dessa relaterade

handlingslinjer. Det är självklart att våra

Foto: Peter Modin

Linköpings universitet är inte ett av de tio lärosäten som inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen

pekar ut genusforskning som strategiskt viktigt. Detta trots att man har en av

landets starkaste genusforskningsmiljöer, med excellensmedel från Vetenskapsrådet.

styrkeområden kommer att komma väl

ut, men det finns ingen poäng att i ett

lokalt dokument definiera vissa områden

som styrkeområden och exkludera andra

som kanske är likvärdiga.

Inför den gamla strategin, som gäller

för perioden till och med 2012, gjorde

lärosätet en annan prioritering.

– Förra gången var det vår bedömning

att regeringen närmast efterfrågade

styrkeområden. Men det var ju

inte dessa redovisningar som ledde till

propositionens strategiska forskningsområden,

utan en en omfattande beredning

inom regeringskansliet med många

departement som drev sina intressen. Vi

har uppfattat att det är redovisning av

strukturer och principer som är det mest

ändamålsenliga att ge till regeringen

denna gång, säger Dannetun.

”Förbättrar forskningens kvalitet”

Två lärosäten, Karlstads respektive Umeå

universitet, pekar ut genusforskningen

som en av sina starka forskningsmiljöer.

Göteborgs universitet för i sitt inspel till

regeringen fram som principiell synpunkt

att ”integrering av genusperspektivet i

forskningsprocesser och forskningens

organisering förbättrar forskningens

kvalitet och måste förstärkas”. I skrivelsen

tar man också upp betänkandet

från Delegationen för jämställdhet i högskolan,

Svart på vitt (SOU 2011:1), samt

rapporten Hans excellens, och menar att

bristande jämställdhet innebär en kompetensförlust

som allvarligt hotar svensk

forsknings konkurrenskraft.

I inspelet från Lunds universitet, där

landets äldsta och en av de starkaste genusforskningsmiljöerna

finns, lyser ordet

genus liksom förra gången helt med sin

frånvaro. Uppsala universitet nämner däremot

sin genusforskning som en miljö

med stark internationell förankring.

Stockholms universitet pekar ut genusvetenskap

som ett av flera framtidsområden

– där forskningen redan i dag är

framgångsrik och inom de närmaste åren

kan förväntas uppnå ledande ställning

såväl nationellt som internationellt.

Text: JIMMY SAND

läs mer . I enkäten på det här numrets baksida

berättar rektorerna för tre lärosäten varför

de valt att lyfta genusperspektiv i forskningen.


4 g e n u s p e r s p e k t i v 1 • 2 0 1 2

g e n u s p e r s p e k t i v 1 • 2 0 1 2

5

Otydlig process bakom

nedläggningen av Nikk

Det var för dyrt att driva Nordiskt

institut för kunskap om kön, Nikk,

och det lades ned – för att till hösten

återuppstå i ny och billigare form.

Beslutet, och hur det hanterats, förvånar

forskare och praktiker inom

genus och jämställdhet i Norden.

– Det abrupta beslutet är chockerande

för många, sade Liisa Husu, professor i

genusvetenskap vid Örebro universitet.

Hon var en av flera deltagare på ett

seminarium i Oslo, om nordiskt forskningssamarbete

inom genus och jämställdhet,

som ifrågasatte processen

kring Nikks nedläggning och omvandling.

Nikks tidigare

styrelseordförande

Arnfinn J Andersen

och Solveig Bergman,

tidigare direktör, menar

att beslutet och

processen som ledde

fram till det har varit

Solveig Bergman

otydlig och sluten.

– En alltför snäv krets fattade beslut

utifrån ett alltför snävt beslutsunderlag,

säger Solveig Bergman.

– Det blev främst en intern process på

ÄK-Jäm. Som styrelse måste vi förhålla

oss till ägarna, men för mig är det oklart

vilket politiskt mål man har med nedläggningen,

säger Arnfinn J Andersen.

Mandat i förändring

Nikk startades 1995 och fick 2007

ett delvis nytt mandat som betonade

stöd till nordisk jämställdhetspolitik.

I Nikks uppdrag ingick att förmedla

och vara en bro mellan genusinriktad

forskning, politik och praktik, stödja

nordiskt jämställdhetssamarbete och

utföra nordiskt jämförande projekt.

