Planeringsförutsättningar - Weblisher

weblisher.textalk.se

Planeringsförutsättningar - Weblisher

Hållbar utveckling

ÖVERSIKTSPLAN FÖR LANDSBYGDEN OCH SMÅORTERNA

huvudtaget genom nya tekniska lösningar men också till följd

av en annan, ökad medvetenhet om hållbarhet och klimatfrågor.

Det är alltså viktigt att arbetet med miljöfrågor som exempelvis

CO²- utsläpp sker både förebyggande och genom att hantera

dess konsekvenser.

Det tydligaste exemplet på hur människan sätter sig över

de ramar för hållbar utveckling som naturen ger är de ökande

utsläppen av växthusgaser. Effekten är en stigande medeltemperatur

på jorden, grunden för resonemang kring den pågående

klimatförändringen.

Utmaningar

Av de samhällsutmaningar som vi står inför är troligen den största

att öka omställningstakten till en ekologiskt hållbar utveckling.

En internationell forskargrupp vars arbete leds av Stockholms

Resilience Center har utarbetat en metod för att beräkna jordens

gränsvillkor. Enligt denna bedömning är det tre av nio identifierade

gränsvillkor som redan är överskridna för att mänskligheten

ska ha ett ”säkert handlingsutrymme”. Det tre villkoren är förlust

av biologisk mångfald, klimatförändringar och rubbningar i

kvävecykeln. Det sistnämnda innebär att gränsen för tillförsel av

kväveföreningar till luft, mark och vatten genom mänskliga aktiviteter

överskridits. För tre gränsvillkor, havsförsurning, landanvändning

och global färskvattenanvändning har gränsen nästan

överskridits.

Det sammanlagda resultatet av olika globala utvecklingsscenarier

blir en förstärkning av växthuseffekten och klimatförändringarna

om inte en omställning kommer till stånd. Vi kan

förvänta oss ökad frekvens av extrema väderhändelser i form av

storm, kraftig nederbörd och kraftig sommartorka. Levnadsbetingelserna

för alla arter kommer att påverkas.

I relation till många andra delar av världen kommer Sverige

att höra till de områden där klimateffekterna kommer att vara av

jämförelsevis begränsad omfattning, men det minskar inte nödvändigheten

av förändringar också här. Inte minst eftersom det

redan med dagens nivåer föranleder anpassning exempelvis när

det gäller översvämning. I en globaliserad värld påverkas och

berörs vi av utvecklingen i andra länder. Även inom Sveriges

gränser pekar de olika klimatscenarierna på olika utfall beroende

på vilken del av landet som studeras. De östra delarna

förefaller påverkas mindre än de västra delarna. Risken för översvämningar

och dess konsekvenser, och hanteringen av dagvattenfrågorna

är planeringsfaktorer som tydligt ökar i betydelse

sett till klimatförändringarna.

Det är av stor betydelse att alla samhällsaktörer deltar i arbetet

att hejda den pågående klimatförändringen som beror på

mänsklig påverkan. Kommunernas roll i arbetet är avgörande

för att uppnå nationellt och bidra till ett globalt framgångsrikt resultat.

Inom ramen för begreppet hållbar utveckling ryms såväl

effektiva energisystem- och transportlösningar med ökad användning

av förnyelsebara bränslen och minskad elanvändning

som kommunens krav vid både upphandling och exploatering av

kommunal mark. Det är inte minst viktigt att också kommunen

aktivt arbetar för att engagera, öka insikten och skapa förutsättningar

för alla medborgares medverkan i strävan att minska utsläppen

av växthusgaser.

Att vända detta tillstånd i kombination med ekonomiskt tillväxt

och social välfärd är i sig en oerhört stor utmaning som

kräver samförstånd och samverkan mellan internationella, nationella,

regionala och lokala politiska nivåer och aktörer.

Ekonomiska medel

I detta perspektiv om hållbar utveckling ses pengar som ett ekonomiskt

medel för att möjliggöra en hållbar utveckling. (Att samla

pengar på hög bidrar inte till social rättvisa och välfärd i världen,

eller lokalt.) En positiv befolkningsutveckling och plats för verksamheter

med en genomtänkt lokalisering, som innebär arbetstillfällen,

ger individen möjlighet att göra hållbara val när det gäller

exempelvis konsumtion och resvanor. I en hållbar utveckling

är pengar och ekonomiska system ett medel, inte ett mål i sig.

