Kurragömma - på riktigt - Vård och bildning - Uppsala kommun

Kurragömma
- på riktigt
Barn som lever med skyddade
personuppgifter

Innehållsförteckning
Förord.......................................................................................1
Skyddade personuppgifter.......................................................2
Sekretess/säkerhet....................................................................3
Sociogram..............................................................................10
Barnkonventionen med tolkning............................................12
Barn som har bevittnat eller utsatts för våld
är inte problembarn
utan barn med problem.
Deras symtom är normala reaktioner
på onormala händelser.

Förord
till dig inom förskola/skola som träffar och arbetar med barn som
har skyddade personuppgifter.
Vi som har skrivit den här ”Lathunden” arbetar på Uppsala kommuns skyddade boende
för kvinnor – och deras barn – som utsatts för våld i nära relation. Vi har med tiden fått
insikt i hur svårt det är för kvinnor och barn att tvingas lämna hela sitt tidigare liv för att
inte utsättas för ytterligare våld. Vi ansökte och fick pengar från Länsstyrelsen, startade
projektet ”Gömda – men inte glömda” i januari 2007 och det avslutas januari 2010.
Syftet med projektet är bland annat att praktiskt hjälpa dem som tvingas leva med
skyddade personuppgifter samt att föra ut information till så många som möjligt, som
exempel socialtjänst, förskola/skola, om vad det innebär att leva med skyddade personuppgifter.
Vi har lång yrkeserfarenhet av kvinnor och barn med skyddade personuppgifter. Den här ”Lathunden”
bygger på föräldrar och barns egna upplevelser och berättelser om deras utsatthet i
förskola, grundskola och gymnasieskola.
Barn som tvingas leva med skyddade personuppgifter har ofta bevittnat våld eller själva
blivit utsatta för våld och hot. Barnens sociala nätverk har gått förlorat i och med att de
mist kontakten med släkt, vänner, skola och fritid. Barnen tvingas oftast ljuga och är
rädda att försäga sig och därmed röja sin identitet. Dessa barn har ofta koncentrationssvårigheter
vilket medför att de har svårt att följa med i skolan.
Barn som lever med skyddade personuppgifter upplever nästan alltid utanförskap och
kan bli utsatta för mobbing. De bär på rädslor och ångest, inte bara för sin egen säkerhet
utan även att något ska hända deras familj eller anhöriga. Barnen är i stort behov av vuxnas
hjälp och stöd för att klara av sin livssituation. Det är viktigt att tänka på att barnen i
största möjliga utsträckning inte ska bli utpekade som annorlunda.
Behovet av skydd för den enskilde individen ser naturligtvis olika ut, en del kan leva
relativt tryggt medans andra har en aktiv förföljare. Det är svårt för en utomstående att
avgöra och därför är det bättre att utgå från det allvarligare scenariot.
Du som möter de här barnen har ett stort ansvar för att hjälpa dem. Det är så viktigt att
alla uppgifter som rör barnen och deras situation hanteras varsamt. Ett litet misstag kan
få förödande konsekvenser, familjen kan tvingas till uppbrott.
1

Skyddade personuppgifter
• en samlingsrubrik som Skatteverket använder för de olika skyddsåtgärderna
sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter
inom folkbokföringen.
Sekretessmarkering:
• en markering för särskild prövning sätts för personen i folkbokföringsbasen
• markeringen skall fungera som en varningssignal så att en noggrann
prövning görs innan några uppgifter om personen lämnas ut
• en sekretessmarkering innebär inte någon absolut sekretess
• kvinnan kan själv göra ansökan och redogöra för omständigheterna,
handling som styrker hotbilden ska bifogas.
Kvarskrivning:
• ett annat sätt att skydda personuppgifter i folkbokföringen, för personer
med hög hotbild, är att genom beslut om kvarskrivning medge en person
att vara folkbokförd på den gamla folkbokföringsorten i högst 3 år. Därefter
måste ny ansökan om förlängning göras.
• fördelen med kvarskrivning är att den verkliga bostadsorten inte framgår
av registret
• den gamla adressen tas bort. Personen har skattekontorets adress som
särskild postadress
• all post går till skatteverket som har den faktiska adressen manuellt förvarad
och kan vidarebefordra all post.
Fingerade personuppgifter
• vid särskilt allvarliga hot kan en person medges att använda annan
identitet
• det innebär att personen ifråga får ett helt nytt namn och personnummer
• den nya identiteten registreras på ett sådant sätt att det inte framgår att det
rör sig om fingerade personuppgifter. Kopplingen mellan identiteterna
finns endast hos Rikspolisstyrelsen (RPS)
• beslut om fingerade uppgifter meddelas av Stockholms tingsrätt efter
ansökan hos RPS.
2