Nordiska ministerrådet för jämställdhet,

MR-Jäm, beslutade i maj

2011 att lägga ned Nikk som institut

och istället placera ett nytt Nikk vid

en värdinstitution. I beslutet formulerade

Ämbetsmannakommittén för

jämställdhet, ÄK-Jäm, de tjänstemän

som arbetar för MR-Jäm, uppdraget

för det framtida Nikk. I det ingår att

stödja nordisk jämställdhetspolitik,

samla in och förmedla forskning, politik

och praktik, vara kunskaps- och

inspirationsbank och utföra nordiskt

jämförande projekt, vid behov även

forskningsprojekt. Så vad blir nytt med

nya Nikk

– Hur jag än jämför gamla och nya

uppdraget är det svårt att se någon

större förändring. Möjligen att informationssidan

betonas ytterligare och

det har ingen något emot, det är en

sida som vi var mycket nöjda med, säger

Solveig Bergman.

En utlysning om värdinstitution till

Nikk har gått ut. Nytt namn blir Nordisk

information för kunskap om kön.

Samtidigt förklaras att placering av Nikk

på en värdinstitution sparar administrationskostnader.

Av tidigare fem miljoner

årligen som grundanslag, får nya Nikk

istället två och en halv miljon. Det som

blir över ska användas till tvärnordiska

projekt och forskning. I utlysningen poängteras

även översättning till fler språk

än engelska, men i övrigt står inget som

kan sägas visa ny riktning för Nikk. Inge

Ovesen, ordförande för ÄK-Jäm, tillstår

att det inte blir några större förändringar.

Bland annat gav Nikk ut tidningen Nikk magasin,

vars sista nummer kom ut före årsskiftet.

– Det blir inte något totalt nytt, utan

en tydlig förstärkning av vissa funktioner.

Intentionen från ÄK-Jäm är att

Nikk ska vara en viktig verksamhet i

arbetet med det nordiska

jämställdhetsarbetet

och i uppfyllandet

av politiska mål,

säger han.

Inge Ovesen vill

inte referera vad enskilda

länder uttryckte

Inge Ovesen

angående omvandlingen

av Nikk, men beslutet var enhälligt.

Alla var också eniga om att den nya

modellen skulle innebära besparingar.

– Det är kostsamt att ha ett eget institut.

På det här sättet kan man få en

bättre och ekonomiskt effektivare organisering,

säger han.

Fanns ingen värdinstitution

I september 2010 presenterades en

utvärdering från danska företaget

Rambøll A/S, beställd av ÄK-Jäm. Den

föregicks av en invit från Nikks styrelse.

Styrelsen ville föra dialog kring de nordiska

ländernas forskningsfinansiering

och diskrimineringspolitik. Istället uppstod

en diskussion om organiseringen

av Nikk. Att Nikks mandat ifrågasätts

är inget nytt, påpekar Solveig Bergman.

Det har alltid stötts och blötts i det

nordiska samarbetet.

– Samma diskussion har alltid funnits,

att man önskar någon form av

omvandling för att spara administrativa

kostnader. Det kan de säkert göra.

Omorganisationen i sig behöver inte

vara dålig, men det beror på när och

hur man gör den, säger hon.

Enligt beslutet i maj 2011 skulle det

nordiska forskningsrådet Nordforsk

bli värdinstitution för nya Nikk

från 1 januari 2012. I oktober 2011

hade ÄK-Jäm ett möte med Gunnel

Gustafsson, direktör för Nordforsk.

Efter diskussion fattades beslutet att

istället söka andra alternativ. Gunnel

Gustafsson presenterade Nordforsks

Foto: Johannes Jansson / norden.org

Ett samarbetsorgan för den nordiska genus- och jämställdhetsforskningen behövs. Det framkom när forskare och forskningsförmedlare från hela Norden, representanter

för Nordforsk, Nordiska ministerrådet och flera nationella jämställdhetscentra nyligen samlades på Oslo universitet för att diskutera hur nordiskt

forskningssamarbete och forskningsförmedling fungerar. Frågan är om Nikk i framtiden kommer att kunna vara ett sådant organ.

En alltför snäv krets fattade beslut utifrån ett alltför

snävt beslutsunderlag. På grund av att processen

sköttes så dåligt, så blev det nedläggning.

förslag, men var inte med när ÄK-Jäm

beslutade att inte tacka ja. Hur ÄK-

Jäms beslut i maj kom till vet hon inte.