Linköpings kommun är en slätt- och skogskommun där de

areella näringarna jord- och skogsbruk dominerar markanvändningen.

Förutsättningar för företag inom de gröna näringarna är

en särskilt viktig ekonomisk faktor i planarbetet.

Ett genomförande av en plan medför alltid både utgifter och

inkomster, som fördelar sig på lite olika sätt beroende på en rad

faktorer som kommunen inte ensam styr över. Faktorerna kan

vara markägoförhållanden, komplicerade marktekniska förhållanden

och hur attraktiva åtgärderna i sig är. För att säkerställa

att planen bidrar för att nå de sociala målen är det viktigt att utvärdera

de ekonomiska förutsättningarna och konsekvenserna

av ett genomförande så tidigt som möjligt i planprocessen. Tidigt

i planprocessen finns förutsättningarna för att förändra planförslaget

och få ett annat ekonomiskt utfall. En ekonomisk bedömning

av ett planförslag ska givetvis innehålla de kostnader

och intäkter som ett genomförande kan innebära, men det finns

också värden som inte är lika lätta att översätta till ekonomiska

termer, de värden, exempelvis sociala miljöer, som skapas som

ger förutsättningarna för ökad livskvalitet och minskad miljöpåverkan

genom förändrade resvanor.

Landsbygdsutveckling innebär kostnader men alternativet,

landsbygdsavveckling innebär också kostnader.

Sociala mål

Det finns naturligtvis egenvärden både i en frisk miljö och en

sund ekonomi med det övergripande målet i en hållbar utveckling

är ett gott liv för nuvarande och framtida generationer. Viktiga

och samtidigt generella delar av det goda livet är innebörden

av begreppen jämlikhet, jämställdhet, tillgänglighet samt socialt

sammanhang och gemenskap. En annan viktig del av det goda

livet är att kunna påverka hur och var man bor, och bo där man

vill, oavsett om detta är i staden, i en mindre ort eller på landsbygden.

Detta gäller givetvis oavsett respektive persons egna

förutsättningar vad gäller såväl ålder som funktion.

Jämlikhet

Samhällets mål för jämlikhet innebär att alla människor skall ha

samma rättigheter, skyldigheter, möjligheter och ska behandlas

likvärdigt oavsett faktorer som kön, ålder, etniskt ursprung, funktionsnedsättning,

social och ekonomisk ställning, religion eller

annan livsåskådning.

Förutom positiva effekter för den enskilde främjar ett jämlikt

samhälle också delaktighet och engagemang från invånarna.

Det finns därför flera kommunala måldokument som handlar om

hur invånarna i Linköpings kommun ska må bra, eller bättre. Det

är kommunens ambition att de sociala aspekterna och målen

ska integreras i den fysiska planeringen.

Översiktsplaner ska i linje med målen för ett jämlikt samhälle

ge förutsättningar för planering och byggande av bostäder som

främjar integration ur etniskt och socialt perspektiv. Planeringen

inriktas mot tillgänglighet för alla samhällsgrupper, genom väl utbyggd

kollektivtrafik, tillgänglighet till allmänna platser, offentlig

och kommersiell service samt god tillgång till parker och grönområden.

Möjlighet att välja ett boende på landsbygden bör finnas

fgör den som önskar. Varierade upplåtelseformer och boenden

är därför viktiga ur ett jämlikhetsperspektiv, för gamla och unga.

Alternativa färdmedel till bil är också viktiga ur ett jämlikhetsperspektiv.

Det finns alltså mycket att göra för att nå de sociala

målen, och ansvaret för denna utveckling ligger hos samhället

och individen gemensamt.

Jämställdhet

Jämställdhet handlar om rättvisa och demokrati. Grunden för

svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma

möjligheter att forma samhället och sina egna liv. I en översiktsplan

betyder det att i lika stor utsträckning värdera kvinnors

och mäns behov när man planerar och bygger samhället.