Sekretess/säkerhet
I det normala förhållandet har båda vårdnadshavarna, enligt Föräldrabalken,
rätt till information om barnets skolgång mm. Var uppmärksamma på att om
en av vårdnadshavarna och barnet har kvarskrivning så har offentlighetsoch
sekretesslagen (2009:400) (”OSL”) företräde framför Föräldrabalken.
Det innebär att om en förälder exempelvis ringer till skolan och frågar om
hans barn går på skolan så kan ni med stöd av sekretesslagen låta bli att
berätta det, ni kan t.ex. säga att ni inte har något barn med det namnet.
Skolan (23 kap 2 § tredje stycketet OSL)
Sekretess gäller på det område som anges i första stycket i andra fall än
som avses i första och andra styckena för uppgift om en enskilds identitet,
adress och andra liknande uppgifter om en enskilds personliga förhållanden,
om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon
närstående till denne lider men om uppgiften röjs.
Tolkning:
Om t.ex. risk för förföljelse föreligger kan sekretess hävdas gentemot
pappan (mamman).
Är pappan vårdnadshavare ska uppgiften om skola hemlighållas om det kan
antas att den underårige lider betydande men ifall uppgiften röjs för pappan
(12 kap. 3 § första stycket 1. OSL).
”Betydande men” kan tänkas föreligga då uppgiften kan komma att missbrukas
av pappan i något avsevärt avseende, t.ex. om pappan kan tänkas
söka upp barnet och fråga var mamman och barnet finns/bor. Det är särskilt
aktuellt i de fall barnet och mamman har skyddade personuppgifter.
Att slentrianmässigt undanhålla uppgiften om var barnet går i skola är inte
önskvärt utan en prövning måste ske i varje enskilt fall och tillfälle.
3

Innan skolstart
För barnets och förälderns säkerhet och trygghet – och även för dig som
lärare – bör ni träffas innan barnet börjar i förskolan/skolan.
En handlingsplan ska då upprättas mellan barn/förälder och skola. Arbetsplanen
ska formuleras så att både barn/förälder och ni inom förskola/skola
ska känna er så trygga som möjligt.
Om ni har en handlingsplan som ni är vana att arbeta med så använd den!
Om inte, så har vi formulerat en handlingsplan som ni kan använda. Se
bilaga på sidan 14.
Vid barnets första besök på förskola/skola så är det bra om ni visar barnet
runt på förskolan/skolan, var lärarrummet finns osv.
Trygghet
Barnet ska veta var någonstans de ska vända sig för att få vuxenstöd i en krissituation.
Barnet kan exempelvis uppleva det som att någon upptäckt dem.
Vid första skoldagen bör du visa barnet var lärarrummet ligger. Det är viktigt
att detta upprepas efter några dagar, eftersom det inte är så lätt att hitta
i en stor skola och att komma ihåg all information. Förvissa dig vid flera
tillfällen om att barnet vet var det kan få hjälp.
Närvarolista
Närvarolistan över antalet barn i klassen ska alltid innehålla rätt uppgifter.
Gör en överenskommelse med föräldern om hur barnet ska registreras på
närvarolistan så att säkerheten inte riskeras.
Klasslista
Du, som lärare, får ta ansvar för att skriva en klasslista manuellt och som inte
läggs ut på nätet. Klasslistan ska inte innehålla personnummer och adress – och
det gäller alla barn i klassen eftersom särlösningar för det enskilda barnet både
utgör en säkerhetsrisk och är utpekande. Använd barnets mobilnummer på listan.
Hemsida
Har skolan en egen hemsida så ska inga foton eller uppgifter om barn finnas
tillgängliga på Internet.
4