– Vi hade ju aldrig

diskuterat med dem

när beslutet kom. Hur

man kunde komma

fram till det bestämda

beslutet, det är utanför

vad jag kan bedöma,

säger Gustafsson.

Gunnel Gustafsson

Orsaken var enligt

protokoll MR-Jäms och Nordforsks

olika förväntningar. Varför det i beslutet

i maj står att Nordforsk ska ta över, utan

Nordforsks medgivande, beror enligt

Inge Ovesen på att det inte var ett beslut

i egentlig mening.

– Det var inte så att vi fattade beslut

om att lägga ett framtida Nikk vid

Nordforsk utan vi önskade att lägga

det vid Nordforsk. Vi insåg efter dialog

med Nordforsk att det skulle bli svårt att

lägga Nikk inom deras ramar.

Någon värdinstitution fanns inte

när Nikk lades ned 31 december.

Nikk packades ned och arkiverades.

Webbsidan är öppen men utan aktivitet.

Att ingen bra överlämning till en

ny värdorganisation har skett är beklagansvärt

tycker Solveig Bergman.

– På grund av att processen sköttes så

dåligt från ministerrådets sida, så blev

det nedläggning. Om man hade slagit

fast vilken organisation som ska ta över

och vad som ska föras vidare och sedan

lagt ned det, då kunde det ha blivit en

kontinuerlig process, säger hon.

Missuppfattningar och faktafel

Utvärderingen gjord av Rambøll hade

en framträdande plats i de nordiska

jämställdhetsministrarnas beslut. Ur

den lyftes bland annat fram att Nikk

inte lyckats vara en bro mellan forskningsvärlden

och det politiska systemet

eller ett kunskaps- och informationscenter.

Inte heller skulle Nikk i

önskvärd utsträckning lyckats bidra

till samhällsdebatt eller politiska beslutsprocesser

i de nordiska länderna

och självstyrande områdena.

I utvärderingen fanns missuppfattningar

och faktafel som skriftligen påpekades

av Nikks styrelse och ledning. Men

Rambølls rapport gjorde nog varken till

eller från, menar Solveig Bergman.

– Beslutet var nog redan fattat inofficiellt.

Rapporten utgick inte från Nikks

mandat utan från intervjuer med personer

som önsketänkte om vad Nikk

skulle göra, säger hon.

Inge Ovesen är medveten om kritiken

och menar att invändningarna

mot rapporten också fanns med i beslutsunderlaget.

– Det var flera kritiska röster om

rapporten, men det ser jag som en del

av processen. Rambølls rapport var det

viktigaste, men inte det enda underlaget

för beslutet att omvandla Nikk.

TEXT: Inga-Bodil Ekselius

Utlysning om Nikk

Den 17 februari gick Nordiskt ministerråd

ut med en utlysning om uppdraget

att vara värdorganisation för Nikks fortsatta

verksamhet. Ansökan ska vara inne

senast den 23 mars. Läs mer på

http://korta.nu/nikk23mars


6 g e n u s p e r s p e k t i v 1 • 2 0 1 2

g e n u s p e r s p e k t i v 1 • 2 0 1 2

7

Genusvetenskapliga tidskrifter

gör sig tillgängliga på nätet

Förutom Tidskrift för genusvetenskap

har just nu tre nordiska genusvetenskapliga

tidskrifter sin redaktion i

Sverige. Vilka är de gemensamma

utmaningarna i den krävande och föränderliga

publiceringsverkligheten

– Villkoret för akademisk publicering

i dag är att man måste skriva på engelska

om man skall vara med i den internationella

vetenskapsdialogen.

Det säger Noras redaktör

Cecilia Åsberg

och aktualiserar språkfrågan

som alla akademiker

måste förhålla

sig till i dag. Bland de

nordiska tidskrifterna

är trenden klar. Det

Cecilia Åsberg

går mot mer engelska.

Dirk Gindt och Ulf Mellström är redaktörer

för Lambda Nordica, respektive

Norma. Båda är positivt inställda

till engelskan.

– Vi är ett ökande antal akademiker

som inte har nordisk bakgrund och som

sliter med att läsa de andra skandinaviska

språken. Att skriva på engelska

betyder att begreppet Norden blir bredare,

och kanske också kan inkludera

Baltikum, säger Dirk Gindt.