Forskning och erfarenheter visar att mäns och kvinnors villkor

och livsmönster inte är desamma, vilket är en viktig insikt

för samhälls- och trafikplaneringen. Skillnader finns till exempel

när det gäller kvinnors och mäns tidsanvändning, val av boende,

känsla av trygghet i det offentliga rummet, fördelning av betalt

och obetalt arbete samt pendlingsmönster och resvanor. Samhället

och individen har ett gemensamt ansvar för hur ökad jämställdhet

uppnås. En faktor kan vara att kommunen i planeringen

tar hänsyn till de olika förutsättningar som råder, men också att

man tillsammans med individen tar ansvar för att förändra de

skeva (ojämställda) förutsättningarna. Liksom vid andra hållbarhetsaspekter

måste fokus ligga på både förebyggande arbeten

och att hantera hur det faktiskt ser ut.

Den fysiska planeringen och tätorters utformning har stor betydelse

för människors känsla av trygghet. Forskning visar emellertid

att kvinnor oftare känner otrygghet i det offentliga rummet.

Tät bebyggelse, korta avstånd, upplysta gång- och cykelstråk,

tydlig skyltning och god orienterbarhet är faktorer som kan bidra

till att öka trygghetskänslan oavsett kön. Det är inte minst

viktigt att till exempel parker och hållplatser utformas så att de

upplevs som trygga platser även under dygnets mörka timmar.

Ur ett landsbygdsperspektiv kan detta innebära utbyggnad av

gång- och cykelsystemet och en ökad skötselnivå i småorterna.

Inom ramen för den tidiga medborgardialogen har ett antal

möten genomförts. Under dessa möten har särskilt vikt lagts vid

att fördela ordet ur ett medvetet jämlikhets- och jämlikhetsperspektiv.

Tillgänglighet

De kommunala målen om tillgänglighet gäller även landsbygden.

Det innebär att det ska vara lätt att ta sig fram på trottoarer,

gångvägar, övergångställen, parker och använda kollektivtrafik.

Lekplatser som byggs ska så långt som möjligt anpassas till såväl

barn som vuxna med funktionsnedsättning. Alla ska kunna

vara med i samhällsgemenskapen och ta del av kommunens

hela utbud av möjligheter. Tillgänglighet för alla är ett jämlikhetskrav

och en demokratifråga.

Socialt sammanhang och gemenskap

En viktig del för att förverkliga den kommunala ambitionen att nå

fler sociala mål, och att öka förutsättningarna för det goda livet

att levas av fler, är ur ett planperspektiv att lägga fokus på omfattande

samråd med allmänheten i samband med upprättande av

översiktsplaner. Det finns många föreningar och samlingslokaler

på landsbygden, och förutsättningarna för social sammanhang

och gemenskap är goda. Föreningarna och de aktiviteter som

drivs som exempelvis idrottsverksamhet och hembygdsvård utgör

en mycket viktig del i landsbygdens attraktivitet och är en

omistlig del av den levande landsbygden. Det ideella arbetet

som utförs inom dessa föreningar, för landsbygden, är en viktig

motor för utveckling av landsbygden.

Hållbar utveckling och fysisk planering

Kommunal fysisk planering handlar om vad marken och vattnet

i kommunen ska användas till. I en översiktsplan görs avvägningar

mellan olika allmänna och enskilda markanspråk och

utifrån dessa avvägningar formas en struktur för den framtida

mark- och vattenanvändningen. Utgångspunkter för dessa avvägningar

är flera, (se redovisning av mål och utgångspunkter

i detta dokument), och syftet i de kommunala planerna är att

utvecklingen ska vara hållbar utifrån resonemangen ovan.

Det finns två faktorer som påverkar avvägningarna på olika

sätt. Dels de befintliga strukturerna i kommunen vad gäller exempelvis

bebyggelse, kommunikationer, teknisk infrastruktur,

samt natur och kulturmiljöer. (Dessa redovisas vidare under

rubriken Landsbygden idag i detta dokument.) Dels de utvecklingsmöjligheter

som finns. (Dessa redovisas i Planförslaget,

under rubriken Strategier, Inriktningar samt i Utvecklingsskisser

för respektive småort). En kombination av det som redan finns

och de önskade nytillskotten ska tillsammans bidra till att göra

utvecklingen hållbar. Det kan innebära att de tre olika delarna

av hållbar utveckling kan få olika tyngd beroende på hur förut-

4

More magazines by this user
Similar magazines