E-mailadress
Barnet ska inte ha tillgång till egen mailadress baserad på sina personuppgifter
eller annat som kan knytas till barnet som person. Låt barnet i stället
använda sig av fingerade uppgifter. (Det är överhuvudtaget viktigt att prata
med alla barn om vikten av att tänka sig för när man använder Internet).
Media
Var observant på barnets omgivning och se till att inga bilder på barnet
publiceras i media, det kan t.ex vara ett reportage om skolan med intervjuer
och bilder.
Busskort
Om barnet har rätt till skolbusskort – undvik att registrera busskortet på
barnet. Det går istället att registrera busskortet på skolan.
Presentation för klasskamraterna
Gör en överenskommelse med föräldern och barnet om var någonstans
barnet tidigare bott, familjeförhållanden osv. Alla som lever med skyddade
personuppgifter tvingas att förvanska sin livshistoria (ljuga) för att inte bli
upptäckta. Det är svårt för barnet att ljuga om sitt förflutna vid första mötet
med sina klasskamrater. Men, med lärarens stöd och hjälp vid presentationen
underlättar det för barnet och därmed ställs inte så många frågor från
kamraterna.
Placering i klassrum
Barnen kan ibland känna sig otrygga om de placeras vid en dörr eller ett
fönster. Fråga barnet när det har gått några dagar om han/hon känner sig
trygg med placeringen. Om barnet vill byta plats, låt då flera elever byta
samtidigt så att barnet inte känner sig utpekat.
Fallbeskrivning, pojke 12 år berättar:
I vårt klassrum har jag min plats vid fönstret. Jag tänker hela tiden på att jag kan bli
skjuten eller kidnappad och hur jag då ska kunna komma undan och rädda mig.
Jag vill inte tala om det för läraren, för då får väl bara jag byta plats och då börjar alla
kompisar tjata om varför.
5

Vid koncentrationssvårigheter
Som tidigare nämnts har barnen ofta svårigheter med koncentrationen och
de kan behöva extra stöd. Dessa barn kan ha behov av att få arbeta enskilt
och då kunna lämna klassrummet.
Det är bra om du som lärare talar med övriga elever om att barnets tidigare
klass inte har hunnit lika långt i läroplanen och att barnet därför behöver gå
ifrån för att komma ikapp. Frågor från kamraterna brukar då minska eller
utebli helt.
Gruppfoto/klassfoto
Som regel får barnet inte vara med på grupp/skolfoton - men det kan finnas
undantag. För att undvika att barnen hamnar i en svår situation då de ska
fotograferas kan han/hon vara ledig från skolan den dagen. De slipper då
utsättas för frågor från kamraterna om varför de inte ska vara med på fotot.
Kom ihåg att meddela föräldern/barnet i god tid före fotograferingsdagen.
Gruppfoton sätts ofta upp på förskoleavdelningar. Eftersom barn med skyddade
personuppgifter inte får vara med på fotografiet upplever de flesta av
dem en känsla av utanförskap.
En lösning på detta problem kan vara att alla barn (inklusive det skyddade
barnet) som varit frånvarande under fotograferingen, får ha med sig ett eget
fotografi, som sedan sätts upp på sidan av gruppbilden. Här är det viktigt att
samtala med föräldern om lösningen är godtagbar. Förklara att fotot endast
finns uppsatt inne på avdelningen.
Om en förälder vill ha enskilda fotografier så kan inte barnets namn och
adress stå på beställningsblanketten. Läraren bör istället uppge skolans
adress dit bilderna kan skickas.
Teckningar
Både på förskola och i skola ritar barnen ofta teckningar som sedan sätts
upp i korridoren eller i klassrummet/avdelningen. Om barnet inte får ha
sina teckningar med namn som alla andra, kan det leda till att de känner sig
utanför. Här kan du som lärare ändra på rutinerna. Hela gruppen/klassen kan
istället för namn signera sina teckningar med sina initialer.
6