Till eller från engelska

Norma blir inom kort helt engelskspråkig.

– Meriteringsmässigt är det så mycket

viktigare att publicera sig på engelska

i en indexerad tidskrift, säger Ulf

Mellström som ser den nordiska och

europeiska maskulinitetsforskningen

som Normas nisch.

TGV, Nora, Lambda

Nordica och Norma.

Därmed inte sagt att det inte finns

behov av forskningskommunikation på

mindre språk.

– På norska, finska eller svenska

finns en större möjlighet att nå även

den icke-akademiska publiken, säger

Cecilia Åsberg.

Och den internationella dialogen

kan också fungera omvänt. Istället för

att gå från svenska till engelska har

Nordens största tidskrift på området,

TGV, börjat översätta från engelska

till svenska.

– Vi har haft goda erfarenheter med

att översätta viktiga texter från engelska

till svenska, säger redaktör Anna

Lundberg. Översättningen av Sara

Ahmeds text ”Vithetens fenomenologi”

fick till exempel väldigt stort genomslag.

Arbetar med temanummer

Hur gör man tidskriften till ett så attraktivt

forum som möjligt för både skribenter

och läsare utifrån de resurser man har

Temanummer har varit ett lyckat

grepp för TGV och Lambda Nordica.

– Vi började jobba

med temanummer och

gästredaktörer för några

år sen. Det gör att

vi når ut bättre, både

i Norden och internationellt.

Det gav ökat

intresse för att skriva i

Dirk Gindt

Lambda Nordica och

temanummer kan lättare användas i undervisningssyfte,

säger Dirk Gindt och får

medhåll av Anna Lundberg.

Ingen av dem har problem att fylla

sina nummer. På Nora har antalet inskickade

manus per år ökat med cirka

det femdubbla sedan den svenska redaktionen

tog över 2009. Den manuskriptcentral

som Noras förlag Taylor and

Francis erbjuder, har bidragit starkt till

den utvecklingen. Dessutom har manuskriptcentralen

underlättat det praktiska

och redaktionella arbetet avsevärt, menar

Cecilia Åsberg, som är mycket nöjd

med förlagssamarbetet.

Andra fördelar med att ges ut på

ett stort förlag är hjälpen man får med

indexering och marknadsföring. För

Noras syskontidskrift Norma är indexeringen

en viktig fråga.

– Att bli en indexerad

tidskrift är väldigt

aktuellt för oss.

Därigenom hoppas vi

få in fler manus, ge

tidskriften en tydligare

profil och en större

internationell bredd,

Ulf Mellström

säger Ulf Mellström.

Open access eller inte

Men kommersiella förlag säger ofta

stopp när det kommer till frågan om

open access. Fria från förlagsrestriktioner

kan både TGV och Lambda Nordica

lägga ut hela sin produktion på nätet.

– Open access har vi diskuterat länge,

och i början av 2012 lanserades vår nya

hemsida där alla artiklar kan laddas ner

gratis, säger en stolt Dirk Gindt.

På TGV har man startat ett stort

jobb med att lägga ut alla artiklar

online, från de första artiklarna i

Kvinnovetenskaplig tidskrift 1980 och

fram till i dag. Men man håller kvar ett

halvt års embargo, så för att få de nyaste

numren måste man prenumerera eller

köpa lösnummer.

Frågan om open access är nämligen

ett tveeggat svärd. Det försvårar intäkter

via prenumerationer, men är samtidigt

numera ett krav från allt fler forskningsfinansiärer,

däribland Vetenskapsrådet.

Text: Jennie Westlund

Genustidskrifter

• Tidskrift för genusvetenskap, TGV, är

Nordens största vetenskapliga tidskrift för

tvärvetenskaplig genusforskning. Hette

tidigare Kvinnovetenskaplig tidskrift, KVT.

• Norma: Nordisk tidskrift för maskulinitetsstudier,

har fokus på forskning om

män och maskuliniteter.

• Nora: Nordic Journal of Feminist and

Gender Research, är en nordisk tidskrift

för genusforskning och feministisk

forskning.

• Lambda Nordica är Nordens enda

vetenskapliga tidskrift om forskning på

hbtq-området.