Inbjudningar
Om något barn t.ex. fyller år och vill bjuda in kamrater på kalas så fungerar
det alldeles utmärkt att göra det per telefon. Det är något du som lärare kan
prata om vid en första föräldrainformation/föräldramöte. Du kan exempelvis
säga att det är en praxis på skolan att ni inte lämnar ut adresser. Kom
överens med andra lärare på skolan, prata med eleven det gäller och hans/
hennes förälder.
Rastvakter
En del skolor, men långt ifrån alla, har rastvakter som bär reflexvästar ute
på skolgården. Denna enkla åtgärd leder till att barnet lättare kan slappna av
och koncentrera sig på leken.
Fallbeskrivning:
En nioårig flicka leker på skolgården med andra barn. Hon har dock mycket svårt
att koncentrera sig i leken eftersom hon känner sig ängslig och hela tiden vill ha koll
på vart rastvakten befinner sig. Hon har också svårt att urskilja vem det är. Flickan
uttryckte en önskan om att rastvakterna kunde ha någonting på sig som kännetecknar
dem.
Bibliotekskort
Det förekommer ofta att skolor besöker biblioteket där eleverna får ett eget
lånekort. För att även barn med skyddade personuppgifter skall få vara
med och låna böcker med ett eget lånekort, kan man skriva upp skolan eller
någon av personalen som innehavare på bibliotekskortet. Hör med föräldern
i god tid före lånedagen om lösningen är godtagbar. Förklara även att det är
förälderns ansvar att böckerna återlämnas hela och på avtalad tid.
Skolskjuts/taxi
Ibland kan det inträffa att den ordinarie taxichauffören är sjuk eller ledig
och därför blir ersatt av en för barnet helt okänd person. Då är det bra om
man kan informera barnet i förväg om detta, så att han/hon känner sig trygg
med att det kommer en ny chaufför. Beskriv för barnet hur den nya chauffören
ser ut samt dess namn. Informera även om att barnet kanske hämtas upp
i en annorlunda ordning än det är van vid.
7

Fallbeskrivning:
En tioårig pojke står och väntar på att bli hämtad av skoltaxin. Men just denna dag
är chauffören utbytt till en vikarie, utan pojkens vetskap. I normala fall hämtas han
upp som nummer tre, men idag blir han hämtad först och dessutom av en vilt främmande
man. Pojken hoppar ur taxin och springer skrikandes hem för han tror att han
ska bli kidnappad.
Närmiljö
Arbetar man med närmiljön är det viktigt att komma ihåg att barnens hemadresser
inte måste ingå. I stället för att besöka barnens bostad/adress så kan
du fokusera på andra viktiga platser i närmiljön.
Fallbeskrivning:
En förskoleklass arbetade med barnens närmiljö. De fick göra kartor och rita in sina
adresser. Hela klassen gick sedan och besökte alla barns hem. De passade även på
att fotografera barnen framför deras bostad. Här blev det helt fel för den lilla flickan
som levde med skyddade personuppgifter och varken fick vara med på foto eller
uppge sin adress.
Gymnasiet/högstadiet
I högstadiet/gymnasiet har eleverna flera olika lärare som behöver informeras
om att eleven har skyddade personuppgifter. Du som rektor/klasslärare
bör tänka igenom vilka som behöver ha information om att barnet har skyddade
personuppgifter. Resonera gärna med barnet kring frågan – de kan och
vet mycket om säkerhet!
Fallbeskrivning:
I en gymnasieklass pågick en diskussion om att skatten skiljer sig beroende på var
man bor. Just i denna klass kom många utav eleverna från olika kommuner. Läraren
frågade en elev om vilken kommun han tillhörde, eleven svarade inte på frågan vilket
ledde till att läraren blev irriterad och eleven lämnade klassrummet. Den här pojken
hade skyddade personuppgifter vilket inte läraren blivit informerad om.
8

Idrottsföreningar
Många barn har ett stort idrottsintresse och vill gärna vara med i ett lag och
delta i matcher. Detta kräver att föreningen måste söka licens för varje deltagare
(försäkringsfråga). För att få licens kräver Svenska Idrottsförbundet
personuppgifter. Det finns idag inte några generella lösningar. Barnet/föräldern
måste prata med sin lokala idrottsförening för att hitta lösningar.
Familjekontakt
En kontinuerlig kontakt/uppföljning är viktig för barnets välbefinnande och
utveckling.
Det räcker inte med enstaka utvecklingssamtal. Det är nödvändigt att läraren,
barn och förälder träffas regelbundet. Då får barnet tillfälle att berätta
om eventuella svårigheter som han/hon upplever i skolan.
Sociogram
Ett bra verktyg att ta till för att upptäcka och förebygga utanförskap i en
grupp vilket är extra viktigt när du har ett barn med skyddade personuppgifter
i gruppen/klassen.
Fallbeskrivning:
En flicka i lågstadiet med skyddade personuppgifter klagade inför sin mamma att
hon kände sig ensam i skolan. Mamman kontaktade omedelbart klassföreståndaren
för att höra hur dottern hade det i skolan. Lärarinnan blev förvånad, hon hade inte
lagt märke till någon form av utanförskap. Enligt hennes uppfattning lekte flickan
ofta med andra barn på rasterna, men för att vara på den säkra sidan gjorde läraren
ett sociogram. Resultatet blev inte som hon hade förväntat sig. Flickans namn
nämndes aldrig i sociogrammet! Detta visade att flickan inte hade någon status i
klassen och att hon därför kände sig utanför. Flickan kände alltså helt rätt!
9

Sociogram
Detta görs för att synliggöra varje barn samt gruppdynamiken och få möjlighet
att identifiera utanförbarn.
Innersta cirkeln: de barn som fått minst ett 1:a handsval från någon.
Mellersta cirkeln: de barn som fått minst ett 2:a handsval från någon
men inget 1:a handsval.
Yttersta cirkeln: de barn som inte blivit vald av någon.
Tredjehandsval
Andrahandsval
Förstahandsval
10

Målet är att inget barn ska hamna i yttersta cirkeln
• Jämför aldrig barn med andra barn.
• Jämför med tidigare sociogram.
• Vad har hänt Varför
Ställ frågan till varje barn enskilt – vem leker du med på rasten
(max 3 stycken)
Fundera över:
• Något barn som aldrig dyker upp bland de nämnda
• Vem/vilka leker med flera
• Vem/vilka är populära, minde populära
• Hur är de vuxnas förhållande till utanförbarn
Vad kan jag som vuxen göra
• Låt utanförbarn sitta med sina 1:a handsval i klassrummet, vid samlingen,
i matsalen etc.
• Jag som vuxen ska koncentrera mig på utanförbarnen. Jag kan t.ex. säga
deras namn högt i gruppen/klassen, sitta bredvid dem. Jag ger på så sätt
de barnen status. Utanförbarn kan också placeras bredvid barn med hög
status.
OBS! Sociogram ska göras flera gånger per termin.
11