Läs mer på genus.se/meromgenus/

Forskningstidskrifter/

Illustration: Vinnova

Myndigheten för innovationssystem, Vinnova, har regeringens uppdrag att främja svenskt deltagande

i EU:s ramprogram för forskning och utveckling. Man tar också fram statistik över deltagandet.

Stora utlysningar väntas

från sjunde ramprogrammet

I juli kommer de sista utlysningarna

från EU:s sjunde ramprogram för forskning,

FP7, utlysningar som beräknas

uppgå till 20 miljarder euro.

Genusforskare har hittills beviljats

medel framför allt inom temana

Samhällsvetenskap och humaniora

samt Vetenskap i samhället.

Det börjar bli dags att förbereda ansökningar

om projektmedel från EU:s sjunde

ramprogram för forskning, FP7, som

sträcker sig över perioden 2007-2013.

Sommarens utlysningar, som kommer att

vara de sista från FP7, beräknas uppgå

till 20 miljarder euro och blir de mest

omfattande inom ramprogrammets totala

budget på närmare 55 miljarder euro.

Sedan starten har svenska forskare

beviljats närmare 9 miljarder kronor

(864 miljoner euro), visar statistik från

Vinnova som har regeringens uppdrag

att främja svenskt deltagande i EU:s

ramprogram för forskning. En beviljandegrad

på 25 procent placerar Sverige

på femte plats bland de 27 medlemsländerna.

Fram till oktober 2011 motsvarade

det svenska deltagandet 3,9

procent av samtliga beviljade medel.

Genus ska integreras

Det har inte funnits några egna utlysningar

för genusforskning, men i de

övergripande ramtexterna står det att

genusdimensionen ska vara en integrerad

del i forskningen och utvärderas i

alla projekt. Ramprogrammet är uppdelat

i fyra huvudområden: Samarbete,

Idéer, Människor och Kapaciteter. Det

är framför allt i Samhällsvetenskap och

humaniora (Socio-economic Sciences

and Humanities, SSH), ett tema under

Samarbete, samt Vetenskap i samhället

(Science in Society, SiS), under

Kapaciteter, som projekt med uttalad

genusdimension beviljats medel.

En sökning i databasen över projektsammanfattningen

på ordet ”gender”

ger 19 projekt under SSH (med svenskt

deltagande i 3 projekt) och 21 projekt

under SiS (med svenskt deltagande i 6

projekt), för hela FP7 fram till senaste

utlysningarna. Totalt för hela området

Samarbete ger sökningen 51 träffar

(med svenskt deltagande i 18 projekt),

varav alltså 19 under SSH, men i många

av fallen rör det sig om kön som variabel

i främst medicinsk forskning.

Fokus på social innovation

I sin överordnade strategi för utveckling

av den europeiska ekonomin fram till år

2020, Europa 2020, lyfter EU fram betydelsen

av social innovation. Det är något

som kommer att märkas redan i sommarens

utlysningar – att döma av EUkommissionens

utkast till kommande

ramprogram, Horisont 2020.

I Sverige finns i dag världsledande genusforskning

om innovationsprocesser,

särskilt tack vare Vinnovas satsningar

inom programmet Genus och innovation.

Text: Jimmy Sand

Brottsoffermyndigheten

utlyser 10 miljoner kronor

Brottsoffermyndigheten utlyser på

uppdrag av regeringen forskningsmedel

för att öka kunskapen om

mäns våld mot kvinnor, inklusive

sexuellt våld och andra sexuella

övergrepp. Sammanlagt ska 42 miljoner

kronor fördelas 2011-2014,

varav 10 miljoner kronor under

2012. Ansökan om medel ska ha inkommit

till Brottsoffermyndigheten

senast den 3 maj 2012. Läs mer på

http://korta.nu/brottsoffer12

VR-utlysning om genus

inom medicinens teknik

Vetenskapsrådet utlyser projektbidrag

på upp till tre år, med syfte

att stimulera genusforskning inom

medicinens teknik. Minsta belopp

som kan sökas är 300 000 kronor.

Medicinens teknik innefattar

här högteknologiska processer, ingrepp

eller instrument likaväl som

mer vardagliga tekniska apparater

eller hjälpmedel. Utlysningen avser

genusforskningsprojekt om

teknikens konsekvenser, innebörd

eller betydelse för olika målgrupper.