Barnkonventionen med tolkning:
(Gun Johansson, Länsbarnombudsman i Uppsala län)
Artikel 2: Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får
diskrimineras.
Barn med skyddade personuppgifter blir diskriminerade, det vill säga sämre
behandlade. De lever ett liv som är starkt begränsat i förhållande till andra
barn. De har inte själva kunnat påverka den situation de befinner sig i, de
kan inte heller göra mycket för att förändra situationen, vilket är frustrerande
för dem.
Artikel 3: Barns bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som
rör barn.
”Barns bästa” för ett barn med skyddade personuppgifter är att bli undangömd.
Förövaren går mer fri än brottsoffret. Det är inte lätt för ett barn att
förstå det.
Det är svårt att tro att myndigheter, politiker och domstolar ser till barnens
bästa, när lösningen är att gömma undan barnen.
Artikel 6: Varje barn har rätt att överleva och utvecklas.
Barn som lever med skyddade personuppgifter har inte samma förutsättningar
till utveckling som andra barn har. De lever i en stressituation och
tvingas ljuga för att inte röja sig själva och sin familj.
Barnen tvingas att börja ett nytt liv i en okänd miljö utan anhöriga som kan
stödja dem. De måste byta bostad, skola och kamrater, ibland inte bara en
utan flera gånger.
Barn och deras familj som lever med skyddade personuppgifter har sämre
ekonomiska förutsättningar än många andra. Det är dyrt att bygga upp ett
nytt liv.
Det är svårare för dessa barn att leva/leka fritt, att lära sig något i skolan när
tankarna finns någon annanstans.
Möjligtvis räddar det liv att gömma undan dem.
12

Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla
frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till
barnets ålder och mognad.
Barnet har inte något inflytande när det gäller en snabb flyttning. I bästa fall
får de en kortfattad förklaring som de ganska ensamma måste försöka förstå.
En förhoppning är att barnet får komma till tals när situationen lugnat ner
sig lite. Att barnet får ställa sina frågor, vågar visa sina känslor och blir
respektfullt bemött.
Barnet – och hela familjen – behöver mycket stöd och resurser för att undvika
problem längre fram i livet
I Sverige lever cirka 4300 barn med skyddade personuppgifter.
Tänk på hur betydelsefull du är som arbetar med dessa barn i förskola/skola.
Du kan ge dem trygghet, förståelse, omtanke och uppmuntran och göra vardagen
lite lättare för dem.
13

Bilaga 1
Handlingsplan för barn med skyddade personuppgifter
Överenskommelse förskola/skola och vårdnadshavare
Vilken nivå av skyddade personuppgifter har barnet/eleven
o Sekretessmarkering
o Kvarskrivning
o Enskild vårdnad o Gemensam vårdnad (OBS! SekrL kap.7:9 se bilaga 2)
Utifrån den nivå av skyddade personuppgifter som mitt barn har, ger jag
som vårdnadshavare mitt godkännande för att mitt barn får:
Finnas med i/på ja nej kommentar/tillägg:
Klasslistor:
med förnamn o o
med efternamn o o
med telefonnummer o o
Närvarolistor:
med förnamn o o
med efternamn o o
Närvarolistor, fritids:
namn på barn och
vårdnadshavare samt telefonnummer
o o
Skolans fotokatalog: o o
Skolans hemsida: bild o o
Ta enskilda bilder vid skolfotografering
o o
14

Bilaga 1, forts.
Ha teckningar etc uppsatta i skolans lokaler
med namn o o
med initialer o o
Inneha användarkonto/mail:
med riktiga namnet o
o
med kodat namn o o
Övrigt
Finns det anhöriga/bekanta som vi får kontakta/får kontakta oss
Vem/vilka
Namn:
Telefonnummer:
Namn:
Telefonnummer:
Sekretess skola – fritids
För att skolan och ev fritids skall gemensamt kunna samarbeta runt mitt
barn, ger jag mitt godkännande för att skolan och fritids får bryta sekretessen
sinsemellan.
ja nej
o o
Kommentar/tillägg:
15

Bilaga 1, forts.
Kommunikationen mellan skola och vårdnadshavare
Hur vill vi, skola och vårdnadshavare, att kommunikationen skall ske mellan
oss för att främja barnet/elevens situation ( ex, hur skall kontakten via
telefon ske Lösenord Ska barnet/eleven lämnas/hämtas, gå själv etc.)
16

Bilaga 1, forts.
Övrigt
Vilka i personalgruppen skall få information och i vilken utsträckning skall
denna ges Till exempel vikarier
Eventuella förfaringssätt vid akut sjukdom eller olyckshändelse
Övrigt att tillägga
17

Bilaga 1, forts.
Denna överenskommelse gäller tillsvidare.
Vid eventuella förändringar ansvar jag som vårdnadshavare för att snarast
informera skolan om dessa.
Datum
Barnet/elevens namn
Ansvarig på förskola/skola
Vårdnadshavares underskrift
Namnförtydligande
Vårdnadshavares underskrift
Namnförtydligande
18

Bilaga 2
Socialtjänsten (7 kap. 4 § sekretesslagen)
Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om enskilds personliga förhållanden,
om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon honom eller henne närstående lider men.
Sekretess är huvudregeln och uppgiften ska inte lämnas ut om pappan inte är
vårdnadshavare.
Är pappan vårdnadshavare ska uppgiften om skola hemlighållas om det kan
antas att den underårige lider betydande men ifall uppgiften röjs för pappan (14
kap. 4 § andra stycket sekretesslagen).
Skolan (7 kap. 9 § tredje stycket sekretesslagen)
Sekretess gäller…för uppgift om enskilds identitet, adress och andra liknande
uppgifter om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan
antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om
uppgiften röjs.
Om t.ex. risk för förföljelse föreligger kan sekretess hävdas gentemot pappan.
Är pappan vårdnadshavare ska uppgiften om skola hemlighållas om det kan
antas att den underårige lider betydande men ifall uppgiften röjs för pappan (14
kap. 4 § andra stycket sekretesslagen).
”Betydande men” kan man tänka sig föreligga då uppgiften kan komma att
missbrukas av pappan i något avsevärt avseende, t.ex. om pappan kan tänkas
söka upp barnet och fråga var mamman och barnet finns/bor. Det är väl särskilt
aktuellt i de fall barnet och mamman har skyddade personuppgifter.
Att slentrianmässigt undanhålla uppgiften om var barnet går i skola är inte okej
utan en prövning måste ske i varje enskilt fall.
19

Artikel 12: Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla
frågor som rör henne/honom. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till
barnets ålder och mognad.
Barnet har inte något inflytande när det gäller en snabb flyttning. I bästa fall
får de en kortfattad förklaring som de ganska ensamma måste försöka förstå.
En förhoppning är att barnet får komma till tals när situationen lugnat ner
sig lite. Att barnet får ställa sina frågor, vågar visa sina känslor och blir
respektfullt bemött.
Barnet – och hela familjen – behöver mycket stöd och resurser för att undvika
problem längre fram i livet
I Sverige lever cirka 4300 barn med skyddade personuppgifter.
Tänk på hur betydelsefull du är som arbetar med dessa barn i förskola/skola.
Du kan ge dem trygghet, förståelse, omtanke och uppmuntran och göra vardagen
lite lättare för dem.
Projektet Gömda – men inte glömda/Kvinnoboendet Siri ©
Uppsala kommun Vård & bildning
Postadress: Fyrisborgsgatan 1, 753 75 Uppsala
Telefon: 018-727 83 24, 727 83 00, fax: 018-727 83 26
E-post: siri@uppsala.se

Syftet med den här ”Lathunden” är att göra livet lite säkrare och
lättare för barnen i förskolan/skolan.
Tanken är också att underlätta för er som arbetar med barnen.
Vi har försökt komma med en del tips, men ni får använda er kreativitet,
goda omdöme och förmåga att improvisera för att lösa situationer som uppstår.
”ett vakande öga och en hjälpande hand”
Citat tonårspojke som lever med skyddade personuppgifter
Version 2, reviderad i februari 2012