Läs mer på http://korta.nu/

VRmedtek12

Call for papers till nationell

genusforskarkonferens

Den 28-30 november 2012 anordnar

Nationella sekretariatet

för genusforskning tillsammans

med Sveriges genusforskarförbund

en nationell konferens för genusforskning.

Konferensen äger rum i

Göteborg och deadline för abstracts

är den 16 april. Läs mer på g12.se

Populärvetenskapligt

på temat krig och fred

I senaste numret

tar sig Genus an

temat krig och

fred. Med utgång

från forskning

diskuteras

allt från militärt

arbete, FN:s resolution

1325,

sexuellt våld i krig, kriget mot terrorismen,

etik och moral i krig, till

föreställningar om fredliga kvinnor

– och fredliga män. Se genus.se


Posttidning B

Avs: Genusperspektiv,

Nätverkstan Ekonomitjänst,

Box 31120, 400 32 Göteborg

En genomgång av de yttranden som inför höstens forsknings- och innovationsproposition

inkommit till regeringen från 33 svenska lärosäten med staten som huvudman visar att en knapp

tredjedel, fem universitet och fem högskolor, omnämner genusperspektiv som viktigt för framtida

forskning. Bland dessa finns Umeå universitet, Göteborgs universitet och Karlstads universitet.

Varför har ni valt att lyfta fram genusperspektiv

Lena

Gustafsson

Rektor vid

Umeå

universitet

Pam

Fredman

Rektor vid

Göteborgs

universitet

Åsa

Bergenheim

Rektor vid

Karlstads

universitet

» För Umeå universitet är det

naturligt och självklart att lyfta

fram genusforskning eftersom

Umeå centrum för genusstudier,

UCGS, är en av universitetets

14 starka miljöer. Vi tillhör de

främsta i landet inom området

och har ett högt internationellt

anseende. Under förra året befästes

universitets ställning ytterligare

när UCGS tilldelades ett

stort anslag, på cirka 23 miljoner

kronor av Vetenskapsrådet och

Forskningsrådet för arbetsliv och

socialvetenskap, Fas. UCGS är

också en av flera partners i ett

nytt EU-finansierat projekt som

kommer att stärka centrumets internationella

samarbete ännu mer.

» Universitet har haft svårt att

nå de kvantitativa målen för

jämställdhet, trots ambitiösa

planer. De senaste årens

forskningspolitik har visats

gynna män och anklagats för

att konservera forskningen i

etablerade forskningsspår med

brist på nytänkande. Projektet

”Jämställda fakulteter” vid

Göteborgs universitet tyder

på att rådande akademiska

föreställningar och normer

resulterar i beteenden som direkt

utesluter grupper från studier och

från att jobba inom forskning och

utbildning. På lång sikt förlorar

forskningen inte bara talanger

och konkurrenskraft utan också

trovärdighet. Självklart måste

staten som uppdragsgivare ta i

dessa problem.

» Vid Karlstads universitet

har vi identifierat åtta forskningsmiljöer

som är av särskild

strategisk betydelse för lärosätet.

Centrum för genusvetenskap är

en av dessa miljöer. Här finns

stark forskning och ett stort

engagemang i utbildningar av

olika slag. Genusforskningens

betydelse för kunskapsutveckling

och samhällsengagemang kan

inte nog betonas. Vi är glada att

vi har en gedigen verksamhet

inom området.

Genusperspektiv är en publikation från Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet, Box 709, 405 30 Göteborg, Ansvarig

utgivare: Kerstin Alnebratt, Epost: kerstin.alnebratt@genus.se, Redaktör: Jimmy Sand. Epost: jimmy.sand@genus.se, Telefon: 031-786 92 35,

Grafisk form: Frida Lundberg och Emma Hässel, Tryckeri: Ale Tryckteam AB. ISSN: 1652-3768. PRENUMERation på Genusperspektiv är gratis.

Publikationen kommer ut med sex nummer om året. Teckna prenumeration på pappersutgåva eller pdf på www.genus.se.

Nationella sekretariatet för genusforskning har som uppdrag att:• Förbättra villkoren för genusforskning av hög internationell klass.

• Synliggöra svensk genusforskning och bidra till samverkan med omvärlden.• Underlätta svensk genusforsknings internationalisering.

Läs mer om sekretariatets verksamhet och om genusforskning på www.genus.se.

More magazines by this user
Similar magazines